Förbättring av brandprojektering för arkitekter
En studie av samordningen mellan arkitekter & brandkonsulter samt framtagning av lathund angående brandfrågor
Improving of the fire planning for architects
A study of the collaboration between architects and fire consultants, and also the making of a lighter manual regarding fire planning
Författare: Sofie Blixt Karl Svanteson
Uppdragsgivare: Temagruppen Sverige AB
Handledare: Bengt-‐Olov Berggren, Temagruppen Sverige AB Johan Westerlund, KTH ABE/ Briab
Examinator: Zeev Bohbot, KTH ABE
Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2014-‐06-‐20
Serienr: BD 2014;45
Sammanfattning
I alla byggprojekt som behandlas är arkitekter och brandkonsulter två viktiga aktörer.
Arkitekternas huvudsyfte är att ge människor ett gestaltningsmässigt intryck av en byggnad, men även att ge den ett praktiskt och tryggt användande. Brand-‐
konsulternas roll är bland annat att hjälpa arkitekterna med den del som innefattar brandsäkerhet. Idag är samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förändringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.
Detta examensarbete har resulterat i en lathund gällande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras på kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som används vid projektering samt statistik gällande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag. Underlaget baserar vi på enkätundersökningar, intervjuer samt litteraturstudier.
Lathunden syftar till att bli ett tydligare verktyg för arkitekterna, till skillnad mot de handböcker som används idag. Vi tar även fram alternativ och förslag för möjliga förbättringar gällande brandprojektering. Detta resulterar i en ekonomisk och tidsmässig vinst för inblandade parter.
Nyckelord: Brandskyddsprojektering, brandkonsulter, arkitekter,
samordning, lathund
Abstract
Two important roles in all construction projects active today are the architects and the fire consultants. The architect´s main purpose is to give people a strong esthetic impression of the building but at the same time make it practical and safe for people to use. The fire consultant’s role is to help and support the architects to make the building safe to use, considering fire safety. This collaboration is not as effective as it could be in the current situation, and a few easy changes can be made to improve this working methodology.
This bachelor thesis results in a lighter manual regarding fire planning, addressed to architects. The manual is based on the chapter in Boverkets Byggregler (BBR), which regulates the fire planning, the heavier handbooks that are being used today and also statistics regarding the most common difficulties between the two roles. The statistics are based on basic questionnaire surveys, interviews and literature studies.
The manual will be a clearer tool for the architects, compared to the handbooks that are being used today. We are also going to introduce some alternatives and suggestions for possible improvements to the fire planning. This will result in a financial and temporal win for all parties involved.
Keywords: Fire safety design, fire Consultant, architects, coordination,
easier manual
Förord
Detta examensarbete baseras på 15 högskolepoäng och är genomfört för Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm under våren 2014. Examensarbetet är en del av vår Högskoleingenjörsutbildning (180 hp) i Byggteknik & Design.
Vi vill först och främst tacka våra handledare Johan Westerlund och Bengt-‐Olov Berggren som har varit ett stort stöd och en inspiration under projektets gång och tagit sig tid till att besvara våra frågor. Vi vill också rikta ett stort tack till Briab, och ett enormt tack till Temagruppen som har varit till stor hjälp och bidragit med plats hos dem, stort stöd och svarat på alla våra frågor.
Vi vill även rikta ett stort tack till vår lärare och examainator Zeev Bobhot för all hjälp och vägledning genom vårt tredje år samt med processen att ta fram ett bra examensarbete.
Ett stort tack går även till alla som har varit med och svarat på våra enkäter och ställt upp på att träffa oss för intervjuer.
Stockholm 2014-‐06-‐10
Sofie Blixt
Karl Svanteson
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte & Mål 2
1.4 Avgränsningar 3
1.4 Litteraturstudie 3
1.5 Övrig informationssamling 4
2 Nulägesbeskrivning 5
2.1 Temagruppen 5
2.2 Briab 5
3 Teoretisk referensram 7
3.1 Fördjupningskurser 7
3.2 Tidigare inom ämnet 8
4 Lagar & Allmänna förutsättningar 9
4.1 Produktbestämningens skeden 9
4.1.1 Programskede 9
4.1.2 Projekteringsskede 10
4.3 Lagstiftningar 10
4.3.1 PBL & PBF 10
4.3.2 BBR & EKS 11
4.3.3 LSO 11
4.4 Brandprojektering 12
4.4.1 Brandskyddsdokumentation 12
4.4.2 Förenklad dimensionering 13
4.4.3 Analytisk dimensionering 13
5 Brandtekniska klasser & övriga förutsättningar 15
5.1 Verksamhetsklasser 15
5.2 Byggnadsklasser 15
5.3 Klassbeteckningar 16
5.3.1 Byggnadsdelar 16
5.3.2 Material, beklädnader & ytskikt 16
5.4 Brandcellsindelning 16
6 Genomförande 17
6.1 Enkätutskick 17
6.1.1 Kryssfrågor 17
6.1.2 Frågor 18
6.2 Faktasammanställning 19
6.3 Disponering i Lathund 19
6.4 Bearbetning av text 19
6.5 Illustrationer 20
6.6 Layout 21
6.7 Intervjuer 22
6.7.1 Intervju med brandkonsulter 23
6.7.2 Intervju med arkitekter 24
7 Analys 25
7.1 Enkätundersökning 25
7.1.1 Kryssfrågor 25
7.1.2 Frågor 26
7.2 Lathunden 27
7.3 Sammanställningar av intervjuer 28
7.3.1 Intervju med brandkonsulter 28
7.3.2 Intervju med arkitekter 31
7.3.3 Jämförelse av arkitekters och brandkonsulters svar 34
8 Slutsatser 37
8.1 Lathunden 37
8.2 Samordningsstudie 37
8.2.1 Tidigare kontakt med brandkonsult 37
8.2.2 Förbättringar av dialog i projektering 38
8.2.3 Användning av programvara och filformat 38
8.2.4 Förbättring av brandskyddsdokumentation 39
9 Förslag på fortsatta studier 41
Källförteckning 43
Litteraturförteckning 43
Referenslitteratur 43
Bilagor 45
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I ett byggnadsprojekts projekteringsfas är det många olika roller inblandade, se tabell 1. Två av dessa roller är arkitekter, som är projektörer, samt brandkonsulter som är sakkunniga specialister. En skillnad mellan dessa är att arkitekterna är ansvariga för att slutprodukten skall vara korrekt utförd gällande brandfrågor. Detta till skillnad från brandkonsulter som är inhyrda för att ge råd och vägledning till arkitekterna i deras arbete. I och med detta så har brandkonsulter en stor roll i byggprocessen, men inget direkt ansvar till beställaren. Det ansvaret ligger hos projektörerna. 1
Avsnitt fem i BBR, Boverkets Byggregler, handlar om brand. Där finns det krav på hur dessa frågor ska behandlas och där står att en brandskyddsdokumentation skall upprättas för varje enskilt projekt. Det finns idag inga konkreta anvisningar för hur dokumentationen ska utformas, utan endast allmänna råd. 2 Brandskydds-‐
projekteringen börjar oftast i programskedet där brandkonsulten upprättar en brandskyddsbeskrivning över projektet, som sedan lämnas över till arkitekten. Det är utifrån denna beskrivning arkitekten sedan skall projektera byggnaden.
För att tolka brandskyddsbeskrivningen och för att göra korrekta handlingar ur brandskyddssynpunkt arbetar arkitekterna idag mot ett antal handböcker som är baserade på lagar, förordningar, föreskrifter, råd och rekommendationer som PBL, BBR och EKS med flera. Ett av problemen för arkitekter är att förstå brandskydds-‐
beskrivningarna på rätt sätt, då de kan vara tekniska, omfattande och svårtolkade.
Det är här viktigt att påpeka att brandskyddsbeskrivningen som upprättas behandlar alla projektörers inblandning i ett projekt. Vilket då gör dokumentet väldigt tekniskt.
När brandskyddsbeskrivningen sedan får relationsstatus bildas en brandskydds-‐
dokumentation ur denna. En brandskyddsdokumentation bör alltid upprättas av en sakkunnig brandkonsult och ska beskriva ett brandskydd som är godkänt enligt BBR.
Den redovisas på särskilda ritningar och kompletteras med text, bilagor samt eventuellt planer för drift och underhåll. 3
1 Staffan Bengtson m.fl. s18-‐21
2 Ibid s14
3 Fallqvist, Kjell m.fl. 2005 s 6-‐9
Specialister Projektörer
Brand A – Arkitekt
Tillgänglighet K – Konstruktör Akustik VS – Värme & sanitet
Energi EL -‐ Elinstallation
Fukt V -‐ Ventilation
Tabell 1. Olika roller inblandade i ett byggprojekt
1.2 Problemformulering
Ett stort problem är att handlingar skickas fram och tillbaka och blir ändrade på ett besvärligt sätt. Det är vanligt att arkitekters ritningar görs om till PDF-‐format för att skickas till brandkonsulter, som arbetar med enklare bearbetningsprogram för att sedan skicka tillbaka ritningarna i PDF-‐format. Detta underlag förs sedan in av arkitekter genom att de ritar in ändringarna i sina ritningar, vanligtvis i AutoCAD, Revit eller liknande program.
Det här arbetssättet känns ineffektivt och därför ställs frågan varför inte brand-‐
konsulter kan använda samma ritningsprogram som arkitekter om det sparar tid för alla? Så här ser det ut i dag, så på vilket sätt kan de arbeta mer effektivt så att det som arkitekterna ritar blir rätt från början och inte behöver ändras flera gånger.
Det dokument som är underlag för brandfrågor är brandskyddsbeskrivningen, vilket är ett tekniskt dokument och inte så användarvänligt. Kommunikationen kring denna är ofta bristfällig, där en bättre dialog mellan parterna skulle ge ett bättre projekteringsunderlag.
Ett annat problem är att de handböcker som arkitekter använder är väldigt omfattande och tidskrävande att söka rätt information i. Finns det ett sätt att göra detta informationssökande mer effektivt och lätthanterligt för arkitekterna?
1.3 Syfte & Mål
Projektet syftar till att ta fram en lathund som kommer behandla grundläggande brandfrågor med hänvisningar till kapitel i BBR och andra källor för fördjupande information. Ett annat syfte är att ge förslag på förbättringar i samordningen mellan brandkonsulter och arkitekter.
Målet är att lathunden ska användas i projekteringen som ett hjälpmedel för arkitekter kring brandfrågor. Detta för att undvika onödiga revideringar för brandkonsulter i ett senare skede. Idag finns väldigt få enkla hjälpmedel, och de som finns känns inte tillräckliga. Denna lathund kommer antingen att utformas som en liten handbok, som ett elektroniskt dokument eller som både och.
Målet är dessutom att få en förståelse över hur projekteringen ser ut idag och identifiera de vanligaste problemen, för att därefter analysera och ge eventuella lösningar eller enkla förbättringar. Att undersöka vad som vanligast brister i kommunikationen mellan arkitekter och brandkonsulter.
Med detta examensarbete förväntas ett resultat och en slutprodukt som är praktiskt användbar och som kommer ge nytta i framtida projekt genom att spara tid och pengar för både arkitekter och brandkonsulter.
1.4 Avgränsningar
Ämnet är väldigt brett och skulle kunna behandla alla typer av specialister och projektörer. Den första avgränsningen är att endast fördjupning kring samspelet mellan arkitekter och brandkonsulter behandlas.
Lathunden behandlar de problem arkitekter tycker är svårast och som de oftast stöter på i ett tidigt skede. Att titta mindre omfattande på alla typer av verksamhetsklasser och projekt är en avgränsning. Det är lämpligare och blir förmodligen mer uppskattat än att fördjupa oss i en typ av verksamhet som t.ex.
sjukhus och göra en lathund som endast inriktar sig på den verksamhetsklassen.
1.5 Litteraturstudie
Som tidigare nämnts finns det en del handböcker inom brandskydd. Tre av dem är, Brandskyddshandboken, Brandskydd -‐ En handbok i anslutning till BBR samt BBR 20 – Brandskydd i Boverkets byggregler. I dessa står det mesta som har med brandprojektering att göra, allt från hur man utformar trapphus till vad man får ha för ytskikt på väggar i vissa brandklasser.
Brandskydd -‐ En handbok i anslutning till BBR är en av de senaste versionerna av handböcker och den som Briab rekommenderar, men arkitektkontoret som samarbetet är med, använder den sistnämnda boken, så den kommer att bearbetas främst. Innehållet i böckerna är i princip detsamma. En stor del kommer dessutom bestå av fördjupning av BBR.
Böcker som på visst sätt behandlar ämnet, men inte på samma sätt som brandskyddshandböckerna har också använts för ytterligare informationshämtning.
Det är dels Byggprocessen, som hjälpt att förstå projekteringsprocessens olika typer av handlingar och olika rollers betydelse mm.
En till bok som också täcker en del av detta är Brandskydd – Rätt utfört, som handlar om kontrollering av brandskydd men också tar upp en hel del angående planering och projektering inom brand.
En annan bok är Brandskyddsdokumentation, som är en liten handbok för brandkonsulter i hur man korrekt gör en brandskyddsdokumentation, alltså hur den ska vara utformad. Denna kommer att användas för att få mer insikt i hur en brandkonsult arbetar.
Det här är all litteratur uppräknat i en punktlista.
• Brandskyddshandboken -‐ Brandskyddslaget
• Brandskydd, en handbok i anslutning till BBR – AB Svensk Byggtjänst
• BBR 20, Brandskydd i Boverkets byggregler -‐ Brandskyddsföreningen
• Brandskyddsdokumentation -‐ Kjell Fallqvist & Anders Klippberg
• Byggprocessen – Uno Nordstrand
• Brandskydd, Rätt utfört – Bengt Dahlgren AB
1.6 Övrig informationssamling
Då vi har möjligheten att under perioden för vårt examensarbete ha en kontorsplats hos Tema kommer vi att vara där ofta. Det innebär att vi kommer att arbeta nära många arkitekter och projektledare vilket ger möjligheten till svar på frågor stor.
Samtal om att försöka genomföra intervjuer och eventuellt enkäter som kan skickas ut både på Tema och på andra stora kontor för att få en så bred och noggrann uppfattning som möjligt om vad folk i branschen verkar uppfatta som mest problematiskt inom brand har diskuterats.
Det som kommer fokuseras mest på i början av projektets gång är att samla mycket information om vad som efterfrågas och vad som skulle vara mest behjälpligt att behandla i lathunden.
Mycket av den fakta som är nödvändig och viktig till lathunden finns att hitta i handböckerna och BBR, därför kommer stort fokus ligga på fördjupning av dessa i början av projektet för att förstå hur de är disponerade samt att sammanställa den information som behövs.
2 Nulägesbeskrivning
2.1 Temagruppen
Detta projekt har genomförts med hjälp av Temagruppen, eller Tema som de kallas i dagligt tal. Tema bildades 1957 i Luleå och blev det första nationella arkitektkontoret i Sverige. 1987 utökades verksamheten med projektledning och fortsatte att växa med landskapsarkitektur, planeringsarkitektur och inredningsarkitektur. Idag består Tema av ungefär 190 medarbetare fördelade på fyra kontor i Sverige, varav ett i Stockholm.
På Tema behandlas många olika typer av projekt och på grund av den breda kunskapen och kompetens de har kan de vara medverkande i hela projekt, från idé till färdig slutprodukt. 4
2.2 Briab
Briab är ett brand-‐ & och riskingenjörskontor som finns i Stockholm & Uppsala.
Företaget har funnits sedan 2002 och har över 30 medarbetare. De erbjuder konsulttjänster inom brandskyddsteknisk projektering, riskhantering, brandfarlig vara och systematiskt skyddsarbete. De har störst kunskap inom byggnadstekniskt brandskydd, där de är med i byggprocessen i både små och stora projekt, från programidé till färdig byggnad.
Brandskyddsprojektering går ut på att upprätta ritningar och beskrivningar som tillfredsställer de krav som ställs i bygglagstiftningen. Utöver detta konsulterar även Briab byggherrar, projektledning, arkitekter och övriga inblandade under projektens gång så att kraven tas med på rätt sätt och i övriga handlingar.
Idag arbetar Briab med många olika typer av projekt. Allt från flygplatser och gallerior, till bostäder och mycket mer. 5
4 http://www.temagruppen.se/Om-‐Tema/
5 http://www.briab.se/detta-‐ar-‐briab
3 Teoretisk referensram
3.1 Fördjupningskurser
Det är en Högskoleingenjörsutbildning inom Byggteknik & Design 180 hp som ligger till grund för detta examensarbete. Vi författare går båda inriktningen arkitektur, och det är till störst del kursen AF1716 Arkitektur, byggnadstekniken som vi fördjupar oss inom. Vi har där fått goda kunskaper inom ämnet brand, och gått igenom det mesta som vi kommer att beröra i lathunden. Det finns även andra kurser vi har läst som har betydelse för detta projekt. Kurserna som har berört detta ämne är:
• AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära 7,5 hp
I kursen fick vi ett antal lättare föreläsningar angående brand, och det var första gången inom utbildningen som vi behandlade ämnet.
• HS1006 Byggprocessen 7,5 hp
Här gick vi igenom hur hela processen för ett byggprojekt fungerar. Den behandlade allt från roller, olika typer av handlingar till entreprenadstyper.
Detta är relevant i examensarbetet då vi kommer att titta närmre på samspelet mellan två olika roller i olika skeden av ett projekt.
• HS1001 Konstruktion och design 7,5 hp
Vi gjorde ett ganska stort bostadsprojekt i den här kursen där vi var tvungna att ta hänsyn till brandregler. Vi hade en föreläsning om brand och vi fick lära oss vikten av att ha den kunskapen vid projektering innan det hinner gå för långt in i skissprocessen.
• AF1716 Arkitektur, byggnadstekniken 7,5 hp
Även i den här kursen hade vi ett stort projekt där brandregler behövde beaktas.
Denna gång var projektet att gestalta en förskola, så reglerna var lite annorlunda och kraven på brandsäkerhet högre. Vi hade ett flertal lektioner om ämnet brand där vi gick in djupare på lagar och regler än tidigare.
• AF1715 Arkitektur, skissprocessen 7,5 hp
I denna kurs behövde vi inte behandla så stor del brandprojektering, då projektet var en enklare gestaltningsuppgift i form av en paviljong. Däremot kommer vi ha nytta av kursen då en del av den handlade om gestaltning och teckning. Vi kommer förmodligen att göra egna illustrationer i lathunden då är detta en bra kunskap att ha med sig.
3.2 Tidigare inom ämnet
Det har tidigare gjorts handböcker som tolkar brandkraven i BBR. Skillnaden på vår lathund och de befintliga handböckerna, är att lathunden kommer att vara mycket enklare, tunnare och mer lättöverskådlig. Den ska även rikta in sig mot tidiga skeden, innan en mer detaljerad brandskyddsutformning krävs.
Det finns en liten handbok som heter Brandskydd i Fickformat som liknar idén med vår lathund. Den tar dock inte upp tillräckligt med frågor och är disponerad på samma sätt som handböckerna. Den kan dock vara bra att använda i jämförelsesyfte till lathunden.
Gällande forskning inom ämnet att effektivisera brandprojektering och samspel
mellan arkitekter och brandkonsulter har det inte hittats något som gjorts tidigare.
4 Lagar & Allmänna förutsättningar
4.1 Produktbestämningens skeden
Arbetet med att få fram en idé till att det blir färdiga bygghandlingar är en lång väg och det är många steg att gå igenom. I de allra flesta fall kan man dela upp processen i två skeden, programskede och senare projekteringsskede. Dessa två skeden kan därpå delas upp i delskeden eller aktiviteter. Se figur 1.
4.1.1 Programskede
Detta skede består främst av två delar. De är utredningsarbete samt program-‐
arbete. Resultaten sammanställs i ett byggnadsprogram och ritningarna kallas programskisser eller förslagsritningar. Det blir vanligare att börja med gestaltningen redan här och det är då viktigt att kraven som fastställs kommer vara giltiga i resten av projekteringen. Syftet med programskedet är att precisera alla beställarens krav och önskemål samt att utreda de förutsättningar som finns för projektet. 6
I det här skedet genomförs också ofta en verksamhetsanalys för att ta reda på byggnadens användningsändamål. Detta för att kunna utforma byggnaden så passande som möjligt. I samband med detta sammanställs de funktionskrav som
kommer ställas på byggnaden, som t.ex. brandsäkerthetskrav. 7
6 Nordstrand, Uno, s 65-‐66
7 Ibid, s 68-‐70
Figur 1. Översikt över de olika skedena i en produktbestämning
4.1.2 Projekteringsskede
Huvudmålet här är planera en byggnad som kommer att uppfylla beställarens alla krav som står angivna i byggnadsprogrammet. Projektering kan se väldigt olika ut beroende på projektets storlek och typ. Är det till exempel en nybyggnation kan valmöjligheterna vara stora och förslagen många men om det är ombyggnation kan man vara lite mer begränsad i arbetet. Oavsett vilket av fallen det gäller så måste här många discipliner samarbeta och ofta under stor tidspress.
Projekteringsskedet kan delas in i tre skeden. Det första skedet innebär att gestaltnings-‐ och designarbetet som eventuellt påbörjats i programskedet fortsätter.
Detta kallas förslagshandlingsskede. När förslagsritningarna är färdiga påbörjar man nästa skede, som är systemutformningen, systemskedet. Då går man djupare in på detaljer som till exempel bärande konstruktioner och installationer och de redovisas i så kallade systemhandlingar. Därefter följer detaljutformning i bygghandlings-‐
skedet, som kanske är det mest omfattande skedet. Här ska allting justeras och fastställas innan det resulterar i färdiga bygghandlingar.8
4.3 Lagstiftningar
Det finns olika lagar, regler och allmänna råd som påverkar hur byggnader får utformas. Nedan följer en genomgång över de vanligaste lagar och regler som styr brandprojekteringen, se även figur 2.
4.3.1 PBL & PBF
I PBL, Plan-‐ & Bygglagen samt PBF, Plan-‐ & Byggförordningen finns de huvudsakliga bestämmelserna för all typ av byggande. Här regleras även brandfrågor men väldigt odetaljerat. Bland annat står det i kapitel 8 att:
”4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand…”
Det innebär att det finns krav på brandskydd i all typ av byggnation, både ombyggnation och nybyggnation. Dessa egenskapskrav förklaras närmare i kapitel 3 i PBF så här:
”Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand
8 § För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan-‐ och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara
projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, 2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, 3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.”
8 Ibid s 85-‐91
Vid en bygglovsansökan prövas inte dessa krav, utan det görs senare i byggprocessen vid ett tekniskt samråd. Däremot tas hänsyn till planeringen av tomten enligt PBL 8 kap 9§, som har påverkan på till exempel räddningstjänstens tillgänglighet till byggnaden. I BBR & EKS finns det mer detaljerade brandskyddskrav i form av tillämpningsföreskrifter. 9
4.3.2 BBR & EKS
BBR samt Boverkets föreskrifter & allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, är tillämpningsföreskrifter som finns för att förtydliga krav på byggnader. BBR täcker de flesta områden som reglerar utformningen av en byggnad, som till exempel tillgänglighet, bullerskydd, hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning samt brand. Däremot regleras ej bärande konstruktioner utan det behandlas främst i EKS.
Brandsäkerhet behandlas i BBR kapitel 5 och grundar sig i de lagar och föreskrifter som finns i PBL 8 kap 9 § samt i PBF 3 kap 8 §. Dessa krav kan fullföljas på två olika sätt, genom analytisk eller förenklad dimensionering.
4.3.3 LSO
I lagen om skydd mot olyckor, LSO, behandlas brandskydd under byggnadens användande. Detta kräver att något systematiskt brandskyddsarbete planeras för en kontinuerlig kontroll i ett drift-‐ och underhållsprogram. Här regleras även vissa krav hos räddningstjänsten, som t.ex. att de ska beskriva sin förmåga att hantera olyckor i ett handlingsprogram. Man kan även genom LSO ställa krav i BBR på att få hjälp, som tillexempel vid utrymning i vårdanläggningar. 10
9 Bengtsson, Staffan s 13
10 Ibid s 14-‐15
Figur 2. Hierarki över olika lagar och råd mm som reglerar brandfrågor
4.4 Brandprojektering
4.4.1 Brandskyddsdokumentation
Enligt BBR avsnitt 5:12 ska en brandskyddsdokumentation upprättas. Den ska ange förutsättningar för det byggnadstekniska brandskyddet och hur det är utformat samt intyga att kraven i BBR kap 5 samt EKS är uppfyllda. Brandskyddsdokumentation kan lätt förväxlas med brandskyddsbeskrivning, men för en brandskyddsbeskrivning finns inga krav på innehåll som i en brandskyddsdokumentation. De underlag som tas fram under byggprocessen kallas ofta för brandskyddsbeskrivningar och är inte en relationshandling. Men det är vanligtvis dessa som ligger till grund för den senare brandskyddsdokumentationen.11
Normalt är det en sakkunnig brandkonsult eller motsvarande som upprättar en brandskyddsbeskrivning, och den fungerar som ett komplement till brand-‐
ritningarna. Det är brandskyddsbeskrivningen som är det huvudsakliga projekteringsunderlaget för allt som påverkas av brandregler för gällande projekt.
Den görs normalt sätt i tid till byggsamrådet, och om mötet sker tidigt i byggprocessen görs den dokumentationen väldigt generell för att senare kunna kompletteras under projektets gång. 12
Vanliga rubriker i en brandskyddsdokumentation är:
• Byggnadsbeskrivning
• Övriga projekteringsförutsättningar
• Mindre avvikelser och alternativ utformning
• Utrymning
• Skydd mot brandspridning inom brandcell
• Skydd mot brand-‐ och brandgasspridning mellan brandceller
• Skydd mot brandspridning mellan byggnader
• Luftbehandlingsinstallation
• Uppvärmningsanordningar
• Bärförmåga vid brand
• Åtgärder för att underlätta släckning
• Brandtekniska installationer
• Övriga brandtekniska åtgärder
• Planer för drift och underhåll
• Ritningar
• Bilagor13
11 Danielsson, Torkel s 19
12 Fallqvist, Kjell m.fl. Brandskyddsdokumentation s 8
13 Ibid s 12
4.4.2 Förenklad dimensionering
Förenklad dimensionering innebär att man följer BBR och de brandsäkerhets-‐krav som finns där. Däremot finns det vissa avsteg man kan göra, som medför att man får ersätta två tekniska krav enligt BBR om man istället använder sig utav automatiska släcksystem, alltså sprinklers. Om det redan finns krav på sprinklers i byggnaden så får endast ett avsteg göras. Vilka tekniska krav som får bytas ut regleras i BBR.14 4.4.3 Analytisk dimensionering
Om kraven inte kan uppnås genom förenklad dimensionering används analytisk dimensionering. Detta kan ske om man till exempel vill tillfredsställa vissa andra behov som design eller om man vill hitta mer kostnadseffektiva lösningar på brandskydd. Det är även krav på att analytisk dimensionering ska användas om man uppför en byggnad i byggnadsklass Br0, se kapitel 4.5.2.
Analytisk dimensionering går ut på att använda sig av alternativa lösningar som kvalitativ bedömning, göra beräkningar, scenarioanalys, kvantitativ riskanalys eller en användning av flera kombinerade metoder. 15
14 Danielsson, Torkel s 19
15 Bengtsson, Staffan s 39-‐41
5 Brandtekniska klasser & övriga förutsättningar
5.1 Verksamhetsklasser
När en byggnad tillverkas blir den automatiskt tilldelad en verksamhetsklass, se tabell 2. En verksamhetsklass berättar vilken typ av verksamhet byggnaden kommer att ha när den står klar. Det är efter det som brandskyddet dimensioneras efter.
Exempelvis så kommer en förskola som tillhör verksamhets-‐klass 5A att ha tuffare krav än en industrilokal tillhörande verksamhetsklass 1.16
5.2 Byggnadsklasser
En byggnad tillhör en byggnadsklass, se tabell 3. Byggnadsklassen tar skyddsbehovet av byggnaden i beaktning. Där faktorer som verksamhetsklasser, våningsantal, byggnadsarea, utrymning och bärverk samt konsekvensen av att en byggnad faller till marken, tas i beaktning vid klassindelningen. Det finns fyra olika byggnadsklasser från Br0 till Br3, där Br0 har högst krav ställda till Br3 med lägst.17
Br0 Byggnader med >16 vån. Större byggnader i Vk5C, ex sjukhus mm. Utrymmen I verksamhetsklass 5D, tex kriminalvårdsanläggningar. Vk2B med >1000pers mm.
Br1 Byggnader med 3-‐16 vån. 2 vån byggnader i Vk2B, 2C med samlingslokal, byggnader i Vk4, 5A, 5B, 5C
Br2 Samlingslokaler i markplan i Vk2B, 2C. Bostäder och lokaler i ett plan i Vk5B och 5C, småhus i 3 våningsplan ska utformas i Br2 mm.
Br3 En byggnad som inte är utförd i klass Br0, Br1 eller Br2 ska utföras i klass Br3. Detta innebär att småhus och envånings industribyggnader normalt godkänns i klass Br3
16 Fallqvist, Kjell m.fl. BBR 20 – Brandskydd i Boverkets Byggregler s 51
17 Ibid s 57
Vk 1 Industri, kontor Vk 2 Samlingslokaler Vk 2A <150 personer Vk 2B >150 personer
Vk 2C >150 p med alkoholservering Vk 3 Bostäder
Vk 4 Hotell mm Vk 5 Vårdmiljöer mm
Vk 5A Förskola eller daglig verksamhet Vk 5B Särskilt boende för Psykiskt sjuka mm Vk 5C Sjukhus
Vk 5D Häkten, anstalter, fängelser Vk 6 Lokaler med hög risk för brand
Tabell 2. Verksamhetsklasserna med respektive användning
Tabell 3. Byggnadsklassers indelning
5.3 Klassbeteckningar 5.3.1 Byggnadsdelar
Klassbeteckningar beskriver med hjälp av olika bokstäver vilka olika krav och egenskaper gällande brandpåverkan det är på bärverk, fönster och dörrar.
Beteckningarna förklarar exempelvis om de är bärande, isolerande och avskiljande.
Beteckningarna återföljs sedan med ett tidskrav angivet mellan 15-‐360 minuter samt eventuellt en tilläggsbeteckning som beskriver ytterligare egenskaper gällande byggnadsdelen.
Exempel: Brandvägg REI 60-‐M
R står för bärförmåga, E för integritet, I för isolering. 60 betyder att dessa krav håller minst 60 minuter. -‐M står för mekanisk påverkan.18
5.3.2 Material, beklädnader & ytskikt
På samma sätt som byggnadsdelarna så kan man dela in material i olika klasser med hjälp av beteckningar och siffror. Vilken klass som krävs på ett material styrs först och främst av ett minimikrav och sedan även utav vilken brandklass byggnaden har.
Materialets klassbeteckning baseras på vilka egenskaper materialet har. Den första beteckningen anger hur bra material står emot brand, och är från A1-‐ obrännbart till E-‐som är sämst. Dessa beteckningar, förutom A1, följs av två tilläggsklasser som anger hur mycket rökgaser materialet alstrar samt en som anger hur mycket materialet får droppa vid brand. A1 kan inte följas av några tilläggsklasser.
Exempel: B2-‐s1,d0 som kan vara målad betong eller gipsskiva. Materialet är nästan obrännbart, alstrar lite rökgaser och droppar ej vid brand.19
5.4 Brandcellsindelning
En brandcell innebär en del av en byggnad som kan stå emot en brand under viss tid, se till att brand inte sprids till andra delar av byggnaden och att andra konsekvenser uppstår. Bandcellen ska vara separerad från byggnaden både i väggar och bjälklag.
Detta för att skydda personer vid utrymning samt andra byggnader under ett brandförlopp.20
Brandceller får i princip inte utföras i fler än två våningsplan, men med vissa undantag som till exempel för trapphus. Normala brandcellsindelningar är utrymningsvägar och trapphus, verksamheter med hög brandrisk som t.ex. soprum, lägenheter, tvättstuga, förråd, teknikrum mm.21
18 Danielsson, Torkel s 38-‐41
19 Fallqvist, Kjell m.fl. BBR 20 – Brandskydd i Boverkets Byggregler s 149
20 Danielsson, Torkel s 45
21 Ibid s 144
6 Genomförande
6.1 Enkätutskick
En enkät togs fram och skickades ut för att ta reda på vad arkitekter tyckte om brandprojektering. Tanken med enkäten var delvis att få svar på frågor gällande hur samordningen kunde förbättras, men huvudsyftet var att få svar på vad de ville se i vår lathund. Frågorna är utformade på ett sätt så de är enkla att svara på. Arkitekter har för det mesta väldigt mycket att göra, så för att få många svar skrevs två kryssfrågor följt av 5 korta frågor.
För att skapa enkäten användes en hemsida som heter www.surveymonkey.com. På hemsidan skapas enkäter kostnadsfritt, med upp till tio frågor, och alla svar samlas online och statistik på svaren skapas automatiskt. Enkäten skickades ut via mail till arkitekter både på Temas Stockholmskontor samt till några andra kontor för att få en större spridning på svaren.
6.1.1 Kryssfrågor
Kryssfrågorna var ämnade att ge en överblick över svårighetsgrad samt relevans gällande olika ämnen som behandlar brandprojektering.
Frågorna gällde ämnena:
• Verksamhetsklasser
• Byggnadsklasser
• Byggnadsdelars klasser
• Material, ytskikt
• Taktäckning
• Fasadmaterial
• Trapphus
• Placering på tomt
• Räddningsväg
• Brandposter
• Utrymningsvägar
• Max gångavstånd
• Passagemått
• Mått på trappor
• Brandcellsindelning
• Dörr i brandcellsgräns
• Fönster
• Vind & undertaksutrymmen
Frågorna var uppdelade i en femgradig (1-‐5) skala där frågorna gällande svårighets-‐
grad rankades från ”lätt” till ”svårt” medan frågorna gällande relevans rankades från
”används sällan” till används ”väldigt ofta”. Efter kryssfrågorna fanns möjligheten att ge kommentarer gällande dem för att ge utförligare svar.
6.1.2 Frågor
Frågorna gjordes utförliga och tydliga, men samtidigt öppna för att ge en möjlighet till diskussion. Det för att få information där svaren bidrog till frågeställningar som gav oss möjligheten att undersöka var det brister i samordningen idag samt ge oss ett bra underlag för att utforma vår handbok efter arkitekters önskemål.
Fråga ett, Vad anser du är svårast att hantera i brandsynpunkt vid projektering? var egentligen en fördjupning på kryssfrågorna samt att se om det fanns frågor som missats att tagits med där.
Fråga två, Vad anser du ta mest tid vid brandprojektering? Syftet här var att undersöka var det läggs ner mycket tid i projekteringen, där effektiviseringar kan spara tid efter hur både arkitekter och brandkonsulter arbetar samt vad som kan förbättras i samarbetet mellan dem.
Fråga tre, Vad revideras mest, som skulle kunna förhindrats genom mer kunskap i ämnet? Tanken med denna fråga var att undersöka vilka fel som ofta sker grundat på att arkitekter saknar kunskap inom brandprojektering. Fel med medförda kostnader som kan undvikas om arkitekter får en bättre utbildning inom ämnet.
Fråga fyra, Vad skulle du helst se i en lathund för brandskydd? var tänkt som en direkt fråga för att se vad arkitekter saknade i dagens handböcker, vilka verktyg de saknar och vad som borde beaktas vid utformning av lathunden.
Fråga fem, Vad är bristerna och fördelarna i ert samarbete med brandkonsulter?
Detta är egentligen två frågor i en och var en viktig fråga där målet var många kommentarer både gällande olika problem och vad som görs bra i samarbetet med brandkonsulter idag.
6.2 Faktasammanställning
För att få en bra överblick och kunskap tidigt under projektets gång sammanställdes fakta för brandprojektering från BBR och handböcker. Detta för att snabbt hitta relevant information och använda citat från BBR. Denna text samlades i ett dokument där informationen tydligt strukturerades upp efter ämne och varifrån den var hämtad från.
6.3 Disponering i Lathund
För att få en bra disponering till lathunden fastställdes först vilka rubriker den ska innehålla. En jämförelse mellan BBR:s och handböckernas rubriker gjordes samt se vilka som är mest relevanta. Disponeringen grundades på information från enkäten samt diskussioner med handledare för att sortera bort information som inte var relevant. I ett senare skede behandlades även responsen från intervjuerna för att tillfredsställa de önskemål som arkitekter har.
Texten är kortfattad för att inte skriva onödigt mycket om varje ämne. Istället för ett långt textstycke för att förklara allt, delas så mycket som möjligt upp i punktlistor med kortare meningar. Detta för att det ska gå snabbt att läsa igenom texten och söka den information som behövs. För varje avsnitt i lathunden, står det på varje sida en hänvisning till BBR för vidare information, och detta förklaras även i början av lathunden. En noggrannhet för att inte få med samma information två gånger för att spara in på textvolym har beaktats.
6.4 Bearbetning av text
All fakta i lathunden är baserat på BBR 20 och befintliga handböcker. Texten har sedan granskats av vår sakkunnige handledare Johan Westerlund, brandkonsult på Briab, för att verifiera att all fakta i den stämmer. Den är sedan granskad av oss och av vår andra handledare Bengt-‐Olov Berggren, gällande språkformuleringar och utseende.
6.5 Illustrationer
Till lathunden har det skapats illustrationer för att visa vissa punkter så tydligt som möjligt. Totalt finns ca 60 stycken. Alla illustrationer är ritade i SketchUp Pro 2013, på ett detaljerat och verklighetstroget sätt, men samtidigt mer illustrativa än de illustrationer som finns i dagens handböcker.
Det finns många olika typer av utseenden att visa sina illustrationer med när man arbetar med SketchUp. Man kan antingen göra väldigt komplexa och verklighetstrogna renderingar, eller välja någon stil som finns i SketchUp Layout. Där finns olika linjetyper, varianter av sketchstilar och färginställningar med mera. Sedan valdes att ha samma stil på nästan alla bilder, en stil som är lite skissig med lite oregelbundet tjocka linjer. På vissa bilder valdes däremot en mer neutral stil för att vissa saker skulle synas extra tydligt.
Alla illustrationer är efter att de färdigställts infogade i Layout, som är ett tilläggsprogram till SketchUp. Där har de genomarbetats i form utav val av vy och vinkel, orientering på papper mm. Se figur 3. Det är även i det programmet som alla mått har lagts in. När bilderna är färdiga i Layout exporteras de till JPEG-‐bilder för att kunna infogas i InDesign.
Figur 3: Illustrationer gjorda först i SketchUp och sedan bearbetade i Layout
6.6 Layout
Layouten till lathunden har gjorts i ett layout och redigeringsprogram, InDesign. Se figur 4. Det är också direkt i InDesign som vi har skrivit all text i lathunden, och det var först när all text var färdigställd som vi infogade alla illustrationer och skapade tillhörande bildtexter.
Lathunden är i A5-‐format, för att den inte ska vara för stor och osmidig. Böcker i större format tar mer plats och är tyngre. Varje sida är för det mesta uppdelad i två spalter. Den ena spalten är till för text och den andra för bilder, för att få en så bra och jämn struktur som möjligt. På vissa sidor däremot är bilden lite större och får löpa över två spalter.
Figur 4. Arbete med lathunden i InDesign