• No results found

Förbättring av brandprojektering för arkitekter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Förbättring av brandprojektering för arkitekter"

Copied!
82
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

               

 

Förbättring av brandprojektering för arkitekter

En studie av samordningen mellan arkitekter & brandkonsulter samt framtagning av lathund angående brandfrågor

Improving of the fire planning for architects

A study of the collaboration between architects and fire consultants, and also the making of a lighter manual regarding fire planning

 

   

       

Författare: Sofie  Blixt     Karl  Svanteson  

Uppdragsgivare:     Temagruppen  Sverige  AB  

Handledare:       Bengt-­‐Olov  Berggren,  Temagruppen  Sverige  AB             Johan  Westerlund,  KTH  ABE/  Briab    

Examinator:       Zeev  Bohbot,  KTH  ABE  

Examensarbete:     15  högskolepoäng  inom  Byggteknik  och  Design     Godkännandedatum:     2014-­‐06-­‐20  

Serienr:       BD  2014;45  

(2)

   

   

(3)

Sammanfattning

 

I  alla  byggprojekt  som  behandlas  är  arkitekter  och  brandkonsulter  två  viktiga  aktörer.  

Arkitekternas   huvudsyfte   är   att   ge   människor   ett   gestaltningsmässigt   intryck   av   en   byggnad,   men   även   att   ge   den   ett   praktiskt   och   tryggt   användande.   Brand-­‐

konsulternas  roll  är  bland  annat  att  hjälpa  arkitekterna  med  den  del  som  innefattar   brandsäkerhet.   Idag   är   samarbetet   mellan   arkitekter   och   brandkonsulter   inte   optimalt  men  det  finns  enkla  förändringar  som  skulle  effektivisera  arbetsmetodiken.    

 

Detta   examensarbete   har   resulterat   i   en   lathund   gällande   brandprojektering   som   riktar   sig   till   arkitekter.   Lathunden   baseras   på   kapitlet   om   brandskydd   i   Boverkets   Byggregler  (BBR),  de  omfattande  handböckerna  som  används  vid  projektering  samt   statistik  gällande  de  vanligaste  problemen  mellan  aktörerna  idag.  Underlaget  baserar   vi  på  enkätundersökningar,  intervjuer  samt  litteraturstudier.    

 

Lathunden  syftar  till  att  bli  ett  tydligare  verktyg  för  arkitekterna,  till  skillnad  mot  de   handböcker   som   används   idag.   Vi   tar   även   fram   alternativ   och   förslag   för   möjliga   förbättringar   gällande   brandprojektering.   Detta   resulterar   i   en   ekonomisk   och   tidsmässig  vinst  för  inblandade  parter.  

                                               

Nyckelord:     Brandskyddsprojektering,  brandkonsulter,  arkitekter,    

samordning,  lathund    

(4)

   

(5)

Abstract

 

Two  important  roles  in  all  construction  projects  active  today  are  the  architects  and   the  fire  consultants.  The  architect´s  main  purpose  is  to  give  people  a  strong  esthetic   impression  of  the  building  but  at  the  same  time  make  it  practical  and  safe  for  people   to  use.  The  fire  consultant’s  role  is  to  help  and  support  the  architects  to  make  the   building  safe  to  use,  considering  fire  safety.  This  collaboration  is  not  as  effective  as  it   could  be  in  the  current  situation,  and  a  few  easy  changes  can  be  made  to  improve   this  working  methodology.  

 

This  bachelor  thesis  results  in  a  lighter  manual  regarding  fire  planning,  addressed  to   architects.  The  manual  is  based  on  the  chapter  in  Boverkets  Byggregler  (BBR),  which   regulates   the   fire   planning,   the   heavier   handbooks   that   are   being   used   today   and   also   statistics   regarding   the   most   common   difficulties   between   the   two   roles.   The   statistics  are  based  on  basic  questionnaire  surveys,  interviews  and  literature  studies.  

 

The  manual  will  be  a  clearer  tool  for  the  architects,  compared  to  the  handbooks  that   are   being   used   today.   We   are   also   going   to   introduce   some   alternatives   and   suggestions   for   possible   improvements   to   the   fire   planning.   This   will   result   in   a   financial  and  temporal  win  for  all  parties  involved.    

                                             

Keywords:     Fire  safety  design,  fire  Consultant,  architects,  coordination,    

easier  manual    

(6)

   

(7)

Förord

 

Detta  examensarbete  baseras  på  15  högskolepoäng  och  är  genomfört  för  Kungliga   Tekniska  Högskolan  i  Stockholm  under  våren  2014.  Examensarbetet  är  en  del  av  vår   Högskoleingenjörsutbildning  (180  hp)  i  Byggteknik  &  Design.  

 Vi   vill   först   och   främst   tacka   våra   handledare   Johan   Westerlund   och   Bengt-­‐Olov   Berggren  som  har  varit  ett  stort  stöd  och  en  inspiration  under  projektets  gång  och   tagit  sig  tid  till  att  besvara  våra  frågor.  Vi  vill  också  rikta  ett  stort  tack  till  Briab,  och   ett  enormt  tack  till  Temagruppen  som  har  varit  till  stor  hjälp  och  bidragit  med  plats   hos  dem,  stort  stöd  och  svarat  på  alla  våra  frågor.    

 

Vi  vill  även  rikta  ett  stort  tack  till  vår  lärare  och  examainator  Zeev  Bobhot  för  all  hjälp   och   vägledning   genom   vårt   tredje   år   samt   med   processen   att   ta   fram   ett   bra   examensarbete.  

 

Ett  stort  tack  går  även  till  alla  som  har  varit  med  och  svarat  på  våra  enkäter  och  ställt   upp  på  att  träffa  oss  för  intervjuer.    

       

Stockholm     2014-­‐06-­‐10    

   

Sofie  Blixt      

     

Karl  Svanteson  

     

(8)
(9)

Innehållsförteckning

 

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 2

1.3 Syfte & Mål 2

1.4 Avgränsningar 3

1.4 Litteraturstudie 3

1.5 Övrig informationssamling 4

2 Nulägesbeskrivning 5

2.1 Temagruppen 5

2.2 Briab 5

3 Teoretisk referensram 7

3.1 Fördjupningskurser 7

3.2 Tidigare inom ämnet 8

4 Lagar & Allmänna förutsättningar 9

4.1 Produktbestämningens skeden 9

4.1.1 Programskede 9

4.1.2 Projekteringsskede 10

4.3 Lagstiftningar 10

4.3.1 PBL & PBF 10

4.3.2 BBR & EKS 11

4.3.3 LSO 11

4.4 Brandprojektering 12

4.4.1 Brandskyddsdokumentation 12

4.4.2 Förenklad dimensionering 13

4.4.3 Analytisk dimensionering 13

5 Brandtekniska klasser & övriga förutsättningar 15

5.1 Verksamhetsklasser 15

5.2 Byggnadsklasser 15

5.3 Klassbeteckningar 16

5.3.1 Byggnadsdelar 16

5.3.2 Material, beklädnader & ytskikt 16

5.4 Brandcellsindelning 16

(10)

6 Genomförande 17

6.1 Enkätutskick 17

6.1.1 Kryssfrågor 17

6.1.2 Frågor 18

6.2 Faktasammanställning 19

6.3 Disponering i Lathund 19

6.4 Bearbetning av text 19

6.5 Illustrationer 20

6.6 Layout 21

6.7 Intervjuer 22

6.7.1 Intervju med brandkonsulter 23

6.7.2 Intervju med arkitekter 24

7 Analys 25

7.1 Enkätundersökning 25

7.1.1 Kryssfrågor 25

7.1.2 Frågor 26

7.2 Lathunden 27

7.3 Sammanställningar av intervjuer 28

7.3.1 Intervju med brandkonsulter 28

7.3.2 Intervju med arkitekter 31

7.3.3 Jämförelse av arkitekters och brandkonsulters svar 34

8 Slutsatser 37

8.1 Lathunden 37

8.2 Samordningsstudie 37

8.2.1 Tidigare kontakt med brandkonsult 37

8.2.2 Förbättringar av dialog i projektering 38

8.2.3 Användning av programvara och filformat 38

8.2.4 Förbättring av brandskyddsdokumentation 39

9 Förslag på fortsatta studier 41

Källförteckning 43

Litteraturförteckning 43

Referenslitteratur 43

Bilagor 45

(11)

1 Inledning

 

1.1 Bakgrund

 I   ett   byggnadsprojekts   projekteringsfas   är   det   många   olika   roller   inblandade,   se   tabell  1.    Två  av  dessa  roller  är  arkitekter,  som  är  projektörer,  samt  brandkonsulter   som   är   sakkunniga   specialister.   En   skillnad   mellan   dessa   är   att   arkitekterna   är   ansvariga  för  att  slutprodukten  skall  vara  korrekt  utförd  gällande  brandfrågor.  Detta   till   skillnad   från   brandkonsulter   som   är   inhyrda   för   att   ge   råd   och   vägledning   till   arkitekterna   i   deras   arbete.   I   och   med   detta   så   har   brandkonsulter   en   stor   roll   i   byggprocessen,   men   inget   direkt   ansvar   till   beställaren.   Det   ansvaret   ligger   hos   projektörerna.  1  

                 

Avsnitt  fem  i  BBR,  Boverkets  Byggregler,  handlar  om  brand.  Där  finns  det  krav  på  hur   dessa   frågor   ska   behandlas   och   där   står   att   en   brandskyddsdokumentation   skall   upprättas  för  varje  enskilt  projekt.  Det  finns  idag  inga  konkreta  anvisningar  för  hur   dokumentationen   ska   utformas,   utan   endast   allmänna   råd. 2 Brandskydds-­‐

projekteringen   börjar   oftast   i   programskedet   där   brandkonsulten   upprättar   en   brandskyddsbeskrivning  över  projektet,  som  sedan  lämnas  över  till  arkitekten.  Det  är   utifrån  denna  beskrivning  arkitekten  sedan  skall  projektera  byggnaden.  

 

För   att   tolka   brandskyddsbeskrivningen   och   för   att   göra   korrekta   handlingar   ur   brandskyddssynpunkt   arbetar   arkitekterna   idag   mot   ett   antal   handböcker   som   är   baserade   på   lagar,   förordningar,   föreskrifter,   råd   och   rekommendationer   som   PBL,   BBR   och   EKS   med   flera.   Ett   av   problemen   för   arkitekter   är   att   förstå   brandskydds-­‐

beskrivningarna  på  rätt  sätt,  då  de  kan  vara  tekniska,  omfattande  och  svårtolkade.    

Det  är  här  viktigt  att  påpeka  att  brandskyddsbeskrivningen  som  upprättas  behandlar   alla  projektörers  inblandning  i  ett  projekt.  Vilket  då  gör  dokumentet  väldigt  tekniskt.  

 

När   brandskyddsbeskrivningen   sedan   får   relationsstatus   bildas   en   brandskydds-­‐

dokumentation  ur  denna.  En  brandskyddsdokumentation  bör  alltid  upprättas  av  en   sakkunnig  brandkonsult  och  ska  beskriva  ett  brandskydd  som  är  godkänt  enligt  BBR.  

Den   redovisas   på   särskilda   ritningar   och   kompletteras   med   text,   bilagor   samt   eventuellt  planer  för  drift  och  underhåll.  3  

                                                                                                               

1  Staffan  Bengtson  m.fl.  s18-­‐21  

2  Ibid  s14  

3  Fallqvist,  Kjell  m.fl.  2005  s  6-­‐9  

Specialister   Projektörer  

Brand   A  –  Arkitekt  

Tillgänglighet   K  –  Konstruktör   Akustik   VS  –  Värme  &  sanitet  

Energi   EL  -­‐  Elinstallation  

Fukt   V  -­‐  Ventilation  

Tabell  1.  Olika  roller  inblandade  i  ett  byggprojekt  

(12)

1.2 Problemformulering

Ett  stort  problem  är  att  handlingar  skickas  fram  och  tillbaka  och  blir  ändrade  på  ett   besvärligt  sätt.  Det  är  vanligt  att  arkitekters  ritningar  görs  om  till  PDF-­‐format  för  att   skickas   till   brandkonsulter,   som   arbetar   med   enklare   bearbetningsprogram   för   att   sedan   skicka   tillbaka   ritningarna   i   PDF-­‐format.   Detta   underlag   förs   sedan   in   av   arkitekter   genom   att   de   ritar   in   ändringarna   i   sina   ritningar,   vanligtvis   i   AutoCAD,   Revit  eller  liknande  program.    

 

Det   här   arbetssättet   känns   ineffektivt   och   därför   ställs   frågan   varför   inte   brand-­‐

konsulter  kan  använda  samma  ritningsprogram  som  arkitekter  om  det  sparar  tid  för   alla?  Så  här  ser  det  ut  i  dag,  så  på  vilket  sätt  kan  de  arbeta  mer  effektivt  så  att  det   som  arkitekterna  ritar  blir  rätt  från  början  och  inte  behöver  ändras  flera  gånger.      

 

Det  dokument  som  är  underlag  för  brandfrågor  är  brandskyddsbeskrivningen,  vilket   är  ett  tekniskt  dokument  och  inte  så  användarvänligt.  Kommunikationen  kring  denna   är   ofta   bristfällig,   där   en   bättre   dialog   mellan   parterna   skulle   ge   ett   bättre   projekteringsunderlag.  

 

Ett   annat   problem   är   att   de   handböcker   som   arkitekter   använder   är   väldigt   omfattande  och  tidskrävande  att  söka  rätt  information  i.  Finns  det  ett  sätt  att  göra   detta  informationssökande  mer  effektivt  och  lätthanterligt  för  arkitekterna?  

 

1.3 Syfte & Mål

Projektet   syftar   till   att   ta   fram   en   lathund   som   kommer   behandla   grundläggande   brandfrågor   med   hänvisningar   till   kapitel   i   BBR   och   andra   källor   för   fördjupande   information.  Ett  annat  syfte  är  att  ge  förslag  på  förbättringar  i  samordningen  mellan   brandkonsulter  och  arkitekter.  

 

Målet   är   att   lathunden   ska   användas   i   projekteringen   som   ett   hjälpmedel   för   arkitekter   kring   brandfrågor.   Detta   för   att   undvika   onödiga   revideringar   för   brandkonsulter  i  ett  senare  skede.  Idag  finns  väldigt  få  enkla  hjälpmedel,  och  de  som   finns   känns   inte   tillräckliga.   Denna   lathund   kommer   antingen   att   utformas   som   en   liten  handbok,  som  ett  elektroniskt  dokument  eller  som  både  och.    

 

Målet   är   dessutom   att   få   en   förståelse   över   hur   projekteringen   ser   ut   idag   och   identifiera   de   vanligaste   problemen,   för   att   därefter   analysera   och   ge   eventuella   lösningar   eller   enkla   förbättringar.   Att   undersöka   vad   som   vanligast   brister   i   kommunikationen  mellan  arkitekter  och  brandkonsulter.    

 

Med  detta  examensarbete  förväntas  ett  resultat  och  en  slutprodukt  som  är  praktiskt   användbar   och   som   kommer   ge   nytta   i   framtida   projekt   genom   att   spara   tid   och   pengar  för  både  arkitekter  och  brandkonsulter.  

 

(13)

1.4 Avgränsningar

Ämnet   är   väldigt   brett   och   skulle   kunna   behandla   alla   typer   av   specialister   och   projektörer.   Den   första   avgränsningen   är   att   endast   fördjupning   kring   samspelet   mellan  arkitekter  och  brandkonsulter  behandlas.    

 

Lathunden   behandlar   de   problem   arkitekter   tycker   är   svårast   och   som   de   oftast   stöter   på   i   ett   tidigt   skede.   Att   titta   mindre   omfattande   på   alla   typer   av   verksamhetsklasser   och   projekt   är   en   avgränsning.   Det   är   lämpligare   och   blir   förmodligen   mer   uppskattat   än   att   fördjupa   oss   i   en   typ   av   verksamhet   som   t.ex.  

sjukhus  och  göra  en  lathund  som  endast  inriktar  sig  på  den  verksamhetsklassen.    

 

1.5 Litteraturstudie

Som  tidigare  nämnts  finns  det  en  del  handböcker  inom  brandskydd.  Tre  av  dem  är,   Brandskyddshandboken,  Brandskydd  -­‐  En  handbok  i  anslutning  till  BBR  samt  BBR  20   –   Brandskydd   i   Boverkets   byggregler.   I   dessa   står   det   mesta   som   har   med   brandprojektering  att  göra,  allt  från  hur  man  utformar  trapphus  till  vad  man  får  ha   för  ytskikt  på  väggar  i  vissa  brandklasser.  

 

Brandskydd   -­‐   En   handbok   i   anslutning   till   BBR   är   en   av   de   senaste   versionerna   av   handböcker   och   den   som   Briab   rekommenderar,   men   arkitektkontoret   som   samarbetet  är  med,  använder  den  sistnämnda  boken,  så  den  kommer  att  bearbetas   främst.  Innehållet  i  böckerna  är  i  princip  detsamma.    En  stor  del  kommer  dessutom   bestå  av  fördjupning  av  BBR.    

 

Böcker   som   på   visst   sätt   behandlar   ämnet,   men   inte   på   samma   sätt   som   brandskyddshandböckerna  har  också  använts  för  ytterligare  informationshämtning.  

Det  är  dels  Byggprocessen,  som  hjälpt  att  förstå  projekteringsprocessens  olika  typer   av  handlingar  och  olika  rollers  betydelse  mm.    

 

En  till  bok  som  också  täcker  en  del  av  detta  är  Brandskydd  –  Rätt  utfört,  som  handlar   om  kontrollering  av  brandskydd  men  också  tar  upp  en  hel  del  angående  planering   och  projektering  inom  brand.    

 

En   annan   bok   är   Brandskyddsdokumentation,   som   är   en   liten   handbok   för   brandkonsulter  i  hur  man  korrekt  gör  en  brandskyddsdokumentation,  alltså  hur  den   ska   vara   utformad.   Denna   kommer   att   användas   för   att   få   mer   insikt   i   hur   en   brandkonsult  arbetar.    

 

   

(14)

Det  här  är  all  litteratur  uppräknat  i  en  punktlista.    

• Brandskyddshandboken  -­‐  Brandskyddslaget  

• Brandskydd,  en  handbok  i  anslutning  till  BBR  –  AB  Svensk  Byggtjänst  

• BBR  20,  Brandskydd  i  Boverkets  byggregler  -­‐  Brandskyddsföreningen  

• Brandskyddsdokumentation  -­‐  Kjell  Fallqvist  &  Anders  Klippberg  

• Byggprocessen  –  Uno  Nordstrand  

• Brandskydd,  Rätt  utfört  –  Bengt  Dahlgren  AB    

1.6 Övrig informationssamling

Då  vi  har  möjligheten  att  under  perioden  för  vårt  examensarbete  ha  en  kontorsplats   hos  Tema  kommer  vi  att  vara  där  ofta.  Det  innebär  att  vi  kommer  att  arbeta  nära   många  arkitekter  och  projektledare  vilket  ger  möjligheten  till  svar  på  frågor  stor.    

 

Samtal  om  att  försöka  genomföra  intervjuer  och  eventuellt  enkäter  som  kan  skickas   ut   både   på   Tema   och   på   andra   stora   kontor   för   att   få   en   så   bred   och   noggrann   uppfattning   som   möjligt   om   vad   folk   i   branschen   verkar   uppfatta   som   mest   problematiskt  inom  brand  har  diskuterats.      

 

Det  som  kommer  fokuseras  mest  på  i  början  av  projektets  gång  är  att  samla  mycket   information   om   vad   som   efterfrågas   och   vad   som   skulle   vara   mest   behjälpligt   att   behandla  i  lathunden.  

 

Mycket   av   den   fakta   som   är   nödvändig   och   viktig   till   lathunden   finns   att   hitta   i   handböckerna   och   BBR,   därför   kommer   stort   fokus   ligga   på   fördjupning   av   dessa   i   början  av  projektet  för  att  förstå  hur  de  är  disponerade  samt  att  sammanställa  den   information  som  behövs.  

 

 

(15)

2 Nulägesbeskrivning

 

2.1 Temagruppen

Detta  projekt  har  genomförts  med  hjälp  av  Temagruppen,  eller  Tema  som  de  kallas  i   dagligt  tal.  Tema  bildades  1957  i  Luleå  och  blev  det  första  nationella  arkitektkontoret   i   Sverige.   1987   utökades   verksamheten   med   projektledning   och   fortsatte   att   växa   med  landskapsarkitektur,  planeringsarkitektur  och  inredningsarkitektur.  Idag  består   Tema   av   ungefär   190   medarbetare   fördelade   på   fyra   kontor   i   Sverige,   varav   ett   i   Stockholm.    

 

På   Tema   behandlas   många   olika   typer   av   projekt   och   på   grund   av   den   breda   kunskapen  och  kompetens  de  har  kan  de  vara  medverkande  i  hela  projekt,  från  idé   till  färdig  slutprodukt.  4  

 

2.2 Briab

Briab   är   ett   brand-­‐   &   och   riskingenjörskontor   som   finns   i   Stockholm   &   Uppsala.  

Företaget   har   funnits   sedan   2002   och   har   över   30   medarbetare.   De   erbjuder   konsulttjänster   inom   brandskyddsteknisk   projektering,   riskhantering,   brandfarlig   vara   och   systematiskt   skyddsarbete.   De   har   störst   kunskap   inom   byggnadstekniskt   brandskydd,   där   de   är   med   i   byggprocessen   i   både   små   och   stora   projekt,   från   programidé  till  färdig  byggnad.  

 

Brandskyddsprojektering   går   ut   på   att   upprätta   ritningar   och   beskrivningar   som   tillfredsställer  de  krav  som  ställs  i  bygglagstiftningen.  Utöver  detta  konsulterar  även   Briab  byggherrar,  projektledning,  arkitekter  och  övriga  inblandade  under  projektens   gång  så  att  kraven  tas  med  på  rätt  sätt  och  i  övriga  handlingar.  

 

Idag   arbetar   Briab   med   många   olika   typer   av   projekt.   Allt   från   flygplatser   och   gallerior,  till  bostäder  och  mycket  mer.  5  

 

 

                                                                                                               

4  http://www.temagruppen.se/Om-­‐Tema/  

5  http://www.briab.se/detta-­‐ar-­‐briab  

(16)

 

(17)

3 Teoretisk referensram

 

3.1 Fördjupningskurser

Det  är  en  Högskoleingenjörsutbildning  inom  Byggteknik  &  Design  180  hp  som  ligger   till   grund   för   detta   examensarbete.     Vi   författare   går   båda   inriktningen   arkitektur,   och   det   är   till   störst   del   kursen   AF1716   Arkitektur,   byggnadstekniken   som   vi   fördjupar   oss   inom.   Vi   har   där   fått   goda   kunskaper   inom   ämnet   brand,   och   gått   igenom   det   mesta   som   vi   kommer   att   beröra   i   lathunden.   Det   finns   även   andra   kurser  vi  har  läst  som  har  betydelse  för  detta  projekt.  Kurserna  som  har  berört  detta   ämne  är:  

 

• AF1711 Byggteknik  2,  byggfysik  och  materiallära 7,5  hp  

I  kursen  fick  vi  ett  antal  lättare  föreläsningar  angående  brand,  och  det  var  första   gången  inom  utbildningen  som  vi  behandlade  ämnet.  

 

• HS1006 Byggprocessen 7,5  hp  

Här   gick   vi   igenom   hur   hela   processen   för   ett   byggprojekt   fungerar.   Den   behandlade   allt   från   roller,   olika   typer   av   handlingar   till   entreprenadstyper.  

Detta  är  relevant  i  examensarbetet  då  vi  kommer  att  titta  närmre  på  samspelet   mellan  två  olika  roller  i  olika  skeden  av  ett  projekt.  

 

• HS1001 Konstruktion  och  design 7,5  hp  

Vi  gjorde  ett  ganska  stort  bostadsprojekt  i  den  här  kursen  där  vi  var  tvungna  att   ta  hänsyn  till  brandregler.  Vi  hade  en  föreläsning  om  brand  och  vi  fick  lära  oss   vikten  av  att  ha  den  kunskapen  vid  projektering  innan  det  hinner  gå  för  långt  in  i   skissprocessen.  

 

• AF1716 Arkitektur,  byggnadstekniken 7,5  hp  

Även  i  den  här  kursen  hade  vi  ett  stort  projekt  där  brandregler  behövde  beaktas.  

Denna  gång  var  projektet  att  gestalta  en  förskola,  så  reglerna  var  lite  annorlunda   och   kraven   på   brandsäkerhet   högre.   Vi   hade   ett   flertal   lektioner   om   ämnet   brand  där  vi  gick  in  djupare  på  lagar  och  regler  än  tidigare.    

 

• AF1715  Arkitektur,  skissprocessen  7,5  hp  

I   denna   kurs   behövde   vi   inte   behandla   så   stor   del   brandprojektering,   då   projektet   var   en   enklare   gestaltningsuppgift   i   form   av   en   paviljong.   Däremot   kommer   vi   ha   nytta   av   kursen   då   en   del   av   den   handlade   om   gestaltning   och   teckning.  Vi  kommer  förmodligen  att  göra  egna  illustrationer  i  lathunden  då  är   detta  en  bra  kunskap  att  ha  med  sig.  

     

   

(18)

3.2 Tidigare inom ämnet

Det  har  tidigare  gjorts  handböcker  som  tolkar  brandkraven  i  BBR.  Skillnaden  på  vår   lathund  och  de  befintliga  handböckerna,  är  att  lathunden  kommer  att  vara  mycket   enklare,  tunnare  och  mer  lättöverskådlig.  Den  ska  även  rikta  in  sig  mot  tidiga  skeden,   innan  en  mer  detaljerad  brandskyddsutformning  krävs.      

 

Det  finns  en  liten  handbok  som  heter  Brandskydd  i  Fickformat  som  liknar  idén  med   vår   lathund.   Den   tar   dock   inte   upp   tillräckligt   med   frågor   och   är   disponerad   på   samma  sätt  som  handböckerna.  Den  kan  dock  vara  bra  att  använda  i  jämförelsesyfte   till  lathunden.    

 

Gällande   forskning   inom   ämnet   att   effektivisera   brandprojektering   och   samspel  

mellan  arkitekter  och  brandkonsulter  har  det  inte  hittats  något  som  gjorts  tidigare.    

 

(19)

4 Lagar & Allmänna förutsättningar

 

4.1 Produktbestämningens skeden

Arbetet  med  att  få  fram  en  idé  till  att  det  blir  färdiga  bygghandlingar  är  en  lång  väg   och  det  är  många  steg  att  gå  igenom.  I  de  allra  flesta  fall  kan  man  dela  upp  processen   i   två   skeden,   programskede   och   senare   projekteringsskede.   Dessa   två   skeden   kan   därpå  delas  upp  i  delskeden  eller  aktiviteter.  Se  figur  1.  

 

   4.1.1 Programskede

Detta   skede   består   främst   av   två   delar.   De   är   utredningsarbete   samt   program-­‐

arbete.   Resultaten   sammanställs   i   ett   byggnadsprogram   och   ritningarna   kallas   programskisser  eller  förslagsritningar.  Det  blir  vanligare  att  börja  med  gestaltningen   redan  här  och  det  är  då  viktigt  att  kraven  som  fastställs  kommer  vara  giltiga  i  resten   av  projekteringen.  Syftet  med  programskedet  är  att  precisera  alla  beställarens  krav   och  önskemål  samt  att  utreda  de  förutsättningar  som  finns  för  projektet.  6    

 

I   det   här   skedet   genomförs   också   ofta   en   verksamhetsanalys   för   att   ta   reda   på   byggnadens   användningsändamål.   Detta   för   att   kunna   utforma   byggnaden   så   passande   som   möjligt.   I   samband   med   detta   sammanställs   de   funktionskrav   som  

kommer  ställas  på  byggnaden,  som  t.ex.  brandsäkerthetskrav.  7    

                                                                                                               

6  Nordstrand,  Uno,  s  65-­‐66  

7  Ibid,  s  68-­‐70  

Figur  1.  Översikt  över  de  olika  skedena  i  en  produktbestämning  

(20)

4.1.2 Projekteringsskede

Huvudmålet   här   är   planera   en   byggnad   som   kommer   att   uppfylla   beställarens   alla   krav   som   står   angivna   i   byggnadsprogrammet.   Projektering   kan   se   väldigt   olika   ut   beroende   på   projektets   storlek   och   typ.   Är   det   till   exempel   en   nybyggnation   kan   valmöjligheterna  vara  stora  och  förslagen  många  men  om  det  är  ombyggnation  kan   man  vara  lite  mer  begränsad  i  arbetet.  Oavsett  vilket  av  fallen  det  gäller  så  måste  här   många  discipliner  samarbeta  och  ofta  under  stor  tidspress.    

 

Projekteringsskedet   kan   delas   in   i   tre   skeden.   Det   första   skedet   innebär   att   gestaltnings-­‐  och  designarbetet  som  eventuellt  påbörjats  i  programskedet  fortsätter.  

Detta  kallas  förslagshandlingsskede.  När  förslagsritningarna  är  färdiga  påbörjar  man   nästa  skede,  som  är  systemutformningen,  systemskedet.  Då  går  man  djupare  in  på   detaljer  som  till  exempel  bärande  konstruktioner  och  installationer  och  de  redovisas   i   så   kallade   systemhandlingar.     Därefter   följer   detaljutformning   i   bygghandlings-­‐

skedet,   som   kanske   är   det   mest   omfattande   skedet.   Här   ska   allting   justeras   och   fastställas  innan  det  resulterar  i  färdiga  bygghandlingar.8    

 

4.3 Lagstiftningar

Det   finns   olika   lagar,   regler   och   allmänna   råd   som   påverkar   hur   byggnader   får   utformas.  Nedan  följer  en  genomgång  över  de  vanligaste  lagar  och  regler  som  styr   brandprojekteringen,  se  även  figur  2.    

4.3.1 PBL & PBF

I  PBL,  Plan-­‐  &  Bygglagen  samt  PBF,  Plan-­‐  &  Byggförordningen  finns  de  huvudsakliga   bestämmelserna  för  all  typ  av  byggande.    Här  regleras  även  brandfrågor  men  väldigt   odetaljerat.  Bland  annat  står  det  i  kapitel  8  att:    

”4  §  Ett  byggnadsverk  ska  ha  de  tekniska  egenskaper  som  är  väsentliga  i  fråga  om   1.  bärförmåga,  stadga  och  beständighet,  

2.  säkerhet  i  händelse  av  brand…”

Det   innebär   att   det   finns   krav   på   brandskydd   i   all   typ   av   byggnation,   både   ombyggnation  och  nybyggnation.  Dessa  egenskapskrav  förklaras  närmare  i  kapitel  3  i   PBF  så  här:  

”Egenskapskrav  avseende  säkerhet  i  händelse  av  brand  

8  § För  att  uppfylla  det  krav  på  säkerhet  i  händelse  av  brand  som  anges  i  8  kap.  4  §   första  stycket  2  plan-­‐  och  bygglagen  (2010:900)  ska  ett  byggnadsverk  vara  

projekterat  och  utfört  på  ett  sätt  som  innebär  att  

1.  byggnadsverkets  bärförmåga  vid  brand  kan  antas  bestå  under  en  bestämd  tid,   2.  utveckling  och  spridning  av  brand  och  rök  inom  byggnadsverket  begränsas,   3.  spridning  av  brand  till  närliggande  byggnadsverk  begränsas,  

4.  personer  som  befinner  sig  i  byggnadsverket  vid  brand  kan  lämna  det  eller  räddas   på  annat  sätt,  och  

5.  hänsyn  har  tagits  till  räddningsmanskapets  säkerhet  vid  brand.”  

   

                                                                                                               

8  Ibid  s  85-­‐91  

(21)

Vid  en  bygglovsansökan  prövas  inte  dessa  krav,  utan  det  görs  senare  i  byggprocessen   vid  ett  tekniskt  samråd.  Däremot  tas  hänsyn  till  planeringen  av  tomten  enligt  PBL  8   kap   9§,   som   har   påverkan   på   till   exempel   räddningstjänstens   tillgänglighet   till   byggnaden.   I   BBR   &   EKS   finns   det   mer   detaljerade   brandskyddskrav   i   form   av   tillämpningsföreskrifter.  9  

4.3.2 BBR & EKS  

BBR   samt   Boverkets   föreskrifter   &   allmänna   råd   om   tillämpning   av   europeiska   konstruktionsstandarder   (eurokoder),   EKS,   är   tillämpningsföreskrifter   som   finns   för   att   förtydliga   krav   på   byggnader.   BBR   täcker   de   flesta   områden   som   reglerar   utformningen   av   en   byggnad,   som   till   exempel   tillgänglighet,   bullerskydd,   hygien,   hälsa  och  miljö,  säkerhet  vid  användning  samt  brand.  Däremot  regleras  ej  bärande   konstruktioner  utan  det  behandlas  främst  i  EKS.    

 

Brandsäkerhet  behandlas  i  BBR  kapitel  5  och  grundar  sig  i  de  lagar  och  föreskrifter   som  finns  i  PBL  8  kap  9  §  samt  i  PBF  3  kap  8  §.  Dessa  krav  kan  fullföljas  på  två  olika   sätt,  genom  analytisk  eller  förenklad  dimensionering.    

4.3.3 LSO

I   lagen   om   skydd   mot   olyckor,   LSO,   behandlas   brandskydd   under   byggnadens   användande.  Detta  kräver  att  något  systematiskt  brandskyddsarbete  planeras  för  en   kontinuerlig  kontroll  i  ett  drift-­‐  och  underhållsprogram.    Här  regleras  även  vissa  krav   hos  räddningstjänsten,  som  t.ex.  att  de  ska  beskriva  sin  förmåga  att  hantera  olyckor  i   ett  handlingsprogram.  Man  kan  även  genom  LSO  ställa  krav  i  BBR  på  att  få  hjälp,  som   tillexempel  vid  utrymning  i  vårdanläggningar.  10    

   

                                                                                                               

9  Bengtsson,  Staffan  s  13  

10  Ibid  s  14-­‐15  

Figur  2.  Hierarki  över  olika  lagar  och  råd  mm  som  reglerar  brandfrågor  

(22)

4.4 Brandprojektering

4.4.1 Brandskyddsdokumentation

Enligt  BBR  avsnitt  5:12  ska  en  brandskyddsdokumentation  upprättas.  Den  ska  ange   förutsättningar  för  det  byggnadstekniska  brandskyddet  och  hur  det  är  utformat  samt   intyga  att  kraven  i  BBR  kap  5  samt  EKS  är  uppfyllda.  Brandskyddsdokumentation  kan   lätt  förväxlas  med  brandskyddsbeskrivning,  men  för  en  brandskyddsbeskrivning  finns   inga   krav   på   innehåll   som   i   en   brandskyddsdokumentation.   De   underlag   som   tas   fram   under   byggprocessen   kallas   ofta   för   brandskyddsbeskrivningar   och   är   inte   en   relationshandling.   Men   det   är   vanligtvis   dessa   som   ligger   till   grund   för   den   senare   brandskyddsdokumentationen.11    

 

Normalt   är   det   en   sakkunnig   brandkonsult   eller   motsvarande   som   upprättar   en   brandskyddsbeskrivning,   och   den   fungerar   som   ett   komplement   till   brand-­‐

ritningarna.   Det   är   brandskyddsbeskrivningen   som   är   det   huvudsakliga   projekteringsunderlaget   för   allt   som   påverkas   av   brandregler   för   gällande   projekt.  

Den   görs   normalt   sätt   i   tid   till   byggsamrådet,   och   om   mötet   sker   tidigt   i   byggprocessen   görs   den   dokumentationen   väldigt   generell   för   att   senare   kunna   kompletteras  under  projektets  gång.  12      

 

Vanliga  rubriker  i  en  brandskyddsdokumentation  är:  

 

• Byggnadsbeskrivning  

• Övriga  projekteringsförutsättningar  

• Mindre  avvikelser  och  alternativ  utformning  

• Utrymning  

• Skydd  mot  brandspridning  inom  brandcell  

• Skydd  mot  brand-­‐  och  brandgasspridning  mellan  brandceller  

• Skydd  mot  brandspridning  mellan  byggnader  

• Luftbehandlingsinstallation  

• Uppvärmningsanordningar  

• Bärförmåga  vid  brand  

• Åtgärder  för  att  underlätta  släckning  

• Brandtekniska  installationer  

• Övriga  brandtekniska  åtgärder  

• Planer  för  drift  och  underhåll  

• Ritningar  

• Bilagor13            

   

                                                                                                               

11  Danielsson,  Torkel  s  19  

12  Fallqvist,  Kjell  m.fl.  Brandskyddsdokumentation  s  8  

13  Ibid  s  12  

(23)

4.4.2 Förenklad dimensionering

Förenklad   dimensionering   innebär   att   man   följer   BBR   och   de   brandsäkerhets-­‐krav   som  finns  där.  Däremot  finns  det  vissa  avsteg  man  kan  göra,  som  medför  att  man  får   ersätta  två  tekniska  krav  enligt  BBR  om  man  istället  använder  sig  utav  automatiska   släcksystem,  alltså  sprinklers.  Om  det  redan  finns  krav  på  sprinklers  i  byggnaden  så   får  endast  ett  avsteg  göras.  Vilka  tekniska  krav  som  får  bytas  ut  regleras  i  BBR.14     4.4.3 Analytisk dimensionering

Om   kraven   inte   kan   uppnås   genom   förenklad   dimensionering   används   analytisk   dimensionering.   Detta   kan   ske   om   man   till   exempel   vill   tillfredsställa   vissa   andra   behov   som   design   eller   om   man   vill   hitta   mer   kostnadseffektiva   lösningar   på   brandskydd.  Det  är  även  krav  på  att  analytisk  dimensionering  ska  användas  om  man   uppför  en  byggnad  i  byggnadsklass  Br0,  se  kapitel  4.5.2.  

 

Analytisk   dimensionering   går   ut   på   att   använda   sig   av   alternativa   lösningar   som   kvalitativ   bedömning,   göra   beräkningar,   scenarioanalys,   kvantitativ   riskanalys   eller   en  användning  av  flera  kombinerade  metoder.  15  

   

                                                                                                               

14  Danielsson,  Torkel  s  19  

15  Bengtsson,  Staffan  s  39-­‐41  

(24)

 

(25)

5 Brandtekniska klasser & övriga förutsättningar

 

5.1 Verksamhetsklasser

När   en   byggnad   tillverkas   blir   den   automatiskt   tilldelad   en   verksamhetsklass,   se   tabell  2.  En  verksamhetsklass  berättar  vilken  typ  av  verksamhet  byggnaden  kommer   att   ha   när   den   står   klar.   Det   är   efter   det   som   brandskyddet   dimensioneras   efter.  

Exempelvis   så   kommer   en   förskola   som   tillhör   verksamhets-­‐klass   5A   att   ha   tuffare   krav  än  en  industrilokal  tillhörande  verksamhetsklass  1.16      

                             

5.2 Byggnadsklasser

En  byggnad  tillhör  en  byggnadsklass,  se  tabell  3.  Byggnadsklassen  tar  skyddsbehovet   av   byggnaden   i   beaktning.   Där   faktorer   som   verksamhetsklasser,   våningsantal,   byggnadsarea,  utrymning  och  bärverk  samt  konsekvensen  av  att  en  byggnad  faller  till   marken,   tas   i   beaktning   vid   klassindelningen.   Det   finns   fyra   olika   byggnadsklasser   från  Br0  till  Br3,  där  Br0  har  högst  krav  ställda  till  Br3  med  lägst.17  

 

Br0   Byggnader   med   >16   vån.   Större   byggnader   i   Vk5C,   ex   sjukhus   mm.   Utrymmen   I   verksamhetsklass  5D,  tex  kriminalvårdsanläggningar.    Vk2B  med  >1000pers  mm.  

Br1   Byggnader  med  3-­‐16  vån.  2  vån  byggnader  i  Vk2B,  2C  med  samlingslokal,  byggnader  i   Vk4,  5A,  5B,  5C  

Br2   Samlingslokaler   i   markplan   i   Vk2B,   2C.   Bostäder   och   lokaler   i   ett   plan   i   Vk5B   och   5C,   småhus  i  3  våningsplan  ska  utformas  i  Br2  mm.  

Br3   En   byggnad   som   inte   är   utförd   i   klass   Br0,   Br1   eller   Br2   ska   utföras   i   klass   Br3.   Detta   innebär  att  småhus  och  envånings  industribyggnader  normalt  godkänns  i  klass  Br3  

                                                                                                                 

16  Fallqvist,  Kjell  m.fl.  BBR  20  –  Brandskydd  i  Boverkets  Byggregler  s  51    

17  Ibid  s  57  

Vk  1   Industri,  kontor   Vk  2   Samlingslokaler   Vk  2A   <150  personer   Vk  2B   >150  personer  

Vk  2C   >150  p  med  alkoholservering   Vk  3   Bostäder  

Vk  4   Hotell  mm   Vk  5   Vårdmiljöer  mm  

Vk  5A   Förskola  eller  daglig  verksamhet   Vk  5B   Särskilt  boende  för  Psykiskt  sjuka  mm   Vk  5C   Sjukhus  

Vk  5D   Häkten,  anstalter,  fängelser   Vk  6   Lokaler  med  hög  risk  för  brand  

Tabell  2.  Verksamhetsklasserna  med  respektive  användning  

Tabell  3.  Byggnadsklassers  indelning  

(26)

5.3 Klassbeteckningar 5.3.1 Byggnadsdelar

Klassbeteckningar   beskriver   med   hjälp   av   olika   bokstäver   vilka   olika   krav   och   egenskaper   gällande   brandpåverkan   det   är   på   bärverk,   fönster   och   dörrar.  

Beteckningarna  förklarar  exempelvis  om  de  är  bärande,  isolerande  och  avskiljande.  

Beteckningarna  återföljs  sedan  med  ett  tidskrav  angivet  mellan  15-­‐360  minuter  samt   eventuellt   en   tilläggsbeteckning   som   beskriver   ytterligare   egenskaper   gällande   byggnadsdelen.    

 

Exempel:  Brandvägg  REI  60-­‐M  

R  står  för  bärförmåga,  E  för  integritet,  I  för  isolering.  60  betyder  att  dessa  krav  håller   minst  60  minuter.  -­‐M  står  för  mekanisk  påverkan.18    

 

5.3.2 Material, beklädnader & ytskikt

På  samma  sätt  som  byggnadsdelarna  så  kan  man  dela  in  material  i  olika  klasser  med   hjälp  av  beteckningar  och  siffror.  Vilken  klass  som  krävs  på  ett  material  styrs  först   och  främst  av  ett  minimikrav  och  sedan  även  utav  vilken  brandklass  byggnaden  har.    

 

Materialets  klassbeteckning  baseras  på  vilka  egenskaper  materialet  har.  Den  första   beteckningen  anger  hur  bra  material  står  emot  brand,  och  är  från  A1-­‐  obrännbart  till   E-­‐som   är   sämst.   Dessa   beteckningar,   förutom   A1,   följs   av   två   tilläggsklasser   som   anger   hur   mycket   rökgaser   materialet   alstrar   samt   en   som   anger   hur   mycket   materialet  får  droppa  vid  brand.  A1  kan  inte  följas  av  några  tilläggsklasser.  

 

Exempel:  B2-­‐s1,d0  som  kan  vara  målad  betong  eller  gipsskiva.  Materialet  är  nästan   obrännbart,  alstrar  lite  rökgaser  och  droppar  ej  vid  brand.19    

 

5.4 Brandcellsindelning

En  brandcell  innebär  en  del  av  en  byggnad  som  kan  stå  emot  en  brand  under  viss  tid,   se  till  att  brand  inte  sprids  till  andra  delar  av  byggnaden  och  att  andra  konsekvenser   uppstår.  Bandcellen  ska  vara  separerad  från  byggnaden  både  i  väggar  och  bjälklag.  

Detta   för   att   skydda   personer   vid   utrymning   samt   andra   byggnader   under   ett   brandförlopp.20    

 

Brandceller   får   i   princip   inte   utföras   i   fler   än   två   våningsplan,   men   med   vissa   undantag   som   till   exempel   för   trapphus.   Normala   brandcellsindelningar   är   utrymningsvägar  och  trapphus,  verksamheter  med  hög  brandrisk  som  t.ex.  soprum,   lägenheter,  tvättstuga,  förråd,  teknikrum  mm.21    

                                                                                                               

18  Danielsson,  Torkel  s  38-­‐41  

19  Fallqvist,  Kjell  m.fl.  BBR  20  –  Brandskydd  i  Boverkets  Byggregler  s  149  

20  Danielsson,  Torkel  s  45  

21  Ibid  s  144  

(27)

6 Genomförande

 

6.1 Enkätutskick

En   enkät   togs   fram   och   skickades   ut   för   att   ta   reda   på   vad   arkitekter   tyckte   om   brandprojektering.  Tanken  med  enkäten  var  delvis  att  få  svar  på  frågor  gällande  hur   samordningen  kunde  förbättras,  men  huvudsyftet  var  att  få  svar  på  vad  de  ville  se  i   vår  lathund.    Frågorna  är  utformade  på  ett  sätt  så  de  är  enkla  att  svara  på.  Arkitekter   har   för   det   mesta   väldigt   mycket   att   göra,   så   för   att   få   många   svar   skrevs   två   kryssfrågor  följt  av  5  korta  frågor.    

 

För  att  skapa  enkäten  användes  en  hemsida  som  heter  www.surveymonkey.com.  På   hemsidan  skapas  enkäter  kostnadsfritt,  med  upp  till  tio  frågor,  och  alla  svar  samlas   online  och  statistik  på  svaren  skapas  automatiskt.  Enkäten  skickades  ut  via  mail  till   arkitekter  både  på  Temas  Stockholmskontor  samt  till  några  andra  kontor  för  att  få  en   större  spridning  på  svaren.    

6.1.1 Kryssfrågor

Kryssfrågorna   var   ämnade   att   ge   en   överblick   över   svårighetsgrad   samt   relevans   gällande  olika  ämnen  som  behandlar  brandprojektering.    

Frågorna  gällde  ämnena:  

 

• Verksamhetsklasser  

• Byggnadsklasser  

• Byggnadsdelars  klasser  

• Material,  ytskikt  

• Taktäckning  

• Fasadmaterial  

• Trapphus  

• Placering  på  tomt  

• Räddningsväg  

• Brandposter  

• Utrymningsvägar  

• Max  gångavstånd  

• Passagemått  

• Mått  på  trappor  

• Brandcellsindelning  

• Dörr  i  brandcellsgräns  

• Fönster  

• Vind  &  undertaksutrymmen    

Frågorna  var  uppdelade  i  en  femgradig  (1-­‐5)  skala  där  frågorna  gällande  svårighets-­‐

grad  rankades  från  ”lätt”  till  ”svårt”  medan  frågorna  gällande  relevans  rankades  från  

”används  sällan”  till  används  ”väldigt  ofta”.  Efter  kryssfrågorna  fanns  möjligheten  att   ge  kommentarer  gällande  dem  för  att  ge  utförligare  svar.  

(28)

6.1.2 Frågor

Frågorna  gjordes  utförliga  och  tydliga,  men  samtidigt  öppna  för  att  ge  en  möjlighet   till  diskussion.    Det  för  att  få  information  där  svaren  bidrog  till  frågeställningar  som   gav  oss  möjligheten  att  undersöka  var  det  brister  i  samordningen  idag  samt  ge  oss   ett  bra  underlag  för  att  utforma  vår  handbok  efter  arkitekters  önskemål.          

 

Fråga  ett,  Vad  anser  du  är  svårast  att  hantera  i  brandsynpunkt  vid  projektering?  var   egentligen   en   fördjupning   på   kryssfrågorna   samt   att   se   om   det   fanns   frågor   som   missats  att  tagits  med  där.    

 

Fråga   två,   Vad   anser   du   ta   mest   tid   vid   brandprojektering?     Syftet   här   var   att   undersöka   var   det   läggs   ner   mycket   tid   i   projekteringen,   där   effektiviseringar   kan   spara   tid   efter   hur   både   arkitekter   och   brandkonsulter   arbetar   samt   vad   som   kan   förbättras  i  samarbetet  mellan  dem.          

 

Fråga   tre,   Vad   revideras   mest,   som   skulle   kunna   förhindrats   genom   mer   kunskap   i   ämnet?  Tanken  med  denna  fråga  var  att  undersöka  vilka  fel  som  ofta  sker  grundat  på   att  arkitekter  saknar  kunskap  inom  brandprojektering.  Fel  med  medförda  kostnader   som  kan  undvikas  om  arkitekter  får  en  bättre  utbildning  inom  ämnet.  

 

Fråga   fyra,   Vad   skulle   du   helst   se   i   en   lathund   för   brandskydd?   var   tänkt   som   en   direkt  fråga  för  att  se  vad  arkitekter  saknade  i  dagens  handböcker,  vilka  verktyg  de   saknar  och  vad  som  borde  beaktas  vid  utformning  av  lathunden.      

 

Fråga   fem,   Vad   är   bristerna   och   fördelarna   i   ert   samarbete   med   brandkonsulter?    

Detta   är   egentligen   två   frågor   i   en   och   var   en   viktig   fråga   där   målet   var   många   kommentarer  både  gällande  olika  problem  och  vad  som  görs  bra  i  samarbetet  med   brandkonsulter  idag.    

 

(29)

6.2 Faktasammanställning

För  att  få  en  bra  överblick  och  kunskap  tidigt  under  projektets  gång  sammanställdes   fakta   för   brandprojektering   från   BBR   och   handböcker.   Detta   för   att   snabbt   hitta   relevant   information   och   använda   citat   från   BBR.   Denna   text   samlades   i   ett   dokument  där  informationen  tydligt  strukturerades  upp  efter  ämne  och  varifrån  den   var  hämtad  från.    

 

6.3 Disponering i Lathund

För  att  få  en  bra  disponering  till  lathunden  fastställdes  först  vilka  rubriker  den  ska   innehålla.  En  jämförelse  mellan  BBR:s  och  handböckernas  rubriker  gjordes  samt  se   vilka  som  är  mest  relevanta.  Disponeringen  grundades  på  information  från  enkäten   samt   diskussioner   med   handledare   för   att   sortera   bort   information   som   inte   var   relevant.   I   ett   senare   skede   behandlades   även   responsen   från   intervjuerna   för   att   tillfredsställa  de  önskemål  som  arkitekter  har.  

 

Texten  är  kortfattad  för  att  inte  skriva  onödigt  mycket  om  varje  ämne.  Istället  för  ett   långt   textstycke   för   att   förklara   allt,   delas   så   mycket   som   möjligt   upp   i   punktlistor   med  kortare  meningar.  Detta  för  att  det  ska  gå  snabbt  att  läsa  igenom  texten  och   söka   den   information   som   behövs.   För   varje   avsnitt   i   lathunden,   står   det   på   varje   sida  en  hänvisning  till  BBR  för  vidare  information,  och  detta  förklaras  även  i  början  av   lathunden.  En  noggrannhet  för  att  inte  få  med  samma  information  två  gånger  för  att   spara  in  på  textvolym  har  beaktats.    

 

6.4 Bearbetning av text

All   fakta   i   lathunden   är   baserat   på   BBR   20   och   befintliga   handböcker.   Texten   har   sedan  granskats  av  vår  sakkunnige  handledare  Johan  Westerlund,  brandkonsult  på   Briab,  för  att  verifiera  att  all  fakta  i  den  stämmer.  Den  är  sedan  granskad  av  oss  och     av   vår   andra   handledare   Bengt-­‐Olov   Berggren,   gällande   språkformuleringar   och   utseende.    

   

(30)

6.5 Illustrationer

Till  lathunden  har  det  skapats  illustrationer  för  att  visa  vissa  punkter  så  tydligt  som   möjligt.  Totalt  finns  ca  60  stycken.  Alla  illustrationer  är  ritade  i  SketchUp  Pro  2013,   på   ett   detaljerat   och   verklighetstroget   sätt,   men   samtidigt   mer   illustrativa   än   de   illustrationer  som  finns  i  dagens  handböcker.    

 

Det   finns   många   olika   typer   av   utseenden   att   visa   sina   illustrationer   med   när   man   arbetar   med   SketchUp.   Man   kan   antingen   göra   väldigt   komplexa   och   verklighetstrogna  renderingar,  eller  välja  någon  stil  som  finns  i  SketchUp  Layout.  Där   finns  olika  linjetyper,  varianter  av  sketchstilar  och  färginställningar  med  mera.  Sedan   valdes   att   ha   samma   stil   på   nästan   alla   bilder,   en   stil   som   är   lite   skissig   med   lite   oregelbundet  tjocka  linjer.  På  vissa  bilder  valdes  däremot  en  mer  neutral  stil  för  att   vissa  saker  skulle  synas  extra  tydligt.  

 

Alla   illustrationer   är   efter   att   de   färdigställts   infogade   i   Layout,   som   är   ett   tilläggsprogram   till   SketchUp.   Där   har   de   genomarbetats   i   form   utav   val   av   vy   och   vinkel,  orientering  på  papper  mm.  Se  figur  3.  Det  är  även  i  det  programmet  som  alla   mått  har  lagts  in.  När  bilderna  är  färdiga  i  Layout  exporteras  de  till  JPEG-­‐bilder  för  att   kunna  infogas  i  InDesign.  

   

Figur  3:  Illustrationer  gjorda  först  i  SketchUp  och  sedan  bearbetade  i  Layout  

(31)

6.6 Layout

Layouten  till  lathunden  har  gjorts  i  ett  layout  och  redigeringsprogram,  InDesign.  Se   figur  4.  Det  är  också  direkt  i  InDesign  som  vi  har  skrivit  all  text  i  lathunden,  och  det   var  först  när  all  text  var  färdigställd  som  vi  infogade  alla  illustrationer  och  skapade   tillhörande  bildtexter.    

 

Lathunden   är   i   A5-­‐format,   för   att   den   inte   ska   vara   för   stor   och   osmidig.   Böcker   i   större  format  tar  mer  plats  och  är  tyngre.  Varje  sida  är  för  det  mesta  uppdelad  i  två   spalter.  Den  ena  spalten  är  till  för  text  och  den  andra  för  bilder,  för  att  få  en  så  bra   och  jämn  struktur  som  möjligt.  På  vissa  sidor  däremot  är  bilden  lite  större  och  får   löpa  över  två  spalter.    

 

   

Figur  4.  Arbete  med  lathunden  i  InDesign  

References

Related documents

Uppräkningsfaktorer avseende Entreprenadindex E84 för huvudgrupp 200 Vägentreprenader from april 2013. Indexgrupp

Sollentuna Badmintonsällskap, SBS, ansöker om godkännande av ett nytt borgensåtagande inom ramen för befintligt borgensåtagande från Sollentuna kommun Detta för att

[r]

Vid ett förbud kan detta betyda att kommunen behöver ställa om till nya konstgräsplaner som inte behöver fyllnadsmaterial eller till nya konstgräsplaner som behöver en annan typ

Djup till berg varierar kraftigt över området mellan berg i dagen till över 5 meter under befintlig markyta.. Tolkad bergnivå visas

”Benämningen Gröna tak är ett samlingsnamn som innefattar allt från takträdgårdar till naturtak med gräs och sedumtak – helt enkelt tak med levande växter som

Erbjudandet är av typen ”all inclusive”, d.v.s kunderna betalar en avgift för komplett installation av fibernät till fastigheterna och slipper därmed själva bilda

Envar av kommunerna äger inte rätt att utan de andra kommunernas skriftliga medgivande överlåta del eller hela sitt innehav av aktier i Bolaget till annan aktieägare.. FÖRKÖP,