NATURVETENSKAP–
MATEMATIK-SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet (Biologi)
15 högskolepoäng, grundnivå
Elevcentrerad schemaläggning
Möjligheter för ökat lärande
Pupil-oriented school scheduling Opportunities for increased learning
Arvid Bolin
Examen och poäng (Vidareutbildning av lärare 120hp) Datum för slutseminarium (2021-06-06)
Examinator: Birgitta Nordén Handledare: Nils Ekelund
Förord
Jag skulle vilja tacka alla elever och pedagoger som har medverkat i den här studien och som har gjort det möjligt att utröna hur vi skulle kunna gå mot ett nytt sätt att lägga skolscheman på högstadieskolor.
Jag skulle även vilja tacka min handledare, Nils Ekelund, för värdefulla kommentarer och stöttning.
3
Abstract
To do a schedule for pupils in a school-setting is a hard and arduous task for any school. The purpose of this study was to investigate the possibility to move towards an pupil-oriented scheduling process in which the pupils themselves was given the opportunity to assess when they wanted different school-subject taught. The research questions in this study were whether or not pupils had clear preferences on when subject should be taught and why they did. The paper also deals with the question if the teachers had a similar perception of scheduling as the pupils. The theory of choice methods was utilized in a web-based questionnaire that was sent to a middle-school (year 7-9). The result in this study shows clear preferences between subject on when pupils want them to be scheduled with theory-based subjects in the beginning of the school-day and more practical and esthetic subjects later in the day. The conclusion of this this study is that because there are clear indications of preference of when different subject should be scheduled. Schools could utilize the result to move toward a pupil-oriented scheduling paradigm which could increase concentration and reduce the onset of fatigue during long days and therefore increase the pupils learning ability and school results.
Keywords: cognitive fatigue, pupil-oriented, scheduling, secondary school
Innehållsförteckning
Förord... 2
Abstract ... 3
Inledning ... 5
Syfte och frågeställningar ... 7
Teoretiska perspektiv ... 8
Didaktiska konsekvenser ... 8
Vad menas med preferens? ... 9
Tidigare forskning ... 10
Metod ... 13
Elevenkät ... 13
Sammanställning av resultaten ... 14
Pedagogernas enkät ... 15
Forskningsetisk diskussion... 15
Sammanställning av svaren ... 16
Statistisk analys ... 16
Resultat och analys ... 17
Elevpreferenser ... 17
Elevpreferenser jämfört med pedagoger ... 22
Slutsats och diskussion ... 25
Didaktiska konsekvenser av schemaläggning ... 26
Metoddiskussion ... 26
Framtida studier ... 27
Referenser ... 29
5
Inledning
Att lägga ett schema för högstadieskolor är en komplicerad och långdragen process där flera olika faktorer måste tas i beaktande (Alvarez-Valdes et al., 1996). Vissa grundläggande regler måste uppfyllas såsom garanterad undervisningstid för eleverna som regleras av styrdokument och som dessutom kan ändras från år till år (Skolverket, 2019). Lunchtider måste anpassas både för elever och lärare och givetvis med utrymme i skolmatsalar. Lärarnas undervisningstid och arbetsplatsförlagda tid som regleras via avtal måste även det tas i beaktande i samråd med undervisande pedagoger (SKR, 2021).
Hur skolan är uppbyggd, både antal undervisningssalar, salarnas storlek, utformning samt avstånd mellan salar kommer att påverka schemaläggarnas möjligheter. Flera skolämnen på högstadiet kräver speciell utformning av salar, exempelvis slöjdsalar, kemisalar, hemkunskapssalar och idrottsanläggningar. Specialiserade salar och mängden av dem leder till att möjligheter till att parallell-lägga elevgrupper minskar. Transport mellan salar, det vill säga förflyttningar mellan lektioner både för elever och lärare måste också beaktas så att elever och lärare hinner till nästa lektion. Elever och även ibland lärare måste dessutom byta undervisningsmaterial såsom böcker, anteckningar samt datorer beroende på ämne.
Förutom de ovanstående grundläggande faktorerna, undervisningstid, lunchtider, skolans uppbyggnad samt transport, så måste eleverna ha goda förutsättningar för inlärning och socialt utbyte med kamrater. Problemområdet i det här arbetet handlar därför om hur högstadieskolor skulle kunna gå mot ett elevcentrerat perspektiv när det gäller schemaläggning utifrån elevernas preferenser. Elevernas schema kommer att påverka deras möjlighet att utföra sitt skolarbete på grund av flera olika anledningar såsom när på morgonen skolan börjar (Carrell et al., 2011; Carskadon et al., 1998; Diette & Raghav, 2017), längden på lektioner (O'Meara & Prendergast, 2018; Vogler, 2019) och att människor blir tröttare under dagen (Crowley et al., 2007). Tonåringar på högstadiet, 13-16 år, genomgår dessutom en stor biologisk förändring i att deras dygnsrytm förskjuts vilket leder till generellt sämre sömn (Carskadon et al., 1998; Giannotti et al., 2002; Mazzilli Louzada & Isabel Ribeiro Pereira, 2019) och studier visar att detta inte är unikt för människor utan att det även finns exempel i djurvärlden (Hagenauer et al., 2009). Flera studier visar dessutom att beroende på när på skoldagen uppgifter som kräver hög koncentration och ansträngning görs, påverkar skolresultaten både för tonåringar (Dikker et al., 2020; Pope, 2016; Sievertsen et al., 2016)
och för äldre studenter på universitet eller liknande (Aldaghir, 2018; Williams & Shapiro, 2018).
Att dygnsrytmen ändras under tidiga tonåren som påverkar sömnen är vedertaget men det är viktigt att komma ihåg att mängden sömn påverkar möjligheten för inlärning (Rasch &
Born, 2013). Det är i början av tonåren som personer blir mer morgon- respektive kvällsmänniskor , det vill säga pigg på morgonen eller på kvällen, vilket gör att olika elever har lättare eller svårare att hantera de arbetstider som passar främst vuxna (Goldstein et al., 2007; Randler & Frech, 2009). Mazzilli Louzada (2019) menar i sin artikel att, givet det vi vet kring tonåringarnas sömn och kvällsvanor, så fungerar inte en ”one-size-fits-all” utan att schemaläggning kräver en viss flexibilitet. I en artikel av Menna-Barreto & Wey (2008) så menar författarna att vi måste börja diskutera vad som faktiskt är en bra schemaläggning i skolor utifrån elevernas perspektiv. Detta är problemformuleringen som det här arbetet kommer att handla om så att vi ger eleverna största möjliga förutsättningar för skolans kärnuppdrag, nämligen att ge eleverna kunskap så att de kan gå vidare in i samhället (Riksdagen, 2010; Skolverket, 2019).
7
Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete, utifrån problemställningen ovan, är att undersöka möjligheten att gå mot en elevcentrerad schemaläggning utifrån högstadieelevers preferenser kring när på dagen olika skolämnen ska undervisas så att elevernas möjlighet till inlärning ökar. Speciellt intressant för mig som undervisar teoretiska ämnen (matematik och naturorienterande ämnen) är att frambringa huruvida elever på högstadiet uppvisar tydliga skillnader i preferenser beroende på om ämnen är mer teoretiska eller praktiska.
Vidare är syftet att undersöka vad pedagogers uppfattning är kring hur de upplever hur elevernas prestation påverkas, beroende på när på dagen lektionen är placerad. Samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan elevernas och pedagogernas uppfattning om när på dagen skolämnen ska schemaläggas.
Mina frågeställningar i detta arbete är därför följande;
• Finns det tydliga skillnader hos högstadieelever när de vill att olika skolämnen ska schemaläggas?
• Om det finns skillnader vad beror dessa skillnader på̊?
• Finns det en samsyn bland elever och pedagoger i deras preferenser kring schemaläggning?
• Hur tycker pedagogerna att deras schema ska se ut?
Teoretiska perspektiv
I det här avsnittet kommer jag att diskutera viktiga teorier och begrepp som jag kommer att använda mig av i metoden samt i hur resultaten analyseras. Avsnittet delas upp i huvudkategorier; didaktiska konsekvenser samt teorier bakom preferensanalys.
Didaktiska konsekvenser
I detta arbete hanteras inte didaktiska frågeställningar, såsom vad?, hur?, varför? kring vilka kunskaper elever ska besitta eller tillvägagångssätt för inlärning, explicit att besvaras. Dock kommer indirekta didaktiska konsekvenser att diskuteras och påverkas av resultaten. De didaktiska konsekvenserna av detta arbete kommer att beröra elevernas grundläggande förutsättningar för inlärning, såsom sömn, förmågan att koncentrera sig och trötthet. Inom kognitivismen och mer specifikt inom konstruktivismen, som är en del inom kognitivismen, så menas det att inlärning inte sker passivt utan att individer måste aktivt bygga upp kunskaper (Säljö, 2000). Piagets lärandeteorier betonar att elever ska ses som lärande individer och att genom aktivt arbete både med kroppen och med sinnet så utvecklar barn ny kunskap (Säljö, 2000). För att kognitiv utveckling skall ske måste elever därför ges de rätta förutsättningarna för ett aktivt lärande.
Genom hela arbete skiljer jag på koncentrationsförmågan och trötthet där förmågan att koncentrera menar jag att det handlar om en enskild aktivitet eller kortare tidsperiod såsom en lektion. Koncentrationsförmågan inom skolan påverkar exempelvis hur fokuserad en elev kan vara på en uppgift såsom ett prov.
Trötthet menas med att människors möjlighet till att koncentrera sig avtar under en arbetsdag. Trötthet skiljer sig därför från koncentrationsförmågan i det att trötthet är en konsekvens av flera aktiviteter under en arbetsdag. Generellt är alla människor minst trötta i början av arbetsdagen och men ökar kontinuerligt under dagen.
Både koncentrationsförmåga och relativ trötthet får didaktiska konsekvenser på högstadieelever eftersom deras generella förutsättningar till att ta in kunskaper minskar under en skoldag. De didaktiska valen en pedagog måste göra inför och på lektioner måste därför bero på när under en skoldag inlärningen skall ske, exempel från biologiundervisning för äldre tonåringar se Dikker et al. (2020) och för universitetsstudenter Aldaghir (2018). Studier
9
har även visat att korttidsminnet påverkas av hur trötta högstadieelever blir vid långa skoldagar (Mizuno et al., 2011).
Vad menas med preferens?
I metoden, längre ner, kommer jag att använda mig av en enkätundersökning utifrån elevers preferenser kring schemaläggning. Metoden grundar sig på ekonomiska teorier, närmare bestämt värde-teori (Stigler, 1950), kring hur människor uttrycker val, preferenser, mellan olika, vad ekonomer kallar, nyttor (Louviere et al., 2000; Stigler, 1950). Metoden grundar sig därför på ett förenklat DCE (discrete choice experiment) där respondenterna väljer mellan olika saker och nivåer. Teorin bygger på att en individ har möjligheter att välja mellan olika saker och att dessa val kan identifiera en persons preferenser mellan olika saker. Exempelvis om någon väljer A framför B så kan vi dra slutsatsen att A är prefererad över B, men vi kan inte säga med hur mycket eller hur starkt personen känner det här. Vidare i arbetet när preferenser jämförs så handlar det om att exempelvis en schemaposition av ett ämne prefereras över ett annat ämne men att det inte alltid går att säga med hur mycket eller att personen inte tycker om det andra ämnet.
Tidigare forskning
Väldigt lite forskning har gjorts, varken nationellt och internationellt, kring schemaläggning utifrån flera skolämnen och elevperspektivet. Man kan dela in forskningen inom detta område i tre olika kategorier; sömnens inverkan på inlärning, när skoldagen ska börja, när på dagen aktiviteter som kräver hög koncentration skall vara samt hur elevers förmåga att koncentrera sig under hela skoldagen, trötthet, påverkas av mängden och längden av lektioner. Alla dessa tre kategorier kommer att påverka individers kognitiva förmåga och kan återknyta med Piagets teorier om den aktiva individen som ska få möjlighet att utforska och på så sätt inhämta kunskap (Säljö, 2000).
I en omfattande genomgång av sömnens påverkan på minnesbildning, både korttidsminne och långtidsminne, kommer Rasch och Born (2013) fram till att det är en stor signifikant skillnad mellan personers sömnvanor och hjärnans möjlighet att hantera information. De menar att det inte bara är antalet timmar, rekommendation på åtta timmar, utan även att personernas olika sömnfaser är viktiga. Sömn påverkar inte bara det neurologiska minnet utan har även positiva effekter på det immunförsvarets funktion och dess minnesceller (Rasch & Born, 2013). Tonåringar har dock en annorlunda dygnsrytm än barn och vuxna (Hagenauer et al., 2009) och detta kan givetvis påverka skolprestationen. I en genomgång av Mazzilli Louzada och Ribeiro Pereira (2019) menar de att på grund av dygnsrytmen förskjuts i tonåren så borde detta tas i beaktande när skolor ska börja sin undervisning. Dock menar Marx et al. (2017) i deras meta-studie att det inte finns tydliga vetenskapliga bevis på att det är bra att förskjuta skolstarten men att det finns tendenser till att det i vissa fall kan vara bra för skolresultaten hos tonåringar. Det kan dessutom finnas en möjlighet att när skolan börjar på morgonen och resultat är könsberoende och att flickor gynnas mest av en senare skolstart men att det kan bero på att pojkar då tar färre tupplurar på dagen (Groen & Pabilonia, 2019).
Det finns även flertalet studier som har undersökt hur skolstart påverkar morgonmänniskor och kvällsmänniskor. När ändringen i dygnsrytmen sker hos tonåringar kan det även övergå i att fler blir kvällsmänniskor, det vill säga att de känner sig piggare på kvällar och har svårt att gå upp på morgonen. Giannotti et al. (2002) utförde en studie bland cirka 6600 italienska tonåringar (14-18 år) med hjälp av enkäter som undersökte deras upplevda trötthet under olika perioder på dagen. Deras resultat visar att tonåringar som klassificerades som kvällsmänniskor sov sämre på natten och var tröttare på dagen. Studien visade dessutom att betygen var sämre hos kvällsmänniskorna samt att de hade en ökad sannolikhet för att ha
11
koncentrationssvårigheter i skolan samt att de oftare somnade i skolan. Det finns således flera indikationer på att när skolan startar skulle kunna påverka högstadieelevers skolprestation.
En annan aspekt utifrån mitt syfte med att gå mot en elevcentrerad schemaläggning är de aktiviteter som kräver en hög koncentrationsförmåga hos tonåringar, såsom standardiserade test, nationella prov eller liknande situationer. I en dansk studie visade Sievertsen et al. (2016) att resultat på stora prov eller andra bedömningsuppgifter berodde på när på dagen det gjordes. Studien visade att resultaten på provet sjönk med 0,9% för varje timme senare på dagen det gjordes. Detta indikerar på att elevernas trötthet (se ovan) ökar ju senare på dagen an aktivitet läggs samt att det påverkar deras förmåga att koncentrera sig på den enskilda aktiviteten. I en liknande studie visar Pope (2016) att elever i Kaliforniern, USA, presterar bättre på standardiserade prov inom matematik och engelska (modersmål) när proven schemalagdes på förmiddagen jämfört med eftermiddagen. I den här studien medverkade cirka 2 miljoner elever eftersom i Kalifornien har de standardiserade prov varje år från årskurs 6 till årskurs 11 vilket givetvis möjliggör ett stort statistiskt underlag och således högre säkerhet i slutsatsen att det är bättre att göra prov tidigt på dagen jämfört med senare (Pope, 2016).
Den sista aspekten när det gäller schemaläggning är längden på skoldagen samt längd på lektioner. Längd på lektioner skulle kunna påverka elevers möjlighet till återhämtning mellan aktiva faser. Vogler (2019) undersökte hur lång en lektion var i minuter påverkade resultaten på ett standardiserat test och kom fram till att det inte fanns några skillnader i godkänt eller inte godkänt beroende på om lektionerna var 45 minuter eller 80 minuter långa. Dock påvisades en skillnad i de högre nivåerna det vill säga att de elever som hade fler men kortare lektioner 45-60 min hade i genomsnitt fler elever med höga resultat på testen jämfört med de elever som hade färre men längre lektioner.
Intressant med denna genomgång är att det finns flertalet studier som belyser olika delar av schemaläggningsproblemet utifrån elevernas perspektiv men att det saknas en övergripande konsensus i hur hela skoldagen eller skolveckan bör se ut så att eleverna får en så stor möjlighet för inlärning som möjligt. Dikker et al. (2020) och Pope (2016) belyser problemet bäst eftersom deras studier jämför provresultat inom teoretiska ämnen beroende på när på skoldagen proven sker. Med andra ord finns det vetenskapliga bevis på att det i teorin borde
finnas fördelar och nackdelar när på skoldagen man schemalägger teoretiska ämnen jämfört med praktiska ämnen.
13
Metod
Nedan beskrivs hur enkäterna som har använts i studien har tagits fram, uppdelat på elevnivå och pedagognivå. En beskrivning av sammanställningen av datan följer samt hur de statistiska analyserna har genomförts. Enkäterna grundar sig på en pilotstudie som utfördes hösten 2020 och den gav ett tillförlitligt resultat vilket gjorde att den kunde utföras med ett större antal individer i detta arbete. Metod valet är kvantitativ eftersom det då blir möjligt att dra slutsatser utifrån statistiska analyser vilket resulterar i att det går att överföra resultatet i ett bredare sammanhang.
Elevenkät
För att kunna besvara frågeställningarna så utfördes en enkätundersökning, kvantitativ metod, vårterminen 2021 på en högstadieskola (åk 7-9) i Sverige med ca 600 elever. Enkäten gjordes digital med hjälp av Google Formulär och bestod av tre delar; bakgrundsinformation, skolämnens schemaläggning samt prioritering av dessa preferenser. I figur 1 finns ett exempel på hur enkäten såg ut.
I den första delen av elevernas enkät fyllde de i årskurs (åk), anledningen var för att kunna utröna om det finns skillnader mellan elevernas preferenser när det gäller när på dagen de vill ha olika ämnen beroende på årskurs eller ålder. Eleverna fick också uppskatta när på dagen de känner att de kan koncentrera sig bäst samt när på dagen de känner sig som tröttast.
Detta gjordes för att få reda på hur deras preferenser i schemaläggningen kan bero på deras upplevda förmåga att koncentrera sig.
Den andra delen av enkätundersökningen bestod av ett rutnät med alla skolämnen i en lista samt där eleverna kunde önska när på dagen de ville ha varje skolämne. Tidsperioderna sattes på en fem-gradig skala från ”Första lektionen” till ”Sista lektionen”, se figur 1, med antagandet att avståndet mellan varje tidsperiod var lika, det vill säga att tiden mellan ”Första”
och ”Andra” lektionen är lika långt som perioden mellan ”Efter lunch” och ”Sista lektionen”.
Anledningen till att endast använda fem olika tidsperioder var för att undvika för komplexa valsituationer (Louviere et al., 2000) samt att i största möjliga mån förhindra proteströster, det vill säga respondenter som inte anger svar eller där svaren tydligt är fabricerade (Frey &
Pirscher, 2019; Louviere et al., 2000). Samhällsorienterande samt naturorienterande ämnen slogs även samman i SO respektive NO av samma anledning. Det fanns även möjlighet för eleverna att välja flera tidsalternativ för varje skolämne eftersom det finns ämnen som
undervisas flera gånger i veckan och att det därför finns olika preferenser när det gäller tid eller att elever antingen vill ha ett ämne väldigt tidigt eller väldigt sent.
Sammanställning av resultaten
I den tredje delen av elevernas enkät fick de uttrycka vilket eller vilka ämnen som de tycker att man ska prioritera när det gäller schemaläggningen och de fick en möjlighet att skriftligt förklara varför de tycker som de gör via ett kommentarsfält. Även här var SO och NO grupperat för att vara jämförbart med del 2 i enkäten.
Eftersom de olika naturorienterande ämnena skulle kunna skilja sig åt i upplevd svårighetsgrad eftersom internationella studier indikerar att svenska elever har sämre resultat i fysik jämfört med biologi och kemi (Skolverket, 2020). Därför fick eleverna även svara på hur svårt, på en skala från 1=lätt till 5= svårt, de upplever fysik, kemi och biologi.
Urvalet av eleverna skedde endast i den benämning att endast en skola hade möjlighet att medverka samt att det beskrevs både skriftligt och muntligt att hela enkäten var helt anonym och frivillig. Enkätundersökningen gjordes på schemalagd skoltid när klasserna hade så kallad mentorstid vilket är en schemalagd halvtimme tillsammans med två mentorer. Enkäten skickades ut digitalt till skolans alla mentorer som sedan läste en förberedd presentation av enkätundersökningen och sedan gavs den ut digitalt till alla elever.
Validiteten av metoden är hög då den bygger på vedertagen ekonomisk teori (Louviere et al., 2000) som tillsammans med en relativ hög svarsfrekvens (ca 60% av alla tillfrågande) samt en tillförlitlig metod att undvika och borttagning av proteströster (Dziegielewska &
Figur 1. Utdrag ur enkätundersökningen som visar hur del 2 i enkäten presenterades för eleverna.
Observera att ”SO” är inkluderar historia, religion, geografi och samhällskunskap.
15
Mendelsohn, 2007; Frey & Pirscher, 2019; Louviere et al., 2000). Dock måste påpekas att vissa antaganden av eleverna gjordes. Elever som inte läser alla ämnen, exempelvis moderna språk, eller elever med anpassad studiegång inte exkluderades från studien utan fick uttrycka sina preferenser på alla ämnen även om de för tillfället inte läser dem. Trots dessa antaganden kan tillförlitligheten av resultaten ändå anses vara hög.
Pedagogernas enkät
Pedagogernas enkät hade en liknande struktur som elevernas i den mening att den bestod av tre delar där den första delen handlade om bakgrundsinformation det vill säga vilka årskurser de undervisade och vilka ämnen de undervisade i. I den andra delen bad jag pedagogerna att gissa hur de trodde att eleverna hade svarat när det gäller vilken tid på dagen eleverna vill att de olika skolämnena ska schemaläggas. I den tredje och sista delen fick pedagogerna själva uttrycka sina preferenser kring när deras ämne som de undervisar i ska schemaläggas. Alla pedagoger på skolan erbjöds att medverka och var precis som elevernas helt anonym och frivillig.
Forskningsetisk diskussion
Enkätundersökningens utformning bygger på de forskningsetiska riktlinjer som utformats av Vetenskapsrådet i dess rapport från 2017 (Vetenskapsrådet, 2017). Syftet med enkäten presenterades både muntligt och skriftligt samt det tydliggjordes att enkäten var helt frivillig samt helt anonym. Informationskravet som handlar om att syftet med studien ska presenteras före själva studien för respondenterna kan därför anses vara uppfyllt. Likaså är samtyckeskravet och ingenting i studien kan klassas som känslig information och inte heller som någon form av beroendeställning till studien kan påvisas eftersom ingenting i studien går på något sätt att koppla tillbaka till en specifik person. Resultaten i undersökningen är inte tillgängliga för någon och enskilda svar kan inte härledas till en enskild person och kan inte användas till något annat syfte än den här undersökningen. Både konfidentialitetskravet samt nyttjadekravet är såldes uppfyllda (Vetenskapsrådet, 2017).
Enligt GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten) så ska all information med personuppgifter hanteras på ett ansvarsfullt sätt och raderas när det inte behövs längre. I den här studien hanteras inga personuppgifter och det går inte på något sätt att härleda direkt eller indirekt någon av informationen till en levande eller icke-levande person.
Sammanställning av svaren
Svaren från enkätundersökningarna exporterades från Google formulär som en csv-fil till Microsoft Excel där svaren gjordes om från text-svar, exempelvis i elevernas enkät så exporterades varje val av tid som en text (”Första lektionen”), och kodades om som siffror där ”Första lektionen” blev 1 och så vidare fram till ”Sista lektionen” som kodades som 5.
Detta gjordes för att de statistiska testen som beskrivs nedan endast kan hantera siffror.
Svar som klassades som proteströster enligt vedertagen metodik, se ovan, togs bort helt från vidare analys. Om elever eller pedagoger hade flera svar i sina preferenser angående schemaläggningen delades de upp så att vidare analys kunde ske. Uppdelningen av dessa svar ledde till att vissa av skolämnena därför har fler datapunkter än andra och de statistiska analyserna fick också anpassas efter detta.
Statistisk analys
Alla statistiska analyser gjordes i R version 3.6.2 GUI 1.70 El Capitan build (R-Foundation, 2016). Visuell representation av resultaten gjordes med fioldiagram, package ’vioplot’, som visar både medelvärde med tillhörande variation men också fördelningen av data. På grund av att all data från enkätundersökningen var diskret och därför inte kan antas följa en normalfördelning så utfördes Mann-U Whitney tester, som är en icke-parametrisk version av det vanliga t-testet, för att se skillnader i preferenser i schemaläggning mellan olika skolämnen. Vid stora skillnader mellan fördelningen av svaren, inom och mellan ämnen, men där Mann-U Whitney testen inte kunde påvisa en statistiskt signifikant skillnad gjordes även Kolmogorov-Smirnov test för att undersöka om fördelningarna mellan olika kategorier skiljde sig åt.
17
Resultat och analys
I studien medverkade 347 elever varav 342 svar kunde användas i resultatet eftersom 5 elevsvar var av sådan natur att de avskrevs som proteströster (se Metod). Totalt 36 pedagoger svarade på enkäten varav 1 avskrevs som proteströst. Tyvärr räckte inte 35 svar från pedagogerna att besvara frågeställningen med avseende på pedagogernas egna schemaläggningspreferenser utifrån undervisningsämne utan deras svar kommer att vara samlade i alla resultat.
Nedan följer resultaten på studien uppdelat efter frågeställningarna. I varje avsnitt beskrivs resultaten och tolkas utifrån de teorier som diskuterades i ovanstående avsnitt.
Elevpreferenser
Resultaten visar att det finns tydliga skillnader i elevernas preferenser beroende på skolämne men att detta även är beroende på årskurs (Figur 2). I de samlade resultaten för alla årskurser visar eleverna att de helst vill ha engelska, svenska och matematik tidigast på dagen samt att det generellt visades att de vill ha de mer teoretiska ämnena tidigare på dagen jämfört med de praktisk-estetiska. Att de teoretiska ämnena ska prioriteras visas också tydligt i elevernas prioritering (Tabell 1) men att även idrott och hälsa är viktigt i detta fall. Att idrott och hälsa prioriteras visas också i elevernas fria kommentarer där de gärna vill ha idrott och hälsa sent vilket enligt kommentarerna beror på att de då kan byta om och duscha hemma (Tabell 2).
Att idrott och hälsa ska schemaläggas sent prefereras främst av årskurs 8 och 9 men inte av årskurs 7 där eleverna tycker att det ska schemaläggas mycket tidigare på dagen (Figur 3), vilket skulle kunna bero på att de då orkar eftermiddagarna bättre om de kan springa av sig (se Tabell 2; ”Orka hela dagen”).
Tabell 1. Tabellen visar hur många elever som anser att varje ämne ska prioriteras vid schemaläggning uppdelat för årskurs samt samlat. Matematik var det ämne som flest elever anser ska prioriteras. SO – samhällsorienterande ämnen, MSP – Moderna språk, Hkk – Hem och konsumentkunskap, Idh – Idrott och hälsa, NO – naturorienterande ämnen.
Tabell 2. Är en sammanställning av elevernas fria kommentarer om varför vissa ämnen ska prioriteras. Observera att ”Äta på Hkk” samt ”Slippa ombyte” endast gäller på hem och konsumentkunskap respektive idrott och hälsa. SO – samhällsorienterande ämnen, MSP – Moderna språk, Hkk – Hem och konsumentkunskap, Idh – Idrott och hälsa, NO – naturorienterande ämnen.
Årskurs 9 skiljer sig i sina schemaläggningspreferenser i flera ämnen bland annat så är inte svenska, engelska och matematik bland de tidigaste. Dock är det endast matematik som statistiskt signifikant skiljer sig från det samlade resultatet (Figur 3). Årskurs 9 visar även att flera elever vill att matematik ska schemaläggas senare på dagen och signifikant skiljt från årskurs 7 som helst vill ha matematik tidigt på dagen (Figur 3). Moderna språk samt bild anses bör schemaläggas tidigast och om man jämför med årskurs 8 så är preferenserna helt omvända (Figur 3). Vad detta beror på dock kan inte utläsas från resultaten utan detta måste undersökas på något annat sätt.
Svenska och engelska där godkänt betyg krävs för att få gymnasiebehörighet bör, enligt elevernas preferenser, schemaläggas tidigt på dagen och om man jämför mellan årskurser kan ingen statistisk signifikant skillnad visas vilket betyder att alla elever i undersökningen är samstämmiga i deras preferenser (Figur 3). Eleverna visar att engelska och svenska ska prioriteras när schemaläggningen sker (Tabell 1) vilket enligt elevernas kommentarer beror på att de anses som viktiga samt att det är viktigt att de prioriteras så att eleverna kan hålla ett bättre fokus, koncentrationsförmåga (Tabell 2).
19
Figur 2. Visar elevernas preferenser i när skolämnen ska schemaläggas i fioldiagram med median (vit punkt), samt 25% och 75% percentilen (fet linje) samt 10% och 90% percentilen (tunn svart linje). I varje delfigur är ämnena sorterade efter medelvärde i tidspreferens, där 1=Första lektionen, 2= Andra lektionen , 3 = Innan lunch, 4= Efter lunch och 5= Sista lektionen. Röda linjer ovan varje delfigur visar på signifikanta skillnader enligt Mann-U Whitney test samt blå linjer under varje delfigur visar signifikanta skillnader enligt Kolmogorov-Smirnov tester. Ämnesförkortningar används enligt tabell 1.
I SO-ämnena visar årskurs 7 signifikanta skillnader i deras preferenser jämfört med årskurs 8 och 9 (Figur 3). Årskurs 9 anser att SO ska ligga mycket tidigare på dagen medan årskurs 7 hellre vill att lektionerna ska ligga efter lunch. Att både årskurs 8 och framförallt årskurs 9 vill ha SO tidigare är antagligen på grund av att det är ett mer teoretiskt ämne med färre praktiska moment om man jämför med exempelvis naturorienterande ämnen. Eleverna beskriver även i sina kommentarer att anledningen till att SO bör prioriteras i schemaläggningen är för att bättre kunna fokusera på de lektionerna. Utifrån Figur 3 samt Tabell 2 kan man dra slutsatsen att anledningen till att eleverna vill ha SO tidigt är för att kunna koncentrera sig på de lektionerna. Jämfört med idrott och hälsa där anledningen till att det är många elevsvar på ”Bättre fokus” samt ”Orka hela dagen” antagligen beror på att idrott och hälsa ger eleverna energi på resterande lektioner på dagen och inte specifikt för själva idrottslektionerna.
Figur 3. Visar årskursernas skillnader i schemaläggningspreferenser inom varje skolämne i fioldiagram med median (vit punkt), samt 25% och 75% percentilen (fet linje) samt 10% och 90% percentilen (tunn svart linje). Y axeln: 1=Första lektionen, 2= Andra lektionen, 3 = Innan lunch, 4= Efter lunch och 5= Sista lektionen. Röda linjer ovan varje delfigur visar på signifikanta skillnader enligt Mann-U Whitney test samt blå linjer under varje delfigur visar
21
signifikanta skillnader enligt Kolmogorov-Smirnov tester. I ämnen som inte är med i figuren (NO, Slöjd samt Teknik) påvisades inga signifikanta skillnader mellan årskurserna. Även i svenska och matematik påvisades inga signifikanta skillnader (ns).
Elevernas schemaläggningspreferenser i NO skiljer sig mot flera andra ämnen i hur fördelningen, mellan olika tider på dagen, ser ut. I det samlade resultatet (Figur 2) kan man tydligt se att eleverna helst vill att undervisningen i NO antingen sker andra lektionen eller direkt efter lunch. Väldigt få elevsvar visar första, innan lunch och sista lektionen vilket skiljer sig från flertalet andra ämnen. Resultatet visar heller inte att det skiljer sig mellan årskurser vilket betyder att alla tre årskurser är överens om när NO ska schemaläggas. Anledningen till att No skiljer sig skulle kunna bero på att det i större utsträckning anses vara svåra ämnen samt att det är viktigt att koncentrera sig på dem eftersom de anses vara svåra (Tabell 2).
Ytterligare en anledning till att fördelningen i svaren skiljer sig åt skulle kunna bero att de olika ämnena, fysik, biologi och kemi, skiljer sig åt när det gäller upplevd svårighetsgrad (Figur 4). Fysik anses av eleverna vara det svåraste NO ämnet och att kemi och biologi anses vara lika svåra. Detta skulle kunna vara orsaken till att fördelningen i elevernas schemaläggningspreferenser ser ut som de gör beroende på vilket ämne eleverna främst tänkte på när de gjorde sina val i enkäten.
Figur 4. Upplevd svårighet på en skala från 1-5 där 1 är lätt och 5 är svårt (antal svar N=343).
Röda heldragna linjer indikerar signifikanta skillnader mellan två ämnen enligt Mann-U Whitney test (p<0,05) och streckad linje visar icke-signifikanta resultat.
Elevpreferenser jämfört med pedagoger
En av frågeställningarna i detta arbete handlar om huruvida pedagogernas uppfattning av elevernas preferenser överensstämmer. Med andra ord, hur bra är pedagoger på att sätta sig in i hur eleverna uppfattar skoldagen och när på dagen eleverna har största möjliga koncentrationsförmåga. Dessvärre kunde endast 35 svar från pedagoger användas vilket är viktigt att ha i beaktande vid analysen av resultaten. På grund av de fåtal svaren kommer endast resultaten för pedagogernas svar med avseende på deras uppfattning av vad eleverna har svarat redovisas och inte hur pedagogerna själva skulle vilja att deras ämnen är schemalagda.
Figur 5. Visar skillnader i schemaläggningspreferenser hos elever jämfört med pedagogernas uppfattning i fioldiagram med median (vit punkt), samt 25% och 75% percentilen (fet linje) samt 10% och 90% percentilen (tunn svart linje). Y axeln: 1=Första lektionen, 2= Andra lektionen, 3 = Innan lunch, 4= Efter lunch och 5= Sista lektionen. Röda linjer ovan varje delfigur visar på signifikanta skillnader enligt Mann-U Whitney test mellan eleverna och pedagogerna.
23
Ett tydligt resultat är att pedagogerna tror att eleverna vill ha teoretiska ämnen tidigt på dagen och praktisk-estetiska sent på dagen (Figur 5 och 6). Speciellt synligt är detta för svenska och matematik (Figur 5) och till viss mån engelska (Figur 6). Resultaten visar att det inte är någon statistisk signifikant skillnad mellan eleverna och pedagogerna i deras uppfattning om hur engelska ska schemaläggas men att det finns skillnad i svenska och matematik.
Figur 6. Visar skillnader i schemaläggningspreferenser hos elever jämfört med pedagogernas uppfattning i fioldiagram med median (vit punkt), samt 25% och 75% percentilen (fet linje) samt 10% och 90% percentilen (tunn svart linje). Y axeln: 1=Första lektionen, 2= Andra lektionen, 3 = Innan lunch, 4= Efter lunch och 5= Sista lektionen. Inga signifikanta skillnader enligt Mann-U Whitney test mellan eleverna och pedagogerna kunde påvisas i dessa ämnen.
Det mest slående resultatet är inom matematiken där ingen av pedagogerna trodde att eleverna skulle vilja ha matematik som sista lektion. I de naturorienterande ämnena har eleverna till stor del svarat att de skulle vilja ha NO även efter lunch men hos pedagogerna syns inte detta, vilket kan bero på att medans eleverna möjligen har separerat fysik, kemi och biologi i sina val så verkar pedagogerna svarat utifrån att alla ämnen är svåra och därför bör schemaläggas tidigt.
En möjlig analys av pedagogernas svar, även om de är få, skulle kunna vara att de är mer benägna att predicera elevernas svar utifrån vilka ämnen som pedagogerna anser är svåra eller viktiga där eleverna behöver koncentrera sig mer. Pedagogerna tror att eleverna kommer att vilja ha alla praktisk-estetiska ämnena sent på dagen, vilket stämmer för hem och konsumentkunskap men inte för slöjd, bild och idrott och hälsa.
25
Slutsats och diskussion
Syftet med detta arbete har varit att undersöka möjligheten att gå mot en elevcentrerad schemaläggning utifrån högstadieelevers preferenser kring när på dagen olika skolämnen ska undervisas så att elevernas inlärningsmöjlighet ökar. Resultaten visar att elever visar tydliga preferenser kring när på dagen olika ämnen ska schemaläggas och vilka som ska prioriteras.
Utifrån elevernas uttryckta preferenser samt deras kommentarer visar resultaten att flera ämnen behöver prioriteras och schemaläggas på ett genomtänkt sätt för att ge eleverna möjlighet att koncentrera sig och på så sätt få tillgång till den kunskap som skolan ska ge dem. Att eleverna visar skillnader i preferenser beroende på årskurs är också viktigt att ta i beaktande men att teoretiska ämnen som kräver en hög kognitiv förmåga bör schemaläggas tidigare på dagarna har stöd i både resultaten i det här arbetet men också i existerande forskning (Crowley et al., 2007; Dikker et al., 2020; Pope, 2016; Sievertsen et al., 2016).
Tidigare forskning visar att sömnen är viktig för att människor ska minnas och möjliggör inlärning (Rasch & Born, 2013) vilket för barn och tonåringar i slutänden betyder hur de presterar i skolan. Speciellt tonåringar har svårt att följa samma rutiner som mindre barn och vuxna eftersom deras dygnsrytm ändras (Hagenauer et al., 2009), vilket betyder att högstadieelever borde börja skolan senare och sluta senare på dagen (Owens et al., 2014;
Owens et al., 2010). Resultaten i den här studien styrker detta till viss del men inte helt eftersom då borde fler elever snarare valt att kognitivt svåra ämnen eller som eleverna uttrycker det viktiga ämnen (Tabell 2) ligga senare på förmiddagen. Anledningen till att eleverna ändå väljer tidiga tider för dessa ämnen beror nog mer på vad Pope (2016) menar med att förmågan att koncentrera sig och prestera i skolan har med trötthet att göra. Med andra ord eleverna vet att alla ämnen måste vara med och att deras förmåga att bibehålla koncentrationen minskar under skoldagen. Resultaten borde därför innebära att, givet att alla ämnen ska vara med i schemat, så är elevernas schemaläggningspreferenser en konsekvens av att de hellre har exempelvis engelska, svenska och matematik tidigt på dagen eftersom de vet att de inte kommer att orka i slutet av en lång skoldag. Trötthet på grund av flera på rad följande lektioner verkar därför ha en större effekt på elevernas upplevda prestation än deras förändrade dygnsrytm.
Didaktiska konsekvenser av schemaläggning
”I only attempt to provide the conditions in which they can learn” – A. Einstein
Detta arbete handlar inte om typiska didaktiska frågor såsom ”hur?”, ”vad?” och ”varför?”
men har ändå viktiga didaktiska konsekvenser eftersom om man inte ger elever grundläggande förutsättningar för inlärning. Kognitiva förutsättningar måste finnas för att inlärningen ska ske och aktiviteten hos eleverna, vad Piaget menar är en konstruktivistisk syn på lärande, är baserat på att eleverna inte är passiva utan att de måste ges möjlighet att aktivt skapa sin förståelse för omvärlden (Säljö, 2000). Resultatet i den här studien visar vad som skulle kunna göras för att ge eleverna bättre förutsättningar för att ta till sig kunskap inne i klassrummen. Är eleverna trötta och därför svårt att koncentrera sig kommer deras resultat på exempelvis prov att bli sämre (Pope, 2016; Sievertsen et al., 2016) och de har svårare att ta till sig ny kunskap (Dikker et al., 2020; Williams & Shapiro, 2018). Det är därför viktigt att diskutera hur vi kan ge eleverna de rätta förutsättningarna för inlärning (Mazzilli Louzada &
Isabel Ribeiro Pereira, 2019; Menna-Barreto & Wey, 2008) och att ge eleverna inflytande på sin skolgång (Skolverket, 2019).
Resultaten i den här studien ger skolor och pedagoger möjligheten att göra strukturella förändringar i sitt tankesätt när det gäller schemaläggning. Elevernas åsikter borde tas till vara på för att ge dem en möjlighet att till viss del bestämma kring deras arbetstid. Givetvis finns det begränsningar i hur mycket som är möjligt att implementera, vilket beror på dels lagstadgad undervisningstid, pedagogernas arbetstid samt skolans lokaler men givet alla dessa begränsningar så borde mycket vara möjligt inom existerande ramar. Arbete inom andra yrkeskategorier där arbetsscheman är förutsättningen för en bra verksamhet är vanligare, se bland annat Hartmann och Briskorn (2010), än i skolans värld. Dock så bedrivs forskning på detta (Alvarez-Valdes et al., 1996; Snyder et al., 2019) men är inte lika vanligt som till exempel inom företagsvärlden.
Metoddiskussion
Avvägningen mellan kvantitet och kvalitet är alltid en relevant fråga i alla studier. I den här studien har en kvantitativ studie i form av enkätundersökningar gjorts vilket var en förutsättning för att få tillräckligt med svar för att kunna dra slutsatser utifrån de frågor som har ställts. Nackdelen med alla enkätundersökningar när preferenser efterfrågas är att det är
27
svårt att utröna hur respondenterna viktar eller jämför olika saker mot varandra. Med andra ord, betydelsen av exempelvis ”bra” eller ”mindre bra” kan skilja sig mellan olika personer.
Preferensanalys bygger på det faktum att beroende på vilken typ av fråga som ställs, hur många möjliga alternativ eller nivåer frågan består av, så krävs olika många svar för att säkerställa ett tillförlitligt resultat (Louviere et al., 2000). Alla människor är partiska beroende på upplevd erfarenhet (Haggag et al., 2019), vilket betyder att det kan vara svårt att föreställa sig saker som man inte har egen erfarenhet av, exempelvis om en elev aldrig har börjat skolan klockan 10 på dagen och slutat klockan 17 hur ska den eleven kunna förutspå hur det skulle påverka hens skolgång?
Även om resultaten är valida och utförda med en genomarbetad metod så finns det givetvis begränsningar i att utföra den här typen av studier. En viktiga faktor är att studien endast är genomförd på en högstadieskola med sina förutsättningar och sina ”traditioner” och eftersom människor tenderar att använda sina egna erfarenheter (se ovan) så är det givetvis en begränsning i den här studien. En annan faktor är att, även om många elever svarade på enkätundersökningen, så begränsades den av att endast ett fåtal pedagoger medverkade, vilket gjorde att alla frågeställningar i studien inte kunde besvaras. I båda dessa fall beror felkällorna på grund av urvalet av respondenter vilket i en framtida studie borde utökas.
Framtida studier
Flera tidigare studier har visat att trötthet samt en förändrar dygnsytm hos tonåringar påverkar deras prestation i skolan i form av mående och i slutänden betyg. Majoriteten av tidigare studier har dock gjorts utanför Sverige och där skolsystemet ser annorlunda ut men att de biologiska förutsättningarna för tonåringar kan ses som transnationella.
En intressant vidare studie hade varit att gräva djupare i hur schemaläggningen ser ut i Sverige givet våra förutsättningar och läroplaner. Det den här studien visar är att högstadieelever har förhållandevis tydliga preferenser kring när olika skolämnen ska undervisas och att de har en bra insikt i hur deras schema påverkar deras förmåga att koncentrera sig och hur deras energi sjunker under en lång skoldag. Dock så ska man vara försiktig med att dra för långa slutsatser givet att den härstudien endast har undersökt en skola, men att det i stora drag bör ge liknande resultat på likvärdiga skolor i Sverige. Det är svårt att på ett etiskt sätt testa om en viss typ av schemaläggning är fördelaktigt med hjälp av ett experiment eftersom det skulle ställa väldigt höga krav på medverkande skolor men det skulle vara möjligt att göra en liknande studie som exempelvis Pope (2016) gjorde i USA. I den studien undersöktes nästan
två miljoner elevresultat på standardiserade test jämfört med när på dagen det gjordes. I detta fall gjordes testen alltid under lektionstid och därför kunde det variera från skola till skola och elev till elev. En exakt likadan studie hade vi dock inte kunnat utföra i Sverige eftersom de enda standardiserade testen vi har är nationella prov och de görs samtidigt i hela Sverige.
Det vi hade kunnat göra är att vi skulle kunna jämföra slutbetyg samt tillhörande resultat på nationella prov med hur varje ämne är schemalagt över tre år i högstadiet. Med tanke på att det görs mellan 90 000 till 100 000 nationella prov varje år i varje ämne (NO samt SO är delat mellan tre respektive fyra ämnen) och därför lika många slutbetyg så borde det finnas tillräckligt underlag för en sådan studie. Mängden prov- och slutbetyg skulle även då göra att andra effekter, såsom andelen behöriga lärare på skolan, resurser som läggs på skolan inom kommunen och så vidare, skulle kunna tas hänsyn till i modellerna som skulle beskriva resultatet.
29
Referenser
Aldaghir, M. I. (2018). Do Morning Classes Improve Student Learning of
Microeconomics Principles? International Advances in Economic Research, 24(2), 163-177. https://doi.org/10.1007/s11294-018-9680-1
Alvarez-Valdes, R., Martin, G., & Tamarit, J. M. (1996). Constructing Good Solutions for the Spanish School Timetabling Problem [research-article]. The Journal of the Operational Research Society, 47(10), 1203-1215.
https://doi.org/10.2307/3010034
Carrell, S. E., Maghakian, T., & West, J. E. (2011). A's from Zzzz's? The Causal Effect of School Start Time on the Academic Achievement of Adolescents. American Economic Journal-Economic Policy, 3(3), 62-81.
https://doi.org/10.1257/pol.3.3.62
Carskadon, M. A., Wolfson, A. R., Acebo, C., Tzischinsky, O., & Seifer, R. (1998).
Adolescent sleep patterns, circadian timing, and sleepiness at a transition to early school days. Sleep, 21(8), 871-881.
https://doi.org/10.1093/sleep/21.8.871
Crowley, S. J., Acebo, C., & Carskadon, M. A. (2007). Sleep, circadian rhythms, and delayed phase in adolescence. Sleep Medicine, 8(6), 602-612.
https://doi.org/10.1016/j.sleep.2006.12.002
Diette, T. M., & Raghav, M. (2017). Does early bird catch the worm or a lower GPA?
Evidence from a liberal arts college. Applied Economics, 49(33), 3341-3350.
https://doi.org/10.1080/00036846.2016.1259750
Dikker, S., Haegens, S., Bevilacqua, D., Davidesco, I., Wan, L., Kaggen, L., McClintock, J., Chaloner, K., Ding, M. Z., West, T., & Poeppel, D. (2020). Morning brain: real- world neural evidence that high school class times matter [Article]. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 15(11), 1193-1202.
https://doi.org/10.1093/scan/nsaa142
Dziegielewska, D. A., & Mendelsohn, R. (2007). Does "No" mean "No"? A protest methodology. Environmental & Resource Economics, 38(1), 71-87.
https://doi.org/10.1007/s10640-006-9057-4
Frey, U. J., & Pirscher, F. (2019). Distinguishing protest responses in contingent valuation: A conceptualization of motivations and attitudes behind them [Article]. Plos One, 14(1), 20, Article e0209872.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0209872
Giannotti, F., Cortesi, F., Sebastiani, T., & Ottaviano, S. (2002). Circadian preference, sleep and daytime behaviour in adolescence. Journal of Sleep Research, 11(3), 191-199. https://doi.org/10.1046/j.1365-2869.2002.00302.x
Goldstein, D., Hahn, C. S., Hasher, L., Wiprzycka, U. J., & Zelazo, P. D. (2007). Time of day, intellectual performance, and behavioral problems in Morning versus Evening type adolescents: Is there a synchrony effect? Personality and Individual Differences, 42(3), 431-440.
https://doi.org/10.1016/j.paid.2006.07.008
Groen, J. A., & Pabilonia, S. W. (2019). Snooze or lose: High school start times and academic achievement. Economics of Education Review, 72, 204-218.
https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2019.05.011
Hagenauer, M. H., Perryman, J. I., Lee, T. M., & Carskadon, M. A. (2009). Adolescent Changes in the Homeostatic and Circadian Regulation of Sleep. Developmental Neuroscience, 31(4), 276-284. https://doi.org/10.1159/000216538
Haggag, K., Pope, D. G., Bryant-Lees, K. B., & Bos, M. W. (2019). Attribution Bias in Consumer Choice. Review of Economic Studies, 86(5), 2136-2183.
https://doi.org/10.1093/restud/rdy054
Hartmann, S., & Briskorn, D. (2010). A survey of variants and extensions of the resource-constrained project scheduling problem. European Journal of
Operational Research, 207(1), 1-14. https://doi.org/10.1016/j.ejor.2009.11.005 Integritetsskyddsmyndigheten. Dataskyddsförordningen (GDPR). Retrieved 4 maj from
https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Louviere, J. J., Hensher, D. A., & Swait, J. D. (2000). Stated Choice Methods: Analysis and Applications. Cambridge University Press. https://doi.org/DOI:
10.1017/CBO9780511753831
Marx, R., Tanner-Smith, E. E., Davison, C. M., Ufholz, L. A., Freeman, J., Shankar, R., Newton, L., Brown, R. S., Parpia, A. S., & Cozma, I. (2017). Later school start times for supporting the education, health and well-being of high school
students (Protocol) Later school start times for supporting the education, health and well-being of high school students. John Wiley & Sons, Ltd.
https://doi.org/DOI:10.1002/14651858.CD009467.pub2.
Mazzilli Louzada, F., & Isabel Ribeiro Pereira, S. (2019). Adolescents’ sleep/wake patterns and school schedules: towards flexibility. Biological Rhythm Research, 50(1), 78-84. https://doi.org/10.1080/09291016.2018.1491263
Menna-Barreto, L., & Wey, D. (2008). Time Constraints in the School Environment:
What Does a Sleepy Student Tell Us? [Article]. Mind Brain and Education, 2(1), 24-28. https://doi.org/10.1111/j.1751-228X.2008.00025.x
Mizuno, K., Tanaka, M., Fukuda, S., Imai-Matsumura, K., & Watanabe, Y. (2011).
Relationship between cognitive functions and prevalence of fatigue in elementary and junior high school students [Article]. Brain & Development, 33(6), 470-479. https://doi.org/10.1016/j.braindev.2010.08.012
O'Meara, N., & Prendergast, M. (2018). Time allocated to mathematics in post-primary schools in Ireland: are we in double trouble? [Article]. International Journal of Mathematical Education in Science & Technology, 49(4), 501-516.
https://doi.org/10.1080/0020739X.2017.1409369
Owens, J. A., Allison, M., Allison, M., Ancona, R., Barnett, S. E., Gunther, R., Holmes, B., Lerner, M., Minier, M., Okamoto, J. K., Young, T., Adolescent Sleep Working, G., Comm, A., & Council Sch, H. (2014). School Start Times for Adolescents.
Pediatrics, 134(3), 642-649. https://doi.org/10.1542/peds.2014-1697 Owens, J. A., Belon, K., & Moss, P. (2010). Impact of Delaying School Start Time on
Adolescent Sleep, Mood, and Behavior. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 164(7), 608-614. https://doi.org/doi:10.1001/archpediatrics.2010.96 Pope, N. G. (2016). How the Time of Day Affects Productivity: Evidence from School
Schedules [Article]. Review of Economics and Statistics, 98(1), 1-11.
https://doi.org/10.1162/REST_a_00525
31 R-Foundation. (2016). R. http://www.R-project.org
Randler, C., & Frech, D. (2009). Young people's time-of-day preferences affect their school performance. Journal of Youth Studies, 12(6), 653-667.
https://doi.org/10.1080/13676260902902697
Rasch, B., & Born, J. (2013). About sleep’s role in memory. Physiol.Rev, 93(2), 681.
https://journals.physiology.org/doi/pdf/10.1152/physrev.00032.2012 Riksdagen. (2010). Skollag (2010:800). Retrieved from
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800
Sievertsen, H. H., Gino, F., & Piovesan, M. (2016). Cognitive fatigue influences students' performance on standardized tests. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 113(10), 2621-2624.
https://doi.org/10.1073/pnas.1516947113
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (6 ed.). https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Skolverket. (2020). TIMSS 2020 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. S. publikationsservice.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=7592 SKR. (2021). HÖK21-Bilaga M.
https://skr.se/download/18.71b542201784abfbf7aaa654/1617887587353/21b il216.pdf
Snyder, Y., Heir, Y. T., Moore, M., Catane, A., & Novak, R. M. (2019). The Flexible Scheduling Paradigm: The Prototype School [Article]. International Journal of Emerging Technologies in Learning, 14(5), 75-96.
https://doi.org/10.3991/ijet.v14i05.9683
Stigler, G. J. (1950). The development of utility theory. I. Journal of Political Economy, 58(4), 307-327. https://doi.org/10.1086/256962
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Bokförlaget Prisma.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskninssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vogler, K. E. (2019). Impact of Scheduling Configurations on Schools' Social Studies Accountability Test Performance. Research in the Schools, 26(2), 74-87.
Williams, K. M., & Shapiro, T. M. (2018). Academic achievement across the day:
Evidence from randomized class schedules [Article]. Economics of Education Review, 67, 158-170. https://doi.org/10.1016/j.econedurev.2018.10.007
