• No results found

Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2017-02-09

Primärvårdens FoU-enhet, Futurum

Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet

2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se

(2)

Innehåll

2017-02-09

Primärvårdens FoU-enhet, Futurum

• Bakgrund & Syfte

• Vad är och hur fungerar PrimärvårdsKvalitet?

• Nuläge nationellt och i Region Jönköpings Län

• Astma och KOL i PrimärvårdsKvalitet

(3)

SfamQ indikatorer för förbättringsarbete sedan 1991 Mål & mått

PVkvalitet

PrimärvårdsKvalitet

Hälsodataregister för primärvård

I mål efter 25 år?

(4)

Syfte

Stöd för vårdcentralernas eget förbättringsarbete

(5)

Olika syften med att mäta, jämföra och analysera

Syfte Fråga

Utvärdera Hur väl presterar min organisation?

Kontrollera Hur kan vi säkerställa att vi arbetar med de rätta sakerna?

Budgetera På vilka program, enheter eller projekt ska organisationens resurser prioriteras och fördelas?

Motivera Hur kan chefer och medarbetare motiveras till att göra de nödvändiga sakerna för att förbättra organisationens resultat?

Främja Hur kan jag övertyga politiker, lagstiftare, intressenter,

journalister och medborgare att vår verksamhet gör ett bra jobb?

Fira Vilka arbeten, ansträngningar och uppoffringar i verksamheten är värda att firas?

Lära Varför fungerar vissa saker och andra inte? Vilka andra kan vi lära av?

Prediktera Förutsäga utvecklingstrender

Styra Sätta mål och försöka styra verksamheten mot dessa Förbättra Hur vet vi att förändringar är förbättringar?

(6)

Primärvårdsspecifika indikatorer

• Kontinuitet

• Samsjuklighet

• Prioritering

• Levnadsvanor

• Samverkan

• Läkemedel

Diagnosspecifika indikatorer

• Ischemisk hjärtsjukdom

• TIA/Stroke

• KOL

• Astma

• Depression

• Ångest

• Infektioner

• Diabetes

• Förmaksflimmer

• Artros

Patientrapporterad data

• PROMIS-projektet

• Kvalitetsindikatorer skapade av och för primärvård

• Evidensbaserade, tvärprofessionella indikatorer

PrimärvårdsKvalitet

• Årlig uppdatering utifrån nya evidens/riktlinjer

• Automatisk hämtning av data ur journalen

• Realtid

(7)

• Hur många patienter på vår VC med hjärtsvikt har RAAS- blockad?

• Hur bra kontinuitet har vi på mottagningen?

• Hur stor andel av patienterna med akut mediaotit får förstahandsantibiotika?

• Vilka rökande patienter med kronisk sjukdom har ännu inte erbjudits hjälp att sluta?

Några exempel på frågeställningar

(8)

Uppbyggnad av en indikator

Indikator: Behandling med betablockerare vid hjärtsvikt

Mått: Andel listade patienter med hjärtsvikt som får behandling med betablockerare

Beskrivning och syfte: Betablockerare är en viktig behandling som påverkar mortalitet, morbiditet och symtom hos patienter med hjärtsvikt.

Typ av Indikator: Process

Teknisk beskrivning: Täljare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt och behandling med betablockad

Nämnare: Antal listade patienter med diagnosen hjärtsvikt

Datakälla: Journalsystem

Variabler: Pat ID, diagnosen hjärtsvikt enl specifikation, ATC-koder enl specifikation

Felkällor: Förskrivning utanför journalsystemet

Indikatorns ursprung: SoS indikator 6.3: Andel patienter med hjärtsvikt som får behandling med betablockerare

Indikatorn identisk eller förändrad:

Identisk Diagnoskod

I110 Hypertensiv hjärtsjukdom med hjärtsvikt

I130 Hypertensiv hjärt- och njursjukdom med hjärtsvikt

I132 Hypertensiv hjärt- och njursjukdom med både hjärtsvikt och njursvikt I50- Hjärtinsufficiens

I500 Kronisk hjärtinsufficiens I501 Vänsterhjärtsvikt

I509 Hjärtinsufficiens, ospecificerad

Tid 18 mån

Ålder alla

Kön alla

Kontakttyp alla

Yrkeskategori alla Uttagna läkemedel

Listad vc vid datauttag

ja

ATC-koder C07

C09

C07AA03 Pindolol C07AA05 Propranolol C07AA07 Sotalol C07AB02 Metoprolol C07AB03 Atenolol C07AB07 Bisoprolol

Indikatorer

• En förenklad mätbar dimension av ett mer komplext fenomen

• Utgångspunkt för samtal om verkligheten

(9)

De flesta landsting och privata aktörer redan igång med anslutning

>20% av Sveriges 1200 VC har tillgång till PrimärvårdsKvalitet

x

x

x x

x x x

x x

x

Nuläge

(10)

Dataflöde i PrimärvårdsKvalitet

• Individdata på vårdcentralen

• Aggregerade data nationellt för jämförelse

• Samtycke från patienten behövs inte – inga individdata överförs

(11)

Återrapportering på vårdcentralen

(12)

Jämförelse som underlag för diskussion

(13)

Min vårdcentral

(14)

Mina patienter

(15)

Följ utveckling över tid

(16)

8 månader senare

(17)

• Eget system för återrapportering

• Diver utgångspunkt

• Data till Stockholm testat och fungerar

• Test 1:a lokala återrapporteringen om ett par veckor

Nuläge Region Jönköpings Län

(18)

Föreslagna nya:

Astma

Prevalens för astma

Återbesök för patienter med astma och underhållsbehandling*

Skriftlig behandlingsplan Spirometri vid diagnostik Patientutbildning vid astma

Uppdelat i

Personalgrupper Åldrar, kön

Kroniska diagnoser Typ av åtgärd

*Inhalationssteroid

(19)

Andel av astmapatienter som sökt akut senaste 12 mån pga astma

Andel astmapatienter som undersökts med

spirometri de senaste 24 mån

(20)

KOL

Prevalens av KOL

Återbesök för patienter med KOL och underhållsbehandling*

Regelbundna återbesök för patienter med KOL efter exacerbation Återbesök för patienter med KOL inom 6 veckor efter exacerbation

Uppdelat i

Personalgrupper Åldrar, kön

Kroniska diagnoser Typ av åtgärd

Föreslagna nya:

Andel patienter med KOL med uppmätt vikt eller BMI Sex minuters gångtest

Konditions- och styrketräning vid KOL i stabilt skede Patientutbildning

Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL Skriftlig behandlingsplan vid KOL

Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker

*Antikolinergika

(21)

Relevant för Astma och KOL

Kontinuitetsindex för patienter med kronisk somatisk sjukdom PVQ Levnadsvanor, Rökning:

PVQ Kontinuitet:

Registrering av tobaksbruk hos personer med kronisk sjukdom Icke-rökare bland personer med kronisk sjukdom

Rådgivning till personer med kronisk sjukdom som är dagligrökare Personer med kronisk sjukdom som efter tobaksrådgivning slutat röka Dagligrökare med kronisk sjukdom som slutat röka, olika åtgärder

Registrering av fysisk aktivitet vid kronisk sjukdom Tillräcklig fysisk aktivitet vid kronisk sjukdom

Rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk akt Tillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning vid kron sjukdom Aktivitet efter Rådgivning om fysisk aktivitet vid kron sjukdom

PVQ Levnadsvanor, Fysisk aktivitet:

Uppdelat i

Personalgrupper Åldrar, kön

Kroniska diagnoser Typ av åtgärd

(22)

Återbesök eller hembesök vid kronisk sjukdom Andel pat med 2, 3, 4 eller ≥5 kroniska sjukdomar

Antal läkarbesök för patienter med 1, 2, 3,4 eller ≥5 kroniska sjukdomar Andel pat med samsjuklighet som varit på återbesök hos läkare

Relevant för KOL

Återkommande kontakter vid kronisk sjukdom - Primärvård

Återkommande kontakter vid kronisk sjukdom - Hela vårdkedjan Uppföljning efter exacerbation av KOL, Hela vårdkedjan

Samverkan

Samsjuklighet/Prioritering

(23)

• Se hur det går för patienterna

• Hitta patienter som behöver ytterligare åtgärder

• Identifiera förbättringsområden

• Använda som mätetal i förbättringsarbete

• Vetenskapliga arbeten

• Handledning

• Underlag för lokal/regional dialog

Användningsområden på vårdcentralen

References

Related documents

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk

Med utgångspunkt från tillgängliga fakta om betydelsen av fysisk aktivitet utvärdera effekter och kostnadsmässiga konsekvenser av olika metoder att motivera patienter till

Syftet med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) – en vägledning för implementering är att presentera en kontext för hur den svenska hälso- och sjukvården på ett systematiskt sätt

Individer som av hälso- och sjukvården bedömts vara i behov av ökad fysisk aktivitet för att förebygga och/eller behandla sjukdom.. 

Detta stärks även av Todd, Jones och Lobban (2012) samt Holmes, Ziemba, Evans och Williams (1994) som tar upp fysisk aktivitet som en strategi för symtomhantering vid just

Motivationen till att göra en beteendeförändring visar i resultatet även bero på att deltagarna kände autonomi och självbestämmande, det fanns en vilja hos respondenterna till

Detta trots bristande lagstiftning inom ämnet fysisk aktivitet i fysisk planering vilket även visar på att kommunen, och de anställda som tagit fram denna översiktsplan, har

Alla beskriver också att det finns en motivation till fysisk aktivitet under graviditet men samtidigt upplever de en större motivation till att komma igång igen efter