Överklagande av beslut att bevilja bygglov för vindkraftverk på fastigheten Norrto 14:3, Hörby kommun Beslut

Kontakt

Rättsenheten

010-224 16 60 (Exp)

Se sändlista

Överklagande av beslut att bevilja bygglov för vindkraftverk på fastigheten Norrto 14:3, Hörby kommun

Beslut

Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och visar ärendet åter till

kommunen för fortsatt handläggning i enlighet med vad som anges i skälen för detta beslut.

Redogörelse för ärendet

Byggnadsnämnden i Hörby kommun fattade den 13 december 2018 beslut (§ 211) att bevilja bygglov för ett vindkraftverk på rubricerad fastighet enligt 9 kap.

31 § PBL.

Beslutet har överklagats av Daniel och Anne Persson, Urban och Carina Nordahl, Michael och Karin Tedesund, Stefan Jönsson samt Roger Bengtsson, som yrkar att det upphävs.

Skäl för beslutet

Fastigheten ligger utanför planlagt område.

Enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden

1. inte strider mot områdesbestämmelser,

2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och

3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.

Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt samma lag.

Enligt 2 kap. 2 § PBL ska planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till

beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas.

Enligt 2 kap. 4 § PBL får vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

Enligt 2 kap. 5 § PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,

möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Enligt 2 kap. 6 § PBL ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och

landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Enligt 3 kap. 1 § miljöbalken (1998:808), MB, ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan

användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Enligt 3 kap. 4 § MB är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd

jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det

behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan

tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark

tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt

skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

Det är i första hand kommunen som ansvarar för utvecklingen av bebyggelse inom den egna kommunen. Riktlinjerna för denna utveckling framgår av kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är endast vägledande och således inte bindande. Den utgör dock ett viktigt underlag vid prövningen i ärenden om bygglov och förhands- besked och vid den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska ske vid en sådan prövning.

Länsstyrelsen gör följande bedömning.

Den sökta åtgärden avser bygglov för ett vindkraftverk.

I ansökningshandlingen anges att vindkraftverket är tänkt att placerat inom område med extensivt brukad jordbruksmark.

Mark- och miljödomstolen, MÖD, har i ett avgörande den 9 november 2018 i mål nr P 8280-17 provat frågan om vindkraftverk på jordbruksmark och anfört bl.a.

följande.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Vid införandet av den ursprungliga bestämmelsen i den nu upphävda naturresurslagen uttalades att ianspråktagande av mark innefattar sådana åtgärder som på ett varaktigt sätt drar marken ur biologisk produktion, såsom utbyggnad av bostadsområden, industrier, upplag, vägar, ledningar osv. Det ansågs däremot vara förenligt med bestämmelsen att använda jordbruksmark för koloniområden med odlingslotter (prop. 1985/86:3 s. 158 f.). MÖD uttalade vidare att varken bygglovet eller de villkor som uppställts för driften av vindkraftverken innebar någon begränsning i tiden såvitt avsåg rätten att ha kvar vindkraftverken med därtill hörande anläggningar på den sökta platsen.

Den lovsökta åtgärden fick därmed anses innebära ett varaktigt ianspråktagande.

MÖD fann sedan på i domen anförda skäl att utbyggnaden av vindkraften måste anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse som i sig kunde motivera ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark. Men det är dock inte i sig tillräckligt att åtgärden syftar till att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse för att den ska vara tillåtlig enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Det krävs därutöver att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med uttrycket ”tillfredsställande” avses enligt förarbetena att exploateringsföretaget är fullt godtagbart ur samhällsbyggnadssynpunkt vilket bl.a. innebär att den alternativa lokaliseringen ska vara funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig. Det innebär ett krav på utredning huruvida lokaliseringen av exploateringsföretaget på ett tillfredsställande kan ordnas på annan mark (prop.

1985/86:3 s. 158). MÖD fann så att någon konkret redogörelse för alternativa

lokaliseringar inte hade presenterats och fann att det inte kunde konstateras att det skulle vara nödvändigt att ianspråkta jordbruksmarken på den aktuella platsen, och upphävde bygglovet.

I nu aktuellt ärende anges i ansökningshandlingen att vindkraftverket är tänkt att placerat inom område med extensivt brukar jordbruksmark. En yta av denna mark ska enligt ansökan hårdgöras.

I det överklagade beslutet saknas helt resonemang utifrån jordbruksmark och 3 kap.

4 § miljöbalken. Det saknas således analys av om den yta som vindkraftverket ska placeras på utgör brukningsvärd jordbruksmark och i så fall även en analys av möjliga alternativa lokaliseringar och något som skulle visa på att det skulle vara nödvändigt att ianspråkta just denna jordbruksmark.

Det kan naturligtvis vara så att det föreligger omständigheter i aktuellt ärende som motiverar nämndens inställning i beslutet. Dessa omständigheter samt de

överväganden som ligger till grund för beslutet måste dock tydligt framgå av motiveringen till beslutet, där det ska redovisas hur myndigheten har resonerat. I förevarande fall saknas det en sådan motivering till kommunens beslut i denna del.

Länsstyrelsens uppgift är dock att överpröva kommunens skäl till sitt beslut. För att en prövning ska vara meningsfull och länsstyrelsen kunna ta ställning till de

argument som bl.a. kommunen haft för sitt beslut måste kommunen redovisa sådana. I avsaknad av sådana skäl kan länsstyrelsen inte på ett rättssäkert sätt pröva överklagandet. Länsstyrelsen bedömer således att nämndens beslut saknar en behövlig motivering enligt 32 § förvaltningslagen (2017:900).

Frågan om jordbruksmark har dock en sådan betydelse i ärendet att den inte bör behandlas i länsstyrelsen som första instans. Med hänsyn till vikten av en utförlig prövning och motivering av denna fråga och av hänsyn till parterna och kommunen som första beslutande instans bör kommunen därför i enlighet med

instansordningsprincipen pröva frågan i ett nytt beslut. Följaktligen ska det överklagade beslutet upphävas och ärendet visas åter till kommunen för fortsatt handläggning. Länsstyrelsen tar därvid inte ställning i sak i någon fråga utan ärendet får bli föremål för förnyat ställningstagande i byggnadsnämnden.

Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan.

Peter Wencel Länsassessor

Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift.

Sändlista:

Daniel och Anne Persson, Högseröd 1020, 241 62 Löberöd Urban och Carina Nordahl, Söderto 3264, 242 93 Hörby Michael och Karin Tedesund, Söderto 3253, 242 93 Hörby Stefan Jönsson, Söderto 3255, 242 93 Hörby

Roger Bengtsson, Högseröd Åbrisen 1, 241 62 Löberöd Exp. till:

Hörby kommun, byggnadsnämnden

Byvind AB, Pistolvägen 10, 226 49 Lund (delg.kv.)

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Om ni vill överklaga länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas till

[email protected] eller till Länsstyrelsen Skåne, Rättsenheten, 205 15 Malmö.

Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta.

Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Överklagande av part som företräder det allmänna ska ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Om förenklad delgivning tillämpas gäller istället de regler som informerats om i samband med bekräftelsen på överklagandet.

Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta länsstyrelsen, tfn 010-224 16 60 (exp.).

För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se

www.lansstyrelsen.se/dataskydd