BILAGA 1
Riktlinjer för
medborgardialog
Hörby kommuns förvaltningar
Bilaga till Riktlinjer för medborgardialog i Hörby kommun Antagna av kommunfullmäktige 2018-02-26 § 25
Att gälla från och med 2018-03-01
Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4 | Tel: 0415-37 80 00 | Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se | www.horby.se
Sida
2 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 3
DEFINITION AV MEDBORGARDIALOG ... 3
NÄR ÄR MEDBORGARDIALOG MEST LÄMPLIGT ... 3
SYFTE ... 4
MÅL ... 4
ANSVARSFÖRDELNING ... 4
PROCESSEN ... 5
U
PPDRAG ...5
P
LANERING...6
Å
TERKOPPLING ...6
DELAKTIGHETSNIVÅER ... 6
I
NFORMATION ...7
K
ONSULTATION ...7
D
IALOG...7
I
NFLYTANDE/D
ELAKTIGHET ...7
M
EDBESLUTANDE ...7
METODER FÖR MEDBORGARDIALOG ... 8
S
PONTANA MÖTEN ...8
D
IALOGMÖTEN ...9
F
OKUSGRUPP ...9
D
IALOGGRUPP ...10
S
PEED-
DATING ...10
M
EDBORGARFÖRSLAG...11
O
PEN SPACE ...11
W
ALK AND TALK ...12
M
ODELLBASERAD VISIONSÖVNING ...12
D
IALOGCAFÉ ...13
W
ORKSHOP I SAMTALSFORM ...13
I
NFORMATIONSMÖTEN,
STORMÖTEN ...14
RISKANALYS ... 14
Sida
3 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Bakgrund
Att använda medborgardialog i kommunens styrprocesser är ett viktigt utvecklingsområde.
Dialogen är ett sätt för förtroendevalda och tjänstemän att kontakta, bjuda in och prata med människor för att få reda på vad de tycker om olika frågor i kommunen. Medborgarnas åsikter kan sedan bli underlag för beslut.
Hörby kommuns förvaltningar med sina nämnder, har som målsättning att utveckla sitt arbete med medborgardialog. Ett första steg i det arbetet är att arbeta fram gemensamma riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Riktlinjerna ska tydliggöra processen för medborgardialog samt skapa en enhetlig hantering av förvaltningarnas medborgardialoger.
Definition av medborgardialog
Medborgardialog är dialog på förvaltningarnas initiativ i syfte att skapa delaktighet och ge inflytande. Det handlar alltså inte om de utbyten vi har när vi får synpunkter och frågor eller om när vi informerar om vad vi gör. Både den dagliga dialogen om vårt arbete och informationen om vad vi gör är viktigt, men det är inte det som vi kallar medborgardialog.
Medborgardialog hos förvaltningarna i Hörby kommun är ett samtal om samhällsfrågor där både medborgare, kommunens tjänstemän och politiker är delaktiga. Det är ett sätt för medborgarna att vara delaktiga och få insikt i det demokratiska arbetet och för politikerna att få ett bättre beslutsunderlag.
Vi har alla flera olika roller; vi kan vara medborgare, brukare, anställda, politiker, anhöriga, föräldrar, företagare och så vidare. Till medborgardialog bjuds man i första hand in av
förvaltningarna för att man är en boende i Hörby kommun. I andra hand kan medborgare från en viss geografisk plats eller demografisk grupp bjudas in. Man blir inte inbjuden till
medborgardialog för att man representerar ett visst intresse eller innehar någon viss roll.
Politikerrollen innebär att vara en kunnig, lyssnande, tillgänglig och synlig representant för Hörby kommun.
När är medborgardialog mest lämpligt
En grundförutsättning för att det ska vara meningsfullt att arbeta med medborgardialog för både politiker, tjänstemän och medborgare, är att de som initierar dialogen ska ha ett verkligt intresse av att ta del av resultatet och ta hänsyn till vad medborgarna tycker i den aktuella frågan. För att komma fram till vilka frågor som kan vara aktuella för en medborgardialog bör följande två frågor vara vägledande: Behöver vi som förtroendevalda mer kunskaper om medborgarnas värderingar, prioriteringar och åsikter i denna fråga för att fatta det bästa beslutet? Kan en medborgardialog i denna fråga ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och behov av
prioriteringar?
En avgörande fråga för om en medborgardialog ska genomföras eller inte är: Kommer vi att låta oss påverkas av resultatet? Är svaret ja på den frågan är det aktuellt att överväga en
medborgardialog.
Sida
4 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Frågor som tas upp ska vara viktiga och relevanta för deltagarna och det är en fördel om dialogen kan ske vid lämplig tidpunkt i beslutsprocessen, att politikerna är proaktiva. Lämplig tidpunkt är ofta relativt tidigt i processen men behöver inte vara det, och det kan även vara lämpligt flera gånger under processen.
De flesta, inklusive komplexa frågor, är möjliga att ta upp i medborgardialog. Det finns dock frågor som är mindre lämpliga, till exempel frågor där medborgarna har väldigt lite erfarenheter eller frågor som är mycket svåra att sätta sig in i. Medborgardialog lämpar sig inte heller som forum för att förankra tidigare fattade beslut.
Syfte
Vad vill vi uppnå med medborgardialogen? Vi vill utveckla demokratin genom att involvera medborgarna i kommunen. Vi vill samtidigt effektivisera beslutsfattandet och kommunens verksamheter genom att ge politiken bättre beslutsunderlag. Medborgardialogens övergripande syfte är dels att alla medborgarna ska få en större förståelse för de prioriteringar som de
förtroendevalda måste göra och dels för de förtroendevalda att få ta del av medborgarnas förslag och synpunkter. Dialogen är de förtroendevaldas ansvar och redskap och blir en del av
nämndernas styrprocess.
Mål
Målet är att medborgarna ska känna en större delaktighet och ett större inflytande i de processer som är stora och övergripande, som påverkar många invånare.
Ansvarsfördelning
Nämnderna ansvarar för medborgardialogen inom sina respektive verksamhetsområden och formulerar formellt uppdragen för medborgardialog. De ska årligen planera för
medborgardialogen i sina verksamhetsplaneringar och behöver i sin planering beakta hur de ska nå så många medborgargrupper som är möjligt och hur de ska hantera de förslag och synpunkter som kommer från medborgarna.
Tjänstemännen planerar sen dialogen och genomförandet sker av representanter från nämnderna
med stöd från tjänstemän.
Sida
5 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Processen
Varje uppdrag kommer att vara unikt, däremot kan hantering och förutsättningar vara liknande.
Processen innefattar den uppdrag, planering, genomförande och återkoppling.
Uppdrag
Uppdragen ska formellt formuleras av nämnder. I uppdragsformuleringen ska syfte, tid och budget vara tydliggjort.
Syfte
Syftet med ett uppdrag är den allra viktigaste förutsättningen för genomförandet och för slutresultatet. Det kanske inte alltid är möjligt att vara helt tydlig men önskvärt är att syftet formuleras så tydligt som möjligt. Syftet styr till stor del vilken mix av metoder som väljs och vilken form för återrapportering av uppdraget som väljs.
Tid
Tiden som är tillgänglig för uppdraget är en viktig faktor. En snålt tilltagen tid i förhållande till det syfte som är uppsatt begränsar möjligheterna till ett bra resultat. En minimitid för ett uppdrag kan sättas till cirka fyra månader medan den bortre gränsen egentligen kan vara ett ständigt pågående uppdrag.
Minimitiden från ett nämndbeslut om ett uppdrag till och med återkoppling till nämnd omfattar tid för den demokratiska processen, ett första planeringsmöte, planering av genomförande, rekrytering av medborgare, genomförande, dokumentation, analyser och rapportskrivande. De fyra månaderna kräver ett mycket intensivt arbete och att allting fungerar utan problem. En situation med enbart korta uppdrag skulle leda till ett onödigt ineffektivt arbetssätt.
Budget
Kostnaden för ett uppdrag påverkas av tidsperspektivet, av valda metoder och av syftet
(ambitionsnivå). I varje budget bör finnas utrymme för politikers respektive tjänstemäns arbetstid samt löpande omkostnader för att det ska vara möjligt att genomföra olika dialogmetoder.
Uppdrag
Formellt uppdrag av nämnd
Syfte Tid Budget
Planering
möten Bemanning Rekrytering av
Genomförande
Medborgare Politiker Tjänstemän Dokumentation
Återkoppling
Analys
Rapportering
Återkoppling
Sida
6 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Kostnaderna kan kräva prioritering i val av metoder, ambitionsnivå (syfte), antal samtidigt pågående uppdrag och så vidare.
Planering
Planering av medborgardialogen drivs av tjänstemännen.
Rekrytering
Rekrytering av deltagande medborgare är en central del i medborgardialog och påverkar såväl genomförande som resultat. Rekryteringen kan ske på olika sätt. Vid spontana möte sker rekryteringen i samma stund en medborgare tilltalas och det är de som passerar den aktuella platsen för dialogen som har möjlighet att delta. Vid dialoggrupper bjuds människor in
slumpmässigt utifrån befolkningsregistret eller utifrån en annan databas som styr vilka som får möjlighet att delta.
Bemanning
Bemanning av ett projekt påverkas av hur uppdraget ser ut, syftet och tidsplanen. I relation till andra uppdrag som pågår parallellt kan det bli en begränsande faktor att kunna bemanna ett projekt, både vad gäller politiker och tjänstemän. Bemanningen kan kräva prioritering bland uppdrag.
Återkoppling
Ett område som ofta glöms bort vid medborgardialoger är återkopplingen, dels till de som medverkat och dels till övriga medborgare. Återkopplingen är den kommunikation som visar för medborgarna att det faktiskt är meningsfullt att delta i olika formera av medborgardialog. Att deras medverkan inte tappas bort eller glöms bort. Att det som kommit fram i medborgardialogen faktiskt kan påverka beslutsfattandet är mycket viktigt.
Återkoppling sker via rapport från förvaltningen till nämnden och återkoppling till deltagande medborgare ska göras vid samtliga medborgardialoger. Nämnderna återrapporterar sina medborgardialoger varje år i delårs- och årsbokslut.
Delaktighetsnivåer
Den aktuella frågan avgör oftast vilken nivå av deltagande som är lämplig. För vissa frågor är ett enstaka informationsmöte tillräckligt. Andra frågor kan kräva en längre process med
återkommande samtal mellan medborgare och förtroendevalda. Det mycket långsiktiga målet är på ett systematiskt sätt ta sig hela vägen från dagens information till medbeslutande.
Som stöd till nämndernas planering finns här exempel på vad de olika trappstegen innebär och
när och hur man kan använda de olika sätten.
Sida
7 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Information
För att kunna vara delaktiga måste medborgarna få tillgång till bra information och ha möjlighet att ta till sig kunskap om den fråga som ska behandlas. Vissa frågor lämpar sig inte för
medborgardialogens alla delar men medborgaren har alltid rätt att bli informerad om bakgrund och vilket beslut som fattas. Information är också en förutsättning för medborgardialog och grundläggande för demokratiutveckling. Exempel på insatser kan vara information via hemsida, information och marknadsföring via trycksaker och affischer samt informationsmöte.
Konsultation
Nivån för konsultation ger medborgarna möjlighet att tycka till och lämna synpunkter på ett mer eller mindre färdigt förslag. Det kan handla om flera alternativ till lösning på en fråga som beretts av tjänstemän och godkänts av de förtroendevalda. Medborgarna får ta ställning till vilket
alternativ de föredrar. Konsultationen är rådgivande. Exempel på medborgardialoger med konsultation är till exempel fokusgrupp och enkäter av olika slag.
Dialog
Utgångspunkten för dialog är ett samtal mellan människor som möts och är beredda att försöka förstå varandras tankar, tolkningar och perspektiv. Dialogen är den del av medborgardialogen där de förtroendevalda ska lyssna och samtala, inte informera och styra inriktning på samtalet.
Medborgaren ska vara idégivare och rådgivande. Tjänstemannens roll är att vara sakkunnig och bistå med underlag och den information som behövs för dialogens genomförande. Grunden är att man inte behöver vara överens. Exempel på insatser kan vara chatt, dialogcafé och workshops i samtalsform.
Inflytande/Delaktighet
Nivån för inflytande/delaktighet ger medborgarna möjlighet att tillsammans med de
förtroendevalda vara delaktiga i att planera och utforma en verksamhet eller aktivitet. Det kan
innebära att medborgarna är med i en längre utvecklingsprocess och deltar från det att en fråga
väcks till att det finns ett färdigt förslag till beslut. Exempel på dialogform för inflytande är
modellbaserad visionsövning och medborgarförslag.
Sida
8 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Medbeslutande
Vid medbeslutande är medborgarna med i hela beslutsprocessen, ända fram till att vara med och ta beslutet. Det kan handla om att delegera beslutsfunktionen över längre tid till bestämd grupp, t ex en ungdomsgrupp. Det kan också handla om att delegera beslut till en berörd grupp för en enskild fråga. Ett exempel på medborgardialog med medbeslutande är medborgarbudget.
Metoder för medborgardialog
Matrisen på nästa sida ger en förenklad översiktlig bild av några exempel på metoder för medborgardialog samt visar på skillnader mellan dem. I den efterföljande fördjupande beskrivningen beskrivs de olika metoderna närmare.
Metod Hur Vad Delaktighetsnivå
Spontana möten Alla Flexibelt Dialog
Dialogmöten Målgrupp Tema/frågor Dialog
Fokusgrupp Rekryterade Specifika
frågor Konsultation Dialoggrupp Rekryterade Tema/frågor Dialog Speed-dating Rekryterade Enkla frågor Dialog
Medborgarförslag Alla Öppet Inflytande
Open space Rekryterade Egna frågor Dialog
Walk and talk Öppen, rekryterade
eller målgrupp Tema/frågor Konsultation/Dialog Modellbaserad
visionsövning Rekryterade Specifika
frågor Dialog
Dialogcafé Alla Tema/frågor Dialog
Workshops i
samtalsform Rekryterade Tema/frågor Dialog Informationsmöten,
stormöten Alla Specifika
frågor Information
Spontana möten
Hur går metoden till?
Politiker träffar medborgare på olika platser såsom tågstationer, busshållplatser, bibliotek, torg, affärer, festivaler, marknader och så vidare. Det finns kommunikationsmaterial tillgängligt som berättar vad syftet med dialogen är och det finns material för att locka till dialog (tävlingar, möjlighet att tycka till och se vad andra har tyckt med mera).
Vilka nås med denna metod?
Platsen och sammanhanget påverkar vilka som deltar i dialogen och det går delvis att förutse genom noggrann planering.
Vad passar det att föra dialog om?
Det har visat sig att det mesta går att prata om. Vid spontana möten går det bra att ta upp aktuella frågor. En naturlig begränsning är att det är svårt att gå på djupet med frågorna.
Varför välja denna metod?
Möjlighet att träffa många medborgare samt föra dialog på många olika platser. Uppskattat av
medborgarna att få träffa politiker som tar sig tid att föra en dialog, inte bara i valrörelse.
Sida
9 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Dialogmöten
Hur går metoden till?
Dialogen sker i en bestämd lokal. En föreläsning inleder mötet som sedan fortsätter med dialog i större eller mindre grupper. Dokumentation sker på lämpligt sätt.
Vilka nås med denna metod?
Mötet kan vara öppen för alla eller så bjuds olika grupper in.
Vad passar det att föra dialog om?
Ämnet bör vara av intresse för båda parter. Framtidsfrågor och frågor där det finns delade meningar passar bra. Aktuella frågor är också möjliga att ta upp.
Varför välja denna metod?
Om frågeställningen är relativt avgränsad, kan behandlas vid ett tillfälle och om möjligheten finns att kunna välja hur man bjuder in, är dialogkonferenser ett alternativ. Legitimiteten gynnas och möjligheterna att få fram strukturerad dokumentation ökar jämfört med spontana möten.
Fokusgrupp
Hur går metoden till?
En mindre grupp medborgare bjuds in till dialog runt ett bord. Samtalet leds av en samtalsledare som har en frågeguide som stöd för att fördjupa dialogen.
Vilka nås med denna metod?
En liten grupp inbjudna medborgare nås vid varje tillfälle. Ofta bjuds medborgare in utifrån de olika målgrupper som man önskar träffa.
Vad passar det att föra dialog om?
Ämnet bör vara av intresse för båda parter. Framtidsfrågor och frågor där det finns delade meningar passar bra. Aktuella frågor är också möjliga att ta upp.
Varför välja denna metod?
Fokusgrupper bör väljas när man på ett strukturerat sätt vill ha dialog med inbjudna medborgare på ett bestämt tema. Metoden ger goda möjligheter att få fram strukturerad och fördjupad dokumentation. Gruppens sammansättning spelar stor roll för resultatet och bör rekryteras medvetet. Eftersom det är få personer i en fokusgrupp är det riskabelt att dra generella slutsatser.
Dialoggrupp
Hur går metoden till?
En grupp medborgare bjuds in för att vid upprepade tillfällen under en längre tidsperiod delta i dialog. Detta innebär bättre möjligheter till lärande och till fördjupning av dialogen. Detta är den metod som är särskilt lämplig vid långa uppdrag.
Vilka nås med denna metod?
I en dialoggrupp ingår som utgångspunkt en större grupp medborgare. Dessa bjuds sedan in till
de återkommande mötena.
Sida
10 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Vad passar det att föra dialog om?
Ämnen måste vara av intresse för båda parter och vara meningsfulla. Dialog om komplexa frågeställningar är möjligt. Framtidsfrågor och frågor där det finns delade meningar passar bra.
Varför välja denna metod?
I en dialoggrupp som pågår över tid är det möjligt för både medborgare och politiker att bredda sina kunskaper och därmed komma längre i dialogen. Dialog med en inbjuden grupp under längre tid innebär även möjligheter till uppföljning av deltagarna för att ta reda på om attityder
förändrats sedan starten. Ökad legitimitet och strukturerad dokumentation finns också med som fördelar. Denna metod har det bredaste urvalet och med möjligheter till uppföljning innebär det också bäst möjligheter att bidra till beslutsunderlag.
Speed-dating
Hur går metoden till?
Dialogen sker antingen i en bestämd lokal eller under friare former, exempelvis ute i byn. Den mer strukturerade speed-datingen föregås av förberedelser av målgruppen och de
förtroendevalda. Mötet kan med fördel inledas med någon enkel kontaktövning, om deltagarna inte är bekanta med varandra.
Under speed-datingen pratar deltagarna intensivt med varandra två och två under ca 4 minuter, innan de flyttar vidare. Mötet avrundas med en uppsamling av intrycken och gärna en möjlighet till efterföljande mingel, för att enskilda ska kunna följa upp lösa trådar. En mer spontan speed- dating kan ske på platser där folk är i rörelse och som ett publikt inslag, i legitimitetsskapande syfte.
Vilka nås med denna metod?
Aktiviteten kan antingen riktas mot en speciell målgrupp, med syfte att inhämta och utbyta kunskaper och erfarenheter kring ett specifikt tema, alternativt vända sig till en bredare allmänhet i legitimitetsskapande syfte. Speed-dating kan med fördel vara ett av flera kreativa inslag i
samband med möten, seminarier, konferenser och liknande.
Vad passar det att föra dialog om?
I den strukturerade formen bör fokus ligga på ett angeläget ämne/tema. Möjligheten att förbereda sig, höjer kvalitén på samtalet och ger mer jämlika villkor i dialogen. I den spontana formen sätter de förbipasserande deltagarna i högre grad agendan och är mindre resurskrävande, bortsett från åtgärder för synligheten. Möjligheten till ett ömsesidigt utbyte finns även här, genom att båda parter har möjlighet att fråga och dela med sig av sina synpunkter.
Varför välja denna metod?
Metoden är ett bra tillfälle att få många olika och personliga intryck på relativt kort tid. Vi den
spontana varianten gör tidsbegränsningen att man säkrar tillgängligheten för fler intresserade och
att en enstaka person inte binder den förtroendevalde under alltför lång tid.
Sida
11 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Medborgarförslag
Hur går metoden till?
Medborgarförslag innebär att en person kan skicka in ett färdigformulerat förslag för att ta ställning till. Kommunen kan själv bestämma på vilket sätt medborgarförslaget hanteras i den politiska beslutsprocessen.
Vilka nås med denna metod?
Alla har möjlighet att skriva ett medborgarförslag respektive att stödja ett. Vilka som väljer att använda denna metod kan man inte ha kontroll på.
Vad passar det att föra dialog om?
Ett medborgarförslag kan ta upp vad som helst.
Varför välja denna metod?
Medborgarförslag kan skapa engagemang och bidra till öppenhet i beslutsprocessen. För
medborgarna innebär metoden en möjlighet att direkt påverka vilka frågor som ska tas upp i den politiska beslutsprocessen.
Open space
Hur går metoden till?
En större grupp medborgare träffas under en dag. Inom ramen för ett övergripande tema bestämmer deltagarna i en process allra först vilka frågor som ska diskuteras under dagen.
Diskussionerna förs i mindre grupper. Alla väljer själv vilka frågor man vill delta i.
Vilka nås med denna metod?
Antalet deltagare är många, helst över 100. Beroende på syfte kan slumpvis urval, öppen inbjudan eller riktad inbjudan användas.
Vad passar det att föra dialog om?
De flesta övergripande teman går att ta upp. Olika teman kan vara olika krävande att arbeta med i processen. Deltagarna bestämmer sedan själva vilka frågor som är lämpliga att ta upp vid
respektive tillfälle.
Varför välja denna metod?
Metoden kan användas när många medborgare har motsatta åsikter och ska diskutera svåra frågor. Open space kan också vara lämpligt som en första aktivitet i ett större dialogarbete.
Walk and talk
Hur går metoden till?
Tanken är att när man är i det fria, utomhus, så tänker man mer kreativt än när man sitter i ett mötesrum. Metoden kan användas för en inbjuden utvald grupp om cirka 30 deltagare.
Dagordning med program, mötesplats med mera finns.
Ett annat sätt att använda metoden är att politiker/tjänstemän möter medborgare på ”gator och torg”, vandrar med och under tiden ställer frågor utifrån en fråga/ämne med en given
frågemall/enkät eller liknande (Byavandringar är exempel som tidigare använts här).
Sida
12 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Vilka nås med denna metod?
Beror på vilken inriktning man väljer med metoden. Antingen ett urval, öppen inbjudan eller de man träffar på gator och torg.
Vad passar det att föra dialog om?
Passar för planfrågor, boende, trygghet.
Varför välja denna metod?
Walk and talk är en strukturerad metod som är enkel att planera och genomföra. Metoden stimulerar till givande samtal och ger många goda idéer och förslag.
Modellbaserad visionsövning
Hur går metoden till?
Modellbyggande kan användas i medborgardialoger med alla åldrar. Det är ett effektivt verktyg för att få personer delta i planering och utformning, särskilt användbart för att generera intresse, presentera idéer och hjälpa människor att tänka i dimensioner.
Det behövs ett förberedelsearbete för att ta fram och avgränsa övningen som införskaffa material för byggande av modeller. Till exempel underlagskartor, fotografier, papper/kartong av olika slag, piprensare, flirtkulor, tråd, lim, tejp, pennor med mera.
Vilka nås med denna metod?
En modellverkstad kan riktas mot den breda allmänheten och eller utvalda grupper i samhället.
Vad passar det att föra dialog om?
Särskilt lämpad för planering och samhällsutveckling.
Varför välja denna metod?
Det är ett effektivt och kreativt verktyg, särskilt användbart för att generera intresse, presentera idéer och hjälpa människor att tänka i dimensioner. Metoden är ganska enkel att genomföra men kräver dock bra planering för att lyckas.
Ger planerare inblick i behov och värderingar som de kanske inte annars får och ger medborgarna möjlighet att vara direkt inblandade i utformning av lösningar. Uppmuntrar till samarbete mellan grupper/personer som traditionellt inte arbetar tillsammans i en planeringsprocess.
Dialogcafé
Hur går metoden till?
Processen leds av en moderator för mötet. Mötet bör inledas med en kort faktagenomgång av ämnet och informationsmaterial bör finnas tillhands för deltagarna. Små samtalsgrupper runt bord undersöker sedan ett tema eller givna frågeställningar, som skall vara öppna och utmanande.
Deltagarna byter bord/grupp vid bestämda tidpunkter under mötet. Processen genomförs i
princip med tre olika faser; analys, fördjupad analys, utarbeta förslag.
Sida
13 (15) Riktlinjer för medborgardialog
2018-03-01
Dnr2016/131
Vilka nås med denna metod?
Huvudmålgruppen är kommuninvånare, och/eller representanter för grupper och intressenter.
Målgrupperna kan med fördelas blandas i denna modell.
Vad passar det att föra dialog om?
Fungerar för många områden, exempelvis budgetfrågor, visionsfrågor, prioriteringar, fritid och kultur.
Varför välja denna metod?
Cafémetoden är en dialogmetod som uppmuntrar människor att delta i diskussioner om aktuella frågor i en informell och bekväm miljö. Metoden skapar vanligen ett starkt engagemang hos alla som deltar och stimulerar till att lyssna och tänka tillsammans om ett ämne. Deltagarna möter och bygger relationer med nya människor och grupper.
Workshop i samtalsform
Hur går metoden till?
Workshops i samtalsform är egentligen en förenklad gruppdiskussion i syfte att ge deltagarna möjlighet att pröva en fråga grundligt, utmana varandras åsikter och utveckla sina
synpunkter/argument för att nå en högre förståelse och insikt i frågan/ämnet.
Vilka nås med denna metod?
Vilka som deltar beror på vad frågan gäller, Deltagare kan väljas utifrån demografi, intressegrupp, eller slumpmässigt urval.
Vad passar det att föra dialog om?
Workshops i samtalsform möjliggör en fördjupad diskussion om ett specifikt ämne med ett fåtal personer under ett par timmar. Kan passa för att kommunicera ekonomi och resultat eller när en organisation vill få en större insikt och förståelse för vad som kan ligga bakom människors åsikter eller ett yttrande samt när man vill utmana varandras åsikter och utveckla sina
synpunkter/argument för att nå en högre förståelse och insikt i ämnet/frågan.
Varför välja denna metod?
Metoden uppmuntrar till lyssnande, lärande och kan ge organisationen värdefull information om medborgares åsikter och ställningstagande i en viss fråga. Deltagarna får tid och möjlighet att behandla en fråga grundligt, inklusive kostnader, fördelar och långsiktiga konsekvenser. Genom diskussion med andra ges deltagarna inblick i andra perspektiv som tillåter att deras egna åsikter kan utvecklas och utmanas.
Informationsmöten, stormöten
Hur går metoden till?
Informationsmöte, stormöte är en metod för att i första hand informera medborgare till exempel för att inleda ett större dialogprojekt och informera en stor grupp om hur man tänker jobba. Ett annat exempel kan avse när ledningen vill informera om ett redan fattat beslut med underlag och fakta. Den muntliga informationen bör kompletteras med skriftlig information/
presentationsmaterial av olika slag.
Sida