Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Organför Riksförbundet förhjärt- och lungsjuka
UUB
Sv
wao'
¡a
-í* i- f --
f ‘
II L ■ ■
ß Hörst i Malmia
1$
W3 w ;* -t fe»
i- -Í »
< i !... •
; U.: «.
i
-f.
í
Skellefteå - årets kongresstad
NR 1 1991 ÅRGÅNG 54 Status utkommer 8 ggr per år
Upplaga 30000 ex UTGIVEN AV Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, RHL
ADRESS Hornsbruksgatan 28 Box 9090,10272 Stockholm
TELEFON Växel 08-6690960 Telefax 08-6682385
POSTGIRO RHL-fonden 900011-8 Hjärtebamsfonden 900011-8
RHL:s postgiro 950011-7 REDAKTÖR Tonie Andersson ANSVARIG UTGIVARE
Bo Månsson UTGIVNING 25 feb, mars, april, maj,
sept, okt, nov, dec Manus- och annonsstopp
6 v före utgivning ANNONSER LeifTrysander, 08-7184960 SÄTTNING OCH MONTERING
ZA Södertälje TRYCKERI Kringel-Offset, Södertälje Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Vi förbehåller oss
rätten att redigera insända bidrag.
Eftertryck förbjudes utan redaktionens medgivande.
Innehåll
► Omslag: Skellefteå, RHLrs kongress
stad 1991. Foto: Kurt Svensson... 1
► Folkbildningochkultur. Bo Månsson besöker Grönland ... 4
► Sämretiderhotar. Kostnaderna ökar för vård och sjukresor... 6
► Organisationerkandrabbas. Förslag till nya lönebidrag... 8
► Novell. Falskt alarm... 10
► PÅ RHL. Nya ansikten på kansliet.... 12
► Kurskalendarium ...14
► Lång operationskö. Debatt i ”Svar direkt” ... 15
► Kontaktverksamhet. Föräldraförening
ens seminarium ... 16
► Ungahjärtslag. Ungdomsgruppen pla
nerar fjällresa ... 18
► Korsord ... 20
► Ransemarsbyrå...21
► Förbundsaktuellt. Notiser ... 22-23
► Frånlokalföreningarna...26
► Matsidorna ...29
Ledare
Hade du roligt på ditt senaste föreningsmöte?
I
det här förbundets historiagår bl a gemenskap och trivsel somen röd tråd och jag ser gärna attvispinnervidarepå den tråden.Jag brukar ibland hävda att ett bramöte präglas av att mö
tesdeltagarna
• fårvaramedoch fatta beslut
• fårinformation i angelägna frågor
• har dettrevligtoch roligt Jagtror således attden anda somvi har ivårtförbundtill stor delberor på attvi aldrig har skämtsför att vitycker det är roligt att umgås med var andra. Dessutom ärdet många som numerahävdar att ett gottskrattär braför hälsan och nogskrattasdetmycket inom RHL.
Att ha detroligt tillsammans bidrar äventill attökagemen skapen ochdärigenom får vi möjlighet att skaffa ossnya vänner och bekanta. Att ha många vänner, dvsatthaett tätt socialt nätverk, är något
sombidrartill att vi lättare kan bibehålla vår hälsa.
En professor inom psykoso- cial medicin skriveratt sociala aktiviteter, engagemang och en god förankringi tillvaron gör att vi och hjärtat trivs,sna rare än riktigt djupa känslo mässiga kontakter.Det måste vara lättare att förebygga pas
sivitet och isoleringän att ge människor optimalt känslo
mässigtstöd, skriver hon vida re och detär något somjag skriverunderpå.
Vikannämligenge våra medlemmar möjlighettillge menskap och vi kan försöka hjälpa tillatt brytaderas passi vitetochisolering. Vikan nämligen se tillatt de kommer till vår verksamhet och fårdet roligtochpå så sätt trivs hos oss.
Om vialla tarmed oss dessa tankar när vi planerar vår verksamhet så tror jagatt vi kommerännuenbitpå väg mot en bättre tillvaro för våra medlemsgrupper.
Bo Månsson Förbundssekr
Komprimerat
Ingenting är varaktigt utom förändringen
J
aglivets stundtals obegripliga vetintevem som uttryckt skiften i ovanstående mycket komprimerade form. Så här i pressläggningsögonblicket är jag böjd att tro attdet var en luttradredaktör.Från och med nr 1/91ärdet meningen attvarje nummer av Status ska innehålla 32 si dor. Åtta av dessa ska vara i fyrfärg. Minst åtta och högst tolvsidor skabestå av annon
ser.
Av planerna ”bidde deten tumme” - åtminstoneidetta nummer. Eftersomdet inte såltstillräckligt mycket med annonser räcker inte pengarna till de planerade färgsidorna i mitten. Därför har Statusidag delvis ny utformning men det blir ännu fler förändringar un
der våren. Detmedför, käre
läsare, attDuintekommeratt kännaigen Dig.Om väl inar betatinnehållåker fram och tillbaka i tidningen kandet slutligen kännasrentirriteran de. Därförfinnsen innehålls
förteckning som stöd.
Detärminförhoppning att visnart ska lösa problemenså att Status ska kunna behålla sitt nyaansikte under 1991.
Därefterfårvikanskeen tid
ning som utkommer tio gånger om året. Därom finnsdet mo
tionertill kongressen. Då blir det förändringar igen.
Kongressen hållsi Skellef teå den28-30juni. Represen tanter från lokalföreningar i hela landetkommerdåatt få tillfälleattseden vackra vyn påomslagetiverkligheten.
Tonie Andersson Redaktör
2 • STATUS 1/91
Vinn en Saab, en Ford Fiesta eller någon annan av över
Hand i handlotteriet1991
2.000vinster värda sammanlagt 1.125.000 kr!
I Hand i hand lotteriet går överskottet till Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka och Diabetesförbundets satsningar på ett rikare liv för barn och vuxna som är hjärt- och lungsjuka eller har diabetes.
Ditt stöd kan hjälpa dem till ett aktivare liv.
Därför är det viktigt att du deltar !
Varje lott du köper ger dig två chanser att vinna en Saab 900i värd ca 125.000 kr, en Ford Fiesta värd ca 84.000 kr, en resa för två till Bahamas värd ca 22.000 kr eller någon annan av över 2.000 vinster.
Det är enkelt att delta! Du beställer så många lotter du vill med nedanstående ku
pong. Lotterna levereras mot postförskott.
Betalar du i förskott med postgiro (48296-8) får du lotterna direkt hem i brevlådan — och slipper avgifter för porto och postförskott.
Dragningslista medföljer — du ser direkt om du vunnit ! Lycka till. .----'3
r-r<7óóó^^J
Hand i hand lotteñet 1991
RHLL
FÖRBUNDET
Ring in din beställning på telefon 0455-81156 (dygnet runt)
eller skicka in svarskupongen! (Klipp ut!)
Jag vill vinna !
Sänd mig snarast lotter och dragningslista enligt min beställning!
Frankeras ej ! Hand i hand
lotteriet betalar portot.
MÅNADSBESTÄLLNING
För dig som vill ha spänning under alla tre månader lotteriet varar. Praktisk månads- betalning. Välj hur många lotter à 50 kr du vill ha.
ENGÅNGSBESTÄLLNING
Välj hur många lotter à 50 kr du vill ha!
ALLMÄNNA VILLKOR
För var 10:e lott du köper får du en extra utan kostnad. Dragningslista medföljer.
Lotterna skickas mot postförskott om du inte betalar i förskott på postgiro 48296-8, då får du lotterna utan extra avgifter direkt hem i brevlådan. Glöm inte ange hur många lotter du vill ha!
Eller
m lEJ Höj st
Eller
X dZ SE st
VILL DU BLI OMBUD Handi hand lotteriet söker ombud som vill sälja lot
ter. Du får provision och möjlighet till fina vinster.
Ett roligt och lönande ex
traknäck ! Kryssa i om du är intresserad sä kontak
tar vi dig !
Hand i hand lotteriet Svarspost
Kundnr 26765008
371 20 KARLSKRONA
Namn : —---
Adress : _________________
Telefon:
ABF Norden* Satsa på folkbikning och kultur
Denvästerländska kulturenlikriktarvärldens allafolkslag. Barnhar likadana täckjackor och mountain-bikes var deänbor. Men den grönländska långa, blankaluggen hartack och lovöverlevtbåde punkgrönt och afrokrull.
I väglöstland. Besökarna från Nordenfår lära sigfärdasmedbåtmellan byarna.
Sånger, dikter ochgrönländskavisdomsord far de som färdkost. Ochgrillkorv förstås!
Ï
Bo Bergnéhr, ordförande i ABF:
Stark vrede följden av danskt kolonialvälde
- Vi förläde vårt årsmötetill Grön land för att visa att vi bryross om vå ra autonoma områden,säger Bosse Bergnéhr som representerar Sverige iABF Norden.
I jämförelsemedandra avdelning
ar inom ABF är det nordiska samar
betet blygsamt - åtminstoneom man ser till antalet ledamöter. Sverige, Danmark, Norge, Finland och Is land har en ledamot varderai styrel sen förABFNorden.
Tillsammansplanerardenordiska länderna gemensamma aktiviteter inom ramen för folkbildningsverk
samheten. Röda vägar i Norden, Norden-Europasamt miljöfrågorna har varit tema de senaste åren.
- Grönland har ingen studiecir
keltradition. Skollärarna kommer från Danmark. Det var mycket in
tressant att studera verkningarna av den danska kolonialmakten. Jag la de särskilt märke till en storvrede i samtal med representanter för fack ochparti, sägerBo Bergnéhr.
En av de sju deltagarnafrånSveri ge var Bo Månsson, RHL. Han är mycket nöjd med resan.Läs hans en
tusiastiska reportage från Grönland.
Kalaallit Nunaat! Smaka på ordet, såsom jag gjorde förstagången jag läste det. Mig gav det associationer till värme och medmänsklighet, men också till lite strävhet och enkelhet. Attfå åka dit ingick inte ens i mina vildaste fantasier.
varförjag blev mycket överraskad och något omtumlad då jag fick erbjudandet från Bosse Bergnéhrpå ABF att tillsammans med honom och några andraABF-are få åka dit och delta i ABF i Nordensförbundskonferens.
Tänk att fåresa till Grönland! Hur var vädretdär iseptember? Var detsnö och isande kyla?Vadskulle jagtamedmigi klädväg? Vadpratadede för språk? Vad har de för pengar? Varskulle jagbo? På orten Qaqortoq! Den fanns inte med i mina gamla kartböcker.
Via böcker och kontaktermed perso
ner som varit på Grönland - tack Siv för dina råd- framkom det attbarmark och förhållandevis varmt väder var vad som väntade mig. Regnkläder och varma kläder var dock att rekommendera med tanke på eventuella sjöresor. På Grön
land talar man förutom grönländska även danska och det var danska pengar som gällde.
De grönaktiga bergen
Nu var jag nästan beredd att ge mig iväg. Det som fortfarande oroade mig var det där medtidsskillnaden. Jagsom hittills bara rest runti Europa skullenu resa över Atlantenoch jag som hörtom
alla som varit i USAoch kommit hem helturlakade. Fast dethadekanskeand ra förklaringar än tidsomställningen.
Oron berodde på att jag vid hemkom sten direkt skulle faravidare till en för bundskonferens och frånden tillettsty- relseinternat. God planering måstevara lösningen, så innanjag forvar allt plane rat som kunde planeras i förväg.
Ankomst till Narsassuaq, Grönlands enda internationella flygplats, som är välkänd för sinaförseningarpå grund av dåligt väder. Vid flygplatsen, som är cn fd amerikansk militärbas,finns det någ
ra hus, ett hotell och cn liten hamn. Så man kan förstå att det inte är det allra roligaste att fastnadärnär ens flyg inte kan lyfta. Denna flygplats, belägen mel lan grönaktiga berg, var det första jag sågav Grönland och så isbergen förstås, som sakta flöt omkring i det turkosa vattnet i viken. Tänk att man bara kan se en tiondel av dessaenorma isforma tioner!
I byn Qaqortoq
Nästa äventyr var att flyga i helikopter, något som jag aldrig gjort förut, men som jag ofta drömt om. En hisnande upplevelse! Jag tyckte att helikoptern ibland for som ett löv i luften. Än 100- tals meteröver marken, än bara tio me ter. Ibland tycktejag attjag kunde ta i bergväggarna när vi tråcklade oss fram i dalgångarna. Men jag bedårades av skönheten idenna vildmark, där kanske aldrignågon satt sinfot.
Efter ca25 minuter tog äventyretslut och jag kände åter fast mark under fot terna, närmare bestämt i byn Qaqor- toq, där vi skulle hålla vår konferens.
Jag kunde inte låta bli att tycka att jag haft tursom fått flyga.Andradeltagare fick ta båten, vilket betydde minst sex limmars färd i en kraftigt gungande båt med sjösjukasom följd. Båteller í’lyg— mest helikopter -ärde enda kommuni kationsmedel som finns mellan byarna
på Grönland, om man undantar hund
slädarna förstås. Det finns alltså inga vä gar mellan byarna, men trots det finns detbilar.
Hus i klarafärger
Det var inte utanatt jag i min fantasi ha
de föreställt mig att man på Grönland boddei igloos, för det hadejag lärt mig iskolan. Men ack vad jagbedrogmig. I vår lilla by, med 3500 invånare, var de flesta husen målade i klara färger. De såg förhållandevis fräscha ut där de klättrade på sluttningarna till bergen som omgav hamnen i Qaqortoq. Det tog mig minsttre dygninnan jag lärt mig att uttalanamnet någorlunda rätt. Det var vid ankomsten som jag upptäckte attdet fanns bilar ibyn,rättmångamed tanke på att de bara kunde köra om kring i byn och dettycktesalla bilar göra samtidigt. Nästastegi utvecklingenblir kanske trafikljusoch parkeringsautoma- ter. Menlandsvägskörning får de aldrig träna.
Vi boddepå Sulisartut Höjskoliat, en skola som tjänade många syften. Den drivs av fackföreningsrörelsen på Grön land, som utbildar sina förtroendevalda där. Men denfungerar även somenvan
lig svensk folkhögskola undervissa pe
rioder och under andra är den uthyrd för kurser, seminarier ellermöten.
Kulturen hålls högt
På skolan har man varannan dagmor
gonsamling med skolans föreståndare.
Man läser dikter, sjunger tillsammans och får sig ett visdomsord på vägen.
Även vi deltog idennatrevligatradition.
Skolan höll kulturen högt, så till och medjagmåste försöka attsjungalitepå grönländska, som t ex i följande tung- vrickningsövning:
Nunaga pillugu sulisussaavungavanga taannami pillugu akisussaavunga vanga
pilluaqqussutannik pisussaavunga sulinerma inerneranik
Fråga mig inte om översättningen för den har jag redan glömt, men jag tror att den handlar om solidaritet. Men sången klingade vackertävenimina nå
got omusikaliska öron.
Att få diskutera folkbildning medre presentanterfrån de nordiska länderna var intressant och stimulerande. För utom representanter från defem ”tradi
tionella” nordiska länderna var där vän ner från Åland, Färöarna och givetvis från Grönland. Det somslogmig, som var med i ett dylikt sammanhang för första gången, var vilken samstämmig
het det finnsmellan osssom bor i Nor
den.Vi var alla överensom vikten av att satsningar görspå folkbildningens om råde och att ABF i Norden måste fort
sättaatt profilera sig äveninomkultur och media och då inte bara i Norden utan vi harävenettansvar iEuropa med tanke på vad som nu skettiöststaterna.
Valspäckoch rovor
Ettannat syfte med konferensen var att vi skullefå bättre kunskaperom Grön landoch dess villkor idet nordiska sam arbetet. Vilket jag som sagt var i stort behov av. Vi blev därför inbjudna till kommunalhuset iQaqortoq, somtidiga
rehetteJulianehåb, för information om hur kommunen fungerar. Där fick vi även smaka på grönländska specialite
ter som valspäck, rovor, torkad,träaktig fisk och hårdrökt lax. Detta sköljdes ned med öl,förvad skulle man annars dricka i denna ”avläggare” till Dan mark. Valspäck ser ut som engelsk, Forts på sid 28
4 ■ STATUS 1/91 STATUS 1/91 • 5
Sämre tider hotar handikapprörelsen
Risk för stora försämringar av socialförsäkringen!Sjukresor närmast i stöpsleven
kerrätten till hjälpmedel ochpersonlig assistent. Många handikappgrupper står idagutanförde rättigheter somt ex omsorgslagen ger.
igenom träder överenskommelsen i kraft1992.
- Det är märkvärdigt tyst om detta inom handikapprörelsen, säger Maud Wickström. Orkarvi inte reagera läng re? Socialförsäkringen är vår bästa för säkring omatt villkorenärlika för alla i hela landet. Den hittillssjälvklara rättvi
san riskerargåförlorad om manlägger ut kostnadsansvaret på landstingen. Det är troligt att ersättningen för sjukresor ochläkemedel kommerattvarierastort inom landet.
Orättvisorna ökar
Utredningsdirektiven anger klart att principen för fria läkemedel ska kvarstå oförändrad. Däremot ska reglerna för kostnadsfria förbrukningsartiklar ses över.
Socialdepartementet kommer under våren att lägga framen propositiondär kostnadsansvaret för läkemedel och sjukresor föreslås ligga på landstingen.
Går förslaget, Läkemedels-Dagmar, Differentierade avgiftergerstora skillnader
enligt preliminärabedömningar
Inskränkningar
Enligt Lars Östman måste påtryck- ningsmöjligheterna, så att kommunerna
kan ställastill ett reellt ansvar, öka. Allt detta står klart för handikapprörelsen.
Kommunförbundet tillhör däremot dem som vill inskränka den rätt handi
kappade, enligt Socialtjänslagen, har att överklaga redanfattadebeslut.
HCKanservidareattenantidiskrimi- neringslag för handikappade behövs.
Förbundensuppmärksamhet på eventu
ella beslut om höjda avgifterpå till ex empel färdtjänst, hemtjänst och hjälp medel för handikappade måste också skärpas.
Regionskonferensendiskuterade allt så många storafrågor. Lars Östman be
tonade dock att konkreta resultat krä
ver ensamladhandikapprörelse.
Text:UlrikaAskegård
Protestera
- Sevilka orättvisor som råder vad gäl ler färdtjänsten och högkostnadsskyd
det. Om HCKintereagerarmåste varje förbund aktivera sig och protesteramot det som håller på att hända, tycker MaudWickström.
Hon varnar också för attlandstingens försämradeekonomi kan få hittills oana de konsekvenser. Vad händer med re- ceptbelagda läkemedel den dagen landstinget överskridersinbudget?Ber man patienten komma tillbaka nästa budgetår då nya pengar flutit in?
- Milt uttryckt kan mansäga attde
centraliseringen inte är bra för de handi
kappade, säger Maud Wickström.
Text: TonieAndersson
Ärvi påväg tillbaka dit därvi en gång började? Risken finns i ett klimatsomrentekonomiskt blir allt kärvare. Vilken roll spelar de enskilda handikappförbunden och hur kan samarbetsorganisa- tionen HCK hålla demsamman?
Frågorna var många på
HCK:s region konferens i Borås, där 60 deltagare samladesför att talaom de handikappades histo riaoch framtid.
betaiframtiden? Handikappgrupperna får inte, i brist påpengar, återigen bli en särgrupp i samhället.
Aven HCK:s ordförande Lars Öst
manuttryckte farhågor införframtiden ochmanadetill engagemang från konfe
rensdeltagarna. Han efterlyste ocksåen rättighetslag som bland annat hjälper handikappade att överklaga beslut, stär
Regeringen har beslutat atthöja ersättningen försjukresor med taxi från ochmed den 1 januari 1991.
Reskostnader försjukbesök ska inte hindramänniskor att söka vård. Taket höjs.
Skatteomläggningenoch moms på sjuk resor blir ett hårtslag för dehandikap pade. Handikappförbundens central kommitté (HCK) har reagerat kraftigt
°ch krävt att regeringen ska ta bort aiomsen på sjukresor, alternativt höja ersättningsnivån.
Det blir dyrare att gåtilldoktorn.Vård som tidigare varit fri avgiftsbeläggs. Ta ket för höga vårdkostnader höjs.
Nu gäller inte längre enhetlig taxa för vårdavgifter. Tidigarebetalade alla vård- behövandelika mycket över hela landet för behandling inom primär- och lands- tingssjukvård. Från och med 1991 är dettaändrat.Varje landsting beslutarnu om storlekenpå patientens avgifter.
15-kortet kommer att finnas kvar men taket har höjts. Landstingsförbun
detrekommenderaretttak - det s k hög
kostnadsskyddet - på 1500 kr. Lands
tingen har reagerat mycket olika visar en enkätsomgenomförts av Landstings
förbundet.
Några landsting går på det rekom menderade taket medan andra lägger sigpå1000kr. En skillnad på 500 kr för patienterna beroende på bostadsort.
Regeringen har snabbehandlat frå
gan. I januari fattade man beslut om att höjaåterbäringstaket för sjukresor med taximed en krona.
- Givetvis skaingen människa behö
va tveka om ett besök på sjukhus eller hos läkarepå grund av orimliga reskost nader, säger socialminister IngelaTha
lén.Jag förutsätteratt höjningen ska in
nebära att ingen enskild ska behöva be tala mer än karensbeloppet på 30 kro nor.
Ingela Thalén anserattdet nya taket ger en godmarginal för rimliga taxipris höjningar med anledning av den nya momsen.
Riks-HCK:s kanslichef Ingemar Färm gjordeentillbakablick på handikapprö relsens utveckling. Han påpekade att 80-talet var förbundets årtionde. Då ökade statsbidragen och handikappför bunden fick en mer etablerad ställning i samhället.
Framtiden
Idag är förbunden såstarkaatt några av dem lämnat HCK, den samarbetsorga
nisation som har till uppgift att värna om de olika förbundens gemensamma intressen. En viktig fråga för konferens
deltagarnablevdärför: hur ska HCKar-
Sjukresorna kommer att kosta 30 kronor förutsätter Ingela Thalén
Stora skillnader för vårdkostnader mellan länen
Maud Wickström från Diabetesförbundet ärenav ledamöterna i en statlig utredning om förmåner för handikappademed merkostnaderpga sjukdom.
- Viriskerar förloraden hittillssjälvklararättvisan omlika villkor i hela landet, varnar Maud Wickström.
Förmånerna medfria blöjor,påsaroch sprutor diskuteras nu i en ny statlig ut redning om det ”samlade förmånssyste metför försäkrademed betydande kost
nader för sjukdom och handikapp”. Utredningen som kallar sig Merkost- nadskommittén har fått i uppdrag att kartlägga det nuvarande förmånssyste
met (den sk KOFFA-listan) och komma medenbedömning av utgifterna.
Utredningen ärtillsattav socialdepar
tementet. Ordförande är Doris Håvik, socialutskottets ordförande i riksdagen.
Maud Wickström från Diabetesförbun det är enav ledamöternaoch den som i utredningen särskilt bevakar de handi
kappades intressen.
Merkostnadskommittén ska ha avslu tatsitt arbete föredensista juni 1991.
C
€
HjXlp.
f/FhEl
Socialminister Ingela Thalén har höjt taket för sjukresor.
En snabbenkät visar stora skillnader mellan länen när det gäller vårdavgifter. Tabellen visar t ex att en patient boende i Östergötland (E-län) betalar 500 kr mer än den som bor i Jönköpings län (F) innan högkostnadsskyddet träder i kraft.
Län Läkarvård offentlig
primärvård sjukhusansl.
Privat Sjukv.beh.
offentlig/privat Högk.skydd
AB 90 90 90/(105?) 50 1200
C 100 150 150 50 1300
D 100 100 100 50 1200
E 100 100 100 50 1500
F 80 120 80/120 50 1000
G 90 120 120 60 1200
H 100 100 100 60 1000
K 80 120 120 50 1000
L 100 100 100 60 1200
M 100 100 100 50 1200
O 100 100? 100 60 1200-1500
P 100 150 100 60 1200
R 100 100 100 60 1500
S 70 70 70 45 900
T 75 75 75 75 1000
U 100 100 100 50 1200
W 90 90(180) 90 60 1000
X 80 120 120 60 1200
Y 100 100 100 60 1200
Z 100 100 100 ? 900
AC 100 100 100 60 1100
BD 100 100 100 60 1100
6 ■ STATUS 1/91 STATUS 1/91 ■ 7