Rapport R27:1971
otOUVItKtl
Stegljudsprovning av mattor
Olev Sarapik
Byggforskningen
Stegljudsprovning av mattor Olev Sarapik
En bjälklagstyp som numera används i allt större omfattning är massiv be
tongplatta (s.k. enskiktsbjälklag) be
lagd med en elastisk matta. Den er
forderliga stegljudsisoleringen erhålls då genom mattans elasticitet.
För att man korrekt skall kunna dimensionera ett sådant bjälklag med hänsyn till stegljudsisolering erford
ras tillförlitliga uppgifter om mattans stegljudsdämpande förmåga vid olika frekvenser. Tillgängliga data i form av provningsresultat uppvisar dock ofta stora variationer dels mellan oli
ka provningar av samma produkt, dels mellan provningar på likartade mattor. Vanligtvis saknas varje upp
gift om statistiskt medelfel för värde
na.
Skillnader i uppmätt stegljudsisole
ring kan bero på variationer i mat
tans eller limmets egenskaper, på mätningsförfarande eller på mätap- paratur.
Av tänkbara orsaker till mätresulta
tens spridning har främst två frågor studerats:
□ Kan provbitarnas storlek påverka mätresultatet?
□ Kan stegljudsisoleringen påverkas av förändringar i limmets egen
skaper vid härdningen under den närmaste tiden efter mattläggning
en?
Dessutom har visst intresse ägnats åt inverkan av varierande limmängd och åt mätprecisionen.
Fem mattyper har ingått i under
sökningen:
plastmatta på jutefilt plastmatta på PVC-skum
plastmatta på plastskum och fiber
duk (plastmatta combi) nålfiltmatta
tuftmatta på sviktvåffla.
Mätmetod
M ä tn in g a rn a u tfö rd e s d els p å m a tto r av sa m m a fo rm a t so m g o lv y ta n i p ro v ru m m e n (1 2 — 1 4 m 2), d els p å k v a d ra tisk a b ita r m e d k a n tlä n g d e r m e lla n 0 ,5 o c h 1 ,5 m . S o m m a tru m fö r d e k v a d ra tisk a p ro v sto rle k a rn a a n v ä n d e s fe m p a r id e n tisk a ru m m e d 2 8 m 2 g o lv y ta o c h 2 ,5 m ru m sh ö jd .
M ä tu tru stn in g en b e sto d av h a m m ar
a p p a ra t, S p ek trom e te r o c h n iv å sk ri
v a re . V id m ä tn in g a v steg lju d sn iv å n a n v ä n d e s e n m ik ro fo n p o sitio n . E fte r- k la n g sb e stä m n in g e n g jo rd e s m e d en h ö g ta la rp o sitio n o c h e n m ik ro fo n p o sitio n . V itt b ru s a n v ä n de s.
V a ria tio n e rn a h a r stu d e rats fö r steg - lju d siso le rin g e n s m e d e lv ä rd e in o m d e t fre k v e n so m rå d e so m ä r a v g ö ra n d e fö r steg lju d sin d e x D e tta o m rå d e v a rie ra r m e d m a tta n s e lastic ite t o c h fra m g å r av F IG . 1 fö r p la stm a tta p å P V C -sk u m .
Varierande provstorlek
I T A B . 1 v isas ste g lju d siso le rin g e n s m e d e lv ä rd e fö r d e k v a d ra tisk a p ro v sto rlek a rn a m e d v a riera n d e k a n tlän g d e r. U p p trä d a n d e v a ria tio n e r sy n es in te h a n å g o t sa m b a n d m e d p ro v sto r
lek en .
F ö r tre av m a tto rn a g jo rd e s jä m fö r
else ä v e n m e lla n ste g lju d siso le rin g e n fö r d e ssa m in d re p ro v b ita r o c h fö r sa m m a m a tto r i ru m ssto rlek (1 2 — 1 4 m 2). Ö v e re n sstä m m e lse n m e lla n d essa v ä rd e n v a r g o d . E x e m p e l p å d e tta v isa s i F IG . 2 .
Varierande härdningstid
S te g lju d siso lerin g e n b e stä m d e s 1, 3 , 7 o c h 2 1 d y g n e fte r m a ttlä g g n in g en . F ö r p la stm atta p å P V C -sk u m e rh ö lls e n v iss fö rsäm rin g m e d tid en . Ä n d rin g e n ä r d o c k ej sta tistisk t sä k e r
stä lld . F ö r ö v rig a m a tto r sy nes v a ria
tio n ern a n ä rm a st sa m m a n h ä n g a m e d m ä tp re c isio n e n . S e T A B . 2 .
Varierande linunängd
F ö rsö k su n d e rla g et, tre p ro v e r fö rd e
la d e p å tv å lim m ä n g d e r fö r v a rje m a tty p , ä r fö r lite t fö r n å g ra sä k ra slu tsa tse r. L im m ä n g d e n sy nes d o c k p å v e rk a ste g lju d siso lerin ge n fö r m a t
to r m e d filt p å b a k sid a n . S e T A B . 3 .
Mätprecision
S ta n d a rd a v v ik e lse n i u p p m ä tt steg
lju d siso le rin g b lev fö r d e o lik a m a t
to rn a m e lla n 0 ,6 d B o c h 1 ,4 d B . M ä tp re c isio n e n m o tsv a ra r sta n d a rd a v v ik e lse r m e lla n 0 ,4 d B o c h 0 ,6 d B . S te g lju d siso lerin g e n fö r d e o lik a p ro v b ita rn a u p p v isa r a lltså e n sp rid n in g , so m in te k a n h ä n fö ras till m ä tn o g g ra n n h e ten o c h in te h e ller till d e n e n d a a v sed d a ä n d rin g e n i fö ru tsä tt
n in g a rn a , n ä m lig e n p ro v sto rlek e n .
Byggforskningen Sammanfattningar
R27:1971
N y c k e lo rd :
materialprovning, ste g lju d siso le ra n d e m a tta , lim , h ä rd n in g stid , p ro v sto rlek , m ä tv ä rd e ssp rid n in g
stegljudsisolering, e la stisk m a tta , b e to n g b jä lk la g (e n sk ik tsb jä lk lag )
R a p p o rt R 2 7 :1 9 7 1 a v se r a n slag C 6 0 0 frå n S tate n s rå d fö r b y g g n a d sfo rsk n in g till J. V e g e rfo rs A B , U p p sa la .
U D K 6 9 .0 2 5 .3 :6 2 0 .1 6 4 5.1 :6 2 0.1 6 9 9 .8 4 4 S fB A
T j 3 S a m m a n fa ttn in g av :
S a rap ik , O , 1 9 7 1 , Stegljudsprovning av mattor. Inverkan av provstorlek och limning på mätresultat vid steg
ljudsprovning. (S ta te ns in stitu t fö r b y g g n a d sfo rsk n in g ) S to ck h o lm . R a p p o rt R 2 7 :1 9 7 1 , 3 2 s. 1 0 k r.
R a p p o rte n ä r sk riv e n p å sv e n sk a m e d sv e n sk o c h e n g e lsk sa m m a n fattn in g .
D istrib u tio n : S ve nsk B y g g tjän st
B o x 1 4 0 3 , 1 1 1 8 4 S to ck h o lm T e le fo n 0 8 -2 4 2 8 6 0
A b o n n e m a n g sg ru p p : (k ) k o n stru k tio n
200 315 500 800 1250 _ 200C)__ 3150 160 250 400 630 1000 1600 2500
Frekvens, Hz
FIG. 1. Stegljudsnivå Lw med inpassad jämförelsekurva och stegljudsisolering AL för plastmatta på PVC-skum.
Medelvärde för samtliga prover. A markerar för l^-värdet avgörande frekvensområde. 1^=61 dB.
2000,
2500 FreKvens, Hz
FIG. 2. Stegljudsisolering AL för plastmatta på plastskum och fiberduk (plastmatta combi). Heldragen kurva gäller småprover och streckad kurva rumsstora prover.
TAB. 1. Stegljudsisoleringens medelvärde ALm, dB, inom det för stegljudsindex /, avgörande frekvensområdet och medelvärdets standardavvikelse s, dB, för de olika prov
storlekarna.
Matta Provstorlek, kantlängd m Samtliga prover
som ett sampel
1,5 1,0 0,6 0,5
ALm s ALm s ALm s ALm s ALm s
Plastmatta på jutefilt 5,2 1,1 5,4 0,6 5,3 0,8 4,0 0,3 5,0 0,9
Plastmatta på PVC-skum 1,6 0,6 1,2 0,5 1,4 0,7 1,2 0,7 1,3 0,6
Plastmatta combi 5,9 0,6 6,5 0,6 5,3 1,1 5,1 0,7 5,7 1,0
Nålfiltmatta 4,8 0,6 5,1 0,8 4,2 1,0 4,5 0,9 4,6 0,9
Tuftmatta 6,5 1,5 7,0 0,4 6,6 1,3 8,3 1,5 7,1 1,4
TAB. 2. Stegljudsisoleringen efter varierande härdningstid.
Medelvärde inom det /j-bestämmande frekvensområdet, dB.
Matta Härdningstid, dygn
1 3 7 21
Plastmatta på jutefilt
5,3 4,6 4,9 5,0
Plastmatta på PVC-skum
1,6 1,6 1,1 1,0
Plastmatta combi 5,9 6,0 4,9 6,1
Nålfiltmatta 4,6 4,6 4,0 5,5
Tuftmatta på sviktvåffla
7,0 7,4 7,0 7,1
TAB. 3. Stegljudsisoleringens förändring med ökande lim
mängd. Medelvärde inom det för stegljudsindex Ii avgö
rande frekvensområdet.
Matta Limmängd
g/m2 min. max.
Isolerings- ändring dB
Standard
avvikelse dB Plastmatta på jutefilt 380 930 —0,5 0,6 Plastmatta på PVC-skum 260 690 +0,2 0,6 Plastmatta combi 340 980 —1,4 0,8
Nålfiltmatta 380 930 +0,1 0,6
Tuftmatta på sviktvåffla 260 690 0,0 0,2
UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1971
Medföljer som bilaga.
Impact sound testing of carpets and floor coverings
Olev Sarapik
National Swedish Building Research Summaries
R27:1971
A type of floor which is used nowadays to an increasing extent is the solid con
crete slab (“single solid floor”) covered by a resilient carpet or floor covering.
The required impact sound insulation is obtained in this case through the resilience of the floor covering.
In order that such a floor may be des
igned correctly as regards the impact sound insulation, reliable data are re
quired concerning the impact sound attenuation of the floor covering at dif
ferent frequencies. Data available in the form of test results often exhibit large variations, however, both as re
gards different tests on the same product and tests on similar floor coverings.
Usually, there is no information as to the statistical mean error in the read
ings.
The differences in the measured impact sound insulation may be due to varia
tions in the properties of the floor co
vering or the adhesive, or to the meas
urement procedure or the measuring apparatus.
Of the possible reasons for the scatter in the measurement results mainly two have been studied:
□ Can the size of the samples influence the results?
□ Can the impact sound insulation be affected by changes in the properties of the adhesive in the course of cur
ing during the period immediately after the floor covering has been laid?
Some interest has also been directed at the effect of variations in the quant
ity of adhesive and the measurement accuracy.
Five types of floor covering have been included in the study:
plastics floor covering on jute felt plastics floor covering on PVC foam plastics floor covering on PVC foam and synthetic felt (composite floor covering)
needle loom carpeting
tufted carpeting on resilient rubber backing.
Measurement method
M e a s u r e m e n ts w e re c a r r i e d o u t b o t h o n f l o o r c o v e r in g s t h e s a m e s iz e a s th e f l o o r a r e a o f t h e t e s t r o o m s ( 1 2 — 1 4 m 2) a n d o n s q u a r e s a m p le s w i t h s id e le n g th s v a r y in g b e tw e e n 0 .5 a n d 1 .5 m . T h e te s t r o o m s u s e d f o r t h e s q u a r e s a m p le s w e re f iv e p a i r s o f id e n tic a l r o o m s w ith a f l o o r s u r f a c e o f 2 8 m 2 a n d a h e ig h t o f 2 .5 m .
T h e m e a s u r in g a p p a r a t u s c o n s is te d o f a ta p p in g m a c h in e , s p e c t r o m e t e r a n d le v e l r e c o r d e r . I n m e a s u r in g th e i m p a c t s o u n d le v e l, o n e m i c r o p h o n e p o s itio n w a s u s e d . T h e d e t e r m i n a t i o n o f r e v e r b e ra t i o n w a s c a r r i e d o u t w i t h o n e lo u d s p e a k e r p o s itio n a n d o n e m i c r o p h o n e p o s itio n . W h ite n o is e w a s u s e d . T h e v a r i a t i o n s in t h e m e a n v a lu e o f th e i m p a c t s o u n d i n s u l a t i o n w e re s t u d ie d w ith in th e f re q u e n c y r a n g e t h a t is c r itic a l f o r t h e i m p a c t s o u n d le v e l in d e x
F I G . 1 . Impact sound level Ll0 with rating curve drawn in and impact sound insula
tion A L for plastics floor covering on PVC foam. Mean for all tests. A indicates the frequency range critical for I{. 11=61 dB.
K e y w o r d s :
impact sound insulation, r e s ilie n t f l o o r c o v e r in g , r e i n fo r c e d c o n c r e te f l o o r s la b ( s in g le c o n c r e t e f l o o r s la b )
material testing, f l o o r c o v e r in g s f o r i m p a c t s o u n d in s u la tio n , a d h e s iv e , c u r in g p e r i o d , s a m p le s iz e , s c a t t e r in m e a s u r e m e n t r e s u lts
R e p o rt R 2 7 .T 9 7 1 h a s b e e n s u p p o r te d b y G r a n t C 6 0 0 f r o m t h e S w e d is h C o u n c il f o r B u ild in g R e s e a r c h t o I . V e - g e r f o r s A B , U p p s a la .
U D C 6 9 .0 2 5 .3 :6 2 0 .1 6 4 5 .1 :6 2 0 .1 6 9 9 .8 4 4 S f B A
T j 3 S u m m a r y o f :
S a r a p ik , O , 1 9 7 1 , Stegljudsprovning av mattor. Inverkan av provstorlek och limning på mätresultat vid stegljuds
provning. I m p a c t s o u n d te s tin g o f c a r p e ts a n d f l o o r c o v e rin g s . T h e in f lu e n c e o f s a m p le s iz e a n d a d h e s iv e o n m e a s u r e m e n t r e s u lts i n i m p a c t s o u n d te s tin g . ( S ta te n s i n s t i t u t f ö r b y g g n a d s fo r s k n in g ) S to c k h o lm . R e p o r t R 2 7 :1 9 7 1 .
S w . K r.
, 3 2 p . 1 0
T h e r e p o r t is i n S w e d is h w i t h i n S w e d is h a n d E n g lis h .
s u m m a r ie s
D is tr ib u tio n : S v e n s k B y g g tj ä n s t
B o x 1 4 0 3 , S - l l l 8 4 S to c k h o lm S w e d e n
/j. This range varies with the resilience of the floor covering as shown in FIG. 1 for a plastics floor covering on PVC foam.
Variation in sample size
TABLE 1 shows the mean value of impact sound insulation for the square samples with variable side lengths. The variations do not appear to have any connection with the size of the sample.
For three of the floor coverings, the impact sound insulation was also com
pared for these small samples and the same floor coverings of room size (12—
14 nr). There was good agreement be
tween the readings. Examples are shown in FIG. 2.
Variation in curing period
The impact sound insulation was deter
mined 1, 3, 7 and 21 days after the floor covering had been laid. Some de
terioration with time was obtained in the case of plastics floor covering on PVC foam, but the change is not sta
tistically certain. In the case of the other floor coverings, the variations appear to be dependent on measurement accuracy.
See TABLE 2.
Variation in the quantity of adhesive
The test data, relating to three samples divided over two quantities of adhesive for each type of floor covering, is in
sufficient for safe conclusions. It would appear, however, that the quantity of adhesive has an effect on the impact sound insulation in the case of floor coverings with a felt backing. See TABLE 3.
Measurement accuracy
The standard deviation in the values obtained for impact sound insulation varied between 0.6 dB and 1.4 dB for the various floor coverings. The meas
urement accuracy corresponds to stand
ard deviations of between 0.4 dB and 0. 6 dB. The impact sound insulation for the various samples therefore exhibits a scatter that cannot be attributed to the measurement accuracy, nor to the only intended change in the conditions, 1. e. the sample size.
FIG. 2. Impact sound insulation AL for plast
ics floor covering on PVC foam and synthet
ic felt (composite plast
ics floor covering). The continuous line refers to small samples and the dotted line to samp
les the size of the test room.
TABLE 2. Impact sound insulation after varying curing periods. Mean values within the frequency range (dB) critical for /,.
Floor covering Curing period, days
1 3 7 21
Plastics floor covering on jute felt
5.3 4.6 4.9 5.0
Plastics floor covering on PVC foam
1.6 1.6 1.1 1.0
Composite plastics floor 5.9 6.0 4.9 6.1 covering
Needle loom carpet 4.6 4.6 4.0 5.5 Tufted carpet on resilient
rubber backing
7.0 7.4 7.0 7.1
TABLE 3. Change in impact sound insulation with in- creasing quantity of adhesive. Mean values in the fre- quency range critical for the impact sound level index Floor covering Quantity of Change in Standard
adhesive insulation deviation g/m2
min. max. dB dB
Plastics floor covering on jute felt
380 930 —0.5 0.6
Plastics floor covering on PVC foam
260 690 +0.2 0.6
Composite plastics floor 340 980 —1.4 0.8 covering
Needle loom carpet 380 930 +0.1 0.6 Tufted carpet on resilient
rubber backing
260 690 0.0 0.2
TABLE 1. The mean value ALm, dB, of the impact sound insulation within the frequency range crit- ical for the impact sound level index /(,
various sample sizes.
and the standard deviation s, dB , of the mean value for the
Floor covering Sample size, side length (m)
1.5 1.0 0.6 0.5
All samples
ALm s ALm s ALm s ALm s ALm s
Plastics floor covering on jute felt 5.2 1.1 5.4 0.6 5.3 0.8 4.0 0.3 5.0 0.9
Plastics floor covering on PVC foam 1.6 0.6 1.2 0.5 1.4 0.7 1.2 0.7 1.3 0.6
Composite plastics floor covering 5.9 0.6 6.5 0.6 5.3 1.1 5.1 0.7 5.7 1.0
Needle loom carpet 4.8 0.6 5.1 0.8 4.2 1.0 4.5 0.9 4.6 0.9
Tufted carpet 6.5 1.5 7.0 0.4 6.6 1.3 8.3 1.5 7.1 1.4
PUBLISHED BY THE NATIONAL SWEDISH INSTITUTE FOR BUILDING RESEARCH Victor Pettersons Bokindustri AB Stockholm 1971
Rapport R.27:197i
STEGLJUDSPROVNING AV MATTOR
Inverkan av provstorlek och limning på mätresultat vid stegljudspr övning
IMPACT SOUND TES TING OF CARPETS AND FLOOR COVERINGS
The influence of sample size and adhesive on measurement results in impact sound testing
av Olev Sarapik
Denna rapport avser anslag C 600 från Statens råd för byggnadsforskning till J. Wegerfors AB, Uppsala.
Försäljningsintäkterna tillfaller fonden för byggnadsforsk
ning.
Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm
Eotobeckman /.E, ttcckholm 1971 10 9C27 1
FÖRORD
Föreliggande undersökning avser att belysa ett par av de fak
torer som inverkar på mätresultaten vid stegljudsprovning av mattor.
Arbetet har bekostats av Statens råd för byggnadsforskning.
Mätningarna har genomförts i två större byggnadsobjekt i Uppsala där entreprenörerna ställde lämpliga utrymmen till förfogande under byggsemestern 1970.
Huvudparten av mätningarna utfördes i kv. Gräslöken där Byggnadsfirman Anders Diös AB uppför tvåvånings flerfamiljs
hus och resten i ett av de studentbostadshus som AB Skånska Cementgjuteriet bygger i Flogstaområdet.
De i försöket använda mattorna har välvilligt tillhandahållits utan kostnad av följande tillverkare och generalagenter:
Harry Granlund AB, Stockholm Rieber & Son Svenska AB, Göteborg
Tarkett AB, Stockholm
AB Wahlbecks Fabriker, Linköping
Mätningar och utvärdering har utförts av personal vid J. Vegerfors AB, Uppsala.
Uppsala i februari 1971
Olev Sarapik
INNEHALL
1 PROBLEMSTÄLLNING... 5
1. 1 Inledning... 5
1. 2 Faktorer som påverkar stegljuds- isoleringen... 5
1. 3 Studerade faktorer... 6
1.4 Mattyper och limsorter... 6
2 MÄTNING SUTRUSTNING. UTVÄRDERING... 7
2. 1 Mätrum och mätapparatur . ... 7
2. 2 Mätmetodik och utvärdering av ljud- trycksnivåer... 7
3 TES T VARIABEL. STATISTISK BEARBETNING ... 8
3. 1 Testvariabel... 8
3. 2 För I. avgörande frekvensområde... 8
3. 3 Statistisk bearbetning... 9
4 EXPERIMENTELL UNDERSÖKNING... 10
4. i Limning...10
4. 2 Variation av provstorlek... 10
4. 3 Mätningar efter varierande härdningstid... 11
4. 4 Variation av limmängden... 12
4. 5 Mätprecision... 13
5 SLUTORD... 16
REFERENSER... 18
FIGUR- OCH TABELLBILAGA... 19
Fig. 1-8... 20
Captions...22
TAB. 1-11... 23
i PROBLEMSTÄLLNING
1. i Inledning
För att enskiktsbjälklag av betong skall uppfylla gällande krav på stegljudsisolering måste dessa förses med elastisk golvbe
läggning. På marknaden förekommer för detta ändamål en mängd mattor av olika typer, från plastmattor på underlag av jutefilt, plastskum, kork m. m. till olika textilmattor med el
ler utan sviktvåffla.
Vid projekteringen erfordras uppgift om mattans stegljudsiso
lering. Materialleverantörerna kan också vanligen tillhanda
hålla data erhållna vid olika stegljudsprovningar. Provnings- metoderna kan dock vara starkt skiftande, och resultaten va
rierar betydligt även mellan olika mätningar på samma pro
dukt.
För en noggrann projektering erfordras även kännedom om mätprecisionen, dvs. tillförlitligheten i redovisade material
data. Som ett steg på vägen för att belysa denna fråga har här studerats inverkan av några av de faktorer som påverkar steg- ljudsisoleringens mätvärde.
1. 2 Faktorer som påverkar stegljudsisoleringen
Variationer i den uppmätta stegljudsisoleringen för en matta kan bero på ett stort antal olika orsaker som i stort kan delas in i följande tre grupper:
1. Spridning i mattans egenskaper som följd av slump
mässiga variationer i sammansättning och tjocklek vid tillverkningen eller inverkan på egenskaperna
genom hanteringen före provning.
2. Variationer i limkvalitet, limmängd eller härdnings- tid för limmet.
3. Av provningsmetod eller provning sutrustning avhäng- iga variationer i mätresultaten.
6
i. 3 Studerade faktorer
I föreliggande undersökning har intresse främst ägnats åt två frågor:
1. Kan provbitarnas storlek påverka mätresultatet ? 2. Kan stegljudsisoleringen påverkas av förändringar i
limmets egenskaper vid härdningen under den närmas
te tiden efter mattläggningen?
Därjämte undersöktes i liten skala hur ljudisoleringen påver
kas av limmängden. För tolkning av mätvärdenas spridning studerades även reproducerbarheten för stegljudsmätningar med en och samma instrumentuppställning.
1. 4 Mattyper och limsorter
Som undersökningsobjekt valdes följande fem mattyper:
• plastmatta på jutefilt
• plastmatta på PVC-skum
• plastmatta på plastskum och fiberduk *
• nålfiltmatta
• tuftmatta på sviktvåffla (mycket hög stegljudsisolering) Speciellt de fyra förstnämnda mattyperna förekommer ofta som stegljudsisolerande golvbeläggning.
För limning av mattorna anlitades en golvfirma i Uppsala.
Lim valdes efter rekommendationer från golvfirman. Matt
fabrikat och limsort framgår av tabell 1.
i7
I fortsättningen kallad "plastmatta combi".2 M Ä T N I N G S U T R U S T N I N G . U T V Ä R D E R I N G
2 . 1 M ä t r u m o c h m ä t a p p a r a t u r
M ä t n i n g a r n a u t f ö r d e s d e l s p å m a t t o r a v s a m m a f o r m a t s o m
g o l v y t a n i p r o v r u m m e n ( " r u m s s t o r a p r o v " ) , d e l s p å k v a d r a
t i s k a b i t a r m e d v a r i e r a n d e k a n t l ä n g d ( i c k e " r u m s s t o r a p r o v " ) .
S o m m ä t r u m f ö r d e r u m s s t o r a p r o v e n a n v ä n d e s r u m m e d 2
g o l v y t o r m e l l a n 1 2 o c h 1 4 m .
S o m m ä t r u m f ö r d e i c k e r u m s s t o r a p r o v e n a n v ä n d e s f e m p a r
2
i d e n t i s k a r u m m e d 2 8 m g o l v y t a o c h 2 , 5 m r u m s h ö j d .
D e r u m s s t o r a p r o v e n a v n å l f i l t m a t t a n l å g p å 1 7 0 m m b e t o n g
b j ä l k l a g . I ö v r i g t v a r b j ä l k l a g s t j o c k l e k e n 1 9 0 m m .
M ä t u t r u s t n i n g e n v a r d e n i S v e r i g e g ä n g s e m e d h a m m a r a p p a
r a t , S p e k t r o m e t e r o c h n i v å s k r i v a r e a v f a b r i k a t B r ü e l & K j a e r .
2 . 2 M ä t m e t o d i k o c h u t v ä r d e r i n g a v l j u d t r y c k s n i v å e r
M ä t n i n g a r n a u t f ö r d e s i t i l l ä m p l i g a d e l a r i e n l i g h e t m e d r e
k o m m e n d a t i o n e r n a i S I S 0 2 5 2 5 1 j ä m t e k o m p l e t t e r a n d e a n v i s
n i n g a r i C i r k u l ä r n r 3 8 f r å n S t a t e n s P r o v n i n g s a n s t a l t , S t o c k
h o l m .
P å d e i c k e r u m s s t o r a p r o v e r n a p l a c e r a d e s h a m m a r a p p a r a t e n
i f y r a p o s i t i o n e r ; p å d e t v å m i n s t a s t o r l e k a r n a c e n t r i s k t m e d 4 5 ° v r i d n i n g m e l l a n l ä g e n a o c h p å d e s t ö r r e i h ö r n e n m e d
r i k t n i n g l ä n g s d i a g o n a l e r n a .
V i d m ä t n i n g a v s t e g l j u d s n i v å n a n v ä n d e s e n m i k r o f o n p o s i t i o n .
E f t e r k l a n g s b e s t ä m n i n g e n u t f ö r d e s m e d e n h ö g t a l a r p o s i t i o n o c h
e n m i k r o f o n p o s i t i o n . V i t t b r u s a n v ä n d e s .
G e n o m s n i t t l i g l j u d t r y c k s n i v å h a r b e r ä k n a t s e n l i g t S I S 0 2 5 2 5 1 :
2 . 1 , v a r v i d a r i t m e t i s k a m e d e l v ä r d e t a v l j u d t r y c k s n i v å e r n a
b e r ä k n a t s v i d v a r i a t i o n s b r e d d e r m i n d r e ä n 6 d B .
3 TESTVARIABEL. STATISTISK BEARBETNING
3. 1 Testvariabel
Ur stegljuds synpunkt klassas bjälklagen genom ett index för stegljudsnivå, L, som definieras i Svensk Byggnorm 67 (SBN 67). Vid beräkning av L-värdet ställs uppmätta värden på stegljudsnivån i relation till en rörlig jämförelsekurva av be
stämd form, vars nivå vid tersoktaven 500 Hz blir avgörande för I..
i
För alla mätfrekvenser, där bjälklagets stegljudsnivå ligger över jämförelsekurvan, bildas en summa av dessa avvikelser.
Denna avvikelse summa får inte överstiga 32 dB.
För ett bjälklag med elastisk beläggning inträffar dessa avvi
kelser inom ett begränsat område vid de lägre mätfrekvenser- na. Ju högre elasticitet beläggningen har, desto färre mät- frekvenser kommer att avgöra jämförelsekurvans läge och därmed I. -värdet.
i
Om stegljudsnivån inom detta avgörande frekvensområde änd
ras, måste jämförelsekurvan förskjutas en sträcka motsvaran
de ändringens medelvärde inom området för att summaavvi
kelsen skall bibehållas vid 32 dB.
Skillnaden i stegljudsnivå för ett råbjälklag och samma bjälk
lag belagt med en matta kan sägas utgöra mattans stegi juds- isolering. Om råbjälklagets stegljudsnivå antas vara konstant kommer det kompletta bjälklagets stegljudsnivå att variera linjärt med mattans stegljudsisolering.
Index för stegljudsnivå varierar således linjärt med medelvär
det för mattans stegljudsisolering inom det för L avgörande frekvensområdet.
Detta medelvärde har använts som variabel vid genomförda jämförelser mellan olika försök.
3. 2 För L avgörande frekvensområde
Vid låga frekvenser är inverkan av tunna elastiska golvbelägg
ningar liten, men ökar snabbt över en viss frekvens som beror av beläggningens elasticitet. För relativt styva beläggningar erhålls avvikelser över jämförelsekurvan vid ett stort antal
frekvenser, medan med ökad elasticitet de avgörande frekven
serna blir färre och samlade i det lägre frekvensområdet.
Ur utförda mätningar har följande för stegljud sindex avgöran
de frekvensintervall beräknats för de olika mattyperna:
plastmatta på jutefilt 125 - 1 600 Hz plastmatta på PYC-skum 125 - 630 Hz
plastmatta combi 125 - 800 Hz
nålfiltmatta 125 - 400 Hz
tuftmatta på sviktvåffla 100 - 315 Hz
I FIG. 1-5 visas som medelvärde för varje mattyp uppmätt stegljudsnivå och stegljudsisolering. Jämförelsekurvan har in
passats så att avvikel se summan blir 32 dB. Inom det L-be- stämmande frekvensområdet ligger stegljudsnivåkurvan ovan
för jämförelsekurvan.
3. 3 Statistisk bearbetning
Signifikanstest på skillnader mellan olika sampelmedelvärden har utförts enligt Yamane (1964).
För jämförelse av två medelvärden har t-test använts medan grupper av flera medelvärden prövats med F-test.
4 E X P E R IM E N T E L L U N D E R S Ö K N IN G
4. 1 L im n in g
I fö rsö k et m ed v a riera n d e lim m ä n g d a p p licera d es p ro v ern a av fö rsö k sp erso n a len . I sa m tlig a ö v rig a fa ll lim m a d es m attorn a a v en p ro fessio n ell m a ttlä g g a re. L im m än gd en b estä m d es a v m a ttlä g g a ren , so m in stru era ts att an vän d a så lite lim so m m ö jlig t. L im å tg å n g en u p p m ä ttes g en o m vägn in g fö r v a rje p ro v ru m . A n given lim förb ru k n in g är så led es ett m ed elv ä rd e fö r sa m tlig a p ro v sto rlek a r.
T ill v a rje m atta förb ru k ad lim m ä n g d fra m g å r av T A B . 2.
4. 2 V a ria tio n a v p ro v sto rlek
K vad ratisk a p ro v b ita r i fy ra o lik a sto rlek a r an vän d es - m ed k an tlän gd er 1, 5 m , 1 ,0 m , 0 ,6 m o ch 0, 5 m . T re b ita r av v a rje sto rlek p ro v a d es.
D e b åd a stö rsta fo rm a ten m ed g er fly ttn in g a v h a m m a ra p p a ra
ten efter i p rin cip sam m a sy stem so m v id m ä tn in g i ru m . F o rm a tet 0, 6 m i k v a d ra t rek o m m en d era s a v B rin g (1968) m ed an d en m in sta sto rlek en v a lts so m m in im u m för att h a m m a ra p p a ra ten sk a ll kunna p la cera s p a ra llellt m ed en sid a .
F ö r m ätn in g p å ru m ssto ra p ro v fä rd ig stä lld es m ed v a rd era m attan två ru m . T yvärr fö rstö rd es fö r tv å av m attorn a d essa p rov in n an m ätn in gar h u n n it g ö ra s.
I T A B . 3 -7 red o v isa s fö r v a rje m a tta steg lju d siso lerin g en , d v s. sk illn a d en i steg lju d sn iv å för råb jälk lag o ch b jä lk la g m ed m atta, in om d et för steg lju d sin d ex I. avgöran d e frek v en so m rå d et.
I F IG . 1 -5 v isa s steg lju d sn iv å o ch steg lju d siso lerin g in om h ela d et av b estä m m elsern a i SB N 67 o m fa tta d e frek v en so m råd et 100 - 3150 H z.
I T A B . 8 h ar u träk n ats m ed elv ä rd et för steg lju d siso lerin g en in om d et I.-b estä m m a n d e frek v en so m rå d et och sta n d a rd a v v i-
l
k elsen för m ä tresu lta ten in om v a rje sto rlek sg ru p p .
N ågon m ed p ro v sto rlek en k o rrelera d v a ria tio n a v steg lju d s
iso lerin g en h ar in te k u n n at p å v isa s. S ta n d a rd a v v ik elsen (m e
d elfelet) in om sto rlek sg ru p p ern a är a v sam m a sto rlek so rd -
ning som standardavvikelsen för samtliga prover betraktade som ett sampel.
Jämförelse mellan stegljudsisoleringen för småproverna och för samma matta i hela rum görs i FIG. 6-8. Skillnaderna är små och ligger inom de för småproverna konstaterade spridnings värdena.
4. 3 Mätningar efter varierande härdningstid
Den första mätningen utfördes ett dygn efter mattläggningen.
Mätningen upprepades 3 dygn, 7 dygn och 21 dygn efter limningen.
Ett dygn bedömdes som den kortast möjliga härdningstiden, medan treveckor sperioden begränsades av den tid lokalerna kunde disponeras.
Jämförelse görs här mellan mätvärden erhållna vid de olika tidpunkterna. Som felkälla tillkommer bestämning av efter - klang stiden.
Mätrummens relativt ringa volym, ca 70 m , och avsaknaden 3 av diffusorer gör att diffusiviteten vid låga frekvenser är då
lig. Som en gränsfrekvens ovanför vilken egenfrekvenserna i rummet ligger tillfredsställande tätt anger Cremer (1961)
1 000
*■
w
Kihlman (1964) redovisar en något annorlunda formel
fg =1 »«Æ
där f är gränsfrekvensen, Hz g &
T är efterklangstiden, sek och V är rumsvolymen, m .3
Båda dessa formler ger här gränsfrekvensen ca 250 Hz.
Speciellt för de mer elastiska mattorna, med ett fåtal låga mätfrekvenser som avgörande för L-värdet, blir således be
stämningen av efterklang stiden relativt osäker.
Efterklangstidens inverkan på mätvärdenas spridning har där
för kontrollerats och befunnits försumbar.
12
I TAB. 9 har sammanställts stegljudsisoleringens medelvärde inom det avgörande frekvensområdet för samtliga mattyper vid de olika mättillfällena.
Monotont avtagande stegljudsisolering med ökande härdnings- tid kan noteras för plastmatta på PVC-skum. Förändringen un
der mätperioden är beräkning smässigt statistiskt signifikant.
Underlaget är dock för litet för att avvikelsen skall kunna sägas vara statistiskt säkerställd.
För övriga mattor är variationerna synnerligen svagt korrele
rade med tiden.
4. 4 Variation av limmängden
Försöket med varierande limmängder utfördes i mycket liten skala med två limmängder per matta och tre provbitar i format 0, 6 m i kvadrat för varje limmängd.
I det ena fallet ströks limmet ut så tunt som möjligt, i det and
ra lades 2, 5 à 3 gånger så mycket lim ut. Utstrykningen skedde med tandad spackel. Vid den större limmängden är risken för ojämn limfördelning stor.
Limmängderna och stegljudsisoleringens förändring framgår av TAB. 10.
På grund av det statistiskt starkt begränsade underlaget och den relativt stora spridningen i mätresultaten är slutsatserna om limmängdens inverkan på stegljudsisoleringen mycket osäk
ra. Det synes dock som om limmängden spelar en viss roll för mattor med filt på undersidan.
För plastmatta på jutefilt erhölls en minskning av stegljudsiso
leringen med 0, 5 dB och för plastmatta combi med 1, 4 dB vid den starka ökningen av limmängden.
För övriga mattor är skillnaderna obetydliga. I intet fall är änd
ringen statistiskt säkerställd.
Jörgen (1970) anger betydligt större inverkan av ökad limmängd - flera dB vid en fördubbling av limmängden - och rekommen- derar som lämplig limförbrukning storleksordningen 100 g/m . Möjligen kan en ökning av limmängden från dessa 100 g/m^ till
o
i försöket använda ca 300 g/rn medföra en starkare försämring av stegljudsisoleringen.
I produktionsmässig läggning av mattor torde limförbrukningen bestämmas mer av mattläggarens krav på enkelhet i arbetet än av eventuella rekommendationer. Som exempel kan nämnas mät
ningar från ett fall där en mattläggare limmade mattor i 12 lika- dana rum. Limförbrukningen var i genomsnitt 440 g/m med2 en standardavvikelse på 30 g/m , medan fabrikanten anger ca 2 200 g/m som normalförbrukning.2
4. 5 Mätprecision
För en över slagsmässig fördelning av mätvärde svariationen på olika faktorer har nedan standardavvikelserna för olika mät
ningar studerats. Därvid har även några mätningar av stegljuds- bestämningens reproducerbarhet utförts.
Standardavvikelserna hänför sig till medelvärdet inom frekvens
områden enligt 3. 2 för stegljudsnivå eller stegljudsisolering, innefattande absorptionstermen 10 log där är mottagar- rummets absorption i m .
Uppmätta och beräknade standardavvikelser har sammanställts i TAB. 11.
Proverna har mätts vid fyra olika tillfällen. Standardavvikelsen beräknad för vardera mättillfället låg för de olika mattorna mel
lan 0, 58 dB och 1,46 dB.
Om samtliga mätningar förs samman till ett sampel, tillförs följande felkällor:
• fel i absorptionstermen
• varierande mikrofonpositioner i inhomogena ljudfält
• ändringar i stegljudsisoleringen
• olika apparatuppställningar
Varianserna för dessa faktorer adderas till variansen vid en
staka mättillfälle och höjer standardavvikelsen.
I tre av de fem fallen erhölls praktiskt taget samma standard
avvikelse oberoende av om mättillfällena behandlades var för sig eller gemensamt.
I de övriga två fallen ökade standardavvikelsen motsvarande en standardavvikelse på 0, 51 dB resp. 0, 31 för tillkommande fak
torer sammantagna.
I cirkulär nr 38 från Statens Provningsanstalt anges vissa ap
proximativa genomsnittsvärden på standardavvikelsen i absorp- tionstermen. Används dessa värden för beräkning av standard
avvikelsen för medelvärdet inom olika frekvensområden, er
hålls standardavvikelser mellan 0,08 dB och 0, 15 dB.
Vid mätningarna i provrummen erhölls ungefär dubbla dessa värden. Mätningarna utfördes dock vid fem olika tillfällen och innefattar därför även eventuella förändringar i efterklangstiden.
Absorptionstermens spridning är obetydlig i relation till den totala standardavvikelsen.
För att bestämma medelfelet i stegljudsnivån för råbjälklaget utfördes på ett bjälklag tio mätningar i tät följd. För de olika frekvensområdena erhölls standardavvikelser mellan 0, 25 dB och 0, 46 dB.
Betraktas spridningen i stegljudsnivån vid de olika mättillfällena för varje enskild provbit, erhålls som genomsnittlig standard
avvikelse 0, 36 dB - 0,73 dB.
Denna spridning är ett mått på det totala mätfelet i stegljuds- nivå för bjälklag med matta och ger tillsammans med sprid
ningen i råbjälklagets stegljudsnivå ett värde på medelfelet i stegljud si sole ringen.
I den mån den vid mätvärdenas bearbetning erhållna standard
avvikelsen är större än här framräknat värde, föreligger andra spridningsorsaker än bristande mätprecision. I TAB. 11 har även beräknats standardavvikelsen för sådana faktorer.
Slutligen har för att belysa reproducerbarheten vid samma ap
paratuppställning utförts mätningar på tio likadana råbjälklag och tio likadana bjälklag med nålfiltmatta. Vidare har tio mät
ningar gjorts på ett och samma bjälklag med plastmatta combi.
För nålfiltmattans stegljudsisolering erhölls därvid exakt sam
ma standardavvikelse som vid mätning på de tolv proverna vid samma mättillfälle.
För det fall att bestämningen av stegljudsnivå för råbjälklag och mattbelagt bjälklag kan ske vid samma mättillfälle och med samma apparatuppställning begränsas felkällorna till ett mini
mum. Stegljudsisoleringens varians består då av summan av varianserna för stegljudsnivåbestämningarna. Med här funna
spridning svärden skulle standardavvikelsen i stegi judsisolerin- gen bli 0,4 - 0, 6 dB, beroende av frekvensområde. För tre av de undersökta mattorna låg den erhållna standardavvikelsen en
dast obetydligt över dessa värden, medan för de andra två sprid
ningen var betydligt större.
5 SLUTORD
Av de två huvudfrågorna i undersökningen
1. Kan provbitarnas storlek påverka mätresultatet ? 2. Kan stegljudsisoleringen påverkas av förändringar
i limmets egenskaper vid härdningen under den när
maste tiden efter mattläggningen?
kan den första frågan besvaras nekande och den andra nekande med vissa förbehåll.
Provbitarnas storlek inverkar inte på stegljudsisoleringens mät
värde.
De använda limmens härdningsförlopp under perioden 1-21 dygn efter mattläggningen synes i de flesta fallen inte ha påver
kat stegljudsisoleringen. För plastmatta på PVC-skum notera
des med tiden avtagande isolering, men ändringen är inte statis
tiskt säkerställd. Förändringen är av samma storleksordning som standardavvikelsen för mätningarna. Endast tre olika lim ingick i undersökningen, som alltså inte automatiskt gäller för
samtliga limtyper.
Resultaten från försöket med varierande limmängd, som när
mast kan betecknas som ett pilotförsök, tyder på att stegljuds
isoleringen för mattor med filtbaksida påverkas av limmängden.
Frågor som följer av detta är bl.a.
• Hur varierar stegljudsisoleringen med limmängden?
• Har olika limtyper olika inverkan på stegljudsisole
ringen ?
• Vilken limmängd är mest lämplig ur stegljuds syn
punkt ?
• Vilken limmängd är normal på fältet?
• Kan en rekommendation om lämplig limmängd vinna gehör på fältet?
Spridningen i stegljudsisoleringen för de frånsett storleken helt lika proverna av varje matta är större än vad som motsvarar mätnoggrannheten sådan den framträder vid jämförelse av mät
resultaten för varje enskild provbit. Orsakerna till dessa varia-
17
tioner, som inte är korrelerande till provstorleken, har inte undersökts, Spridningen motsvarar standardavvikelser mellan
0, 4 dB och 1, 2 dB.
De redovisade mätningarna har alla utförts med samma utrust
ning. Av intresse är även att studera hur resultaten från olika mätutrustningar stämmer överens.
REFERENSER
Bring, C, 1968, Provningsmetoder för golvmaterial och golv
konstruktioner. (Statens institut för byggnadsforskning.) Rapport 20:1968. Stockholm.
Cremer, L, 1961, Statische Raumakustik. (S. Hirzel Verlag. ) Stuttgart.
Ingemansson, S, 1969, Stegljudsisolering. (Statens institut för byggnadsforskning.) Rapport 44:1969. Stockholm.
J^r gen, G 0, 1970, Praktisk vejledning om lydisolering i byg- ninger. (Norges byggforskningsinstitutt. ) Håndbok 21. Oslo.
Kilman, T, 1964, Mätfel vid mätning av isolering mot luftljud.
(Statens institut för byggnadsforskning. ) Arbetsrapport 3.
Stockholm.
Rekommendationer för fältmätningar av ljudisoleringen, 1969.
(Statens Provningsanstalt. ) Cirkulär 38. Stockholm.
SIS 02 52 51, 1963, Bestämning av ljudisolering. (Sv. Standard- iseringskommission. ) Utg. 1. Stockholm.
Svensk Byggnorm 67, 1967. (Statens Planverk.) Stockholm.
Yamane, T, 1964, Statistics; An Introductory Analysis. (Harper
& Row och John Weatherhill, Inc. ) New York och Tokyo.
FIGUR - OCH TABELLBILAGA
20
FIG. 1.
Stegljudsnivå L^q med inpassad jämför
elsekurva och stegljudsisolering AL för plastmatta på jutefilt. Medelvärde för samtliga prover. A markerar för I.-värdet avgörande frekvensområde.
I. = 59 dB.
100 125 200 315 500 800 1250 ___ 2000_ 3150
160 250 400 630 1000 1600 2500
Frekvens, Hz
FIG. 2.
Stegljudsnivå L^ med inpassad jämför
elsekurva och stegljudsisolering AL för plastmatta på PVC-skum. Medel
värde för samtliga prover. A markerar för L-värdet avgörande frekvensområde.
I. = 61 dB.
FIG. 3.
Stegljudsnivå L^ med inpassad jämför
elsekurva och stegljudsisolering AL för plastmatta på plastskum och fiber
duk (combi). Medelvärde för samtliga prover. A markerar för I. - värdet av-
l
görande frekvensområde. L = 58 dB.
FIG. 4.
Stegljudsnivå L^ med inpassad jämför
elsekurva och stegljudsisolering AL för nålfiltmatta. Medelvärde för samt
liga prover. A markerar för L - värdet avgörande frekvensområde. L = 54 dB.
21
FIG. 5.
Stëgljudsnivà med inpassad jämför
elsekurva och stegljudsisolering AL för tuftmatta pa sviktvåffla. Medelvärde för samtliga prover. A markerar för I.-
l
värdet avgörande frekvensområde. I. = 50 dB.
FIG. 6.
Stegljudsisolering AL för plastmatta pa PVC-skum. Heldragen kurva gäller
småprover och streckad kurva rums- stora prover.
Frekvens, Hz
FIG. 7.
Stegljudsisolering AL för plastmatta på plastskum och fiberduk (combi).
Heldragen kurva gäller småprover och streckad kurva rums stora prover.
FIG. 8.
Stegljudsisolering AL för nålfilt- matta. Heldragen kurva gäller småpro
ver och streckad kurva rums stora pro
ver.
Captions
22
FIG. 1. Impact sound level L^ with rating curve drawn in and impact sound insulation 4L for plastics floor covering on jute felt. Mean for all tests. A indicates the frequency range critical for I.. I. = 59 dB.
i i
FIG 2. Impact sound level L ^ with rating curve drawn in and impact sound insulation 4L for plastics floor covering on
PVC foam. Mean for all tests. A indicates the frequency range critical for L. I. = 61 dB.
i i
FIG. 3. Impact sound level L^Q with rating curve drawn in and impact sound insulation 4L for plastics floor covering on PYC foam and synthetic felt (composite). Mean for all tests.
A indicates the frequency range critical for L.
I. = 58 dB.
i
FIG. 4. Impact sound level L Q with rating curve drawn in and impact sound insulation 4L for needle loom carpet. Mean for all tests. A indicates the frequency range critical for I.. I. = 54 dB.
i i
FIG. 5. Impact sound level L^Q with rating curve drawn in and impact sound insulation AL for tufted carpet on resilient rubber backing. Mean for all tests. A indicates the frecuency range critical for L. L = 50 dB.
FIG. 6. Impact sound insulation 4L for plastics floor covering on PVC foam. The continuous line refers to small samples and the dotted line to samples the size of the test room.
FIG. 7. Impact sound insulation AL for plastics floor covering on PVC foam and synthetic felt (composite). The continuous line refers to small samples and the dotted line to samples the size of the test room.
FIG. 8. Impact sound insulation AL for needle loom carpet. The continuous line refers to small samples and the dotted line to samples the size of the test room.
TAB. 1. I undersökningen ingående mattor och lim.
Mattyp F abrikat
beteckning
Lim
Plastmatta på Rikett plast- Bostik 61
jutefilt filtmatta Bellinol
Plastmatta på PY C - skum
Tarkett plast
matta på PVC-skum
Bostik 21
Plastmatta på plast- skum och fiberduk
Tarkett Combi Cascolon Extra 3415
Nålfiltmatta Dunlop Se ml on Bostik 61 Bellinol
Tuftmatta på svikt- våffla
Wahlbecks Kadett
Bostik 21
TAB. 2. Förbrukad limmängd.
Matta 2
Limmängd g/m
Prov 1-12 Rum
Plastmatta på jutefilt 650 -
Plastmatta på PVC-skum 470 300
Plastmatta på plastskum
och fiberduk ci 635 420
Nålfiltmatta 560 430
Tuftmatta på sviktvåffla 410 -
a I fortsättningen kallad "plastmatta combi".
T A B . 3 . S te g lj u d si so le ri n g fö r p la st m a tt a p å ju te filt in o m d et fö r st eg lj u d sin d ex
Ta v g ö ra n d e fr ek v en so m rå d et . V a rie ra n d e p ro v st o rle k . M ed elv ä rd en fö r m ä tn in g a r v id fy ra o li k a ti d p u n k te r.
24
O OJ xO 00 xO LO O LO LO OJ
o
sO 00 OJ xO xO xO xO 0O LO OO
r-H r-H 1 1 i—H pH pH pH pH r-H pH pH r-H pH
O o 04 pH xO OJ 00 CO LO OJ xO
LO
OJ 00 oo 00 o OJ OJ OJ o CO r—H O
1 1 r-H r-H r-H r-H pH pH pH r-H i—H i—H
O 00 OO O LO OJ LO xO CO xO pH
o •
o o o- o r-H co O O o CO oo CO 00
r-H r-H r-H r-H pH r-H
O xQ r-H xO x£> LO xO CO O CO xO r-H r-H
ooo CO LO 00 xO xO xO xO LO LO LO xO
o xO 0- o 0- oo 00 O o xO CO
00
vO xO LO xO LO LO xO xO LO LO
O LO OO o xO r-H LO LO o LO o O CO
O •
LO OO LO LO oO 0O
N K
Cfl
ö o o O o oO oo LO xO pH pH 00
<D o
> oO r—1 OJ oO oO OO OJ OJ r-H pH
<D u U-\
LO o O oo OJ 0O 00 xQ O LO OJ 0O
1 1
oO OO r-H OO oO OJ oO OO o pH r-H
o oO r-H OJ 0- 00 oo 0- r—H o LO O OJ
LO •
OJ i-H O r-H o r-H o pH pH r—H r-H
I o o
o oO 00 O o r-H O LO xO 0O o pH o
OJ OJ o r-H 0O pH pH O O o o o
1 pH
o i—H f—H CO xO O oO 0O 0- pH (O CO
xO . •
i—H OJ r-H 1
pH
1 o O oO
!
OJ r-H oO
1 o o
1 pH
LO r-H •st 0O CO LO LO sO (X OJ r-H r-H 00
OJ • • •
r-H r-H o LO o o
1
<N pH r—H pH 1
r-H 1
OJ
1 o
1
LO LO LO o o O xO xO xO LO LO LO
> r-H r-H pH o O o o o o
0 (ti \ \ \ \ \ \
u u r-H OJ oO LO xO 00 CO O pH OJ
0h ö r-H r-H r—H
P ro v n u m re ts a n d ra le d a n g er p ro v b ite n s k a n tl ä n g d i
TAB. 4. Stegljudsisolering för plastmatta på PYC-skum inom det för stegljudsindex I avgörande frekvensområdet.
Varierande provstorlek.
Medelvärde för mätningar vid 4 olika tidpunkter.
Prov nra
F rekvens, Hz
125 160 200 250 315 400 500 630
1/1.5 -2. 3 0. 4 0. 7 -1.9 2. 6 3. 7 5. 1 9. 2 2/1. 5 -7. 7 -0. 2 1. 5 -1. 8 3.3 3.6 4. 5 8. 5 3/1.5 -5. 0 -1. 1 0. 7 -1.4 2.6 2. 5 3.5 7. 6
4/1.0 -9.6 0. 8 -0. 1 t-1.2 0. 6 1.8 4.6 8. 7 5/1.0 -3.9 0. 3 0.2 -3. 1 2. 6 2. 1 4. 7 7. 9 6/1.0 -2.8 -0. 7 -0. 3 -1.6 2. 9 2. 1 5.0 7. 9
7/0. 6 -2.2 1.5 -1.4 -0. 2 2. 5 3. 0 5. 1 8. 6 8/0. 6 -7.4 2. 8 -1.7 -2. 3 2.5 0. 3 3. 6 6. 8 9/0.6 -6. 8 1.5 -0. 3 -1.4 2.2 2. 9 4. 1 9. 2
10/0.5 0.7 -1. 3 -3.5 -3.0 1.0 -0. 4 3.7 7. 1 11/0.5 -4. 0 2. 3 -2. 3 .-2. 2 2. 6 0. 2 3. 6 7. 7 12/0.5 -6. 3 2. 5 -0. 3 -1.6 3. 7 1.8 5. 0 8.4
cl•Provnumrets andra led anger provbitens kantlängd i m.
26
TAB. 5. Stegljudsisolering för plastmatta cofaibi inom det för steg- ljudsindex I avgörande frekvensområdet.
Varierande provstorlek.
Medelvärden för mätningar vid fyra olika tidpunkter.
Prov Frekvens, Hz
nra 125 160 200 250 315 400 500 630 800
1/1.5 2.4 2. 6 4. 0 3. 8 5.4 3. 5 6. 4 9. 8 13. 1
2/1.5 3.4 4.9 2. 5 5.2 6. 1 3.2 8. 0 9.9 12. 3
3/1. 5 2. 7 6. 2 2. 8 4. 8 6. 3 2. 7 6. 5 9.4 13. 1
4/1.0 5. 3 4. 7 2. 8 3. 9 8. 6 5. 9 6. 5 8. 6 11.0
5/1.0 3. 9 6. 1 2. 8 7.7 7.4 4.4 7.2 7. 8 14. 2
6/1.0 1.6 0. 5 4. 0 5.9 6. 9 6.4 7.2 10.4 14. 0
7/0. 6 2. 8 2. 2 5.6 3.9 5.3 4. 1 8. 2 10. 8 13.6
8/0.6 0. 9 -3.0 5. 8 2. 3 6. 3 6. 0 6. 0 10. 1 11.9
9/0. 6 0. 9 0. 8 4. 2 3.6 4. 8 3.8 4. 7 8.4 8. 5
10/0.5 0. 6 2.0 3.2 4. 6 3.6 5.0 6. 9 8. 5 10.7
11/0.5 0. 6 -0. 7 3. 5 5. 3 5. 3 5. 3 7. 1 8. 3 11.4
12/0.5 -2. 8 2. 5 4. 9 6.4 7.8 3.9 7. 1 8. 5 10.6
Provnumrets andra led anger provbitens kantlängd i m.
