1900 talets

INNEHÅLL

VDs kommentar Nya instrument Nyckeltal Dotterbolagen lnfrabas Skoi-IT AB Nordkap AB

KPA Kommunsektorns Pension AB

Ah ly na ull t1 den

Tiden är väldigt påtaglig just nu. Världen har nyligen inträtt i ett nytt millennium. Samtidigt- en händelse som ser ut som en tanke-upplever vi en rad dramatiska övergångar.

Från information till kommunikation.

Från koflektiv till individ.

Från varor till tjänster.

Från kapital till kunskap.

Från hierarki till personligt ansvar.

Listan skufle kunna göras lång. Tiden är i förändring, och kommunerna med den. J sådana tider brukar det vara klokt att lyssna, att försöka förstå och att anpassa sig. Kommunerna lyssnar på sina medborgare, Svenska Kommunförbundet lyssnar på kommunerna- och vi lyssnar på Kommunförbundet!

Genom att vara lyhörda kan vi på Förenade Kommunföretag bidra tifl att underlätta tidens förändringar ute i landets kommuner. Vår uppgift är att leverera de varor och tjänster som kommunerna och dess medborgare behöver. Då duger det inte att titta i backspegeln. Det handlar istället om att se och bejaka det goda i förändring, liksom att möta det som kan vara smärtsamt.

För visst kan förändring göra ont. Välfärdssamhället kommer delvis att omformuleras, och kommunerna har en viktig roll i det nya. Människan får inte glömmas bort i den processen.

FKF:s roll är att oförtröttligt hjälpa kommunerna att pressa mesta möjliga nytta ur varje skattekrona, så att medborgare kan f{J bättre service och större trygghet. Gammalt och nytt, sida vid sida. En fantastisk tid för den som förmår lyssna!

4 Kommentus Gruppen AB 12' ^{Förval t n i} ngsberättelse 6' Stora Brännbo Kursgård AB

' ¹³ Resultaträkningar

6; KLF Fastighets AB/ Balansräkningar

7 !

81 14

i

9i SOS Alarm AB 15 Noter

Förenade Kommunföretag AB 16 Revisionsberättelse lO i styrelse 18 ⁱ ' Granskningsrapport

19 21 22 24 25 26

36 36

'0:: · komn1entar t

1900 talets

Aret som förflutit är historiskt. Få människor får uppleva ett årtusendeskifte, därtill i ett förändringsklimat som kanske till och med överträffar 1900-talets övergång till industrisamhallet. Detta har under år 1999 praglat verk- samheten i Förenade Kommunföretag AB, FKF.

Våra verksamheter bedrivs i FKF:s dotter-och intresse- bolag. Syftet är att tillföra nyttigheter som kommunerna efterfrågar och som marknaden inte naturligt erbjuder. Så snart marknaden ar villig att erbjuda motsvarande kund- nytta bör och ska vi ifrågasätta vårt engagemang.

Ett aktuellt exempel var vårt beslut att avyttra Svelab Miljölaboratorier AB, en försäljning som genomfördes under januari år 2000. För holländska Aleontroi Laboratories, med miljölaboratorier i Holland och England, är detta ett led i företagets strategi att bygga ett europeiskt nätverk av testlaboratorier. Genom förvärvet av Svelab får man nu in en fot i Skandinavien, samtidigt som företaget har resurser att möta kommunernas framtida behov av miljöanalyser.

Att en integration av den europeiska analysmarknaden är nödvändig har bland annat visat sig i att Svelab under de senaste åren dragits med negativt resultat, trots ihardiga strukturåtgärder. Volymerna har helt enkelt varit för små.

Jag är övertygad om att såväl bolagets kunder som dess anstalida vinner på affären. Medarbetarna får en kapital- stark arbetsgivare och kommunerna säkrar den framtida tillgången på utvecklade och avancerade miljöanalyser till bra priser.

l andra fall måste vi själva hantera förändringen. Il- användningen i skolan är ett sådant exempel. Projektet l nfrabas syftar till att hjälpa skolorna att organisera sin Il-kompetens samt att utveckla sina Il-nät. Ett mycket viktigt projekt, eftersom förmågan att hantera Il-frågorna varierar mycket mellan olika skolor. Detta treåriga projekt startade i augusti 1999. Redan under det första året har projektets medarbetare hunn i t besöka 130 kommuner.

Det har handlat om att lyssna, förstå skolornas situation och att inventera deras förutsättningar. Behovet av stöd kring !T-utvecklingen har visat sig vara enormt!

Under året medverkade FKF i uppstarten av ett nytt intressebolag, Nordkap AB. Det handlar om att bygga upp en internetbaserad informations-och marknadsplats för finansiella produkter och tjänster som riktar sig Wl kommuner och landsting. Syftet är att skapa en till-

5

-;-:~·"-· ,;.

...

,

gänglighet och en överblick som hjalper kommunerna och landstingen att finansiera sina olika verksamheter på bätt- re villkor.

Ett av FKF:s projekt håller nu på att bolagiseras. Det är KUM-Kommunernas UtbildningsMaklare. Under året har vi ägnat mycket energi åt att tillsammans med Högskole- verket och utbildningsdepartementet diskutera förutsätt- ningarna för lärarutbildningen. Det handlar om att våga se mer flexibelt på förkunskapskraven så att vi får ut fler utbildade lärare. Vi siktar på l 000 nya lärare med behörig- het under år 2000. Kvaliteten är viktig- kunskapskraven på de nya lärarna är desamma som för Lärarhögskolans ordinarie elever.

En viktig symbolhandling, slutligen. Genom bildandet av KLF Fastighets AB kommer Kommunförbundet och dess bolag att dela lokaler med Landstingsförbundet i tre samägda fastigheter. Möjligheten att sitta ihop, arbeta nära varandra och dela resurser har stor psykologisk betydelse.

Under år 2000 påbörjar Kommunförbundet flytten över till det h u s där Landstingsförbundet sitter, i takt med att andra hyresgäster flyttar ut.

Jag är övertygad om att ett sådant samarbete är lika nöd- vändigt som välgörande. Vi har sett alltför mycket av byrå- kratiska gränsdragningar mellan kommuner och landsting;

medborgarna ska inte behöva hamna "mellan stolarna".

Kommunerna bildar också nätverk och etablerar samar- beten på ett helt annat sätt än för bara några år sedan.

Idag räcker det inte att samverka kommun till kommun - och det är långt ifrån alltid som landskapsgränser utgör naturliga samarbetsområden.

l spåren av ökat samarbete vaxer nya behov av service och tjänster. Kraven blir tydligare. Här får FKF den allt viktigare rollen att skräddarsy lösningar för våra uppdrags- givares behov!

EVERT LINDHOLM, VERKSTALLANDE DIREKTOR

instrument

Är det något som speglar tidsandan just nu så är det väl öppenhet, samarbetsanda och nätverksbyggande. Många oheliga allianser har passerat revy under de senaste åren.

Samarbeten har helt enkelt visat sig vara effektivare vapen än konkurrens.

Denna utveckling präglar även arbetet inom F KF. Vårt primära mål är ju att få i gång verksamheter, inte att äga dem. l vissa fall har det funnits tungt vägande skäl till att driva dem som hell!gda dotterbolag. Men vi ser nu allt större fördelar i att skapa delägda intressebolag, i samar- bete med andra. När ett sådant bolag "står på egna ben"

kan vi aweckla vårt engagemang för att satsa våra resurser inom nya områden.

Alla verksamheter behöver heller inte permanentas i bolagsform. lnfrabas är till exempel ett tidsbegränsat projekt som utför sin uppgift, för att sedan läggas ner. När skolorna har fått igång sina IT-nät baserade på en tunge-

N\ :·. keltal

Koncernen 1999

Nettoomsättning, mkr l 040

A n ta l årsarbetare 379

Nettoomsättning per årsarbetare, kkr 2 744 Resultat efter finansnetto, mkr 27,3

Nettomarginal, % 2,6

soliditet, % 17,6

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,8 Räntabilitet på eget kapital, % 3,2

Eget kapital, mkr 370,2

TOTALT KAPITAL, MKR 2 105,2

rande infrastruktur och en kompetent intern !T-organisa- tion har vi gjort det vi ska.

Kommunal UtbildningsMäklare-KUM- är ett projekt som går andra vägen. Det kommer nu att permanentas i bolagsform för att tillfredställa skolans ständiga behov av kompetensutveckling.

Det är våra primärkunder, Sveriges kommuner, som avgör vilka instrument vi ska spela på, vad vi ska spela och hur länge. Vilka krav som i framtiden kommer att ställas på den kommunala verksamheten kan vi bara sia om. Men det är ingen djärv gissning att det kommer att behövas ett ökat stöd i form av service och lokal verksamhet från koncernens bolag.

Förenade Kommunföretags bolag kan leverera det stödet, utan att belasta förbundsavgiften i Svenska kom- munförbundet Vi är redo att spela efter helt nya partitur!

1998 1997 1996 1995

970 l 051 l 321 l 101

401 423 733 653

2 419 2 485 1802 l 686

228,5 38,6 38,0 -4,0

23,5 3,7 2,9 neg

23,1 18,8 16,8 28,2

38,9 11,7 12,5 4,6

32,0 >.' ^{,-: 9,4 11,5 neg}

496,9 359,7 327,4 265,8

2 152,4 l 910,1 l 945,0 943,0

Nettomarginal berä~nas som resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsattningen.

Soliditet beräknas som eget kapital dividerat med balansomslutningen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter (exklusive aktieägartillskott för 1996) i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital under året

Räntabilitet på eget kapital benäknas som resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Sysselsatt kapital beräknas som balansomslutning minus icke räntebärande skulder och latent skatt.

6

Förenade Kommunföretag AB (FKF) är moderbolag inom FKF-koncernen. Inom FKF ligger det övergripande an- svaret för koncernens strategiska och affärsmässiga utveckling. Finansförvaltningen är en annan uppgift som hittills legat hos FKF, men som under år 2000 överförs till

Il

.

tJ

INFRABAS SKOL-IT AB

Il l

--

^{r.- .}

Svenska Kommunförbundet. Koncernens affärsdrivande verksamhet sker i övrigt helt och hållet i dotterbolagen (helägda) och intressebolagen (delägda). U n dantaget är tidsbegränsade projekt som kan drivas inom moder- bolagets ram, exempelvis Kommunal UtbildningsMäklare.

r NORDKAP AB

.-..._..,~.1

r

f-

Il)

.. ^{... ... ...}

_{r~j t r ~}

"if

--==

J.. !"':"

~~ ..--:--1 ~J

-

:

. .

' y l

... ^..

_y

KPA KOMMUNSEKTORNs PENStON AB

STORA BRÄNNNBO KURSGÅRD AB

KLF FASTIGHEfS AB

FKF FASTtGH E TER AB Il

:-=j!

r.:r-- .. ^....

K-KONSU LTS FASTIGH ETS AB SOS ALARM AB '

J l J

-- - . ^{.-- ...}

r.r- r - .. ' ^{r r •• • •}

, ... - ^~

- ^,-

~:

.

--.;.___--- r L.J ~ ^{l -.9-_,}

Skoi-IT AB effektivare användnit ""' av IT

/><: ·:~ ~T·

Syftet med lnfrabas är att ge kommunerna det stöd de behöver för att utveckla den !T-relaterade infrastrukturen i skolan. Projektet bidrar med organisationsstöd, tekniklös- ningar och kunskapsspridning så att alla skolor ska kunna göra l T och l nternet mer tillgängligt för sina elever. Om tre år, när !T-användningen i landets skolor nått en hög och jämn nivå, planerar vi att avveckla projektet.

IT-STÖDET ORGANISERAS

IT är ett nytt inslag i skolan. Många kommuner ser nu över sin organisation för att kunna skapa den struktur och kom- petens som krävs. lnfrabas hjälper kommunerna att finna former för detta så att skolorna snabbt kan finna effektiva satt att organisera l T-arbetet. Detta är ett grund krav för att

!T-användningen i skolorna ska fungera och utvecklas.

RÄTT TEKNIKLÖSNINGAR

Den tekniska utvecklingen inom !T-området är en djungel.

En viktig uppgift för lnfrabas är därför att bistå kom- munerna genom att orientera om vilka lösningar som finns.

Med bra beslutsunderlag får kommunerna ett bättre för- handlingsläge gentemot leverantörerna, vilket ger möjlig- het att pressa priserna.

ERFARENHETER SPRIDS

Det finns en samlad erfarenhet 1 Sveriges kommuner och skolor. Många har redan gjort misstagen, och andra har hit- tat l T-lösningar som passar skolan. Det kontaktnät som lnfrabas bygger upp ger unika möjligheter att sprida kunskap om referenskommuner, lösningssätt

och goda exempel. Projektets !T-koordinatorer fort- sätter parallellt med att besöka kommunerna och ge samtalsstöd.

STRATEGI FÖR

SKOLANS Il-UTVECKLING

lnfrabas bidrar alltså till att skolan snabbare och på ett mer ekonomiskt sätt kan integrera IT i skolan på flera sätt. Vår uppgift är att ge en någorlunda neutral bild av läget, samtidigt som vi ger råd om hur kommunerna

kan hantera sin situation. Vid våra besök studerar vi kommunernas och skolornas vardag, problematik och verklighet. För att ansluta till Kommunförbundets kvalitets- arbete kommer vi att erbjuda nyckeltal och uppföljnings- verktyg för arbetet med IT i skolan.

FORTSATT BESÖKSVERKSAMHET

lnfrabas !T-koordinatorer har från starten 1 augusti 1999 besökt hela 130 kommuner. Detta arbete fortsätter med oförminskad kraft. Syftet med dessa möten är att erbjuda samtalsstöd kring organisation och teknik kombinerat med erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Mötet leder ofta vidare till nästa fas, som innebär att lnfrabas bistår med kartläggning och utredning.

Genom lnfrabas ska kommunernas dubbelarbete·

minska, vägen till beslut kortas och risken för dyra misstag minimeras. Erfarenheter och kunskaper från projektet publiceras löpande på www.skolporten.com/it.

Bengt Fa/ke, vd

B

l nformation ar en förutsatt n i ng för att göra rationella val.

Nordkap AB erbjuder den första elektroniska mötesplatsen dar kommuner och landsting kan möta si:lljare av finansiella tjänster. Nordkap.se, som är under utveckling, kommer att bli ett skräddarsytt verktyg för kommuner och landsting som vill finansiera sig på bättre villkor. Nätplatsen lanseras under andra kvartalet år 2000.

MÖJLIGHET ATT GÖRA RATIONELLA VAL

Nordkap AB är en kontaktlänk mellan kommunerna respektive landstingen och den finansiella marknaden.

Fullt utbyggd är den tänkt att ge överblick över markna- dens utbud av finansiella tjänster och produkter. Därmed kommer kommuner och landsting att kunna göra snabbare upphandlingar till bättre villkor. Nordkap AB riktar sig mot såväl nationella som globala finansaktörer. Köparna kom- mer med andra ord att kunna begära i n offerter från ett brett utbud av finansaktörer.

HUR FUNGERAR NORDKAP?

Nordkap AB är en helt igenom elektronisk tjänst på l nternet. Dess roll ar att sammanföra säljare och köpare;

Nordkap AB intar själv ingen position däremellan. Det är heller ingen auktionstjänst De offerter och förfrågningar som distribueras via Nordkap AB ar privata och kan bara läsas av inblandade köpare och säljare. Nordkap AB är ett säkert system. För att inga obehöriga ska kunna ta del av de uppgifter som hanteras och lagras på Nordkap AB är trafik en krypterad.

BARA FÖR MEDLEMMAR

Nordkap AB är en sluten webbplats, tillgänglig endast för dess medlemmar. Varje kommun och landsting är en unik medlem, med ett visst antal medlemslicenser att fördela bland medarbetarna. Verksamheten finansieras genom de abonnemangsavgifter som såväl köpare som säljare betalar.

Som medlem har man tillgång till samtliga tjänster, bland annat finansiella nyheter, aktuella prisnoteringar, elektro- niska kalkyler och KPMGs finanshandbok. "Finanssnack"

är en annan funktion som innebär att kommuner och landsting kan utbyta erfarenheter och diskutera finansfrå- gor på nätet; ett öppet forum för samarbete och kunskaps- spridning.

Sammantaget ger medlemskapet i Nordkap AB rätt underlag för bättre finansierings- och placeringsbeslut.

ETT INTRESSEBOLAG l FKF-SFÄREN

Nordkap AB är ett bra exempel på hur samarbete i ett gemensamägt intressebolag ger rätt kompetensmix.

Svenska Kommunförbundet och FKF är initiativ- tagare. Bakom bolaget står även KPMG Con- su l ting med kompetens inom e-handel och finansiell rådgivning, samt Internetkonsulten lnspire. Adressen är www.nordkap.se.

C/aes Betsholtz, vd

9

J\PA

PPrc•tJn AB

stilbildare m m lan .<-:~ · ~·.;::t sparanae nl· . . etrsk m

Från att ha varit tämligen anonymt hos allmänheten håller KPA på att bli ett välkänt varumärke. Detta i:!r en följd av den starka satsning på marknadskommunikation som bolaget inledde under 1999.

Målet är att bli en stilbildande aktör inom långsiktigt sparande och kapitalförvaltning med etisk inriktning. På så sätt sti:!rker bolaget, som redan tidigare är marknadsle- dande inom den kommunala sektorn, sin ställning på en bredare marknad. Kapitalförvaltning direkt mot privat- marknaden bl i r i framtiden en allt viktigare del av KPA:s verksamhet.

DEN ANSTÄLLDE FÅR STÖRRE INFLYTANDE Under hösten år 2000 får de anställda större inflytande över hur de vill förvalta en del av sitt sparande. Det gäller val både i anslutning till de kollektivavtalsbundna pensio- nerna och till fonder i det s k premiereservsystemet

För att skjuta fram våra positioner och få kraft att marknadsföra fondförsäkringarna inför dessa val har ett nytt bolag- KPA Fondförsäkring- bildats. Ett aktivt varu- märkesarbete och kraftfull marknadskommunikation i:!r bolagets vapen i kampen om de kommun- och landsting- sanställdas förtroende inför höstens val då de ska besluta hur de vi Il förvalta sina pensionspremier.

Fördelarna för den anställde att samla sitt sparande i KPA-produkter är uppenbara. Som helkund får han eller hon en fullstandig information, samlat från ett enda ställe, vilket ger bra överblick över den framtida pensionen.

NYA DOTTERBOLAG

Arbetsgivarna är enligt kollektivavtalet skyldiga att infor- mera de anställda om möjligheterna att placera en del av avtalspensionspengarna individuellt. Arbetsgivarna ska dessutom ansvara för administrationen av pengarna enligt de val de anställda gör. För att hjälpa arbetsgivarna att fullgöra dessa uppgifter bi Ida de KPA under året dotter- bolaget Pensionsvalet AB. Genom oberoende service tar bolaget ansvar för att de anstalldas premier hamnar hos de bolag de valt. Detta erbjudande har rönt stora framgångar;

KPA har redan tecknat avtal med 250 arbetsgivare.

KPA Fondförsäkringar startades i september 1999 för att marknadsföra KPA:s fondförsi:!kringar inför det kom- mande pensionsvalet.

ORGAN ISATIONEN

KPA Kommunsektorns Pension AB ägs till 68 procent av FKF och till 32 procent av Landstingsförbundet. Verksamheten bedrivs genom fem helägda dotterbolag: KPA Pension AB, KPA Livförsäkring AB (med dotterdotterbolagen KPA Pen-

10

sionsförsäkring AB och KPA Fondförsäkring AB), KPA Kapitalförvaltning AB, KPA Fonder och Pensionsvalet AB.

ETIK STÅR HÖGT PÅ DAGORDNINGEN

Etiska ställningstagande blir allt viktigare för människors val, inte minst vid val av·pensionssparande. KPA tog tidigt initiativet genom att erbjuda s k etiska fonder. Som ett stöd i detta arbete bildades under året ett etiskt råd inom KPA. Rådets uppgift är att kontrollera att bolagets investe- ringsbeslut överensstämmer med den etiska policy och de etiska kriterier som gäller inom KPA-koncernen.

-Att tala om etik är att sticka ut hakan. Det gäller verkligen att veta vad man talar om! Vårt nybildade etiska råd har den viktiga uppgiften att övervaka att vi lever upp till vår etiska investeringspolicy. KPA ska t ex inte placera i företag som producerar vapen, alkohol, tobak eller kom- mersiell spelverksamhet A andra sidan ska vi stödja före- tag som aktivt minskar sin miljöpåverkan. l rådet sitter Lennart Koskinen, präst och forskare, U Ila Reini us, chef- redaktör, Thomas Bryting, etikdocent, Emma Wistrand, aktiv inom jämställdhet och Bo Thunberg, miljöexpert. Det är gladjan de att ha en rådsgrupp som inger sådan respekt!

KPA har under året upplevt ett allt större intresse för etiska placeringar från allmänheten. Samtidigt är det svårt för den enskilde att bedöma olika förvaltares miljökrav.

KPA för därför diskussioner med SIS Miljömärkning AB om möjligheterna att skapa kriterier för miljömärkning av kapitalförvaltning. En Svanen-märkning av fonder och fondförvaltare vore vi:! l kommen.

ETT HEKTISKT ÅR

Pensions- och försäkringsbranschen upplever just nu stora och snabba förändringar. Vid sidan om arbetet med bolags- bildningar och,i·ntern organisationsutveckling har KPA:s

.~

privatinformatörer gjort ett jättearbete under 1999.

Vid årets slut hade de träffat fler än 30 000 anställda i kommuner och landsting vid de informationsmöten som arbetsgivarna arrangerat. Alla cirka 800 000 anställda i kommuner och landsting får inbjudan till informations- möten. KPA räknar med att omkring 150 000 av dessa ska ha besökt ett informationsmöte under år 2000.

KPA vann sammanlagt 23 upphandlingar av pensions- administration, omfattande cirka 120 000 anställda inom den kommunala sektorn, till ett värde av närmare sju mil- joner kronor per år.

Aven på försäkringssidan blev resultatet mycket bra;

Resultatet 1999 blev drygt 616 mkr, en ökning med hela 140 procent. Premieinkomsten var 1143,2 mkr. Kapitalför- valtningens totalavkastning blev 24,8 procent mot 11,4 pro-

cent 1998. Branschgenomsnittet var cirka 20 procent.

KPA-Koncemen 1999 1998 1997

Hela 155 kommuner valde att under året förlänga befintliga Nettoomsättning, mkr 279 189 170

avtal med KPA. Antal årsarbetare 269 250 251

Nettoomsåttning/anställd, kkr l 039 755 677 Resultat efter finansnetto, mkr 17,1 124,5 22,7 RESULTATET

Nettomarginal, % 6,1 65,9 13,4

Under året har KPA gjort stora investeringar l varumärket soliditet, % 19,4 15,6 14,7 KPA, vilket under 1999 resulterade i en kraftfull expone-

ring av KPA Fonder. Eftersom dessa investeringar till över- vägande del belastar moderbolaget inom KPA-koncernen

riskerar ingen pensionssparare högre omkostnader eller KPA Liv-Koncernen 1999 1998 1997

sämre avkastning på sparade pengar. KPA livförsäkring AB:

Premieintäkter, mkr 423 414 397

KPA Fonder gjorde som en följd av sina marknads- Årets resultat, mkr 178 59 39 investeringar en förlust på 48 mkr. Trots detta uppgår

KPA Pensionsförsäkring AB:

KPA-koncernens vinst till 17 mkr. Till detta bidrog en Premieintl!kter, mkr l 143 791 359 mycket god avkastning på finansnettot, 51 mkr. Årets resultat, mkr 616 256 -40

Ingemar Alserud, vd

Komn1entus GP

AB

-dm

det

Kommentus Gruppen AB bedriver verksamhet inom affärs- områdena Blanketter, Förlag, Energi & Samköp samt !T- produkter (fr.o.m. 990601). Kunderna återfinns inom hela den offentliga sektorn men främst bland landets kommu- ner. Kommentus Gruppen AB ägs till 98% av FKF. Reste- rande aktier är spridda på flertalet av landets kommuner.

KOMMENTUS INFÖR DET NYA MILLENNIET Kommentus verksamhet anpassas i allt större utsträckning till de förändringar som den snabba !T-utvecklingen ger upphov till. De stora investeringar som gjorts i dator- och natverksinstallationer de senaste åren har, tillsammans med omfattande utbildningsinsatser, lagt grunden för den fortsatta utvecklingen. Samtidigt som de administrativa systemen kontinuerligt uppgraderas satsas stora resurser på att utveckla nya och konkurrenskraftiga produkter som är anpassade till den nya tekniken och till de krav marknaden ställer.

För att skapa goda förutsättningar för utvecklingsar betet har en ny avdelning, !T-produkter, inrättats under året.

Inom avdelningen, som är rörelsedrivande, samlas den kompetens som erfordras för ett framgångsrikt utvecklings- arbete. Kommentus hemsida har byggts ut och förbere- delserna för fullt utvecklad elektronisk handel fortsätter.

KOMMENTUS BLANKETTER

Kommentus Blanketter har en ledande ställning som leve- rantör av blanketter till den offentliga sektorn. Inom avdel- ningen produceras och lagerhålles tusentals standardblan- ketter samt ett stort antal specialblanketter anpassade efter kundernas speciella önskemål och behov.

Kommentus Blanketter ansvarar för att produkterna anpassas till gällande lagstiftning, STG-standard och miljö- krav. Verksamheten i det egna tryckeriet har ytterligare effektiviserats och kapaciteten för s.k. print-on-demand har höjts. Produktions- och försäljningsfunktionerna fungerar som en integrerad enhet.

Efterfrågan på tryckta blanketter mi n skar i takt med att kunderna övergår till elektroniska blankett- lösningar. Kommentus Blanketter avsätter stora resurser för att möta denna utveckling och har en stark position i utvecklings-

arbetet. Marknadens förtroende för avdelningens kompetens är stort och dess kunnande efterfrågas

·numera inte bara av kommuner och landsting utan även av ett antal större system leverantörer.

Lars Eric Ohlsson, vd

-~ ^'

', __ ._f.i

IT-san1hället

KOMMENTUS FÖRLAG

Kommentus Förlags egenutgivning är koncentrerad till litteratur som särskilt efterfrågas inom kommunal och annan offentlig verksamhet. Utgivningen omfattar aktuella lagar och förordningar, handböcker och ideskrifter inom områdena ekonomi, psykologi, ledarskap, utbildning, hälso- och sjukvård. Förlaget distribuerar även litteratur som Kommunförbundet ger ut.

De tryckta skrifterna kompletteras i allt större omfatt- ning med utgivning via elektroniska medier.

KOMMENTUS ENERGI & SAMKÖP

Kommentus Energi och Samköp har under året påbörjat upphandling av telefonitjänster och förberedelser för upp- handling av hårdvaror. Affärsområdet har en ledande ställ- ning inom samordnad upphandling av el- och petroleum- produkter. Samordnad upphandling bedrivs även av for- don, programvaror och vattenkemikalier. Kommentus Energi och Samköp har befäst sin ställning som en naturlig samarbetspartner på den kommunala marknaden.

Det egenutvecklade i n köpsstödsystemet Kommers har vidareutvecklats och används av ett stort antal kommuner.

l

Il-PRODUKTER

!T-Produkter arbetar f.n. med att utveckla en helt ny informa- tionsserie för främst kommuner och landsting, Kommentus l nfobank. Den första utgåvan, l nfobank Personal, är ett komplett verktyg för alla som arbetar med personalfrågor.

Marknadsföringen startar i mars 2000. lnfobank Personal tecknas som årsabonnemang. Utgivningen sker på CD-rom med kontinuerlig uppdatering. Utvecklingen sker i sam- arbete med kommunförbunden i Danmark och Norge.

lnfobank Personal kommer att följas av liknande utgåvor inom områdena kommunalrätt, medarbetarsamtal, social- tjänster, kommunala driftsentreprenader, kommunal nämnd- administration m.fl.

Kommentus Gruppen AB 1999 1998 1997

Nettoomsättning, mkr 648 639 700

Antal årsarbetare 45 44 45

Nettoomsllttning/anställd, mkr 14 15 16 Resultat efter finansnetto, mkr 5,8 7,8 2,3

Nettomarginal, % 0,9 1,2 0,3

soliditet, % 13,8 15,0 12,0

·~' .

13rannbu ^Kursgard AB

v

Stora Brännbo är en modern konferensanläggning och hotell med ett mycket bra geografiskt läge nära Arlanda i den lilla kulturstaden Sigtuna. Anläggningen erbjuder kon- ferenstjänster av hög kvalitet till konferenskunder inom kommuner och näringsliv.

KONFERENSANLÄGGNING OCH HOTELL

Stora Brännbo har ett hundratal hotellrum, ca 35 konferens- lokaler, bar och restaurang samt ett erkänt gott kök. En unik konferensmiljö är nyrenoverade Villa Brännbo, den gamla landsfiskalsvi lian från 1919.

Konferensarrangemang tillsammans med hotellservice för affärsresenärer är den helt dominerande verksamheten under tio av årets månader. Under sommarmånaderna bedrivs Stora Bränn bo Sommarhotell för turister och privat- gäster Mm många länder. Festvåningen Stora Brännbo är populär för bröllop och festmiddagar. Stora Brännbo be- driver dessutom internationell utbildnings- och konsult- verksamhet i samarbete med Svenska Kommunförbundet.

NYRENOVERAD KONFERENSMILJÖ

Stora Bränn bo har investerat mycket i att ge den "arbetande konferensen" bästa möjliga service med guldkant. För att nå detta har Stora Bränn bo många nyrenoverade professio- nella konferenslokaler med det senaste inom !T-tekniken.

( -- ·- - - -

' Stora Brännbo Kursgård AB 1999 1998 1997

Nettoomsättning, mkr 22 20 18

Antal årsarbetare 24 24 23

Nettoomsattning/anställd, kkr 915 850 764 Res u l tal efter finansnetto, mkr 2,6 2,0 1,4

Nettomarginal, % 11,8 9,6 8,0

soliditet, % 18,5 33,0 32,1

---

HÖGRE BELÄGGING GAV KRAFTIG VINSTÖKNING Bolaget har under året förvärvat aktierna i FKF Fastig- heter AB. Balansomslutningen har därmed ökat, vilket i sin tur minskar soliditeten. Stora Brännbos höga kvalitet, servicegrad och excellenta geografiska läge parat med den goda konjunkturen resul-

terade i en kraftigt ökad vinst för andra året l rad.

Bjom Jonzon, vd

Under de senare åren har FKF-koncernen avyttrat större delen av sitt fastighetsengagemang. De fastigheter som nu återstår har alla anknytning till FKF:s verksamhet, förutom tre fastigheter i K-Konsults Fastighets AB som är under försäljning.

KLF FASTIGHETS AB

KLF-koncernen, med moderbolaget KLF Fastighets AB, bildades i december 1999 för att förvalta fastigheten Överkikaren -där Landstingsförbundet i dag sitter-och Saturnus-fastigheterna- dar Kommunförbundet har sin hemvist. De båda .förbunden kommer successivt att flytta samman i överkikaren, medan Saturnus kommer att in- rymma delar av bolagsverksamheten. övriga ytor kommer att hyras ut externt. Syftet med samägandet är att de båda förbunden ska komma närmare varandra, samtidigt som de kan dela resurser och interna funktioner på ett bättre sätt.

KLF kommer även att betjäna sina hyresgäster med telefonväxel/reception, expedition, tryckeritjänster, konfe- rensservice och liknande.

Kjell Bergman, vd FKF Fastigheter AB K-Konsults Fastighets AB

Agandet i KLF Fastighets AB sker till lika delar av FKF och Landstingsförbundet.

FKF FASTIGHETER AB

Bolaget äger två fastigheter l Sigtuna, där kursgårdsverk- samheten i Stora Brännbo Kursgård bedrivs. Sedan november 1999 äger bolaget Stora Brännbo Kursgård AB aktierna i FKF Fastigheter AB. Beslut har tagits om att fusionera dessa båda verksamheter. Denna beräknas vara genomförd under våren 2000.

Under året har FKF Fastigheter också förvaltat de fastig- heter som Svenska Kommunförbundet och K-Konsults Fastighets AB varit ägare till.

K-KONSULTS FASTIGHETS AB

Bolaget äger tre kontorsfastigheter, som är belägna Vänersborg, Härnösand och Östersund. Försäljningsakti- viteter pågår för dessa fastigheter. Marknaderna på dessa orter har visat vissa tendenser till förbättring.

Bero/ Gf'lwS, vd KLF F~~ttg!>et> 48

FKF Fastigheter AB Nettoomsättning, mkr Anta l årsarbetare

Nettoomsattning/anställd, mkr Resultat efter finansnetto, mkr Dir. avkastn. på bokf. värde, % soliditet, %

K-Konsults Fastighets AB Nettoomsättning, mkr Resultat efter finansnetto, mkr Dir. avkastn. på bokf. värde, % soliditet, %

Sven Runa Bergqv1s:t, vd SOSAia!wAB

1999 7 5 l 2,9 10,9 63,8

1999 4 -0,1 6,8 28,9

1998 1997

32 65

5 11

6 6

93,0 14,7 7,8 12,3 53,0 5,7 ---.../

1998 1997

5 9

-1,1 -3,9 8,0 8,8 0,4

Alarm AB

SOS Alarm ägs av Svenska staten (50%), Landstingsför- bundet (25%) och FKF (25%). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tji:lnsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas rakning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupp- lysningen. SOS Alarm bedriver sin verksamhet från ett tjugotal sos-centraler över hela landet.

Det helägda dotterbolaget SOS Flygambulans ansvarar i första hand för längre sjuktransporter, inom Sverige såväl som utomlands.

LARM OCKSÅ FRÅN ORGANISATIONER OCH PRIVATPERSONER

Nya tjänstekoncept har utvecklats bland annat för person- larm, trygghetslarm och fjärrsupport av kunders larm- sändare samt för olika former av jourteletjänster. Dessa tjänster utnyttjas av näringsliv och offentlig sektor, men l allt högre utsträckning även av privatpersoner.

FRAMTIDSDIALOG 2000

Under året har genomförts en av hela organisationen omfattande dialog för att samla kunskap samt att skapa en handlingsberedskap inför framtiden. Ett inriktningsbeslut har fattats om att framtida affärside skall utgå från företa- gets kommunikationskompetens för att skapa lönsamma tjänstekoncept för olika kundgrupper inom nöd-, trygg- hets- och säkerhetsområdena i kombination med avance- rad teknik inom larm, kommunikation och IT.

SOS Alarm AB 1999 1998 1997

Nettoomsättning, mkr 553 537 538

Antal årsarbetare 736 723 746

Nettoomsättning /anställd, kkr 751 743 721 Resultat efter finansnetto, mkr 21,7 31,1 26,1

Nettomarginal, % 3,9 5,8 4,9

soliditet, % 39,7 32,8 36,7

Maelerbolaget - F f..\ renade Kon c~~ · . föret - AB

Förenade Kommunföretag AB (FKF) är moderföretag inom FKF-koncernen. FKF har det övergripande ansvaret för koncernens strategiska och affärsmässiga utveckling.

Koncernens finansförvaltning har också varit en uppgift för FKF. Denna uppgift kommer under år 2000 att övertas av Svenska Kommunförbundet. Koncernens affärsdrivande verksamhet sker i övrigt helt och hållet i dotterbolagen.

KONCERNUTVECKLING OCH AGARSTYRNING FKF:s styrning av koncernens bolag syftar till att skapa och bibehålla en bolagsstruktur som är effektiv och marknads- mässigt sund. Detta är förutsättningen för att koncernen skall kunna förse kommuner och övriga kunder med bra varor och tjänster ti Il kon kurrenskraftiga priser.

Styrningen av dotterbolagen sker genom en kombina- tion av verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som

j

Hj(Jrdis Berg, eko.'?omtchef

löpande följs upp. styrelserna l dotterbolagen består av såväl politiker som personer verksamma i näringslivet. l samtliga bolags styrelser finns dessutom en ägarrepre- sentant. Ett viktigt steg är att föra bolagen närmare koncernen, så att vi tillsammans kan se vidare perspektiv och tidigt identifiera nya utvecklingsbehov.

AFF ÄRSUTVECKLI NG

En av FKFs viktigaste uppgifter är att initiera utveckling av

nya varor och tjänster som kan krävas för att stödja och utveckla den kommunala verksamheten. Den mycket nära relationen till våra ägare, Svenska Kommunförbundet, ger oss unika möjligheter att lyckas med detta. Bland annat för vi löpande diskussioner med andra företag och organisa- tioner om nya bolagsbildningar. Beslutet om en fördjupad samverkan mellan vår ägare Svenska Kommunförbundet

Evert Lmdt/(IJm, vet

och Landstingsförbundet har resulterat l diskussioner om nya bolag som betjänar inte bara den kommunala utan också den Iandstingskommunaia marknaden.

U n der året har fastighetskoncernen KLF, med moder- bolaget KLF Fastighets AB, bi l dats. Koncernen äger de fastigheter där Kommun- och Landstingsförbundet idag sitter. Ett annat exempel på bolagsbildning är Nordkap AB, där vi tillsammans med KPMG Consulting, lnspire och Bois och Partners under året bildade ett bolag som nu skapar en internetbaserad marknadsplats för finansiella tjänster.

l första hand sker affärsutvecklingen i befintliga dotter- bolag, när det inte handlar om att gå in i helt nya affärs- områden. När det gäller nya presumtiva bolag riktas fokus mot våra kärnområden -vård, skola, omsorg- vilka alla är inne i ett skede av nytänkande och förändring. Under året har FKF bedrivit ett projekt som syftar t i Il att, för kom mu-

nernas räkning, underlätta och utveckla utbildningen av

nyckelmedarbetare ti Il skolan. Denna verksamhet kommer att bolagiseras under år 2000.

FÖRSÄLJNING AV SVELAB

Svelab Miljölaboratorier AB utför kemiska, mikrobiologiska och biologiska analyser inom främst vatten-, livsmedels och miljöområdet på uppdrag av bl a kommuner och landsting. Under året förde vi diskussioner som ledde till beslutet att i januari 2000 avyttra Svelab till det holländska bolaget Aleontroi Laboratories. Svelab blir därmed en del av en internationell koncern med laboratorieanalys som kärnverksam het, vilket kommer att gynna både bolagets kun- der och de anställda.

Försäljningen är ett naturligt steg i en pågående inte- gration av den europeiska analysmarknaden.

Susanne Nilsson, ass:stent Vincent Blomberg, finanschef

ALLMÄNT OM VERKSAMHElEN Koncernen

FKF-koncernen har som målsättning att förse Sveriges kommuner med prisvärda varor och tjänster. Moderbolag inom koncernen är Förenade Kommunföretag AB (FKF), som är ett helägt dotterbolag till Svenska Kommun- förbundet. Koncernens olika bolag verkar inom ett antal för kommunerna nyttiga branscher och verksamhets- områden. Gemensamt för bolagen är att de drivs på strikt affärsmässiga grunder. Följande verksamheter finns representerade inom koncernen:

KPA-koncernen arbetar med försäkringar, kapital- förvaltning och pensionsadministration åt kommuner, landsting, Svenska kyrkans församlingar och bolag inom kommunsektorn och deras anställda. Affärsiden är att erbjuda arbetsgivare och anställda pensions- lösningar, försäkringar och produkter för långsiktigt sparande som ger trygghet och ett bättre l iv.

KPA Kommunsektorns Pension AB är moderföretag i KPA-koncernen. Under året har tre nya bolag bildats:

l KPA Fondförsäkring AB marknadsförs fondförsäkringar.

KPA Fonder AB startade i mars 1999 för att erbjuda fondprodukter med inriktning på etik, miljö och rättvis handel. Bolaget Pensionsvalet PV AB tecknar avtal med landets kommuner och landsting om att admini- strera de anställdas pensionsvaL

Verksamheten inom Kommentus Gruppen AB omfattar affärsområdena Blanketter (tryckta blanketter och elektroniska blankettlösningar), Energi (petroleum- produkter), Förlag, Il-produkter och Samköp. Inom avdelningen !T-produkter har arbete bedrivits med att på CD utveckla den första utgåvan "Kommentus Personal" i dess nya informationsserie för kommuner och landsting. Denna skall börja säljas som årsabonne- mang under våren 2000. Inom samköp har under året produktområdena utökats med upphandling av telefoni samt förberedelser för upphandling av hårdvaror har inletts. Tidigare produktområden var el, fordon, mjuk- varor och vattenkemikalier.

Svelab Miljölaboratorier AB är moderbolag i en koncern vars verksamhet är att på uppdrag av kommuner, läns- styrelser, industrier och företag samt enskilda personer utföra tjänster samt kemiska, mikrobiologiska och bio- logiska analyser inom främst vatten-, livsmedels- och miljöområdet Samtliga laboratorier är ackrediterade av Swedac. Under året har förhandlingar förts rned det holländska laboratorietöretaget Aleontroi Labo;atories om försäljning av aktierna i moderbolaget. Försäljningen har genomförts under januari 2000.

19

Stora Brännbo Kursgård AB bedriver kursgårdsverk- samhet Bland kunderna återfinns såväl Svenska Kommunförbundet som privata företag och organisa- tioner. Stora Brännbo Kursgård AB bedriver även, i samarbete med Svenska Kommunförbundet, viss inter- nationell konsult- och utbildningsverksamhet.

Sedan november 1999 äger Stora Brännbo Kursgård AB samtliga aktier i FKF Fastigheter AB. styrelserna i de båda bolagen har antagit en gemensam fusionsplan, vilken syftar till att skapa en funktionell koncernstruktur där kursgårdverksamheten sammanläggs med de fastig- heter, i vilka verksamheten bedrivs. Fusionen beräknas vara genomförd under våren 2000.

FKF Fastigheter AB (FKFF) och K-Konsults Fastighets AB (KKF) äger och förvaltar fastigheter. Vid årsskiftet ägs via dessa bolag fem fastigheter med en sammanlagd bruksarea på cirka 12 500 kvm. För Svenska Kommun- förbundets räkning förvaltar bolaget fem fastigheter i Stockholm med en yta av cirka 27 000 kvm. Under december 1999 har två av dessa fastigheter (Saturnus 18 och 20, 16 300 kvm) överlåtits till en av FKF och Landstingsförbundet gemensamt ägd och nybildad bolagsgrupp.

Under året har inom !T-området verksamhet startats i två nya bolag. lnfrabas AB (f d Stora Gårda AB) har till syfte att bistå kommunerna med stöd i arbetet med att implementera kommunikationslösningar, e-post sa m t vägled n i ng kr i ng att förbättra och organ i sera IT- verksamheten i skolorna. Vidare är FKF delägare (25%) i Nordkap AB. Detta bolag har till syfte att på internetskapa en marknadsplats för finansiella tjänster.

Dessutom ingår liksom tidigare K- Konsultkoncernen, vilken förutom en m i n d re fastighetsrörelse består av hantering av kvarstående avvecklingsåtaganden. Verk- samheten i Priocon Fastighetsförvaltning AB har under året helt avvecklats.

Moderbolaget

Moderbolaget ansvarar för koncernens övergripande strategiska utveckling och har som moderbolag en ägarroll gentemot dotterbolagen. FKF-koncernens affärsdrivande verksamhet sker ~ ~otterbolagen med undantag av den finansförvaltning som bedrivs av FKF.

Finansförvaltningen kommer under år 2000 att överföras t i Il Svenska Kommunförbundet.

Under året har ett projekt bedrivits med syfte att, för kommunernas räkning, underlätta och utveckla utbild- ningen av nyckelmedarbetare till skolan.