Årsredovisning
09
v i n j e t t
LightLab på 5 minuter
framtidens miljövänliga ljuskällor
LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar en ny miljövänlig ljusteknologi. Tekniken innebär att ljus kan fram- ställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver och med mycket goda ljusegenskaper. Sedan starten 1996 har LightLab skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent.
lucka i marknaden
I september 2012 förbjuds glödlampor inom EU. Lågenergilampor är energieffektiva men utgör ett miljöhot eftersom de inne håller
Kunderna kommer att välja LightLabtekniken för att den är vänlig både mot miljön, rummet och plånboken.
Fördelar
Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:
●
Hög energieffektivitet.
●
Helt fri från kvicksilver.
●
Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).
●
Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag.
●
Attraktiva belysningsegenskaper.
●
God färgåtergivning.
●
Okänslig för omgivningstemperatur.
Visste du att…
●
EU förbjuder den vanliga glöd- lampan i september 2012.
●
Lågenergilampan utgör ett betydande miljöhot på grund kvicksilvret.
●
LightLabs lampa fyller en lucka i marknaden eftersom den både är miljövänlig och energieffektiv.
●
LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens låg energilampor medan en bra LED-lampa är betydligt dyrare.
Kort om LightLab
●
LightLab grundades 1996 och har verksamhet i Sverige och Taiwan.
●
LightLabs aktie är noterad på Nasdaq OMX First North.
●
LightLab äger 22 patent och har 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer.
●
LightLab erbjuder en energieffektiv och miljövänlig lösning.
●
LightLabs utvecklingsarbete har res- ulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar.
Affärsidé
LightLab utvecklar en tekno- logiplattform för belysnings- produkter och andra ljuskällor med hög energieffektivitet och unik miljövänlighet i kombi- nation med ljusegenskaper anpassade för olika behov och marknader.
Strategi
LightLabs strategi är att utveckla och äga en teknologibas som är skalbar till höga volymer med god produktionsekonomi, har ett starkt IP-skydd, och kan anpassas till oli- ka marknadssegment. Produktutveckling och marknadsföring kommer att ske till-
sammans med etablerade aktörer på belys- ningsmarknaden.
För patent-, marknads- och utvecklings- strategier, se sid 2–3.
Vision
LightLab skall bidra till en bättre miljö genom att utveckla ljuskällor med högsta
miljövänlighet i kombination med attraktiva belysningsegenskaper.
v i n j e t t
LightLab på 5 minuter
Koncernens resultaträkningar i sammandrag
TSEK 2009 2008 2007
Rörelsens kostnader - 17 288 -14 026 -9 951
Rörelseresultat - 16 807 -14 022 -9 725
Resultat från finansiella poster -24 590 116 Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432 -9 609
Årets resultat - 16 831 -13 432 -9 609
Koncernens balansräkningar i sammandrag
TSEK 2009 2008 2007
Materiella anläggningstillgångar 1 507 1 603 527
Finansiella anläggningstillgångar 5 5 5
Omsättningstillgångar 3 836 7 403 21 476
Summa tillgångar 5 348 9 011 22 008
Eget kapital 1 508 5 395 18 530
Långfristiga skulder 1 469 1 469 1 469
Kortfristiga skulder 2 371 2 147 2 009
Summa skulder och eget kapital 5 348 9 011 22 008
● Tester visar att LightLabs miljölampa uppnår en energieffektivitet på 85lm/w.
● Nyemission genomförs som övertecknas med 62 %.
● Uppgradering av
verksamheten i Taiwan.
● Notering av bolagets aktie Nasdaq OMX First North.
2009 i sammandrag
Finansiell kalender
LightLab lämnar följande information:
●
Årsstämma: 11 maj 2010
●
Halvårsrapport: 27 augusti 2010:
●
Bokslutskommuniké 2010 LightLab Sweden AB (publ):
28 februari 2011
Denna information finns att tillgå på www.lightlab.se Varumärkesägare
Lamptillverkare
Strategiska komponenter
LightLab Sweden AB
(publ) Licens
Tekniskt kunnande
Egen tillverkning Alt. licensiering Licens
Strategisk komponent
Affärsmodellen
Affärsmodell
LightLab tillhandahåller en teknologiplattform och nyckelkompo- nenter till etablerade aktörer på belysningsmarknaden. Detta sker globalt genom licensiering eller andra lämpliga samarbetsformer vilket ger marknadens aktörer tillgång till den nya tekniken. Dessa kan därigenom erbjuda sina kunder nya och miljövänliga produkter.
kvicksilver. Att de får tillverkas och säljas beror på ett undantag i lagstiftningen. För närvarande saknas lampor som både är energi- effektiva och miljövänliga. Det är här LightLabs lampa kommer in i bilden. Den är energieffektiv och miljövänlig eftersom den inte belastar naturen med tungmetaller. Dessutom är den ett bra alternativ till glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LED-lampor eftersom den bland annat har bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla. Jämfört med LED-belysning har LightLabs lampa en trevlig ljuskaraktär och dessutom behövs inte exklusiva råvaror i produktionen. Det innebär att LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens lågenergilampor.
Bra LED-lampor kostar betydligt mer.
Innehåll
1 VD har ordet 2 Vår verksamhet 4 Marknad & miljö 8 LightLabs teknologi 10 LightLab-aktien
12 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 22 Tilläggsupplysningar 23 Noter
27 Revisionsberättelse 28 Styrelse, ledande
befattningshavare och revisorer 32 Definitioner
Lamptester hos en av LightLabs tänkbara partners.
v d h a r o r d e t
VD har ordet
visste ni att thomas alva edison gjorde över 2 000 försök innan han fick fram en glödlampa som fungerade? Det klarar man bara om man har en stark tro på sin teknik och ett starkt entreprenörskap. Och en god portion uthållighet.
När Edison väl löst problemen hade världen fått en ny produkt att glädjas åt, den elektriska glödlampan. Den kom att tillverkas i miljarder och åter miljarder exemplar och är en av mänsklighe
tens allra största uppfinningar. Den bidrog till starten av Gene
ral Electric som 2009 rankades som det största företaget i värl
den.
Edisons glödlampa har nu kommit till vägs ände, paradoxalt nog på grund av sin stora framgång. I en tid när belysningen konsumerar 20 procent av all producerad el finns inget utrymme för energislöseri.
Det finns idag alternativa sätt att producera ljus med betyd
ligt större effektivitet och det är då självklart att regeringar värl
den över påbörjat en utfasning av Edisons lampa.
Alternativen är visserligen inte perfekta, lysrörslamporna innehåller till exempel kvicksilver och deras ljus uppfattas av många som obehagligt, men utfasningen upplevs nog ändå som rimlig av de flesta.
Vi har alltså hamnat i ett mellanläge, där den gamla kära glöd
lampan försvinner, och det inte finns några riktigt bra alternativ.
Intressant – eller hur?
Detta har förstås genererat stora aktiviteter på belysningsmark
naden. Den som kan skapa den nya volymljuskällan sitter inte bara på ett guldägg utan äger till och med hönan som värper äggen.
Den nya teknik som det satsas mest på är diodlampor, LED.
Den ledande aktören, Philips, har satsat många miljarder kronor på teknisk utveckling av LEDbelysning och uppköp av LED
relaterade företag.
LEDbelysning har också lyckats väl inom nischer där dess naturliga egenskaper kommer bäst till sin rätt. Riktat ljus utan stora krav på färgkvalitet, och med måttliga effektuttag där värmeavledningen inte är ett problem. Ett antal glödlamps
liknande produkter har lanserats, men bland annat på grund av ljuskaraktären och det höga priset har dessa ännu inte blivit någon större framgång.
LightLab har kunnat utveckla sin fältemissionsteknik lite under radarn, jämfört med lysrör och LED. Det har tagit sin tid, av samma skäl som varför inte många andra satsat på fältemis
sionslampor, nämligen att det är mycket komplicerat och kräver forskning inom många olika discipliner.
Efter en lång och innovativ period av forskning och utveckling börjar vi nu skönja ljuset i tunneln. Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivitet, vid olika färg
temperaturer, och med bra färgåtergivning. Vi har stabil drivelek
tronik, behöver inga dyra eller miljöfarliga råvaror, och vi har ett starkt patentskydd. Vi har en del kvar att visa, till exempel till
räckligt lång livslängd samt prototyper som kombinerar alla dessa egenskaper, det är sant, och det kommer vi att göra under 2010.
Vårt fokus kommer nu att skifta mot kommersialisering av vår
teknologi. Vi kommer därför att intensifiera samarbetet med våra befintliga partners, bland andra TECO, och söka ytterligare part
ners, både för produktifiering och för marknadsintroduktion.
Lampans generella goda egenskaper tillåter många olika applika
tioner, och det är viktigt att tillsammans med våra partners välja optimal ingångsprodukt. Företagets organisation och bemanning kommer att förändras och kompletteras, framförallt inom pro
duktutveckling, kommersialisering och marknad.
LightLab går alltså in i en ny fas, och vi tror liksom Edison att nyckeln till framgång är kombinationen av innovativ teknik och ett starkt entreprenörskap. Och uthållighet. Det tänker vi fortsätta med.
Tack alla ni som trott och fortsätter att tro på LightLab!
Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivi- tet, vid olika färgtemperaturer, och med bra färgåtergivning.
Björn Varnestig,
VD LightLabv e r k s a m h e t e n
lightlab utvecklar framtidens miljölampa den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den omvandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus. Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globa
la belysningsmarknaden..
LightLab är ett forsknings och utvecklingsföretag som ut
vecklar och kommersialiserar framtidens miljölampa. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996 skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent.
LightLab utvecklar produkter baserade på en egenutvecklad patenterad teknologi. Målet är att inom en snar framtid erbjuda en energieffektiv, miljövänlig lampa med tillräckligt goda ljus
egenskaper för att bli accepterad på marknaden.
Bolagets intensiva utvecklingsarbete har även resulterat i att kunskapen kring katodteknik, olika elektrodmaterial samt fält
emission har ökat. Utvecklingsarbetet har även lett till ökad kunskap och forskning kring flera näraliggande applikationer och tekniker. LightLabs huvudfokus under den närmsta tiden är dock att utveckla miljölampan till en kommersiell produkt.
Det unika med LightLabs tekniska ansats är att den kan möj
liggöra en produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda giftiga ämnen, till exempel kvicksilver. Dessut
om har miljölampan attraktiva färg och belysningsegenskaper, en kombination som länge efterfrågats men som hittills inte funnits på marknaden. Fördelarna med LightLabs teknik jäm
fört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:
●
Hög energieffektivitet.
●
Helt fri från kvicksilver.
●
Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).
●
Möjlighet att tända utan fördröjning vid tillslag.
●
Attraktiva belysningsegenskaper.
●
God färgåtergivning.
●
Okänslig för omgivningstemperatur.
teknologin framgångsrikt testad
LightLabs utvecklingsarbete har resulterat i fungerande prototy
per som tydligt bevisar att teknologin fungerar. Höga värden på ljusflöde (dvs hur starkt lampan lyser) och energieffektivitet har påvisats och fokus ligger nu på att optimera lampans livslängd.
koncernen
LightLab bedriver verksamhet både i Sverige och i Taiwan.
Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ) och det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan.
LightLab Sweden AB ansvarar för koncernledning, forskning och utveckling. I LightLab Asia Corp. bedrivs laboratorieverk
samhet, prototypproduktion, tester och utvärdering.
Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och modernise
rats. Den utökade organisationen och det upprustade laborato
riet har lett till att utvecklingstakten har blivit både snabbare och effektivare. Koncernen har sammanlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Dessutom har specialister hyrts in på kon
sultbasis med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter i både moder och dotterbolaget.
övergripande strategisk ansats
LightLab är strategiskt placerad med sin närvaro i Taiwan och har väletablerade kontakter och nätverk i Fjärran östern. Avsik
ten är att bygga vidare på denna position och etablera partner
skap med starka varumärken och företag som verkar inom forsk
ning, utveckling, produktion och distribution. En tidig lansering tillsammans med en partner skall utgå från en applika
tion där kraven på produkten ligger nära den nuvarande teknik
nivån. LightLab avser att utnyttja befintliga strukturer, aktörer och varumärken på marknaden för en snabb lansering och marknadspenetration till låga egna kostnader.
patentstrategi
LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknolo
gier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sam
manlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strate
gin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier.
marknadsstrategi
LightLab har åstadkommit en mycket hög energieffektivitet utan användning av kvicksilver och andra tungmetaller. Då elek
troniken till lampan inte ännu är miniatyriserad till sockelformat är vår bedömning att en lämplig första nisch är applikationer där elektroniken är armaturbaserad, till exempel för industriella till
lämpningar. Lampans goda ljusåtergivningsegenskaper, med sta
bila Ravärden över 90, indikerar konkurrenskraftiga prestanda
Vår verksamhet
LightLab Sweden AB (publ)
Bright Europe AB (Vilande)
LightLab Asia Corp.
(Utveckling)
100% 100%
koncernöversikt
v e r k s a m h e t e n
jämfört med såväl CFL som LED vilka båda regelmässigt visar lägre värden.
När elektronik anpassad för en lampsockel färdigutvecklats och högsta energieffektivitet vid alla på marknaden förekom
mande ljustemperaturer uppnåtts kommer successivt mer resur
ser att satsas på LightLabs teknikplattform för att möta krav från konsumentmarknaden. Aktiviteter för att identifiera och kontraktera tänkbara partners för distribution och andra mark
nadsrelaterade samarbeten pågår kontinuerligt. För att öka tak
ten i vilken denna bearbetning sker, kommer vi att söka förstär
ka organisationen inom affärsutveckling när tiden är rätt med ytterligare personer.
utvecklingsstrategi
LightLab forskar och utvecklar produkter baserade på fältemissi
on. Tekniken som sådan är välkänd men belysningsapplikationen är tämligen ny. Det betyder att några principiella hinder inte finns men att ett stort antal tekniska utmaningar måste antas.
Utvecklingsprojektet innehåller flera viktiga delar: luminosi
tet, energieffektivitet, ljuskaraktär och livslängd. Därtill kommer egenskaper som starttid och temperaturberoende m m. LightLab har nått ambitiösa mål inom flertalet av dessa områden.
Under utvecklingsprojektets gång har även tillämpningar av teknologin inom andra områden än belysning identifierats och i vissa fall verifierats. Var och en av dessa representerar en bety
dande potential. För att vidareutveckla och produktionsförbere
da lampteknologin kommer dock betydande resurser att krävas.
Befintliga resurser kommer därför under överskådlig tid att kon
centreras på belysningsapplikationen. Dock säkras övriga appli
kationer med patent där så är möjligt och möjliga framtida sam
arbeten förbereds. För att utveckla och anpassa LightLabs belysningsteknologi till storskalig produktion är avsikten att åstadkomma detta genom samarbeten med etablerade aktörer.
Det tidigare träffade avtalet med Teco Nanotech i Taiwan är ett första steg i denna process.
Prototyper från LightLabs utvecklings- avdelning. Glas, glas belagt med lyspulver och monterad lampa.
Historik
1996 LightLab AB grundades. Bolaget etableras vid Chalmers
Teknikpark i Göteborg.
1997 Ursprungspatent beviljas i Sverige.
1998 Aktien listas på SBI:s väntelista (senare namnändrad till
NGM Equitys väntelista).
2000 Aktien flyttas till SBI-listan (senare namnändrad till NGM
Equity).
2001 I januari tändes den första lampan byggd på fältemis-
sionstekniken inför aktieägare och press.
2002 Beslut fattas om att flytta utvecklingsverksamheten till
Taiwan.
2003 Forskningslaboratorium i Taiwan etableras. Under året
uppnås ett ljusflöde på 250 lumen.
2004 Ett ljusflöde på knappt 400 lumen uppnås.
2005 Verksamheten inom LightLab AB överförs till LightLab
Sweden AB från 15 september. Aktien listas på Nordic MTF Stockholm. Forskning kring en ny teknik för lysdioder in- leds i ett EU-stött projekt mellan universitet och företag i Europa.
2006 Ett ljusflöde på 700 lumen uppnås.
2007 Ett ljusflöde på över 2 000 lumen uppnåddes. Utveckling-
en koncentreras på att minska energiförbrukningen och öka livslängden.
2008 Fortsatt utveckling med fokus på energiförbrukning och
ökad livslängd. En ny styrelse tillträder i mars. Laboratoriet i Taiwan uppgraderas löpande och organisationen för- stärks ytterligare.
2009 Aktien noteras på Nasdaq OMX First North. Viktiga ut-
vecklings avtal träffas med taiwanesiska Teco Nanotech
och Tak Lin’s Electronics. Väsentliga förbättringar i energi-
effektivitet uppnås under hösten.
m a r k n a d & m i l j ö
energislukande glödlampor förbjuds Den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den om- vandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus.
Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globala belysningsmarknaden . I Sverige beräknas cirka 25 procent av den totala elförbrukningen i företag och offentlig sektor vara för belysningsändamål.
EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor. I Sverige beräknas besparingen uppgå till cirka 2 TWh vilket motsvarar en halvering av den el som för- brukas för hembelysning. Detta motsvarar den mängd el som krävs för att värma cirka 80 000 eluppvärmda villor på ett år.
Inom EU väntas besparingen bli cirka 40 TWh.
Sedan några år finns en gemensam elmarknad i Europa och den utmärks bland annat av att det är kolkraft som alltid står för den marginella kraftproduktionen. Det innebär att varje ökning eller minskning av elkonsumtionen var som helst i Europa är baserad på kolkraft. Detta gäller även i Sverige trots att det inte sker någon elproduktion med kolkraft inom landet.
kvicksilver – en miljöfara
I dagsläget präglas miljödebatten framför allt av energiförbruk- ning och koldioxidutsläpp. LightLab bedömer dock att medve- tenheten om att dagens lågenergilampor innehåller kvicksilver ökar vilket kommer att påverka konsumenternas inköpsbeslut i större utsträckning. Förbrukade lysrör och lågenergilampor orsakar betydande kvicksilverutsläpp på grund av felaktig hantering.
De konventionella lågenergilamporna anses av många som miljöfarliga. Under de senaste åren har politiker och beslutsfat- tare i ökad omfattning uppmärksammat riskerna med fortsatt användning av denna teknik. Sverige har därför beslutat om ett generellt kvicksilverförbud från och med den första juni 2009,
även om just lågenergilampor är undantagna. Anledningen till undantaget är att det inte bedöms finnas några realistiska alter- nativ samtidigt som en minskad energiförbrukning står högt på den politiska agendan och hos konsumenterna. Det finns dock en övre gräns för hur mycket (max 5 mg) kvicksilver som tillåts i en och samma lampa.
miljövänliga alternativ saknas
För närvarande finns inga praktiska alternativ på marknaden som kan uppfylla kraven vad gäller både låg energiförbrukning och avsaknad av kvicksilver. Belysningsindustrin har dock på senare år lagt ned stora resurser på att utveckla alternativ baserade på lysdioder.
Kvicksilvret i dagens lågenergilampor utgör ett betydande miljöhot och tillväxten inom segmentet väntas fortsätta att öka med en uppskattad takt om 10 till 20 procent per år. Enbart den svenska förbrukningen av lågenergilampor och lysrör gör att cirka 150 kilo kvicksilver kommer i omlopp varje år.
Marknad & miljö
För närvarande finns
inga praktiska alter-
nativ på marknaden som kan
uppfylla kraven vad gäller
både låg energiförbrukning
och avsaknad av kvicksilver.
lagstiftning leder till behov av alternativa ljuskällor
EU har nyligen beslutat om en gradvis utfasning av glödlampor.
Det första steget togs 2009 då alla matta glödlampor förbjöds.
I september 2012 kommer alla glödlampor att vara förbjudna inom EU.
Även Australien har beslutat att glödlampor ska fasas ut till år 2010. I den amerikanska delstaten Kalifornien (världens åttonde största ekonomi) pågår sedan länge diskussioner om att fasa ut glödlampor. Diskussionen pågår samtidigt i flera andra länder och regioner. Också inom belysningsindustrin pågår en liknande utveckling. Philips VD har gjort ett officiellt uttalande om att fö
retaget ska sluta tillverka vanliga glödlampor under år 2010.
Samtidigt produceras de kvicksilverförande, lysrörsbaserade lamporna i kraft av ett undantag från det generella förbudet mot kvicksilver. Ett förbud kan först införas den dag då ett kommer
siellt tillgängligt lågenergialternativ finns på marknaden.
en global marknad
Marknaden för belysningsprodukter är global, mogen och väl konsoliderad. LightLab uppskattar att det varje år globalt säljs drygt 28 miljarder glödlampor och omkring 10 miljarder lågen
ergilampor och lysrör. Det sammanlagda värdet uppgår till drygt 300 miljarder kr per år. Marknaden präglas dock av en lucka: det saknas lampor som både är energieffektiva och miljö
vänliga. Det är den luckan som LightLab ska täppa till.
branschens struktur och aktörer
Aktörerna på marknaden för allmänbelysning utgörs av tillver
kare, distributörer, detaljister och konsumenter. De tre största är Osram, General Electric och Philips som tillsammans upp
skattas svara för cirka 75 procent av den globala tillverkningen och distributionen inom belysningsmarknaden. Marknads
strukturen i övrigt är fragmenterad med många aktörer. Stora
och små tillverkare levererar såväl till egna distributörer som till konkurrerande tillverkares distributörer. Marknadsandelarna inom de olika produktsegmenten varierar kraftigt.
Produkterna säljs dels under tillverkarnas egna varumärken, dels under detaljhandelns s k private labels, vilket innebär att underleverantörerna producerar och levererar varor inom ra
men för detaljhandelns egna varumärken. Andelen private labels ökar kontinuerligt på grund av att de stora kedjorna vill dra stör
re nytta av gjorda investeringar i egna varumärken. Denna trend innebär att de stora detaljhandelsföretagen ökar pressen på till
verkarna och distributörerna genom ett intensifierat inköpsar
bete. Kedjornas ökande integrering av värdekedjan ger dem möjligheter att mer aktivt utnyttja styrkan som stora inköps
volymer ger. Detta gör i sin tur att kedjorna får ökade möjligheter att spela ut olika leverantörer mot varandra och därigenom öka lönsamheten för sig själva med minskad lönsamhet för övriga aktörer som följd. Strukturen med många fristående aktörer har även skapat en betydande överkapacitet och därmed ytterligare prispress.
Inga större förändringar i branschens struktur har skett sedan introduktionen av den kvicksilverbaserade lågenergilampan. Den enda faktor som påtagligt skulle kunna förändra branschen som helhet är om nya tekniska lösningar och innovationer förändrar förutsättningarna i grunden. Tecken på detta har förekommit, till exempel Philips stora satsning på LEDtekniken, som resulterat i köp av ett antal företag under de senaste åren. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet för LightLabs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet, men som dessutom kan erbjuda en ljuska
raktär som kan uppfattas som behagligare. Dessutom kommer sannolikt LightLabs teknik att vara mindre kostnadskrävande och därmed möjliggöra billigare produkter. Det är sannolikt att både LED och LightLabs teknik kommer att finna goda mark
nadsmöjligheter sida vid sida.
m a r k n a d & m i l j ö
LightLabs forskare arbetar med vakuumtest av lampans komponenter.
m a r k n a d & m i l j ö
mer att konkurrera ut lågenergilamporna. Eventuellt kan detta ske genom att kvicksilverundantaget för de senare hävs. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet även för Light Labs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet men som även erbjuder en behagligare ljusupplevelse genom bättre färgåtergivning och mer rundstrålande karaktär. Sammanfattningsvis väntas LightLabs lampa och LEDlampa båda uppvisa goda miljöegenskaper.
Bedömningen är dock att LightLabs lampa i vissa sammanhang överträffar LEDlampan genom behagligare belysningskaraktär.
Därmed skapas ett ökat intresse för teknologin hos aktörer som söker ett alternativ till LEDbelysning.
ökad miljömedvetenhet driver förändring Ökat miljömedvetande kommer att prägla belysningsmarknaden framöver. Det är inom detta område som marknadsaktörerna kan utmärka och differentiera sig, vilket gynnar LightLabs mil
jövänliga teknologi.
Det är framför allt två miljöfrågor som är mer aktuella än an
dra. För det första finns ett stort behov av att minska koldioxid
utsläppen (dvs minska energiförbrukningen). För det andra är det viktigt att begränsa mängden kvicksilver i omlopp.
Stora delar av världens elproduktion sker idag via förbrän
ning av fossila bränslen. Enligt IEA (International Energy Agency) producerades det inom OECD cirka 884 TWh (Terra
wattimmar) elenergi under december 2009. Drygt 68 procent av denna produktion skedde med fossila bränslen, 16 procent med vattenkraft, 14 procent med kärnkraft och endast cirka 3 pro
cent med alternativa energikällor. Fossila bränslen orsakar inte bara omfattande koldioxidutsläpp utan bidrar även till utsläpp av stora mängder kvicksilver som frigörs vid förbränningen. Att minska energiförbrukningen innebär alltså att även kvicksilver
utsläppen automatiskt minskar.
EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor.
Tillverkning av lågenergilampor hos en av LightLabs tänkbara partners.
konkurrens och teknologier
Belysningsmarknaden har tidigare kännetecknats av två lösningar för att alstra ljus. Den ena är den traditionella glödlampan och den andra är lysröret. På senare år har det även utvecklats alter
nativa lösningar baserade på lysdioder. För LightLab, som hu
vudsakligen är ett utvecklingsbolag, utgörs konkurrensen i dags
läget inte främst av enskilda aktörer, utan snarare av de olika teknologier för allmänbelysning som finns eller som är under utveckling.
Den vanliga lågenergilampan är i grund och botten ett lysrör som anpassats för att passa där traditionella glödlampor normalt har sina användningsområden. Den främsta fördelen är att elför
brukningen minskar med upp till 80 procent.
Lysdioder (LED) är en teknik som utvecklats starkt de senas
te åren. Tekniken har i dagsläget fortfarande för höga produk
tionskostnader och ljuskvalitén är inte tillräcklig bra för att kun
na konkurrera fullt ut med andra produkter på
konsumentmarknaden för allmänbelysning. Tekniken väntas därför initialt användas inom olika områden för specialbelys
ning för att på sikt etablera sig som ett alternativ även inom all
mänbelysning. Produktionskostnaderna väntas dock förbli rela
tivt sett höga.
Det är inte osannolikt att vissa LEDlampor med tiden kom
m a r k n a d & m i l j ö
En närbild av ett vakuumtest-system LightLabs utrustning
för belysningsmätning.
l i g h t l a b s t e k n o l o g i
lightlab har sedan starten 1996, framför allt de senaste åren, skapat en stark teknisk bas, skyddad genom ett flertal patent samt byggt upp en bred kunskap inom området fältemis
sionsteknik kombinerat med katodluminiscens för belysning.
Grundprincipen som LightLabs teknologi bygger på är känd sedan länge. Hittills har dock de flesta applikationer baserats på en varm katod, dvs glödtråd, och tekniken har under lång tid använts i bland annat traditionella TVapparater med bildrör.
LightLab baserar däremot sin teknologi på en kall katod.
Fördelen med en kall katod är att mängden energi som förloras i värme minskar, vilket innebär minskad energiförbrukning.
Detta medför också att lampan kan användas i en rad andra applikationer där värmestrålning inte är önskvärd.
Eftersom kvicksilver inte används erbjuder LightLabs tekno
logi en belysningsprodukt som är både energieffektiv och som inte belastar naturen med tungmetaller. Då den dessutom ger bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla kan den ersätta eller vara ett bra komplement till konventionella glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LEDlampor.
lightlabs teknologi har flera fördelar LightLabs teknik för allmänbelysning innebär många fördelar jämfört med befintliga belysningsalternativ:
●
Lampan är till skillnad mot andra lågenergilampor helt fri från kvicksilver och andra tungmetaller.
●
LightLabs lampa förbrukar mindre energi än vanliga glöd
lampor och flertalet lågenergilampor.
●
Lampan fungerar med vanlig steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).
●
Lampan tänds utan fördröjning.
●
Lampan fungerar även vid låga temperaturer. Vanliga låg energilampor fungerar sämre vid låga temperaturer.
●
Lampan har högre Ravärde, dvs färgåtergivningsförmåga än flertalet lågenergilampor och LEDlampor
teknikens grundprinciper
Tekniken i lampan bygger på två fysikaliska fenomen: fältemission och katodluminiscens. Enkelt förklarat innebär det att ljus skapas genom att ett elektronflöde genereras i en kall kolkatod i lampans mitt. Elektronerna emitteras (dvs skickas ut) från katoden och träffar insidan av ett lampglas belagd med ett luminiscerande pulver och ett mycket tunt skikt av aluminium, varvid ljus upp
står. Grundprincipen för katodluminiscens är känd sedan länge.
utveckling av teknologin
Även om de grundläggande principerna för fältemission och katodluminiscens varit kända länge har den samlade kunskapen kring dessa fenomen varit begränsad, särskilt vad gäller att app
licera dem för belysningsändamål. Därför bedriver LightLab
LightLabs patenterade teknologi
teknikens grundprinciper
Katod av kolmaterial (–) som behandlas för att skapa en yta med mycket små skarpa spetsar (nanoteknologi) Insidan av ett glasrör beläggs med lyspulver (luminesceran- de) och utgör en anod (+) Kolmaterialet innesluts i glas- röret i vaccum
Spänning mellan kolspets- arna (–) och lyspulvret (+) Elektroner avges från spets- arna och flödar till lyspulvret (fält emission)
Lyspulvret lyser (luminescerar) Elektroner från katoden skjuts mot lyspulver på glasets insida
varvid ljus uppstår.
Synligt ljus Synligt ljus
Katod Fosfor Glas
l i g h t l a b s t e k n o l o g i
forskning i syfte att kunna utveckla teknologin med målet att ta fram en kommersiell produkt.
Forskningen sker huvudsakligen i Sverige. I Taiwan sker ut
veckling av material och komponenter samt tillverkning och testning av prototypserier. Laboratoriet i Taipei uppgraderades under 2008 och 2009 och ytterligare personal har rekryterats i syfte att öka utvecklingstakten. Ytterligare rekrytering kommer att ske under 2010.
fokus på energieffektivtet och livslängd Utvecklingsarbetet har resulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar. Såväl ljusflödet (dvs hur starkt lampan lyser) som energieffektiviteten har förbättrats markant under de senaste åren. Fokus ligger nu på att optimera livslängden och miniatyrisera elektroniken. Samtidigt bedöms möjligheterna vara goda att ytterligare förbättra energieffektivi
teten.
produktionsinriktad utveckling
I syfte att påbörja utvecklingen av LightLabs teknik mot en framtida storskalig produktion träffades i februari 2009 ett pro
duktutvecklingsavtal med Teco Nanotech i Taiwan där syftet är att anpassa lampan och tekniken för produktion i större skala.
Inom applikationen medicinsk röntgen har ett samarbetsavtal skrivits med Taiwanesiska TakLin’s Electronics Corp.
Spin-off produkter och relaterad forskning
ljusflöde och energieffektivitet
LightLabs forskning kring huvudapplikationen belysning har även resulterat i ett antal innovationer och applikationer vid sidan av huvudapplikationen.
ferritkärna
En av dessa är en egenutvecklad ferritkärna. Nästan all elektro
nisk utrustning har en ferritkärna i någon form och LightLabs ferritkärna synes ha potentialen att öka effektiviteten i de fles
ta elektroniska komponenter och apparater där en ferritkärna ingår. Patentarbete och verifieringar pågår.
röntgenrör
Ytterligare en intressant applikation är att använda LightLabs fältemissionsteknik i röntgenrör. Detta kan ge en rad fördelar inom bland annat medicinsk röntgen. I mars 2009 tecknades därför ett avtal med det taiwanesiska företaget TakLin’s Elec
tronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet.
biofotonik
LightLab har sedan länge ett samarbete med Kungliga Tek
niska Högskolan i Stockholm, KTH, där det i första hand bedrivits forskning och utveckling inom biofotonik baserad på zinkoxid och kvantprickar. Samarbetet är dock för när
varande vilande till följd av LightLabs fokusering på lamp
projektet.
nandos
LightLab har deltagit i ett EUfinansierat forskningsprojekt kring nästa generations vita lysdioder som avlutades i mars 2009, NANDOS (Nanophotonic and Nanoelectronic Devices from Oxide Semiconductors). Projektet påbörjades 2005 och avlutades med goda resultat. LightLab har rätt att använda resultat från NANDOSprojektet för att utveckla egna pro
dukter utan att betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare. Projektet är viktigt för LightLabs långsiktiga pro
duktutveckling. Arbetet har för närvarande lägre prioritet än lampprojektet.
Utveckling av två viktiga lampegenskaper, ljusflöde och energieffektivitet, över tiden.
Ljusflöde (lumen) Effektivitet (lumen / Watt)
2 500
2 000 1 500
1 000 500 0
100
80 60
40 20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0
Ljusflöde (lumen) Effektivitet (lumen / Watt)
2 5 10 15 20 25 30 35
SEK Tusental
3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
kursutveckling
2006 2007 2008 2009
B-Aktien OMX Stockholm_PI Omsatt antal aktier,
tusental
© NASDAQ OMX
2010 l i g h t l a b - a k t i e n
Aktien
aktien och aktiekapital
LightLabs aktier är registrerade hos, och dess aktieägarförteck- ning förs av, Euroclear Sweden AB (VPC), box 7822, 103 97 Stockholm, Sverige. Aktiebrev utfärdas inte för aktierna.
LightLabs B-aktie handlas på Nasdaq OMX First North sedan februari 2009. Kortnamn på Nasdaq OMX First North är LLSW-B och ISIN-kod för B-aktien är SE0001535568. G&W kapitalförvaltning AB är Bolagets Certified Adviser. Tidigare har handel i bolagets B-aktie skett på NGM MTF och dessför- innan på NGM Equity.
I februari 2010 genomfördes en företrädesemission av aktier och teckningsoptioner. Antalet nya aktier uppgick till 2 452 556. Vi- dare genomfördes en riktad emission till bl.a. garantorerna i fö- reträdesemissionen som omfattade ytterligare 436 529 aktier.
LightLabs aktiekapital uppgick per den 31 mars 2010 till 2 539 861,80 kronor fördelat på högst 15 000 aktier av serie A och 12 684 309 aktier av serie B med kvotvärde 0,2 kronor. Båda aktieslag har lika rätt till Bolagets tillgångar och vinst. Aktier av serie A representerar tio (10) röster och aktier av serie B repre- senterar en (1) röst.
utestående teckningsoptioner
LightLab har ett utestående personaloptionsprogram som ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt
111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månads utgång 2010.
I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissionen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En tecknings- option TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 februari 2008 – 30 mars 2009 teckna en ny B-aktie till kursen 19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att under tiden 1 juli 2009 – 30 september 2010 teckna en B-aktie i Bolaget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 har skett med an- ledning av genomförda nyemissioner. Omräknad teckningskurs för TO2 är 16,65 kronor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,5 nya B-aktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010.
Antalet nyemitterade teckningsoptioner (TO3) genom före-
trädesemissionen i februari 2010 uppgick till 2 452 556. Två (2)
teckningsoptioner berättigar till teckning av en (1) ny aktie till
en teckningskurs om 9,50 kronor under perioden 1 juni – 30 juni
2010. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning
av nya aktier kommer LightLab att tillföras cirka 11,6 MSEK.
l i g h t l a b - a k t i e n
aktiekapitalets utveckling
År Transaktion A-aktier B-aktier Totalt antal
A-aktier Totalt antal
B-aktier Totalt antal
aktier Förändring
aktiekapital Totalt
aktiekapital Kvotvärde
2000 Nyteckning 0 0 1 000 0 1 000 100 000,00 100 000,00 1,00
2005 Nyemission m m 14 000 2 860 927 15 000 2 860 927 2 875 927 475 184,80 575 185,40 0,20
2006 Nyemission 0 30 000 15 000 2 890 927 2 905 927 6 000,00 581 185,40 0,20
2007 Nyemission 0 500 000 15 000 3 390 927 3 405 927 100 000,00 681 185,40 0,20
2007 Nyemission 0 265 000 15 000 3 655 927 3 670 927 53 000,00 734 185,40 0,20
2007 Nyemission 0 734 185 15 000 4 390 112 4 405 112 146 837,00 881 022,40 0,20
2009 Nyemission 0 4 405 112 15 000 8 795 224 8 810 224 881 022,40 1 762 044,80 0,20
2009 Nyemission 0 1 000 000 15 000 9 795 224 9 810 224 200 000,00 1 962 044,80 0,20
2010 Nyemission 0 2 452 556 15 000 12 247 780 12 262 780 490 511,20 2 452 556,00 0,20
2010 Nyemission 0 436 529 15 000 12 684 309 12 699 309 87 305,80 2 539 861,80 0,20
de tio största ägarna*
Org.nummer Ägare A-aktier B-aktier Innehav, % Röster, % Marknads-
värde, TSEK
802400-4155 Östersjöstiftelsen 0 1 459 590 14,88 14,68 12 844
516406-0286 Nordnet Pensionsförsäkring AB 0 803 272 8,19 8,08 7 069
516401-8292 Robur Försäkring 0 460 510 4,69 4,63 4 052
802002-7119 Gålöstiftelsen 0 364 800 3,72 3,67 3 210
516401-6775 Avanza Pension 0 294 191 3,00 2,96 2 589
009635-5375 Six Sis Ag, W8imy 0 172 637 1,76 1,74 1 519
556138-3133 Valvia Invest AB 0 121 176 1,24 1,22 1 066
360117-6278 Svartvik, Lennart 0 120 000 1,22 1,21 1 056
009619-6753 Altraplan Bermuda Limited 0 115 000 1,17 1,16 1 012
556244-8927 Isakssons Elektriska AB 0 75 000 0,76 0,75 660
Övriga ägare 15 000 5 809 048 59,37 59,92 51 120
Summa 15 000 9 795 224 100,00 100,00 86 198
*Per 2010-02-12
Förvaltningsberättelse och räkenskaper
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
detta är lightlab
LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar och kommersialiserar en ljusteknologi baserad på fältemission och katodluminiscens. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan fram- ställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996, och särskilt de senaste åren, skapat en stark teknisk grund skyddad av ett flertal patent och har byggt upp omfattande kunskap kring tek- niken genom det utvecklingsarbete som bedrivits.
Det speciella med LightLabs tekniska ansats är att den skulle kunna möjliggöra en kommande produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda kvicksilver. Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:
●
Hög energieffektivitet.
●
Helt fri från kvicksilver.
●
Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).
●
Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag.
●
Attraktiva belysningsegenskaper.
●
God färgåtergivning.
●
Tål kyla.
LightLab har cirka 4 000 aktieägare och bolagets B-aktie och teckningsoptioner handlas på Nasdaq OMX First North.
2009 i korthet
Under 2009 året har en stor del av Bolagets resurser använts till att förbättra lampans energieffektivitet samt till uppgradering av mätutrustning. Detta resulterade i avsevärda förbättringar av lampans prestanda och har löst de problem som vid tidigare mätningar gav låga värden avseende energieffektiviteten. Det oberoende testinstitutet Intertek uppmätte under november 2009 en energieffektivitet på 85 lm/W, vilket bekräftar att miljö- lampan är effektiv.
Utvecklingsarbetet har bestått av olika faser. Den första fasen var att få så stor ljusintensitet som möjligt – över 2 000 lumen.
Nästa fas var att få så hög färgeffektivitet som möjligt samt att kunna variera färgtemperaturen. LightLab kan idag skapa valfri färgtemperatur från 2 700 K och uppåt med hög energieffektivi- tet. Ra-värden på över 90 kan uppnås, vilket innebär en utmärkt färgåtergivning och att ljuset upplevs som behagligt för betrak- taren.
Den vid årets utgång pågående utvecklingsfasen gäller pri- märt livslängden och utvecklingen av kommersiellt mer gångbar elektronik. De forcerade livstidstester som gjorts tyder på att
förändringarna av drivelektronik och elektroder varit positiva för lampans livslängd.
Under februari byter LightLab handelsplats för bolagets aktie till Nasdaq OMX First North.
Som en följd av det intentionsavtal som i december 2008 träf- fades med Teco Electric & Machinery Co., Ltd undertecknas i februari ett produktutvecklingsavtal med dotterbolaget Teco Nanotech Co.,Ltd om den vidare utvecklingen och produktionen av LightLabs kvicksilverfria energisparlampa för allmänbelysning.
Syftet är att anpassa lampan för produktion i större skala.
I mars träffas ett avtal med det taiwanesiska företaget Tak- Lin’s Electronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet.
Under maj genomför bolaget en företrädesemission, vilken tillför bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskostnader. Under sommaren och hösten sker en intensifiering av arbetet med lam- pans drivelektronik. I början av november presenteras resulta- ten från en serie tester, utförda av det oberoende testinstitutet Intertek, vilka visar på en energieffektivitet på upp till 85 lm/W.
I oktober genomförs en riktad nyemission, vilken tillför bo- laget 3,8 MSEK efter emissionskostnader.
I november – december utökas LightLabs patentportfölj ytterligare genom godkännande av viktiga patent för såväl anod- som katodteknologin i både EU och Kina.
organisation och personal
LightLab bedriver verksamhet i både Sverige och Taiwan. Kon- cernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ), som svarar för koncernledning, forskning och utveckling, samt det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan som se- dan 2003 svarar för laboratorieverksamhet, prototypproduktion, tester och utvärdering. Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och moderniserats. Den utökade organisationen och det upp- rustade laboratoriet innebär att utvecklingstakten har kunnat ökas och bedrivas effektivare än tidigare. Koncernen har sam- manlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Härutöver har specialister hyrts in på konsultbasis med tidsbegränsade upp- drag för specifika uppgifter i både moder- och dotterbolaget.
patent
LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknolo- gier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sam- manlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strate- gin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier.
Förvaltningsberättelse
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
investeringar
Under året har investeringar i LightLab Asia gjorts om 0,2 (0,9) MSEK. Dessa investeringar bestod främst av ny laboratorie
utrustning.
finansiering och likviditet
Under 2009 genomfördes två nyemissioner om sammanlagt cirka 13,1 MSEK. I april maj genomfördes en företrädesemission av aktier som tillförde bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskost
nader. En extra bolagsstämma i LightLab Sweden beslutade den 14 april om nyemissionen av högst 4 405 112 Baktier. Tecknings
kursen sattes till 2,50 kr per aktie. Genom nyemissionen ökade aktiekapitalet i bolaget med 881 022,40 kr och uppgick därefter till 1 762 044,80 kr. Antalet aktier uppgick efter nyemissionen till 8 810 224, varav 15 000 av serie A och 8 795 224 av serie B.
Med stöd av bemyndigande från årsstämman beslutade styrel
sen i oktober att genomföra en riktad nyemission om 1 000 000 Baktier till en kurs av 4:00 kr per aktie vilket medförde att ak
tiekapitalet uppgick till 1 962 044,80 kr. Härigenom tillfördes bolaget ett kapital om 4 MSEK före emissionskostnader. Emissi
onen tecknades av några av de större aktieägarna i bolaget men även av flera nya investorer. Skälet till emissionen var att bolaget behövde tillföras mer kapital för att skapa ett tidsmässigt utrym
me dels för det då pågående utvecklingsarbetet, dels för förbere
delser inför en större kapitalanskaffning som planerade till inledningen av 2010.
Likviditeten var vid årsskiftet säkerställd till och med mars 2010. De likvida medlen uppgick vid årets utgång till 2,4 (6,4) MSEK.
optionsprogram
Bolaget har gett ut två personaloptionsprogram. Det första gav nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 7 kronor per aktie. Programmet för
utsatte att nyckelpersonerna hade kvar sitt engagemang i Bola
get till och med utgången av år 2008 och att de utnyttjades före april månadsutgång 2009. Inga av dessa personaloptioner ut
nyttjades innan löptidens slut. Det andra personaloptionspro
grammet ger nyckelpersoner möjlighet att efter omräkning på grund av emission våren 2009, tillsammans teckna maximalt 111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Program
met förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månad 2010.
I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissio
nen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En teckningsoption TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 fe
bruari 2008 – 30 mars 2009 teckna en Baktie i Bolaget till kursen
19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att un
der tiden 1 juli 2009 – 30 september 2010 teckna en Baktie i Bo
laget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 gjordes i samband med nyemissionen som genomfördes under våren 2009. Ny omräknad teckningskurs för TO2 är 16,91 kro
nor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,48 nya Baktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010. TO2 handlas på Nasdaq OMX First North under kortnamn LLSW TO2 med ISINkod SE0002207969.
resultat och ställning
Koncernresultatet efter finansiella poster uppgick till –16 831 (–13 432) TSEK, varav 4 566 (4 121) TSEK avsåg personalkost
nader. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till –16 894 (–13 800) TSEK, varav 3 403 (3 125) TSEK avsåg personalkostnader. De ökade kostnaderna under året bedöms ligga väl inom ramen för den fastlagda långsiktiga planen och bidrar till att väsentligt öka den takt i vilken forskning och utveckling kan bedrivas.
styrelsens arbete och organisation
Vid årstämman den 9 juni 2009 omvaldes Erik Åsbrink, JanOlof Hersler, Björn Karlsson, Christer Lindberg och Bo Madsen som styrelseledamöter. Vidare nyvaldes Kristina Fahl och Björn Varnestig. Erik Åsbrink valdes till styrelsens ordförande. Matilda Dahl hade avböjt omval. Under året har LightLabs styrelse sam
manträtt 19 gånger.
viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång
Styrelsen i LightLab Sweden AB beslutade i februari att, villko
rat av godkännande från en planerad extra bolagsstämma den 2 februari 2010, genomföra en nyemission med företrädesrätt för bolagets aktieägare omfattande cirka 19,3 MSEK före emissions
och garantikostnader. Bolagsstämman godkände sedermera beslutet och emissionen genomfördes under februari månad.
Fyra gamla aktier, oavsett aktieslag, gav rätt att teckna en unit bestående av 1 aktie av serie B samt 1 teckningsoption. Bolaget tillfördes efter emissionskostnader cirka 14 MSEK. Antal aktier uppgår till 12 699 309 st. Om teckningsoptionerna utnyttjas till fullo för teckning av aktier, tillförs bolaget ytterligare cirka 11,6 MSEK. Emissionen fulltecknades. Björn Varnestig tillträd
de som VD den 9 april 2010.
framtidsutsikter
Med den efter utgången av 2009 genomförda nyemissionen be
räknas LightLab tillföras kapital som möjliggör fortsatt arbete i
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
Förvaltningsberättelse, forts.
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
samarbete med bolagets partners med inriktning på produkt- utveckling, utlicensiering och/eller försäljning av teknik. Fokus kommer framgent att ligga på energisparlampan i avsikt att för- bättra prestandan till kommersiellt acceptabla nivåer.
Utsikterna att lyckas tekniskt bedöms dock fortsatt som osäkra och lampans kommersialisering är beroende av tänkbara sam- arbetspartners bedömning. Dessa risker motiveras dock av det potentiellt höga marknadsvärde som kan bli fallet om en fram- gångsrik kommersialisering skulle ske. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att de traditionella glödlamporna kommer att fasas ut på flera marknader och att de nuvarande lågenergilam- porna, till skillnad mot LightLabs energisparlampa, innehåller miljöfarligt kvicksilver.
förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor):
balanserad vinst 15 460 785
årets förlust –16 893 870
–1 433 085 behandlas så att
i ny räkning överföres –1 433 085
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt
framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt
kassaflödesanalyser med tilläggsupplysningar.
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
koncernens resultaträkning
TSEK Not 2009–01–01-
2009–12–31 2008–01–01-
2008–12–31 Rörelsens intäkter
Övriga rörelseintäkter 481 4
481 4
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader 1, 2 -12 283 -9 688
Personalkostnader 3, 4 -4 566 -4 121
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -326 -217
Övriga rörelsekostnader -113 0
-17 288 -14 026
Rörelseresultat -16 807 -14 022
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 87 688
Räntekostnader och liknande resultatposter -111 -98
Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432
årets resultat -16 831 -13 432
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
koncernens balansräkning
TSEK Not 2009–12–31 2008–12–31
Tillgångar
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer 5 1 507 1 603
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag 8 5 5
Summa anläggningstillgångar 1 512 1 608
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar 1 030 500
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 400 451
1 430 951
Kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar 10 406 2 975
Kassa och bank 2 000 3 477
Summa omsättningstillgångar 3 836 7 403
SUMMA TILLGÅNGAR 5 348 9 011
Eget kapital och skulder
Eget kapital 11
Aktiekapital 1 962 881
Fria reserver 16 377 17 946
Årets resultat -16 831 -13 432
Summa eget kapital 1 508 5 395
Långfristiga skulder 12
Skulder till kreditinstitut 1 469 1 469
Summa långfristiga skulder 1 469 1 469
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 1 284 760
Övriga skulder 148 133
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 939 1 254
Summa kortfristiga skulder 2 371 2 147
summa eget kapital och skulder 5 348 9 011
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser Inga Inga
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
koncernens kassaflödesanalys
TSEK 2009–01–01-
2009–12–31 2008–01–01-
2008–12–31 Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 326 217
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -16 505 -13 215
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar -479 302
Förändring av kortfristiga skulder 224 138
Kassaflöde från den löpande verksamheten -16 760 -12 775
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar -309 -1 171
Kassaflöde från investeringsverksamheten -309 -1 171
Finansieringsverksamheten
Nyemission 13 071
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 13 071
Årets kassaflöde -3 998 -13 946
Likvida medel vid årets början 6 452 20 223
Kursdifferens i likvida medel -48 175
likvida medel vid årets slut 2 406 6 452
koncernens förändringar i eget kapital
TSEK Aktiekapital Bundna
reserver Fria reserver och
årets resultat Summa
eget kapital
Eget kapital 2006-12-31 581 286 5 037 5 904
Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - 458 458
Registerat kapital 286 -286
Årets resultat - - -9 609 -9 609
Nyemission, aktiekapital under registrering 14 21 763 21 777
Eget kapital 2007-12-31 881 0 17 649 18 530
Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - 297 297
Årets resultat - - -13 432 -13 432
Eget kapital 2008-12-31 881 0 4 514 5 395
Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - -127 -127
Nyemission 1081 - 11 990 13 071
Årets resultat - - -16 831 -16 831
Eget kapital 2009-12-31 1 962 0 -454 1 508
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
moderbolagets resultaträkning
TSEK Not 2009–01–01-
2009–12–31 2008–01–01-
2008–12–31 Rörelsens intäkter
Nettoomsättning 0 -2
Övriga rörelseintäkter 482 4
482 2
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader 1, 2 -13 819 -11 236
Personalkostnader 3 -3 403 -3 125
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -25 -24
Övriga rörelsekostnader -113 -3
-17 360 -14 388
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 44 684
Räntekostnader och liknande resultatposter -60 -98
-16 586
Resultat efter finansiella poster -16 894 -13 800
Resultat före skatt -16 894 -13 800
å rets resultat -16 894 -13 800
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
moderbolagets balansräkning
TSEK Not 2009–12–31 2008–12–31
Tillgångar
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer 5 128 89
128 89
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag 6, 7 1 200 1 200
Andelar i intresseföretag 8 5 5
1 205 1 205
Summa anläggningstillgångar 1 333 1 294
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag 635 673
Övriga fordringar 626 385
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 324 309
1 585 1 367
Kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar 10 406 2 975
Kassa och bank 1 559 2 891
Summa omsättningstillgångar 3 550 7 233
summa tillgångar 4 883 8 527
Eget kapital och skulder
Eget kapital 11
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1 962 881
1 962 881
Fritt eget kapital
Överkursfond 33 752 21 763
Balanserad vinst eller förlust -18 292 -4 491
Årets resultat -16 894 -13 800
-1 434 3 472
Summa eget kapital 528 4 353
Långfristiga skulder 12
Skulder till kreditinstitut 1 469 1 469
Summa långfristiga skulder 1 469 1 469
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 1 215 1 012
Skulder till koncernföretag 673 345
Övriga skulder 59 169
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 939 1 179
Summa kortfristiga skulder 2 886 2 705
summa eget kapital och skulder 4 883 8 527
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser Inga Inga
f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r
moderbolagets kassaflödesanalys
TSEK 2009–01–01-
2009–12–31 2008–01–01-
2008–12–31 Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster -16 894 -13 800
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 23 24
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -16 871 -13 776
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar -218 -494
Förändring av kortfristiga skulder 181 529
Kassaflöde från den löpande verksamheten -16 908 -13 741
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar -64 -83
Kassaflöde från investeringsverksamheten -64 -83
Finansieringsverksamheten
Nyemission 13 071 0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 13 071 0
Årets kassaflöde -3 901 -13 824
Likvida medel vid årets början
Kursdifferens i likvida medel 5 866 19 690
likvida medel vid årets slut 1 965 5 866
moderbolagets förändringar i eget kapital
TSEK Not Aktiekapital Övrigt fritt
eget kapital Summa
eget kapital
Eget kapital 2006-12-31 867 10 566 11 433
Årets resultat -15 057 - 15 057
Nyemission, aktiekapital under registrering 14 21 763 21 777
Eget kapital 2007-12-31 881 17 272 18 153
Årets resultat -13 800 - 13 800
Eget kapital 2008-12-31 881 3 472 4 353
Nyemission 1 081 11 990 13 071
Årets resultat -16 894 -16 894
Eget kapital 2009-12-31 11 1 962 -1 432 528