• No results found

LightLab på 5 minuter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LightLab på 5 minuter"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Årsredovisning

09

(2)

v i n j e t t

LightLab på 5 minuter

framtidens miljövänliga ljuskällor

LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar en ny miljövänlig ljusteknologi. Tekniken innebär att ljus kan fram- ställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver och med mycket goda ljusegenskaper. Sedan starten 1996 har LightLab skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent.

lucka i marknaden

I september 2012 förbjuds glödlampor inom EU. Lågenergilampor är energieffektiva men utgör ett miljöhot eftersom de inne håller

Kunderna kommer att välja LightLabtekniken för att den är vänlig både mot miljön, rummet och plånboken.

Fördelar

Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:

Hög energieffektivitet.

Helt fri från kvicksilver.

Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).

Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag.

Attraktiva belysningsegenskaper.

God färgåtergivning.

Okänslig för omgivningstemperatur.

Visste du att…

EU förbjuder den vanliga glöd- lampan i september 2012.

Lågenergilampan utgör ett betydande miljöhot på grund kvicksilvret.

LightLabs lampa fyller en lucka i marknaden eftersom den både är miljövänlig och energieffektiv.

LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens låg energilampor medan en bra LED-lampa är betydligt dyrare.

Kort om LightLab

LightLab grundades 1996 och har verksamhet i Sverige och Taiwan.

LightLabs aktie är noterad på Nasdaq OMX First North.

LightLab äger 22 patent och har 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer.

LightLab erbjuder en energieffektiv och miljövänlig lösning.

LightLabs utvecklingsarbete har res- ulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar.

Affärsidé

LightLab utvecklar en tekno- logiplattform för belysnings- produkter och andra ljuskällor med hög energieffektivitet och unik miljövänlighet i kombi- nation med ljusegenskaper anpassade för olika behov och marknader.

Strategi

LightLabs strategi är att utveckla och äga en teknologibas som är skalbar till höga volymer med god produktionsekonomi, har ett starkt IP-skydd, och kan anpassas till oli- ka marknadssegment. Produktutveckling och marknadsföring kommer att ske till-

sammans med etablerade aktörer på belys- ningsmarknaden.

För patent-, marknads- och utvecklings- strategier, se sid 2–3.

Vision

LightLab skall bidra till en bättre miljö genom att utveckla ljuskällor med högsta

miljövänlighet i kombination med attraktiva belysningsegenskaper.

(3)

v i n j e t t

LightLab på 5 minuter

Koncernens resultaträkningar i sammandrag

TSEK 2009 2008 2007

Rörelsens kostnader - 17 288 -14 026 -9 951

Rörelseresultat - 16 807 -14 022 -9 725

Resultat från finansiella poster -24 590 116 Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432 -9 609

Årets resultat - 16 831 -13 432 -9 609

Koncernens balansräkningar i sammandrag

TSEK 2009 2008 2007

Materiella anläggningstillgångar 1 507 1 603 527

Finansiella anläggningstillgångar 5 5 5

Omsättningstillgångar 3 836 7 403 21 476

Summa tillgångar 5 348 9 011 22 008

Eget kapital 1 508 5 395 18 530

Långfristiga skulder 1 469 1 469 1 469

Kortfristiga skulder 2 371 2 147 2 009

Summa skulder och eget kapital 5 348 9 011 22 008

● Tester visar att LightLabs miljölampa uppnår en energieffektivitet på 85lm/w.

● Nyemission genomförs som övertecknas med 62 %.

● Uppgradering av

verksamheten i Taiwan.

● Notering av bolagets aktie Nasdaq OMX First North.

2009 i sammandrag

Finansiell kalender

LightLab lämnar följande information:

Årsstämma: 11 maj 2010

Halvårsrapport: 27 augusti 2010:

Bokslutskommuniké 2010 LightLab Sweden AB (publ):

28 februari 2011

Denna information finns att tillgå på www.lightlab.se Varumärkesägare

Lamptillverkare

Strategiska komponenter

LightLab Sweden AB

(publ) Licens

Tekniskt kunnande

Egen tillverkning Alt. licensiering Licens

Strategisk komponent

Affärsmodellen

Affärsmodell

LightLab tillhandahåller en teknologiplattform och nyckelkompo- nenter till etablerade aktörer på belysningsmarknaden. Detta sker globalt genom licensiering eller andra lämpliga samarbetsformer vilket ger marknadens aktörer tillgång till den nya tekniken. Dessa kan därigenom erbjuda sina kunder nya och miljövänliga produkter.

kvicksilver. Att de får tillverkas och säljas beror på ett undantag i lagstiftningen. För närvarande saknas lampor som både är energi- effektiva och miljövänliga. Det är här LightLabs lampa kommer in i bilden. Den är energieffektiv och miljövänlig eftersom den inte belastar naturen med tungmetaller. Dessutom är den ett bra alternativ till glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LED-lampor eftersom den bland annat har bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla. Jämfört med LED-belysning har LightLabs lampa en trevlig ljuskaraktär och dessutom behövs inte exklusiva råvaror i produktionen. Det innebär att LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens lågenergilampor.

Bra LED-lampor kostar betydligt mer.

(4)

Innehåll

1 VD har ordet 2 Vår verksamhet 4 Marknad & miljö 8 LightLabs teknologi 10 LightLab-aktien

12 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 22 Tilläggsupplysningar 23 Noter

27 Revisionsberättelse 28 Styrelse, ledande

befattningshavare och revisorer 32 Definitioner

Lamptester hos en av LightLabs tänkbara partners.

(5)

v d h a r o r d e t

VD har ordet

visste ni att thomas alva edison gjorde över 2 000 försök innan han fick fram en glödlampa som fungerade? Det klarar man bara om man har en stark tro på sin teknik och ett starkt entreprenörskap. Och en god portion uthållighet.

När Edison väl löst problemen hade världen fått en ny produkt att glädjas åt, den elektriska glödlampan. Den kom att tillverkas i miljarder och åter miljarder exemplar och är en av mänsklighe­

tens allra största uppfinningar. Den bidrog till starten av Gene­

ral Electric som 2009 rankades som det största företaget i värl­

den.

Edisons glödlampa har nu kommit till vägs ände, paradoxalt nog på grund av sin stora framgång. I en tid när belysningen konsumerar 20 procent av all producerad el finns inget utrymme för energislöseri.

Det finns idag alternativa sätt att producera ljus med betyd­

ligt större effektivitet och det är då självklart att regeringar värl­

den över påbörjat en utfasning av Edisons lampa.

Alternativen är visserligen inte perfekta, lysrörslamporna innehåller till exempel kvicksilver och deras ljus uppfattas av många som obehagligt, men utfasningen upplevs nog ändå som rimlig av de flesta.

Vi har alltså hamnat i ett mellanläge, där den gamla kära glöd­

lampan försvinner, och det inte finns några riktigt bra alternativ.

Intressant – eller hur?

Detta har förstås genererat stora aktiviteter på belysningsmark­

naden. Den som kan skapa den nya volymljuskällan sitter inte bara på ett guldägg utan äger till och med hönan som värper äggen.

Den nya teknik som det satsas mest på är diodlampor, LED.

Den ledande aktören, Philips, har satsat många miljarder kronor på teknisk utveckling av LED­belysning och uppköp av LED­

relaterade företag.

LED­belysning har också lyckats väl inom nischer där dess naturliga egenskaper kommer bäst till sin rätt. Riktat ljus utan stora krav på färgkvalitet, och med måttliga effektuttag där värmeavledningen inte är ett problem. Ett antal glödlamps­

liknande produkter har lanserats, men bland annat på grund av ljuskaraktären och det höga priset har dessa ännu inte blivit någon större framgång.

LightLab har kunnat utveckla sin fältemissionsteknik lite under radarn, jämfört med lysrör och LED. Det har tagit sin tid, av samma skäl som varför inte många andra satsat på fältemis­

sionslampor, nämligen att det är mycket komplicerat och kräver forskning inom många olika discipliner.

Efter en lång och innovativ period av forskning och utveckling börjar vi nu skönja ljuset i tunneln. Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivitet, vid olika färg­

temperaturer, och med bra färgåtergivning. Vi har stabil drivelek­

tronik, behöver inga dyra eller miljöfarliga råvaror, och vi har ett starkt patentskydd. Vi har en del kvar att visa, till exempel till­

räckligt lång livslängd samt prototyper som kombinerar alla dessa egenskaper, det är sant, och det kommer vi att göra under 2010.

Vårt fokus kommer nu att skifta mot kommersialisering av vår

teknologi. Vi kommer därför att intensifiera samarbetet med våra befintliga partners, bland andra TECO, och söka ytterligare part­

ners, både för produktifiering och för marknadsintroduktion.

Lampans generella goda egenskaper tillåter många olika applika­

tioner, och det är viktigt att tillsammans med våra partners välja optimal ingångsprodukt. Företagets organisation och bemanning kommer att förändras och kompletteras, framförallt inom pro­

duktutveckling, kommersialisering och marknad.

LightLab går alltså in i en ny fas, och vi tror liksom Edison att nyckeln till framgång är kombinationen av innovativ teknik och ett starkt entreprenörskap. Och uthållighet. Det tänker vi fortsätta med.

Tack alla ni som trott och fortsätter att tro på LightLab!

Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivi- tet, vid olika färgtemperaturer, och med bra färgåtergivning.

Björn Varnestig,

VD LightLab

(6)

v e r k s a m h e t e n

lightlab utvecklar framtidens miljölampa den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den omvandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus. Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globa­

la belysningsmarknaden..

LightLab är ett forsknings­ och utvecklingsföretag som ut­

vecklar och kommersialiserar framtidens miljölampa. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996 skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent.

LightLab utvecklar produkter baserade på en egenutvecklad patenterad teknologi. Målet är att inom en snar framtid erbjuda en energieffektiv, miljövänlig lampa med tillräckligt goda ljus­

egenskaper för att bli accepterad på marknaden.

Bolagets intensiva utvecklingsarbete har även resulterat i att kunskapen kring katodteknik, olika elektrodmaterial samt fält­

emission har ökat. Utvecklingsarbetet har även lett till ökad kunskap och forskning kring flera näraliggande applikationer och tekniker. LightLabs huvudfokus under den närmsta tiden är dock att utveckla miljölampan till en kommersiell produkt.

Det unika med LightLabs tekniska ansats är att den kan möj­

liggöra en produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda giftiga ämnen, till exempel kvicksilver. Dessut­

om har miljölampan attraktiva färg­ och belysningsegenskaper, en kombination som länge efterfrågats men som hittills inte funnits på marknaden. Fördelarna med LightLabs teknik jäm­

fört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:

Hög energieffektivitet.

Helt fri från kvicksilver.

Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).

Möjlighet att tända utan fördröjning vid tillslag.

Attraktiva belysningsegenskaper.

God färgåtergivning.

Okänslig för omgivningstemperatur.

teknologin framgångsrikt testad

LightLabs utvecklingsarbete har resulterat i fungerande prototy­

per som tydligt bevisar att teknologin fungerar. Höga värden på ljusflöde (dvs hur starkt lampan lyser) och energieffektivitet har påvisats och fokus ligger nu på att optimera lampans livslängd.

koncernen

LightLab bedriver verksamhet både i Sverige och i Taiwan.

Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ) och det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan.

LightLab Sweden AB ansvarar för koncernledning, forskning och utveckling. I LightLab Asia Corp. bedrivs laboratorieverk­

samhet, prototypproduktion, tester och utvärdering.

Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och modernise­

rats. Den utökade organisationen och det upprustade laborato­

riet har lett till att utvecklingstakten har blivit både snabbare och effektivare. Koncernen har sammanlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Dessutom har specialister hyrts in på kon­

sultbasis med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter i både moder­ och dotterbolaget.

övergripande strategisk ansats

LightLab är strategiskt placerad med sin närvaro i Taiwan och har väletablerade kontakter och nätverk i Fjärran östern. Avsik­

ten är att bygga vidare på denna position och etablera partner­

skap med starka varumärken och företag som verkar inom forsk­

ning, utveckling, produktion och distribution. En tidig lansering tillsammans med en partner skall utgå från en applika­

tion där kraven på produkten ligger nära den nuvarande teknik­

nivån. LightLab avser att utnyttja befintliga strukturer, aktörer och varumärken på marknaden för en snabb lansering och marknadspenetration till låga egna kostnader.

patentstrategi

LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknolo­

gier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sam­

manlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strate­

gin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier.

marknadsstrategi

LightLab har åstadkommit en mycket hög energieffektivitet utan användning av kvicksilver och andra tungmetaller. Då elek­

troniken till lampan inte ännu är miniatyriserad till sockelformat är vår bedömning att en lämplig första nisch är applikationer där elektroniken är armaturbaserad, till exempel för industriella till­

lämpningar. Lampans goda ljusåtergivningsegenskaper, med sta­

bila Ra­värden över 90, indikerar konkurrenskraftiga prestanda

Vår verksamhet

LightLab Sweden AB (publ)

Bright Europe AB (Vilande)

LightLab Asia Corp.

(Utveckling)

100% 100%

koncernöversikt

(7)

v e r k s a m h e t e n

jämfört med såväl CFL som LED vilka båda regelmässigt visar lägre värden.

När elektronik anpassad för en lampsockel färdigutvecklats och högsta energieffektivitet vid alla på marknaden förekom­

mande ljustemperaturer uppnåtts kommer successivt mer resur­

ser att satsas på LightLabs teknikplattform för att möta krav från konsumentmarknaden. Aktiviteter för att identifiera och kontraktera tänkbara partners för distribution och andra mark­

nadsrelaterade samarbeten pågår kontinuerligt. För att öka tak­

ten i vilken denna bearbetning sker, kommer vi att söka förstär­

ka organisationen inom affärsutveckling när tiden är rätt med ytterligare personer.

utvecklingsstrategi

LightLab forskar och utvecklar produkter baserade på fältemissi­

on. Tekniken som sådan är välkänd men belysningsapplikationen är tämligen ny. Det betyder att några principiella hinder inte finns men att ett stort antal tekniska utmaningar måste antas.

Utvecklingsprojektet innehåller flera viktiga delar: luminosi­

tet, energieffektivitet, ljuskaraktär och livslängd. Därtill kommer egenskaper som starttid och temperaturberoende m m. LightLab har nått ambitiösa mål inom flertalet av dessa områden.

Under utvecklingsprojektets gång har även tillämpningar av teknologin inom andra områden än belysning identifierats och i vissa fall verifierats. Var och en av dessa representerar en bety­

dande potential. För att vidareutveckla och produktionsförbere­

da lampteknologin kommer dock betydande resurser att krävas.

Befintliga resurser kommer därför under överskådlig tid att kon­

centreras på belysningsapplikationen. Dock säkras övriga appli­

kationer med patent där så är möjligt och möjliga framtida sam­

arbeten förbereds. För att utveckla och anpassa LightLabs belysningsteknologi till storskalig produktion är avsikten att åstadkomma detta genom samarbeten med etablerade aktörer.

Det tidigare träffade avtalet med Teco Nanotech i Taiwan är ett första steg i denna process.

Prototyper från LightLabs utvecklings- avdelning. Glas, glas belagt med lyspulver och monterad lampa.

Historik

1996 LightLab AB grundades. Bolaget etableras vid Chalmers

Teknikpark i Göteborg.

1997 Ursprungspatent beviljas i Sverige.

1998 Aktien listas på SBI:s väntelista (senare namnändrad till

NGM Equitys väntelista).

2000 Aktien flyttas till SBI-listan (senare namnändrad till NGM

Equity).

2001 I januari tändes den första lampan byggd på fältemis-

sionstekniken inför aktieägare och press.

2002 Beslut fattas om att flytta utvecklingsverksamheten till

Taiwan.

2003 Forskningslaboratorium i Taiwan etableras. Under året

uppnås ett ljusflöde på 250 lumen.

2004 Ett ljusflöde på knappt 400 lumen uppnås.

2005 Verksamheten inom LightLab AB överförs till LightLab

Sweden AB från 15 september. Aktien listas på Nordic MTF Stockholm. Forskning kring en ny teknik för lysdioder in- leds i ett EU-stött projekt mellan universitet och företag i Europa.

2006 Ett ljusflöde på 700 lumen uppnås.

2007 Ett ljusflöde på över 2 000 lumen uppnåddes. Utveckling-

en koncentreras på att minska energiförbrukningen och öka livslängden.

2008 Fortsatt utveckling med fokus på energiförbrukning och

ökad livslängd. En ny styrelse tillträder i mars. Laboratoriet i Taiwan uppgraderas löpande och organisationen för- stärks ytterligare.

2009 Aktien noteras på Nasdaq OMX First North. Viktiga ut-

vecklings avtal träffas med taiwanesiska Teco Nanotech

och Tak Lin’s Electronics. Väsentliga förbättringar i energi-

effektivitet uppnås under hösten.

(8)

m a r k n a d & m i l j ö

energislukande glödlampor förbjuds Den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den om- vandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus.

Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globala belysningsmarknaden . I Sverige beräknas cirka 25 procent av den totala elförbrukningen i företag och offentlig sektor vara för belysningsändamål.

EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor. I Sverige beräknas besparingen uppgå till cirka 2 TWh vilket motsvarar en halvering av den el som för- brukas för hembelysning. Detta motsvarar den mängd el som krävs för att värma cirka 80 000 eluppvärmda villor på ett år.

Inom EU väntas besparingen bli cirka 40 TWh.

Sedan några år finns en gemensam elmarknad i Europa och den utmärks bland annat av att det är kolkraft som alltid står för den marginella kraftproduktionen. Det innebär att varje ökning eller minskning av elkonsumtionen var som helst i Europa är baserad på kolkraft. Detta gäller även i Sverige trots att det inte sker någon elproduktion med kolkraft inom landet.

kvicksilver – en miljöfara

I dagsläget präglas miljödebatten framför allt av energiförbruk- ning och koldioxidutsläpp. LightLab bedömer dock att medve- tenheten om att dagens lågenergilampor innehåller kvicksilver ökar vilket kommer att påverka konsumenternas inköpsbeslut i större utsträckning. Förbrukade lysrör och lågenergilampor orsakar betydande kvicksilverutsläpp på grund av felaktig hantering.

De konventionella lågenergilamporna anses av många som miljöfarliga. Under de senaste åren har politiker och beslutsfat- tare i ökad omfattning uppmärksammat riskerna med fortsatt användning av denna teknik. Sverige har därför beslutat om ett generellt kvicksilverförbud från och med den första juni 2009,

även om just lågenergilampor är undantagna. Anledningen till undantaget är att det inte bedöms finnas några realistiska alter- nativ samtidigt som en minskad energiförbrukning står högt på den politiska agendan och hos konsumenterna. Det finns dock en övre gräns för hur mycket (max 5 mg) kvicksilver som tillåts i en och samma lampa.

miljövänliga alternativ saknas

För närvarande finns inga praktiska alternativ på marknaden som kan uppfylla kraven vad gäller både låg energiförbrukning och avsaknad av kvicksilver. Belysningsindustrin har dock på senare år lagt ned stora resurser på att utveckla alternativ baserade på lysdioder.

Kvicksilvret i dagens lågenergilampor utgör ett betydande miljöhot och tillväxten inom segmentet väntas fortsätta att öka med en uppskattad takt om 10 till 20 procent per år. Enbart den svenska förbrukningen av lågenergilampor och lysrör gör att cirka 150 kilo kvicksilver kommer i omlopp varje år.

Marknad & miljö

För närvarande finns

inga praktiska alter-

nativ på marknaden som kan

uppfylla kraven vad gäller

både låg energiförbrukning

och avsaknad av kvicksilver.

(9)

lagstiftning leder till behov av alternativa ljuskällor

EU har nyligen beslutat om en gradvis utfasning av glödlampor.

Det första steget togs 2009 då alla matta glödlampor förbjöds.

I september 2012 kommer alla glödlampor att vara förbjudna inom EU.

Även Australien har beslutat att glödlampor ska fasas ut till år 2010. I den amerikanska delstaten Kalifornien (världens åttonde största ekonomi) pågår sedan länge diskussioner om att fasa ut glödlampor. Diskussionen pågår samtidigt i flera andra länder och regioner. Också inom belysningsindustrin pågår en liknande utveckling. Philips VD har gjort ett officiellt uttalande om att fö­

retaget ska sluta tillverka vanliga glödlampor under år 2010.

Samtidigt produceras de kvicksilverförande, lysrörsbaserade lamporna i kraft av ett undantag från det generella förbudet mot kvicksilver. Ett förbud kan först införas den dag då ett kommer­

siellt tillgängligt lågenergialternativ finns på marknaden.

en global marknad

Marknaden för belysningsprodukter är global, mogen och väl konsoliderad. LightLab uppskattar att det varje år globalt säljs drygt 28 miljarder glödlampor och omkring 10 miljarder lågen­

ergilampor och lysrör. Det sammanlagda värdet uppgår till drygt 300 miljarder kr per år. Marknaden präglas dock av en lucka: det saknas lampor som både är energieffektiva och miljö­

vänliga. Det är den luckan som LightLab ska täppa till.

branschens struktur och aktörer

Aktörerna på marknaden för allmänbelysning utgörs av tillver­

kare, distributörer, detaljister och konsumenter. De tre största är Osram, General Electric och Philips som tillsammans upp­

skattas svara för cirka 75 procent av den globala tillverkningen och distributionen inom belysningsmarknaden. Marknads­

strukturen i övrigt är fragmenterad med många aktörer. Stora

och små tillverkare levererar såväl till egna distributörer som till konkurrerande tillverkares distributörer. Marknadsandelarna inom de olika produktsegmenten varierar kraftigt.

Produkterna säljs dels under tillverkarnas egna varumärken, dels under detaljhandelns s k private labels, vilket innebär att underleverantörerna producerar och levererar varor inom ra­

men för detaljhandelns egna varumärken. Andelen private labels ökar kontinuerligt på grund av att de stora kedjorna vill dra stör­

re nytta av gjorda investeringar i egna varumärken. Denna trend innebär att de stora detaljhandelsföretagen ökar pressen på till­

verkarna och distributörerna genom ett intensifierat inköpsar­

bete. Kedjornas ökande integrering av värdekedjan ger dem möjligheter att mer aktivt utnyttja styrkan som stora inköps­

volymer ger. Detta gör i sin tur att kedjorna får ökade möjligheter att spela ut olika leverantörer mot varandra och därigenom öka lönsamheten för sig själva med minskad lönsamhet för övriga aktörer som följd. Strukturen med många fristående aktörer har även skapat en betydande överkapacitet och därmed ytterligare prispress.

Inga större förändringar i branschens struktur har skett sedan introduktionen av den kvicksilverbaserade lågenergilampan. Den enda faktor som påtagligt skulle kunna förändra branschen som helhet är om nya tekniska lösningar och innovationer förändrar förutsättningarna i grunden. Tecken på detta har förekommit, till exempel Philips stora satsning på LED­tekniken, som resulterat i köp av ett antal företag under de senaste åren. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet för LightLabs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet, men som dessutom kan erbjuda en ljuska­

raktär som kan uppfattas som behagligare. Dessutom kommer sannolikt LightLabs teknik att vara mindre kostnadskrävande och därmed möjliggöra billigare produkter. Det är sannolikt att både LED och LightLabs teknik kommer att finna goda mark­

nadsmöjligheter sida vid sida.

m a r k n a d & m i l j ö

LightLabs forskare arbetar med vakuumtest av lampans komponenter.

(10)

m a r k n a d & m i l j ö

mer att konkurrera ut lågenergilamporna. Eventuellt kan detta ske genom att kvicksilverundantaget för de senare hävs. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet även för Light Labs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet men som även erbjuder en behagligare ljusupplevelse genom bättre färgåtergivning och mer rundstrålande karaktär. Sammanfattningsvis väntas LightLabs lampa och LED­lampa båda uppvisa goda miljöegenskaper.

Bedömningen är dock att LightLabs lampa i vissa sammanhang överträffar LED­lampan genom behagligare belysningskaraktär.

Därmed skapas ett ökat intresse för teknologin hos aktörer som söker ett alternativ till LED­belysning.

ökad miljömedvetenhet driver förändring Ökat miljömedvetande kommer att prägla belysningsmarknaden framöver. Det är inom detta område som marknadsaktörerna kan utmärka och differentiera sig, vilket gynnar LightLabs mil­

jövänliga teknologi.

Det är framför allt två miljöfrågor som är mer aktuella än an­

dra. För det första finns ett stort behov av att minska koldioxid­

utsläppen (dvs minska energiförbrukningen). För det andra är det viktigt att begränsa mängden kvicksilver i omlopp.

Stora delar av världens elproduktion sker idag via förbrän­

ning av fossila bränslen. Enligt IEA (International Energy Agency) producerades det inom OECD cirka 884 TWh (Terra­

wattimmar) elenergi under december 2009. Drygt 68 procent av denna produktion skedde med fossila bränslen, 16 procent med vattenkraft, 14 procent med kärnkraft och endast cirka 3 pro­

cent med alternativa energikällor. Fossila bränslen orsakar inte bara omfattande koldioxidutsläpp utan bidrar även till utsläpp av stora mängder kvicksilver som frigörs vid förbränningen. Att minska energiförbrukningen innebär alltså att även kvicksilver­

utsläppen automatiskt minskar.

EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor.

Tillverkning av lågenergilampor hos en av LightLabs tänkbara partners.

konkurrens och teknologier

Belysningsmarknaden har tidigare kännetecknats av två lösningar för att alstra ljus. Den ena är den traditionella glödlampan och den andra är lysröret. På senare år har det även utvecklats alter­

nativa lösningar baserade på lysdioder. För LightLab, som hu­

vudsakligen är ett utvecklingsbolag, utgörs konkurrensen i dags­

läget inte främst av enskilda aktörer, utan snarare av de olika teknologier för allmänbelysning som finns eller som är under utveckling.

Den vanliga lågenergilampan är i grund och botten ett lysrör som anpassats för att passa där traditionella glödlampor normalt har sina användningsområden. Den främsta fördelen är att elför­

brukningen minskar med upp till 80 procent.

Lysdioder (LED) är en teknik som utvecklats starkt de senas­

te åren. Tekniken har i dagsläget fortfarande för höga produk­

tionskostnader och ljuskvalitén är inte tillräcklig bra för att kun­

na konkurrera fullt ut med andra produkter på

konsumentmarknaden för allmänbelysning. Tekniken väntas därför initialt användas inom olika områden för specialbelys­

ning för att på sikt etablera sig som ett alternativ även inom all­

mänbelysning. Produktionskostnaderna väntas dock förbli rela­

tivt sett höga.

Det är inte osannolikt att vissa LED­lampor med tiden kom­

(11)

m a r k n a d & m i l j ö

En närbild av ett vakuumtest-system LightLabs utrustning

för belysningsmätning.

(12)

l i g h t l a b s t e k n o l o g i

lightlab har sedan starten 1996, framför allt de senaste åren, skapat en stark teknisk bas, skyddad genom ett flertal patent samt byggt upp en bred kunskap inom området fältemis­

sionsteknik kombinerat med katodluminiscens för belysning.

Grundprincipen som LightLabs teknologi bygger på är känd sedan länge. Hittills har dock de flesta applikationer baserats på en varm katod, dvs glödtråd, och tekniken har under lång tid använts i bland annat traditionella TV­apparater med bildrör.

LightLab baserar däremot sin teknologi på en kall katod.

Fördelen med en kall katod är att mängden energi som förloras i värme minskar, vilket innebär minskad energiförbrukning.

Detta medför också att lampan kan användas i en rad andra applikationer där värmestrålning inte är önskvärd.

Eftersom kvicksilver inte används erbjuder LightLabs tekno­

logi en belysningsprodukt som är både energieffektiv och som inte belastar naturen med tungmetaller. Då den dessutom ger bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla kan den ersätta eller vara ett bra komplement till konventionella glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LED­lampor.

lightlabs teknologi har flera fördelar LightLabs teknik för allmänbelysning innebär många fördelar jämfört med befintliga belysningsalternativ:

Lampan är till skillnad mot andra lågenergilampor helt fri från kvicksilver och andra tungmetaller.

LightLabs lampa förbrukar mindre energi än vanliga glöd­

lampor och flertalet lågenergilampor.

Lampan fungerar med vanlig steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).

Lampan tänds utan fördröjning.

Lampan fungerar även vid låga temperaturer. Vanliga låg energilampor fungerar sämre vid låga temperaturer.

Lampan har högre Ra­värde, dvs färgåtergivningsförmåga än flertalet lågenergilampor och LED­lampor­

teknikens grundprinciper

Tekniken i lampan bygger på två fysikaliska fenomen: fältemission och katodluminiscens. Enkelt förklarat innebär det att ljus skapas genom att ett elektronflöde genereras i en kall kolkatod i lampans mitt. Elektronerna emitteras (dvs skickas ut) från katoden och träffar insidan av ett lampglas belagd med ett luminiscerande pulver och ett mycket tunt skikt av aluminium, varvid ljus upp­

står. Grundprincipen för katodluminiscens är känd sedan länge.

utveckling av teknologin

Även om de grundläggande principerna för fältemission och katodluminiscens varit kända länge har den samlade kunskapen kring dessa fenomen varit begränsad, särskilt vad gäller att app­

licera dem för belysningsändamål. Därför bedriver LightLab

LightLabs patenterade teknologi

teknikens grundprinciper

Katod av kolmaterial (–) som behandlas för att skapa en yta med mycket små skarpa spetsar (nanoteknologi) Insidan av ett glasrör beläggs med lyspulver (luminesceran- de) och utgör en anod (+) Kolmaterialet innesluts i glas- röret i vaccum

Spänning mellan kolspets- arna (–) och lyspulvret (+) Elektroner avges från spets- arna och flödar till lyspulvret (fält emission)

Lyspulvret lyser (luminescerar) Elektroner från katoden skjuts mot lyspulver på glasets insida

varvid ljus uppstår.

Synligt ljus Synligt ljus

Katod Fosfor Glas

(13)

l i g h t l a b s t e k n o l o g i

forskning i syfte att kunna utveckla teknologin med målet att ta fram en kommersiell produkt.

Forskningen sker huvudsakligen i Sverige. I Taiwan sker ut­

veckling av material och komponenter samt tillverkning och testning av prototypserier. Laboratoriet i Taipei uppgraderades under 2008 och 2009 och ytterligare personal har rekryterats i syfte att öka utvecklingstakten. Ytterligare rekrytering kommer att ske under 2010.

fokus på energieffektivtet och livslängd Utvecklingsarbetet har resulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar. Såväl ljusflödet (dvs hur starkt lampan lyser) som energieffektiviteten har förbättrats markant under de senaste åren. Fokus ligger nu på att optimera livslängden och miniatyrisera elektroniken. Samtidigt bedöms möjligheterna vara goda att ytterligare förbättra energieffektivi­

teten.

produktionsinriktad utveckling

I syfte att påbörja utvecklingen av LightLabs teknik mot en framtida storskalig produktion träffades i februari 2009 ett pro­

duktutvecklingsavtal med Teco Nanotech i Taiwan där syftet är att anpassa lampan och tekniken för produktion i större skala.

Inom applikationen medicinsk röntgen har ett samarbetsavtal skrivits med Taiwanesiska Tak­Lin’s Electronics Corp.

Spin-off produkter och relaterad forskning

ljusflöde och energieffektivitet

LightLabs forskning kring huvudapplikationen belysning har även resulterat i ett antal innovationer och applikationer vid sidan av huvudapplikationen.

ferritkärna

En av dessa är en egenutvecklad ferritkärna. Nästan all elektro­

nisk utrustning har en ferritkärna i någon form och LightLabs ferritkärna synes ha potentialen att öka effektiviteten i de fles­

ta elektroniska komponenter och apparater där en ferritkärna ingår. Patentarbete och verifieringar pågår.

röntgenrör

Ytterligare en intressant applikation är att använda LightLabs fältemissionsteknik i röntgenrör. Detta kan ge en rad fördelar inom bland annat medicinsk röntgen. I mars 2009 tecknades därför ett avtal med det taiwanesiska företaget Tak­Lin’s Elec­

tronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet.

biofotonik

LightLab har sedan länge ett samarbete med Kungliga Tek­

niska Högskolan i Stockholm, KTH, där det i första hand bedrivits forskning och utveckling inom biofotonik baserad på zinkoxid och kvantprickar. Samarbetet är dock för när­

varande vilande till följd av LightLabs fokusering på lamp­

projektet.

nandos

LightLab har deltagit i ett EU­finansierat forskningsprojekt kring nästa generations vita lysdioder som avlutades i mars 2009, NANDOS (Nanophotonic and Nanoelectronic Devices from Oxide Semiconductors). Projektet påbörjades 2005 och avlutades med goda resultat. LightLab har rätt att använda resultat från NANDOS­projektet för att utveckla egna pro­

dukter utan att betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare. Projektet är viktigt för LightLabs långsiktiga pro­

duktutveckling. Arbetet har för närvarande lägre prioritet än lampprojektet.

Utveckling av två viktiga lampegenskaper, ljusflöde och energieffektivitet, över tiden.

Ljusflöde (lumen) Effektivitet (lumen / Watt)

2 500

2 000 1 500

1 000 500 0

100

80 60

40 20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0

Ljusflöde (lumen) Effektivitet (lumen / Watt)

(14)

2 5 10 15 20 25 30 35

SEK Tusental

3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

kursutveckling

2006 2007 2008 2009

  B-Aktien        OMX Stockholm_PI       Omsatt antal aktier, 

tusental 

© NASDAQ OMX

2010 l i g h t l a b - a k t i e n

Aktien

aktien och aktiekapital

LightLabs aktier är registrerade hos, och dess aktieägarförteck- ning förs av, Euroclear Sweden AB (VPC), box 7822, 103 97 Stockholm, Sverige. Aktiebrev utfärdas inte för aktierna.

LightLabs B-aktie handlas på Nasdaq OMX First North sedan februari 2009. Kortnamn på Nasdaq OMX First North är LLSW-B och ISIN-kod för B-aktien är SE0001535568. G&W kapitalförvaltning AB är Bolagets Certified Adviser. Tidigare har handel i bolagets B-aktie skett på NGM MTF och dessför- innan på NGM Equity.

I februari 2010 genomfördes en företrädesemission av aktier och teckningsoptioner. Antalet nya aktier uppgick till 2 452 556. Vi- dare genomfördes en riktad emission till bl.a. garantorerna i fö- reträdesemissionen som omfattade ytterligare 436 529 aktier.

LightLabs aktiekapital uppgick per den 31 mars 2010 till 2 539 861,80 kronor fördelat på högst 15 000 aktier av serie A och 12 684 309 aktier av serie B med kvotvärde 0,2 kronor. Båda aktieslag har lika rätt till Bolagets tillgångar och vinst. Aktier av serie A representerar tio (10) röster och aktier av serie B repre- senterar en (1) röst.

utestående teckningsoptioner

LightLab har ett utestående personaloptionsprogram som ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt

111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månads utgång 2010.

I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissionen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En tecknings- option TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 februari 2008 – 30 mars 2009 teckna en ny B-aktie till kursen 19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att under tiden 1 juli 2009 – 30 september 2010 teckna en B-aktie i Bolaget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 har skett med an- ledning av genomförda nyemissioner. Omräknad teckningskurs för TO2 är 16,65 kronor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,5 nya B-aktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010.

Antalet nyemitterade teckningsoptioner (TO3) genom före-

trädesemissionen i februari 2010 uppgick till 2 452 556. Två (2)

teckningsoptioner berättigar till teckning av en (1) ny aktie till

en teckningskurs om 9,50 kronor under perioden 1 juni – 30 juni

2010. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning

av nya aktier kommer LightLab att tillföras cirka 11,6 MSEK.

(15)

l i g h t l a b - a k t i e n

aktiekapitalets utveckling

År Transaktion A-aktier B-aktier Totalt antal

A-aktier Totalt antal

B-aktier Totalt antal

aktier Förändring

aktiekapital Totalt

aktiekapital Kvotvärde

2000 Nyteckning 0 0 1 000 0 1 000 100 000,00 100 000,00 1,00

2005 Nyemission m m 14 000 2 860 927 15 000 2 860 927 2 875 927 475 184,80 575 185,40 0,20

2006 Nyemission 0 30 000 15 000 2 890 927 2 905 927 6 000,00 581 185,40 0,20

2007 Nyemission 0 500 000 15 000 3 390 927 3 405 927 100 000,00 681 185,40 0,20

2007 Nyemission 0 265 000 15 000 3 655 927 3 670 927 53 000,00 734 185,40 0,20

2007 Nyemission 0 734 185 15 000 4 390 112 4 405 112 146 837,00 881 022,40 0,20

2009 Nyemission 0 4 405 112 15 000 8 795 224 8 810 224 881 022,40 1 762 044,80 0,20

2009 Nyemission 0 1 000 000 15 000 9 795 224 9 810 224 200 000,00 1 962 044,80 0,20

2010 Nyemission 0 2 452 556 15 000 12 247 780 12 262 780 490 511,20 2 452 556,00 0,20

2010 Nyemission 0 436 529 15 000 12 684 309 12 699 309 87 305,80 2 539 861,80 0,20

de tio största ägarna*

Org.nummer Ägare A-aktier B-aktier Innehav, % Röster, % Marknads-

värde, TSEK

802400-4155 Östersjöstiftelsen 0 1 459 590 14,88 14,68 12 844

516406-0286 Nordnet Pensionsförsäkring AB 0 803 272 8,19 8,08 7 069

516401-8292 Robur Försäkring 0 460 510 4,69 4,63 4 052

802002-7119 Gålöstiftelsen 0 364 800 3,72 3,67 3 210

516401-6775 Avanza Pension 0 294 191 3,00 2,96 2 589

009635-5375 Six Sis Ag, W8imy 0 172 637 1,76 1,74 1 519

556138-3133 Valvia Invest AB 0 121 176 1,24 1,22 1 066

360117-6278 Svartvik, Lennart 0 120 000 1,22 1,21 1 056

009619-6753 Altraplan Bermuda Limited 0 115 000 1,17 1,16 1 012

556244-8927 Isakssons Elektriska AB 0 75 000 0,76 0,75 660

Övriga ägare 15 000 5 809 048 59,37 59,92 51 120

Summa 15 000 9 795 224 100,00 100,00 86 198

*Per 2010-02-12

(16)

Förvaltningsberättelse  och räkenskaper

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

(17)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

detta är lightlab

LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar och kommersialiserar en ljusteknologi baserad på fältemission och katodluminiscens. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan fram- ställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996, och särskilt de senaste åren, skapat en stark teknisk grund skyddad av ett flertal patent och har byggt upp omfattande kunskap kring tek- niken genom det utvecklingsarbete som bedrivits.

Det speciella med LightLabs tekniska ansats är att den skulle kunna möjliggöra en kommande produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda kvicksilver. Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst:

Hög energieffektivitet.

Helt fri från kvicksilver.

Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer).

Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag.

Attraktiva belysningsegenskaper.

God färgåtergivning.

Tål kyla.

LightLab har cirka 4 000 aktieägare och bolagets B-aktie och teckningsoptioner handlas på Nasdaq OMX First North.

2009 i korthet

Under 2009 året har en stor del av Bolagets resurser använts till att förbättra lampans energieffektivitet samt till uppgradering av mätutrustning. Detta resulterade i avsevärda förbättringar av lampans prestanda och har löst de problem som vid tidigare mätningar gav låga värden avseende energieffektiviteten. Det oberoende testinstitutet Intertek uppmätte under november 2009 en energieffektivitet på 85 lm/W, vilket bekräftar att miljö- lampan är effektiv.

Utvecklingsarbetet har bestått av olika faser. Den första fasen var att få så stor ljusintensitet som möjligt – över 2 000 lumen.

Nästa fas var att få så hög färgeffektivitet som möjligt samt att kunna variera färgtemperaturen. LightLab kan idag skapa valfri färgtemperatur från 2 700 K och uppåt med hög energieffektivi- tet. Ra-värden på över 90 kan uppnås, vilket innebär en utmärkt färgåtergivning och att ljuset upplevs som behagligt för betrak- taren.

Den vid årets utgång pågående utvecklingsfasen gäller pri- märt livslängden och utvecklingen av kommersiellt mer gångbar elektronik. De forcerade livstidstester som gjorts tyder på att

förändringarna av drivelektronik och elektroder varit positiva för lampans livslängd.

Under februari byter LightLab handelsplats för bolagets aktie till Nasdaq OMX First North.

Som en följd av det intentionsavtal som i december 2008 träf- fades med Teco Electric & Machinery Co., Ltd undertecknas i februari ett produktutvecklingsavtal med dotterbolaget Teco Nanotech Co.,Ltd om den vidare utvecklingen och produktionen av LightLabs kvicksilverfria energisparlampa för allmänbelysning.

Syftet är att anpassa lampan för produktion i större skala.

I mars träffas ett avtal med det taiwanesiska företaget Tak- Lin’s Electronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet.

Under maj genomför bolaget en företrädesemission, vilken tillför bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskostnader. Under sommaren och hösten sker en intensifiering av arbetet med lam- pans drivelektronik. I början av november presenteras resulta- ten från en serie tester, utförda av det oberoende testinstitutet Intertek, vilka visar på en energieffektivitet på upp till 85 lm/W.

I oktober genomförs en riktad nyemission, vilken tillför bo- laget 3,8 MSEK efter emissionskostnader.

I november – december utökas LightLabs patentportfölj ytterligare genom godkännande av viktiga patent för såväl anod- som katodteknologin i både EU och Kina.

organisation och personal

LightLab bedriver verksamhet i både Sverige och Taiwan. Kon- cernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ), som svarar för koncernledning, forskning och utveckling, samt det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan som se- dan 2003 svarar för laboratorieverksamhet, prototypproduktion, tester och utvärdering. Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och moderniserats. Den utökade organisationen och det upp- rustade laboratoriet innebär att utvecklingstakten har kunnat ökas och bedrivas effektivare än tidigare. Koncernen har sam- manlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Härutöver har specialister hyrts in på konsultbasis med tidsbegränsade upp- drag för specifika uppgifter i både moder- och dotterbolaget.

patent

LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknolo- gier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sam- manlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strate- gin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier.

Förvaltningsberättelse

(18)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

investeringar

Under året har investeringar i LightLab Asia gjorts om 0,2 (0,9) MSEK. Dessa investeringar bestod främst av ny laboratorie­

utrustning.

finansiering och likviditet

Under 2009 genomfördes två nyemissioner om sammanlagt cirka 13,1 MSEK. I april­ maj genomfördes en företrädesemission av aktier som tillförde bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskost­

nader. En extra bolagsstämma i LightLab Sweden beslutade den 14 april om nyemissionen av högst 4 405 112 B­aktier. Tecknings­

kursen sattes till 2,50 kr per aktie. Genom nyemissionen ökade aktiekapitalet i bolaget med 881 022,40 kr och uppgick därefter till 1 762 044,80 kr. Antalet aktier uppgick efter nyemissionen till 8 810 224, varav 15 000 av serie A och 8 795 224 av serie B.

Med stöd av bemyndigande från årsstämman beslutade styrel­

sen i oktober att genomföra en riktad nyemission om 1 000 000 B­aktier till en kurs av 4:00 kr per aktie vilket medförde att ak­

tiekapitalet uppgick till 1 962 044,80 kr. Härigenom tillfördes bolaget ett kapital om 4 MSEK före emissionskostnader. Emissi­

onen tecknades av några av de större aktieägarna i bolaget men även av flera nya investorer. Skälet till emissionen var att bolaget behövde tillföras mer kapital för att skapa ett tidsmässigt utrym­

me dels för det då pågående utvecklingsarbetet, dels för förbere­

delser inför en större kapitalanskaffning som planerade till inledningen av 2010.

Likviditeten var vid årsskiftet säkerställd till och med mars 2010. De likvida medlen uppgick vid årets utgång till 2,4 (6,4) MSEK.

optionsprogram

Bolaget har gett ut två personaloptionsprogram. Det första gav nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 7 kronor per aktie. Programmet för­

utsatte att nyckelpersonerna hade kvar sitt engagemang i Bola­

get till och med utgången av år 2008 och att de utnyttjades före april månadsutgång 2009. Inga av dessa personaloptioner ut­

nyttjades innan löptidens slut. Det andra personaloptionspro­

grammet ger nyckelpersoner möjlighet att efter omräkning på grund av emission våren 2009, tillsammans teckna maximalt 111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Program­

met förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månad 2010.

I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissio­

nen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En teckningsoption TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 fe­

bruari 2008 – 30 mars 2009 teckna en B­aktie i Bolaget till kursen

19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att un­

der tiden 1 juli 2009 – 30 september 2010 teckna en B­aktie i Bo­

laget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 gjordes i samband med nyemissionen som genomfördes under våren 2009. Ny omräknad teckningskurs för TO2 är 16,91 kro­

nor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,48 nya B­aktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010. TO2 handlas på Nasdaq OMX First North under kortnamn LLSW TO2 med ISIN­kod SE0002207969.

resultat och ställning

Koncernresultatet efter finansiella poster uppgick till –16 831 (–13 432) TSEK, varav 4 566 (4 121) TSEK avsåg personalkost­

nader. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till –16 894 (–13 800) TSEK, varav 3 403 (3 125) TSEK avsåg personalkostnader. De ökade kostnaderna under året bedöms ligga väl inom ramen för den fastlagda långsiktiga planen och bidrar till att väsentligt öka den takt i vilken forskning och utveckling kan bedrivas.

styrelsens arbete och organisation

Vid årstämman den 9 juni 2009 omvaldes Erik Åsbrink, Jan­Olof Hersler, Björn Karlsson, Christer Lindberg och Bo Madsen som styrelseledamöter. Vidare nyvaldes Kristina Fahl och Björn Varnestig. Erik Åsbrink valdes till styrelsens ordförande. Matilda Dahl hade avböjt omval. Under året har LightLabs styrelse sam­

manträtt 19 gånger.

viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång

Styrelsen i LightLab Sweden AB beslutade i februari att, villko­

rat av godkännande från en planerad extra bolagsstämma den 2 februari 2010, genomföra en nyemission med företrädesrätt för bolagets aktieägare omfattande cirka 19,3 MSEK före emissions­

och garantikostnader. Bolagsstämman godkände sedermera beslutet och emissionen genomfördes under februari månad.

Fyra gamla aktier, oavsett aktieslag, gav rätt att teckna en unit bestående av 1 aktie av serie B samt 1 teckningsoption. Bolaget tillfördes efter emissionskostnader cirka 14 MSEK. Antal aktier uppgår till 12 699 309 st. Om teckningsoptionerna utnyttjas till fullo för teckning av aktier, tillförs bolaget ytterligare cirka 11,6 MSEK. Emissionen fulltecknades. Björn Varnestig tillträd­

de som VD den 9 april 2010.

framtidsutsikter

Med den efter utgången av 2009 genomförda nyemissionen be­

räknas LightLab tillföras kapital som möjliggör fortsatt arbete i

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

Förvaltningsberättelse, forts.

(19)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

samarbete med bolagets partners med inriktning på produkt- utveckling, utlicensiering och/eller försäljning av teknik. Fokus kommer framgent att ligga på energisparlampan i avsikt att för- bättra prestandan till kommersiellt acceptabla nivåer.

Utsikterna att lyckas tekniskt bedöms dock fortsatt som osäkra och lampans kommersialisering är beroende av tänkbara sam- arbetspartners bedömning. Dessa risker motiveras dock av det potentiellt höga marknadsvärde som kan bli fallet om en fram- gångsrik kommersialisering skulle ske. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att de traditionella glödlamporna kommer att fasas ut på flera marknader och att de nuvarande lågenergilam- porna, till skillnad mot LightLabs energisparlampa, innehåller miljöfarligt kvicksilver.

förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor):

balanserad vinst 15 460 785

årets förlust –16 893 870

–1 433 085 behandlas så att

i ny räkning överföres –1 433 085

Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt

framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt

kassaflödesanalyser med tilläggsupplysningar.

(20)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

koncernens resultaträkning

TSEK Not 2009–01–01-

2009–12–31 2008–01–01-

2008–12–31 Rörelsens intäkter

Övriga rörelseintäkter 481 4

481 4

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader 1, 2 -12 283 -9 688

Personalkostnader  3, 4 -4 566 -4 121

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -326 -217

Övriga rörelsekostnader -113 0

-17 288 -14 026

Rörelseresultat -16 807 -14 022

Resultat från finansiella investeringar

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 87 688

Räntekostnader och liknande resultatposter -111 -98

Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432

   

årets resultat -16 831 -13 432

(21)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

koncernens balansräkning

TSEK Not 2009–12–31 2008–12–31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer 5 1 507 1 603

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 8 5 5

Summa anläggningstillgångar 1 512 1 608

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga fordringar 1 030 500

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 400 451

1 430 951

 Kortfristiga placeringar      

Övriga kortfristiga placeringar 10 406 2 975

Kassa och bank   2 000 3 477

Summa omsättningstillgångar3 836 7 403

SUMMA TILLGÅNGAR 5 348 9 011

Eget kapital och skulder

Eget kapital 11

Aktiekapital 1 962 881

Fria reserver 16 377 17 946

Årets resultat -16 831 -13 432

Summa eget kapital 1 508 5 395

Långfristiga skulder 12

Skulder till kreditinstitut 1 469 1 469

Summa långfristiga skulder 1 469 1 469

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 1 284 760

Övriga skulder 148 133

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 939 1 254

Summa kortfristiga skulder 2 371 2 147

summa eget kapital och skulder 5 348 9 011

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

(22)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

koncernens kassaflödesanalys

TSEK 2009–01–01-

2009–12–31 2008–01–01-

2008–12–31 Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster -16 831 -13 432

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 326 217

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -16 505 -13 215

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av kortfristiga fordringar -479 302

Förändring av kortfristiga skulder 224 138

Kassaflöde från den löpande verksamheten -16 760 -12 775

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -309 -1 171

Kassaflöde från investeringsverksamheten -309 -1 171

Finansieringsverksamheten

Nyemission 13 071

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 13 071

Årets kassaflöde -3 998 -13 946

Likvida medel vid årets början 6 452 20 223

Kursdifferens i likvida medel -48 175

likvida medel vid årets slut 2 406 6 452

koncernens förändringar i eget kapital

TSEK Aktiekapital Bundna

reserver Fria reserver och

årets resultat Summa

eget kapital

Eget kapital 2006-12-31 581 286 5 037 5 904

Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - 458 458

Registerat kapital 286 -286

Årets resultat - - -9 609 -9 609

Nyemission, aktiekapital under registrering 14 21 763 21 777

Eget kapital 2007-12-31 881 0 17 649 18 530

Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - 297 297

Årets resultat - - -13 432 -13 432

Eget kapital 2008-12-31 881 0 4 514 5 395

Valutakursdifferens vid omräkning av utlandsverksamhet - - -127 -127

Nyemission 1081 - 11 990 13 071

Årets resultat - - -16 831 -16 831

Eget kapital 2009-12-31 1 962 0 -454 1 508

(23)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

moderbolagets resultaträkning

TSEK Not 2009–01–01-

2009–12–31 2008–01–01-

2008–12–31 Rörelsens intäkter

Nettoomsättning 0 -2

Övriga rörelseintäkter 482 4

482 2

Rörelsens kostnader

Övriga externa kostnader 1, 2 -13 819 -11 236

Personalkostnader  3 -3 403 -3 125

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -25 -24

Övriga rörelsekostnader -113 -3

-17 360 -14 388

Rörelseresultat

Resultat från finansiella poster

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 44 684

Räntekostnader och liknande resultatposter -60 -98

-16 586

Resultat efter finansiella poster -16 894 -13 800

Resultat före skatt -16 894 -13 800

å rets resultat -16 894 -13 800

(24)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

moderbolagets balansräkning

TSEK Not 2009–12–31 2008–12–31

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Inventarier, verktyg och installationer 5 128 89

128 89

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 6, 7 1 200 1 200

Andelar i intresseföretag 8 5 5

1 205 1 205

Summa anläggningstillgångar 1 333 1 294

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

Fordringar hos koncernföretag 635 673

Övriga fordringar 626 385

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 324 309

1 585 1 367

Kortfristiga placeringar

Övriga kortfristiga placeringar 10 406 2 975

Kassa och bank   1 559 2 891

Summa omsättningstillgångar3 550 7 233

summa tillgångar 4 883 8 527

Eget kapital och skulder

Eget kapital 11

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 962 881

1 962 881

Fritt eget kapital

Överkursfond 33 752 21 763

Balanserad vinst eller förlust -18 292 -4 491

Årets resultat -16 894 -13 800

-1 434 3 472

Summa eget kapital 528 4 353

Långfristiga skulder 12

Skulder till kreditinstitut 1 469 1 469

Summa långfristiga skulder 1 469 1 469

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 1 215 1 012

Skulder till koncernföretag 673 345

Övriga skulder 59 169

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 939 1 179

Summa kortfristiga skulder 2 886 2 705

summa eget kapital och skulder 4 883 8 527

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

(25)

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r

moderbolagets kassaflödesanalys

TSEK 2009–01–01-

2009–12–31 2008–01–01-

2008–12–31 Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster -16 894 -13 800

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m 23 24

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -16 871 -13 776

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av kortfristiga fordringar -218 -494

Förändring av kortfristiga skulder 181 529

Kassaflöde från den löpande verksamheten -16 908 -13 741

Investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -64 -83

Kassaflöde från investeringsverksamheten -64 -83

Finansieringsverksamheten

Nyemission 13 071 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 13 071 0

Årets kassaflöde -3 901 -13 824

Likvida medel vid årets början

Kursdifferens i likvida medel 5 866 19 690

likvida medel vid årets slut 1 965 5 866

moderbolagets förändringar i eget kapital

TSEK Not Aktiekapital Övrigt fritt

eget kapital Summa

eget kapital

Eget kapital 2006-12-31 867 10 566 11 433

Årets resultat -15 057 - 15 057

Nyemission, aktiekapital under registrering 14 21 763 21 777

Eget kapital 2007-12-31 881 17 272 18 153

Årets resultat -13 800 - 13 800

Eget kapital 2008-12-31 881 3 472 4 353

Nyemission 1 081 11 990 13 071

Årets resultat -16 894 -16 894

Eget kapital 2009-12-31 11 1 962 -1 432 528

References

Related documents

Bolagets utvecklingsarbete under 2012 och produktionsanpass- ning under 2013 skall inriktas på att finna lösningar för att kunna massproducera lampor som innehåller LightLabs

Om vi inte särskilt och skriftligen kommit överens om annat påtar vi oss inget som helst ansvar för produktens prestanda eller för förlust eller skada som kan uppstå vid

LightLab Sweden har förvärvat resterande 30% av aktierna i LightLab Asia Corp för TSEK 300 och äger efter transaktionen 100% av aktierna i dotterbolaget.. I resul- tatet ingår

Därutöver arbetar bolaget för att fältemissionstekniken skall komma till användning inom andra områden.. LightLab deltar även i forskning kring en ny typ av miljövänliga

We recommend to the Annual General Meeting that the income statement and balance sheet of the Parent Company and the Group be adopted, that the profits of the Parent Company be

Den forskning och utveckling som bedrivits har inte bara resulte- rat i fungerande lampprototyper utan även en rad andra beståndsdelar och applikationer. En av dessa är en

Då de stora skillnaderna i mängden kyla vilken krävs för en viss serverenergi ligger i hur väl man kapslar in värmen eller kylan samt hur den distribueras, med

”meckardag” då de skruvade sönder saker för att se hur de fungerar. Alarmerande är det dock att det var den enda gången eleven haft teknik. Av detta resultat ifrågasätter jag