I enlighet med vår kvalitetspolicy förvåntar vi oss att alla enheter ständigt skall förbattra sig, även i miljöarbe·

Maunrz Sahim

Förord

SKF är stolt över sitt namn som pålitlig leverantör av kvalitetslager, Uitningar och näraliggande produkter. Att vara marknadsledare kråver produkter som tillfredsstäl- ler kunderna i alla avseenden, inte bara i fråga om pris, prestanda och service utan också vad avser miljoaspek- ter. För att uppnå detta behöver "i en vål utbildad och motiverad personal samt moderoa tillverkningsenheter som uppfyller de krav !>Om ställs av alla dem som på något sått år beroende eller påverkas av oss.

Vi har inom SKF en lång kvalit(;tstradition. I stor utsträckning har denna kvalitetsattityd också karakteri- serat vårt miljöarbete. Vi anser att vi står i främsta ledet i ,,-år bransch när det gäller framgångsrikt miljöarbete.

Vi vet dock att det fortfarande finns utrymme för bety- dande forbåttringar. Av detta skäl införde vi under 1994 en ny koncernpolicy och manual med direktiv till alla SKF-enheter vad avser miljö, hälsa och säkerhet.

I enlighet med vår kvalitetspolicy förvåntar vi oss att alla enheter ständigt skall förbattra sig, även i miljöarbe·

tet. Det är vår avsikt att tiJlampa samma principer och norrner för miljöstyrning vid alla våra enheter världen över och vi har ambitionen att hålla samma miljöstan- dard varhelst ,.i verkar.

Som ett '\ierktyg i den kontinuerliga förbattringspro- cessen inom miljöarbetet startade vt fot flera år sedan regelbundna miljörevisioner '1d våra tillverkande enhe- ter. Vi avser att fortsatta med sådan revisionsverksam- het, eftersom Yi vet att det år ett effektivt verktyg i vår strävan att tillfredsståila hogt

miljökrav.

Miljöpåverkan

Produktionen av lager och tätningar representerar cirka 90 procent av all tillverkning inom SKF. Den huvudsakliga · råvaran vid lagertillverkning

stål. Råvaran vid SKFs stål- verk är stålskrot; den huvudsakliga råvaran från icke förny- bara resurser

fermlegeringar och kalk, vilka endast representerar några procent av det totala råvarubehovet.

De viktigaste råvarorna vid fabrikerna för tätningstillverk- ning

stål och gumnii (huvudsakligen syntetiskt).

En hög andel av allt stål i rullningslager återvinns, när lagret har slutanvän ts. stålbehovet per lager har gradvis minskat under många år tack vare införaride av effektiva(

tillverkningsprocesser med avseende på.materialutnyttjan-- det. Ä ven förbättrade lagerkonstruktioner, som medger högre bärighetstal fö r en given lageityp, har lett till en lägre lagervikt för en given tillämpning. Denna trend förväntas fortsätta.

Ett rullningslager används normalt många år, ibland under decennier. Under denna period har lagret bara en obetydlig miljöpåverkan, eftersom det består av få kompo- nenter och relativt harmlösa material- i h uvudsak stål.

Numera är många lager från början försedda med det smörjmedel det behöver under hela den förväntade livs- längden. Somliga lagertyper behöver dock eftersmörjas och förorsakar på så sätt en miljöpåverkan motsvarande tillsat- sen av smörjmedel- i allmänhet olja eller fett på kolväte- bas. Andelen lager som

tätade ochsmorda fö r hela sin livslängd ökar.

Färdiga lager transporteras naturligtvis innan de når sin slutliga destination. Ett betydande transportarbete utförs sålunda vid distributionen av rullningslager. En studie star- tas under 1995 för att undersöka miljöeffekterna av detta transportarbete - och hur dessa kan minskas.

Den miljöpåverkan från SKFs rullningslagerverksamhet · som lättast kan påverkas

utan tvekan den som orsakas ~­

direkt av tillverkningen. Detta är också det område där de-- största förbättringsansträngningarna för närvarande görs.

Den skärande bearbetningen i tillverkningen.kräver olja eller andra vätskor för kylning och smörjning och den gene- rerar diverse restprodukter och förorenat vatten.

lagring, behandling, återvinning och kvittblivning av dessa- restprodukter och förorenat vatten

därför ett prioriterat område för förbättringar.

Andra prioriterade områden är hantering och lagring av oljor och kemikalier, information om faror och skyddsåtgär- der vid materialhantering, olycksberedskap (planering och utbildning), bullerminskning, minskning av arbetsskador samt eliminering av PCB

(de flesta fabrikerna inom SKF har redan eliminerat all utrustning som innehåller PCB, men på grund av betydande investeringsb ehov för transfor- matorbyte kommer det att ta några år till, innan alla fabri·

ker

PCB-fria).

Produktionen av de råvaror och den energi som används i SKFs tillverkning har naturligtvis en miljöpåverkan, men möjligheterna att påverka denna

ganska begränsade, åtminstone på kort sikt.

1

Polyklorerade bifenyler, vilka tidigare var vanliga i transfor-

matorolja. Giftiga ämnen som kan omvandlas till dioxin och

andra mycket giftiga ämnen vid förhöjd temperatur.

Miljöstyrning

Den första koncernpolicyn för miljö utfärdades 1989. En ny version introducerades uiJ.der 1994. Den nya policyn visas i Figur l.

För att underlätta tolkningen av den nya policyn och samtidigt ge mer detaljerade direktiv för koncernens enhe- ter introducerades under 1994 en koncernmanual för miljö, hälsa och säkerhet

Manualen täcker alla väsentliga del- områden inom MHS-styrning och innehåller krav som alla SKF-enheter måste uppfylla för att verka i överensstäm- melse med koncernens MHS-policy.

r )Varje SKF-enhet förväntas utveckla ett eget MHS- 's[yrningssystem med manualer, procedurer, instruktioner

etc för att uppfylla kraven i koncernens policy och MHS- manual. Systemet skall också vara så utformat att det upp- fyller kraven i den brittiska standarden BS.7750 och den

1 ·-~ande

internationella standarden ISO 14000. Alla till-

"-.·.!rkande enheter inom SKF skall ha ett fungerande sådant MHS-styrningssystem senast vid utgången av 1996.

Huvudansvaret för MHS-frågor vid SKFs enheter åvilar linjeorganisationen. Alla fabriker i SKF har dock en eller flera personer utsedda för samordning av MHS-aktiviteter.

·En av deras huvuduppgifter för närvarande är att samordna implementeringen av koncernens nya policy och manual för miljö, hälsa och säkerhet. Vid koncernstaben har nyligen en utförlig handbok tagits fram, att användas som ett verk- tyg för SKFs bolag vid utvecklingen av lokala MHS- styrningssystem. Kurser hålls under 1995 för dem som ansvarar för denna utveckling.

Eftersom MHS-styrningen tidigare var delegerad till de enskilda SKF -bolagen, fanns det inga koncerngemensamma mått på prestationerna inom MHS-området. Endast de enskilda bolagen eller fabrikerna kunde dokumentera sina prestationer. Från 1994 finns det emellertid en uppsättning

~~-"mensamma

mått som används av alla enheter. De sam-

\.t~nlagda resultaten redovisas i denna rapport. Framtida rapporter kommer att visa hur utvecklingen framskrider med avseende på dessa mått.

_ .. Miljö, hälsa och säkerhet förkortas i det följande MHS.

SKFs nya lagerfabrik i Malaysia är ur såväl teknisk som process- och miljömässig synvinkel koncernens modernaste.

, .

..

SKF oth mil,jö n

Koncernens overgripa nde målsättning är att uppnå en längsiktig och uthi'JIIig lönsamhet. Med de tta mål är huvuduppgifte n att utveckla, framställa och marknads- föra produkter oc h tjimster som tillfredsståller våra kun- ders behov och samt idigt år säkra för sitt avsedda ända·

mäl. Samtidigt skall dc vara energieffektiva och miljömassigt gm ! tagbara samt lä tta att återvinna eller säkert slutdeponera.

.. \kd mil.t<)

r~~licy menas såvål den externa mil ~

ion

i.'kn

arbetsmiljön, vari inkluderas hälsa

och slikerhct.

• Gällande författningar och myndighetsbest ämm else r

ar minimikrav.

• .-\Jia SKI:-bolag 'kal l vidmakthålla långsiktiga miljö- phuwr -.amt

tli)r;t . nde anpassa dessa planer till nya

på miljöområdel.

• Verksamheten skall bedrivas på ett sådant sätt a tt mil- Jön skyddars och så att energi och naturres urser spa ras.

Miljöarbetet skall kännetecknas av ständig förbä ttring.

• Miljöpåverkan skall beak :<l'- \'td ••

• Bolagen inom SK F-ko ncernen skall sträva efter e n konstruktiv kommunikation med

och berorda miljömyndigheter.

• Leverantörer och entreprenörer skall påverkas att tiHåmpa principerna i denna policy.

• Alla SKF-bolag skall tillhandahålla säkra och attra k- tiva arbetspla tser för de anslålida och s ka ll forsakra sig om att de ans tällda

tillrackligt utbildade för att tillämpa denna policy i sitt dagliga a rbe te .

• Regelbundna kontrolle r a v efterlevnaden av denna policy skall göras av alla SKF-bolag. Miljöres ultat skall matas och rapporteras regelbundet tiiJ aktieagare, anställda och allmanheten.

Figur l

Miljörevisioner

r....

'·

.:,.-...

,,_

l '

f

'

f !

'

Regelbundna, formella MHS-revisioner vid de tillyerkande enheterna startades 1990. Revisionerna görs av personal i koncernstaben. Den primäia avsikten är att kontrollera att legal krav och interna SKF-krav är uppfyllda, att identifiera potentiella miljörisker och att stimulera till kontinuerlig MHS-förbättring. Under 1994 underkastades 38 av de cirka 90 fabrikerna i skilda delar av världen sådan revision. Alla fabrikerna i USA och Mexiko har reviderats två eller flera gånger, medan 35 fabriker ännu ej har reviderats någon gång. De kommer att vara reviderade senast 1996.

Revisionerna har bekräftat den föroättringstrend som observerats under flera år i de flesta fabrikerna. Några exempel:

• Minskad användning av hälso- och miljöfarliga ämnen, t ex klorerade organiska lösningsmedel.

• Ordning och reda i de direkta tillverkningsavdelningarna nalkas en hög standard. Detta har många positiva konse- kvenser, t ex färre arbetsolyckor, minskad förbrukning av hjälp- och tillsatsmaterial och en mer stimulerande arbets- miljö.

• Lägre frekvens och svårighetsgrad av arbetsskador.

Miljörevisorernas vanligaste rekommendationer till förbätt- · ringar omfattar följande:

• Förbättra hantering, lagring, återvinning och kvittblivning av restprodukter.

Liksom de flesta andra tillverkande företag genererar SKF restprodukter i tillverkningen. Många av dem kan återanvändas eller återvinnas om insamling, hantering och lagring av restprodukterna sköts ändamålsenligt. Det är också viktigt att hålla en strikt kontroll över destination och användning av de restprodukter som tas omhand av externa företag. Detta gäller särskilt riilljöfarligt avfall.

• Inför en återvinningsmetod för slipmull i stället för depone- ring på avfallstipp.

Lagertillverkning innefattar mycket slipning. Som en restprodukt erhålls betydande kvantiteter slipmull, i huvud- sak bestående av oxiderade metallpartiklar, slipskivepartik- lar, olja och vatten. Traditionell deponering på avfallstipp är. den minst önskvärda kvittblivningsmetoden. Olika åter-

• Förbättra tanksäkerheten genom invallning, dubbel mantel och automatisk läckdetektering.

Oljor, lösningsmedel och andra vätskor som används i tillverkningen lagras normalt i tankar (cisterner). För att minska risken för markförorening på grund av läckage och spill bör alla tankar ha en invallning. Nedgrävda tankar bör också ha dubbel mantel och automatisk läckdetektering.

• Förbättra information och kommunikation om faror och skyddsåtgärder vid hantering av kemikalier, oljor och . andra material.

En.del av de vätskor och kemikalier som används i tillc- verkningen är skadliga för människors hälsa eller för mil jön, om de inte hanteras rätt (få miljöfarliga eller hälso- - vådliga ämnen används dock idag). För att reducera risken för oönskad exponering är ett bra informations- och kommunikationsprogram nödvändigt.

• Fortsätt arbetet med att minska bullernivån.

En del av tillverkningoperationerna är mycket bullriga.

Åtgärder för att reducera detta arbetsmiljöproblem omfattar - i prioritetsordning- modifiering av process eller maskin för att minska ljudnivån vid källan, inkaps- ling eller isolering för att minska bullrets utbredning samt användande av hörselskydd. När bullernivån är 80 dB( A) eller högre, har man ett hörselskyddsprogram som omfat- tar regelbundna bullerexponeringsmätningar och hörsel- undersökningar för dem som exponeras.

• Förbättra ordning och reda i de icke tillverkande avdel- ningarna.

De kvalitetsprogram

under många år genomförts vid SKF-fabrikerna bar resulterat i en betydande förbätt- ring av ordning och

Härvid har de icke tillverkande avdelningarna släpat efter och man fokuserar nu

ansträngningarna mer på dessa avdelningar.

• Utöka MHS-utbildningen, särskilt i fråga om faror och skyddsåtgärder vid hantering av kemikalier ochfarliga vätskor, skydd mot arbetsolyckor samt olycksbered.skap.

Tidigare var det vanligt att MHS-utbildningen var begränsad till några timmar vid anställningens början ocl>-.

därefter några timmar per år med information om diverL MHS-ämnen såsom hörselskydd, brandberedskap, och skydd mot olyckor på den egna arbetsplatsen. Idag behövs båda bredare och djupare utbildning regelbundet under anställningen.

FORLORA.UE ARB.ETSTIM!It.o\R P G A ARBL"TSSK.IU>OR Fot Joradc OJbehll.•nm.u

pc.1 lr..ll.J"O .UbetU'UDDW SKF OSITIUlEJCH

14~r---.

2~~---~

1972 1971 1982 1987 1992

l

J

'

Hälsa och säkerhet

De flesta bolagen inom SKF har någon form av hälsokon- troll av de anställda, med en medicinsk undersökning vid anställningens början och därefter regelbundna hälsokon- troller. Omfattningen av dessa anpassas normalt till den enskildes arbetsuppgifter.

Arbetsskador och därav orsakad frånvaro utgör allvarliga störningar i den enskildes liv och förorsakar också extra kostnader för företaget. Betydande ansträngningar görs där- för för att reducera eller eliminera arbetsskador. Alla tillver- kande enheter inom SKF har sålunda rutiner för registrering och analys av dessa skador. Avsikten är att samla fakta och

· data som underlag för arbetet med minskning av skadornas frekvens och svårighetsgrad. I allmänhet har man under senare år kunnat se en klar förbättringstrend. Ett exempel visas i Figur 2. De sammanlagda siffrorna för 1994 i alla - -per-, tätnings- och ståltillverkande enheter inom SKF är:

Frekvens: 61 skador per miljon arbetstimmar.

Svårighetsgrad: 3 548 förlorade arbetstimmar per miljon arbetstimmar.

- , I flera av fabrikerna har det gått mer än ett år utan ska- .,__.!,r som lett till frånvaro, i ett fall två hela år.

Ett rehabiliteringsprojekt vid Ovako Steel i Hofors resul- terade i en 50-procentig minskning av antalet långtidssjuk- skrivna på grund av arbetsskada eller arbetssjukdom. · Miljöanpassad produktutveckling

Koncernens MHS-manual innehåller ett avsnitt om miljö- aspekter i produktutveckling, där ett totalt synsätt 'från vag- gan till graven' skall tillämpas. Avsikten är att man redan under utvecklingsfasen skall ta hänsyn till all den miljöpå- verkan som produkten kan förväntas ge upphov till under bela sin livscykel. Detta arbetssätt börjar nu tillämpas vid SKFs olika produktutvecklingsavdelningar.

Ett av de möjliga verktygen är en formelllivscykelanalys, dvs kartläggning och värdering av förväntad miljöpåverkan under hela livscykeln. Olika tekniker för detta ändamål är un,der utveckling vid många industriorganisationer och aka- demiska institutioner. Under 1995 kommer sådan teknik att på försök utprovas vid en SKV -enhet. .

Arbete bedrivs kontinuerligt för att minska mängden för- packningsmaterial så mycket som möjligt med hänsyn till produktens kvalitet under lagring och transport.

SKF godkänner endast förpackningar och förpacknings- material som kan återanvändas, återVinnas eller förbrännas utan. risk för miljöstöming. Endast miljömässigt acceptabla förpackningsmaterial godkänns. Detta gäller äve n tryck- svärtor, lacker och lim. PVC (polyvinylklorid) är inte tillåtet som förpackningsmaterial.

När volymer och transportavstånd så tillåte r, används för- packningar som återanvänds. Därför sker de flesta transpor- ter från fabrikerna till SKFs distributionscentra i åter- användbara förpackningar.

Förbrukning av energi och kolväten

Den totala förbrukningen av elektrisk energi under 1994 vid de stora tillverkande divisionerna (lager, tätningar och stål) var l 565 gigawattimmar. Huvuddelen härav är direkt rela- terad till produktionsnivån. Omkring en tredjedel förbruka- des vid stålverken. ,

Den total förbrukningen av fossila bränslen och andra kol- väteprodukter var 1994:

Lager- Tiitnings-

fabriker fabriker Stålverk Brännolja ·18 500 o 19 500 m'

Naturgas 30 1.5 9 mil jonNm

Kol 5 o ^{10 400 ton}

Gasol 850 o ^{17 000 ton}

Kristalloljor 5 500 o 50 ton

Skäroljor 6000 o ^200m'

Smörjoljor 3 800 200 250m'

Smörjfett 800 10 70 m'

Syntetiskt gummi · o 1 300 O ton Andra kolväte-

produkter 1600 20 600 ton

De flesta enheter inom SKF gör betydande ansträng- ningar att spara energi, både vid fabriker och kontor. För närvarande utvecklas vid fabrikerna me r allomfattande energistyrningssystem med tonvikten på incitament och åtgäi-der för val av de bästa energikällorna, optimering av installerad elektrisk effekt, energisparande samt effektivt utnyttjande av energin.

Figur 3 visar att ansenlig energibesparing är möjlig även när produktionen ökar.

f·ÖRBRUK~ING AV NATL'RGA!> VID Sf (;\'R-FJ,.BRJKJ:N, FRANKRIKE MW,h FNI:.RGIBESPARI~G GEl'IOM VÅRMI:ÅU.RVI1'11'NING

pet ••

70~r---.

oo~ro-==---_,

~~~-- -- ~ ~ ·~=---~~~---~

~~~--- ~ ~~---~ ...

~~r---~

w~r---~

lO~r---~----~~

0~---~

1984 1985 1986 t987 1988 1989 1990 1991 1992 1'193 1994

Figur

5

Ton peo.b 16 14 12 10

s

6 4 2

o Figur4

1988

Luftkvalitet

U !'SLÄPP l LUFfEN A" MEn-LENKLORID 0\tAKO SThEL, HOFORS

- ^~

~

\ \

\

\ ..

1989 1990 1991 1992 1991 1994

Många lösningsmedel som används i industrin har visat sig skada ozonlagret i den övre atmosfären - ett lager som spe- lar en viktig roll för livet på jorden genom att det skyddar · mot den skadliga ultravioletta strålningen från solen. De ozonförstörande ämnena klassificeras i två grupper, Klass I och Klass Il .

. Ämnena i Klass I - de värsta bovarna - har eliminerats helt från all tillverkning vid SKFs fabriker. Det vanligaste av dessa ämnen var 1,1,1 trikloretan, också kallat metylkloro- form. Några fabriker i SKF använder fortfarande smärre kvantiteter av ämnen ur Klass II, huvudsakligen HCFC- 141B (diklorfiuoretan), som tillfälligt införts under utfas- ningen av ärrmen ur Klass I. Annan teknik med mindre mil- jöpåverkan kommer att göra ämnena ur Klass II överflödiga inom några år.

Ozonförstörande ämnen används fortfarande i viss utsträckning i slutna hjälpsystem såsom kompressorer och aggregat för luftkonditionering, men de ersätts gradvis av mindre skadliga ämnen när sådan utrustning utrangeras och

·ersätts.

Luftkvaliteten i fabrikerna förbättras kontinuerligt genom införande av slutna system eller utsugshuvar med trummor och filter samt genom processförbättringar som orsakar mindre utsläpp av luftföroreningar. Mätning av hal- terna av oljedimma, lösningsmedel och partiklar görs regel- bundet i fabrikslokalerna, och anställda som arbetar i av- delningar där halterna betraktas som höga står under regelbunden kontroll av den lokala hälsovården.

Figur 4 illustrerar hur processutveckling kan bidra till en minskning av utsläppen av luftföroreningar. Metylen- kloriden i detta fall användes tidigare som lösningsmedel och fixeringsmedel för pulvret i en spricksökningsutrust-

ning. Genom en modifiering av pulvret och utrustningen samt ändring av torkningsprocessen kunde man ersätta metylenkloriden helt och hållet med vatten.

Vattenkvalitet

Avsnitten om vattenkvalitet i koncernens MHS-ritanual innehåller krav som går väsentligt längre än vad lagar och förordningar kräver i en del länder. Detta gör förbättrings- arbete nödvändigt i vissa fabriker, i somliga fall med ett ökat investeringsbehov som följd.

Smärre överskridanden av utsläppsgränser förekommer ibland vid vissa fabriker. Även om lokala utsläppsgränser ( - • normalt innehålls, behövs vid vissa fabriker en minskning a"-- variationen i kvaliteten på utsläppt vatten. En förbättring av utsläppskontrollen förväntas också vid de fabriker som släp- per ut vatten till naturliga vattenrecipienter.

En betydande minskning av vattenförbrukningen har åstadkommits vid somliga fabriker tack vare införande av slutna kylsystem och förbättrade reningssystem som tillåter - äteranvändning av vattnet. Ett exempel visas i Figur 5.

Denna utveckling förväntas fortsätta åtskilliga år framöver.

l många av SKF-koncernens fabriker har den traditionella

rengöringen med trikloretylen ersatts av en betydligt skon-

sammare metod bas(!rad på vatten och tvättmedel.

..

• l

l

r .. l\t:ftat¹

p«lr 400

300

200

100

o

1991

Figur5

Restprodukter

V'T1ENFORBR~UNG SJ\.1' ÖSlhRitE;ICH

l'l92 1993 1994

En del av de restprodukter som genereras vid lagerfabri- kerna återvinns, huvuddelen av dem vid stålverk eller auktoriserade återvinningsföretag:

Material Arlig kvantitet Procent återvunnet

Svarvspånor 74 000 ton 100

Övrigt stålskrot 47 300 ton 100

Slipmull 20 800 ton 39

· Oljeavfall 9100 m

66'

Papper och kartong 2 800 ton 47

3

Huvuddelen av återstoden förbränns.

Tillsammans med vanliga sopor utgör restprodukterna i tabellen de viktigaste restprodukterna vid lagerfabrikem a.

Jiärutöver

mindre kvantiteter av andra restpro- kter, av vilka en del återvinns och en dellämnas som '- avfall (i regel för destruktion eller deponering) . Som exem-

pel kan nämnas

av icke-jämmetaller, trä, byggnads- avfall, utbrända lysrör, glasflaskor, elektriska kablar och kompone nter samt plastföremål. .

- \Ansträngningar görs vid alla fabriker att minska avfalls- -volymerna så mycket som möjligt och att särskilja olika

restprodukter för att möjliggöra återvinning. För närva- rande råder stor skillnad mellan olika fabriker i detta avse- ende . Fabrikerna i Österrike, Tyskland och Sverige har kommit längst.

KOSINAOER FÖR K\'1ITBLIVNI,._G AV AVFALL Mli)Otl02

oclulbns SKJ ÖSfERREICH

5

, .

4

· · "'

3

~

2

l

o

1991 1992 1993 1994

Figur 6

Eftersmörjning av lager vid SSAB Tunnplåt i Luleå orsakade tidigare stora problem, bl a smälte värmen frlin stränggjut- ningen smörjfettet, som följde med kylvattnet ut i naturen.

Förbrukningen av smörjf ett var cirka 16 ton per år. Genom att installera en ny variant av tätade sfäriska rullager, som inte kräver någon eftersmörjning, har man minskat proble- men avsevärt.

Figur 6 visar hur kostnaderna för kvittblivning av avfall vid en fabrik har sjunkit som en följd av effektiva program för minskning av avfallsmängderna och för återvinning.

Upprensning av avfallsdeponier

Förr var detvanligt (och lagligt) i många länder att depo- nera avfall på landdeponier med ingen eller endast begrän- sad myndighetskon troll. Detta gällde även många SKFc fabriker. Med anledning av striktare lagar och förordningar - en . del me d re troaktiv effekt - beträffande sådan depone- ring är för närvarande några SKF-bolag involverade i upp- rensning av gamla deponier, av vilka de flesta inte har använts på många år eller decennier. Majoritete n av dessa fall gäller så kallade 'Superfund sites' (gamla deponier med föroreningar som inte accepteras idag) i USA I alla fallen är SKF USA ett av många företag som bidragit till avfalls-

deponeringen i det förgångna. ·

Vidare information kan tillhandahåll as enligt följande:

AL/mlint om SKF:

Lars G Malmer Group Public Affairs Director

SKF Group Headq uarte rs 415 50 Göteborg

Tel 031-3715 41 Fax 031-37 17 22

\1i/j,~{rtlg•.or.

l

llcrlill Manager, Group Environmental Affairs SKF Group Headquarters 415 so ^Goteborg

Tel 031-37 25 54

Fax 031-37 3025

Tryckt på mll,ogodkmu papper.