• No results found

Webbaserade program & coaching för att främja fysisk aktivitet: En systematisk översikt om effekten av webbaserade program & coaching på individer med behov av ökad fysisk aktivitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Webbaserade program & coaching för att främja fysisk aktivitet: En systematisk översikt om effekten av webbaserade program & coaching på individer med behov av ökad fysisk aktivitet"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Webbaserade program & coaching för att främja fysisk aktivitet

En systematisk översikt om effekten av webbaserade program & coaching på individer med behov av ökad fysisk aktivitet

Författare: Adam Eklund Handledare: Haris Pajskic Examinator: Marie Alricsson Termin: VT20

Ämne: Idrottsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2IV10E

Examensarbete, 15 HP

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Mer och mer forskning kommer fram som styrker fördelarna med regelbunden fysisk aktiv (FA). Ändå har många svårt att röra på sig tillräckligt. I tidigare forskning har interventioner med ett webbaserat program (WBP) och interventioner med coaching fått positiva resultat med att främja FA. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka effekten av ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA hos individer som är i behov av ökad FA. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts med sammanställning av 8 vetenskapliga originalartiklar. Sökningen gjordes med Databasen PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av ”Oxford Levels of Evidence 2011” evidensmetod.

Resultat: Majoriteten av studierna (n=6 av 8) visade en positiv effekt av WBP och coaching på FA. Två artiklar såg ingen signifikant förbättring. Slutsats: Utifrån den granskade litteraturen så finns det skäl till att använda ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA. Mer forskning kräves för att säkerställa effekten av ett WBP och Coaching på FA samt specifikt effekten på den yngre och äldre befolkningen.

Nyckelord: Accelerometer, Beteendefrämjandeteorier, Frågeformulär, Motiverande Samtal, Prevention, Social Cognitive Theory

(3)

Abstract

Background: More and more research is emerging that demonstrates the benefits of regular physical activity (FA). Still, many have difficulty being physically active. In previous research, interventions with a web-based program (WBP) and interventions with coaching have had pos- itive results in promoting FA. Aim: The purpose of the review is to investigate the effect of a web-based program together with coaching to promote FA in individuals who are in need of increased FA. Method: In order to answer the purpose, a literature review has been compiled with the compilation of 8 scientific original articles. Articles were found using the PubMed database. The articles were reviewed using the "Oxford Levels of Evidence 2011" evidence method. Results: The majority of studies (n = 6 of 8) showed a positive effect of WBP and coaching on FA. Two articles saw no significant improvement. Conclusion: Based on the liter- ature reviewed, there is positive evidence to suggest usage a web-based program together with coaching to promote FA. More research is needed to ensure the effect of a WBP and Coaching on the FA and specifically the effect on the younger and older population.

Keywords: Accelerometer, Behavioral Theories, Motivational Interviewing, Prevention, Questionnaire, Social Cognitive Theory

(4)

Innehållsförteckning

:

1. Introduktion ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Misslyckandet av sjukvården ... 2

2.2 Coachning och beteende främjande teorier ... 2

2.3 Webbaserade program ... 3

2.4 Tester för fysisk aktivitet ... 3

2.5 Resultat från tidigare forskning ... 5

3. Syfte ... 5

4. Metod ... 6

5. Resultat ... 8

5.1 Deltagare och studieperiod ... 8

5.2 Motivierande samtal och Social Cognitve Theory på fysisk aktivitet ... 9

5.3 Effekten WBP och coaching på olika populationer ... 9

6. Diskussion ... 13

6.1 Effekten av olika mätmetoder, beteendefrämjande teorier samt studieperiod ... 13

6.2 Population resultatet av litteraturöversikten kan appliceras på ... 14

6.3 Metoddiskussion ... 14

7. Slutsats ... 15

8. Referenser ... 16

(5)

1. Introduktion

Människan håller på att vinna kampen mot fysiska utmaningar. Baksidan är att vi är ett djur som är skapat för att vara fysiskt aktivt. Idag är det allmänkänt att fysik aktivitet (FA) är en grundpelare i ett hälsosamt liv men konstigt nog är vi mer inaktiva än någonsin. En möjlig förklaring är att vi människor är ett vanedjur och vanor av FA har visats besvärliga att förändra.

Vanor av FA tar lång tid att skapa därför kräves också stor ansträngning för förändring.

Coaching som baseras på beteendeförändringsteorier har visats vara en fördelaktig intervention när det gäller att främja FA. Nackdelen är att coaching är en kostsam intervention, vilket är ett problem för sjukvården som redan idag har stora resursproblem både på personal och ekonomiska tillgångar. Ett webbaserat program (WBP) tillsammans med coaching har potentialen att vara framtidens metod för att främja fysisk aktivitet. Individer med tillgång till ett webbaserat program gör det lättare för sjukvårdspersonal och coacher att kommunicera och övervaka FA progression, samt för individen att övervaka sin FA med olika funktioner som målsättningsverktyg, påminnelser och FA mätare. Att kombinera coaching med WBP gör att interventionen är resurseffektiv, vilket gör att den har potentialen att förändra samhällets negativa utveckling inom folkhälsan.

2. Bakgrund

Människans fysiska aktivitet har drastiskt minskat sedan den industriella revolutionen (Bouchard et al, 2012). Människorasen är nära på att vinna kampen om ett liv fri från fysiska utmaningar. Evolutionärt, är människan ett djur som är i behov a att röra på sig för att överleva i naturen vilket har gjort att människans kropp och genetik är anpassade efter ett liv i rörelse (Bouchard et al, 2012).

En stillasittande livsstil har visats vara den fjärde största risk orsaken att dö i förtid i västvärlden (Bouchard et al, 2012). Enbart rökning, högt blodtryck och högt blodsocker medför större risk;

och även dessa tre faktorer är förknippade med en stillasittande livsstil (Faskunger & Nylund, 2014). Genom att vara regelbundet fysiskt aktiv så minskas risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, hypertension, depression, bröst- och tarmcancer (WHO. 2020).

Det finns även forskning på att FA kan motverka uppkomsten av psykisk ohälsa och återinsjuknandet av en depression. (Kamel. et al., 2019).

(6)

Svenskarna är den befolkningen som tränar mest på fritiden. Paradoxalt, är vi också bland de länder som är mest stillasittande. Vi är stillasittande i genomsnitt 9.3 timmar per dygn och utför hälsofrämjande aktiviteter 0.7 timmar (Solfors 2016). Stillasittande ses idag som en oberoende riskfaktor för dödlighet även om individen når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet (Statens folkhälsoinstitutet, 2012). Den fysiska aktiviteten skiljer sig dessvärre idag mellan olika grupper; unga är mer aktiva än äldre, män är mer aktiva än kvinnor, individer med eftergymnasial utbildning är mer aktiva än de utan (Folkhälsomyndigheten, 2020).

2.1 Misslyckandet av sjukvården

Den stora ökningen av kroniska sjukdomar i samhället är ett avsevärt misslyckande av sjukvården. Det vill säga att den preventiva vården kommer i skymundan för den medicinska vården (Faskunger & Nylund 2014). Anledningarna till att sjukvården inte har förändrat sina arbetsvanor är främst kunskapsbrist samt brist på resurser (tid och ekonomiska resurser) (Faskunger & Nylund 2014).

Det har beräknats att 33 % av sjukdomsbördan i samhället skulle kunna ha undervikts om alla vuxna skulle motionera minst 60 minuter per dag (Faskunger & Nylund, 2014). Emellertid har det visat sig vara svårt för individen att förändra nivån av fysiska aktivitet för de är vanor som skapats under längre tid. Det är en komplicerad process som kräver att man investerar tid och resurser för att uppnå långsiktiga mål, samtidigt som man behöver ha kontroll på kortsiktiga behov och frestelser. När det gäller beteendeförändringar så har det skett ett skifte i den erkända psykologin från att vi tidigare haft en syn på människan som ett djur med begränsade utvecklingsmöjligheter till att hon är utvecklingsbar (Faskunger & Nylund 2014).

2.2 Coachning och beteende främjande teorier

Coaching med återkoppling har visats vara en effektiv invention för att främja långvariga vanor av fysiskt aktiva. Andra mindre effektiva interventioner som används är; gruppträffar, kommersiella viktminskningsprogram samt själv-övervakning av FA (Okorodudu et al, 2014).

Coachning med self-determining theory (SDT), motiverande samtal (MI) och social cognitiv theory (SCT) har särskilts används för att öka nivån av FA hos individer med en inaktiv livsstil (Faskunger & Nylund 2014). Samtliga beteendeförändring teorier användes för att skapa livsstilsförändringar genom att öka motivation och self-efflicency hos individen. Self-efficency används för att beskriva en individs förmåga att tro på sin egen förmåga för en specifik aktivitet

(7)

(Stacey et al. 2015) (Faskunger & Nylund 2014). Anledningen till att inte coaching används mer inom sjukvården är; brist på ekonomiska resurser, kunskap, uteblivna hänvisningar från vårdpersonal, besvär vid möten (tidsbrist eller transport) och individens förlägenheter (Okorodudu et al, 2014).

2.3 Webbaserade program

Ny teknik- och effektivare kommunikationsverktyg har gjort det möjligt att utveckla nya innovativa metoder för att främja FA (Okorodudu et al, 2014). Digitala interventioner för FA är interventioner som främjar FA genom datorn eller mobilen. Ett WBP för FA är ett digitalt program som kan innehålla funktioner som; målsättningsverktyg, kunskapsbas, realtidstöd från en coach, larm-påminnelse, självövervaknings monitor, en social plattform för att dela med sig om idéer och synpunkter samt för socialt stöd. (Triantafyllidis et al, 2018).

Andra digitala hjälpmedel för att främja FA kan individer få genom mobila applikationer eller exergames (spel som är baserade på fysik aktivitet) (Okorodudu et al, 2014). Nya innovativa produkter för individer att mäta sin fysiska aktivitet har tillkommit på marknaden med hög validitet, relativt lågt pris och användarvänliga. Vilket har gjort att användningen och tillgången har ökat av dessa teknologiska hjälpmedel (Triantafyllidis et al, 2018). Som mobil applikationer, smartklockor eller FA mätare etcetera, som kan mäta FA genom fysisk rörelse, hjärtslag, andning etcetera (Triantafyllidis et al, 2018).

2.4 Tester för fysisk aktivitet

Definitionen av FA är kroppsrörelser som resulterar i ökad energiförbrukning. Det går att utföra FA på flera olika sätt som, aerobisk, styrketräning och stretchning. Det är ett en komplex process som gör den komplicerad att mäta (Skender et al. 2016). Det finns flera olika metoder för att mäta FA som, beteende övervakning, frågeformulär, FA dagbok, direkt/indirekt kalorimeter, hjärtpuls monitors, pedometer och rörelsesensorer som accelerometer. Det som skiljer dem åt är kostnad, användarvänlighet, risk för bias och behov av utrustning (Skender et al. 2016).

(8)

Här nedanför redovisas mätmetoder som användes av studier i denna litteraturöversikt:

• Rörelsemätare: Accelerometer, är ett mätinstrument som mäter rörelse. Teknologi: Mäter acceleration i en, två eller tre riktningar. Fördel: Mäter mönster av aktivitet (intensitet, duration och frekvens) samt inaktivitet, enkel efterbehandling av data, hög validitet. Nackdel: Kostnad och svårt att mäta långsamma rörelser (FYSS. 2017) (Wong et al. 2018).

• Rörelsemätare: Pedometer, är ett mätinstrument som mäter steg. Teknologin:

Accelerometersensor eller rörelser mätning av en kula. Fördel: Direkt feedback. Nackdel:

Kvalitén varier på olika märken (mer än 20 % skillnad), mäter inte intensitet, svårt att mäta långsamma rörelser (FYSS. 2017) (Wong et al. 2018).

• Energiförbrukningsmätare: SenseWear, är ett mätinstrument som kombinerar olika teknologier som, konduktivitet, värmeavgivning, kroppstemperatur och treaxlad accelerometer. Fördel:

Enkel att hantera, ger mått på totala energiförbrukningen och intensitet (FYSS. 2017).

• Frågeformulär: Active Australia Survey, är ett australiensiskt frågeformulär för att mäta individer FA på fritiden samt att sprida kunskap om fördelarna med FA. Fördelar: Kostnad, webbaserat, stora populationer. Nackdelar: Social önskvärdhet, svårt att minnas och tolkningsfel (FYSS. 2016) (Australian Insitute of Health and Welfare. 2003).

• Uthållighetstest: Bruce protokoll, är test för att uppskatta den maximala syreupptagningsförmågan, individen går på ett gå band tills utmatning, hastigheten ökar successivt (Michael et al. 2012).

• Uthållighetstest: 6MWT, är ett SUB maximalt gångtest där individen går under 6 minuter, när det är 3 respektive 1 minut kvar så beskriver individen vilken nivå på Borg skolan hon befinner sig på. Borg skalan är en ansträngningsskala (Giannitsi et al. 2019).

• Styrketest: Ben- och bänkpresstest, det finns flera olika metoder för att mäta styrka, i studien använde de sig av ett 1 RM test, det är ett test där individen lyfter en repetition med den maximala vikten personen klarar av. Nackdelar: Risk för skada för otränade individer (FYSS.

2017).

(9)

2.5 Resultat från tidigare forskning

Tidigare litteraturöversikter har sett positiva resultat av webbaserade program. En nyligen publicerad studie på telefonapplikationer förmåga att främja FA tillsammans med ett webbaserat socialt nätverk, 10 av 15 studier visade en förbättring på FA med ett webbaserat socialt nätverk. Studierna med socialt nätverk visade även högre engagemang än studierna med enbart applikationen (Petersen al, 2019). En studie gjord av Okorodudu et al. (2015) undersökte kostnad och effektivitet av ett WBP vs en fysisk coach för viktminskning hos överviktiga. De såg att studier med en fysisk coach resulterar i mer viktminskning 2.5 kg (-8.0 ± 6.1 kg vs. −5.5

± 5.6 kg) men kostnaden för interventionen var mycket högre, 70450 mot 21200 kr per individ.

En litteraturöversikt av av Schaffer et al. (2019) undersökte effekten av aktivitet mätare i interventioner för att främja FA för individer med cancer. Resultatet visade att 3 av 5 studier fick en signifikant förbättring på antal steg. 6 av 9 studier visar en signifikant skillnad på FA.

Detta arbete skiljer sig mot tidigare litteraturöversikter genom att arbetet är en översikt på den mest tids-relevanta forskningen som undersöker WIB och coachings effekt på FA. Samt skiljer sig från tidigare litteraturöversikter på grund av att tidigare arbeten hade mer eller mindre omfattande frågeställningar, detta arbete undersöker specifikt WBI tillsammans med coachings effekt på FA (Triantafyllidis et al, 2018).

3. Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att undersöka effektiviteten av webbaserat program (WBP) tillsammans med coaching för att främja fysiska aktivitet hos individer som är i behov av ökad FA.

Hur effektivt är ett WBP tillsammans med coaching för att öka FA hos individer med behov av ökad FA?

(10)

4. Metod

För datainsamlingen till litteraturöversikten användes databasen Pubmed. Materialet var begränsat utifrån olika inkluderingskriterier såsom ”Randomized Controlled Trial”, ”Abstract”,

”Peer reviewed articles”, ”Etiskt godkänd”, ”Full free text”, ”English”, ”Publication date”,

”Human” och relevanta sökord för litteraturöversiktens syfte. Tidsperioden var begränsad till 5 år (2015-). Sökorden valdes noga ut med hjälp av en sökmotor ”Medical subject Heding (MeSH termer). Sökorden var: “Counselling OR Self-determination theory OR Motivational interviewing OR social learning theory) OR coaching AND (web-based or digital intervention) AND (physical activity OR exercise OR physical training)”. För att begränsa sökträffarna så användes sökord och symboler som AND, OR, (,). Inklusionskriterier var att studierna undersökte effekten av coaching tillsammans med ett webbaserat program på FA. Tidpunkten för sökningen var 4 april, år 2020, klockan 09.33. Antalet sökträffar var 43, 28 exkluderades efter noggrannare läsning av abstrakt, ytligare 7 artiklar exkluderades efter granskning av hela texten, 8 studier godkändes. (Den fullständiga sökslingan redovisas i sökmatrisen i figur 1).

Därefter undersöktes studiernas trovärdighet noggrannare med hjälp av ”Oxford Levels of Evidence 2011” som evidens graderar studiernas studiedesign (Se tabell 1). Systematiska litteraturöversikter anses vara mest pålitlig i evidenspyramiden, därefter kommer RCT (Random controlled trial) studier. RCT innebär att deltagarna i studien har slumpmässigt blivit indelade i antigen test- eller kontrollgrupp. Evidensgraderingen tog även hänsyn till studiedesignens populationsgrupp,

antal test- och kontrollgrupp, testtillfällen och tester för fysik aktivitet.

Figur 1: Flödesschema på litteratur- sökningen.

(11)

Tabell 1: Evidensgraderingen utgår från ”Oxford Levels of Evidence” evidenspyramiden.

RCTs Studieperiod

(antal deltagare)

FA test Testgrupp Kontrollgrupp

Kvalité Kommentar

Alley et al. 2016 8 veckor intervention, 3 tester (154)

Frågeformulär Ja (n=2) Ja (n=1) ++ – Kort tidsperiod – FA test har begränsad validitet Anderson et al. 2018 12 veckor

intervention, 2 tester, (78)

Aktivitetmätare (SensWear)

Ja (n=1) Ja (n=1) +++ – Kort tidsperiod – Begränsat antal deltagare

Cadmus-Bertram et al. 2016

12 månader intervention, 2 tester (105)

Accelerometer Ja (n=1) Ja (n=1) +++ – Begränsat antal deltagare

Hageman et al. 2017 30 månader intervention, 4 tester (301)

Accelerometer Ja (n=2) Ja (n=1) ++++

Kouwenhoven- Pasmooij et al. 2018

12 månader intervention, 3 tester. (491)

Hälsorisk frågeformulär

Ja (n=1) Ja (n=1) ++ – FA test har begränsad validitet

Sturgeon et al. 2017 12 månader intervention, 2 tester (35)

Bruce protokoll, benpress- maskin och bänkpress

Ja (n=1) Ja (n=1)

++

– Få deltagare

Wang et al. 2017 12 månader intervention, 4 tester (130)

Distanstest - 6 minuter gå test

Ja (n=1) Ja (n=1) +++ – Begränsat antal deltagare

West et al. 2016 18 månader, 3 tester (398)

Pedometer, frågeformulär

Ja (n=1) Ja (n=1) +++ – FA test har begränsad validitet

Det vetenskapliga underlaget bedöms utifrån skalan: Stark (++++), måttligt stark (+++), begränsat (++) och otillräcklig (+) underlag. Förkortningar: [Fysisk aktivitet=FA

(12)

5. Resultat

Av de 8 RCT studierna som granskades så såg 6 studier (Alley et al. 2016; Anderson et al. 2018;

Cadmus-Bertram et al. 2016; Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018; Sturgeon et al. 2017; Wang et al. 2017) en positiv effekt av ett WBP tillsammans med coachning. Enbart 2 studier (Hageman et al. 2017; West et al. 2016 såg ingen signifikant skillnad mellan interventionsgrupp (IG) och kontrollgruppen (KG). I samtliga studier hade deltagarna i testgrupperna tillgång till ett WBP tillsammans med coachning och kontrollgruppen fick vanlig vård eller ingen alls.

Tre studier lät deltagarna övervaka sin FA tillsammans med FA mätare (accelerometer, pedometer & aktivitetsarmband) för självövervakning av fysiska aktivitet tillsammans med ett WBP och coaching. Studierna (Cadmus-Bertram et al. 2016 Anderson et al. 2018) såg en förbättring i FA. En studie (Hageman et al. 2017) såg ingen signifikant skillnad. Ytterligare tre studier (Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018, Allys et al. 2016, West et al. 2016) lätt deltagarna självövervaka sin FA i WPB fast utan aktivitetsmätare. Två av tre studier såg en positiv ökning i FA. Studien gjord av West et al. (2016) såg ingen skillnad.

Två studier (Sturgeon et al. 2017; Wang et al. 2017) testade VO2 MAX före och efter interventionen. Båda såg en positiv effekt på den fysiska förmågan. Studien av Sturgeon et al.

(2017) testade även deltagarna i ett ben- och bänkpresstest (1RM) och såg en ökning i muskelstyrka i bänkpress med 3.3% men en minskning med 1.2 % i benpress mot KG.

Studier som hade en relativt lång studieperiod på 12 - 30 månader, såg 4 av 6 studier (Cadmus- Bertram et al. 2016; - Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018; - Sturgeon et al. 2017; - Wang et al.

2017,) en positiv effekt på FA.

5.1 Deltagare och studieperiod

Sammanlagt i studierna var det 1690 deltagare (kvinnor, n = 1137; män, n = 553) de var mellan 40 - 65 år, förutom i en studie (Wang et al. 2017) där var deltagarna 70 ± 8 år. I de flesta studier var det enbart kvinnor eller så var de överrepresenterade (n=6), förutom i två studier där det var 47.5 %, 81 % män. Deltagare i studierna var i ett behov av ökat FA med varierade anledningarna, Individerna med förhöjd risk av olika typer av sjukdomar (n=5), överviktiga individer (n=2) och inaktiva individer (n=1). Studieperioden varierade mellan 8 veckor - 18 månader och 2–4 testtillfällen. Delaktigheten låg på 70–90 % i de flesta studierna, enbart två

(13)

studier (Alley et al. 2016 & Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018) hade en lägre delaktighet, 54

% respektive 66 %.

5.2 Motivierande samtal och Social Cognitve Theory på fysisk aktivitet

4 studier hade involverat den beteendefrämjande teorin ” Social Cognitve Theory”, av dem så såg 3 studier ett positivt resultat på FA (Anderson et al. 2018, Cadmus-Bertram et al. 2016, Sturgeon et al. 2017), studie (Hageman et al. 2017) såg ingen effekt. 4 studier hade involverat den beteendefrämjande teorin ”motiverande samtal”, 3 av dem såg ett positivt resultat (Alley et al. 2016, Anderson et al. 2018, Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018), studie (West et al. 2016) såg ingen effekt.

5.3 Effekten WBP och coaching på olika populationer

Två studier undersökte ett WBP tillsammans med coaching på män (47.5 %, 81 %). Båda studierna (Kouwenhoven-Pasmooij et al. 2018, Wang et al. 2017) såg en positiv effekt på FA.

Sex studier var enbart kvinnor eller överpresenterade av kvinnor, fyra studier såg en positiv effekt. Fem studier undersökte WBP och coaching på individer med risk för bröstcancer n=3, tarmcancer n=1, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL n=1 (kronisk obstruktiv sjukdom). Samtliga studier såg en positiv effekt på FA av interventionen. En studie undersökte WBP och coaching på inaktiva individer och fick positiva resultat på FA. Två studier (Hageman et al. 2017 & West et al. 2016) undersökte WBP och coaching på övervikt individer, ingen av studierna såg en skillnad i öka FA.

.

(14)

Tabell 2: Effekten av WBI tillsammans med coaching på FA Författare,

År

Studiedesign Deltagare Delaktig het (n)

Intervention Teorier FA mätare & test-

variabler

Resultat Alley et al.

2016

2 test- och 1 kontrollgrupp.

8 veckor intervention, 3 tester.

RCT

(Inaktiva vuxna) N=154 (76 % kvinnor), 55 år ± 13.45.

BMI 31.2 ± 6.5.

T (1):

54 % T (2):

38 %

IG1 och IG2: WP för FA information, -självövervakning, -målsättning och -planering. IG1 fick även 4st coaching samtal via telefon om deras FA progression, de svarade på frågor och gav stöd.

KG: Inget stöd.

MI, TOP, ELM

Självskattad FA (Active Australia Survey)

TFA minuter/vecka

Vecka 9:

IG1: ↑204 % IG2: ↑207 % KG: ↑131 % Månad 6:

IG1: ↑221 % IG2: ↑210 % KG: ↑190 % Anderson

et al. 2018

1 test- och 1 kontrollgrupp, 12 veckor intervention, 2 testers,

two-arm, two- center, RCT

(Förhöjd risk för tarm & tarmcancer) N=78 (87 % kvinnor), 47.1 ± 12.8 år

75 % IG: WP för målsättning, information om beteende- förändring och återfall, 1 face to face coachnings tillfällen

& 4 coachningssamtal.

KG: Vanlig vård (livsstilshäfte)

SCT, MI, LSRT, HAPA

Självskattad FA med Aktivitetsmätare (SenseWear) MIFA minuter/dag HIFA minuter/dag Steg/dag

MIFA:

IG: ↑70 % KG: ↑21 % HIFA:

IG: ↓10 % KG: ↓25 % Steg:

IG: ↑36.7 % KG: ↑18.3 % Cadmus-

Bertram et al. 2016

1 test- och 1 kontrollgrupp, 12 månader intervention, 2 tester, RCT

(Förhöjd risk för bröstcancer)

N=105 kvinnor, IG: 60 ± 6.3 år, BMI 32 ± 3.6.

KG: 60.8 ± 6.2, BMI 32.2 ± 4.9.

84 % IG: WP för FA självövervakning, forum, support, tips och självövervakad FA. Coacherna gav respons och

rådgivning på FA och beteendeförändring.

KG: Vanlig vård (en kopia av US Dietary Guidlines for Amaricans)

SCT Självskattad FA med Accelerometer MIFA minuter/dag HIFA minuter/dag TFA min/dag

MIFA:

IG: ↑100 % KG: ↑33 % MIFA dag/min 10 min perioder:

IG: ↑325 % KG: ↓66 % Totala FA/dag:

IG: ↓2.5 % KG: ↓22 %

(15)

Hageman et al. 2017

2 test- och 1 kontrollgrupp, 30 månader intervention, 4 tester, RCT

(Överviktiga på landsbygden) N=301 kvinnor, 40–69 år, BMI:

25–29.9: 10.6 % 30–34.9: 47.5 % 35–39.9: 28.2 % 40–45: 13.6 %

72 %

IG (1), IG (2), KG: WP med FA självövervakning, beteendeförändrings- plan för diet och FA. IG (1):

Diskussions- forum. IG (2): Mail rådgivning/coaching från dietist om kost, FA och målsättning

SCT Självskattad FA med Accelerometer MIFA minuter/dag

Ingen signifikant skillnad mellan grupperna och baseline

Kouwenho ven-

Pasmooij et al. 2018

1 test- och 1 kontrollgrupp.

12 månader intervention. 3 tester. Cluster- RCT

(Arbetare med förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar) N=491 (81 % män) 51 ± 6 år,

BMI 27,2 ± 3,5

M6:

72 % M12:

66 %

IG & KG: WP med hälsoprofil och personlig rådgivning och feedback, mail om information om hälsamlivstil.

IG: MI support genom 7 coaching tillfällen på telefon eller webbaserad face-to-face.

MI Självskattad FA Brist på fysisk aktivitet utifrån nederländska FA

rekommendationerna

Månad 6:

IG: ↓58.6 %, KG: ↓49.2 % Månad 12:

IG: ↓53.6 %, KG: ↓50.3 % (positivt)

Sturgeon et al. 2017

1 test- och 1 kontrollgrupp, 12 månader intervention, 2 tester, two- armed, two phase, RCT

(Bröst- cancer överlevare med borttagna äggstockar i ung ålder, ≤45 år) N=35 kvinnliga deltagare, 46.1 ± 4 år, BMI 29.9 ± 4.85

91 % IG: WP med FA självövervakning, målsättning och info om beteendeförändring. 3 dagliga aktiviteter (FA, hälsosamvanor och läsa något om hälsosamlivsstil) KG & IG: PT- och kostcoach, personlighets- anpassad rådgivning och support.

SCT Bruce protokoll, benpress- maskin och bänkpress med olympisk stång Totala tiden/gå band.

1 RM benpress, 1 RM bänkpress,

Tid på gå-band:

IG ↑0.7 % KG ↓4.5 % Muskelstyrka benpress:

IG ↑5.7 % KG ↑6.9 % Muskelstyrka bänkpress:

IG ↑12.5 % KG↑9.2 %

(16)

Wang et al.

2017

1 test- och 1 kontrollgrupp, 12 månader intervention, 4 tester. RCT

(Individer med kronisk obstruktiv sjukdom)

N=130 (52.5 % kvinnor), 70.6 ± 8 år,

92 % IG: WP med information om rehabiliteringsåtgärder för KOL och e-hälsojournal, samt kontakt med sjuksköterska som skrev individanpassade meddelande och kunde svara på frågor.

KG: vanlig vård (medicin -livsstilsrådgivning)

Distanstest - 6 minuter gå test

6 månader:

IG: ↑6.8%, KG:

↓6.6%

12 månader:

IG: ↑10%, KG:

↓12.6%

West et al.

2016

1 test- 1 kontrollgrupp, 18 månader, 3 tester, RCT

(Överviktiga individer) N=398 (90 % kvinnor), 48.4 ± 10.1 år, BMI 36.0 ± 6.0

T (1):

90 % T (2):

81 %

IG & KG: WP med lektioner som kompletterade coachningssamtalen, kunskapsresurser som FA-,

viktminskning- och hälsosamma livsstilsrådgivning, flik med lokala event, FA självövervakning. 36 st

gruppsamtal om beteendeförändring och hälsosam livsstil.

Coacher gav respons genom meddelanden.

IG: 6 st individuella MI coachsamtal med en psykolog.

MI Självskattad FA

Ingen signifikant skillnad mellan grupperna och baseline

Förkortningar: [ Månad=M] [ Random control trail=RCT] [Kontrollgrupp=KG] [Interventionsgrupp=IG] [Webbaserat program=WP] [Webbaserat program användning=WPA] [Fysisk aktivitet=FA] [Medel intensitet fysik aktivitet=MIFA] [Hög intensitet fysisk aktivitet=HIFA] [Total fysisk aktivitet=TFA]

[Hälsoriskjournal=HRJ] [Social Cognitive Theory=SCT] [Motivating interview=MI] [Theory of Planned Behavior =TOPB] [Elaboration Likelihood Model =ELM]

[Leventhal’s Self-Regulatory Theory =LSRT] [Health Action Process Approach =HAPA] Stages of change model =SOCM] [I-change model=ICM] [Prochaskas transtheoretical model =PTM]

(17)

6. Diskussion

Syftet med litteraturöversikten var att dra slutsatser om effekten av webbaserade interventioner med ett webbaserat program och coaching för att främja FA för individer med behov av ökad FA. Majoriteten av studier som granskades (n = 6 av 8) såg att ett webbaserat program tillsammans med coaching gav en positiv effekt på FA.

6.1 Effekten av olika mätmetoder, beteendefrämjande teorier samt studieperiod

Att låta individer självövervaka sin FA har varit en omtala metod för att öka individers egen förmåga till att främja sin FA (Kozak et al. (2017). Tre studier lät deltagarna använda aktivitetsmätare för att själva uppskatta sin FA tillsammans med WBP. Såg två studier en positiv effekt på FA. Att låta deltagarna använda en aktivitet mätare gör att studien får hög trovärdighet på grund av att aktivitetsmätarnas höga validitet (Wong et al. 2018). Tre studier lät deltagarna självövervaka sin FA i WBP utan mätinstrument, två studier såg en positiv effekt av interventionen. Det positiva resultatet kan bero på social önskvärdhet, vilket minskar kredibiliteten av studierna (FYSS. 2016). Det var två studier som testade den fysiska förmågan hos deltagarna med VO2MAX test, båda studierna visade en positiv förbättring. Vilket ger en ytterligare indikator på att en invention med WBP och coaching hjälper individer att öka sin FA.

Av studier som involverade den beteendefrämjande teorin MI fick 3 av 4 studier en positiv effekt på FA, och för studier med SCT fick 3 av 4 studier en positiv effekt på FA. Resultatet stärker tidigare forskning på MI och SCT som visats positiv effekt på att främja FA samt att kommunikation och övervakning med ett WBP funkar tillsammans med MI och SCT. De studierna med en lång studieperiod såg en positiv effekt i 4 av 6 studier. Vilket är en viktig aspekt i en gynnsam intervention för att främja FA, tidigare interventioner har haft problem att få individerna att hålla igång med de nya vanorna av FA, individerna hamnar lätt in i gamla mönster ingen (Faskunger & Nylund 2014). Resultaten av denna studie ger goda indikationer på att webbaserad intervention med ett WBP och coaching fungerar på långsikt.

(18)

Resultatet indikerar på att WBP tillsammans med coaching kan vara en gynnsammetod för att motverka den nergående trenden av fysisk aktivitet i samhället. Genom att använda coacher som tidigare var en dyr intervention, kan man idag reducera priset med 70 % tack vare WBP (Okorodudu et al. 2015). Vilket i sin tur kan minska den ekonomiska bördan som vården för närvarande har och också göra det möjligt att hantera samhällets negativa utveckling inom folkhälsan. (Faskunger & Nylund 2014) (Okorodudu et al, 2014).

6.2 Population resultatet av litteraturöversikten kan appliceras på

Resultatet av litteraturöversikten verkar kunna appliceras på grupper av både män och kvinnor i åldersgrupp 40–70 år, individer med risk för bröstcancer, tarmcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL. Två studier (Hageman et al. 2017 & West et al. 2016) såg ingen signifikant skillnad mellan intervention- och kontrollgruppen. Båda studierna hade deltagare som var överviktiga tillskillnad från de andra studierna. Interventioner med överviktiga och ett WBP har i tidigare forskning enbart sett en liten- eller medelförbättring på FA (Kozak et al. (2017). Dessutom var studieperioden relativt lång i båda studierna, 18 respektive 30 månader. Tidigare interventioner för att främja FA har sett att deltagarna har haft svårt för att fortsätta med de nya vanorna av FA på längre sikt (Triantafyllidis et al. 2018). Det kräves mer forskning på området för att kunna dra större slutsatser samt för att framtida interventioner ska kunna strukturerats på bästa sätt utifrån vald målgrupp.

6.3 Metoddiskussion

En litteraturundersökning valdes för att besvara frågeställningen, vilket ansågs vara en givande forskningsmetod för studiens syfte. Det finns många nya forskningsstudier på ämnet, vilket gjorde att litteraturöversikten ansågs vara tidsrelevant och kunde bidra till ytterligare kunskap på området. Bedömningen av det vetenskapliga underlaget för studierna resulterade i att hälften av studierna ansågs hålla en måttlig till stark trovärdighet, resterande studier ansågs ha begränsat underlag. Vilket gör att studien håller hög kredibilitet. Anledningar till att samtliga studierna inte ansågs ha starkt underlag var begränsat eller lågt antal deltagare, kort tidsperiod eller att testerna för FA hade begränsad validitet.

(19)

En styrka med litteraturöversikten är att tillskillnad från tidigare litteraturöversikter på ämnet så undersöktes specifikt WBP tillsammans med coachings effekt på FA, samt vilka enskilda olikheter i studierna som ger det bäst resultat. Ytterligare en styrka är att tidsperioden var begränsad till de mest tidsrelevanta studier. Tidsbegränsningen ansågs viktig på grund av samhällets teknologiska framfart, den avancerade teknologin för 5 år sedan anses idag vara utdaterad. Svagheter med denna litteraturöversikt är att undersökningen inte är på en enhetlig population och att interventionerna och studiedesign varierade. Ytterligare en är mängden artiklar som inkluderades, fler artiklar hade varit önskvärt.

För att litteraturöversikten skulle hålla hög validitet så beslutades det att enbart innefatta RCT studier från Pubmed. Detta för att artiklar som godkändes för publicering på Pubmed håller generellt sätt hög standard tillskillnad från andra databaser. Samt RCT användes för att det är den studie med mest kredibilitet bortsätt från systematiska litteraturöversikter utifrån Oxfords evidenspyramid ”Oxford Levels of Evidence 2011”. För att få fram relevanta sökord för resultatet användes MeSH termer (Medical subject Heading). MeSH termer är ett bra verktyg för att utöka sökorden för att minimera risken att artikelsökningen missar artiklar lämpliga artiklar.

7. Slutsats

Utifrån den granskade litteraturen så finns det skäl till att använda ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA hos individer med behov. Mer forskning kräves för att säkerställa effekten av ett WBP och Coaching på FA, specifikt effekten på den yngre och äldre befolkningen. Rekommendationer för vidare forskning inom WBP och Coaching; fler studier med validerade aktivitetsmätare, särskild utformning av interventionen för överviktiga samt fler studier på specifika grupper människor med behov av ökad FA.

(20)

8. Referenser

Alley, S., Jennings, C., Plotnikoff, R. C., & Vandelanotte, C. (2016). Web-Based Video-Coaching to Assist an Automated Computer-Tailored Physical Activity Intervention for Inactive Adults: A Randomized Controlled Trial. Journal of medical Internet research, 18(8), e223.

Doi:10.2196/jmir.5664

Anderson, A. S., Dunlop, J., Gallant, S., Macleod, M., Miedzybrodzka, Z., Mutrie, N., O'Carroll, R. E., Stead, M., Steele, R., Taylor, R. S., Vinnicombe, S., & Berg, J. (2018). Feasibility study to assess the impact of a lifestyle intervention ('LivingWELL') in people having an assessment of their family history of colorectal or breast cancer. BMJ open, 8(2), e019410. Doi: org/10.1136/bmjopen-2017-019410 Australien Institute of Health and Welfare. (2003). The Active Australia Survey: A guide and manual for implementation, analysis and reporting. Tillgänglig vid: https://www.aihw.gov.au/reports/physical- activity/active-australia-survey/contents/table-of-contents. (hämtad 2020-04-10)

Bouchard et al. (2012). Physical activity and health. 2. uppl. Human Kinetics Publishers

Cadmus-Bertram, L., Nelson, S. H., Hartman, S., Patterson, R. E., Parker, B. A., & Pierce, J. P. (2016).

Randomized trial of a phone- and web-based weight loss program for women at elevated breast cancer risk: the HELP study. Journal of behavioral medicine, 39(4), 551–559. Doi: 10.1007/s10865-016-9735- 9

Choi, K. W., Chen, C. Y., Stein, M. B., Klimentidis, Y. C., Wang, M. J., Koenen, K. C., Smoller, J. W.,

& Major Depressive Disorder Working Group of the Psychiatric Genomics Consortium (2019).

Assessment of Bidirectional Relationships Between Physical Activity and Depression Among Adults:

A 2-Sample Mendelian Randomization Study. JAMA psychiatry. 76 (4), 399–408

Faskunger & Nylund. (2014). Motivation för motion - Hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. SISU Idrottsböcker.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Mat och fysisk aktivitet. Tillgänglig vid:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor. (hämtad 2020-04-07).

FYSS (2017). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling / Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). 3., rev. uppl. Stockholm: Läkartidningen förlag AB.

Giannitsi, S., Bougiakli, M., Bechlioulis, A., Kotsia, A., Michalis, L. K., & Naka, K. K. (2019). 6-minute walking test: a useful tool in the management of heart failure patients. Therapeutic advances in cardiovascular disease, 13, 1753944719870084. Doi:10.1177/1753944719870084

Hageman, P. A., Pullen, C. H., Hertzog, M., Pozehl, B., Eisenhauer, C., & Boeckner, L. S. (2017). Web- Based Interventions Alone or Supplemented with Peer-Led Support or Professional Email Counseling for Weight Loss and Weight Maintenance in Women from Rural Communities: Results of a Clinical Trial. Journal of obesity, 2017, 1602627. Doi:10.1155/2017/1602627

Kouwenhoven-Pasmooij, T. A., Robroek, S., Kraaijenhagen, R. A., Helmhout, P. H., Nieboer, D., Burdorf, A., & Myriam Hunink, M. G. (2018). Effectiveness of the blended-care lifestyle intervention 'PerfectFit': a cluster randomised trial in employees at risk for cardiovascular diseases. BMC public health, 18(1), 766. Doi:10.1186/s12889-018-5633-0

Kozak, A. T., Buscemi, J., Hawkins, M. A., Wang, M. L., Breland, J. Y., Ross, K. M., & Kommu, A.

(2017). Technology-based interventions for weight management: current randomized controlled trial

(21)

evidence and future directions. Journal of behavioral medicine, 40(1), 99–111. Doi:10.1007/s10865- 016-9805-z

Okorodudu, D. E., Bosworth, H. B., & Corsino, L. (2015). Innovative interventions to promote behavioral change in overweight or obese individuals: A review of the literature. Annals of medicine, 47(3), 179–185. Doi:10.3109/07853890.2014.931102

Petersen, J. M., Prichard, I., & Kemps, E. (2019). A Comparison of Physical Activity Mobile Apps With and Without Existing Web-Based Social Networking Platforms: Systematic Review. Journal of medical Internet research, 21(8), e12687. Doi:10.2196/12687

Ryan, K., Dockray, S., & Linehan, C. (2019). A systematic review of tailored eHealth interventions for weight loss. Digital health, 5, 2055207619826685. Doi:10.1177/2055207619826685

Schaffer, K., Panneerselvam, N., Loh, K. P., Herrmann, R., Kleckner, I. R., Dunne, R. F., Lin, P. J., Heckler, C. E., Gerbino, N., Bruckner, L. B., Storozynsky, E., Ky, B., Baran, A., Mohile, S. G., Mustian, K. M., & Fung, C. (2019). Systematic Review of Randomized Controlled Trials of Exercise Interventions Using Digital Activity Trackers in Patients With Cancer. Journal of the National Comprehensive Cancer Network : JNCCN, 17(1), 57–63. Doi:10.6004/jnccn.2018.7082

Skender, S., Ose, J., Chang-Claude, J., Paskow, M., Brühmann, B., Siegel, E. M., Steindorf, K., &

Ulrich, C. M. (2016). Accelerometry and physical activity questionnaires - a systematic review. BMC public health, 16, 515. Doi: 10.1186/s12889-016-3172-0

Statens folkhälsoinstitutet. (2012). Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning Stacey, F. G., James, E. L., Chapman, K., Courneya, K. S., & Lubans, D. R. (2015). A systematic review and meta-analysis of social cognitive theory-based physical activity and/or nutrition behavior change interventions for cancer survivors. Journal of cancer survivorship : research and practice, 9(2), 305–

338. Doi:10.1007/s11764-014-0413-z

Sturgeon, K. M., Dean, L. T., Heroux, M., Kane, J., Bauer, T., Palmer, E., Long, J., Lynch, S., Jacobs, L., Sarwer, D. B., Leonard, M. B., & Schmitz, K. (2017). Commercially available lifestyle modification program: randomized controlled trial addressing heart and bone health in BRCA1/2+ breast cancer survivors after risk-reducing salpingo-oophorectomy. Journal of cancer survivorship : research and practice, 11(2), 246–255. Doi:10.1007/s11764-016-0582-z

Triantafyllidis, A., Filos, D., Claes, J., Buys, R., Cornelissen, V., Kouidi, E., Chouvarda, J., Maglaveras, N. (2018). Computerised decision support in physical activity interventions: A systematic literature review. International Journal of Medical Informatics. 111, 7- 16. Doi:org/10.1016/j.ijmedinf.2017.12.012

Wang, L., He, L., Tao, Y., Sun, L., Zheng, H., Zheng, Y., Shen, Y., Liu, S., Zhao, Y., & Wang, Y.

(2017). Evaluating a Web-Based Coaching Program Using Electronic Health Records for Patients With Chronic Obstructive Pulmonary Disease in China: Randomized Controlled Trial. Journal of medical Internet research, 19(7), e264. Doi:10.2196/jmir.6743

West, D. S., Harvey, J. R., Krukowski, R. A., Prewitt, T. E., Priest, J., & Ashikaga, T. (2016). Do individual, online motivational interviewing chat sessions enhance weight loss in a group-based, online weight control program?. Obesity (Silver Spring, Md.), 24(11), 2334–2340. Doi:org/10.1002/oby.21645 Wong, C., Mentis, M., Kuber, R. (2018). The bit doesn’t fit: Evaluation of a commercial activity-tracker at slower walking speeds. Gait & Posture. 59, 177-181. Doi:org/10.1016/j.gaitpost

References

Related documents

9 Conclusion & Outlook 116 Paper V: Requirements for Privacy-Enhancements for Mobile Ad Hoc Networks 119 1 Introduction 121 2 A Possible Solution: Anonymous Overlay Networks 122

In the paper, simulation results show that the available bandwidth on a link in an end-to-end path actually can increase when injecting probe packets into a path even though the

Det fanns till och med gånger då sjuksköterskorna ätit inne på vårdrummet eftersom patienten var för instabil för att sjuksköterskan på salen bredvid skulle kunna ansvara

Eleverna beskriver andra sätt att läsa på i skolan, såsom hög- eller gruppläsning, men dessa tycks inte vara lika tydligt förankrade i elevernas bild av läsning i skolan.

PDP:ns hierarkiskt högsta text är den vita ”Mellanmjölk”, som står versalgement på etiketten i en fet sanserif. Denna sanserif har ytterst smått varierande linjetjocklek och

Hur det nu än förhåller sig med den saken så be- viljades sociologen Anders Östnäs medel för en studie av de allmänna domstolarnas val av påföljd för brott -

(2015) där en strokeavdelning (enhet ett) och en hematologi/onkologiavdelning (enhet två) undersöktes för att ta reda på om fallrisken minskade med timsrundor visade resultatet att

En TIFF-bild skall kunna genereras av önskat bleck i 600dpi då sådana används tillsammans med ritningar för andra delar av en lasthållare. En skärmdump av programmet skall