LED-lampor och dimrar
Mätningar av elkvalitet och ljusflimmer
LED lamps and dimmers
Measurements of electrical quality and light flicker
Johan Danielsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik C-nivå 22,5 hp
Handledare: Peter Röjder
Extern handledare: Thomas Nilson Examinator: Magnus Mossberg Datum: September 2018
Examensarbete
LED-lampor och dimrar
Mätning av elkvalitet och flimmer
Sammanfattning
För konsumenter är det svårt att finna utförlig information om vilka dimrar och LED-lampor som fungerar bäst tillsammans. Konsumenter behöver god vägledning att välja rätt produkter för att man vill ha en lampa som klarar av att lysa som den ska och inte orsakar synligt flimmer. Det pågår även forskning för att se hur icke-visuellt flimmer kan vara hälsoskadligt.
Även en god elkvalitet är viktig, då dålig elkvalitet kan skada produkterna och även påverka annan utrustning som finns på samma nät.
Med ljusmätare och elkvalitetsmätutrustning utfördes mätningar av flimmer- och elkvalitetsrelaterade faktorer på olika kombinationer av LED-lampor och dimrar. Även synliga egenskaper observerades.
Mätningarna visar att flimmer påverkas mestadels av lampan medan både lampa och dimmer påverkar de elkvalitetsrelaterade faktorerna.
Observationer av tester av olika kombinationer indikerar att val av både dimmer och lampa påverkar möjligheten att dimra ner till helt släckt lampa. Problemfri dimring till max-nivå uppnås med större säkerhet med LED-lampor utan filament.
Arbetet visar att det behövs fördjupade studier inom området för att konsumenten ska kunna ges information om vilka produkter han eller hon bör välja, då val av produkt har bevisats spela stor roll.
Nyckelord: Elkvalitet, Flimmer, LED-lampa, Dimmer
Abstract
It’s difficult for consumers to find detailed information about which dimmers and LED lamps work best together. Consumers need good guidance to find the right products because you want a lamp that shines as it should and without causing visible flicker. There is also an ongoing research to see how non visual flicker can be dangerous for ones health. Even a good electrical quality is important because bad electrical quality can damage the products and also affect other equipment on the same grid.
Measurements of flicker- and electrical quality related factors were measured, on different combinations of LED lamps and dimmers, with a light measurement device and an electrical quality measurement equipment. Also visible qualities were observed.
The measurements show that flicker is affected mostly by the lamp, and that both the lamp and the dimmer affects the electrical quality related qualities.
Observations of tests of different combinations indicate the choice of both dimmer and lamp affects the opportunity to dim down to completely turned off lamp. Problem free dimming to max level is achieved more certainly with a LED lamp without filaments.
The work shows that deeper studies are needed in the area so that the consumer will be able to get information on which products he or she should choose, since choice of product has been proved to play a big part.
Keywords: Electrical quality, Flicker, LED lamp, Dimmer
Nomenklatur
• PF – Power Factor
• CF – Crest Factor
• THD – Total Harmonic Distortion
• Flicker – Engelska för flimmer
• RMS – Root Mean Square
• VAR – Volt Ampere reaktiv
• VA – Volt Ampere
• W – Watt
• Q – Skenbar effekt
• P – Aktiv effekt
• S – Reaktiv effekt
• Ljusmätare – Instrument som använts vid mätning av flimmer (Gossen Mavospec Base)
• Elkvalitetsmätinstrument – Instrument som använts vid mätning av THD, CF och PF (C.A 8331 Qualistar+ Power & Quality Analyser)
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.2.1 Ljusrelaterade faktorer ... 1
1.2.2 Elkvalitetsrelaterade faktorer ... 1
1.2.3 Power Factor ... 2
1.2.4 Crest Factor ... 2
1.2.5 THD ... 2
1.2.6 Tillgång till information ... 2
2 Teori ... 3
2.1 Total Harmonic Distortion ... 3
2.1.1 Linjära- och olinjära laster ... 3
2.1.2 Definition av THD ... 3
2.2 Power Factor ... 4
2.3 Bak- och framkantsstyrning ... 5
2.3.1 Bakkantsstyrning ... 5
2.3.2 Framkantsstyrning ... 5
2.4 Crest Factor ... 5
2.5 Flicker index ... 6
2.6 Flicker (%) ... 7
2.7 Flickerfrekvens ... 7
3 Utförande ... 7
3.1 Inledande allmän information ... 7
3.2 Mätserier ... 9
3.3 Synliga egenskaper och genomsläppt ström ... 10
3.3.1 Synliga egenskaper ... 10
3.3.2 Genomsläppt ström ... 10
3.3.3 Jämförelse av synliga egenskaper och genomsläppt ström ... 11
3.4 Sökning efter andra aktörers tester ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Mätserier ... 12
4.1.1 Flimmer ... 12
4.1.2 Crest Factor ... 13
4.1.3 THD ... 15
4.1.4 Power Factor ... 17
4.2 Synliga egenskaper och genomsläppt ström ... 18
4.2.1 Synliga egenskaper ... 18
4.2.2 Genomsläppt ström ... 19
4.2.3 Jämförelse av synliga egenskaper och genomsläppt ström ... 20
5 Diskussion ... 21
5.1 Andra aktörers tester ... 21
5.1.1 Startrading ... 21
5.1.2 SVT ... 22
5.1.3 Testfakta ... 22
5.2 De andra aktörernas- och arbetets tester i förhållande till varandra ... 23
5.3 Mätningarnas noggrannhet ... 23
5.3.1 Strömkällan ... 23
5.3.2 Amperemetern ... 24
5.3.3 Avrundning ... 24
5.3.4 Ljusmätaren ... 24
5.3.5 Omgivande ljus ... 24
5.3.6 Lamptemperatur ... 24
5.3.7 Statistiskt säkerställande ... 24
5.3.8 Diskussion kring felkällor ... 25
5.4 Framtida arbete inom området ... 25
5.4.1 Kvalitet ... 25
5.4.2 Kvantitet ... 25
5.4.3 Ytterligare uppmätta storheter ... 25
Referenser ... 26
Bilaga A – Flimmerfrekvenser med variationer ... 27
Bilaga B – Flicker index från mätserier ... 28
Bilaga C – Flicker (%) från mätserier ... 31
Bilaga D – CF från mätserier ... 34
Bilaga E – THDF från mätserier ... 37
Bilaga F – PF från mätserier ... 40
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Från 2009 till 2012 fasades glödlampan ut. Detta berodde på att glödlampan var väldigt energiineffektiv. 5% av lampans förbrukade energi blev till ljus, och belysningen stod för ungefär en femtedel av hushållens energikonsumtion [1].
En lampa som blivit mycket vanlig på marknaden efter denna utfasning är LED-lampan. Den är mycket mer energieffektiv än en vanlig glödlampa och den innehåller en mängd elektronik, inklusive likriktare och lysdioder [2]. Den ska också gå att använda betydligt längre tid än en glödlampa. Kravet på LED-lamporna är att de ska hålla samma ljusstyrka i minst 6000 timmar [1].
I och med det hastiga lamputbytet i hela EU kan vissa nackdelar uppstå. Dock pågår
utvecklingsarbete till synes för fullt, då många lampor hos leverantörerna snabbt ersätts med nya modeller. En modell som växer fram snabbt nu är filamentlampan. Denna innehåller, till skillnad från den vanliga LED-lampan, en samling rader av seriekopplade lysdioder. Detta ger ett utseende som påminner mer om en traditionell glödlampa. Den snabba framväxten för denna lampa gör att även denna är av intresse att undersöka.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka negativa konsekvenser som kan ha uppstått i och med detta stora lamputbyte, samt om det finns sätt för konsumenterna att reducera dessa negativa konsekvenser. En viktig del av arbetet är också att kunna visa att det faktiskt finns svårigheter när det handlar om att välja rätt lampa och rätt dimmer. I detta arbete fokuseras det på såväl ljus- som elektricitetsrelaterade faktorer.
1.2.1 Ljusrelaterade faktorer
De ljusrelaterade faktorerna undersöks med olika mätningar av ljusflimmer. Dessa mätningar utförs med en handhållen ljusmätare. Dessutom undersöks de genom att se när det uppstår visuellt flimmer. Flimmer innebär att lampan blinkar, ofta med hög frekvens. Synligt
(visuellt) flimmer från 3 Hz upp till 70 Hz har visat sig kunna orsaka anfall hos fotosensitiva epileptiker. Dessutom pågår det forskning kring huruvida flimmer, med högre frekvens, kan påverka hjärnan även fast människan inte kan uppfatta det med blotta ögat. Vid tester har det indikerats att näthinnan kan uppfatta ljusmodulering från 100 Hz upp till 200 Hz [3].
Dessa är anledningar till varför flimmernivåer och flimmerfrekvenser är viktiga att undersöka ur ett hälsoperspektiv.
1.2.2 Elkvalitetsrelaterade faktorer
De elkvalitetsrelaterade faktorerna undersöks med ett elkvalitetsmätinstrument, där fokus läggs på Power Factor, Crest Factor och THD.
2 1.2.3 Power Factor
PF anger hur stor del av den använda energin som är användbar energi. En hög PF är tecknet för en god energieffektivitet. Eftersom en viktig anledning till att glödlampor byttes ut var att det skulle sparas energi så är en god energieffektivitet viktig att uppnå.
1.2.4 Crest Factor
CF är ett mått på hur hög strömmens maximala värde är i förhållande till effektivvärdet. En låg CF är önskvärd, då en hög CF innebär ett krav på högre tillgänglig effekt.
1.2.5 THD
THD är ett mått på distortionen, alltså hur stor andel övertoner det är i strömmen. En hög THD kan skada annan elektronisk utrustning. Kondensatorer kan bli överhettade på grund av de höga frekvenserna, som ger upphov till en högre strömgenomgång och större
värmeutveckling.
Strömmens tredje överton kan dessutom orsaka en ström i nolledaren [4].
1.2.6 Tillgång till information
Flertalet dimrar på marknaden har en funktion där konsumenten kan ställa in vilken typ av dimring (fram- eller bakkantsstyrning) han eller hon vill använda. Vid kontakt med en samling företag, som distribuerar LED-lampor, var det bara ett av dessa som kunde svara på frågan om vilken typ av dimring de rekommenderar till sina LED-lampor. Vid kontakt med dimmertillverkare gick det inte att få något svar på frågan om vilka LED-lampor de
rekommenderar till vilken typ av styrning.
För konsumenter, som inte har tillgång till någon vägledande information om detta, kan det därför vara svårt att välja rätt LED-lampa och dimmertyp.
Ett viktigt mål med detta arbete är att visa på hur komplicerat det kan vara att välja rätt lampa och dimmer. Ett annat viktigt mål är att få mer kunskap inom området, och på så vis få kunskap om vilka faktorer som påverkar vilka egenskaper när det gäller denna relativt nya belysningsform.
3
2 Teori
2.1 Total Harmonic Distortion
2.1.1 Linjära- och olinjära laster
Vid användning av olinjära laster uppstår övertoner. En olinjär last är en last som har en varierande impedans beroende på hur inspänningen ser ut. Detta leder i sin tur till att strömmen genom lasten inte följer den sinusformade spänningen [5]. Relevanta exempel på sådana laster är transistorer, tyristorer och strömlikriktare. En linjär last har en strömkurva som följer spänningen. En rent resistiv last är en sådan. Dit hör glödlampor, som ger ifrån sig ljus genom att ström går genom en tunn tråd.
Olinjära komponenter finns i både dimrar och LED-lampor. I LED-lampor finns bland annat likriktare. Dimrar kan ställas in med transistorstyrning och tyristorstyrning.
2.1.2 Definition av THD
Det finns två vanliga mått på THD; THDF, där grundtonen (Fundamental) är referensen, samt THDR, där referensen är det sanna RMS-värdet (Root Mean Square) [6]. I detta arbete
undersöks strömmens THD, så därför definieras THD här efter strömmens övertoner. THD för spänning kan dock beräknas på samma sätt.
THDF kan beräknas enligt följande formel:
𝑇𝐻𝐷𝐹 =√𝐼22+𝐼32+𝐼42+𝐼52+ ⋯ 𝐼1
THDR beräknas istället med följande formel:
𝑇𝐻𝐷𝑅 = √𝐼22+𝐼32+𝐼42+𝐼52+ ⋯
√𝐼12𝐼22+𝐼32+𝐼42+𝐼52+ ⋯
Övertoner är heltalsmultiplar av grundspänningen, vilket innebär att det, med den svenska spänningsfrekvensen på 50 Hz, innebär övertoner på 100 Hz, 150 Hz, 200 Hz och så vidare.
I Figur 1 visas det hur en strömkurva kan påverkas av en tredje ordningens överton.
4 Figur 1 - En period där röd kurva är grundton, blå kurva är treje ordningens överton och orange kurva är summan av dessa två.
2.2 Power Factor
Vid användning av induktiva- och kapacitiva laster blir en del av den totala effekten reaktiv effekt (Q). Detta är en typ av effekt som inte går att använda, trots att den belastar
eldistributionskedjan och behöver genereras. Det är alltså en förlust. Av privatpersoner tas det inte betalt för denna oanvändbara effekt, men det är ändå av intresse att ha en minimal reaktiv effekt, då denna är med och belastar säkringarna. Den reaktiva effekten anges i enheten VAR
(Volt Ampere reaktiv).
Den brukbara effekten kallas aktiv effekt (P), och det är denna som konsumenten betalar för vid betalandet av elräkningen. Denna effekt anges i enheten W (Watt).
Sammanslagningen av dessa två effekter är den mängd som faktiskt går åt och denna anges i VA (Volt Ampere) och kallas skenbar effekt (S). Den skenbara effekten är produkten av spänningens och strömmens effektivvärden. Den skenbara effekten kan också ställas i förhållande till den reaktiva- och den aktiva effekten. Detta genom följande samband:
𝑆 = √𝑃2+ 𝑄2 Detta förhållande illustreras även i Figur 2.
Figur 2 - Illustration av de olika effekternas förhållanden till varandra.
Vinkeln Φ som finns i figuren används vid beräknandet av PF genom:
𝑃𝐹 = cos Φ
5 PF fungerar som ett mått på hur stor del av den skenbara effekten som är aktiv effekt och värdet går mellan 0 och 1, där 1 är största möjliga andel aktiv effekt.
2.3 Bak- och framkantsstyrning
2.3.1 Bakkantsstyrning
En av de vanliga styrningarna som en dimmer för LED-lampor kan använda är
bakkantsstyrning. Denna styrning sker genom att en transistor klipper av sinuskurvan i
bakänden så att sista delen av varje kurva lägger sig på 0 A. I Figur 3 visas ett exempel på hur en bakkantsstyrd kurva kan se ut.
Figur 3 - Bakkantsstyrning, där transistor klipper bakkanten av sinuskurvan [7].
2.3.2 Framkantsstyrning
Den andra vanliga styrningen som en dimmer kan använda är framkantsstyrning. Denna styrning fås genom att en tyristor håller strömmen på 0 A i början av varje sinuskurva innan den släpper igenom ström som vanligt. I Figur 4 visas ett exempel där en glödlampa förses med ström via en bakkantsstyrd dimmer.
Figur 4 - Framkantsstyrning, där tyristor klipper framkanten av sinuskurvan [7].
2.4 Crest Factor
Crest Factor är ett mått som används för att se hur stor strömperiodens högsta topp är i förhållande till effektivvärdet. Detta sker genom följande samband:
6 𝐶𝐹 =|𝐼𝑡𝑜𝑝𝑝|
𝐼𝑟𝑚𝑠
Samma samband kan användas för att beräkna spänningens CF, men här används strömmen eftersom detta arbete enbart fokuserar på just strömmens CF.
Vid en perfekt formad sinusvåg är 𝐶𝐹 = √2. När en kurva klipps vid bakkants- eller framkantsstyrning förändras dock den optimala CF.
Strömmens effektivvärde beror på hur stor del av strömmen som släpps igenom under en period. Detta illustreras med följande formel, där en halv period används (där x = 𝜋 innebär 100% genomsläpp):
𝐼𝑟𝑚𝑠= √1
𝜋∗ ∫ (sin 𝑡)2𝑑𝑡
𝑥
0
I Figur 5 illustreras det hur en minimal CF ändras i och med att andelen bortklippt ström successivt blir mindre.
Figur 5 - CF-ändring beroende på andelen genomsläppt ström. Grön kurva visar effektivvärde, blå kurva visar en full sinuskurva, svart kurva visar strömkurvans toppvärde och röd kurva visar CF. Värt att notera är att strömmarna är i ampere och CF är enhetslös.
2.5 Flicker index
Mätningar av mängden flimmer, görs i detta arbete med två olika storheter, Flicker index och Flicker (%). De båda storheterna ska vara så små som möjligt för att ge en jämnare kurva och mindre flimmer. Flicker index använder en periods ljusnivås medelvärde samt area, över och under medelvärdesnivån, och den beräknas enligt följande formel [8]:
𝐹𝑙𝑖𝑐𝑘𝑒𝑟 𝑖𝑛𝑑𝑒𝑥 = 𝐴𝑟𝑒𝑎 1 𝐴𝑟𝑒𝑎 1 + 𝐴𝑟𝑒𝑎 2 De nämnda areorna beskrivs i Figur 6.
7 Figur 6 – Kurva som visar en flimmerperiod [8].
2.6 Flicker (%)
Den andra använda storheten mäts i procent. Vid beräknandet av denna används en ljusperiods minimala och maximala ljusstyrka enligt följande formel [8]:
𝐹𝑙𝑖𝑐𝑘𝑒𝑟 (%) =𝑚𝑎𝑥𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑙𝑗𝑢𝑠 − 𝑚𝑖𝑛𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑙𝑗𝑢𝑠
𝑚𝑎𝑥𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑙𝑗𝑢𝑠 + 𝑚𝑖𝑛𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑙𝑗𝑢𝑠∗ 100%
2.7 Flickerfrekvens
En tredje ljusrelaterad storhet som mäts upp är flimmerfrekvensen. Den allra vanligaste flimmerfrekvensen i Sverige är 100 Hz. Detta beror på den svenska inspänningens frekvens som ligger på 50 Hz. Eftersom en period av denna inspänning innehåller både en positiv och en negativ topp så ger detta ofta efter likriktning en frekvens på 100 Hz. Denna återspeglas sedan i form av ljusflimmer.
3 Utförande
3.1 Inledande allmän information
På Elsäkerhetsverket hade det köpts in en samling LED-lampor och dimrar från olika leverantörer för arbetets tester. Ett urval för mätningar gjordes av dessa enligt Tabell 1 och Tabell 2.
8 Tabell 1 – De valda dimrarna.
Dimmer Lägsta effekt Styrning
Cotech 51070 4 W Bakkant
Gelia plus EMD201 3 W Bakkant
Malmbergs multidimmer Optima Ej angivet Fram- och bakkant (f&b) Schneider Exxact WDE008337 4 W Fram- och bakkant (f&b)
Tabell 2 – De valda LED-lamporna.
LED-lampa Effekt Effektfaktor Livslängd
Ledare LED1619G6 (IKEA) 5,3 W 0,9 25.000 h
Logik LL9E27A16 9,0 W Ej angivet 15.000 h
Osram SSTCLA40DIM 6,0 W >0,5 25.000 h
Philips 8718696577011 6,0 W 0,7 15.000 h
V-Light 36-5806 7,0 W 0,85 25.000 h
Anslut Edisonlampa 421458 (filament) 3,6 W 0,9 15.000 h Bright lighting 5000209 (filament) 7,0 W Ej angivet 15.000 h Highlands International AB 095944 (filament) 6,0 W Ej angivet 25.000 h Ledsavers 64226 (filament) 4,0 W Ej angivet 15.000 h
Eftersom varje möjlig kombination ej hinns med inom tidsramen gjordes det även ett urval av kombinationer. Viktigt att veta är att det, på Cotech-dimmern, enbart utfördes mätningar med ljusmätaren, då en okänd störning gjorde det omöjligt att mäta strömmen genom den med elkvalitetsmätinstrumentet. I Tabell 3 visas det vilka kombinationer som det utförts mätningar på med ljusmätaren och elkvalitetsinstrumentet.
Tabell 3 - De, i arbetet, använda kombinationerna av LED-lampor och dimrar.
Cotech Gelia Malmbergs f&b Schneider f Schneider b
Ledare x x x x
Logik x x x x
Osram x x x x
Philips x x x x
V-Light x x x
Anslut filament x x
Bright filament x x
Highlands filament x x
Ledsavers filament x x
Det fanns två viktiga inkopplingsrelaterade skillnader när det gällde dimrarna. Ena typen av dimmer är en sådan som kopplas in i ett vägguttag, för att lampans stickkontakt sedan kopplas in i denna. Den andra typen av dimmer är en sådan som vid långvarig användning monteras fast i väggen, och därför kopplas kablar direkt in i denna, utan stickproppar. Vid mätningar i
9 detta arbete monterades dock inte dimmern fast på något, då inkopplingen endast var
temporär.
Under mätning är utrustningen ihopkopplad enligt Figur 7.
Figur 7 - Kopplingsschema för utrustningen som används vid mätningarna.
Dimmern får strömförsörjning från ett vägguttag via en automatsäkring. Strömmen till dimmern mäts med en tångamperemeter och dess värde tas, tillsammans med det uppmätta spänningsvärdet över dimmern, emot av elkvalitetsmätinstrumentet.
Elkvalitetsmätinstrumentet är i sin tur kopplad till en dator via en USB-kabel. Till dimmern kopplas en lampa och över lampan mäts spänningen med en multimeter. Vid mätning av flimmer hålls ljusmätinstrumentet riktat mot lampan med ett avstånd på ca 1,5 cm.
3.2 Mätserier
På varje kombination av LED-lampa och dimmer görs en serie av olika mätningar.
Vid varje inställning görs en datainsamling där ljusmätaren används för att registrera flimret från lampan, samt elkvalitetsmätinstrumentet för notering av ett medelvärde av PF, CF och THD. Medelvärde används, då värdet skiftar något från sekund till sekund. Via
datorprogrammet Power Analyser Transfer 2 sparar man även strömkurvans form till datorn.
Även spänningen över lampan noteras, då denna används för att indikera hur stor effekt dimmern är inställd på att släppa igenom.
Inställningarna som används i en mätserie är utformade enligt följande:
• Första inställningen i mätserien är med förbikopplad dimmer.
• Andra inställningen i mätserien är med inkopplad och avstängd dimmer.
• Resterande inställningar i mätserien är med olika genomsläpp på dimmern, från lågt genomsläpp till högt genomsläpp.
10 Vissa dimrar ger möjligheten att ställa in min- och maxstyrka. Detta ställs i dessa fall in på det mest funktionella viset inför varje mätserie.
Inför varje mätserie kalibreras också tångamperemetern så att den känner av var DC-nollnivån finns. Är nollnivån felinställd visas fel värden för PF och CF på elkvalitetsmätinstrumentet.
Datan från varje mätserie förs in i separata- och olika gemensamma tabeller. Dessa tabeller används sedan för att få lättöverskådliga grafer. Detta för att jämförelser med enkelhet ska kunna göras av hur olika genomsläppsmängd påverkar värden för olika kombinationer av lampa och dimmer.
3.3 Synliga egenskaper och genomsläppt ström
3.3.1 Synliga egenskaper
De tidigare nämnda mätserierna innehåller mestadels information som konsumenten inte kan observera på egen hand. Det som kan upplevas som viktigast för konsumenten är hur en lampa visuellt beter sig när den används. Därför undersöktes:
• Går lampan att dimra ner så att den inte lyser alls?
• Går lampan att dimra upp till max utan att den börjar flimra synligt?
• Går lampan att dimra upp till max utan att den går ner till den minimala ljusnivån igen?
Dessutom noteras även den lägsta möjliga spänningen över lampan genom avläsning från multimetern.
Till skillnad från vid mätserierna ställs min- och maxstyrka in på den lägsta respektive högsta möjliga inställning, om möjligheten finns.
3.3.2 Genomsläppt ström
För att få en indikation om hur mycket ström en dimmer släpper igenom vid max- respektive min-inställning kopplas en resistiv last, i form av en 15 W glödlampa, in till varje dimmer.
För max- och min-inställning på varje dimmer sparas en strömkurva ned. Även strömkurva för glödlampa utan dimmer sparas ned, då den ska användas som referens. Vid sparande av strömmens kurvform, som visas på elkvalitetsmätinstrumentet, fås 256 samplingsvärden som visar strömmens storlek med jämna avstånd i en period. RMS-värde för strömmen beräknas med följande ekvation:
𝐼𝑅𝑀𝑆 = √ 1
256∑ 𝐼𝑖2
256
𝑖=1
För att få ett mått på hur stor del av den möjliga strömmen en dimmer släpper igenom sätter man RMS-strömmen för en lampa med dimmer i förhållande till RMS-strömmen för
glödlampan utan dimmer. Detta enligt följande:
𝐺𝑒𝑛𝑜𝑚𝑠𝑙ä𝑝𝑝 = 𝐼𝑅𝑀𝑆(𝑚𝑒𝑑 𝑑𝑖𝑚𝑚𝑒𝑟) 𝐼𝑅𝑀𝑆(𝑢𝑡𝑎𝑛 𝑑𝑖𝑚𝑚𝑒𝑟) Dessa genomsläpp sätts sedan i en tabell för enklare överblick.
11 3.3.3 Jämförelse av synliga egenskaper och genomsläppt ström
När data finns för hur de synliga egenskaperna ter sig och för hur stora de olika RMS-
strömgenomsläppen är studeras dessa för att det ska undersökas om huruvida det finns några samband mellan dessa eller ej.
3.4 Sökning efter andra aktörers tester
En viktig del i arbetet är att finna vilken information som finns lättillgänglig för
konsumenterna när det handlar om att hjälpa dem att finna dimrar och LED-lampor som är kompatibla med varandra, samt orsaker till varför dessa kombinationer rekommenderas. Det är önskvärt att se om de olika informationsdokumenten tar hänsyn till elkvalitet och olika flimmerfaktorer. Därför utförs en sökning på Google efter tabeller som ska ge konsumenter information om just dessa kompabiliteter, och dessa tabeller studeras noga och jämförs med resultat från arbetets mätdata.
12
4 Resultat 4.1 Mätserier
4.1.1 Flimmer
Då Flicker index och Flicker (%) nästan alltid följer samma mönster redovisas det i denna del enbart Flicker index. I Figur 8 visas det hur Flicker index påverkas hos en specifik lampa beroende på vilken dimmer som används till den.
Figur 8 - Flicker index (y-axeln) för Osram LED-lampa i kombination med olika dimrar.
Det som kan utläsas från dessa kurvor är att storleken på flimmer inte påverkas nämnvärt av vilken dimmer man väljer att använda. Man kan dock se att framkantsstyrning orsakar ett större flimmer. Eftersom enbart en framkantsdimmer har använts är dock detta inte statistiskt fastställt.
För att få perspektiv ser man på hur Flicker index påverkas vid användning av en specifik dimmer och olika lampor, i Figur 9.
0 0,002 0,004 0,006 0,008 0,01 0,012 0,014 0,016 0,018 0,02
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Cotech 51070 Flick. index Gelia plus Flick. index Malmbergs multidimmer Optima framkant Flick. index
Malmbergs multidimmer Optima bakkant Flick. index
Schneider
bakkant Flick. index
13 Figur 9 - Flicker index för bakkantsstyrd dimmer från Schneider i kombination med olika LED-
lampor.
Det som kan utläsas från dessa kurvor är att storleken på flimmer påverkas betydligt av vilken lampa man väljer att använda.
Den uppmätta flimmerfrekvensen är i alla dessa fall 100 Hz ± 0,3 Hz.
Precis som i de tidigare fallen så ligger alla de uppmätta flimmerfrekvenserna i mätserierna kring 100 Hz, med undantag för följande kombinationer, som också finns illustrerade i figuren i Bilaga A:
• Bright filamentlampa användes i kombination med bakkantsstyrd dimmer från Schneider. Där kunde en flimmerfrekvens på 125,1 Hz mätas upp vid ett tillfälle och en avsaknad av flimmer fanns i ett intervall, utöver den annars konstanta nivån kring 100 Hz.
• Bright filamentlampa användes i kombination med framkantsstyrd dimmer från Schneider. Där kunde olika frekvenser mellan 106,2 Hz och 193,8 Hz mätas upp vid olika tillfällen och en avsaknad av flimmer fanns i ett intervall, utöver den annars konstanta nivån kring 100 Hz.
• Highlands filamentlampa användes i kombination med framkantsstyrd dimmer från Schneider. Där ligger flimmerfrekvensen mestadels kring drygt 200 Hz samt har en frekvens på 300,2 Hz vid ett tillfälle, utöver korta intervall i början och slut där frekvensen ligger kring 100 Hz.
• Ledare LED-lampa användes i kombination med framkantsstyrd dimmer från Malmbergs. Där sticker flimmerfrekvensen i slutet upp mot kring 212 Hz.
I Bilaga B och Bilaga C finns resterande mätvärden för Flicker index respektive Flicker (%).
4.1.2 Crest Factor
Vid mätning av CF är det svårt att urskilja tydliga mönster som gäller för alla lampor och dimrar. Dock kan man se tydligt, vid användning av bakkantsstyrning, att CF går från högt värde till lågt, precis som i det teoretiska fallet i Figur 5.
0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 0,18 0,2
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Ledare Flick. index Logik LL9E27A16 Flick. index Osram Flick. index Philips Flick. index V-light 36-5806 Flick. index
14 Det observeras även att CF för vissa vanliga LED-lampor inte påverkas nämnvärt av val av dimmer. Dessa lampor är Osram, Logik och Philips. I Figur 10 visas det, vid användning av LED-lampan Osram, hur CF påverkas beroende på vilken dimmer som används till den.
Figur 10 - Crest Factor för Osram LED-lampa i kombination med olika dimrar.
CF för andra vanliga LED-lampor påverkas mer av val av dimmer. Dessa lampor är V-Light och Ledare. Gemensamt för dessa två är att Malmbergs dimmer ger en betydligt högre CF. I Figur 11 visas det, vid användning av LED-lampan Ledare, hur CF påverkas beroende på vilken dimmer som används till den.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Gelia plus CF Malmbergs multidimmer Optima framkant CF
Malmbergs multidimmer Optima bakkant CF
Schneider bakkant CF
15 Figur 11 - Crest Factor för Ledare LED-lampa i kombination med olika dimrar.
Dock är det, för alla de nämnda LED-lamporna, gemensamt att CF är mycket högre och mer varierande vid användning av den framkantsstyrda dimmern från Malmbergs.
Vid mätning av CF för filamentlampor observerades två mycket tydliga skillnader. Endast för en av de fyra lamporna var det en stor skillnad på CF beroende på om det var
framkantsstyrning eller bakkantsstyrning. Endast för Bright filamentlampa uppmättes det en sådan tydlig skillnad, där framkantsstyrning gav en betydligt högre CF. En något högre CF kunde dock även observeras i den lägsta dimringsregionen för Highlands-filamentlampan.
I Bilaga D finns resterande mätvärden för CF.
4.1.3 THD
I detta avsnitt redovisas THDF, då de värdena är större än THDR-värdena och då ger en bättre överblick över skillnader och mönster.
När man THD observeras för en enskild dimmer i kombination med en samling vanliga LED- lampor syns det att det för många dimrar är ungefär samma THD-minskning för de olika lamporna. Det finns dock avstånd mellan de olika kurvorna som mestadels håller sig till synes konstant. Vanliga undantag från detta är Ledare och V-Light, som också utmärkte sig i CF- mätningarna. Ett exempel på de jämförbara lutningarna finns i Figur 12.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Gelia plus CF Malmbergs multidimmer Optima framkant CF
Malmbergs multidimmer Optima bakkant CF
Schneider bakkant CF
16 Figur 12 – THDF för bakkantsstyrd dimmer från Gelia i kombination med olika LED-lampor.
Något som är gemensamt för de bakkantsstyrda dimrarna är att THD går från ett högt värde till ett lågt när ljusstyrkan dimras upp. När ljusstyrkan dimras till max stiger dock THD en aning.
När THD istället observeras för en enskild vanlig LED-lampa i kombination med en samling dimrar visas det att THD går mot samma värde men har förloppskurvor med olika lutning.
Detta kan tydligt ses i Figur 13.
Figur 13 – THDF för Osram LED-lampa i kombination med olika dimrar.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Ledare THD %f (%) Logik LL9E27A16 THD %f (%) Osram THD %f (%) Philips THD %f (%) V-light 36-5806 THD %f (%)
0 50 100 150 200 250
0 50 100 Spänning (V) 150 200 250
Gelia plus THD %f (%) Malmbergs multidimmer Optima
framkant THD %f (%) Malmbergs multidimmer Optima
bakkant THD %f (%)
Schneider
bakkant THD %f (%)
17 Precis som tidigare observeras det att den framkantsstyrda dimmern utmärker sig. Detta genom ett betydligt högre THD-värde än de bakkantsstyrda dimrarna har.
Sammanfattningsvis spelar val av dimmer större roll ju lägre genomsläpp som är önskvärt från dimmern medan val av lampa påverkar THD med ett konstant värde oberoende av dimringsnivå.
Vid THD-mätning av filamentlampor är det, precis som vid CF-mätningarna, enbart en stor och tydlig skillnad mellan fram- och bakkantsstyrning för Bright-lampan och inte för de tre andra. Även i detta fall är det ett högre värde vid framkantsstyrning för Highlands-
filamentlampan i den lägsta dimringsregionen.
I Bilaga E finns resterande mätvärden för CF.
4.1.4 Power Factor
Precis som I THD-mätningarna syns olika mönster som påverkas av val av vanlig LED-lampa och dimmer. Dimmerval påverkar även i detta fall förloppskurvans lutning vilket visas i Figur 14, där dimmern från Gelia utmärker sig tydligt.
Figur 14 - PF för Osram LED-lampa i kombination med olika dimrar.
Precis som för tidigare uppmätta storheter har även här framkantsdimring en negativ inverkan på de uppmätta värdena, PF, vid mätning på vanliga LED-lampor. Jämförelser av dimmer i kombination med olika lampor visar istället liknande lutningar med mer konstanta avstånd mellan förloppskurvorna. Detta visas i Figur 15.
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Gelia plus PF Malmbergs multidimmer Optima framkant PF
Malmbergs multidimmer Optima bakkant PF
Schneider bakkant PF
18 Figur 15 - PF för bakkantsstyrd dimmer från Schneider i kombination med olika LED-lampor.
Även här utmärker sig Ledare och V-Light genom att ha något annorlunda förloppskurvor, även i detta fall till det sämre.
För filamentlamporna är det ingen större skillnad på PF, vid användning av framkants- och bakkantsstyrning, när man tittar på Ledsavers och Anslut. Bright-lampan har en större PF vid användning av bakkantsstyrning och PF för Highlands-lampan är betydligt högre vid
användning av framkantsstyrning.
I Bilaga F finns resterande mätvärden för PF.
4.2 Synliga egenskaper och genomsläppt ström
4.2.1 Synliga egenskaper
Vid undersökning av huruvida olika LED-lampor går att dimra till nollnivån eller inte blev resultatet enligt Tabell 4. Under och till höger om tabellen finns summorna av resultaten (antal ja/antal nej).
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1
0 50 100 Spänning (V) 150 200 250
Ledare PF Logik LL9E27A16 PF Osram PF Philips PF V-light 36-5806 PF
19 Tabell 4 - Redovisning av vilka kombinationer av dimrar och LED-lampor som möjliggör dimring ner till nollnivå.
Gelia Malmbergs f Malmbergs b Schneider f Schneider b
Ledare nej ja ja ja nej 3/2
Logik nej nej ja nej nej 1/4
Osram nej nej nej nej nej 0/5
Philips nej ja ja ja ja 4/1
V-Light nej nej nej nej nej 0/5
Anslut filament nej ja ja ja ja 4/1
Bright filament nej nej nej nej nej 0/5
Highlands filament nej nej nej nej nej 0/5
Ledsavers filament nej ja ja ja ja 4/1
0/9 4/5 5/4 4/5 3/6
Vid undersökning av huruvida olika LED-lampor problemfritt går att dimra till max-nivån eller inte blev resultatet enligt Tabell 5. Detta där ”ja” innebär lyckad dimring till max, ”flim”
innebär ett visuellt flimmer vid dimring till max och ”min” innebär en återgång till min-nivå vid dimring till max. Under och till höger om tabellen finns summorna av resultaten (antal ja/antal med visuellt flimmer/antal med återgång till min-nivå).
Tabell 5 - Redovisning av vilka kombinationer av dimrar och LED-lampor som möjliggör problemfri dimring upp till max-nivå.
Gelia Malmbergs f Malmbergs b Schneider f Schneider b
Ledare ja ja ja ja ja 5/0/0
Logik ja ja ja ja ja 5/0/0
Osram ja ja ja ja ja 5/0/0
Philips ja ja ja ja ja 5/0/0
V-Light flim ja ja ja min 3/1/1
Anslut filament flim ja ja ja min 3/1/1
Bright filament ja ja ja ja ja 5/0/0
Highlands filament flim ja ja ja flim 3/2/0
Ledsavers filament flim flim flim min min 0/3/2
5/4/0 8/1/0 8/1/0 8/0/1 5/1/3
Viktigt att notera är att dimmern från Schneider ger användaren möjlighet att ställa in en lägre max-nivå. Detta innebär att man kan förebygga så att man slipper det visuella flimret eller nedgången till min-nivå vid dimring till max. Denna inställning är dock väldigt omständlig att göra om man vill uppnå det högsta möjliga strömgenomsläppet utan att det ska bli visuella problem med lampan.
4.2.2 Genomsläppt ström
Vid mätning och beräkning av hur stor del av strömmen som släpps igenom av dimmern, vid max- och min-inställning, blev resultatet enligt Tabell 6.
20 Tabell 6 - Genomsläppsstorlek för olika dimrar vid min- och max-inställningar.
Min-inställd Max-inställd
Dimmer IRMS (A) Genomsläpp IRMS (A) Genomsläpp
Utan 0,0676 100,00% 0,0672 100,00%
Gelia 0,0265 39,26% 0,0653 97,19%
Malmbergs b 0,0122 18,07% 0,0666 99,18%
Malmbergs f 0,0122 18,07% 0,0647 96,32%
Schneider b 0,0236 34,92% 0,0653 97,23%
Schneider f 0,0243 35,91% 0,0651 96,90%
4.2.3 Jämförelse av synliga egenskaper och genomsläppt ström Datan i Tabell 5 och Tabell 6 visar att det med stor sannolikhet inte är en hög genomsläppsnivå hos dimmern som orsakar fel vid dimring till max-nivå. Detta då
exempelvis Malmbergs dimmer med bakkantsstyrning har en hög genomsläppsnivå men goda egenskaper i åtta av nio fall. Schneiders dimmer med bakkantsstyrning har en något lägre genomsläppsnivå men ändå bara fem av nio fall där lampans egenskaper är goda.
Datan i Tabell 4 och Tabell 6 visar att det skulle kunna vara en hög genomsläppsnivå hos dimmern som omöjliggör för dimring ner till slocknande lampa. Detta då exempelvis Malmbergs dimmer med bakkantsstyrning har en låg lägstanivå för genomsläpp och kan dimra ner till noll i fem av nio fall. Detta medan Schneiders dimmer med bakkantsstyrning har en högre lägstanivå för genomsläpp och bara dimrar ner till noll i tre av nio fall. Gelia- dimmern har en ännu högre lägstanivå för genomsläpp och kan inte dimra ner någon lampa till noll.
Till synes i dessa fall påverkas alltså de bakkantsstyrda lampornas möjlighet att dimras ner till noll av dimmerns möjlighet att klippa strömkurvan tidigt. I de fall där det används
framkantsstyrning är det dock svårt att urskilja sådana mönster. Figur 4 visar att möjlighet till dimring ner till noll kan bero mycket på lampan, då lamporna ofta beter sig på samma sätt oberoende av dimmer.
Vid max-dimring är det mestadels filamentlampor som får problem. Endast V-Light är den enda vanliga LED-lampan som kan få problem, medan alla filamentlampor utom Bright kan få problem.
21
5 Diskussion
5.1 Andra aktörers tester
Om man som konsument är intresserad av att ta reda på vilken LED-lampa och dimmer som fungerar bäst så är det stor chans att man väljer att söka efter sådan information på internet.
Vissa företag har utfört tester på sådana produkter och lagt ut sina jämförelser av dessa tester på sina hemsidor. Några exempel är mediaaktören SVT, det oberoende test- och
researchföretaget Testfakta samt lampdistributören Startrading.
5.1.1 Startrading
I Startradings jämförelsetabell, som syns i Figur 16, kan man se hur kompatibla en samling av deras egna LED-lampor är med olika dimrar. Man får information om hur många lampor som bör kopplas in till varje dimmer och hur stort dimringsintervallet är. Dock har tabellen ingen information om vad det är som påverkar kompabiliteten mellan de olika produkterna.
Figur 16 - Jämförelsetabell från Startrading [9].
22 5.1.2 SVT
I SVT:s jämförelsetabell, som syns i Figur 17 finns information om lampors färgåtergivning och eventuella flimmer. I denna tabell nämns dock inget om dimring. Dessutom är det inte lätt att veta vad som menas med ”Flimmerfri”, då även beskrivningen ”Fullständigt flimmerfri”
finns.
Figur 17 - Jämförelsetabell från SVT [10].
5.1.3 Testfakta
I jämförelsetabellen från Testfakta, som syns i Figur 18, fås information om en samling olika LED-lampor som använts med två vanliga Schneider-dimrar [11]. I testet har en mängd olika faktorer tagits hänsyn till, däribland ljus-, flimmer- och dimringsrelaterade sådana. Dock säger inte heller detta test något om hur val av dimmer påverkar de olika egenskaperna.
23 Figur 18 - Jämförelsetabell från Testfakta [12].
5.2 De andra aktörernas- och arbetets tester i förhållande till varandra
Vid observationerna av LED-lampornas synliga egenskaper kunde det slås fast att dimrar i viss mån påverkar huruvida en lampa flimrar eller inte. Därför kan testerna från SVT och Testfakta ses som för inkompletta för att ge konsumenten fullständig vägledning i vilken lampa han eller hon bör införskaffa när hänsyn till visuellt flimmer ska tas. I tabellen från Testfakta finns dock information om flicker index. I arbetets tester är flicker index för varje lampa oftast i stort sett samma, oberoende av dimmer (med undantag för den kraftigt påverkande framkantsstyrningen). Därför kan just denna flimmerrelaterade del av testfaktas undersökning ses som vägledande.
Önskar konsumenten en god elkvalitet finns det till synes inte mycket information att hitta för att vägleda om detta när man ser på de tre tabellerna.
5.3 Mätningarnas noggrannhet
5.3.1 Strömkällan
Eftersom samtliga mätningar är utförda med strömförsörjning från ett vanligt vägguttag på ett kontor på Elsäkerhetsverket kan inga garantier ges för att spänningen är en helt ren sinuskurva med konstant amplitud och frekvens. Dessutom har ingen hänsyn tagits till eventuella
svårspårbara störningar i kontorsmiljön.
24 5.3.2 Amperemetern
Tångamperemetern kalibrerades inför varje mätning för att likströmsnollnivån skulle finnas.
Eftersom kalibreringsskruven är något svårhanterlig felade ibland nivån på upp till ca 3 mA.
Dessutom kunde nivån ändra sig några mA under en mätserie. Upptäcktes en ändring under serien som överskred ca 5 mA gjordes mätningen om.
För att ta reda på vilka värden som påverkas av en felaktigt inställd likströmsnollnivå utfördes mätningar vid olika nivåer där de olika värdena observerades. Slutsatsen av denna
undersökning blev att CF och PF förändras betydligt vid felaktigt inställd likströmsnollnivå medan THD förblir oförändrad.
5.3.3 Avrundning
Vid avläsning på elkvalitetsmätinstrumentet skiftade värdena konstant. Därför gjordes en längre observation av varje värde för att sedan ett ungefärligt medelvärde skulle kunna räknas ut i huvudet. Detta gav en viss onoggrannhet. Möjligheten fanns att för varje värde spara en serie värden och sedan räkna ut ett medelvärde av dessa. Detta skulle dock vara betydligt mer tidskrävande och istället då ge ett arbete med ett mycket mindre underlag, då färre
kombinationer av LED-lampor och dimrar skulle hinnas med.
5.3.4 Ljusmätaren
Vid användandet av ljusmätningsinstrumentet hölls det riktat mot lampan med samma avstånd varje gång (ca 1,5 cm). Detta gjordes dock genom, av ögat, uppskattad noggrannhet. Utfördes en serie av mätningar med samma förutsättningar kunde de uppmätta värdena skifta något mellan mätningarna. Dessa skillnader ansågs dock inte vara tillräckligt stora för att det skulle vara värt att mäta flera gånger under samma förutsättningar, för att sedan beräkna ett
medelvärde. Även i detta fall ansågs det vara viktigare att använda tiden till att hinna med fler kombinationer av lampor och dimrar.
5.3.5 Omgivande ljus
I kontoret fanns ett fönster som inte var förtäckt. Detta gjorde att det inte var helt mörkt i miljön där mätningarna utfördes. När mätningar utfördes, då LED-lampan var släckt, sågs dock ingen påverkan från omgivningen på de värden det fanns intresse för.
5.3.6 Lamptemperatur
Ingen hänsyn har tagits till LED-lampornas temperatur i detta projekt. Därför har det ej undersökts hur olika temperaturer påverkar lampornas presterande. Detta i sin tur leder också till att man inte har undersökt hur lampornas temperatur påverkar projektets resultat. Dock har samtliga lampor mätts med samma förutsättningar. Ingen lampa varit tänd en längre tid kort innan en mätningsserie har utförts på den, så därför har elektronikens temperatur ökat något under mätseriens förlopp.
5.3.7 Statistiskt säkerställande
Eftersom mätningar är mycket tidskrävande och dessutom inkluderar mycket för- och
efterarbete är tidsbegränsningen en svår faktor att handskas med. I detta arbete undersöks bara några av alla de lampor och dimrar som finns på marknaden. Vissa mönster som observerats kan därför till viss del ha orsakats av de enskilda komponenterna.
25 5.3.8 Diskussion kring felkällor
Sammanfattningsvis kan man se att det finns många faktorer som påverkar datainsamlingens noggrannhet. Huvudmålet med arbetets mätningar är dock inte att få exakta värden för varje kombination av lampor och dimrar. Orsaken till mätningarna är att det är önskvärt att se mönster som visar hur olika produkter och kombinationer påverkar olika värden. Sådana skillnader har, trots onoggrannhetsfaktorerna, kunnat observeras.
5.4 Framtida arbete inom området
Slutmålet med detta arbete är långt ifrån uppnått. Det återstår mycket att undersöka även om det finns indikationer om hur vissa produkter påverkar olika faktorer. Något som med förmodat stor sannolikhet kan fastslås efter vidare mätningar av vanliga LED-lampor är att dessa lampor fungerar betydligt bättre med bakkantsdimring istället för med
framkantsdimring. Detta arbete har visat att det inte är lätt för en konsument att veta vilka lampor och dimrar man bör använda ihop med varandra.
5.4.1 Kvalitet
Det finns många felkällor som går att minimera vid en större undersökning:
• En mer lättkalibrerad mätutrustning.
• En signalgenerator som genererar en mer stabil spänning med rätt frekvens och amplitud.
• En större samling mätvärden vid varje mättillfälle, så att ett mer matematiskt korrekt medelvärde kan tas fram.
• En mätmiljö med färre ljus- och elektricitetsrelaterade störningar.
• Ett större hänsynstagande till lampans temperatur.
• Fler lampor av varje typ.
5.4.2 Kvantitet
Vid tillgång till mer tid kan man mäta på många fler lampor och dimrar för att komplettera databasen med värden och jämförelser, så att man får ett mycket bättre statistiskt underlag.
Extra viktigt är det att undersöka fler filamentlampor, då dessa inte täcktes in i arbetet i lika stor utsträckning som de vanliga LED-lamporna.
5.4.3 Ytterligare uppmätta storheter
Det finns många fler faktorer, som inte ingick i detta arbete, att mäta upp och ta hänsyn till inom detta område. Exempel på dessa kan vara:
• Ytterligare effektrelaterade faktorer.
• Ytterligare ljusrelaterade faktorer, som ljusstyrka och färgspektrum.
• Flicker uppmätt med elkvalitetsmätinstrumentet.
• Lampans temperaturutveckling
• Lampans livslängd
26
Referenser
[1] ”Varför försvann glödlampan?” [Online]. Tillgänglig vid:
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/jag-vill-energieffektivisera-
hemma/inkop-av-produkter/belysning/varfor-forsvann-glodlampan/. [Åtkomstdatum: 26-aug- 2018].
[2] ”LED-Lampor”. [Online]. Tillgänglig vid: http://sle.se/led/info/driv.html. [Åtkomstdatum: 26- aug-2018].
[3] A. Wilkins, J. Veitch, och B. Lehman, ”LED lighting flicker and potential health concerns:
IEEE standard PAR1789 update”, i 2010 IEEE Energy Conversion Congress and Exposition, 2010, s. 171–178.
[4] ”Nya lösningar för bättre elkvalitet, p. 10”. [Online]. Tillgänglig vid:
http://www02.abb.com/global/seitp/SEITP161.NSF/viewunid/CE6956CAC869FEE6C1256D DD003A2099/$file/Elkvalitet.pdf. [Åtkomstdatum: 1-jun-2018].
[5] ”What are non-linear loads and why are they a concern today?”. [Online]. Tillgänglig vid:
http://www.mirusinternational.com/downloads/hmt_faq01.pdf. [Åtkomstdatum: 26-aug-2018].
[6] ”Power clamp-on meter User Manual?”. [Online]. Tillgänglig vid:
http://panelmeters.weschler.com/Asset/AEMC-605-UserManual.pdf. [Åtkomstdatum: 26-aug- 2018].
[7] ”How a dimmer works”. [Online]. Tillgänglig vid:
http://www.ilight.co.uk/downloads/iLIGHT%20Binder-HowDimmers.pdf. [Åtkomstdatum:
26-aug-2018].
[8] ”LEDBenchmark - Measuring Flicker”. [Online]. Tillgänglig vid:
http://www.ledbenchmark.com/faq/LED-Flicker-Measurement.html. [Åtkomstdatum: 26-aug- 2018].
[9] ” Att dimra LED”. [Online]. Tillgänglig vid:
https://www.startrading.se/storage/ma/ace9f59fcf214b6683609f5539845c61/6af77c20c0814b 37b3009d8714b1e156/pdf/B7340E2BDA4A73501309F404DC4E77CEB03341E9/Dimmerlist _Decoration_w19.pdf. [Åtkomstdatum: 26-aug-2018].
[10] ”Plus testar ledlampor | SVT Nyheter”. [Online]. Tillgänglig vid:
https://www.svt.se/nyheter/konsument/plus-testar-led-lampor. [Åtkomstdatum: 26-aug-2018].
[11] ”Led närmar sig glödlampans ljuskvalitet | Testfakta”. [Online]. Tillgänglig vid:
https://www.testfakta.se/sv/hem-hushall/article/led-narmar-sig-glodlampans-ljuskvalitet.
[Åtkomstdatum: 26-aug-2018].
[12] ”Ledlampor”. [Online]. Tillgänglig vid: https://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild- grafik150923.pdf. [Åtkomstdatum: 26-aug-2018].
27
Bilaga A – Flimmerfrekvenser med variationer
Figur 19 - Flimmerfrekvenser för olika lampor i kombination med olika dimrar.
0 50 100 150 200 250 300 350
0 50 100 150 200 250
Spänning (V)
Ledare - Malmbergs bakkant Flicker (Hz) Highlands filament - Schneider framkant Flicker (Hz)
Bright Filament - Schneider framkant Flicker (Hz) Bright filament - Schneider bakkant bakkant Flicker (Hz)
