Tvillingbrorsan som ett annat jag
En studie av tonårstjejers maskulinitetskonstruktioner genom fotografiska självporträtt
The twin brother as another self
A study of the constructions of masculinity
expressed by a group of teenage girls through some photographic self-portraits
av Karin Domeij
Institutionen för Konstfack, bildpedagogik
MAGISTERKURS I BILDPEDAGOGIK, 30 Hp, 2014/15 Handledare: Annika Hellman
Opponent: Anna Grenholm
Datum för examination: 20150529
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstruktioner av maskulinitet som uttrycks av några tonårstjejer genom deras omförhandlingar av begreppet. Jag vill undersöka vilka subjektspositioner som prövas i förhållande till rådande normer och ideal i en didaktisk situation. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med genusperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har bildsemiotiska,
diskursteoretiska, maskulinitetsteoretiska begrepp och verktyg använts. Undersökningen gjordes på ett Estetprogram på ett gymnasium i Stockholms län, där jag utgick från några elevers arbete med fotografiska självporträtt. Jag vill också belysa vilka subjektspositioner som kan sättas i spel genom iscensättning i
fotografisk bild. Uppsatsen syftar även till att bidra med ökad förståelse för hur bildpedagogik kan spela en roll i arbete med genusfrågor i skolan. Resultatet visar på en feminin maskulinitetsdiskurs där klädstilar har en viktig roll för tjejernas konstruktioner och att strukturer mer i det dolda vidmakthåller en cisnormativ uppdelning mellan könen i skolan. Denna studie bidrar till att visa vikten av att inom maskulinitetsforskning rikta fokus på tjejers och kvinnors konstruktioner av maskulinitet och beskriva dessa diskursiva praktiker. Genom detta kan även olika genuskonstruktioner medvetandegöras inom pedagogiska miljöer.
Nyckelord:
Tonårstjej, Cisnorm, Visuell kultur, Fotografiska självporträtt, Feminin maskulinitetsdiskurs, Intermezzon.
Abstract
The purpose of this study is to examine the constructions of masculinity expressed by a group of teenage girls through their renegotiations of the masculinity concept and which subject positions that were tried in relation to the prevailing norms and ideals in a didactic situation. The studie is based on social constructionism theory with a gender perspective and is inspirerad by ethnographic theory. The examination took place in a high school in Stockholm with students from an Art Design and Media education, where I started from some students' productions based on photographic self-portraits. The analytical work was made by semiotic, discourse theoretical and masculinity theoretical concepts and tools. This essay also aims to contribute to greater understanding of how visual learning can fulfill a purpose in discussing gender issues in school. I also want to illuminate the variations of subject positions that took place through staging the photographic image. The result show a feminine masculinity discourse in which clothes and fashion played an important role in the girls' constructions, and that hidden discourse structures uphold a division between the sexes in schools in the perspective of cisnorm. This investigation illuminates the importance of focussing on girls' and women's constructions of masculinity in the masculinity research. It also describes the discursive practices and through that raise awareness of gender structures in an educational context.
Keywords:
Teenage girl, Cisnorm, Visual Culture, Photographic selfportraits, Discourse of female masculinities, Intermezzon.
Innehållsförteckning
INLEDNING...4
1.1 INTRODUKTION...4
1.2 BAKGRUND...5
1.3 SYFTE...6
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR...6
1.5 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR...6
1.6 EMPIRI...7
1.7 METOD...7
1.7.1 Insamling av empiri ………....8
1.7.2 Metoder för bearbetning och analys ………....8
1.7.3 Metoddiskussion, etiska aspekter och reflexivitet ………....9
1.8 TEORI OCH TOLKNINGSRAM...10
1.8.1 Socialkonstruktionism ………. 10
1.8.2 Diskursteori ……….11
1.8.3 Genusvetenskap ……… 12
1.8.4 Identitet och subjektspositioner ……….. 14
1.8.5 Visuell kultur ………..15
1.9 TIDIGARE FORSKNING...15
1.9.1 Bildpedagogik, genus och subjektspositioner ………..15
1.9.2 Maskulinitet och visuell kultur ………..18
BEARBETNING OCH ANALYS ...20
2.1 MÖTET MED INFORMANTERNA...20
2.2 SJU BILDER, SJU ISCENSÄTTNINGAR AV MASKULINITET...20
2.3 KÖN/MASKULINITET KROPP OCH STIL...25
2.4 MOTSTRIDIGHETER OCH OMFÖRHANDLINGAR...31
TOLKNING OCH RESULTAT...31
3.1 FEMININ MASKULINITET...32
3.4 GENUSYRSEL, INTERMEZZON OCH NYA SUBJEKTSKONSTRUKTIONER...35
3.5 BILDPEDAGOGIK, VISUELL KULTUR OCH GENUSFRÅGOR...37
SLUTDISKUSSION...38
TJEJERS FRIHET...38
FRAMTIDA FORSKNING...39
SLUTORD...40
KÄLLFÖRTECKNING...42
TRYCKTA KÄLLOR...42
OTRYCKTA KÄLLOR...43
BILDFÖRTECKNING ...44
BILAGOR ...45
INLEDNING
1.1 Introduktion
Jag vaknar. Det första jag måste göra är att ta reda på vem jag är.
Det handlar inte bara om kroppen, om att slå upp ögonen och se efter.
Kroppen är det som är lättast att anpassa sig till om Man är van vid att vakna i en ny varje morgon.
Det är livet, kroppens sammanhang som kan vara svårt att begripa sig på . Varje dag är jag någon annan.
Jag är mig själv – jag vet att jag är mig själv men jag är också någon annan.1
Så inleder författaren David Levithan sin bok om en ung man som kallas En och som varje dag vaknar i en ny 16-årings kropp. Han lever i någon annans kropp under en dag och
försöker förstå och vara den personen för stunden. De nya kropparna han befinner sig i är bara en del av honom. Denna surrealistiska bok väcker många tankar och känslor kring identitet, vem man är och vem man vill vara och vad som syns, vad som visas genom kroppen och det sammanhang den befinner sig i. Detta är litteratur i socialkonstruktionistisk kontext som lyfter fram det sociala samspelet mellan människor och just kroppen i olika sammanhang, som en viktig del av identiteten.
I Shakespeares kända drama sa Hamlet; ”Att vara eller inte vara, det är frågan” och refererade till om att finnas eller inte. Idag handlar det mer om det yttre, utseendet och vad som visas upp genom kroppen, där modetrender är starka krafter som vi lever under. Bland de ungdomar jag träffade i denna studie handlade det mycket om kroppen, om hur den
framställdes med olika kroppsställningar i olika kläder och att vara fixad i rätt stil. En replik om existens i ett nutida drama skulle kanske vara; ”Att vara fixad eller inte vara fixad, det är frågan.” Det visuella iscensättandet genom kroppen i en stil eller utifrån en kontext, som uttryck för identitet är det jag kommer undersöka. Detta intresserar mig som pedagog i bild och visuellt lärande. Jag har nästan 20 års erfarenhet av möten med bildskapande ungdomar som bild- och mediepedagog på gymnasiet och har tidigare skrivit en uppsats om
identitetsfrågor, genus, fotografi och tonårstjejer.
1 Levithan, David (2012), Jag, En, Danmark: Gilla böcker. s.7.
Olivia, en av informanterna i denna uppsats undersökning, sade såhär:
Man ser ju många olika stilar på killar samtidigt som det bara ska finnas en stil för tjejer. Killar kan vara allt från bakåtslickat hår, skejtare och de som inte alls tänker på vad de har på sig, det beror lite på vad man är i.
Detta fick mig att fundera på just tjejers möjligheter till att uttrycka sig visuellt, att kunna använda olika stilar och att förhålla sig till det maskulina. När informanten sa: ”/-‐-‐-‐/. det beror lite på vad man är i” leder det tankarna till att vara i en kontext.
Här tog jag avstamp för min uppsats. Med ett intresse för tonårstjejer, identitetsfrågor, visuell kultur och genusfrågor ville jag undersöka hur tjejer förhåller sig till manlighetsideal och maskulinitet. Gränserna mellan det maskulina och feminina framstår som flytande och det uppstår genusyrsel redan tidigt i undersökningen.
1.2 Bakgrund
Denna studie har sin plats inom det bildpedagogiska fältet med särskild fokus på genus, tjejers konstruktion av maskulinitet och visuell kultur. Mot bakgrund av den maskulinitetsforskning som finns i Sverige om skolan där killar oftast är i centrum i klassrummen, riktar sig denna uppsats in sig på tjejers förhållningssätt till maskulinitet och vad det gör med begreppet.
Genom deras tal och bilder undersökte och beskrev jag hur den hegemoniska maskuliniteten omförhandlades. Jag positionerar denna studie i gränslandet mellan cisnormens ytterligheter manligt och kvinnligt med en undersökning i hur några tjejer förhåller sig till manlighetsideal och hur de genom kroppen i olika stilar och iscensättningar prövar maskulina roller och skapar bilder i en medieundervisning i skolan. Ordet cis, betyder på samma sida och är ett motsatsbegrepp till trans som betyder över från. Cis är ett begrepp för att beskriva en
könsidentitet med två separata kön på var sin sida i en cisnorm som vi tidigare tagit för given och inte haft ett ord för. Det var ett begrepp jag mötte första gången i ett examensarbete från Bildpedagogiska institutionen 2014 genom studenten Wendel Strömbäck.2
Istället för att leta efter femininiteter och göra en undersökning ur ett feministiskt perspektiv fokuserar studien på tjejernas iscensättningar av maskulina positioner som visuella uttryck för en female masculinity.3 I uppsatsen används det svenska begreppet feminin maskulinitet och jag placerar min uppsats bland maskulinitetsforskning utifrån unga tjejers praktiker bland annat inspirerat av den engelska queerforskaren Judith Halberstam.4
2 Strömbäck, Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack, institutionen för Bildpedagogik.
3 Halberstam, Judith (2000), Female masculinities, London: Duke university press.
4 Halberstam (2000)
Inom visuell kulturforskning finns ett fält som handlar om estetik, mode och kroppen och där befinner sig även min undersökning. Maskulinitetsforskaren Marie Norberg menar att det inom modeforskning ofta saknats en kombination mellan mode och maskulinitet och betonar vikten av att undersöka och diskutera modepraktiker när det handlar om konstruktioner av maskulinitet.5 Lisa Öhman Gullberg, Christer Eidenfeldt och Ann-Sofie Holm har i sina studier av pedagogiska miljöer visat vikten av att ha med ett genusperspektiv och lyfta fram underliggande strukturer.6 Min studie placeras inom det bildpedagogiska fältet i kombination med maskulinitetsforskning och visuell kultur, som en studie i att koppla ihop tonårstjejer och maskulinitet för att studera flera varianter av maskulinitetskonstruktioner. Just i detta fall utifrån en bild- och medieundervisning på gymnasiet.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka hur några tonårstjejer på gymnasiet pratar om manligt och kvinnligt i bildeliciterande samtal och att visa hur kön synliggörs i deras fotografiska självporträtt.
Genom att analysera några iscensättningar och undersöka det visuella estetiserandet av kroppen utforskas konstruerandet av maskulinitet. Syftet är också att undersöka tjejers sätt att omförhandla könsnormer generellt och maskulinitetsbegreppet specifikt. Bildämnets potential för reflektion över identitets- och genusfrågor diskuteras liksom bildpedagogikens roll i skolan för ett normkritiskt perspektiv i undervisningen.
1.4 Frågeställningar
Hur artikuleras maskulinitet av några tonårstjejer i iscensättningar av fotografiska självporträtt i gymnasieskolans bild- och medieundervisning och vilka subjektskonstruktioner synliggörs genom detta? Hur kan bildpedagogiken bidra med att arbeta med genusfrågor i skolan?
5 Norberg, Marie o Magnus, Mörck (2007), ”Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning,”, Tidskriften Genusvetenskap. 1-2.
6 Öhman Gullberg, Lisa (2008), Laddade bilder. Representation och meningskapande i unga tjejers filmberättande, Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Stockholms Universitet; Eidevald, Christian (2009), Det finns inga tjejbestämmare, Jönköping: ARK Tryckaren AB; Holm, Ann-Sofie (2008), Relationer i skolan, en studie av
femininiteter och maskuliniteter i år 9, Göteborg: Göteborgs universitet.
1.5 Urval och avgränsningar
I denna studie har jag valt att träffa ett antal elever på ett gymnasium i Stockholms län och har avgränsat mig till att träffa ett fåtal på ett Estetprogram, inriktning Estetik och media.
Eleverna går i årskurs 2, då de är 17-18 år och elevgruppen består av både killar och tjejer.
Jag har följt dem i en fotokurs som heter Fotografisk bild 2.7 I min kandidatuppsats i
bildpedagogik upptäckte jag att det var mycket berikande att arbeta utifrån fotografier på och av ungdomar när det gäller identitetsfrågor. Därför avgränsas denna undersökning även till material från en fotoundervisning.8 Fotoläraren, som till viss del deltog i studien, skapade tillsammans med mig en självporträttsuppgift, som vi hoppades skulle väcka tankar kring genusfrågor och identitet. Uppgiften som eleverna fick hette Om jag vore min bror eller min syster.9 Denna uppsats avgränsades ytterligare till analys av enbart tjejernas utsagor eftersom studien fokuserat på tjejers maskulinitetskonstruktioner. Informanterna i denna undersökning beskrivs utifrån geografiska och socioekonomiska aspekter på följande sätt; tonåringarna bodde hemma hos sina föräldrar, var födda i Sverige, tillhörde en medelklass i det lokala samhället i Stockholms län och studerande på ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
1.6 Empiri
Empirin består av följande material: fältanteckningar, elevernas loggböcker, elevernas fotografier samt digitala ljudinspelningar av samtal som skrivits ut. Elevernas fotografiska självporträtt och det transkriberade dokumenten av inspelningar från gruppintervjuer är det viktigaste materialet för analysarbetet. Fältanteckningarna från en fotolektion och elevernas loggböcker skapade en bra förförståelse för elevernas idéer om bildernas tillblivelse.
1.7 Metod
Denna studie är en kvalitativ undersökning med olika metoder, som här kommer presenteras.
Jag har haft en metod för insamlingen av empirin och andra metoder för bearbetningen av materialet vid analys och tolkning.
7 Information om kursen på skolverkets hemsida,: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program Sök på;Ämne /Fotografi /Fotografisk bild / FOTFOT02.
8 Domeij, Karin (2012), Att vara tonårstjej i en visuell kultur, en undersökning av tjejers identitetsarbete och visuella kommunikation, Stockholm: Konstfack, institutionen för bildpedagogik, Sök på; diva2:651071.
9 Mer information om denna uppgift finns under Bilagor – bilaga 1. Där finns den med i sin helhet.
1.7.1 Insamling av empiri
Etnografiskt inspirerad metod
Studien inleddes med en etnografisk klassrumsstudie, en deltagande observation under ett lektionspass i fotografi. Den etnografiska metoden som används är inspirerad av forskaren Birgitta Kullbergs bok om etnografiska klassrumsstudier.10
Därefter träffade jag tio tonåringar i fyra olika grupper för samtal, vilka skedde vid andra tillfällen. Utgångspunkten de självporträtt som eleverna arbetat med under några veckor i sin fotoundervisning.
Bildelicitering
Vi träffades i ett annat klassrum än lektionen och vi samtalade utifrån deras självporträtt.11 Bildelicitering är ett visuellt etnografiskt verktyg, som är ett bra hjälpmedel för en diskussion, en metod där man vid ett intervjutillfälle samtalar runt och med hjälp av bilder. En forskare i visuell teori och metod, Gillian Rose, menar att just bilder beskriver saker som inte ord kan göra och kan vara en hjälp till att uttrycka eller berätta andra saker för forskaren. Rose menar vidare att bilder behöver befinna sig i en kontext med stöd av ord för att kunna tolkas.12
Under samtalen användes också en bild av en australiensisk konstgrupp.13 Den bilden är en parafras på en reklambild för
underkläder med en känd kvinnlig underklädesmodell, där en medlem i konstgruppen placerats in i samma pose och med samma tillbehör som tidigare nämnda reklambild. Bilden lekte med könsnormer och visade en annorlunda bild på en man som skulle försöka vara sexig och förförisk. Jag valde den här bilden för att se hur eleverna reagerade på en ovanlig underklädesreklambild på en man.
1.7.2 Metoder för bearbetning och analys Transkribering
Språkforskaren Norman Fairclough menar att man ska överföra talspråket till text och skriva ut delar av den i efterhand, att transkribera, om man använder intervjuer i sin forskning.14
10 Kullberg, Birgitta (2004), Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
11 Se bilaga 2.
12 Rose, Gillian (2007), Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage, s. 256.
13 Den australiensiska konstgruppen heter Bondi Hipster och bild och fakta finns med i bilaga 3.
14Winther Jørgensen, Marianne, och Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Upplaga1:9, Lund:
Studentlitteratur, s. 84.
De informella samtalen med informanterna spelades in på en digital bandspelare och
resulterade i 101 minuter som transkriberades. Det finns olika transkriptionssystem att välja emellan och man får som forskare bedöma vilket som passar ens frågeställningar och typ av studie bäst. Att arbeta manuellt och inte använda färdig programvara gör att transkriberingen blir ett första steg i tolkningsprocessen. Under lyssnandet av samtalen noterade jag att
informanterna många gånger pratade i mun på varandra och ofta i ofullständiga meningar där de fyllde i varandras meningar. Jag hörde också medhållande hummanden och positiva stöttande skratt under samtalen.
Bildanalys och diskursanalys
För att bearbeta och analysera materialet har bildanalytiska och diskursanalytiska verktyg använts. Elevernas fotografiska självporträtt definierades som visuella utsagor om identitet och beskrivs med denotativ metod och utifrån bildernas intertextualitet. Därefter bearbetas materialet, visuella som textuella utsagor, med diskursanalytiska metoder.
De textuella utsagorna, de transkriberade dokumenten skrevs ut så att papprena skulle kunna blandas i annan ordningsföljd. Detta för att jag skulle kunna hitta nya samband mellan ord utifrån diskursanalytiska verktyg. Informanterna delade själva upp många företeelser i ytterligheterna tjejer och killar när de pratade så jag kategoriserade först materialet i feminint och maskulint med rosa och blå färgpenna. Därefter placerades alla papper ut på golvet och jag letade efter återkommande ord, definierade nodalpunkter och till sist de flytande
signifikanterna, där allt markerades med flera olika färgpennor. Alla tecken, visuella som verbala, analyserades vidare med diskursanalysverktyg för att synliggöra tankestrukturer i sociala praktiker, olika betydelsesystem och för att hitta diskurser och subjektskonstruktioner.
1.7.3 Metoddiskussion, etiska aspekter och reflexivitet
När det gäller metoder hade de sina styrkor och svagheter i denna kvalitativa forskarstudie.
Styrkan fanns bland annat i möjligheten till val av en grupp inom skolan, från en viss typ av utbildning, ett Estetprogram på gymnasiet. Svårigheter kan uppstå när forskaren inte kan påverka vilka som väljer att stanna kvar under hela undersökningen, vilket delvis skedde i detta fall. En annan viktig aspekt är att det ofta uppstår olika maktpositioner i en grupp
människor under ett samtal. Vid analysarbetet efteråt noterade jag vilka av informanterna som pratade mycket och vilka som knappt sa någonting under samtalen. Det är inte alltid lätt att medvetandegöra och begreppsliggöra sina tankar. Där var bildelicitering ett mycket bra
verktyg för att hjälpa eleverna att få tillgång till tankar och att prata om sina idéer, i detta fall utifrån ett genusperspektiv.
Jag har beaktat de forskningsetiska principernas fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet.15 Tonåringarna har informerats om mitt syfte med undersökningen, uppsatsen och min roll som forskare och jag har fått ett muntligt samtycke av dem då de är alla är över 15 år. Informanterna har anonymiserats i texten med andra namn och vare sig skolans namn eller orten de bor på nämns och inte heller annat som kan identifiera vilka de är. De bilder som de själva skapat och som visas upp i uppsatsen har bildbehandlats för att eleverna inte ska gå att identifiera. Även med muntliga medgivanden från informanterna att bilderna kan användas så finner jag det mycket viktigt att avidentifiera bilderna. Informanterna kan varken veta i förväg eller senare påverka hur
bilderna använts i min bearbetning, analys och tolkning. Därför är det viktigt att det inte går att identifiera vilka informanterna är i efterhand.
I all forskning är det viktigt att inta en kritisk hållning även kring sig själv som forskare och vara medveten om de roller man själv har i en undersökning. För informanterna sågs jag som en forskare från Konstfack och bildlärare från en annan skola. Tonåringarna har flera roller i sina liv, som gymnasieelev, kompisar mellan varandra, son/dotter i en familj, vilket gav tillgång till flera olika subjektspositioner. På ett sätt kunde jag positioneras som mer vetande än tonåringarna som lärare och forskare. Samtidigt undersöktes något som de vet mer om än jag, där de var experter och istället lärde mig. Det blev ett växelspel mellan oss om vem som ledde samtalet liksom att maktpositionen ofta försköts till eleverna under samtalen.
1.8 Teori och tolkningsram
Jag har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv när det gäller syn på kunskap och identitet och har använt genusteorier och begrepp från maskulinitetsforskning.
1.8.1 Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionism sammanfattas av Vivien Burr enligt följande: Kritisk inställning till självklar kunskap, en historisk och kulturell specificitet, samband mellan kunskap och sociala processer och att samband alltid råder mellan kunskap och social handling. Det innebär att det inte finns någon objektiv kunskap att hitta utan allting konstrueras av oss själva i samspel med varandra. Detta sker alltid och överallt, influerat av historiska och kulturella företeelser.
15 Vetenskapsrådet/etiska riktlinjer – se mer under källförteckning.
Kunskap förändras och omskapas hela tiden när människor möts och interagerar med
varandra. Enligt detta synsätt kan det inte finnas någonting utanför sociala sammanhang och språk.16 Vi kan aldrig vara helt säkra på kunskap och sanning utan måste förhålla oss kritiska till det. Uppfattningar om världen, samhället och oss själva skapas och upprätthålls genom sociala processer. 17
1.8.2 Diskursteori
Ibland anses våra handlingar normala och ibland omöjliga och detta definieras utifrån olika socialt konstruerade betydelsesystem som skapas mellan människor. Dessa system kallas diskurser. Diskurs ”är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen” och den styr vad vi kan säga och vad vi inte kan säga och blir något som bestämmer hur vi ska tänka och agera.18 En diskurs definieras lika mycket med vad den innehåller som vad den begränsar och utesluter.
Ernesto Laclau och Chantal Mouffe definierar begreppet diskurs som ”en fixering av en betydelse inom en bestämd domän.”19 De menar att allting är diskurser, där varje diskurs har sitt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen. Vid varje utsaga om världen; ett skriftligt eller muntligt uttryck eller social handling, sker en nybildning av ett teckens betydelse och dessa sätts in i en ny betydelsebärande relation. Nodalpunkt är det viktigaste tecknet kring vilka andra tecken eller ord ordnar sig och får sin betydelse. Kring en nodalpunkt bildas betydelsebärande kedjor som kallas ekvivalenskedjor. Laclau och Mouffe menar också att varje tecken konkret kan fixeras vid en betydelse, men även få kontigens, vilket betyder att den är möjlig, men inte nödvändig.20 Vid ett diskursanalysarbete letar man efter möjligheten att kunna fixera en betydelse av ett tecken och försöka hitta hur det tecknet står i förbindelse med andra tecken i ovan nämnda ekvivalenskedjor. Diskursen tillsluter sina tecken i en fast bestämd betydelse genom att utesluta andra möjliga betydelser ett tecken kan ha. De tecken som inte helt fått sin betydelse fixerad av diskursens ekvivalenskedja är tecken som är mångtydiga. De är då öppna för att tillskrivas olika betydelser och plockas upp i andra diskurser och kallas därmed för flytande signifikanter.21 Inom diskursteorin uttrycks även att ingen diskurs är en sluten enhet utan den omskapas ständigt i kontakt med andra diskurser i en
16 Burr, Vivien (2003), Social construktionism, 2:e edition, London: Routledges, 1-9.
17 Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 11 f.
18 Ibid., s. 7.
19 Ibid., s. 33.
20 Ibid., s. 32 f.
diskursiv kamp och detta kan kallas för diskursiv praktik.22 Diskurser är alltid motstridiga och ambivalenta och i analysarbete studeras hur kategorier och subjektspositioner konstrueras i sociala sammanhang.
1.8.3 Genusvetenskap
Den franska filosofen Simone de Beauvoir formulerade på 1940-talet meningen ”Man föds inte till kvinna, man blir det.”23 Hon ville uttrycka att könstillhörigheten är något människor inte blir födda till utan blir formade till. Genus kommer från den engelska termen gender, och kan översättas till socialt skapat kön. Cisnorm är enligt RFSL ett namn för en norm vi tagit för given i samhället, en diskurs med subjektspositionen cisperson, som förklaras som ” En person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen.24 Kandidatstudenten Wendel Strömbäck skrev i sitt examensarbete inom bildpedagogik om en cisperson som någon som ”/---/.ofta inte känner igen sig själva som cismän och ciskvinnor, utan lever i tron att män och kvinnor är de enda könsvariationer som finns, och att detta är ett konstant tillstånd livet ut.”25 Inspirerad av Judith Butlers tankar om hur kön konstrueras socialt valde jag att fördjupa mig på
könskonstruktioner av det maskulina.26 Maskulinitetsforskning
Som en del av genusvetenskap finns maskulinitetsforskning. Den australienska sociologen och maskulinitetsforskaren Raewyn Connell skriver om en hegemonisk maskulinitet i samhället, där det är en viss maskulinitet som utgör ett kulturellt ideal. Det blir som en
tillfällig norm, som dock förändras beroende på tid och rum. Connell menar inte att vissa män har makt utan att vissa maskulinitetsideal är dominerande, något som både män och kvinnor förhåller sig till. Hegemoni är ursprungligen ett begrepp skapat av den italienska
samhällskritikern Antonio Gramsci, för att uttrycka kampen om makt i samhället genom kultur där de ideal som styr har en hegemonisk position i samhället.27 Connell lägger också till tre positioner till den hegemoniska maskuliniteten – marginaliserad, underordnad och
21 Winther Jørgensen och Phillips, s. 35.
22 Ibid., s. 14.
23 Fagerström, Linda och Nilsson, Maria (2011), Genus, medier och masskultur, Malmö: Gleerups Utbildning AB, s.7.
24 Begreppslista RFSL, www.rfsl.se, http://www.rfsl.se/?p=410 20150517.
25Strömbäck,Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack, institutionen för Bildpedagogik, s. 6.
26 Butler, Judith (2005), Könet brinner, Stockholm: Natur och kultur.
27 Johansson, Tomas o Herz, Marcus (2011), Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, Malmö: Liber AB, s. 34.
delaktig maskulinitet. Det är i första hand inte de mäktigaste männen som upprätthåller idealen utan olika dominerande maskulinitetsdiskurser som reproducerar makt, exempelvis inom militären, politiken och bland filmstjärnor.28
Inom genusforskning handlar det ofta om tjejer och detta kan bero på att kvinnan tillskrivs mera kön än mannen. ”Då killar eller män står i fokus gör de det oftast utan att deras
könstillhörighet problematiseras”, menade forskarna Göran Bohlin och Karin Löfgren redan 1995.29 Detta gör mig nyfiken och jag undrar varför det är så. Det manliga och maskulinitet har ofta hamnat i skymundan, men i några decennier har det funnits maskulinitetsforskning och det är i den grenen inom genusvetenskapen som denna studie placeras. Under resten av uppsatsen används begreppet maskulinitet som innebär att manlighet är en social
konstruktion.
Inom maskulinitetsforskningen pratar man idag om flera maskuliniteter och flera olika företeelser som konstruerar maskulinitet i samhället. De svenska maskulinitetsforskarna Thomas Johansson och Marcus Herz skriver i sin bok Maskuliniteter kritik, tendenser, trender: ”Samtidigt är det inom den kritiska maskulinitetsforskningen mer regel än undantag att lyfta fram skillnader och sprickor inom vad som ofta rätt och slätt brukar betraktas som maskuliniteter.”30 Queerteoretikern Judith Halberstam skrev 2014 om en feminin maskulinitet som ett ganska outforskat område. Hon är kritisk till att maskulinitetsforskningen ofta
associerats till manliga kroppar och män och därmed i essentiella kopplingar mellan kultur och biologi. Hon studerar framförallt maskulina kvinnor och även transexuella och använder begrepp som bland annat butch, tomboy, androgyn när hon beskriver och diskuterar det hon kallar feminin maskulinitet.31 Ofta handlar det om crossdressing, vilket egentligen är ett ord för en person som har kläder som är avsedda för det motsatta könet. I HBTQ-sammanhang (Homo, Bi, Trans, Queer) används ordet crossdresser ofta som ett annat ord för transvestit.32 I denna undersökning användes crossdressing för att beskriva tjejernas iscensättningar utifrån deras användande av kläder och klädstilar.
28 Ibid, s. 128.
29 Bohlin, Göran och Lövgren, Karin (1995), Om unga män, Lund: Studentlitteratur, s. 11.
30 Johansson och Herz (2011), s. 136.
31 Halberstam (2000)
32 RFSLs hemsida om transformering, http://www.transformering,
1.8.4 Identitet och subjektspositioner
Inom diskursteorin formas all identitet genom sociala processer mellan människor och detta synsätt kan beskrivas som antiessentiellt. Vi människor har inte några fasta inre essenser eller egenskaper utan vår identitet är alltid föränderlig, i en process. Identitet beskrivs som roller vi intar i sociala samspel som vi deltar i och agerar inom. Ett annat ord för dessa roller, som ger oss olika identiteter är subjektspositioner. Vi interpelleras av diskurser och försätts därmed i bestämda subjektspositioner av diskurser.33 Det innebär att vi utifrån en viss diskurs tilldelas positioner, exempelvis i en skoldiskurs skulle jag inta en subjektsposition som lärare och tonårstjejerna subjektspositionen elev. Skoldiskursen innehåller ett betydelsesystem med ett visst språk oss emellan, som vi kan göra motstånd mot eller acceptera. Människor ingår i många olika diskursiva sammanhang och kan inta fler motstridiga subjektspositioner.34
Identitet är alltid relationellt organiserad ”då man är något eftersom det finns något annat man inte är.”35 Laclau och Mouffe menar att människors identifikationsmöjligheter sker när det skett tillfällig tillslutning av tecknens betydelse, men att all artikulation är kontingent, möjlig men inte nödvändig. 36 Vi ingår i flera diskurser och har därmed flera identiteter. Ett subjekt kan vara överdeterminerat, det kan identifiera sig på andra sätt i en annan bestämd situation.37 Subjektet erbjuds, tilldelas och intar subjektspositioner utifrån olika normer och inom olika diskurser. Detta innebär att positionering sker där det redan finns tydliga normerande ramar och dominerande diskurser. I denna studie använder jag termerna iscensättning och
subjektsposition i analyser och tolkningar när det gäller identitet. Genom att arbeta med iscensättningar i skolan skapas ett rum där kön och identitet kan utforskas och överskridas. Då kan subjektet medvetet konstruera bilden av sig själv och det kallas subjektskonstruktioner.38 Detta begrepp har jag använt i min tolkning av några av informanternas iscensättningar.
33 Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 48.
34 Hellman Annika (2014), Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar, Licenciatavhandling, Göteborg: Högskolan för design och hantverk, s. 46.
35 Ibid. s. 51.
36 Winther Jørgensen och Phillips (2000), s. 32 f.
37 Ibid. s. 45 f.
38 Hellman (2014), s. 140 f.
1.8.5 Visuell kultur
Det finns en bildpedagogisk tradition från 1970 som handlar om bild som kommunikation och språk. Då kan bilden fungera som ett kommunikationsmedium och bilder innehåller fler språk och vilket språk beror på vilken typ av bild det är.39 Varje bild innehåller flera
betydelsebärande tecken som alla berättar någonting. Alla visuella uttryck en bild innehåller blir bärare av politiska, kulturella och sociala betydelser i mötet med en oss betraktare.40 Vi lever i en visuell kultur och genom bilder och seende skapas kunskap och förståelse om oss själva och vårt samhälle. Tidigare bilder vi har med oss interagerar med våra seendepraktiker hela tiden och varje ny bild blir ännu en representation, en ny konstruktion, en
betydelsebärande praktik som utgör vår kultur.41 Visuella kulturstudier handlar ofta om kopplingen mellan seende och kunskap och viktiga frågor att ställa sig blir vilken kunskap som synliggörs genom bilder, för vem den synliggörs för och vilka som också utesluts genom detta. Makten i ett samhälle representeras i bild och skillnader mellan könen reproduceras ofta i visuella medier. I ett bildanalysarbete beskrivs bilden med en denotativ metod genom att identifiera vad bilden föreställer och innehåller och hur allting placerats i bilden. Man letar efter visuella tecken och metoden innebär att skapa en grundförståelse av tecknen.42Nästa steg är att analysera vad de olika tecknen konnoterar, det vill säga en tolkning av tecknen. I
analysarbetet tittar man på en bilds intertextualitet, både i vad en bild berättar, till vem den talar, men också på vilket sätt den kommunicerar. I en bild ryms flera sanningar och en bild refererar ofta till andra bilder och genom det analyserar man fram intertextuella teckenkedjor, vilket blev relevant för min studie av de fotografiska självporträtten.43
1.9 Tidigare forskning
1.9.1 Bildpedagogik, genus och subjektspositioner
Annika Hellmans licentiatuppsats Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar handlar om identitetsfrågor och ungdomar på gymnasiet i relation till deras medieundervisning. Hellman lyfter fram iscensättningars
39 Eriksson Yvonne och Göthlund Anette (2012), Möten med bilder, 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur, s. 16.
40 Ibid., s. 18.
41 Ibid., s. 20.
42 Eriksson och Göthlund (2012), s. 44
43 Ibid., s. 47.
betydelse för konstruktion av subjektspositioner.44 Jag inspirerades av hennes forskning och hittade likheter i min studie med genusperspektiv, identitetsfrågor och iscensättningar och en del av hennes begrepp används i denna uppsats.
Anette Göthlund har med sin avhandling Bilder av tonårsflickor – Om estetik och
identitetsarbete inspirerat mig till att forska om tonårstjejer och identitetskapande.45 Genom en etnografiskt inspirerad studie med deltagande observation och intervjuer träffade hon en grupp tonårstjejer under ett års tid med utgångspunkten att identitetsskapandet kan ses som en estetisk praktik. I avhandlingen beskriver Göthlund genus som konstruktion utifrån Goffmans performativitetsbegrepp, utgår från Valerie Walkerdines idéer om ’feminity as a performance’
och Judith Butlers tankar om det performativa könet.46 Hennes analysresultat beskriver tonårstjejernas strategier för identifikation med en kvinnoroll kombinerat med modernitetens motstridiga krav. Göthlund visar även på hur identitet iscensätts och hon betonar
iscensättningarnas roll med ett estetiskt perspektiv för individens identitetsarbete och hennes studie utvecklar ett estetiskt-performativt synsätt. Jag tog med mig Göthlunds utgångspunkt om identitetskapande genom tonårstjejer bildskapande och även hennes tankar om att
”Framträdanden och iscensättningar är en form av självpresentation.”47
Lisa Öhman Gullbergs Laddade bilder: Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande beskriver hur genusskapande synliggörs i en estetisk praktik, där medieteknik blev maskulint könskodad men att filmens kommunikativa möjligheter istället erbjödflera och olikartade positioner för tjejerna.48 Ett av syftena i avhandlingen uttrycks i
frågeställningen: ”Hur skapas och omförhandlas genus i elevernas berättande med film?”49 Avhandlingen visar exempel på genustankar i tonårstjejers visuella berättande, men också på hur meningsfull bildpedagogik och bildämnet kan vara för identitetsfrågor och i att undersöka vem man är. Detta vill jag också lyfta fram i min uppsats.
Ann Sofie Holm studerar i sin avhandling hur femininiteter och maskuliniteter framträder i två skolkontexter i årskurs nio i olika relationer i skolan. I boken beskrivs skolan, genom
44 Hellman (2014)
45 Göthlund Annette (1997), Bilder av tonårsflickor – Om estetik och identitetsarbete, Upplaga1:1, Linköpings universitet:
Tema kommunikation.
46 Öhman Gullberg (2008), s. 24.
47 Göthlund (1997), från Abstract
48 Öhman Gullberg (2008), s. 14.
49 Ibid., s. 18.
Raewyn Connells ord; ”/---/.som en arena och agent i elevernas könsskapande processer.”50 Holm visar på en dikotomi mellan två kön i skolan: ”Då elever och lärare talar om flickor och pojkar generellt framträder könen ofta som varandras motsatser och relationer.”51 Holm skiljer mellan en ideal femininitet och maskulinitet och lokala villkor för konstruktioner av kön och utgår utifrån Connells tankar om vikten av att studera genus ur flera geografiska nivåer. Holm kommer fram till att bilden av de ideala genuskonstruktionerna pekar mot en betoning på likhet mellan könen, men lyfter fram betydelsen av att studera de lokala genuspraktikerna för att hitta hur dikotomiska perspektiv vidmakthålls. 52 I många av de utsagor hon studerat bland lärare och elever ser hon en individualiseringsdiskurs och att det var i de vanliga kamratliga samtalen mellan lärare och elev som variationerna av femininiteter och maskuliniteter framträdde. Holms slutsats är bland annat att läraren blir medskapare av kön, hon skriver
”Troligen är det så att det är just i dessa vardagliga relationer som könsskapandet i skolan sker starkast och mest öppet, men också mest osynligt, eftersom det ingår i det förgivet tagna.”53 Holm visar också att det maskulina värderas högre i skolan.
Christian Eidevald har i sin avhandling studerat genusskapande genom språket i förskolan.54 Eidervald vill visa hur perspektivet att definiera barn som antingen flickor eller pojkar låste identitetsskapandet och att varje ord och handling blev könat redan i förskolan. Genom språket konstitueras pojkar och flickor tidigt med egenskaper i det som förväntas av dem i ett dikotomiskt könsperspektiv.55 Han beskriver olika positioner barnen intog, vilka som
accepterades och vilka som mötte motstånd och visade att det fanns en stor variation i
positionerandet.56 Eidevalds studie visar även hur identifikation av kvinnor och män blir till i en specifik kontext, vilket även uttryckts i min uppsats.57 Fokus i avhandlingen är hur
diskurser ständigt är under förändring och att praktiker omskapar diskurser hela tiden. Han menar att det viktiga är att beskriva praktiker och genom det medvetandegöra
genuskonstruktioner i pedagogiska miljöer, vilket jag gjort genom min studie på gymnasiet.
50 Holm (2008), s. 203.
51 Ibid., s. 195.
52 Holm (2008), s. 196 f.
53 Ibid., s. 206 f.
54 Eidevald (2009)
55 Ibid., s. 176 ff.
56 Ibid., s. 2.
57 Ibid., s. 18.
1.9.2 Maskulinitet och visuell kultur
Eftersom undersökningen handlar om maskulinitet så placeras uppsatsen inom
maskulinitetsforskningens fält och jag ansluter jag mig till Tomas Johansson och Marcus Herz, som i boken Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, skriver att ”Forskningen tyder på att det är lättare för unga kvinnor att röra sig mot ’maskulinitet’ än tvärtom.”58 Jag har valt att studera tjejers konstruktioner av maskulinitet, vilket också är något som saknas inom den svenska maskulinitetsforskningen.
Judith Halberstam visar överskridande iscensättanden av kön och beskriver i sin bok Female masculinity om andra sätt att konstruera maskulinitet där hon lyfter in kvinnor i
maskulinitetsforskningen.59 Genom att koppla ihop kvinnligt kön och maskulinitet öppnas möjligheten att studera flera varianter av maskulinitetskonstruktioner.60 Halbertams tankar finns med i denna uppsats och begreppet feminin maskulinitet används i analysen av mina beskrivningar av iscensättanden av kön för att konstruera maskulinitet av tjejer. Halberstam är kritisk till det binära genussystemet, där hon kommer fram till att många kvinnor inte hittar sin position och vill visa att det finns flera genuskategorier att identifieras sig med.61 Dessa begrepp blev användbara för mig i tolkningen av några subjektskontruktioner i studien.
Marie Nordberg skriver om könsskapande i skolan och har bland annat undersökt ordet cool där hon visar begreppets funktion som manlighetsskapande markör bland pojkar i åldern 6-7 år.62 Denna studie befinner sig ibland barn och jag riktar mina frågeställningar mot
tonårstjejer. Min uppsats synliggör cool som maskulinitetsmarkör, fast i en annan åldersgrupp och på gymnasiet.
Maja Jacobsen skrev redan 1994 en avhandling om kläder som språk och handling, som handlar om unga kvinnors användning av klädseln som ett kommunikations- och
identitetsskapande medel. Hon skrev: ”Men faktum är att kläder aldrig håller tyst. De’tjattar’
hela tiden och berättar massor om oss vare sig vi vill eller inte.”63 Som etnologisk forskare i en kläd- och textildiskurs intervjuade hon några kvinnor på textillärarutbildningen där kläder
58 Johansson och Herz (2011), s. 67.
59 Halberstam (2014)
60 Johansson och Herz (2011), s. 146 f.
61 Halberstam (2014), s. 27.
62 Nordberg, Marie (2008), Att vara cool på rätt sätt från boken Maskulinitet på schemat – pojkar flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber, s. 94.
63 Jacobson, Maja (1994), Kläder som språk och handling. Om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikations- och identitetskapande medel. Stockholm: Carlsson Bokförlag, s. 22.
sågs som tecken för en kommunikation om identitet i ett kulturellt konventionssystem.64 Min studie visar på hur en estetiserande kropp med mode och kläder som ett uttryck för en visuell kultur blir ett språk för identitetskapande.
Tillsammans med Magnus Mörck skriver Marie Nordberg om modepraktiker för att undersöka konstruktioner av maskulinitet. De understryker vikten av att studera båda könen och lyfter fram ett framväxande intresse hos genusforskare att undersöka områden där skillnader mellan kvinnor och män verkar mindre.65 Norbergs och Mörcks forskning handlar bland annat om att lyfta fram män i kombination med mode inom maskulinitetsforskning.
Iscensättningar kan ses som modepraktiker och i min undersökning även som
maskulinitetskonstruktioner. I denna studie beskrivs iscensättningarna som uttryck för en visuell kultur där kroppshållning, gester och mimik tillsammans med kläder, frisyrer var viktiga tecken för att konstruera kön.
Lars Holmberg skriver om modeteorier och problematiserar begreppen mode och stil.66 I en av hans böcker skriver han om sociologen Yuniya Kawamura och hennes försök att
begreppsförklara ordet mode från latinets ord modus som betyder mått, sätt, form eller beskaffenhet. Kawamura menar att mode handlar om sättet att göra något på med kläder, i ett speciellt snitt eller att användandet av kläder beskrivs som en form av ceremoni.67 Holmberg menar att mode handlar om ett slags uppträdande som både är något individuellt och socialt.
Han säger: ”Det finns olika berättelser om mode och mode ger i sin tur upphov till berättelser.”68 Mode förändras ofta, men enligt diskursteorin är inte begreppet mode det intressanta utan begreppet förändring, vad det innebär och vad som gör förändring möjligt, där olika tecken får sin tillfälliga betydelse för att sedan förändras genom sociala processer och diskursiv kamp.69 Ur ett diskursteoretiskt perspektiv innebär det att det finns
modediskurser och diskursiva modepraktiker. Holmberg skriver i sin bok att det skulle vara spännande att titta närmare på kvinnors användande av manskläder och manliga attribut, vilket är centralt i min undersökning.70
64 Ibid., s. 24 och s. 27.
65 Norberg och Mörck (2007), s. 125.
66 Holmberg, Lars (2008), Teorier om mode och stil som historiskt och teoretiskt begrepp, Stockholm: Carlssons Bokförlag.
67 Ibid., s.14 f.
68 Ibid., s. 220.
69 Ibid., s. 274.
70 Ibid. s. 241.
BEARBETNING OCH ANALYS
2.1 Mötet med informanterna
En oktoberdag befann jag mig på en gymnasieskola i Stockholms län. Fotoläraren introducerade dagens uppgift, Om jag vore min bror eller syster, för 14 elever.71 Läraren berättade vidare:
Detta är ett gestaltande projekt där ni med fotografiets möjligheter ska skapa självporträtt. Syftet med uppgiften är att tänka fritt och inte så strikt och vara personliga i era uttryckssätt.
I november mötte jag eleverna igen för att tillsammans med dem titta på deras bilder och samtala och vi sågs i ett annat rum. En av informanterna utbrast:
Vi har verkligen sett fram emot det här. Vi är jätteladdade!
Jag kände mig välkommen och såg fram emot att få samtala med informanterna utifrån deras självporträtt. Jag träffade tio elever, varav en inte hade med någon bild alls och två elever hade med två bilder var. Informanterna från samtalen vars verbala utsagor är med som citat kallar jag för Alicia, Catrin, Daniel, Ellen, Emma, Felicia, Jessica, Natalie, Olivia och Johan.
Två till elever hade med sina bilder men deltog inte i samtalen och de kallar jag Petra och Jenny. Jag hade totalt 13 bilder med vid samtalen och vid min bearbetning av materialet, men valde att enbart ha med 7 bilder vid analysarbetet och denna uppsats.
2.2 Sju bilder, sju iscensättningar av maskulinitet
I detta kapitel presenteras inledningsvis sju bilder.72 Dessa beskrivs kortfattat med denotativ metod och bilderna analyseras också utifrån deras intertextualitet, där jag letat efter flera tecken som pekar på andra bilder i intertextuella teckenkedjor.73
Bild nr. 1
Informanten Olivia beskrev bilden såhär:
Hon ser inte lika söt ut.
Hon ser ju fortfarande ut som sig själv, men en tuffare version av sig själv.
71 Se bilaga 1.
72 Informanternas fotografiska självporträtt – de sju bilderna nr 1-‐7 finns i bilagor 2.
73 Ibid., s. 47.
I bild nr 1 syns en av informanterna i halvbild stående med rak rygg, händerna i fickorna, en fokuserad blick riktad rakt mot betraktaren rakt ut i bilden och stängd mun. Hon har på sig en skjorta med en tröja över. Hon är placerad centralt i bildytan, fyller upp hela bildrutan och kan därmed sägas ta plats.
Denna bild beskrevs av Olivia som en Tomboy, en tjej som har killkläder på sig. Bilden liknar modebilder för manliga klädmärken i både klädval, kroppsställning och ansiktsuttryck.
Bild nr. 2
Informanterna beskrev blickar och ansiktsmimik såhär:
Olivia: Det har ju mycket med hennes blick att göra och hur hon står.
Ellen: En kille om han har stoneface, cool.
Bild nr 2 visar en tjej i halvbild med högra sidan av kroppen vänd mot oss betraktare. Hon är klädd i tighta byxor och vita kläder på överkroppen. Den vita skjortan är knuten i midjan och tröjan är en kort magtröja. Det mörka långa håret är uppsatt i en tofs med en rosa rosett. Händerna med svarta handskar håller i ett fast grepp runt en ljusgrå pistol riktad uppåt. Det sminkade ansikten är lite nervänt delvis riktat mot oss betraktare utan leende med en fokuserad blick.
Bilden liknade Bondbrudar eller filmkaraktärer som tuffa actiontjejer, vilket jag visar på bilder här nedan.
Jag hittade bildreferenser till olika actionfilmer och tecknen var exempelvis vapnet, hur det hålls, kroppshållningen, blicken, det långa håret och de tighta kläderna.
Bild 274 Bild 9 och Bild 10 75
74 Se bilaga 2
75 Bild 9 visar filmkaraktären Michelle Yeoh i Bondfilmen Tomorrow Never Dies från 1997. Bild 10 visar filmkaraktären Laura Croft från filmen Tomb Raider från 1996.
