Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Göran Djurfeldt
Title Deltidsbönder – en säck blandade potatisar
Issue 35
Year of Publication 1998
Pages 127–131
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Deltidsbönder - en säck blandade
potatisar
av Göran Djurfeldt
Föratt travesteraettberömt citatfrån Marx skulle
mankunna karaktärisera de svenska deltidsbönder-
na som en säck blandade potatisar. Det döljer sig
med andra ord en mångfald under den skenbart enhetliga etiketten ’deltidsbönder’. Mångfalden är baraettproblem; ett annatär:Vadäregentligenen
deltidsjordbrukare?
Definitionsproblemen
Iförstone kan det verka lättattdefinieraendeltida-
re som en bonde som arbetar hemmavid pådeltid
och deltidutomgårds.Mensomalltid isådanasam¬
manhang är det problem att dra gränser. Halvtid
kan verkaenrimlig avgränsning,menden visar sig svåratthantera. Vems tidpratarvi om? Könsblind-
heten bliruppenbar om vi talar om enbart manlig
tid.Rimligtvis börmani normalfallet talaombåde
mannens och hustruns/sambons tid. Men även det är problematiskt. Ta till exempel vad jag brukar
kallaettensambruk, därmanneneller kanske kvin¬
nanjobbar heltid hemmavid, medan den andrapar¬
tenpendlar tillettheltidsarbeteutomgårds.Itermer
avmakarnastidärdetett’deltidsbruk,’mendet hör uppenbarligen inte riktigthemma i sammakategori
som de småbrukare vi vanligtvis tänker på när vi
talaromdeltidare.
En slutsats som dettapekar mot, ärattdet leder
till storaproblemattenbart använda tidsomkrite¬
rium. En storskånskspannmålsbondekan klara sitt
bruk påmindre änheltid, och han kan ägnaresten
av tiden åt ett annat yrke ellert.o.m.jobba ideellt
utan större betalning, eftersom han lever gott på grödan hemmavid. Baserarmandefinitionen enbart påtid, såhamnar denna privilegierade spannmåls¬
odlare i samma säck som en avgranngårdarna. På
den senare sliter både man och hustru hårt, och ändå måste en av dem pendla tillett arbete i stan,
annarsgårintehushålls-ochgårdsekonominrunt.
I andrasammanhang har jag pläderat för att ett
reproduktionskriterium är bättre än en definition
baserad på tid, när det gäller att avgränsa olika
typer av bönder eller bruk från varandra. Då ser
manpå hur gården drivs,ochinteenbartpå deper¬
soner somdriver den och hur de använder sin tid.
Det vill säga, ärbruketenreproduktiv enhet? För¬
slår intäkternabådeförattreproducera själva drif¬
ten, ochförattreproducera (d.v.s. försörja) deper¬
soner somärknutna tillden?Ärsvaretpådessafrå¬
gor nej, är bruket inte en reproduktiv enhet. Då
krävsutomgårdsintäkter förattdet hela skagårunt, d.v.s. för att gård och hushåll ska reproduceras.
Bytermanpådettasättfokus, från tidsanvändning
till reproduktion, kommer bruket snarare än bru¬
karna i fokus. Detärbättre att tafastapåhurgår¬
den drivs och talaomdeltidsbruk, snarareänatt se enbart på tidsanvändning. Man bör gå in för ett kombinerat tids- och reproduktionskriterium, och sägaattdeltidsbönderärböndersomdriver deltids¬
bruk ochsomarbetarmeränhalvtidutomgårds.
Låt mig bara i förbigående påpeka att gårdens areal, somärettvanligt kriterium, inteär avgöran¬
de föromden drivs som ettdeltids- eller fulltids- bruk. Jag har redannämntdetskånska spannmåls- bruket, därett stortbruk, i arealmätt, gott kan dri¬
vas på deltid. 1 dessa för dem så lönsamma tider (detta skrivs försommaren 1997) är det kanske inte såmånga spannmålsbrukare somväxlar spår, men
omde skullegöradet ocht.ex.skaffa kreatur, skul¬
le driften ställa helt andra kravpåbrukarens tid och
påattdethelagårrunt.Detsomtidigarevarettdel- tidsbruk, blirdå kanske en reproduktiv enhet, och förmodligen mera tids- och arbetskrävande - det
kommerkanskeattkrävaheltid.
Bruken ändrar alltså karaktär vid driftsomlägg¬
ningar, och sådana sker inte bara vid ägar- och generationsskifte,utanäveniövrigt.Ivår studieav
gårdaritrekommungrupper iSkåne, Västergötland
och Ångermanlandsåg vi på förändringar i drifts¬
form under gårdarnas ’livstid’, alltså sedan den
nuvarande brukaren tillträdde. Enviktig slutsats är
att driftsformerna verkar vara ganska stabila: de
flesta deltidsbruk har drivits i samma form ända sedan den nuvarande brukaren tillträdde. Men det
går också att hitta exempel på rörlighet mellan
driftsformerna. Dels finns det en liten grupp av yngre bönder, som startade som deltidsbrukare,
men som senare i karriären blivit heltidare. Men
rörligheti den andrariktningen ärvanligare, d.v.s.
rörlighet från fulltids- till deltidsbrukare. Det är vanligt blandäldre bönderatthastartatsin lantbru-
karkarriär på reproduktiva enheter, men att de av olika skäl skaffatsigutomgårds inkomster påäldre dagar.
Attgå fråndeltid till heltid kanmankallaen pw-
fessionaliseringsprocess, och jag vill definiera bru¬
kare somarbetarpå heltidsomprofessionella lant¬
brukare. Deltidare ärdåicke-professionella. Obser¬
vera att bruket av termen ’professionell’ inte har någon normativ betydelse. Ordet betyder inte ’bra’
eller ’duktig’ som i vardagsspråket, utan ’yrkes¬
mässig’. Professionella brukare driver enligt denna terminologi heltidsbruk, som dessutom ofta men
långt ifrån alltidärsjälvständigt reproduktiva enhe¬
ter. Deltidareäralltsåi dennameningicke-profes-
sionella. Tillkategorinicke-professionellabruk hör
som vi ska se nedan också de s.k. transfererings-
bruken ochdessutompensionärsbruken.
Hur vanligt är det med
deltidsbruk?
I den ovan nämnda studien kombinerade vi alltså etttids- ochreproduktionskriterium föratt definie¬
ra deltidsbruk. Dessaär alltså gårdardär brukarna
arbetar mer än halvtid utomgårds, och där utom¬
gårds intäkterärnödvändiga förhushålletsförsörj¬
ning och gårdens reproduktion. Tillämpningen av detta kriteriumpådetrekommungruppernagavtill
resultat att 38% av bruken klassades som deltids¬
bruk. Till detta börmanläggatvå andragrupper av
icke-professionella bruk, nämligen ’transfererings-
bruken’ ochpensionärsbruken. Ivår studie klassa¬
des 11% avbruken somberoendeavtransferering¬
ar,d.v.s. av pensioner, arbetslöshetsunderstöd eller
4
sjukbidrag. Rena pensionärsbruk ingick inte i
urvalsramen för undersökningen, men i ett annat sammanhang har andelen svenska bruk som drivs
avpensionärer uppskattats till 15%. Antagattdetta gäller också i de tre kommungrupperna, så får vi följande resultat:
Tabell 1: Andel brukeftertyp, iurvalsramensamti populationen(trekommungrupper)
brukstyp: andelav ur¬
valsramen(%)
andelav
populationen (%)
icke-professionella brukstyper:
deltidsbruk 38 33
transfereringsbruk 11 9
pensionärsbruk - 15
delsumma 49 56
professionella brukstyper 52 45
summa 101 101
Anmärkning: källa till kolumn1 ärden itextennämndastick- provsundersökningen itrekommungrupper.I kolumn 2 ärupp¬
skattningarna justerade efter attpensionärsbruken uppskattats
till 15%av samtliga bruk. P.g.a. avrundningsummerarkolum¬
nernainte till 100. Källa:Djurfeldt & Waldenström1998a.
Viseralltsåattmed dejusterade siffrornaplaceras
meränhälften avjordbruken i kategorin icke-pro¬
fessionella bruk. Inom denna kategori är deltids-
bruken den största, eller 33% av totalen. De tre
kommungrupperna varutvaldasåattdeinteskulle
vara alltför avvikande från sittrespektive produk¬
tionsområde. Därför bör ovanståendevaraillustra¬
tivt förtillståndet i landetsomhelhet.Man kanjäm¬
föramedenskattningavbrukstypernas andel i lan¬
detsomhelhetsomjag gjort baseratpådata insam¬
lade av andra forskare. Det gällde situationen år 1985, d.v.s. sju år tidigare än de data diskuterats
ovan. Andelen icke-professionella brukare kan då uppskattas till 54%, d.v.s.väldigtnäraovanstående siffra.*^
Blandade potatisar
Som nämndesinledningsvisärgruppendeltidsbru¬
kareensäck blandadpotatis. Det finns olikasättatt
dela uppdenna heterogenagrupp.I Norge använder många sociologen Per Hetlands indelning i tradi¬
tionella och modema deltidsbruk. Med de förra
avser då Hetland den typ som var vanlig också i Sverige, d.v.s. manliga småbrukaresomstodfören stor del av säsongsarbetet i skog, flottning, fiske
medmera. Småbrukarhustrurnavarhemmavidoch drevlantbrukundermännens långa bortovaro. Det
modernadeltidsbruket skulle varadet där mannen
går hemma, medan kvinnan pendlar till ett arbete utomgårds.Rentempirisktstämmerdet förSverige
också: från att ha varit en i hög grad kvinnlig domän, har deltidsbruken förvandlats till primärt manliga angelägenheter.
Jaghar dock svårtattsmältaHetlands terminolo¬
gi. Ett skäl är att begreppsparet ’traditionell¬
modem’ för tankarna till en evolutionistisk sam¬
hällsteorisom vid det härlaget spelatutsin roll. Ett
annatskälär attbeteckningentraditionell visar till¬
bakapåett obestämt och, underförstått,oföränder¬
ligt förflutet. Men behöver inte vara historiker för
att inse det ohistoriska i detta. Det mönster som
Hetlandbenämnertraditionelltuppstod i verklighe¬
ten med industrialiseringen. Somjordbruksekono-
menJégouzo påpekarärdetett allmänteuropeiskt
mönster, atti de inledande stadiernaavindustriali¬
seringen ärdet framför alltmännensompendlar.
INordenhar vifåttettmönstersomHetland allt¬
såväljerattkalla ’modernt’, mensomjag själv för¬
binder med utbyggnaden av välfärdsstaten, och
som mycket väl kan förändras när densamma 1 ökande utsträckning skrotas. Det mönstrethar be¬
stämts av utbyggnaden av den offentliga sektom.
Vård, omsorg, utbildning och kommunal förvalt¬
ning har slukat mängder av kvinnlig arbetskraft
framför allt iyrken med inga ellerlåga utbildnings-
krav. Denna växande arbetsmarknad har lockat
många lantbrukarkvinnor. Somen konsekvens har deltidsbmket omvandlats ochgenomgåttenmasku- linisering.
Omvandlingenavdeltidsbruket pekarpåbetydel¬
sen avfaktoreri lantbruketsomgivning. Historiska
översikter betonar att deltidsbmket ärstabil social
kategori -intenågot övergångs- ellerundergångs-
12
fenomen, som en del författarevelat se det som.
Många betraktardet också som flexibelt: Deltids- bmkama kombinerarinkomstkällorpåett flexibelt
sätt, allt efteromständigheterna och med det över¬
ordnade målet att försörja familjen och att lämna
överden lilla egendom manhartill barnen.'^ Men
historikerna Holmes ochQataerts kategori arbetar-
bönder (’peasant-workers’) verkar också vara på väg att bli överspelad, åtminstone i Norden. Det
sena 1800-talets skogsarbetareochflottare, liksom
detta århundrades pendlande industriarbetare kan visserligensägasvara’arbetar-bönder’, och beteck¬
ningen kan med visstfogocksåanvändas för alla de lantbmkarhustrursompendlar tilllågavlönade jobb
inomvårdoch omsorg.Menbl.a.den’grönavågen’
har gjort en annan kategori tydlig, nämligen del-
tidsböndersomförenaretthögavlönatochhögkva-
lificeratjobb utomgårds med denoftahobbymässi¬
gadriftenavett småbmk.Jagskainte försökavara
rolig och kalla den gröna vågen för det ’post¬
moderna’ deltidsbruket, för det vore att återigen
tappadet historiska perspektivet.
Ytterligare en sak bör påpekas om det svenska
deltidsbruket. Man brukar ofta, och enligt min mening felaktigt generalisera om småbruket i u- landskontext, och säga attsmåbrukaregenerelltsett
14
har högre arealproduktivitet än större bönder. I Sverige gäller snarast det motsatta. Deltidsbruket tenderarattdrivasextensivt; växt-ochvallodlingär typiskt,liksom extensiv betesdrift. Däravföljeratt deltidsbruken, trots attde ären så stordel av alla bruk, ekonomisktsettärenliten delavlantbruket.
Deltidsbrukens framtid
Det ärlättattseattden storaandelendeltidsbruk i
Sverige under efterkrigstiden varit beroende av en starkefterfrågan på icke-yrkesutbildadarbetskraft, både fråndenprivata och den offentligasektorn. En expansiv arbetsmarknad har alltså varit ett repro- duktionsvillkorfördeltidsbrukama.
Detärlikalättattseattdettavillkorintelängreär uppfyllt. De-industrialiseringen av Sverige handlar
i hög grad om en utslagning av industri med stor
efterfrågan på icke-yrkesutbildad arbetskraft. Det räcker intelängremedettparhänder ochenviljaatt hugga iförattfåettjobbpåenmodem fabrik. Det¬
sammagäller denoffentligasektom. Nerdragning-
amadrabbar framför alltvårdbiträden, dagmammor
och andra yrken utan krav på speciell utbildning.
Ocksåi statoch kommunerminskar alltså efterfrå¬
ganpådentypavarbetskraftsommänoch kvinnor från deltidsbmken haft att erbjuda. Det blir alltså
svårare att förverkliga det kombinationsbruk som deltidama hittillsgått iti för.
Mankan tänkasigtvå olika scenarier.Fördet för¬
sta kan människor med goda förutsättningar att få
en fast förankringpå arbetsmarknaden också fort¬
sättningsvis tänkas gå in för ’mångsyssleri’, men med lantbruket mera som fritidssysselsättning än
som extra inkomstkälla - det är alltså den gröna vågens efterdyningar, även om ett växande antal
deltidare med bakgrund i lantbruket också hör
hemma i dennakategori. Enannan gruppstår förett
annatscenario.Jagtänkerpå människor ’födda till’
enmindre lantbruksegendommen kanske medlåg
ellerotidsenlig utbildning.Dekommerattfå svåra¬
reattförverkliga dentypavdeltidsbruksomvivant
ossattsei Sverige.Idenmån välfärdsstaten också fortsättningsvisger enviss grundläggande inkomst¬
trygghet, kommer dessaav arbetsmarknaden mar-
ginaliseradeatt tvingas in i den reproduktionsstra- tegisomjag kallar transfereringsbruk.
I denmånsom merapessimistiskaprognoserför
välfärdensutveckling slår in, så kommer transfere¬
ringarna att täcka allt mindre del av människors grundläggande behov. Då kommer mångsyssleriet
att blomstra. Svartarbete, naturalie- och byteseko¬
nomi kommerattbreda sinaspindelvävaröverden
svenskalandsbygden. Detärvad forskningen kallat
16
för ’endogenous development’. Med det begrep¬
pet förstås en utveckling inifrån som är lätt att romantisera, men som kanske borgarför återupp-
ståndelsenav enfattig torparkultur, långt från scha¬
blonbilden i den schlager somjag själv ofta tralla¬
depåsombarn:
’Ja’ätorpareja’, äja’ har detsåbra.
Sättpäpannan, mor;
sättpäpannan,mor...
Göran Djutfeldt, f. 1945, docent i sociologi och
verksam vidSociologiska institutionen. Lundsuni¬
versitet.
Noter
1.Djurfeldt 1996.
2.Djurfeldt & Waldenström 1998a (underutgivning).
3. JfrDjurfeldt & Waldenström 1996.
4. Eftersom pensionerade brukare inte ingick i urvalsramen, gäller pensioner här andramedlemmaravhushållet.
5.Lantbruksekonomiskasamarbetsnämden 1988.
6.Djurfeldt 1994,s. 124.
7.Hetland 1986.
8. Bjerén 1981.
9.JfrDjurfeldt & Waldenström 1998b (underutgivning).
10.Jégouzo 1995.
11.JfrDjurfeldt &Waldenström 1998b (underutgivning).
12. Holmes ochQataert 1986.
13. Besteman 1989.
14. Set.ex.Netting1993,kap. 5.
15.Djurfeldt&Waldenström1996,s.203.
16.vanderPloegm.fl. 1994.
Tryckta källor och litteratur
Besteman, Catherine, 1989, "Economic strategies of farming
households inPenbranca,Portugal”,Economicdevelopment
and culturalchange 38(s. 129-143).
Djurfeldt,Göran, 1996,"DefiningandOperationalising Family Farming fromaSociological Perspective”, Sociologia ruralis 36(s. 340-351).
Djurfeldt,Göran, 1994, Gods och gårdar. Jordbruket i sociolo¬
giskt perspektiv.
Djurfeldt, Göran& Waldenström, Cecilia, 1998a,"Becominga
family farmer. The strategies of Swedish farming house¬
holds”. Journalof rural studies 14 (underutgivning).
Djurfeldt, Göran & Waldenström, Cecilia, 1998b, ”Kvinnor i svenskt lantbruk”Landbrugspkonomisk forum, (underutgiv¬
ning).
Djurfeldt,Göran & Waldenström, Cecilia, 1996, "Towardsathe¬
oretically grounded typology of farms - a Swedish case.”
Actasociologica, 39(187-210).
Hetland,Per,1986.”Pluriactivityas astrategyforemployment in ruralNorway”, Sosiologicaruralis 26 (s. 385-395).
Holmes, Douglas & Qataert, Jean, 1986, ”An approach to modem labor. Workerpeasantriesin historicSaxony and Fri¬
uliregionoverthreecenturies”.Comparative studies in soci¬
etyand history 28(s.191-216).
Jégouzo,Guenhael, 1995, ”Economic determinants of male far¬
mers’ maritalstatus”, European reviewof agriculturalecono¬
mics22(s. 213-229).
Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens rationaliserings- grupp, 1988, Deltidslantbruketsstruktur ochbetydelse. Del¬
rapportIfrån projekt utförtavLantbruksstyrelsenförSCBpå uppdragavLantbruksekonomiska .samarbetsnämndens ratio- naliseringsgrupp (Institutionen förekonomi,SverigesLant- braksuniversitet).
Netting,Robert McC., 1993, Smallholders, householders. Farm familiesand theecologyof intensive, sustainableagriculture.
Ploeg, JanDouwe vander & Long, Ann, (red.), 1994, "Bom from within ”. Practice and perspectivesof endogenous rural development.
Part-time farmers today - a mixed sack ofpotatoes
By GöranDjurfeldt
Summary
Part-time farmsare a heterogeneouscategory, and, furthermore, are a category which is difficult to define. Thisarticlecontainsadiscussion of various
approaches to the definition ofpart-time farming together with attempts to classify part-time farms
into sub-categories. The prevalence and general
characteristics of Swedishpart-time farmsaredoc¬
umented, as is their historical development. There
has been aprocess of masculinizationofpart-time farming since the beginning of this century, at
which time the small-farmermen often left home forseasonal,mainly winter,employment in forestry
orindustry. Sincethen, however, the growth of the welfarestatehas absorbed anincreasing number of
womensmall-farmers, with theresult thatpart-time farminghas become masculinized. Withtheimmi¬
nent collapse of the welfare state and the relative de-industrialization ofSweden, part-time farmsare yetonceagain likelytochangetheir complexions.
