• No results found

”He
gå
som
bra”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”He
gå
som
bra”"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)

5.2
Resultat
för
de
undersökta
dragen


Tabell
1
nedan
visar
alla
informanter
och
vilka
av
de
fyra
dragen
som
de
har.
He/hä
’det’
och
 norrländskt
som
presenteras
också
i
en
frekvenstabell.
Norrländsk
förmjukning
och
oböjd
 predikativ
i
pluralis
förekommer
så
sällan
att
frekvensen
inte
är
relevant
att
redovisa.
 
 Tabell
1


(18)

Fler
kvinnorna
än
män
har
få
dialektala
drag,
av
de
fyra
som
endast
har
ett
av
dragen
 är
tre
stycken
kvinnor.


Tabell
2
–
frekvenstabell




 Piteå





 Burträsk






 Sorsele





 Aspås





 Anundsjö



 Person:
 ÄM
 ÄK
 YM
 YK
 ÄM
 ÄK
 YM
 YK
 ÄM
 ÄK
 YM
 YK
 ÄM
 ÄK
 YM
 YK
 ÄM
 ÄK
 YM
 YK
 Norrl.
som
 0
 0
 6
 5
 0
 1
 7
 5
 0
 0
 1
 2
 0
 0
 4
 4
 3
 0
 0
 3
 He/hä
för
 det
 35
 4
 8
 7
 11
 21
 6
 0
 17
 28
 13
 12
 ‐
 ‐
 ‐
 ‐
 ‐
 ‐
 ‐
 ‐
 
 Tabell
2
visar
hur
många
gånger
en
viss
informant
har
använt
det
norrländska
som
eller
he/hä
’det’.
He/hä
’det’
 har
markerats
med
–
för
Aspås
och
Anundsjö
eftersom
draget
inte
finns
där.

 
 Tabell
2
visar
tydligt
att
det
är
stor
individuell
variation
vad
det
gäller
de
två
dragen
 norrländskt
som
och
he/hä
’det’.
Norrländskt
som
används
med
större
frekvens
i
Burträsk
 och
Piteå
och
de
yngre
har
vanligtvis
fler
belägg
än
de
äldre.
He/hä
’det’
skiljer
sig
även
det
 stort
vad
gäller
individuellt
bruk.
De
äldre
har
högre
frekvens
än
de
yngre
och
 informanterna
från
Sorsele
har
jämnare
bruk
än
de
övriga
orterna.

 
 


5.3
Geografiskt
perspektiv


Då
de
undersökta
språkliga
variablerna
kopplas
till
geografi
tas
ingen
hänsyn
till
ålder
eller
 kön.

I
varje
informantgrupp
ingår
det
här
fyra
informanter.
 
 
 Figur
2.
Diagram
över
den
norrländska
förmjukningens
geografiska
utbredning.
 
 Som
figur
2
visar
finns
den
norrländska
förmjukningen
på
alla
orter,
men
den
är
vanligast
i
 Aspås,
Jämtland,
där
tre
av
fyra
talare
har
kategoriskt
bruk
av
dialektvarianten.
Intressant
är
 att
informanterna
på
orterna
som
ligger
i
inlandet,
Sorsele
och
Aspås,
antingen
har
 0
 1
 2
 3
 4


Piteå
 Burträsk
 Sorsele
 Aspås
 Anundsjö


(19)

kategoriskt
bruk
av
dialektvarianten
eller
inte
förmjukar
alls
medan
informanterna
som
 förmjukar
på
orterna
som
ligger
närmare
kusten
(Piteå,
Burträsk
och
Anundsjö)
växlar
i
sitt
 bruk.
 Vad
det
gäller
växlingen
i
förmjukningen
förmjukar
alla
de
som
växlar
mycket
till
 myttje,
däremot
så
förmjukar
de
inte
andra
ord
som
till
exempel
folket.
Det
är
endast
i
Aspås
 som
informanterna
förmjukar
fler
ord
än
mycket.
Förutom
myttje
’mycket’
har
den
äldre
 mannen
har
också
förmjukat
fistjen
’fisken’
och
den
äldre
kvinnan
tyttje
’tycker’.
Vad
det
 gäller
den
äldre
mannen
i
Sorsele
och
den
yngre
mannen
i
Aspås
finns
inte
andra
 förmjukningsbara
ord
än
mycket
i
materialet.

Figur
3.
Diagram
över
det
oböjda
predikativets
geografiska
utspridning.
 Oböjd
predikativ
i
pluralis
finns
på
alla
orter,
se
figur
3,
men
anmärkningsvärt
är
att
över
 hälften
av
informanterna
(som
hade
variabeln)
i
Piteå
böjde
predikativet
i
pluralis.
 Dialektvarianten
kan
dock
betraktas
som
stark
på
övriga
orter.
På
tre
av
de
övriga
orterna
 har
tre
av
fyra
informanter
kategoriskt
oböjd
predikativ.
Endast
en
person
växlar,
detta
i
 Burträsk.
 0
 1
 2
 3
 4


Piteå
 Burträsk
 Sorsele
 Aspås
 Anundsjö


(20)

Figur
4.
Diagram
över
den
geografiska
utbredningen
av
norrländskt
som.
Figur
4
visar
att
norrländskt
som
finns
på
alla
orter
och
att
utbredningen
är
jämn.
Minst
 hälften
av
talarna
på
alla
fem
orter
använder
sig
av
draget.
Däremot
skiljer
sig
användandet
 vad
det
gäller
frekvens,
se
tabell
2.
 Figur
5.
Diagram
över
den
geografiska
utbredningen
av
he/hä
’det’.
 Som
figur
5
visar
har
elva
av
tolv
personer
he/hä
i
de
nordligare
orterna
medan
det
alltså
 inte
finns
alls
i
Aspås
och
Anundsjö.
Detta
tyder
på
att
draget
inte
sprider
sig
men
att
det
är
 fortsatt
starkt
i
de
områden
där
det
redan
finns.
Draget
används
frekvent
på
alla
tre
orter,
 men
det
är
stora
individuella
skillnader,
se
tabell
2.
 Sammanfattning
 Samtliga
drag
har
stor
geografisk
utbredning.

Den
norrländska
förmjukningen
är
starkast
i
 Aspås
och
i
inlandet
har
man
kategoriskt
bruk
av
dialektvarianten
medan
man
vid
kusten
 växlar.
Oböjd
predikativ
i
pluralis
är
svagast
i
Piteå,
men
stark
på
övriga
orter.
Minst
två
 talare/ort
har
norrländskt
som.
He/hä
’det’
finns
endast
hos
informanterna
från
de
 nordligare
orterna,
vilket
var
väntat.
 0
 2
 4
 6


Piteå
 Burträsk
 Sorsele
 Aspås
 Anundsjö


Antal


Norrländskt
som


Har
inte
 Har
 0
 2
 4
 6


Piteå
 Burträsk
 Sorsele
 Aspås
 Anundsjö


Antal


He/hä
'det'


(21)
(22)
(23)
(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)

References

Related documents

Där tar många barn avstånd från det som är tjejigt utan att kalla det för flicksaker och många flickor förhåller sig kritiskt till vilka föremål eller färger de

Din sjukdom behöver inte fylla alla kriterier för en viss diagnos för att anses finnas eller vara allvarlig.. Det väsentliga är att fokusera på vilken effekt symptomen har på

PTSD 11 Har du någonsin varit med om, eller varit vittne till eller varit tvungen att hantera en extremt traumatisk händelse som inneburit dödsfall, dödshot, allvarlig skada

Ibland märker man av att AIn gör grejer som det inte är troligt att en människa skulle göra. Kommer inte på något specifikt,

Så glada och tacksamma att ha ljungby bibliotek och super roligt att fritisbanken är där med Super nöjd att man kan köpa fikabröd också. Jag har som student fått mycket god

I en svensk årligen återkommande undersökning från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, som utförs i syfte att ge en bild av svenska lärares attityder till datorer

Att det inte finns någon nämn- värd skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna skulle då eventuellt kunna bero på att det ena könet har en positiv effekt på

Bilars säkerhetsutveckling uppdelat på kön och ålder - skyddas alla lika bra?.