• No results found

Joint Venture inom finansbranschen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Joint Venture inom finansbranschen"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2010-01-07 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Företagsekonomi C Författare: Peder Waern 1986-01-30-0273 Handledare: Peter Thilenius

Joint Venture inom finansbranschen

(2)

Ett stort tack riktas till Claes Örn, managing partner vid Orn & Cie SA, för hans generösa och omfattande hjälp med att möjliggöra denna studie samt till min handledare Peter Thilenius,

universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet, för hans tålamod och assistans under arbetes gång.

(3)

Abstract

This paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn & Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of

cooperation creates significant benefits for the two companies. At the same time the existing cooperation has meant more risk taking for both companies in general and especially for the smaller company Orn & Cie SA. The current model of cooperation would lead to serious problems for them if it would fall apart and it is essential that the companies continuously keep working to prevent this.

Keywords

(4)

Sammanfattning

Denna uppsats har för avsikt att genom en genom en kvalitativ studie undersöka och analysera hur en bestämd typ av finansiella företag samarbetar och vad detta leder till. Fallstudiens frågeställning som ämnas besvaras är ”Vad får företagen Credit Suisse och Orn & Cie SA ut av att samarbeta med varandra?”. Genom att ställa de allmänna teorierna inom ämnet joint venture, samarbeten, mot det empiriska material, som via intervjuer och datainsamling har samlats in i Genève, Schweiz, har detta gett svar på vad samarbetet mellan de bägge parterna har resulterat i för respektive företag. Undersökningen visar att den rådande

samarbetsmodellen skapar stora fördelar för de två företagen. Samtidigt innebär det

nuvarande samarbetet ett större risktagande för de bägge företagen i allmänhet och i synnerhet för de mindre företaget Orn & Cie SA. Den nuvarande samarbetsmodellen skulle leda till allvarliga problem för dem om den skulle falla samman och det är av största vikt att de företagen kontinuerligt arbetar för att förhindra detta.

Nyckelord

(5)

Inledning

Den internationella finansbranschen blir allt större och mer komplex. Samtliga världens länder sammanbetar till olika grad med varandra och en stor del av världens finansiella aktörer finns samlade i ett par större finanscentrum. I dagsläget är de största New York, London, Zürich och Genève. De olika aktörerna inom denna bransch fungerar inte som fristående konkurrenter utan samarbetar dagligen med varandra, dels för att det ofta är en nödvändighet men framförallt för att man anser att det skapar ett mervärde för samtliga inblandade parter. (Örn, 2009)

Finansmarknaden präglas av mångfald och det finns alla typer av aktörer, stora som små samt regionala och globala aktörer. Därmed är det en nödvändigt för de respektive partnerna att dem förstår varandras verksamhet och arbetssätt för att kunna samarbeta. Arbetsmodellerna skiljer sig ofta beroende på vilket finansiellt centrum man studerar. I Schweiz har man en lång tradition av kapitalförvaltning och fokus på denna uppsats kommer att ligga på arbetssättet i Genève. (Örn, 2009)

Problemdiskussion

(6)

Syfte

Genom kvalitativa intervjuer och undersökningar av ett mindre företag, Orn & Cie SA, i finansbranschen och dess avsevärt mycket större samarbetspartner, Credit Suisse, har jag avsikten att studera vad respektive företag ser för mervärde i denna typ av samarbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och belysa nyckelområden vid samarbeten emellan finansiella aktörer av denna typ. Genom denna fallstudie skall jag illustrera huruvida de aktuella teorierna som finns om joint venture kan tillämpas på den finansiella sektorn.

Frågeställning

Frågeställningen i denna fallstudie lyder som följande: Vad får företagen Credit Suisse och Orn & Cie SA ut av att samarbeta med varandra?

Disposition

Uppsatsen inleds med en sektion som introducerar läsaren för uppsatsen och ger en bakgrundsbild till varför den tilltänkta studien är av intresse inom området international business. Denna del innehåller studiens syfte, problemdiskussion och frågeställning.

Därefter inleds en presentation av den teori som har legat till grund för fallstudien. Genom att redogöra för den litteratur som har använts skapas ett teoretiskt ramverk. När dessa teorier sedan har presenterats sammanfattas denna del med en modell som uppsatsens fortsatta arbete byggts utifrån.

(7)

samt deras typ av samarbete presenteras fakta om de två och hur deras typ av joint venture inom finansbranschen fungerar.

Nästa del behandlar en analys där den insamlade empirin ställs mot det teoretiska ramverket för att avgöra huruvida de rådande teorierna om joint venture i allmänhet kan appliceras väl på finanssektorn eller ej. I den avslutande sektionen uppfylls denna studies syfte genom att slutsatser dras. Denna del innehåller även ett stycke om lämpliga framtida forskningsområden.

Teori

Detta stycke inleds med en beskrivning av problemformuleringen och en avgränsning inom ämnet joint venture. Därefter följer en redogörelse för de grundläggande anledningarna till olika typer av samarbeten och de inblandade parternas intressen. Detta följs av en fördjupning inom nyckelområden för den aktuella typen av samarbete inom denna studie. Detta

sammanfattas avslutningsvis i en modell som knyter ihop de olika områdena och deras samverkan.

För att samarbetet mellan Credit Suisse och Orn & Cie SA skall kunna förstås krävs först en allmän insikt av joint venture och vad de inblandade företagen kan få ut av dem. Ett

samarbete ses allmänt som ett strategiskt beslut som kan skapa specifika fördelar vilka inte kan nås på annat vis. Ett joint venture blir ett företag baserat på ett samarbete mellan två eller flera företag som alla är inblandade i verksamheten och vars syfte är att gagna samtliga parter. (Paakkunainen, 1992, p.11)

(8)

dessa och nyckeln till framgång ligger i att utforma ett samarbete som gagnar samtliga parter jämlikt.

Ämnet joint venture är brett och omfattar väldigt olika områden. Här fokuseras på samarbeten mellan endast två företag, Credit Suisse och Orn & Cie SA. Vidare är det aktuella samarbetet i studien av det som Harrigan (1985:26) klassar som ett samarbete av strategiska skäl. Detta syftar på att företagen ingår avtal i syfte att skapa strategiska fördelar istället för

internorganisatoriska eller konkurrensrelaterade. För att kunna avgränsa forskningsområdet har begreppen utbyten av resurser, samarbeten och eventuella konflikter samt risk- och kontrollhantering satts upp.

Företagens intressen av joint venture

Majoriteten av dagens större företag är till olika grad inblandade i samarbeten med varandra. (Lorange, Roos & Bröön, 1992, p.10) Deras motiv och resultat inom det för samarbetet aktuella området är ofta nära sammankopplade och man hoppas att det tilltänkta samarbetet skall skapa bättre resultat inom en rad områden såsom riskfördelning, teknikutveckling och i slutändan förbättrade vinster. (Paakkunainen, 1992, p.28) När samarbeten planeras av

strategiska skäl är de inblandade parternas företagsstorlek av mindre betydelse då bägge söker något som den andre förfogar över och som man tillsammans anser kan skapa mervärden. Istället är de respektive parternas betydelse för den andre det som avgör vem som besitter den största relativa förhandlingsstyrkan. (Paakkunainen, 1992, p.28)

Denna kan man kategorisera som stark, jämn eller svag. I ett asymmetriskt samarbete har den ena parten ett förhandlingsövertag gentemot den andre och kommer därför att med största sannolikhet vara den som tjänar mest på samarbetet. I ett symmetriskt samarbete å andra sidan är den relativa förhandlingsstyrkan mellan de bägge parterna jämn och ökar chanserna för ett långsiktigt stabilt samarbete. (Paakkunainen, 1992, p.29) Denna tes överensstämmer med Lorange och Roos forskning om varför vissa samarbeten lyckas och andra inte. De anser att ägarkonstruktionen måste vara av sådan art att bägge parter anser att samarbetet kommer att gynna deras företag och dess ägare. (Lorange & Roos, 1991, p.27) Vid valet av

(9)

 Vad är de uppenbara fördelarna för respektive företag?  Hur kan de två parterna komplimentera varandra?

 Skapar det tilltänkta samarbetet förfördelar gentemot rådande konkurrenter eller blir resultatet sämre än vad de två parterna kan prestera på egen hand?

Är inte svaren uppenbara och med genomgående positiva besked är chanserna för lyckade samarbeten mycket små. (Lorange, Roos & Bröön, 1992, p.12) När de bägge parterna har lyckats etablera en grund för de individuella och gemensamma intressena som till största möjliga grad garanterar ett symmetriskt samarbete fortsätter man med att forma dess

nyckelområden för att försäkra sig om att samarbetet kan förbli varaktigt och lönsamt. (Hyder, 1987, p.46)

Utbyte av resurser

Utformningen av ett samarbete sker då bägge parter önskar uppnå bestämda mål som lämpligen kan ske genom ett kombinerande av resurser. Ofta är respektive sidas behov av omfattande karaktär och för att det tilltänkta samarbetet skall få någon verkningsfull effekt behöver dessa sträcka sig över en längre tid. (Hyder, 1987, p.50) Företag samarbetar och utbyter olika former av resurser med varandra då det inte kan uppnå önskvärda resultat inom specifika områden på egen hand. (Pfeffer & Salancik, 1978, p.27) Resurserna kan vara av olika karaktär och respektive sida bidrar med det som är deras individuella styrka. Detta sker då företagen är i behov av varandras tillgångar och dessa inte kan nås på andra sätt såsom licenser eller förvärv. (Harrigan, 1985, p.64) Ett företags resurser kan delas in i fem kategorier: material, kapital, personal, teknologi och marknader. Dessa delar utgör centrala områden i själva samarbetet och beroende på vad man eftersträvar försöker man framhäva fördelarna inom den eller de kategorier som kan garantera samarbetets överlevnad och styrka. (Hyder, 1987, p.50)

Material är ofta en avgörande faktor när samarbeten ingås. Internationella företag vill ofta komma åt resurser som finns i specifika regioner. Genom att få tillgång till nödvändigt material kan stabilitet och produktion säkras. I utbyte kan de mindre parterna få en

(10)
(11)

Kontroll- och riskhantering

Även om de flesta av dagens större företag är inblandade i olika former av samarbeten innebär inte det alla dessa blir lyckosamma. Verksamhetsstyrningen av företagens samarbete är minst lika viktigt som dess verksamhet. Grunden för ett lyckat gemensamt arbete läggs redan vid det första initiativet till ett samarbete. (Lorange & Roos, 1991, p.27) då de inblandade parterna är medvetna om att respektive sida har ingått avtalet i syfte att göra individuella vinster blir det naturligt att det förekommer en viss grad av förtroendebrist inom samarbetet. Bägge företagen investerar tid, resurser och sitt företagsnamn i samarbetet och därför är det av yttersta vikt för dem att skydda sina intressen och kontinuerligt bibehålla en kontroll över de gemensamma verksamheterna. (Hyder, 1987, p.56) Sharma anser att dem som har möjlighet att via formell auktoritet eller kapacitet reducera organisatorisk oro inom ett samarbete kommer vara i en kontrollerande position. (Sharma, 1983, p.21) Bacharach & Lawler anser att auktoritet är en strukturell aspekt av kontroll. Dem anser att det innebär en formell rätt att ta avgörande beslut. I ett samarbete fungerar denna metod endast då man har ett asymmetriskt ägarförhållande och den ena parten är majoritetsägare. (Hyder, 1987, p.57) I situationer då samarbetet kontrolleras genom ett jämlikt ägarskap försvåras riskkontrolleringen.

Samarbeten ses allmänt som riskabla projekt och det skall finnas uppenbara fördelar med det för att försvara risktagandet. Genom att kontinuerligt kontrollera den finansiella situationen inom företaget kan dock riskerna inom verksamheten minskas avsevärt. (Paakkunainen, 1992, p.60) En av de huvudsakliga fördelarna med samarbeten innebär att man delar riskerna mellan de inblandade parterna även om själva nivån kan vara av en högre grad än tidigare. Genom att arbeta med förutbestämda regler, avtal och tidsramar kan de bägge parterna dock skapa ett ramverk för riskhantering som möjliggör ett långsiktigt lönsamt koncept.

Samarbeten och konflikter inom joint venture

(12)

att leda till eventuella problem och konflikter. Nyckeln till ett lyckat samarbete ligger i de två företagens förmåga att lita på varandra och deras inställning till att lösa problem sinsemellan. (Lorange, Roos & Bröön, 1992, p.16) Framförallt i de inledande faserna av ett samarbete är det av yttersta vikt för de bägge parterna att kunna samarbeta annars kommer samarbetet att påbörjas på en skakig grund vilket ytterst sällan resulterar i positiva konsekvenser.

(Paakkunainen, 1992, p.59) Håkansson (1982:59), hävdar att man kan stärka relationen sinsemellan de två företagen genom att utse nyckelpersoner i vardera organisationen som upprättar och bibehåller professionella relationer med varandra.

Det finns alltid en viss grad av konflikt inom en relation och därför är det troligt att de inblandade företagen kontinuerligt kommer att stöta på fler konflikter än ömsesidigheter med varandra inom samarbetet. (Håkansson, 1982, p. 60) Anledningarna är flera. Ett vanligt skäl är att uppnådda resultat under samarbetets gång inte motsvarar förutspådda analyser. Andra kan vara sättet den operativa verksamheten sköts på eller utvecklingsplaner för samarbetet. (Paakkunainen, 1992, p.60) Den gemensamma faktorn är att konflikter av olika slag är en naturlig del av samarbeten och vad som avgör om dem kommer att bli framgångsrika eller inte är inte mängden konflikter utan hur dem hanteras av bägge parter.

Resultat

Mätningar och utvärderingar av ett samarbetes resultat är viktigt då det skall motiveras och försvaras inför de bägge företagens ägare. Vanligtvis mäter man dessa antingen i förhållande till parternas individuella intressen eller allmänna effektivitetsmått. (Paakkunainen, 1992, p.60) För att studera ett samarbetes resultat bör de jämföras med andra snarlika sådana genom att använda fem gemensamma kriterier:

 Vinst  Tillväxt

 Anpassningsförmåga

(13)

Tillsammans skapar dem en bra översikt över huruvida det individuella företaget får ut något positivt av samarbetet och därmed bör fortsätta med det eller om man snarast möjligt bör avveckla den gemensamma verksamheten. (Paakkunainen, 1992, p.61)

Teoretisk modell

Baserat på ovan nämnda teorier görs antagandet att ett samarbete mellan företag ses som en kontinuerlig process från att det har inletts. Detta antagande baseras på Paakkunainens teorier (1992:68) om att samarbeten är en flerstegsprocess som alla hänger ihop med varandra. Modellen redogör för hur de bägge parternas initiala intressen utformar de nyckelområden som avgör om samarbetet blir lyckat eller inte.

Denna modell har bidragit till val av empirisk datainsamling och har sedan legat till grund i analysen där dess teorier har ställts i relation till den rådande arbetsmodellen inom

(14)

Metod

Nedan redogörs för de val som har gjorts samt tillvägagångssätt vid insamlingen av den information som har använts vid denna uppsats. Efter noggranna övervägningar samt vissa yttre begränsningar, som redogörs i avsnittet möjligheter och begränsningar med att studera en sekretessomgärdad bransch, har kvalitativa studier och intervjuer framstått som lämpligaste angreppssätt. Anledningen var att insamla och tolka den mest relevanta informationen inom uppsatsens ämne. Vidare hade kvantitativa metoder med största sannolikhet inte kunnat leverera adekvata resultat på grund av stort troligt bortfall.

Metodiska val

Denna uppsats ämnar att utifrån de aktuellt rådande och av mig sammanställda teorierna inom ämnet joint venture samt det empiriska material som insamlats analysera vad finansiella företag av olika storlek kan få ut av samarbeten. Jag har vid upprättande av denna uppsats i huvudsak fokuserat på teorier rörande varför företag samarbetar, hur olika typer av

samarbeten kan te sig samt vad som krävs för att dessa skall lyckas. Ur dessa etablerade teorier har jag sedan sammanställt ett antal relevanta nyckelområden inom detta ämne, vilket har utmynnat i en konkluderande modell. Därefter har dessa områden jämförts och analyserats gentemot de faktiska data som har insamlats. Detta har skett genom intervjuer med

nyckelpersoner kring samarbetet mellan Credit Suisse och Orn & Cie SA samt information som har erhållits från Credit Suisse: s researchavdelning och deras hemsida. Informationen från deras hemsida har dock använts i marginell utsträckning då detta är information skrivet utifrån företagets eget perspektiv. För att erhålla den bästa möjliga tillgängliga informationen har det empiriska materialet baserats på fakta från personer inblandade inom alla områden i det aktuella samarbetet. Detta har gjort att jag har fått en djupare förståelse för hur samarbeten mellan Credit Suisse och deras External Asset Managers, som Orn & Cie SA klassas som, går till, samt varför de involverade parterna finner denna typ av lösningar väldigt framgångsrika. (Örn, 2009) Då jag i denna uppsats har studerat ett enskilt fall är generaliserbarheten låg (Bryman & Bell, 2007, p. 63). För att kunna öka validiteten har jag dels utformat

(15)

Tolkningsram

En tolkningsram för denna uppsats har skapats genom att först studera hur stora respektive små organisationer ofta är uppbyggda samt de problem som kunde förväntas uppstå vid eventuella samarbeten. När en allmän bild av den rådande marknadssituationen inom finanssektorn såg ut inleddes arbetet att finna relevant litteratur inom ämnet joint venture.

Efter att denna teoretiska referensram skapades låg den i sin tur som grund i planeringsstadiet av intervjuerna. Dessa konkretiserades senare vid ett första samtal med Claes Örn i Stockholm där upplägget av den tilltänkta empiriska insamlingen förklarades och planerades. De delar av den valda litteraturen som ansågs mest relevant och som har sammanställts i den

konkluderande modellen fungerade i samråd med de praktiska möjligheter och begränsningar som fanns som beslutsunderlag för vilka de tilltänkta intervjuobjekten skulle bli. När de två företagen sedan besöktes på plats i Genève fungerade observationer och allmänna frågor till Claes Örn som en empirisk grund. De olika intervjuerna gav en djupare empirisk förståelse för de olika delarna inom de två företagens samarbete.

Val av respondenter och genomförande av den empiriska insamlingen

Saunders (2009:45) anser att intervjuer är ett bra och effektivt sätt att insamla relevant data för den aktuella forskningsfrågan. Vidare presenteras ett antal intervjuformer och jag valde semistrukturerade då dessa lämpar sig väl vid undersökningar (Saunders et al, 2009, s. 324). Denna empiri klassificeras som primär data medan den som har erhållits via Credit Suisse: s researchavdelning och hemsida är i form av rådata och hör hemma under kategorin sekundär data. (Saunders & Thornhill, 2009, p. 256) En fördel med sekundärdata är att det är

(16)

För att få en översiktlig bild av Orn & Cie SA: s verksamhet genomfördes först en intervju med deras nyckelperson Claes Örn, som arbetar som investment manager och är företagets grundare. Detta skedde i Stockholm och syftet var att dels presentera uppsatsens syfte och dels göra en grov planering av de olika besöken i Schweiz. Claes Örn bekräftade här att samarbetet mellan hans företag och Credit Suisse kan anses utgöra ett representativt exempel för denna typ av joint venture i sin helhet. Väl på plats i Genève skedde först en intervju med en konkurrent till Credit Suisse, Pictet & Cie. Syftet med denna var att få en ökad förståelse i vad för typ av mervärden större företag ser i denna typ av joint venture. Därefter deltog jag på en konferens där ämnet var globala utsikter och hur betydelsen av externa kapitalförvaltare kommer att utvecklas. Denna hölls av Credit Suisses senior manager Yves Martin, som senare ställde upp på en intervju. Nästföljande dag skedde en ny intervju med honom, fast vid detta tillfälle i samband med ett besök på Credit Suisses analys- och mäklaravdelning. Vid detta tillfälle intervjuades han och hans kollegor om hur denna del av banken samarbetar med externa kapitalförvaltare, EAM:s gällande analyser, rådgivning och genomförande av affärer. Den fjärde intervjun skedde med Olivier Brunel, som ansvarar för supportverksamheten, backoffice, för EAM:s i Genève. Han gick igenom hur Credit Suisse ser på joint venture med EAM:s av olika storlekar samt hur dem själva hoppas att denna typ av samarbeten skall utvecklas. Den femte intervjun var den största och den skedde med Claes Örn kontinuerligt över två dagar. Han gav en grundlig genomgång av sin verksamhet, hur de dagliga

aktiviteterna ser ut samt varför han anser att deras typ av joint venture är en mycket bra lösning. En sjätte intervju skedde med en mindre finansiell aktör som var angelägna om att sälja in sina produkter till Orn & Cie SA. Claes Örn fann dem dock så pass oseriösa att denna intervjus betydelse har varit marginell och endast bidragit med information om hur Orn & Cie:s urval av produkter går tillväga. Den sista intervjun har skett med en kund till Orn & Cie SA. Denne har valt att vara anonym, vilket är förståeligt då folk ser sina privatekonomier som något ytterst personligt. Frågorna till denne har dock varit av allmän karaktär och inte på något vis påverkats av anonymiteten.

(17)

Sammanfattningsvis kan man säga att mina intervjuobjekt valdes ut för att dem tillsammans skulle ge en bred och djupgående bild av de parter som är involverade i detta samarbete. Detta var av stor vikt då uppsatsens empiri är av kvalitativ art och baserad på främst intervjumaterial.

Reliabilitet och validitet

Det tillvägagångssätt som har valts medför ett antal för- och nackdelar. En nackdel som uppstår då man använder material som kommer direkt ifrån de aktuella företagen är att det finns en avsevärd risk att detta är vinklat och förskönat för att passa den bild som företagen vill ge sken av. Detta anses dock inte utgöra något större hot i denna studie då jag fick deltaga som Claes Örns praktikant under de olika intervjuerna och besöken hos Credit Suisse och därmed fick träffa folk i en miljö som utomstående annars inte har tillträde till. Detta innebar en minskad risk för att intervjuerna skulle influeras av en säljarmentalitet hos de svarande. Vidare har Claes Örn varit väldigt positiv till uppsatsen under hela dess gång och någon empiri som har innehållit känsligt material för hans företag har inte varit av betydelse för uppsatsen. Vidare har uppsatsen haft en beskrivande karaktär i syfte att analysera

nyckelområden inom samarbeten och inte på något sätt varit i form av en företagsutvärdering. Detta har bidragit till att säkerställa att informationen från Claes Örn kan betraktas som mer objektiv i denna studie även om den kan ha kommit att influeras av hans närvaro.

Ett annat område som kan ha framstått som problematiskt var de begränsade möjligheterna till att välja en plats för intervjuerna. Att intervjua någon på deras kontor kan skapa en ojämn relation under intervjun. Detta har dock inte varit möjligt att göra något åt. Samtidigt har besöken på de olika kontoren varit otroligt givande då de har möjliggjort en insyn i företagen som aldrig annars skulle ha varit möjligt.

(18)

samtliga intervjuer, har bidragit med det som Bryman och Bell (2007:411-412) kallar för “respondent validation”. Detta innebär att trovärdigheten i en intervju stärks genom att intervjuobjektet går igenom det sammanställda materialet och kontrollerar att det stämmer. Claes Örn var vänlig och kontrollerade att informationen hade uppfattas korrekt. Då hans samlade kunskap är likvärdig eller mer omfattande än de personer som har intervjuats inom olika områden anser jag att detta fungerar som en kvalitetskontroll. Ytterligare en anledning till Claes Örn utförde denna kontroll var att samtliga intervjuer utfördes på engelska och därefter översattes till svenska. Det skulle därför av naturliga skäl vara svårt för de ickesvensk talande intervjuobjekten att validera resultaten.

Avgränsningar

Denna uppsats är begränsad till det rådande samarbetet mellan företagen Credit Suisse och Orn & Cie SA i Genève, Schweiz. Jag avser inte att göra några generaliseringar vare sig det gäller samarbeten mellan andra typer av företag, finansiella företag verksamma inom andra områden eller andra geografiska regioner. Denna uppsats skall ses som fallstudie av ett joint venture mellan två bolag som är verksamma i finansbranschen i Schweiz. Däremot utgör arbetet ett representativt exempel för just detta område. Mina resultat bör inte heller ses som exakta för framtida företag av denna typ då villkoren för de båda inblandade parterna i denna typ av samarbeten förhandlas fram individuellt från fall till fall. Däremot bör denna studie, i kombination med andra snarlika, kunna utgöra en vägledande kompass för individer eller företag som ämnar starta upp en verksamhet inom området asset management.

En parallell studie mellan två andra företag som har ingått samma typ av samarbetsavtal kanske skulle ha kunnat tillföra ytterligare information om ämnet. Jag har dock fått ett flertal oberoende bekräftelser under arbetets gång att det beskriva samarbetet fungerar mer än väl som ett representativt exempel.

Möjligheter och begränsningar med att studera en sekretessomgärdad

bransch.

(19)

människors förmögenheter är ett privat ämne som inte allmänheten har att göra med. Detta har återspeglats i företagskulturen bland landets banker och dessa har präglats av anonymitet. Detta beteende finns fortfarande kvar till stor grad och således är deras inställning till att släppa in utomstående i deras verksamhet minst sagt begränsad. Genom att Claes Örn är en gammal familjebekant till författaren möjliggjordes dock denna uppsats. I egenskap av grundare och ansvarig investment manager för Orn & Cie SA, som samarbetar med Credit Suisse, är han en person som dem värdesätter högt. Genom att anpassa sig efter dels Claes Örns och dels de tilltänkta intervjuobjekten inom Credit Suisses arbetsvardag fanns det möjlighet för mig att få besöka och intervjua de ovannämnda personerna på plats i Genève i en miljö som utomstående vanligtvis aldrig kommer i närheten av. Vissa mindre problem uppstod dock under arbetets gång. Sekretessnivån är än idag ytterst omfattande inom bankerna. Detta förhindrade all form av inspelning under intervjuerna samt begränsade kraftigt de delar av banken som jag hade tillträde till.

Empiri

Orn & Cie SA

Orn & Cie SA är en mindre kapitalförvaltningsfirma baserad i Genève, Schweiz. Företaget ägs och drivs av en svensk vid namn Claes Örn. Han grundade Orn & Cie SA 2003 efter att ha varit anställd inom SEB under en längre tid. Företaget är i förhållande till branschsnittet ett mindre asset managementbolag. (Örn, 2009) Verksamheten är baserad i centrala Genève och i dagsläget uppgår antalet medarbetare till 4 och kundbasen till ett 50tal. Företaget startades 2003 och har genom organisk tillväxt vuxit till dagens nivå men en kundbas som är spriden över Europa, Afrika och Asien. I dagsläget uppgår företagets tillgångar till 200 miljoner kronor och det förvaltade kapitalet till 250 miljoner kronor. (Örn, 2009) Deras huvudsakliga samarbetspartner är Credit Suisse, och i deras relation klassas Orn & Cie SA som en extern kapitalförvaltare, EAM, av Credit Suisse. En EAM är ett oberoende företag som är

(20)

Credit Suisse

Credit Suisse är ett globalt verksamt finansiellt företag. Banken är idag indelad i tre divisioner: investment banking, private banking och asset management med

supportavdelningar, backoffice, som delas av de tre grenarna. Den primära målgruppen idag utgörs av större företag, institutioner och välbärgade privatpersoner. Banken grundades år 1856 och man framhäver sin långa historia och erfarenhet som några av bankens främsta egenskaper. 1942 påbörjades bankens internationella expansion och idag är man ett globalt verksamt företag med verksamhet i över 50 länder och 47400 anställda. Företaget är börsnoterat och listat på den schweiziska och amerikanska börsen. Den 30 september 2009 uppgick företagets tillgångar till 1 064 208 miljoner schweiziska franc och förvaltat kapital till 1 225,3 miljarder franc. (Credit Suisse, 2009)

Credit Suisses organisationsstruktur

Bankens tre avdelningar utgör var och en för sig omfattande organisationer där alla tre är i dagsläget bland de ledande inom sitt område. Investment banking är en avdelning som arbetar med rådgivning och förhandlingar åt stora företag. Segmentet är mycket lönsamt då det kräver högt utbildad personal som kan ta ut stora avgifter. Därför består den primära kundbasen inom denna del av företaget av större väletablerade företag som kan betala de stora avgifterna. (Örn, 2009) Private banking är gren av verksamheten som arbetar med

förmögenhetsförvaltning åt institutioner och välbärgade privatpersoner. Denna del av Credit Suisse är en stabil inkomstkälla men lämpar sig främst för investerare som nöjer sig med produkter som erbjuds av Credit Suisse då private bankingavdelningen inte arbetar med några av sina konkurrenters produkter. (Martin, 2009) Asset management översätts bäst till

kapitalförvaltning. Denna gren av företaget har ett bredare spann av arbetsuppgifter. Man arbetar med ekonomisk och finansiell forskning, erbjuder rådgivning och analyser, förvaltar kapital i olika varianter samt fungerar som mäklare åt banken själv och dess kunder. (Credit Suisse, 2009) Dessa tre verksamhetsområden delar på en gemensam supportavdelning, backoffice. Dess syfte är att hantera legala problem, administrationsärenden samt hantera ickefinansiella områden av banken såsom personalfrågor, marknadsföring och

(21)

skall hållas åtskilda ifrån varandra och ingen känslig information får utbytas sinsemellan. Detta för att förhindra att banken själv eller dess anställda skapar sig personliga vinster genom att utnyttja för den öppna marknaden okänd information, så kallad insidertrading. (Örn, 2009)

Credit Suisses asset management avdelning

(22)

Credit Suisses gradvisa övergång till en allt större asset management avdelning på bekostnad beror på att man vill ändra sin egen arbetsmodell till att jobba mer med professionella aktörer istället för direkta kunder. (Brunel, 2009) Den absoluta vinnaren här är externa

kapitalförvaltare. På ett par år har deras arbetsmiljö svängt ifrån en vardag där dem konstant tvingades arbeta för att övertyga stora banker att bli deras samarbetspartners till idag då dem är nästintill ovärderliga tillgångar för företag som Credit Suisse. (Örn, 2009) tidigare hade storbankerna ett allvarligt problem bland sina kunder då deras verksamhet är internationell och företagskulturen uppmuntrar interna karriärvägar. (Credit Suisse, 2009) Detta har inneburit att många personer verksamma inom bankerna som har ansvarat för kundkontakter har befordrats och deras tidigare kunder har därmed tvingats stifta bekantskap med en ny kontakt. Kapitalförvaltning är för många människor ett känsligt ämne och bankernas kunder har velat ha en fast kontakt som dem kan vända sig till vid eventuella frågor och diverse ärenden.

(23)

Den gamla hanteringen av kundrelationer

Den nya hanteringen av kundrelationer

Nya och förbättrade intäktskällor via samarbeten

(24)

deras finansiella tillgångar och levererar till tekniska lösningar. Vidare betalar Orn & Cie SA courtage vid samtliga affärer som Credit Suisse utför åt dem. När affärerna rör produkter utvecklade av Credit Suisse har dessa ofta en inbyggd avgift. Dessutom får Credit Suisse intäkter från delade courtage med andra företag när Credit Suisse köper eller säljer produkter från andra företag. (Martin, 2009)

Det rådande samarbetet mellan de bägge parterna gynnar dock inte enbart Credit Suisse. Baserat på volymerna som Orn & Cie SA levererar till Credit Suisse förbättras de avgifter som dem betalar till banken. Vidare delar de samarbetande parterna på courtageintäkterna, vilket innebär att ju större summor Orn & Cie SA handlar för desto mer betalar Credit Suisse tillbaka av courtaget i form av en volympremie. (Örn, 2009) Ytterligare intäkter får företaget från en fast förvaltningsavgift samt deras prestationsbaserade avgifter som tas ut av

investerarnas avkastning på deras kapital. Här kan Orn & Cie SA skapa stora intäkter då Credit Suisse har börjat att i allt större grad rekommendera de privatpersoner som är kunder hos dem att istället gå över till en av de externa kapitalförvaltare som dem samarbetar med. Genom att välja ut de kapitalförvaltare som Credit Suisse anser presterar bäst resultat kan dessa erhålla en avsevärt större kundbas och i slutändan förbättrade intäkter. (Örn, 2009)

Analys

I detta avsnitt ställs de olika delarna inom den teoretiska modellen mot de empiriska data som har insamlats. Genom att analysera hur väl det rådande arbetssättet för samarbetet mellan dessa företag inom finansbranschen fungerar gentemot de aktuella akademiska teorierna inom ämnet joint venture skapas en omfattande bild av detta arbetssätts för- och nackdelar. Vidare lämnas förslag på hur det akademiska arbetet inom samarbeten lämpligen kan utvecklas.

Företagens förhoppningar på samarbetet

(25)

egna organisationer för att se om det fanns ett behov för att ingå i någon form av samarbeten med andra företag. Då bägge parter har funnit att man avsevärt kan förbättra sina resultat genom att söka efter en lämplig samarbetspartner kunde man enas om att företagen hade ett gemensamt intresse av ett potentiellt samarbete. Yves Martin och Claes Örn delar Harrigans uppfattningar om att de bägge parternas motivation till att samarbeta och deras snarlika intressen har legat till grund för ett jämlikt samarbete där de två företagen båda ser positiva effekter av deras samarbete.

Paakkunainen (1992;13) hävdar att ett samarbete innebär en helt ny verksamhet som inte bidrar med några historiska resultat. Därmed inleds samarbetet med ett inledande värde som är obefintligt. Det kan därför te sig som ett svårbegripligt val för utomstående att förstå varför Credit Suisse skulle vara intresserade av att samarbeta med ett så avsevärt mycket mindre företag som Orn & Cie SA. Huvudskälet är att genom att skifta fokus från individuella kunder till professionella förvaltare som har sin egen kundbas skapar Credit Suisse en

kundmultiplikator. (Martin, 2009) Begreppet innebär att genom att underhålla och bidra med efterfrågad information och support till en kund, Orn & Cie Sa, får Credit Suisse automatiskt tillgång till hela deras kundbas och därmed indirekt ett 50tal nya kunder.

(26)

undersökningar. (Credit Suisse, 2009) Således överensstämmer det teoretiska idéerna med samarbetets faktiska resultat på denna punkt.

Nyckelområden i samarbetet av avgörande betydelse

Paakkunainen (1992:50) hävdar att ett samarbete ter sig i form av en flerstegsprocess. Det inledande stadiet avgör om ett samarbete bör inledas överhuvudtaget. Om det beslutet tas är det av minst lika stor vikt att det under samarbetets operationella del utförs noggranna kontroller och övervakningar av nyckelområden inom samarbetet. När ett resultat sedan uppnås utvärderas detta och man avgör huruvida samarbetet skall fortsätta på samma vis, modifieras eller avvecklas. Då joint venture allmänt ses som riskabla projekt som kan generera stora fördelar men också orsaka allvarliga problem för de inblandade företagen var det nödvändigt att den teoretiska modellen behandlade detta.

Företag ingår ofta i sammanbeten för att vardera sidan besitter en resurs som den andra är i stort behov av. Genom att forma ett lämpligt utbyte av resurser skapar man en viktig del av ett samarbete. Detta är grunden för att tillsammans kunna skapa förfördelar inom samarbetet i förhållande till övriga aktörer på den tilltänkta marknaden. Motiveringen till ett samarbete mellan Credit Suisse och Orn & Cie SA kan till stor del relateras till detta område. När Credit Suisses asset management avdelning lade om sin strategi var det essentiellt att skapa

samarbeten med professionella pålitliga kapitalförvaltare. (Martin, 2009) Samtidigt brottades Orn & Cie SA med problem relaterade till den lilla storleken på deras bolag. Dem var i behov av en större samarbetspartner för att deras kunder skulle känna en bättre tilltro gentemot verksamheten och vara säkra på att deras kapital skyddades av en internationellt erkänd aktör. (Örn, 2009)

(27)

företagsspecifika teknologier samt personal såsom tekniska lösningar, nya produkter och erfarna medarbetare inom Credit Suisses backoffice.

Det teoretiska underlaget har visat att samarbeten allmänt ses som riskabla projekt och därför behöver kontrolleras noga. (Paakkunainen, 1992, p.11) Både Credit Suisse och Orn & Cie SA menar att deras verksamheter generellt motsätter sig risker och det skall vara potentiellt mycket lönsamma samarbeten för att ingå i dem. (Örn, 2009) Baserat på intäkter redovisade av Credit Suisse har det ingångna samarbetet hittills varit mycket lönsamt för bägge parter. Samtidigt sitter de bägge företagen i händerna på varandra och har tvingats till mindre självständiga verksamhetsstyrningar. Försök att reglera detta har skett genom att man ingår avtal som löper över bestämda tidsperioder, dessa är dock fleråriga på grund av stabilitetskrav från kunder. (Örn, 2009) Företagens kontrakt med varandra är därför strikt utformade i syfte att bibehålla så stor kontroll som möjligt inom samarbetet. En negativ konsekvens av detta har dock blivit att en stor del av en dynamisk organisation som små företag likt Orn & Cie SA kan dra nytta av försvinner. För Credit Suisse innebär det en stor risk att man fungerar som samarbetspartner åt den externa kapitalförvaltaren. Om denne gör ett dåligt arbete kommer det att drabba dess kunder negativt och detta reflekteras på Credit Suisses varumärke. Därför arbetar Credit Suisse kontinuerligt med att utarbeta de externa kapitalförvaltarnas arbete i syfte att snabbt kunna avsluta samarbeten med undermåliga externa kapitalförvaltare. (Martin, 2009)

Detta utgör det enskilt största hotet mot Orn & Cie SA i detta samarbete. Om Credit Suisse skulle välja att avsluta deras samarbete skulle Claes Örns företag drabbas svårt. Orn & Cie SA skulle dels få rena operationella problem då den dagliga driften av företaget numera sker i samverkan med Credit Suisse men framför allt skulle dem drabbas av en förtroendekris inom branschen och med stor sannolikhet få problem att hitta nya samarbetspartners och behålla den befintliga kundstocken.

(28)

samarbetes gång. Problem är en naturlig del av ett arbete där mer än ett företag är involverat. Detta behöver inte innebära att parterna inte kan komma överens. Både Credit Suisse och Orn & Cie SA riskerar mycket genom denna form av samarbete och ett havererat sådant skulle få mycket allvarliga konsekvenser.

Risken för konflikter inom samarbetet mellan studiens två företag bedöms som små. Credit Suisses övriga verksamhetsområden, investment banking och private banking, skiljer sig avsevärt i arbetssätt och målgrupper från asset managementgrenen. Därför är interna

konflikter inom det företagets verksamhetsstyrning inte ett aktuellt hot inom detta samarbete. Då Orn & Cie SA endast har ett verksamhetsområde, kapitalförvaltning, och en

samarbetspartner, Credit Suisse riskerar man inte konflikter vare sig inom den egna

organisationen eller med andra partnerföretag. Det största potentiella konflikthotet mellan de två företagen är vad dem individuellt bidrar med till samarbetet och om den andre partnern anser att detta uppfyller deras förväntningar. För att undvika detta har företagen valt att hålla en nära relation med varandra. Claes Örn har daglig kontakt med Yves Martin och

regelbunden kontakt med Credit Suisses supportavdelning.

Samarbetets resultat

Paakkunainen (1992:68) menar att man lämpligast utvärderar ett samarbetes resultat från de fem punkter som utvecklades i det teoretiska avsnittet. Historiska data från de två företagen samt intervjuer styrker de teoretiska påståenden om att ett lyckat samarbete genererar bättre vinst och tillväxt för de två företagen. Tillsammans har Credit Suisse och Orn & Cie SA utvecklat en affärsmodell där man har lyckats få en ledande position inom ett kraftigt växande marknadssegment. Däremot har de två företagens anpassningsförmåga allvarligt försämrats då man genom ingångna kontrakt har satt upp ett strikt ramverk för hur samarbetet skall skötas. Vidare har man satt om inte båda företagens överlevnad på prov så i alla fall Orn & Cie SA:s då företagets verksamhet numera är helt invävd med Credit Suisses externa

(29)

intresse av samarbetets framgång och man har jämn fördelning av resurserna och arbetsansvaret inom samarbetet är det i dagsläget i ytterst solitt skick.

Som fallstudien har indikerat utsätts företagen för stora risker genom att ingå ett samarbete. Framförallt Orn & Cie SA kan drabbas av stora svårigheter vid potentiella problem inom samarbetet. Än så länge har det bägge företagen dock haft stora framgångar från samarbetet. Då bägge parter är nöjda med samarbetet och de allmänt etablerade teorierna inom ämnet joint venture överensstämmer till stor del med arbetssättet inom de två företagens samarbete ser framtiden för Credit Suisse och Orn & Cie SA ljus ut.

Slutdiskussion

Utifrån analysen förs i detta avsnitt en diskussion om hur denna fallstudies objekt, Credit Suisse och Orn & Cie SA, samarbete har utvecklats baserat på egna åsikter och observationer.

En tydlig koppling kan fastställas mellan de två företagens sätt att arbeta och de i studien använda teorierna inom ämnet. De två företagen insåg att deras gamla arbetsmodeller inte fungerade och har utvecklat nya som sker genom samarbeten med varandra. Genom att arbeta med en kombination av ett strikt ramverk i form av avtalskontrakt kombinerat genom en flexibel arbetsprocess där frekventa dialoger mellan parterna förs har man skapat ett mycket lyckat samarbete. Credit Suisse har i dagsläget en ledande position inom det relativt

(30)

Om inte något drastiskt sker inom de bägge företagen eller deras affärsområde ser deras framtid ljus ut. De parterna är ledande aktörer på sin sida av samarbetet, Credit Suisse bland storbankerna och Orn & Cie SA bland de mindre externa kapitalförvaltarna. Sunda

värderingar och ett försiktigt angreppssätt har varit utmärkande drag hos alla intervjuade personer och det är garanterat ingen slump att bägge företagen är framgångsrika. Därmed har dem skapat sig ett bra utgångsläge ifall endera eller båda parterna skulle välja att utvidga detta affärsområde. Orn & Cie SA är redan i dagsläget en potentiell samarbetspartner för många större aktörer och tack att Credit Suisse och deras konkurrenter rekommenderar sina egna privatkunder att kontakta externa kapitalförvaltare växer den potentiella kundbasen konstant. Orn & Cie SA sitter därför i en gyllene sits och om bolagets ägare Claes Örn bestämmer sig för att expandera verksamheten till nya arbetsområden har han en avsevärt mycket bättre startposition än en konkurrent som börjar från början.

Baserat på dessa slutsatser kan man konstatera att den nuvarande allmänna akademiska forskningen inom joint venture kan med fördel användas då två företag inom finansbranschen planerar att etablera ett samarbete. Samarbetet mellan fallstudiens två företag överensstämmer till stor del med teorierna presenterade i denna uppsats. Då både Credit Suisse och Orn & Cie SA har rönt stora framgångar kan dessa med fördel utgöra en grund vid planerandet av nya samarbeten.

Förslag på framtida forskning

(31)
(32)

Referenser och källförteckning

Böcker

Bacharach, S. B. & Lawler, E. J. 1981. Bargaining power, tactics and outcomes. London: Jossey-Bass.

Baranson, J. 1978. Technology and the Multinationals: corporate strategies in a changing world economy. Lexington, Mass.: Lexington books.

Bryman, A. & Bell, E. 2007. Business research methods. New York: Oxford University Press Inc.

Campbell, J. P. 1977. New perspectives of organizational effectiveness. San Francisco: Jossey-Bass.

Hall, G.R. & Johnson, R. E. 1970. The technology factor in international trade. New York: Harper and Row.

Harrigan, K. R. 1985. Strategies for joint ventures. Lexington, Mass.: Lexington books. Hyder, S. A. 1987. The development of international joint venture relationships. Uppsala: Department of business administration.

Håkansson, H. 1982. International marketing and and purchasing of industrial goods: an interaction approach. Chichester: John Wilery & Sons.

Killing, J.P. 1983. Strategies for Joint Venture Success. Kent: Croom Helm Ltd.

Paakkunainen, Urho. 1992. Joint venture decision. Helsinki: Helsingin kauppakorkeakoulun kuvalaitos.

Pfeffer, J & Salancik, G. R. 1978. The external control of organizations. New York: Harper and Row.

(33)

Artiklar

Lorange, P. & Roos, J. 1991. “Why Some Strategic Alliances Succeed and Others Fail”, The journal of business strategy, vol. 12, no, 6, pp. 35 to 30.

Lorange, P, Roos, J & Brönn, P.S. 1992. ”Building Successful Strategic Alliances”, Long Range Planning, vol. 25, no.6, pp. 10 to 17.

Sharma, D. D. 1983. “Swedish Firms and Management Contracts”, Acta Universitatis Upsaliensis, vol. 1, no. 16, pp. 8-9.

Primära källor

Örn, C., grundare och managing partner vid Orn & Cie SA, december 1-2, 2009, Orn & Cie SA:s kontor, Genève. Personliga intervjuer

Örn, C., grundare och managing partner vid Orn & Cie SA, november 16, 2009, privat bostad, Linnégatan 58, Stockholm. Förintervju

Obermann, R., direktör vid Pictet & Cie, december, 1, 2009, Pictet & Cie:s kontor i Schweiz, Genève. Personlig intervju

Martin, Y., senior manager vid Credit Suisses avdelning för externa kapitalförvaltare, december, 1, 2009, Credit Suisses regionala kontor, Genève. Personlig intervju. Martin, Y., senior manager vid Credit Suisses avdelning för externa kapitalförvaltare, december, 2, 2009, Credit Suisses regionala kontor, Genève. Personlig intervju.

Brunel, O., manager med ansvar för Backoffices kundrelationer, december, 2, 2009. Credit Suisses regionala kontor, Genève. Personlig intervju

(34)

Elektroniska källor

Credit Suisse https://www.credit-suisse.com/who_we_are/en/at_a_glance.jsp

Orn & Cie SAwww.orn-suisse.com

Övriga källor

Örn, C. 2009. Ej offentliga uppgifter från Orn & Cie SA, vintern 2009, Orn & Cie SA, Genève.

Årsredovisning 2008, Credit Suisse, s. 1-49

(35)

Bilaga 1

Frågor till Rémy Obermann 1 december

1) Hur ser era samarbeten med andra externa kapitalförvaltare ut idag?

2) Hur många andra partners arbetar ni med?

3) Vad hoppas ni kunna få ut av ett eventuellt samarbete med Orn & Cie SA?

4) Varför vill ni samarbeta med just Orn & Cie SA

5) Vad kan ni bidra med till samarbetet?

6) Hur vill ni att era samarbeten skall vara organiserade, genom strikta kontrakt eller en dynamisk utveckling under samarbetets gång?

(36)

Bilaga 2

Frågor till Yves Martin 1 december

1) Håller ni er ekonomiska och finansiella forskning för er själva eller delar ni med er av er data till samarbetspartners?

2) Baserat på er forskning, tror ni att det finns utrymme för samarbeten med externa partners i framtiden?

3) Hur utvecklas detta område i dagsläget?

4) Hur utvecklas grenen asset management i sin helhet inom Credit Suisse?

5) Hur ser ni på framtiden för avdelningen för samarbeten med externa kapitalförvaltare inom Credit Suisse?

(37)

Bilaga 3

Frågor till Yves Martin 2 december

1) Hur fungerar denna del av er bank?

2) Vad kan ni bidra med från denna avdelning till en extern partner?

3) Vilka är dina medarbetade som jobbar inom denna avdelning och vad har dem för bakgrund?

4) Hur fungerar det dagliga samarbetet mellan denna avdelning och Orn & Cie SA

5) Vad särskiljer ert sätt angripa denna samarbetsform från era konkurrenter?

(38)

Bilaga 4

Frågor till Olivier Brunel 2 december

1) Vad är ett Backoffice?

2) Hur fungerar denna del inom Credit Suisse?

3) Varför är Backoffice en separat enhet?

4) Vad bidrar denna enhet med till Credit Suisses samarbeten med externa kapitalförvaltare?

(39)

Bilaga 5

Frågor till anonym kund 4 december

1) Varför har du valt att placera dina tillgångar hos ett mindre kapitalförvaltningsbolag istället för en större bank?

2) Fungerar det bra för dig ur ett kommunikations- och informationsperspektiv?

3) Vad ser du som uppenbara fördelar med en mindre extern förvaltare istället för att vända sig till en förvaltningsgren inom en större bank?

4) Presterar kapitalförvaltaren på samma nivå som tidigare, större förvaltare?

References

Related documents

Det ideala för hälsan och när det gäller att stimulera lärandet och förmågan att självständigt lösa problem i arbetet är att ha ett stöd som uppfattas som lagom till högt,

Moderbolaget kan använda kunskapen, som är resultatet av ett allians samarbete, i tre sammanhang. Den tillförskaffade kunskapen kan användas i bildandet och ledningen av

• Arbetsmarknadssatsning för att fler med försörjningsstöd ska komma vidare till egen försörjning genom coaching, kompetenshöjande insatser och jobb inom kommun och näringsliv.

Mohr (2007) testade detta empiriska samband och menade att man i princip kan se relationen utifrån tre olika perspektiv (1) att det inte finns något samband

Som följd av att studiens resultat inte kan utröna om beslutsfattarnas medverkan i nätverk i egenskap av yrkesperson är en drivande kraft när det kommer till förändring av

För deltagarna inom Grundens dagliga verksamheter utgör de olika mötesformerna viktiga arenor för möjligheten till delaktighet och inflytande vilka är två aspekter av empowerment

Undersökningen har visat att när det gäller klädbranschen så är det väldigt viktigt att ha bra information om de produkter som företaget avser att sälja. Anledningen till det

Frågan som ska undersökas i denna uppsats är huruvida moralisk slump är ett problem för moraliskt ansvar. Vad är då moralisk slump? Ett klargörande är på sin plats