Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Obstruktiv sömnapné en är sjukdom som innebär att man under nattsömnen
drabbas av perioder då andningen upphör helt. För den drabbade kan detta leda till
konsekvenser för den somatiska hälsan såväl som den psykiska. Tidigare forskning har även kunnat påvisa påverkan på patienternas livskvalité. Syftet med den här studien var att undersöka vilken inverkan obstruktivt sömnapnésyndrom har på hälsorelaterad livskvalité men också psykisk hälsa hos patienter i Sverige samt om det finns skillnader mellan olika undergrupper.
Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie men kvantitativ ansats. I studien deltog 19
patienter med obstruktiv sömnapné och data samlades in via en enkät där det förutom ålder, kön, längd, vikt och dagsömnighet (Epworth sleepiness scale; ESS) också samlades in data om hälsorelaterad livskvalité (SF-12) och psykisk hälsa (HADS). Inklusionskriterier var patienter med obehandlad sömnapné som kom till Sömn- och andningcentrum på Akademiska sjukhuset för att prova ut en CPAP. Materialet analyserades med deskriptiv statistik genom bearbetning i datorprogrammet SPSS och jämförelser mellan grupper gjordes med hjälp av Mann Whitney U-test.
Huvudresultat: I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien hade en sämre
fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalité och att majoriteten upplevde att de hade
ångestsymtom. Kvinnor med obstruktiv sömnapné visade mer depression- och ångestsymtom och patienter med sömnapné med samtidig fetma hade sämre fysisk hälsorelaterad livskvalité.
Slutsats: Obstruktiv sömnapné är kopplat till både sämre hälsorelaterade livskvalité och
psykiska symtom. Vidare forskning och ytterligare arbete med patientgruppen krävs för att förbättra vården för patienter med obstruktiv sömnapné.
ABSTRACT
Introduction: Obstructive sleep apnea is an illness which means that during nighttime-sleep,
the patient experiences episodes in which she cease to breath. To the affected this can result in implications for both the somatic and the mental health. Earlier research also points towards the patient’s quality of life. The aim of this study was to examine how obstructive sleep apnea affect quality of life among patients in Sweden and if these patients experience effect on their mental health and if it’s differences between subgroups.
Method: A quantitative cross sectional study was made. 19 patients with obstructive sleep
apnea was participating and data was collected via forms that, beside age, sex, height, weight and day-sleepiness (Epworth sleepiness scale; ESS), also was based on the health related quality of life (SF-12) and mental health (HADS). Inclusion criteria was patients with non-treated sleep apnea that attended The Center for Sleep and Breathing at Akademiska sjukhuset to try out a CPAP. Collected data was analyzed with descriptive statistics by processing it in the computer program SPSS and comparisons between groups was made with Mann Whitney U-tests.
Result: In the result it became apparent that the majority of the participants of the study had
an inferior physical and mental health related quality of life and that the majority experienced anxiety. Women with obstructive sleep apnea showed more depression- and anxiety
symptoms and patients with obesity had an inferior physical health related quality of life.
Conclusion: Obstructive sleep apnea is tied to both health related quality of life and mental
health. Further research and additional work with this patient group is needed to enhance the care of patients with obstructive sleep apnea.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 1 Teoretisk referensram 3 Problemformulering 5 Syfte 5 Frågeställningar 5 Metod 6 Design 6 Urval 6 Datainsamlingsmetod 6 Tillvägagångssätt 7 Forskningsetiska överväganden 8
Bearbetning och analys 8
Resultat 9’
Hälsorelaterad livskvalité och psykisk hälsa 9
Resultat uppdelat enligt kön 10
Resultat uppdelat enligt BMI 11
Resultat uppdelat enligt dagsömnighet 12
1
BAKGRUND
Under sömnen slappnar muskulaturen runt om luftvägarna av vilket leder till en avsmalnad i luftvägarna (Greenstone & Hack, 2014). Föreligger då, av någon annan anledning, en förträngning i luftvägen, kan detta leda till otillräckligt intag av luft i lungorna eller till en period då andningen upphör helt och hållet. Denna typ av tillstånd under sömnen benämns som obstruktiv sömnapné.
Vilka drabbas?
Obstruktiv sömnapné är en sjukdom som kan drabba de flesta åldersgrupper men som ökar i förekomst med åldern (Senaratna et al., 2016). Ungefär 2% av medelålders kvinnor och 4% av medelålders lider av obstruktiv sömnapné och förekomsten ökar om man tittar på gruppen överviktiga patienter (Coman, Borzan, Vesa & Todea, 2016). Övervikt är en stor riskfaktor för obstruktiv sömnapné (Senaratna et al., 2016). Andra riskfaktorer för att drabbas av obstruktiv sömnapné är bland annat alkoholanvändning, rökning eller avvikande anatomi i övre luftvägarna (Lindberg et al., 2008).
Behandling
Behandlingen av obstruktiv sömnapné syndrom kan ske på olika sätt men den främsta behandlingen sker med hjälp av continious positive airway pressure (CPAP). CPAP är förstahandsalternativet vid medelsvår och svår sömnapné och har visat goda resultat då den ger ett upphörande eller en minskad förekomst av apnéer och hypopnéer vilket ökar
syresättningen och minskar nattliga uppvaknanden och symtom(AlRumaih, Baba, AlShehri, AlHelal & Al-Humaidan, 2016). Genom att skapa ett övertryck som ges via en näsmask, hindras den övre luftvägen från att kollapsa och luftvägen hålls fri (AlRumaih et al., 2016).
2
Konsekvenser av obstruktiv sömnapné
Obstruktiv sömnapné bidrar till störd nattsömn och desaturationer under sömn vilket för patienten kan innebära både medicinska konsekvenser och påverkan på det dagliga livet. Patienter med obstruktiv sömnapné har en ökad risk att drabbas av bland annat hypertoni, stroke och diabetes om deras tillstånd inte behandlas (Park, Ramar & Olson, 2011). Under dagtid kan symptom som bland annat dagsömnighet förekomma men också huvudvärk vid uppvaknandet, känsla av att ej vara utsövd och nedsatt koncentrationsförmåga (Lindberg et al., 2008).
Det är inte enbart den somatiska hälsan som påverkas av sömnapnén. Studier har även visat att sömnstörningar kan påverka den psykiska hälsan hos den drabbade. Har man sömnapné är sannolikheten större att man drabbas av affektiva störningar än om man inte lider av
sömnapné (Lu et al., 2016). Samband mellan depression, sömnighet och låg saturation under sömnen (Yosunkaya, Kutlu, & Cihan, 2016) har också kunnat identifierats.
I en studie från China av Ye, Liang & Weaver (2008), identifierades de vanligaste symtomen och de psykologiska faktorerna hos patienter med obstruktiv sömnapné som möjligt kan påverka den hälsorelaterade livskvalitén. Mer än 50 procent av deltagarna led av
dagsömnighet, ca 43 procent hade depressiva symtom och ca 20 procent hade ångest. Ett statistiskt signifikant samband påvisades mellan dagsömnighet och depression-och
ångestsymtom. Patienter med svår dagsömnighet hade mer påverkan på sin psykiska hälsa än de med mildare dagsömnighet. Ångest sågs även vara den faktor som påverkar den
hälsorelaterade livskvalitén mest och hos kvinnor identifierades ökad en förekomst av ångest jämfört med förekomsten hos män. Kvinnor hade också större påverkan på sin hälsorelaterade livskvalité jämfört med män.
Livskvalité och obstruktiv sömnapné
Livskvalité är ett relativt stort och omfattande begrepp men världshälsoorganisationen WHO definierar livskvalité enligt följande:
”Livskvalité omfattar individens uppfattning om sin situation i tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i relation till personliga mål,
3
fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön” (Dahlin-Ivanoff, 2016).
Livskvalité är alltså något som påverkas av en rad olika saker. Det handlar dels om hur en patient uppfattar sin fysiska och sin psykiska hälsa men också om huruvida en patient känner sammanhang och mening.
Vid granskning av tidigare studier ses att obstruktiv sömnapné kan påverka patientens generella uppfattning om den egna livskvalitén negativt. I en studie av Coman et al. (2016) visades hos patienter med obstruktiv sömnapné, en signifikant skillnad på livskvalitén före och efter behandling. Livskvalitén hade efter tre månaders behandling med CPAP ökat hos deltagarna. Detta innebär alltså att symptomen som en obehandlad sömnapné ger har inverkan på livskvalitén.
I en annan studie av Batool-Anwar et al. (2016) fann de liknande resultat. Där sågs en förhöjd livskvalité hos patienter med måttlig eller svår sömnapné efter att de hade behandlats med CPAP.
Forskning visar därmed att obstruktiv sömnapné påverkar patienten på flera olika sätt. Utöver att den fysiska hälsan blir påverkad ses även en tydlig påverkan på det psykiska välmåendet samt på uppfattningen om den egna livskvalitén.
Teoretisk referensram
För arbetet har begreppen omvårdnad och hälsa valts som teoretisk referensram.
4 nutritionsrådgivning, aktivitetsförslag och sluta-röka-kurser. Sjuksköterskan som vårdar patienten som lider av obstruktiv sömnapné bör alltså inte bara hjälpa patientens sömnapné, utan även dess vilja och försök att bibehålla och förbättra sin livskvalité och därigenom sin psykiska hälsa (Ye et al., 2008).
För att sjuksköterskan och de andra i vårdlaget ska lyckas behandla patienten med obstruktiv sömnapné, behövs en god omvårdnad och därför har konsensusbegreppen omvårdnad och hälsa valts för studien (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). En god hälsa är ett centralt begrepp i WHO’s definition av livskvalité och omvårdnaden är ett medel för att uppnå detta.
Omvårdnad
Patienter som är i behov av omvårdnad behöver ofta stöd och hjälp med något, i detta fall med att hjälpa patienter få en förbättrad hälsorelaterad livskvalité när de använder sig av en CPAP. Att lära ut hur patienten använder den och hur personalen utvärderar den tillsammans med patienten är två exempel på omvårdnadsåtgärder. Att kunna identifiera relaterade sjukdomar är något som ingår i sjuksköterskans roll och är väldigt viktigt för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten så bra som möjligt, så att hen snabbt blir bättre både fysiskt och psykiskt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Omvårdnadens mål är att främja hälsa och patientens livskvalité samt att förebygga ohälsa och lidande, såväl psykisk som fysisk, samtidigt som det måste tas hänsyn till patientens kön, religion, kulturella bakgrund, ålder och sociala situation. Om vårdpersonalen är snabb nog att fånga upp tecken på psykisk ohälsa och en försämrad livskvalité, ökar också chansen att patienten blir korrekt behandlad. En målsättning vid omvårdnaden är att ha ett balanserat maktförhållande så att patienten och dess närstående upplever att de blir respekterade (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Därför är det också viktigt att ta in vad patienten vill och tycker och även hens anhöriga.
Hälsa
5 diagnostisera och bota, vid sjukdom. De ser inte på helheten om vad patienten känner inför sin sjukdom och om deras livskvalité försämras av den.
Ur det andra perspektivet ses hälsa som antitesen till ohälsa. Där ser vårdpersonalen
patientens hälsa som något mer filosofiskt. De ser att människan är en kombination av både kropp, själ och ande och att hälsan är baserad på patientens värderingar och upplevelser. Detta innebär att de inte bara kan se hälsa som en sjukdom utan att de måste förutom sjukdomen, också vad den har för konsekvenser för patientens psykiska hälsa och livskvalité (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Problemformulering
Tidigare forskning visar ökad förekomst av psykiska besvär som ångest och depression samt försämrad livskvalité hos patienter med sömnapné, men i olika stor utsträckning beroende på land (Yosunkaya et al., 2016). Obstruktiv sömnapné är vanlig i Sverige (Lindberg et al., 2008), men hur patienters hälsorelaterade livskvalitéoch psykiska hälsa påverkas av sjukdomen, är fortfarande inte helt känt, varför det är av värde för både patienter och vårdpersonal att detta studeras.
Syfte
Syftet med arbetet var att undersöka vilken inverkan obstruktivt sömnapnésyndrom har på den hälsorelaterade livskvalitén samt om patienter med obstruktiv sömnapné upplever psykiska besvär i form av ångest och depression. Dessutom var syftet att studera och om det fanns skillnader mellan olika undergrupper av patienter.
Frågeställningar
Upplever patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom påverkan på sin hälsorelaterade livskvalité?
6
METOD
Design
För studien valdes en kvantitativ tvärsnittsstudie, då data som samlades in var information som lätt kunde översättas i numerisk form, vilket är den huvudsakliga data som används i kvantitativa studier (Polit & Beck, 2014). Frågeställningarna i studien efterfrågade bland annat frekvens och förekomst, vilket bäst besvaras med numerisk data.
Urval
Inklusionskriterier var patienter med obehandlad obstruktiv sömnapné som har blivit kallade till Sömn- och andningscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala för att prova ut en CPAP mellan veckorna 40 och 42, 2016. Patienterna skulle aldrig ha använt CPAP förut.
Exklusionskriterierna var patienter med språksvårigheter eller patienter som ej kunde läsa enkäterna själva. Antalet inplanerade patienter uppgick till 30 stycken varav fem patienter inte dök upp. Av dessa var det 19 patienter som tackade ja till att fylla i enkäten och sex patienter som tackade nej (svarsfrekvens=76%).
Av de som svarade var det två patienter som inte svarade på vilka bakgrundssjukdomar de hade, en patient som inte hade fyllt i ESS-frågorna, två patienter som inte hade fyllt i sista frågan samt en patient som inte hade svarat på SF-12-frågorna förutom sista frågan.
Datainsamlingsmetod
Patienterna som kom till sjukhuset fick frågan om de ville delta i studien och ifall de svarade ja så fick de fylla i en enkät som tog cirka tio minuter att fylla i. (Bilaga 1) Oftast kom de i god tid till sjukhuset, så de kunde fylla i enkäten innan utprovningen av CPAPen, men för säkerhets skull väntades utprovningen in tills den var klar, ifall de inte hade hunnit fylla i enkäten eller om de hade någon form av fråga som kunde besvaras.
Enkäten inkluderade förutom frågor om hälsorelaterad livskvalité (SF-12), ångest- och depressionssymtom (HADS) samt dagsömnighet (ESS), också ett flertal basfrågor angående kön, ålder, längd, vikt och övriga sjukdomar.
7 ett visst antal totalpoäng mellan 0 och 100 där en poäng<50 indikerar sämre livskvalité än snittbefolkningen. Detta enligt en tolkningsmall utformad för SF-12. Frågorna i den enkäten är uppbyggda kring patientens vardagliga liv. Hur man klarar av fysisika aktiviteter och hur man mår mentalt. Frågeformuläret SF-12 är i sin tur baserat på enkäten SF-36 (Sullivan, Karlsson & Ware, 1995) och har visats ha en hög reliabilitet och validitet vid jämförelse med SF-36 där över 90% av utfallen var snarlika (Ware, Kosinski & Keller, 1996).
Hospital Anxienty and Depression Scale (HADS) (Sigmond & Snaith, 1983) bygger på frågor om ångest och depression och är uppbyggd så att hälften av frågorna handlar om depression och hälften av frågorna handlar om ångest. Svarsalternativen i denna enkät är utformade i form av hur ofta eller hur mycket man relaterar till frågorna. Varje svar genererar ett visst poäng utifrån en tolkningsmall. Frågeformuläret har en maxpoäng på 21 poäng på varje subskala. HADS har definitionerna ej depressionssymtom (0-7 poäng) samt mild (8-10 poäng), måttligt (11-14 poäng) och svårt depressionssymtom (≥15 poäng). HADS mäter även ångest och har där definitionerna inga ångestsymtom (0-7 poäng), mild (8-10 poäng), måttlig (11-14 poäng) och svår ångest (≥15 poäng). I en litteraturstudie om HADS har Bjelland, Dahl, Haug & Neckelmann (2002) funnit att enkäten har hög validitet i generell population såväl som primärvård och psykiatrisk vård. Vidare visar Zigmond & Snaith (1983) att reliabiliteten är mer än duglig och skriver fortsatt att de rekommenderar sjukhus att de ska använda enkäten för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa.
Epworth Sleepiness Scale (ESS) (Johns, 1992) bygger på frågor om dagsömnighet och svaren där är hur stor risk det är att man skulle slumra till om man befinner sig i olika vardagliga situationer. ESS har visats ha hög reliabilitet där det studerats i en grupp friska studenter med 5 månaders mellanrum och en grupp med obstruktiv sömnapné med 3-9 månaders CPAP-behandling (Johns, 1992). Validiteten av ESS anses vara bra då den får 0.74 till 0.88 i
Cronback’s alpha-test vilket betyder att den ligger mellan acceptabel och hög (Smyth, 2012).
Tillvägagångssätt
8
Forskningsetiska överväganden
Studien var för patienterna helt frivillig att delta i. De fick informationen både muntligt utav oss, skriftligt i samband med enkäten och fick därefter ge ett informerat samtycke (SFS, 2003:460) eller välja att avstå från att delta i studien. Deltagandet var anonymt och enkäterna förstördes efter studiens avslut. Studien riskerade inte att äventyra deltagarnas hälsa, säkerhet eller personliga integritet (SFS, 2003:460). I enlighet med etik och lagstiftning var därför studien utav vetenskapligt intresse att utföra.
Bearbetning och analys
Insamlade data sammanställdes och definierades utifrån hur de ursprungliga enkäterna var utformade. Vikt och längd användes för att räkna ut BMI (kg/m2). Ett BMI≥30 kg/m2
definierades som fetma och ett BMI<30 kg/m2 definierades som normal/överviktig i analyser av undergrupper. För dagsömnighet användes i den aktuella studien gränsen ESS≥11 då detta är en gräns som brukar användas kliniskt. För hälsorelaterad livskvalité med hjälp av SF-12 innebär poäng under 50 sämre fysisk eller psykisk hälsa än snittbefolkningen.
Poängsättningen är separat för den fysiska hälsan och den psykiska hälsan.
Vid analys av depression- och ångestsymtom utifrån HADS sattes gränsen ≥11 poäng för depression och ≥8 poäng för ångest. Alltså innebär ≥11 depressionsymtom och poäng under detta inga depressionsymtom och ≥8 poäng ångestsymtom och poäng under detta inga ångestsymtom.
9
RESULTAT
Hälsorelaterad livskvalité och psykisk hälsa
Bland de totalt 19 patienterna som deltog i studien, var fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn. Av deltagarna hade majoriteten ett BMI på över 30 vilket innebär att
majoriteten led av fetma och resterande av övervikt eller normalvikt (Tabell 1).
Av deltagarna var 33% dagsömniga, 21% hade depressionssymtom och 53% hade symtom på ångest. För hälsorelaterad livskvalité sågs att 75% upplevde en fysisk påverkan och 75% upplevde en psykisk påverkan. I hela gruppen hade 74% angett att de hade andra sjukdomar (Tabell 2). Av dessa var det hypertoni som var mest framträdande (37%, n=7), men även andra sjukdomar som till exempel hyperlipidemi (16%, n=3), diabetes (5%, n=1) och KOL (5%, n=1) var förekommande.
Tabell 1. Översikt över studiedeltagare
Tabell 2. Översikt över enkätsvar
10
Resultat uppdelat enligt kön
När gruppen delades upp enligt kön sågs att 18% (n=2) av männen var dagsömniga och 57% (n=4) av de svarande kvinnorna. Dock var det ingen signifikant skillnad mellan könen (0,10). Både 75% av kvinnorna (n=6) och de svarande männen (n=6) hade sämre fysisk
hälsorelaterad livskvalité än snittbefolkningen (p=1.0). För psykisk hälsorelaterad livskvalité sågs att 88% (n=7) av kvinnorna mådde sämre psykiskt än snittbefolkningen medan 63% (n=5) av männen upplevde detta. Dock innebar detta inte en statistiskt signifikant skillnad (p=0,26) När det gäller psykiska besvär visades att 50% (n=4) av kvinnorna upplevde
depressionssymtom (p=0,01) medan ingen av männen angav detta. Vidare hade 27% (n=3) av männen och 88% (n=7) av kvinnorna symtom på ångest (p=0,012) (Figur 1).
11
Figur 1. Skattad hälsorelaterad livskvalité samt psykiska besvär uppdelat enligt kön.
Resultat uppdelat enligt BMI
33% av de svarande patienterna med BMI < 30 (n=1) upplevde att de var dagsömniga, medan 30% (n=5) av patienterna med BMI ≥ 30 upplevde det. Av patienterna med BMI <30 hade 25% (n=1) en större påverkan på sin fysiska hälsa än snittbefolkningen medan 92% (n=11) av de med BMI ≥ 30 upplevde en fysisk påverkan på sin hälsorelaterade livskvalité (p=0,01). Alla fyra patienter med BMI <30 (100%) upplevde en psykisk påverkan på sin hälsa och 67% (n=8) av de patienterna inom gruppen BMI ≥30 upplevde samma sak (p=0,20). Av
patienterna med BMI < 30 hade 25% (n=1) depressionssymtom och 20% (n=3) av patienterna med BMI ≥ 30 hade det (p=0,83). Ångestsymtom upplevdes av 75% av de med BMI < 30 (n=3) och 47% (n=7) av gruppen med BMI ≥ 30 hade ångestsymtom (p=0,33).
Figur 2 presenterar jämförelserna med en utgångspunkt från BMI.
12
Figur 2. Skattad hälsorelaterad livskvalité samt psykiska besvär uppdelat enligt BMI.
Resultat uppdelat enligt dagsömnighet
Figur 3 visar jämförelser i hälsorelaterad livskvalité samt ångest- och depressionssymtom utifrån dagsömnighet. Av de dagsömniga patienterna angav 67% (n=4) att de upplevde att de hade en fysisk påverkan på sin hälsorelaterade livskvalité och 78% (n=7) av de
icke-dagsömniga angav detta (p=0,65). 83% procent (n=5) av de icke-dagsömniga hade en psykisk påverkan på sin hälsorelaterade livskvalité jämfört med 67% (n=8) av de svarande icke-dagsömniga (p=0,49). Bland de icke-dagsömniga angav 33% (n=2) depressionssymtom jämfört med 8% (n=1) av de icke-dagsömniga (p=0,19) och 67% (n=4) av de dagsömniga upplevde ångestsymtom jämfört med 42% (n=5) av de icke-dagsömniga (p=0,33)
13
Figur 3. Skattad hälsorelaterad livskvalité samt psykiska besvär uppdelat enligt dagsömnighet.
DISKUSSION
I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna i studien hade en fysisk och psykisk hälsa som var sämre än snittbefolkningens och att majoriteten upplevde att de hade ångestsymtom. Det framkom också att det är vanligare för kvinnor med obstruktiv sömnapné att drabbas av depression- och ångestsymtom samt att patienter med sömnapné och med ett BMI på ≥30 har en sämre fysisk hälsa än den övriga befolkningen.
Resultatdiskussion
Hälsorelaterad livskvalité
I studien kunde det visas att majoriteten av deltagarna hade påverkan på sin livskvalité. Majoriteten fick ett resultat på <50 på både sin fysiska och psykiska hälsa vilket innebär att deras hälsa är sämre än den generella övriga befolkningens hälsa är. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att en obehandlad sömnapné får konsekvenser för den psykiska hälsan (Lu et al., 2016). Man kan därmed anta att uppfattningen om den egna livskvalitén också blir påverkad om man utgår från WHOs definition av livskvalité där
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Depressionssymtom Ångestsymtom Fysisk påverkan < 50
Psykisk påverkan < 50
%
Dagsömniga/icke-dagsömniga
14 psykisk och fysisk hälsa är två faktorer som båda kan ha inverkan på livskvalitén (Dahlin-Ivanoff, 2016).
Den fysiska hälsorelaterade livskvalitén hos deltagarna i studien var även påverkad på andra sätt. Majoriteten av deltagarna hade ett BMI på ≥30 vilket innebär att de flesta av deltagarna led av fetma och de resterande av antingen övervikt eller normalvikt. Övervikt i sig är en riskfaktor för att drabbas av obstruktiv sömnapné men också en riskfaktor för att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar (Lindberg et al., 2008). Utav deltagarna var det sju stycken som led av hypertoni, detta skulle kunna vara en konsekvens av sömnapnén då patienter med obstruktiv sömnapné har ökad risk för att drabbas av hypertoni. Det kan också vara en konsekvens av övervikt och fetma. Oavsett så tillhör de här patienterna en riskgrupp för att drabbas av ytterligare tillstånd som i sin tur kan påverka det allmänna måendet och möjligen också livskvalitén.
Majoriteten av de svarande hade en psykisk hälsorelaterad livskvalité som var sämre än snittbefolkningen. Ungefär hälften av de svarande upplevde att de hade ångestsymtom. Utifrån de resultaten skulle man kunna anta att patienter med obstruktiv sömnapné upplever påverkan på sin psykiska hälsa i mer eller mindre utsträckning. Om det sedan är på grund av sömnapnésyndromet är svårt att säga. Att ångest är en vanligt förekommande biverkan på sjukdomen finns det dock stöd för i tidigare forskning (Ye et al., 2008). För sjukvården innebär de här resultatet en ökad utmaning för vårdpersonal i att upptäcka och behandla mer än bara det primära i sjukdomsbilden som är andningsuppehåll under nattsömnen. Fokus behöver också riktas mot psykisk hälsa och välmående.
15
Psykisk hälsa
En statistisk signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykiska hälsa identifierades vid dataanalysen då p-värdet var lägre än 0,05. Med detta kan man säga att det är vanligare för kvinnor med obstruktiv sömnapnésyndrom att drabbas av depressionssymtom eller
ångestsymtom än för män med obstruktiv sömnapnésyndrom. I studien av Ye et al. (2008) fann de också att förekomsten av ångestsymtom var högre hos kvinnor jämfört med män. Utifrån detta går det att anta att kvinnor med obstruktiv sömnapné har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med män. I Sverige lider dock kvinnor generellt sätt av psykisk ohälsa i större utsträckning än män på grund av olika eventuella anledningar som till exempel socioekonomiska förutsättningar och könsroller (Lager, 2009). Det går därför inte att säga säkert att den ökade förekomsten av ångest hos kvinnorna i den här studien helt och hållet är kopplad till deras sömnapnédiagnos.
Det är tydligt att den psykiska hälsan påverkas hos patienter med obstruktiv sömnapné, i form av depression- och ångestsymtom. Av den anlednigen kan man inte se på obstruktiv
sömnapné som endast en somatisk sjukdom utan istället som en antites till hälsa då det påverkar inte bara kroppen utan även själen.
Analys i undergrupper
Vid analys av de olika undergrupperna hittades, utöver skillnader i psykisk hälsa, kopplat till depression- och ångestsymtom, mellan män och kvinnor, skillnader i fysisk hälsa. Här skilde det sig mellan patienter som hade ett BMI på 30 eller över och patienter som hade BMI under 30. Patienter med obstruktiv sömnapnésyndrom som har BMI 30 eller över har generellt en sämre fysisk hälsa än den övriga befolkningen. Detta visade sig vara statistiskt signifikant i analysen, då p-värdet var mindre än 0,05. Sömnapnésyndromet i sig kan, som tidigare nämnt, påverka energinivån i form dagsömnighet och känsla av att ej vara utsövd (Lindberg et al., 2008) och fetma innebär en extra belastning och ansträngning för kroppen. Att personer med obstruktiv sömnapné med ett BMI ≥30 har ökad påverkan på sin fysiska hälsorelaterade livskvalité är därför inte förvånande.
16 Anledningen till att inga samband kunde finnas i den här studien beror troligtvis på att
deltagarantalet var relativt lågt jämfört med studierna som gjorts i tidigare forskning vilket gjorde att inte tillräckligt många led av dagsömnighet för att kunna vara statistiskt signifikant.
Flera av de svarande hade även andra sjukdomar och hälsoproblem till exempel högt blodtryck, KOL och diabetes, vilka skulle kunna bidra till nedsatt psykisk hälsa. Ingen
jämförelse gjordes mellan patienterna med enbart obstruktiv sömnapné och de med obstruktiv sömnapné samt andra sjukdomar. Då de flesta patienterna hade andra sjukdomar, fanns ingen relevans i att jämföra dessa grupper.
Metoddiskussion
Validiteten anses vara hög då enkäten baserades på de standardiserade frågeformulären ESS, SF-12 och HAD som har hög validitet. Frågorna gav svar på det som efterfrågades och reliabiliteten anses hög då frågorna var tydliga och risken för misstolkning var låg. Slutsatser med hög reliabilitet har kunnat dras men enbart när det gäller huruvida patienter har upplevt påverkan på sin psykiska och fysiska hälsa och/eller om de har depression -eller
ångestsymtom. Eftersom inga direkt frågor om livskvalité ställdes som till exempel ”upplever du att din livskvalité är sämre nu än när du inte hade sömnapné?”, har enbart antaganden kunnat göras när frågeställningen ”upplever patienter med obstruktiv sömnapnésyndrom påverkan på sin livskvalité?” besvarats. Detta utifrån sammanvägningar av olika faktorer som påverkar livskvalitén.
Inför analys av resultaten kopplat till psykisk hälsa, det vill säga HAD-resultaten, drogs olika gränser för depressionssymtom och ångestsymtom. En lägre gräns (8 poäng) drogs för
ångestsymtom medan gränsen för depressionssymtom drogs vid 11 poäng. Anledningen till detta var att det vid enkätsammanställningen sågs att majoriteten av patienterna hade
åtminstone milda ångestsymtom medan förekomsten av depressionssymtom främst förekom i form av måttliga eller svåra. Att inkludera en lägre grad av ångestsymtom ansågs därför tydligare spegla att förekomsten av ångest var stor, även om inte alla hade måttliga eller svåra symtom så hade majoriteten någon grad av ångestsymtom. För resultatet betyder det att förekomsten av ångest är större än vad den skulle ha varit med en högre gränssättning. Det betyder att det ser ut som att fler lider av ångestsymtom än depressionssymtom. Hade samma gränssättning gjort för de båda hade troligtvis förekomsten varit ungefär lika i båda
17 På grund av begränsad tidsram för insamling av data blev inte deltagarantalet så högt som önskat vilket påverkar resultatet och studien negativt. Dock hade det inte varit möjligt att inom den tidsramen fått fler deltagare. Utav de trettio patienter som var planerade till CPAP-utprovning under insamlingsperioden var det fem stycken som inte kom till det bokade besöket. Utav de då 25 tillfrågade var det enbart sex stycken som inte fyllde i enkäten vilket innebär att svarsfrekvensen ändå var god och att metoden var lämplig.
Angående bortfallen kan det diskuteras om enkäten hade setts över tillräckligt innan den gavs ut till patienterna. En patient hade inte skrivit i vilka sjukdomar hen hade, utan hade bara svarat ja på den frågan. Anledningen var med största sannolikhet att det hade glömts bort att följdfråga “Om ja, vilken/vilka?”. Det åtgärdades innan den andra patienten erhöll enkäten. Två patienter besvarade inte sista frågan i enkäten. Detta berodde förmodligen på att den sista frågan var en ensam fråga på ett blad och patienterna inte hade sett den.
En patient hade hoppat över att svara på ESS-frågorna. Det kan eventuellt bero på att den patienten inte kände att den hade några problem med sömnen om dagarna överhuvudtaget. En patient hade inte svarat på SF-12-frågorna förutom sista frågan. Det kan eventuellt bero på att patienten helt enkelt missade en sida och bläddrade till sista sidan för tidigt. För resultatet innebar detta att ingen av dessa patienters SF-12 kunde räknas med, då alla frågor måste vara besvarade för att det ska gå att analysera.
En patient hade inte skrivit vilka andra sjukdomar hen hade, men gav sitt tillstånd att titta i dennes journal eftersom hen ansåg att det skulle vara omöjligt att få plats att skriva alla sjukdomar i enkäten. Detta gjordes emellertid inte, trots skriftlig tillåtelse, då det bröt mot de etiska övervägandena, att gå in i patientens journal.
Kliniska implikationer
Studiens resultat tyder på att det finns ett behov av vidare forskning då patienter med
18
Slutsats
19
Referenser
AlRumaih, H., Baba, N., AlShehri, A., AlHelal, A. & Al-Humaidan, A. (2016). Obstructive Sleep Apnea Management: An Overview of the Literature. Journal of Prosthodontics. doi:10.1111/jopr.12530
Batool-Anwar, S., Goodwin, J., Kushida, C., Walsh, J., Simon, R., Nichols, D., Quan, S. (2016). Impact of continuous airway pressure (CPAP) on quality of life in patients with obstructive sleep apnea (OSA). Journal of Sleep Research. doi: 10.1111/jsr. 12430
Bjelland, I., Dahl, A., Haug, T. & Neckelmann, D. (2002). The validity of the Hospital Anxiety and Depression Scale: An Updated Literature Review. Journal of Psychosomatic Research 52, 69-77
Coman, A. C., Borzan, C., Vesa, C. S., & Todea, D. A. (2016). Obstructive sleep apnea syndrome and the quality of life. Clujul Medical, 89(3), 390–395.
http://doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.15386/cjmed-593
Dahlin-Ivanoff, S. (2016). Livskvalitet. Region Skåne. Hämtad 16 september, 2016 från https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Kunskapscentrum-for-geriatrik/Kunskapsbank/Livskvalitet/
Epworth Sleepiness Scale (2016). The Epworth Sleepiness Scale. Hämtad 12 oktober, 2016 från http://www.epworthsleepinessscale.com/
Greenstone, M. & Hack, M. (2014). Obstructive Sleep Apnoea. BMJ. doi:10.1136/bmj.g3745
Jakobsson, U. (2007). Using the 12-item Short Form health survey (SF-12) to measure quality of life among older people. Aging Clin Exp Res. 19(6), 457-464
Johns, M. (1992). Reliability and Factor Analysis of the Epworth Sleeping Scale. Sleep, 15(4):376-381
20 Lindberg, E., Jonsson, L., Svensson, M., Broman, J.-E., Bengtson, H., Hansson,T.,Andersson, O. (2008). Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna. Uppsala: Landstinget i Uppsala Län.
Lu, M., Tan, H., Tsai, I,. Huang, L., Liao, X., Lin, S. (2016). Sleep apnea is associated with an increased risk of mood disorders: a population-based cohort study. Sleep Breathing Physiology and Disorders. doi: 10.1007/s11325-016-1389-x
Park, J. G., Ramar, K., Olson, E. J. (2011). Updates on Definition, Consequences, and Management of Obstructive Sleep Apnea. Mayo Clinic Proceedings 86(6), 549-555
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2014). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Senaratna, C. V., Perret, J. L., Lodge, C. J., Lowe, A. J., Campbell, B. E., Matheson, M. C., Hamilton, G. S., Dharmage, S. C. (2016). Prevalence of obstructive sleep apnea in the general population: A systematic review. Sleep Medicine Reviews (2016) 1-12
SFS, 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 13 september, 2016 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Smyth, C. (2012). The Epworth Sleepiness Scale (ESS). Try this: Best Practices in Nursing Care to Older Adults 6.2.
Sullivan, M., Karlsson, J. & Ware J. E. (1995). Evaluation of data quality, scaling
assumptions, reliability and contruct validity across general populations in sweden. Social Science & Medicine Vol 41(10) pp. 1349-1358.
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN’s etiska kod för sjusköterskor. Hämtat 5 oktober, 2016 från
21 Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund i omvårdnad. Hämtat 12 september, 2016 från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
HAD Självskattningsformulär. (2012). HAD Självskattningsformulär. Stockholm. Hämtad 12 Oktober, 2016 från http://viss.nu/Global/Blanketter/HAD_sjalvskattning_2012.pdf
Ware, J., Kosinski, M., Keller S. (1996). A 12-Item Short-Form Health Survey: Construction of Scales and Preliminary Tests of Reliability and Validity. Medical Care 34(3) 1996 pp220-233
Ye, L., Liang, Z., Weaver, T. (2008). Predictors of health-related quality of life in patients with obstructive sleep-apnoea. Journal of advanced nursing. 63(1), 54-63 doi:
10.1111/j.1365-2648.2008.04652.x
Yosunkaya, S., Kutlu, R. & Cihan, F. G. (2016). Evaluation of depression and quality of life in patients with obstructive sleep apnea syndrome. Nigerian Journal of Clinical Practice 19(5) 573-579
22
BILAGA 1
Innan du svarar på övriga frågor i enkäten vill vi gärna att du fyller i svaret på några bakgrundsfrågor. Fyll i svaren så gott du kan!
Man ☐ Kvinna ☐ Ålder _______ Längd _______ Vikt _______
Har Du några övriga sjukdomar som kräver regelbunden kontakt med sjukvården? Om Ja: Vilka?
1.
Hur troligt är det att du skulle slumra till eller somna i följande situationer, till skillnad från att bara känna dig trött? Det avser ditt vanliga levnadssätt på senaste tiden. Även om du inte gjort allt detta nyligen, så försök att komma på hur det skulle ha påverkat dig. Använd följande skala för att välja den lämpligaste siffran för varje situation.0 = skulle aldrig slumra 1 = liten risk att slumra 2 = måttlig risk att slumra 3 = stor risk att slumra
Situation
Risk att slumra
Sitter och läser Tittar på TV
Sitter overksam på allmän plats (t ex teater eller ett möte) Som passagerare i en bil i en timme utan paus
Ligger ned och vilar på eftermiddagen om omständigheterna tillåter Sitter och pratar med någon
23
2.
Läs varje rad och sätt ett kryss vid det svar som bäst beskriver Dina känslor den senaste veckan. Fundera inte för länge på Ditt svar. Din omedelbara reaktion på varje fråga är troligtvis riktigare än ett svar som Du funderat länge på.
a. Jag är nervös eller spänd: ☐ för det mesta
☐ ofta
☐ vid vissa tillfällen ☐ inte alls
h. Jag känner mig mindre alert: ☐ nästan jämt
☐ ofta ☐ ibland ☐ inte alls b. Jag tycker fortfarande om saker jag tyckte om förr:
☐ definitivt lika mycket ☐ inte fullt lika mycket ☐ bara lite grann ☐ knappast alls
i. Jag känner mig osäker och det pirrar i magen: ☐ inte alls
☐ någon gång ☐ ofta
☐ mycket ofta c. Jag är rädd för att något hemskt kommer att hända:
☐ helt säkert
☐ ja men inte helt säkert
☐ litet rädd, men det oroar mig inte allt för mycket ☐ inte alls
j. Jag har tappat mitt intresse för mitt utseende: ☐ definitivt
☐ jag bryr mig inte om det så mycket som jag borde göra
☐ jag bryr mig förmodligen inte så mycket om det ☐ jag bryr mig lika mycket om det som förut d. Jag kan skratta och se den lustiga sidan av saker och ting:
☐ lika mycket som jag alltid gjort ☐ inte lika mycket nu för tiden ☐ definitivt inte lika mycket nu ☐ inte alls
k. Jag känner mig rastlös, som att jag måste göra något: ☐ väldigt ofta
☐ ganska ofta ☐ inte så ofta ☐ aldrig e. Jag har oroande tankar:
☐ väldigt ofta ☐ ganska ofta ☐ då och då
☐ någon enstaka gång
l. Jag ser fram emot saker med glädje: ☐ lika mycket som jag alltid gjort ☐ inte så mycket som jag brukat göra ☐ definitivt mindre än jag brukat göra ☐ nästan aldrig
f. Jag är på gott humör: ☐ aldrig
☐ någon gång ☐ ganska ofta ☐ för det mesta
m. Jag får plötsligt en panikkänsla: ☐ mycket ofta
☐ ganska ofta ☐ inte så ofta ☐ inte alls g. Jag kan sitta i lugn och ro och känna mig avslappnad:
☐ alltid ☐ ofta ☐ sällan ☐ inte alls
n. Jag kan njuta av en god bok eller ett bra radio- eller TV-program:
24
3.
Detta formulär innehåller frågor om hur Du ser på Din hälsa. Besvara frågorna genom att markera det svarsalternativ Du tycker stämmer bäst in på Dig. Om du är osäker, markera ändå det svar som känns riktigast.Under de senaste fyra veckorna, har Du haft något av följande problem i Ditt arbete eller med andra regelbundna dagliga aktiviteter som en följd av Ditt kroppsliga hälsotillstånd?
Under de senaste fyra veckorna, har Du haft något av följande problem i Ditt arbete eller med andra regelbundna dagliga aktiviteter som en följd av känslomässiga problem (som t ex. nedstämdhet eller ängslan)?
h) Under de senaste fyra veckorna, hur mycket har värken eller smärtan stört Ditt normala arbete (innefattar både arbete utanför hemmet och hushållssysslor)? Inte alls ☐ Lite ☐ Måttligt ☐ Mycket ☐ Väldigt mycket ☐
Hur stor del av tiden under de senaste fyra
veckorna… Hela tiden
Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden
i) … har Du känt dig lugn och harmonisk? ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
j) … har Du varit full av energi? ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
k) … har Du känt Dig dyster och ledsen? ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
a) I allmänhet, skulle du vilja säga att din hälsa är: Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
De följande frågorna handlar om aktiviteter som Du kan tänkas utföra under en vanlig dag.
Är Du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i dessa aktiviteter nu? Om så är fallet, hur mycket?
Ja, mycket begränsad
Ja, lite begränsad
Nej, inte alls begränsad
b) Måttligt ansträngande aktiviteter, som att flytta ett bord, dammsuga, skogspromenader eller trädgårdsarbete
☐ ☐ ☐
c) Gå uppför flera trappor ☐ ☐ ☐
d) Uträttat mindre än Du skulle önskat
e) Varit hindrad att utföra vissa arbetsuppgifter eller andra aktiviteter
Ja ☐ ☐ Nej ☐ ☐
f) Uträttat mindre än Du önskat
g) Inte utfört arbete eller andra aktiviteter så noggrant som vanligt
Ja ☐ ☐ Nej ☐ ☐
25 l) Under de senaste fyra veckorna, hur stor del av
tiden har Ditt kroppsliga hälsotillstånd eller Dina känslomässiga problem stört Dina möjligheter att umgås (hälsa på släkt, vänner, etc)?
26
Förfrågan om deltagande i studie om livskvalité och psykisk hälsa vid
obstruktiv sömnapné
Obstruktiv sömnapné innebär upprepade andningsuppehåll under sömnen som i sin tur kan ge Dig som drabbad symptom även dagtid. Kända symptom är till exempel dagsömnighet, trötthetskänsla under dagtid och nedsatt koncentrationsförmåga. Forskning visar nu att obstruktiv sömnapné även skulle kunna ha inverkan på psykisk hälsa och upplevd livskvalité, men det är ännu inte helt klarlagt. Den här studien, som delvis ligger till grund för vårt examensarbete, syftar därför till att undersöka hur läget ser ut i Sverige. Vi vill veta hur Din livskvalité påverkas av Din obstruktiva sömnapné med förhoppning att vi i framtiden ska kunna förbättra Din vård. Som vårdpersonal behöver vi kartlägga alla de biverkningar och konsekvenser som en sjukdom eller ett syndrom kan innebära för kunna erbjuda Dig en korrekt och individanpassad vård och behandling.
Undersökningen går till så att Du får fylla i en enkät med ett antal frågor som berör Din livskvalité och Din psykiska hälsa. Dessa svar kommer sedan att sammanställas i studien tillsammans med övriga enkätsvar.
Om Du väljer att besvara enkäten är du anonym och kan när som helst välja att avbryta Din
medverkan. Alla uppgifter skyddas av sekretess och enbart direkt inblandade i studien kommer att ha tillgång till Dina svar.
