Patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke

Namn: Andrea Torres Rivas & Farzana Esha

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT 21

Nivå: Grundnivå

Handledare: Elisabeth Bos Sparén Examinator: Elisabeth Winnberg

Patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke

strokeanfall drabbas av varierande grad av aktivitet och funktionsnedsättningar, som i sin tur kräver rehabilitering.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke.

Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att söka ett antal artiklar i databaserna Cinahl Complete och PubMed.

Resultat: Strokedrabbade hade oftast en önskan om att återgå till sitt gamla liv före insjuknandet. De som drabbas av en omfattande stroke kan påverkas både fysiskt och psykiskt. Tillståndet sänker livskvalitén, självständighet och självkänslan. Entusiasm och positiv attityd från rehabiliteringspersonal beskrevs som grundläggande för en lyckad rehabiliteringsprocess. Med rätt stöd från rehabiliteringspersonal förbättrades patienternas kognitiva och instrumentella funktioner samt att självkänslan stärktes. Rehabilitering behöver startas så snarast som möjligt för att förhindra en långdragen funktionsnedsättning. Den bör anpassas efter individens förutsättningar.

Slutsats: Patienter hade delade upplevelser gällande stöd, information, delaktighet och effekten av rehabilitering. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har ett individanpassat förhållningssätt utifrån patientens förutsättningar. Rätt stöd och lyhördhet från vårdpersonalen bidrar till ökad delaktighet samt att den ökar patientens förutsättningar att utföra aktiviteter under rehabiliteringsprocessen. Rehabilitering behövs oavsett boendemiljö och ska vara av hög kvalité för ett positivt resultat.

Background: Stroke is one of the most common diseases in Sweden. Those who survive strokes suffer from varying degrees of activity and disabilities., which in turn require rehabilitation.

Aim: The purpose of this literature study was to describe patients' experiences of rehabilitation after stroke.

Method: The literature study was carried out by searching for a number of articles in Cinahl Complete and PubMed.

Results: Stroke sufferers usually had a desire to return to their old life before falling ill. Those who suffer from an extensive stroke can be affected both physically and mentally. The condition lowers the quality of life, independence, and self-esteem. Enthusiasm and positive attitude from rehabilitation staff was described as fundamental to a successful rehabilitation process. With the right support from rehabilitation staff, the patients' cognitive and

instrumental functions were improved, and self-esteem was strengthened. Rehabilitation needs to be started as soon as possible to prevent a long-term disability. It should be adapted to the individual's conditions.

Conclusion: Patients had shared experiences regarding support, information, participation, and the effect of rehabilitation. It is important that the nurse has an individualized approach based on the patient's conditions. The right support and sensitivity from the care staff contributes to increased participation and that it increases the patient's ability to perform activities during the rehabilitation process. Rehabilitation is needed regardless of living environment and must be of high quality for a positive result.

1.3.SYMTOM OCH RISKFAKTORER VID STROKE ... 2

1.4SAMHÄLLELIGA OCH ETISKA ASPEKTER ... 3

1.5REHABILITERING ... 3

1.6SJUKSKÖTERSKANS ÅTGÄRDER VID REHABILITERING ... 6

PROBLEMFORMULERING 7 TEORETISK REFERENSRAM 8 METOD 8 URVAL ... 9 DATAANALYS ... 10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11 UPPLEVELSE AV FYSISK, PSYKISK OCH KOGNITIV TRÄNING ... 11

INFORMATION &STÖD ... 12

PATIENTERSDELAKTIGHETIVÅRDPROCESSEN ... 13

VÅRDMILJÖ ... 14 DISKUSSION ... 16 METODDISKUSSION ... 16 RESULTATDISKUSSION ... 18 OMGIVNINGENS STÖD ... 18 VÅRDKEDJANS BETYDELSE ... 21 KLINISKA IMPLIKATIONER 23

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 23

SLUTSATS 24

REFERENSFÖRTECKNING 25

BILAGA 1. SÖKMATRIS 29

INLEDNING

Stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och rehabiliteringskrävande. Runt 30 000 personer drabbas årligen av stroke. Sjukdomen drabbar både patient och anhöriga. Tack vare kvalificerad akut vård och specifik omvårdnad har mortaliteten i stroke minskat.

Funktionsnedsättningar till följd av stroke har även minskat med hjälp av ökad kunskap om akut omhändertagande och aktiv rehabilitering. Dessa insatser har bidragit till att fler patienter har kunnat återgå till ett självständigt liv efter insjuknandet av stroke. Då stroke är en vanlig förekommande sjukdom kommer vi som sjuksköterskor att möta drabbade patienter och anhöriga. I takt med en växande befolkning kan antalet insjuknande öka. Detta kräver rätt individanpassad rehabilitering och omvårdnad för att de drabbade ska kunna återgå till ett självständigt liv som möjligt. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Eftersom sjuksköterskan arbetar närmast patienter kan en fel helhetsbedömning innebära negativa effekter på patientens förutsättningar och livskvalité. Det är viktigt att studera patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke.

1.BAKGRUND

Stroke är ett samlingsnamn som kännetecknas av hjärninfarkt (cerebrala tromboser och embolier) och hjärnblödningar (intracerebrala hematom och subaraknoidalblödning). Enligt World Health Organization (WHO), definieras stroke som ett neurologiskt bortfall och detta kan ske i hjärnans blodkärl på grund av cirkulationsstörning vilket i sin tur kan leda till döden eller om tillståndet håller mer en 24 timmar (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010). TIA

(transitorisk ichemisk attack) är ett tillstånd med övergående symtom. Hjärninfarkt är den vanligaste formen, den utgör cirka 85 procent av alla stroke. Hjärnblödning består av

resterande 15 procent och 5 procent subaraknoidal blödning (Ericson & Ericson, 2012). Enligt Wergeland, Ryen & Olsen (2010) kan hjärninfarkt bero på en tilltäppning som sker i ett blodkärl vilket i sin tur orsakar syrebrist i större eller mindre delar av hjärnan. Tilltäppningen kan även ske också i små artärer i hjärnan. Idag finns en klassifikation av orsaken till

Stroke uppstår när hjärnvävnaden drabbas av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsak till Ischemi beror på ocklusion av en cerebral artär eller blödning från en cerebral artär. Ericsson beskriver vidare att oklusionen är den vanligaste ischemi orsaken och uppkommer till följd av en embolus eller trombos som fastnat i en mindre cerebral artär som är förändrad av

ateroskleros. En emboli kan lösgöras från en plack i ett karotiskärl eller från hjärtats vänstra förmak vid förmaksflimmer och transporteras vidare till hjärnan. Blödning från en cerebral artär är en annan orsak att ischemi uppstår eftersom blödningen medför lokal tryckökning samt till följd av att hjärnan utsätts för generell intrakraniell tryckökning. Nivån av ischemi påverkas av lokalisationen och blödningens storlek. Omfattningen av hjärnskadan grundar sig i vilken grad av ischemi som hjärnvävnaden drabbas av. När nervcellerna inte tillförs syre och nödvändig glukos uppstår cellskador. Toxiska substanser samlas i skadeområdet. När

cirkulationen i större intracerebrala kärl upphör blir den ischemiska skadan mer omfattande. Om försämringen av hjärnvävnadens blodcirkulation förblir kortvarig och hastig kan

patienten uppleva tillfälliga neurologiska symtom som upphör inom 24 timmar (Ericson & Ericson, 2012).

1.3.Symtom och riskfaktorer vid stroke

Vid stroke har de flesta patienter varierande grader av förlamning på olika delar av kroppen. På grund av motoriskt bortfall blir det svårt för patienter med stroke att genomföra dagliga sysslor. De känner obehag, nedstämdhet, sårbarhet och opålitlighet. Det kan uppstå

sväljsvårigheter i munnen, balanssvårigheter på grund av, exempelvis förlamad sida som leder till förlorade reflexmekanismer som reglerar rörelser för att hålla kroppen i balans. Vid

sensoriska symtom kan det uppstå nedsatt sensibilitet på den påverkade sidan, synrubbningar och neuropsykologiska symtom, svårigheter med rumsuppfattning och

kommunikationssvårighet (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010). Personer med högt blodtryck löper större risk för att drabbas av stroke. Högt blodtryck kan medföra både hjärnblödning och hjärninfarkt. Det finns även riskfaktorer som bör upptäckas tidigt, till exempel

1.4 Samhälleliga och etiska aspekter

Män under 60 år löper större risk för att drabbas av stroke och kvinnor kan få fem till tio år senare än män. Statistik för år 2019 visade att antalet insjuknade i stroke var 21 433, eller 254 per 100 000 invånare samt åldersgrupperna 15–29 år, 45–60 år, 85 år och äldre

(Folkhälsomyndigheten, 2021). Eftersom stroke drabbar många kräver den stora resurser från samhället. Stroke är den enskilda somatiska sjukdom som upptar flest vårddagar på svenska sjukhus och uppskattningsvis cirka en miljon vårddagar årligen. De som drabbas av stroke behöver mycket resurser i kommunala särskilda boenden och hemtjänst. Den totala

samhällskostnaden beräknas uppgå till 18 miljarder kronor årligen. I siffran har inte närståendes insatser räknats in (Riksstroke, 2020). Vården spelar en stor roll gällande människliga rättigheter, kulturella rättigheter och självbestämmelse samt att få leva med värdighet och bemöttas med respekt. En sjuksköterskas etiska principer ska bygga på de fyra ansvarområden som är att främja hälsa så vårdtagare känner välbefinnande, förebygga

sjukdom, återuppbygga hälsa så att vårdtagare mår bra och lindra lidande. Sjuksköterskan ska vara professionell och lyhörd, visa respekt med fullhet, skapa trovärdighet och integritet. Sjuksköterskan har en viktig roll i samhället med att bidra till insatser och hjälpa de som är i behov av vård för att främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

1.5 Rehabilitering

Efter en stroke ska de första tre till fyra månaderna begränsas med traditionell

rehabilitering. Längre fysisk aktivitet visade sig vara gynnsamt för patienter med stroke och för att förhindra funktionsnedsättning samt förebygga fall. Det fanns fördelar med fysisk aktivitet. Men det kunde förekomma känslomässiga tillstånd som trötthet eller isolering vid rehabilitering som kunde hindra deltagandet vid regelbunden fysisk aktivitet. Thai-Chai, en kampsport som innehöll meditativa rörelser som andning, sinnes användning, kroppsliga rörelser visade förbättring i balans och gånghastigheten, kognitiva funktioner samt vakenhet hos strokedrabbade (Taylor-Piliae m.fl., 2020).

I strokeenheter på sjukhus gjordes bedömning och planering för varje patient. I enheterna fanns ett specialistteam bestående av logoped, arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska, psykolog som observerade för att ge akut behandling och om det behövdes tidig rehabilitering.

Rehabilitering ska alltid vara personcentrerat och utgå ifrån patientens önskemål eftersom stroke påverkar patientens copingförmåga, motoriskt bortfall och kognitiv rubbning (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010).

Det framkom att personcentrerad rehabilitering visade sig betydelsefullt vid återgång till arbete (RTW). Deltagarna berättade att de fick mer kunskaper och strategier om hur de kunde hantera olika situationer eller arbetsprocesser. Detta ökade deltagarnas medvetenhet och framtidshopp om att kunna återgå till arbetslivet. Innan rehabiliteringsprogrammet kände deltagarna sig oroliga och frustrerade. Men efter att de fått möjligheten att prata med

samordnare underlättades processerna i hur arbetet skulle genomföras (Nilsson m.fl., 2016). Patienter med stroke som fick hemmabaserad rehabilitering upplevde sig att inte känna sig stressade, det sociala förbättrades samt funktionsförmågan tack vare gångträning och förflyttningsträning (Ericsson & Ericson, 2012). Bobath koncept gav möjlighet till patienter att optimera funktionen och stimulera den förlamade sidan (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010).

Mer än 50% av patienter med stroke som lever med funktionshinder har bristande förmåga att utföra sina dagliga aktiviteter, vilket minskar deras livskvalité. Hemmabaserad rehabilitering hjälpte strokedrabbade att klara sig med olika aktiviteter i det dagliga livet och förbättrade livskvalitén. Rehabilitering, näring och medicinering var den viktigaste

komponenterna för patienter med stroke. De underlättade deras dagliga aktivitet så att de kunde fortsätta med vård samt uppföljningskonsultationer.

gällande rehabiliteringsstöd i hemmet i samband med tidigt utsläpp efter en mild stroke. ESD (Early supported discharge) är en lag som finns i alla regionala sjukhus och syftar till att hjälpa patienter med att ge individualiserad hembaserad rehabilitering. Patienter uppgav vid hemgång att de kände sig mer tryggare, lugn och bekant med det personliga området som bidrog till att de kunde anpassa sig med partners dagliga rutiner. Som exempelvis läsa tidning, gå på promenad eller titta på tv (Lou, m.fl., 2017).

Patienter kunde visa inaktivitet under rehabiliteringssessioner. För att förbättra patientens fysiska, psykiska och kognitiva aktivitet samt minska oberoende för att utföra dagliga

aktiviteter användes en förbättringsmetodik som kallades EBCD (evidensbaserad samdesign). Vid undersökning uppstod tre prioriterade sektorer som var miljö, olika aktiviteters

möjligheter och kommunikations förbättring. Möjligheterna på olika gruppaktivitet ökade som exempelvis vid frukost eller konstgrupp. Det visade märkbara förändringar hos patienter som utveckling av kommunikationsförmåga (Jones m.fl. 2020).

En annan rehabiliteringsinsats var information och kommunikationsteknik (ICT) där mobiltelefon, dator och sociala medier anpassade sig med människors dagliga liv. FACE var en teknik som grundade sig i teambaserad och personcentrerad intervention vilket

underlättade processen vid rehabilitering efter stroke. Studiens deltagare till denna studie betonade att med hjälp av FACE personcentrerad intervention tyckte de att detta var positiv och ökade möjligheterna att använda minnesfunktionen i kombination med mobiltelefonen. Studiens syfte var att uppmuntra deltagarna att klara sig med sina vardagliga rutiner och många deltagare visade positiv effekt vid aktiviteter i dagliga livet (ADL) (Guidetti m.fl. 2020). Patienter upplevde att deras rehabiliteringsbehov blev uppfyllda samt att de lärde sig strategier som de kunde använda i dagliga livet. Med hjälp av sina vårdgivare fick de stöd med fysisk träning och promenader som visade positiv effekt efter nio månaders rehabilitering (Ekstam m.fl., 2015).

Andra patienter med stroke upplevde ouppfyllda behov av rehabilitering och var missnöjda. Det fanns en modell som kallades patienttillfredsställelse och användes under rehabiliteringsprogrammet. Patienter inom programmet hade upplevt att deras behov var ouppfyllda och tyckte att personalen skulle varit mer flexibla så att det underlättade med att tillgodose deltagarnas behov (Tistad m.fl., 2012).

Musikterapi hade betydelsefull effekt vid rehabilitering efter stroke. Effekten av

den motoriska funktionen. Några deltagare i terapigruppen upplevde att de inte hade förstått textinnehållet i musiken vilket påverkade deras livskvalité. Många deltagare lärde sig spela piano och gitarr. Olika musikaktiviteter förbättrade den motoriska återhämtningen. Det är av stor vikt att patienter har motivation att engagera sig vid olika musikaktiviteter för att

förbättra motoriken (Grau- Sánchez m.fl. 2018).

1.6 Sjuksköterskans åtgärder vid rehabilitering

Sjuksköterskan har en stor betydelse gällande rehabiliteringsåtgärder, kunskaper för att

observera eller upptäcka avvikande hälsoparametrar samt tillgodose behov. (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010). Sjuksköterskans åtgärder vid rehabilitering spelar en central roll för patienter. Sjuksköterskans emotionella stöd kan skapa en stödjande och lugnande miljö där patienterna kan få hjälp att bli bättre, känna sig tryggare, bygga tillitsfull relation med sjuksköterskan så att det blir lättare att fånga upp oro och rädsla. Sjuksköterskan kan agera som samordnare, uppmärksamma bakomliggande problemområden samt göra bedömningsplan med

personcentrerad vård. Med personcentrerad vård efter stroke kan patienter delta i olika

aktivitet, kommunicera och känna psykiskt välbefinnande. Hjärnans plasticitet har förmåga att anpassa sig och i viss mån förändra sin funktion för att kompensera för skador och bortfall (Engman & Lundgren, 2009).

Målet med rehabilitering är att patienten ska klara av sina dagliga aktiviteter, ADL (personlig hygien, påklädning, förflyttning) och återuppbygga balansen. Efter utskrivning från vårdenheten väljer många patienter hemmabaserad rehabilitering där hembesök består av sjukgymnast, rehabiliterings specialister, arbetsterapeut, logoped och sjuksköterska. Denna form av rehabiliteringsmiljö har visat sig effektiv eftersom patienter i hemmamiljö känner sig mindre stressade. Rehabiliteringen blir som en uppgift för dem så att det utökar deras

möjlighet och symtom kan lindras till måttlighet. Även social träning har visat positiv effekt hos patienter med stroke eftersom träningen består av kamratstöd och olika kurser som ger viktig information om sjukdomar (Ericsson &Ericson, 2012).

vändschema, funktionell träning, gångträning eller förflyttning som inpräglas till en vardaglig rutin. I den subakuta fasen 2 ska patienterna fortsätta med rehabilitering, bedömning och planering av rehabiliterings mål och behov. Hembesök sker i samverkan med

rehabiliteringsavdelning och kontakter inom primärvården (Wergeland, Ryen & Olsen, 2010).

PROBLEMFORMULERING

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och bakomliggande orsak till

funktionsnedsättning. Sjukdomen medför stora konsekvenser för både patient och närstående. Varje år drabbas cirka 20,000 personer i stroke, det behövs ytterligare kunskaper om

patienternas upplevelser av rehabilitering efter stroke. Konsekvenserna av ett strokeanfall kan vara bland annat pares och känselbortfall, perceptionsproblem, afasi, dysfagi, dysarti,

nystagmus samt synfältsbortfall. Om dessa inte förebyggs fort finns det risk att de kan öka med 50% till följd av ålder över 65 år. Personer med stroke kan påverkas både fysiskt- och psykosocialt. Tidigare forskning, som tagits upp i bakgrunden, visar att sjuksköterskan har en betydelsefull roll i patientens rehabiliteringsprocess. En fel helhetsbedömning från

sjuksköterskan kan innebära att patientens svårigheter påverkar rehabiliteringen negativt, som i sin tur påverkar patientens livskvalité.

Denna litteraturöversikt kommer att fokusera på patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke. Studier om rehabilitering efter stroke är betydelsefullt då det kommer att bidra till ökad kunskap och delaktighet i samhället och sjukvården, samt bättre villkor för

strokedrabbade. Detta skulle vara gynnsamt för strokedrabbades återhämtning samt ge djupare förståelse om rehabilitering har visat positiv effekt, vare sig det är på

rörelseförmågan, perception- och minnet eller kommunikation. Kunskap och information kommer vara fokus för att vårdpersonalen ska förmedla dessa till patient och anhöriga så att hälsoprocesser kan stärkas. För blivande sjuksköterskor kan det vara gynnsamt för deras kommande roll att ta del av information om patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke.

SYFTE

TEORETISK REFERENSRAM

I denna litteraturöversikt har Dorothea Orems (2001) teori använts och diskuteras även i resultatdiskussionen. Teorin grundar sig på egenvårdsbalans, att kunna visa sig själv och sina nära omsorg. Den betonar människans egenvårdande kapacitet och individens förmåga att visa omsorg till sig själv och sina närstående. Det kan göras genom att uppfylla

hälsorelaterade behov samt skapa ett intryck av helhet och balans i levnadsvillkor. Teorin bygger på tre delteorier, egenvårdsbrist, egenvård och omvårdnadssystem. Orem betonar att den kapabla individen, alltså sjuksköterskan eller patienten är kunniga och har förmågan att tänka för sig själv i enlighet med sin bedömning. För att göra en förnuftig bedömning behövs det rimliga mål samt att viljan finns för att uppnå målen.

Hälsan är relaterad till egenvårdsbalans och att individen har förutsättningar för sin hälsa samt förmåga till egenomsorg. Omvårdnad har stor betydelse för att främja egenvård. Den uppväger det som individen inte klarar av och ger stöd både till individ och närstående tills den egenvårdande förmågan återfås. Egenvård ses som ett delvis inlärt beteende som kan påverkas av olika grundläggande faktorer samt miljö. Egenvårdsbrist kan återupprättas genom att hitta bakomliggande orsak till egenvårdbalansen och att sjuksköterskan har konstruktiv plan med långsiktiga mål. Omvårdnadssystemet grundar sig i att det skapas förutsättningar för individen i omvårdnadsprocessen för att förbättra egenvårdskapaciteten (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

Enligt Orem har sjuksköterskan ansvar för att främja hälsa hos individen genom att stötta återhämtning, utföra omvårdnadsplan eller återuppbygga egenvårdsbalansen. Sjuksköterskan ska ha förmåga att tillgodose behov eller reducera egenvårdbehovet samt stödja individerna på bästa sätt så att de kan vårda sig själva och sina näras omsorg. Stroke är en sjukdom som kräver egenvård vid rehabilitering för att patienterna ska kunna återhämta sig, därför avses Orems teori som värdefull för denna litteraturöversikt.

METOD

Artiklar valdes baserad på titelns syfte och relevans till det aktuella ämnet. Steg 1 är sökväg till sökord, artiklar läses abstrakt och undersöks om de är relevant till det aktuella ämnet. Steg

2 är att granska jämförelsen mellan flera artiklar som rör samma område. Det kan vara att

identifiera artiklarnas likheter och skillnader i syften. Steg 3 är att göra en sammanställning av allt sorterat material. Sammanställningen kan vara beskrivande eller syntetiserad. I en

syntetiserad sammanställning är det nödvändigt med datareduktion, göra jämförelser och dra slutsatser. I en beskrivande sammanställning utesluts slutsatser i analysen. Den kan tillämpas på både kvantitativa och kvalitativa studier.

Urval

I databasen fanns olika avgränsningsfunktioner som kunde väljas. De vanligaste avgränsningsfunktionerna var tid, språk, dokumenttyp och Peer reviewed samt etisk granskade. Avgränsningsfunktionen hjälpte till att identifiera artiklar som inte passade in i litteraturöversikten genom att exkludera vissa och inkludera andra (Friberg, 2017).

Våra inklusionkriterier var artiklar från år 2010–2020, med språket engelska, Peer-reviewed och PDF dokument/fulltext. Artiklarna skulle vara original och inrikta sig på vårt syfte om patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke och rehabilitering efter stroke. Deltagare skulle vara från arton år uppåt. I denna studie ingick inte kön i exklusionskriterier. Artiklar utan titeln stroke och rehabilitering samt enbart patienters upplevelse utan stroke och rehabilitering exkluderades.

Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL Complete eftersom de gav tillgång till flera vårdvetenskapliga och medicinska artiklar (Friberg, F. 2017). I CINAHL fanns det artiklar omvårdnadsvetenskap och i Pubmed om medicin med vissa

omvårdnadsrelaterade artiklar (Östlund, 2017). För att söka efter artiklar använde författarna sökorden ‘’rehabilitation after stroke’’, ‘’stroke and rehabilitation’’, ``stroke patient`s

experience. När artiklar söks används en sökteknik som kallas boolesk, den består av tre

termer AND, OR, NOT operatorn (Östlund, 2017). Sökordet “AND” ger en mer specifik sökning och kan användas mellan två termer som skapar en söksträng. På CINAHL användes sökorden ``rehabilitation after stroke, experience of rehabilitation after stroke” och ``Stroke

stroke, rehabilitation och experience. I PubMed söktes artiklar med sökorden ‘’Life change event’’ AND ‘’stroke rehabilitation’`.

Som begränsningar gjordes ändringar på årtal, artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2010 till år 2020, på engelska, kvantitativ och kvalitativ metod (Se bilaga1). För att

säkerställa att artiklarna var relevanta till vårt område och syfte lästes titlarna, abstrakten och resultat för att sedan utskilja de som var adekvat till litteraturöversiktens syfte.

Dataanalys

För att göra en dataanalys finns det olika analyssteg, enligt Friberg (2017) ska de valda artiklarna granskas för att förstå innehållet och sammanhanget. Artiklarna ska sedan studeras på nytt för att förstå helheten och sammanfattningen av varje artikel. Proceduren blir som en slags validering.

Artiklarna studeras utifrån en tabellsöversikt (syfte, metod, resultat) för att underlätta strukturen i analysen (Friberg, 2017). Artiklarna granskades enligt Fribergs metod. De tio valda artiklar granskades utifrån metod, urval och dataanalys (Se bilaga 2). Författarna valde att läsa artiklarna på egen hand för att sedan diskutera dess relevans till litteraturöversiktens syfte. Nyckelord identifierades och resultat sammanfattades för att få en överblick om de valda artiklarna. Därefter började identifieringen av likheter och olikheter mellan studiernas resultat. Fribergs analysmetod användes i denna litteraturöversikt för att förstå helheten och sammanfatta de kvantitativa och kvalitativa artiklarna.

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Sandman & Kjellström (2013) beskriver att forskningsetik är etiska överväganden som görs vid vetenskapliga arbeten både innan och under själva forskningen. I varje handling finns en etisk dimension och reflektion som tillämpas under ett forskningsarbete. Syftet med

forskningsetik är för att skydda individens grundläggande värde och mänskliga rättigheter. Etiska övervägande utgår från val av ämne, frågeställning, genomförande av de

Syftet med lagen om etikprövning är att skydda den enskilda individen och att proceduren genomförs med respekt för människovärdet. De artiklar som använts hänvisar till etiska principer, människovärde, rättigheter, autonomi och hälsa. Vid en etisk motivering i en litteraturöversikt bör det uppmärksammas tre krav, väsentliga frågor, god vetenskaplig kvalitet och etisk genomförande (Sandman & Kjellström, 2013). Författarna till

litteraturöversikten har ingen tidigare erfarenhet av strokedrabbade eller rehabilitering. Därav har intresset varit stort för att ta reda på hur patienter med stroke upplever sin rehabilitering.

RESULTAT

Resultatet är indelat i kategorierna upplevelse av fysisk, psykisk och kognitiv träning,

information & stöd, patienters delaktighet i vårdprocessen och vårdmiljö. Redovisning

kommer att utgå ifrån kategorierna.

Upplevelse av fysisk, psykisk och kognitiv träning

En viktig aspekt med rehabiliteringen var för patienter att återfå tidigare förmågor, om inte fullständigt, då så mycket som möjligt. Många patienter hade en positiv inställning

till rehabiliteringen när den var intensiv, individanpassad, intensiteten ökades gradvis och genomfördes av professionell personal. Denna rehabiliteringskvalité upplevde patienterna att de fick på sjukhus, i primärvården och i samhällets öppenvården (Tholin & Forsberg 2014: Ekvall Hanson m.fl. 2013).

Rehabiliteringen konstaterades vara mångsidig och omfattande vilket resulterade i att patienterna fick synliga resultat, som till exempel muskler som tidigare varit svaga.

(Vive m.fl. 2020). Däremot var det viktigt med möjlighet till vila vid intensiv rehabilitering så att patienter kunde återhämta sig. Intensiteten riskerade lämna patienter utmattade och

trötta, därmed kunde motivationen till träningen försvinna Purcell m.fl. (2020).

engagera sig i. Ett terapiprogram på sjukhus ansågs därför fördelaktigt och hade positiv effekt på deras välbefinnande (Purcell m.fl. 2020). Förutom att rehabiliteringen visade förändringar i kroppsfunktionen och den funktionella förmågan sågs även beteendeförändringar som

exempelvis nya attityder till träning, förbättring och kunskap (Vive m.fl. 2020).

Känslomässiga bekymmer var förekommande hos strokedrabbade som exempelvis oro och ångest samt sömnbesvär. Rehabilitering som taktil massage hjälpte strokedrabbade att slappna av, lindra bekymmer och ångest (Seigerm.fl. 2020). De som hade kognitiva

funktionsnedsättningar som koncentrationssvårigheter, upplevde delade åsikter kring

rehabiliteringsinsatser med virtuella spel. Några tyckte det var underhållande och upplevde att koncentrationsförmågan ökade medans andra tyckte det var tråkigt

(Celinder & Peoples 2012).

Viktiga faktorer vid rehabilitering, oavsett vart den ägde rum, var att det var uppmuntrande och positivt när personalen gjorde patienter medvetna om sina framsteg. Patienter som

hänvisades till slutenvård efter avslutad rehabilitering från sjukhus upplevde att intensiteten var lägre och för ospecifik som mestadels bestod av promenader (Tholin & Forsberg 2014: Ekvall Hansson m.fl. 2013).

Information & Stöd

Patienter med stroke upplevde att det fanns behov av olika stödåtgärder. Entusiasm och positiv attityd av rehabiliteringspersonalen beskrevs som viktigt och motiverande under rehabiliteringsprocessen. Mindre framgångsrika rehabiliteringsmöten fick patienterna att känna sig hjälplösa och osäkra (Taule m.fl. 2015).

Många hade tankar om det framtida livet efter en stroke och hur det skulle påverka framtiden. För vissa handlade det om bristen på information om vilka förväntningar de drabbade kunde ha på sin egen hälsa, hur och om det skulle påverka deras anhöriga. Det var även viktigt med information om hur de skulle klara sig i vardagen (Vive m.fl.

2010: Seiger m.fl. (2020). Behov av stroke-relaterad information och vårdpersonalens roll ansågs viktigt i patienters sökande efter förklaringar och lösningar (Taule m.fl. 2015). Många patienter var nöjda med att veta vart de skulle vända sig med frågor, exempelvis om

vid rehabiliteringsenheter och psykosocialt stöd under sjukhusvistelsen eftersom många upplevde rädsla. Att haft någon att samtala med skulle ha varit till hjälp ansåg de.

Anhöriga till strokedrabbade upplevde oftast ångest till följd av att deras närstående drabbats av stroke. Det fanns ett behov hos den gruppen att få information om hur de skulle handskas med sjukdomen. Mer stöd önskades och ansågs kunna ha minskat deras ångest.

Eftersom många strokedrabbade fick nedsatt funktion ansågs hjälpmedel vara ett bra stöd. De flesta behövde någon form av hjälpmedel och de kände sig tillfredsställd med det. På vårdhem betonades det att personalen var stressade och saknade tid för att genomföra träning med strokedrabbade. Kunskapsnivån tycktes även variera. De fanns ett missnöje hos den kommunala vården på grund av möjligheter till rehabilitering styrdes av regler. Till exempel om en person boende på ett vårdhem önskade rehabilitering på dagtid av en arbetsterapeut var personen inte berättigad för det. Enbart personer boende i eget hem hade rätt till den formen av insats (Tholin & Forsberg 2014).

Att ha kontakt med andra strokedrabbade hade stor betydelse. Möte med andra i samma situation upplevdes som både inspirerande och tröstande. Kontakterna upplevdes som en källa för motivation och glädje (Tholin & Forsberg 2014: Vive m.fl. 2010).

En del patienter med stroke upplevde trygghet med primärvården eftersom de visste att det var dit de kunde vända sig när de hade frågor. Andra tyckte inte det eftersom de

inte hade förstått informationen och upplevde att personalen i primärvården inte brydde sig om dem. Patienter upplevde att för mycket muntlig information blev för

överväldigande, det hade önskats mer information om rutiner på sjukhusets avdelning och skriftlig information om sjukdomen. Otydlig information bidrog till att patienter kände sig osäkra och förtroendet till vården minskade (Tholin & Forsberg 2014: Taule m.fl. 2015).

Patienters delaktighet i vårdprocessen

över framsteg samt möjlighet att planera tillsammans med rehabiliteringspersonal om hur rehabiliteringsprocessen skulle gå vidare (Reunanen 2014).

Att få komma hem och fortsätta med sin rehabilitering i bekant miljö ansågs positivt eftersom patienterna kunde själv bestämma sina rutiner, vilket de inte kunde göra på

sjukhus. Nackdelen med hemmabaserad rehabilitering var att personal som kom på hembesök upplevdes påträngande i patientens dagliga vanor. Konsekvenserna av stroke bidrog till att patienter begränsades i aktiviteter och deltagande hemma (Nordin m.fl. 2015). Brist på självbestämmande uttrycktes också när hälso- och sjukvårdspersonal uppmanade patienter att ändra livsval och inte beaktade deras åsikter. Detta bidrog till att patienterna kände sig osäkra (Tholin & Forsberg 2014: Taule m.fl. 2015).

Den svenska hälso- och sjukvårdslagen betonar att patienten ska få förutsättningar att vara delaktig i beslut och möjlighet att uttrycka sin egen vilja (SFS, 1982:763: Regeringens proposition, 1998/99:4). Patientens måste därför få information om sin

sjukdom, behandlingsförslag samt andra möjligheter för att kunna vara delaktig i sin vårdprocess (Friberg & Öhlen 2014).

Vårdmiljö

I samband med sjukhusvård upplevde de flesta patienter tillfredsställelse med att

omvårdnaden var god, omhändertagandet av vårdpersonalen var väl och det fanns tillit till den medicinska vården. Denna trygghet berodde på att sjukhusmiljön var anpassad efter deras förutsättningar, men även att patienter hade tillgång till personal dygnet runt (Tholin & Forsberg 2014: Nordin m.fl. 2015).

Vissa patienter betonade dock att det förekom brister på nätterna under sjukhusvistelsen som upplevdes stressande. Bland annat var det att personalen visade ingen respekt, de talade högt och tände belysning. Att inte få sova flera timmar i sträck var förekommande på grund av överlämning mellan personalen, observationer, rumskompisen hade tänd belysning eller gick runt i det gemensamma rummet (Tholin & Forsberg 2014: Purcell m.fl. 2018). Eftersom patienter med stroke kan drabbas av ett brett intervall av symtom som kognitiva och

med tre multiskärmar vars två av dem användes som orienteringsskärmar och den tredje som konstgjord skärm. Skärmarna visade landskap, havslandskap som medföljdes av ljudeffekter, till exempel havsljud (Arbel m.fl. 2020). Många patienter betonade att de ville slippa sterila sjukhusväggar och ansluta sig till naturen som hade positiv effekt på deras sinne, kropp och själ (Purcell m.fl. 2020). Syftet med skärmarna var att främja avkoppling hos patienter och stänga ut störande ljudeffekter. Led remsor installerades på patientväggen för att generera mer naturlig atmosfär av dagsljus. Ett konstgjort takfönster installerades på taket för att efterlikna blåhimmel och ge intryck av att dagsljus kommer in i rummet. Ett förprogrammerat dagligt schema manipulerade ljus, ljud och videoparametrar. Under väckningstid, ökade ljusets intensitet långsamt för att härma en soluppgång.

Patienterna i de specialanpassade rummen upplevde bättre sömnkvalité och

tillfredsställelse av att vakna upp på morgonen. Även deras känslor påverkades, de upplevde mer positivitet och mindre negativitet. De standardiserade rummen var utrustade med ett handfat, mittemot patientväggen. De som bodde där upplevde mindre tillfredsställande intryck av rummet och negativa känslor (Arbel m.fl. 2020).

Att komma hem efter en stroke upplevdes av blandade känslor. Vissa patienter kände en osäkerhet hur de skulle klara sig på egen hand efter att kapaciteten blivit nedsatt. Andra ansåg att hemgången skulle bidra till att de blev autonoma samt att det kändes trevligt att få träffa anhöriga (Nordin m.fl. 2015).

Hemmabaserad rehabilitering bidrog till att patienter lärde sig nya strategier som de kunde hantera i aktiviteter både i hemmet och samhället. Den möjliggjorde även de att kunde

konfrontera utmaningar och klara av dagliga uppgifter på ett realistiskt sätt utifrån deras individuella förutsättningar (Reunanen 2014: Nordin. m.fl. 2015). Stöd från

rehabiliteringspersonal ansågs ha förbättrat patienternas kognitiva och instrumentella funktioner samt att det stärkte deras självkänsla. Meningsfulla aktiviteter som planerades tillsammans med rehabiliteringspersonal bidrog till ökad effekt av träning genom vägledning, feedback och utvärdering av framsteg tillsammans. Planering av denna form upplevdes som en tillfredställelse hos patienter (Reunanen 2014: Taule m.fl. 2015). Med hemmabaserad rehabilitering ansågs det att personalen delade med sig användbar information och uppmuntrade patienten att göra sina övningar på eget initiativ. Däremot fanns det

Det fanns skillnader i rehabiliteringsinsatser som gavs i hem och på sjukhus. I hemmamiljö ansågs rehabiliteringen vara för individanpassat och standardiserat. Rehabiliteringspersonal spenderade mycket tid med att fylla i formulär på träningens bekostnad. Övningarna var för svaga och patienterna hade uppskattat en mer intensivare och icke- kompenserande träning. Det var förekommande att rehabiliteringen fokuserade enbart på den starka sidan av kroppen och inte på den förlamade (Vive m.fl. 2020: Taule m.fl. 2015).

DISKUSSION

I metoddiskussionen diskuteras svagheter och styrkor i genomförd metod. I

resultatdiskussionen diskuteras Orems egenvårdsteori (2001) samt egna reflektioner relaterat till bakgrund och annan forskning.

METODDISKUSSION

För att underlätta strukturen i litteraturöversikten användes Fribergs (2017) analysmetod. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelse av rehabilitering efter stroke. Författarna till litteraturöversikten har ingen tidigare erfarenhet av

strokedrabbade eller rehabilitering. Därav har intresset varit stort för att ta reda på hur patienter med stroke upplever sin rehabilitering. Syftet har varit detsamma från första början av studien vilket har underlättat för författarna att komma igång med artikelsökning tidigt.

Författarna använde både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få en bredare helhet kring rehabiliteringens effekt. Styrkor med att använda denna metod var att det gav djupare förståelse för det aktuella ämnet samt en statistik som bekräftar generella slutsatser. Detta ger större förtroende för studiernas slutsatser. Svagheter med denna metod innebar att sökfältet blev större och bidrog till att mycket tid lades ner på att söka och läsa ytligt. Hade författarna specificerat sig enbart på kvalitativa artiklar skulle det ha minskat sökfältet och läskvalitén skulle ha förbättrats.

Patienters egna upplevelser var viktiga vid val av artiklar. Men vid sökning fick författarna inte många sökträffar där patienter beskriver sina egna upplevelser av rehabilitering.

och Australien. Fördelen med att sprida sökningen internationellt var att det gav författarna en bredare forskning kring rehabiliteringsåtgärder och dess effekt. En bredare forskning visar större antal bekräftade bevis, det förtydligar resultaten och ger adekvat svar för att besvara en frågeställning. Vid urval sågs det som en svaghet att exkludera kön och specifika

åldersgrupper eftersom detta skulle minska sökområdet. Författarna var bestämda redan från början att all forskning om patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke som kunde hittas, skulle användas till litteraturöversikten. Om andelen av deltagare som exkluderas blir för stor, kan studien slutsatser bli osäkra och därmed påverka resultaten. Ju färre som exkluderas, desto bättre (Henricson, 2017).

Ett av våra sökord som var “rehabilitation after stroke” försvårade sökarbetet genom att ange ca 4000 sökträffar, utan avgränsning. Författarna började trots allt att läsa ett antal artiklars abstrakt på några dagar. Att få många träffar omöjliggjorde noggrann granskning av artiklar. Författarna insåg att sökningen behövde begränsas så att tiden kunde ägnas åt kvalitégranskning. Den här erfarenheten lärde författarna att till nästa sökning av

vetenskapliga artiklar att avgränsa från början med exempelvis åldersgrupper, för att begränsa sökträffar. Att begränsa artikelsökning i efterhand medför att arbetets struktur påverkas och orsakar förvirring. Författarna valde att utesluta artiklar vars resultat byggde på forskares perspektiv och artiklar äldre än år 2010.

Det kan ses som en styrka att författarna valde att söka efter relevanta artiklar i två skilda databaser. Med det här tillvägagångsätt kunde det åstadkommas större antal möjliga källor. Boolesk sökordet “AND” användes, operatorn bildar en söksträng som styr databasen att söka efter relevanta dokument (Friberg, 2017). Begränsningar som full text, Peer Reviwed, abstrakt tillgängligt, språk engelska samt några ämnesspecifikationer speciellt vid “sökordet

rehabilitation after stroke” valdes. Detta för att begränsa antalet träffar men även för precisionen av artiklar relaterat till syftet.

Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs (2017) metod vilket bidrog till att förstå innehållet och sammanhanget av artiklarna. För att försäkra sig artiklarnas trovärdighet studerades de på nytt av författarna. Artiklarna studerades utifrån tabellöversikt (syfte, metod, resultat) för att underlätta strukturen i analysen. Samtliga valda artiklar var skrivna på

exkludera dessa två artiklar och söka efter nya vars titel passade med syftet. Proceduren var tidskrävande eftersom författarna behövde söka efter nya artiklar samt korrigera i

litteraturöversiktens resultat. Efter att ha hittat nya kvalitégranskades de med resterande valda artiklar på nytt enligt Fribergs metod för att bekräfta dess trovärdighet.

Till litteraturöversikten användes Orems (2001) egenvårdsteori. Styrkorna med att använda egenvårdsteorin är att den betonar ett omvårdnadssystem som grundar sig i tre varianter, ett fullständigt kompenserande system, ett delvis kompenserade system och ett

stödjande/undervisande system som är lämpligt hos strokedrabbade. Eftersom stroke kan ge olika grader av skador, exempelvis att den drabbade förlorar sin fulla kapacitet och bli

beroende av anhöriga eller behöver komplett stöd från vårdkedjan, ansåg författarna att denna modell är realistisk att tillämpa på strokeenheter bland annat.

Svagheterna med teorin att den även betonar att individen har förmågan själv att styra sin utveckling och handla ändamålsenligt i olika situationer för att värna om sin hälsa. En person som drabbas av omfattande stroke där funktionsförmågan är helt nedsatt kommer inte kunna styra sin egen utveckling. Ansvaret för utvecklingen kommer istället läggas på anhöriga eller vårdpersonal som tillsammans behöver planera en vårdplan som passar den strokedrabbade (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

RESULTATDISKUSSION

I litteraturöversiktens resultatdiskussion kommer följande rubriker att presenteras: omgivningens stöd samt vårdkedjans betydelse.

Omgivningens stöd

Strokedrabbade har oftast en önskan om att kunna återgå till det livet de hade innan de fick stroke. Det framkom en del oro inför framtiden och vad deltagarna kunde förvänta sig av sin hälsa samt hur det skulle påverka omgivningen. Beroende på strokens omfattning kan den påverka den fysiska- och psykiska förmågan. Det är vanligt att de som drabbats av en

dessa egenskaper bidrog till att mötena fick patienterna känna sig hjälplösa och osäkra (Taule m.fl. 2015).

För att kunna främja hälsoprocesser är det viktigt att personal förhåller sig till sina etiska koder i arbetet, annars riskerar patienters tillstånd försämras. Eftersom stroke är den främsta somatiska sjukdom som kräver flest vårddagar på sjukhus i Sverige, kommer vårdpersonal att möta alltmer av den här målgruppen. De som drabbas av stroke kräver mer resurser i

kommunala och särskilda boenden och kommunal hemtjänst. Statistik från (Riksstroke, 2020) visar att den totala samhällskostnaden beräknas uppgå till 18 miljoner kronor årligen, utan att räkna in närståendes insatser.

Framsteg i strokevården har kraftigt bidragit till att reducera behovet av samhällsinsatser. En beräkning som genomfördes av Institutet för Hälsoekonomi visade att

kvalitetsförbättringar i strokevården gav ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga till ett värde av minst 78 miljarder kronor över de senaste 30 åren (Riksstroke, 2020). Detta bekräftar att ju mer resurser som sätts in för strokedrabbade, desto större möjligheter kan de och

anhöriga återgå till ett någorlunda normalt liv tack vare rehabiliteringen. En bra resurs kan börja vid att vårdpersonalen tillämpar vårdprocessens alla faser på patienten, det vill säga samlar in data, bedömer, planerar, genomför och utvärderar med noggrannhet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).

WHO definierade att alla former av åtgärder som minskar funktionsnedsättningen och leder till att den drabbade integreras socialt är en rehabilitering. Med rehabilitering menar man inte enbart att träna individen, utan alla slags åtgärder ska anpassas till omgivningen utifrån individens förmåga (Engman & Lundgren, 2009).

Studier visade att patienter upplevde att de mest hoppfulla rehabiliteringsåtgärder för att återfå förlorad motorisk funktion bestod av inriktad och målstyrd träning med inkludering av feedback, repetition, intensitet, och specificitet. Men det är viktigt att den inte är för

standardiserad och övningarna för svaga. Den bör även fokusera på den svaga sidan av kroppen och inte enbart på den friska (Vive m.fl. 2020: Taule m.fl. 2015). Att enbart fokusera rehabilitering på den friska delen hjälper patienten visserligen att stärka och bibehålla styrkan. Men att negligera den förlamade sidan kan resultera i att kompressioner utvecklas och orsakar mer lidande för patienten.

bästa rehabilitering gavs på sjukhus och dess strokeenheter. Där fick de terapiprogram som de ansåg ha positiv effekt på välbefinnandet. De tyckte även det var uppmuntrande och positivt när rehabiliteringspersonalen återkopplade till dem om sina framsteg.

Patienter som fick vård utanför sjukhus upplevde däremot missnöje eftersom intensiteten ansågs vara lägre och för ospecifik. Om en icke individanpassad rehabilitering ges finns det risk att deltagaren tappar motivationen. De deltagare som fick hemmabaserad rehabilitering uppgav att rehabiliteringsinsatserna var för standardiserade, övningarna för svaga, patienterna hade önskat mer träningsintensitet. Fördelen med hemmabaserad rehabilitering var dock att deltagare lärde sig strategier för att hantera ärenden ute i samhället, som till exempel handling (Reunanen, 2014).

Sjuksköterskan har ett stort ansvar i samhället för att inleda, bidra till insatser, hjälpa de som har behov samt främja hälsa och sociala behov (Sjuksköterskeförening 2017). Med stöd av rehabiliteringspersonal förbättrades patienters kognitiva och instrumentella funktioner samt att deras självkänsla stärktes. Vad det gällde den psykiska förmågan led många

strokedrabbade av sömnsvårigheter, oro och ångest samt koncentrationssvårigheter.

Rehabilitering som bestod av taktil massage, virtuella spel, anpassning av rätt miljö uppgavs ha en läkande effekt på symtomen. Sömnkvalitén förbättrades, oron och ångest lindrades och koncentrationsförmågan förbättrades. Däremot var det vissa deltagare, av äldre åldersgrupp, som tyckte att rehabilitering med virtuella spel var tråkigt. Eventuellt kunde det ha berott på deras ålder, att virtuella spel och äldre personer inte passar ihop då tekniken kan vara förvirrande eller svår att förstå. Forskare är eniga om att rehabilitering efter stroke är gynnsamt och bör sättas in i god tid.

Sjukvårdens insatser har haft stor betydelse för hur många som avlider

(Folkhälsomyndigheten 2021). Framsteg som förebyggande åtgärder i sjukvården har bidragit till att kraftigt reducera antalet insjukna och behovet av samhällsinsatser (Riksstroke, 2020: Folkhälsomyndigheten 2021). Det kan vara av värde att satsa på att rehabilitera

Vårdkedjans betydelse

En samlad vårdkedja som behålls obruten under hela vårdtiden har en betydelsefull påverkan på patientens tillfrisknande och rehabilitering. Vårdkedjan ska inledas redan vid den akuta fasen och följas under hela sjukhusvistelsen och efterföljande rehabilitering. Efter utskrivning ska patienten ha en kontinuerlig kontakt med rehabiliteringspersonal, till exempel

sjuksköterska. En genomtänkt vårdplanering ökar patienters tillfredsställelse och minskar sjukhusvårdtiden. Sjuksköterskan leder och dokumenterar vårdplaneringen (Ericson & Ericson, 2012).

Sjuksköterskor anser att de hade ett tredelat syfte, att ta hand om patienten, att ta hand om anhöriga och stödja interaktionen mellan patient och anhöriga. Även om det medgavs att anhöriga påverkas av patientens situation är anhörigas behov inte lika högt prioriterad, eftersom det primära fokuset är att bevara patientens integritet. Vid en stroke förändras livet för både patient och anhöriga för alltid. Sjuksköterskorna betonade vikten av att få patienten och anhöriga att dela processen tillsammans. Detta för att ha båda parter på samma sida vilket kan underlätta rehabiliteringen. Sjuksköterskor beaktade både patient och anhöriga som resurser. Relationerna beskrevs som en av de största outnyttjade resurserna inom vården, inklusive rehabilitering. Även om det var en resurs, kunde anhöriga hamna i kris och behöva vård, information och engagemang. Ett viktigt verktyg i denna process var kommunikation. Där ansåg sjuksköterskorna att de hade en viktig roll. En central uppgift var att få patienten och anhöriga att kommunicera och samarbeta i rehabiliteringsprocessen. Därför informerar sjuksköterskorna, undervisar och pratar med patienten och anhöriga samtidigt som det underlättar en ömsesidig förståelse av situationen (Aadal m.fl. 2017).

Ett stort behov av stroke-relaterad information fanns och vårdpersonalens roll ansågs viktigt i patienters och anhörigas sökande efter förklaringar och lösningar. Anhöriga till strokedrabbade upplevde oftast ångest till följd av förändrad tillvaro på grund av sjukdomen. Därför fanns det ett behov hos den gruppen att få mer information om hur de ska handskas med den strokedrabbades sjukdom. Genom att få mer stöd ansågs det minska ångesten (Taule m.fl. 2015: Tholin & Forsberg 2014). Handling av denna form benämns som ett

egenvårdsbalansen och minska skillnaden mellan egenvårdskrav egenvårdskapacitet (Wiklund Gustin & Lindwall 2012).

Det är förekommande när individer drabbas av en omfattande stroke och förlorar sin funktionella förmåga blir de beroende av omvårdnadsstöd hos anhöriga. I

rehabiliteringsprocessen kan anhöriga ha en betydande roll i den drabbades återhämtning. Litteraturstudien visade genom att sjuksköterskan delar information, kunskap och

engagemang kan anhöriga hjälpa till att rehabilitera den strokedrabbade när professionell personal inte finns på plats. Detta kan förstärka patientens upplevelse av rehabilitering. Dock förutsätter det att sjuksköterskan har teoretisk och praktiska kunskaper som förmedlats till anhöriga och att de känner sig bekväma med att ansvara för rehabilitering.

Patienter upplevde positivitet när rehabiliteringen genomfördes av professionell personal. Rehabiliteringens kvalité var en betydelsefull faktor för hur stor effekt den skulle ha på

återhämtningen. Denna kvalité upplevde patienterna att de fick på sjukhus, i primärvården och i öppenvården. Det ställde stora krav på att rehabiliteringspersonalen hade goda kunskaper för att lära ut (Tholin & Forsberg 2014: Ekvall Hanson m.fl. 2013).

Sjuksköterskans etiska principer bygger på de fyra ansvarsområde som är att främja hälsa så att välbefinnande kan uppnås, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska vara professionell och lyhörd, visa respekt, skapa trovärdighet och integritet (Svensk Sjuksköterskeförening 2017). Det framkom brister under sjukhusvistelsen som upplevdes stressande för patienter. Bland annat var det att personalen visade ingen respekt, de talade högt och tände belysning. Många önskade haft någon att samtala med och genomföra träning som oftast negligerades på grund av tidsbrist (Tholin & Forsberg 2014). Det är av stor vikt att vårdpersonalen förhåller sig till sina etiska principer för att kunna stärka patientens hälsoprocesser.

Orem (2001) betonar ett omvårdnadssystem som grundar sig i tre varianter, ett fullständigt kompenserande system, ett delvis kompenserade system och ett stödjande undervisande system. Strokedrabbade med omfattande skador och utan anhöriga som kan stödja, är i behov av ett fullständigt kompenserande system som grundar sig i sjuksköterskans åtgärder som kompensation för förlorad egenvårdande förmåga. De som drabbats av mindre omfattning av stroke eller har anhöriga kan det räcka med ett delvis kompenserande system där

den anpassas efter patientens förmåga och omgivning. De lär sig nya strategier som de kan använda i hemmet och i samhället. Aktiviteter som planerades tillsammans med

rehabiliteringspersonal ansågs meningsfulla och bidrog till ökad effekt av träning genom vägledning, feedback och utvärdering av framsteg tillsammans. Denna typ av planering upplevdes som en tillfredsställelse hos patienter (Reunanen 2014: Taule m.fl. 2015).

KLINISKA IMPLIKATIONER

Utfallet utifrån denna litteraturöversikt redogör att alla former och nivåer av rehabilitering efter stroke är främjande för den strokedrabbades återhämtning. I klinisk verksamhet kan studiens resultat bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och nyblivna sjuksköterskor att patienter har olika behov av rehabiliteringsåtgärder.

Sjuksköterskans uppgift är att genom kommunikation med patienten försöka identifiera aktivitetsgrad och anpassa omvårdnaden samt stötta patienten utifrån sina förutsättningar i samband med rehabilitering. I sin tur kan detta bidra till ökad trygghet och förtroende hos patienten men även stödja till att hantera sin förlorade funktion.

Det framkom i studien att patienter upplevde ej individanpassade insatser, ingen effekt av vissa rehabiliteringsinsatser, och ibland önskades ändringar som ej beaktades när de betonade detta. Sjuksköterskor behöver ha ett öppet förhållningssätt till patienters önskemål och

delaktighet i vårdprocessen. Samtidigt fanns det patienter som var nöjda med rehabiliteringen och upplevde positiv resultat, främst de på strokeenheter.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

Upplevelserna av rehabilitering efter stroke skilde sig åt. Vissa upplevde att individanpassad rehabilitering hade positiv effekt på hälsan, medan andra tyckte effekten hade mindre påverkan. Eftersom rehabiliteringens effekt skilde sig åt kan det behövas ses över vad det berodde på. Vissa ansåg att intensiteten var en bidragande faktor till att ingen effekt av rehabiliteringen nåddes. Andra antydde att det var snarare rehabiliteringens insatser som var orsaken till opåverkat resultat.

en annan metod för att se om resultatet blir annat. Att prova olika rehabiliteringsinsatser eller uppgradera intensiteten tills man hittar något som passar patienten och alltid jämföra

resultaten kan behövas studeras mer. Detta föranleder att det finns behov av mer forskning hur rehabiliteringsinsatser ser ut i olika vårdmiljöer och hur dess effektivitet kan förbättras.

SLUTSATS

Litteraturöversikten som har författats har handlat om att beskriva patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke. Huvudfynden i resultaten visade att patienter hade delade

REFERENSFÖRTECKNING

Aadal, L., Angel, S., Langhorn, L., Pedersen, B. B., & Dreyer, P. (2017). Nursing roles and functions addressing relatives during in‐hospital rehabilitation following stroke. Care needs and involvement. Scandinavian journal of caring sciences, 32(2), 871-879. https://doi.org/10.1111/scs.12518

* Arbel, I., Ye, B., & Mihailidis, A. (2020). Stroke Patients’ Experiences in an Adaptive Healing Room in a Stroke Rehabilitation Unit. HERD: Health Environments Research

& Design Journal, 13(2), 170-185. https://doi.org/10.1177%2F1937586719879060

* Celinder, D & Peoples, H. (2012). Stroke patients’ experiences with Wii Sports during inpatient rehabilitation. Journal of Occupational Therapy, 19(5), 457-463.

https://doi.org/10.3109/11038128.2012.655307

Ekstam, L., Johansson, U., Guidetti, S., Eriksson, G., & Ytterberg, C. (2015). The combined perceptions of people with stroke and their carers regarding rehabilitation needs 1 year after stroke: a mixed methods study. BMJ open, 5(2), 1-8.

http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2014-006784

*Ekvall Hansson, E., Beckman, A., Whilborg, A., Persson, S., & Troein, M. (2013).

Satisfaction with rehabilitation in relation to self-perceived quality of life and function among patients with stroke – a 12-month follow-up. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 27(2), 373-379. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01041.x

Engman, M., & Lundgren, S. M. (2009). Vad innebär rehabilitering och sjuksköterskans omvårdnad för patienter vid stroke? Vård i Norden, 29(3), 32–36.

https://doi.org/10.1177/010740830902900308

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur AB.

Folkhälsomyndigheten. (10 Mars, 2021). Insjuknande i stroke.

Friberg, F & Öhlen, J. (2014). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Studentlitteratur AB: Lund.

Grau-Sánchez, J., Ramos-Escobar, N., Sierpowska, J., Rueda, N., Susana, R., Rifà, X., ... & Rodríguez-Fornells, A. (2018). Music-supported therapy in the rehabilitation of subacute stroke patients: A randomized controlled trial. Annals of the New York

Academy of Sciences, 1423 (1), 318-328. https://doi.org/10.1111/nyas.13590

Guidetti, S., Gustavsson, M., Tham, K., Andersson, M., Fors, U., & Ytterberg, C. (2020). F@ ce: a team-based, person-centred intervention for rehabilitation after stroke supported by information and communication technology–a feasibility study. BMC neurology,

20(1), 1–12.https://doi.org/10.1186/s12883-020-01968-x

Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom

omvårdnad. Studentlitteratur AB.

Jafari, J., Kermansaravi, F., & Yaghoubinia, F. (2020). The Effect of Home-Based Rehabilitation on Adherence to Treatment and Quality of Life of Individuals After Stroke. Medical-Surgical Nursing Journal, 9(2),

1-9.https://doi.org/10.5812/msnj.107716

Jones, F., Gombert-, K., Honey, S., Cloud, G., Harris, R., Macdonald, A., ... & Clarke, D. (2020). Addressing inactivity after stroke: The Collaborative Rehabilitation in Acute Stroke (CREATE) study. International Journal of Stroke,1-14.

.https://doi.org/10.1177/1747493020969367

Lou, S., Carstensen, K., Møldrup, M., Shahla, S., Zakharia, E., & Nielsen, C. P. (2017). Early supported discharge following mild stroke: a qualitative study of patients' and their partners' experiences of rehabilitation at home. Scandinavian journal of caring

Nilsson, A., Eriksson, G., Johansson, U., & Hellman, T. (2017). Experiences of the return-to-work process after stroke while participating in a person-centred rehabilitation

programme. Scandinavian journal of occupational therapy, 24(5), 349–356. https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1249404

*Nordin, Å., Sunnerhagen, K & Axelsson. (2015) Patients’ expectations of coming home with Very Early Supported Discharge and home rehabilitation after stroke – an interview study. BioMed Central, 15(1), 1-9.https://doi.org/10.1186/s12883-015-0492-0

*Purcell, S., Scott, P., Gustavsson, L & Molineux M. (2020) Stroke survivors experiences of occupation in hospital-based stroke rehabilitation: a qualitative exploration. Disability

and rehabilitation, 42 (13), 1880-1885.

https://doi.org/10.1080/09638288.2018.1542460

*Reunanen, M. A. T., Järvikoski, A., Vitie, U., Pyöria, O & Härkäpää, K. (2014)

Individualised home-based rehabilitation after stroke in eastern Finland – the client’s perspectiv. Health and Social Care in the Community, 24(1), 77-85.

https://doi.org/10.1111/hsc.12190

Riksstroke. (September, 2020). Patient och anhöriga. https://www.riksstroke.org/sve/patient-och-narstaende/stroke/

*Seiger Cronfalk, B., Åkesson, E., Nygren, S., Nyström, A., My Strandell, A., Ruas, J & von Euler, M. (2020) A qualitative study—Patient experience of tactile massage after stroke. Nursing Open, 7(5), 1446–1452.https://doi.org/10.1002/nop2.515

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icn s%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Socialstyrelsen. (12 december, 2014). Utveckling av indikatorer för äldres rehabilitering.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-12-12.pdf

*Taule, T., Strand, L-I., Skouen, J-S & Råheim, M (2014) Striving for a life worth living: stroke survivors’ experiences of home rehabilitation. Scandinavian Journal of caring

Taylor-Piliae, R. E., Zeimantz, M. A., Dolan, H., & Rosenfeld, A. G. (2020). Stroke Survivors' Feelings and Perceptions of Their Recovery After a Tai Chi Exercise Intervention: A Qualitative Descriptive Study. Journal of Cardiovascular Nursing,

35(5), 468-474. https://doi.org/10.1097/JCN.0000000000000667

Tistad, M., Tham, K., von Koch, L., & Ytterberg, C. (2012). Unfulfilled rehabilitation needs and dissatisfaction with care 12 months after a stroke: an explorative observational study. BMC neurology, 12(1), 1-7. https://doi.org/10.1186/1471-2377-12-40

*Tholin, H & Forsberg, A. (2014) Satisfaction with care and rehabilitation among people with stroke, from hospital to Community Care. Scandinavian Journal of caring sciences,

28(4), 822-829.https://doi.org/10.1111/scs.12116

Wergeland, Ryen & Olsen. (2010). Almås, Hallbjørg, Stubberud, Dag-Gunnar & Grønseth, Randi (red.). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber

*Vive S, Bunketorp-Käll L, Carlsson G. Experience of enriched rehabilitation in the chronic phase of stroke. Disabil Rehabil. 2020 Jun 1:1-8.

https://doi.org/10.1080/09638288.2020.1768598. Epub ahead of print. PMID:

32478573.

Databas Sökord Antal träffar

Begränsningar Antal lästa

abstrakt

Antal lästa artiklar

tidskrift (Urval och datainsamling, analys) Nordin, Å., Sunnerhagen, K & Axelsson Patients’ expectations of coming home with Very Early Supported Discharge and home rehabilitation after stroke - an interview study 2015, Sverige, BioMed Central

Syftet var att

beskriva patienters förväntningar på att komma hem tidigt efter stroke med stöd och hemmabaserad rehabilitering. Metod: Kvalitativ Urval: 10 deltagare, medelålder 69 år. Datainsamling: Intervjuer Dataanalys: Innehållsanalys

Burketorp- Käll & Gunnel Carlsson. rehabilitation in the chronic phase of stroke Disability and rehabilitation. erfarenheter i en utvidgad rehabilitering (ETT) i den kroniska fasen av stroke.

Urval: Tjugo deltagare med som har haft stroke på 30 månader och medelåldrar som var 61 år.

Datainsamling: Fokusgrupp intervju. Dataanalys:

Innehållsanalys

kände sig annorlunda mot sin natur, positiva förändringar i kroppen och utvecklade funktionsförmåga samt

beteendeförändring. Detta ökade även förtroendet på rehabiliteringskliniker. Taule, T., Strand, L-I., Skouen, J-S & Råheim, M. Striving for a life worth living stroke survivors’ experiences of home rehabilitation 2014, Norge, Scandinavian Journal of caring sciences

Syftet var att

utforska milda till måttliga strokeöverlevandes erfarenheter av rehabilitering efter tidig urladdning från sjukhus. Metod: Kvalitativ Urval: 8 deltagare, 45– 80 Datainsamling: Tolkning, intervjuer. Dataanalys: Tolkningsbeskrivning, systematisk textkondensering.

Peoples. experiences with Wii Sports during inpatient rehabilitation Scandinavian Journal of Occupational Therapy. strokepatienternas upplevelse med Wii Sports som är ett komplement till

konventionell arbetsterapi i en kontrollerad sjukhusmiljö.

Urval: Nio danska strokepatienter deltog. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer och fältanteckningar Dataanalys: kvalitativ innehållsanalys

de orkade fortsätta med sessionerna i 30 minuter. Andra tyckte det

var tråkigt, tappade koncentrationen och behövde terapeutiskt stöd. Enstaka deltagare tyckte spelet var svårt och visade inga reaktioner alls.

Helena Tholin & Anette Forsberg

Satisfaction with care and rehabilitation among people with stroke, from hospital to Community Care 2014, Sverige, Scandinavian Journal of caring sciences

Syftet med att undersöka hur stroke

drabbade patienter upplevde deras vård, rehabilitering, stöd och deltagande som är frånsjukhus till kommunal vård.

Metod: Kvalitativ Urval: 11 deltagare som hade haft stroke 2009–2010.

Datainsamling: Intervju.

Dataanalys: Innehållsanalys.

Järvikoski., U, Vitie., O, Pyöria & Härkäpää, K. rehabilitation after stroke in eastern Finland – the client’s perspective Social Care in the Community upplevelser kunderna hade av hembaserade interventioner och vilka funktioner och aktiviteter som de ansåg viktiga med tanke på deras egen återintegrering.

Urval:14 deltagare. nio män och fem kvinnor. Ålder 48–83. Datainsamling: Interventioner, intervjuer, berättelser, transkription. Dataanalys: Tematisk.

samhället. Upplevelserna av hemmabaserade interventioner var positiva. För vissa var

hembesöken mycket fokuserade på det fysiska. De psykosociala och arbetsrelaterade

problemen försummades ibland. Mer

uppmärksamhet önskades på individens psykosoci ala och arbetsrelaterade önskemål.

I, Arbel., B, Ye & A, Mihailidis. Stroke Patients’ Experiences in an Adaptive Healing Room in a Stroke Rehabilitation Unit 2020, Kanada, Health Environments Research & Design Journal

Syftet var att utvärdera strokepatienters upplevelser i adaptiv helande rum och jämföra med patienter boende i vanliga privata rum.

Metod: Kvalitativ och Kvantitativ. Urval: 10 patienter bosatta i AHR, 15 patienter boende i SPR. Datainsamling: Intervjuer. Dataanalys: Statistik, SPSS

Resultaten visade att patienter i de specialanpassade rummen upplevde

bättre sömnkvalité och tillfredsställelse av att vakna upp på morgonen. Deras känslor påverkades i den mån att de upplevde mer positivitet. De som bodde

i ej specialanpassade rum upplevde mindre

Gustavsson, L & Molineux M. experiences of occupation in hospital-based stroke rehabilitation: a qualitative exploration Disability and rehabilitation. upplevelse av strokeöverlevares sysselsättning under rehabilitering.

Urval: Åtta deltagare

(Fem män och tre kvinnor, ålder mellan 45–87 år. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Dataanalys: Beskrivande fenomenologisk design för återhämtningens skull.

Deltagarna beskrev rehabilitering som

en viktig sysselsättning som de ville engagera sig i och utföra. Aktiviteterna skulle helst likna det som deltagarna utfört innan de fick

stroke. Då skulle det kännas mer

meningsfullt, öka välbefinnandet och ge känslan av att återgå till sin gamla livsstil. Det fanns behov hos deltagare att komma ut ur sjukhusmiljön och vara nära naturen för att återställa sinnet, kroppen och själen.

Beckman, A., Whilborg, A., Persson, S., & Troein, M. rehabilitation in relation to self-perceived quality of life and function among patients with stroke – a 12-month follow-up Journal of Caring Sciences. att studera tillfredsställelse med rehabilitering relaterad till självupplevd livskvalitet, självupplevd funktion och erhållen rehabilitering, 12 månader efter insjuknandet i stroke. Urval: 283 deltagare vid uppföljning, 137 kvinnor och 146 män. Datainsamling: Pilotstudie, enkäter, Barthel-index. Dataanalys: Statistik, SPSS.

patienter ansåg att rehabiliteringen som de fått var bra. Vissa ansåg att den var delvis bra och andra tyckte inte allas bra. De som fick rehabilitering på olika nivåer var missnöjda.

Seiger Cronfalk, B., Åkesson, E., Nygren, S., Nyström, A., A qualitative study—Patient experience of tactile massage after stroke. 2020, Sverige, Nursing Open Wiley.

Syftet var att granska känslomässiga upplevelse av taktil massage förknippas Metod: Kvalitativ metod

Urval: Åtta deltagare. Datainsamling: Fokusgrupper med åtta

Resultaten visade att rehabilitering med fysisk beröring skapade känsla av närhet. Några