UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp
Termin 6 Vårterminen 2020
Mer än en separation
En kartläggande litteraturöversikt om hur det kan påverka barns liv att
under barndomen ha en frihetsberövad förälder
More than a separation
A survey of literature on how it can affect children's life to have a parent in prison during the childhood
Handledare: Författare:
Öncel Naldemirci Marie Johansson
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete
Examensarbete, 15 hp Termin 6, VT -20
Författare: Marie Johansson och Martha Thelander Handledare: Öncel Naldemirci
Titel på uppsatsen: Mer än en separation. En kartläggande litteraturöversikt om hur det kan påverka barns liv att under barndomen ha haft en frihetsberövad förälder.
Title of the Bachelor Thesis: More than a separation. A survey of literature on how it can affect children´s life to have had a parent in prison during the childhood.
Sammanfattning
I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir
frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har
genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå
Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är
påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.
FÖRORD
Att skriva den här uppsatsen har helt klart varit en spännande resa med både toppar och dalar men framförallt har det varit lärorikt, roligt och utmanande. Många gånger under
skrivandeprocessen har vi fått tvinga oss själva att ta ett steg tillbaka (vilket ofta inneburit stor frustration) för att det sedan ska vara möjligt att göra framsteg. Det vi allra främst tar med oss är att allt går bara man vill.
Ett hjärtligt tack till vår handledare Öncel Naldemirci för dina synpunkter och din uppmuntran längs vägen. Stort tack också till våra familjer som stått ut med oss under de här veckorna av skrivande; Simeon, Magnus, Jakob, Olivia, Vilda och Vincent.
ARBETSFÖRDELNING
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Kunskapsöversikt ... 3
4. Teoretiska utgångspunkter och begreppsdefinitioner ... 6
4.1 Stigma och stigmatisering ... 6
4.2 Holistiskt perspektiv ... 8 4.3 Intersektionalitet ... 8 4.4 Frihetsberövad förälder ... 9 5. Metod ... 11 5.1 Val av metod ... 11 5.2 Urvalskriterier ... 12 5.3 Litteratursökning ... 13 5.4 Urvalsförfarande ... 14 5.4.1 Analysmetod ... 15 5.4.2 Forskningsetiska överväganden ... 16 6. Resultat ... 18
6.1 Påverkan på fysisk hälsa... 18
6.2 Påverkan på psykisk hälsa ... 19
6.2.1 Beteende ... 21
6.3 Påverkan på sociala relationer... 23
1
1. Inledning
Children are our greatest untapped resource
Dalai Lama
Med en snabbt växande fängelsepopulation i många länder över hela världen har effekter på fångarnas välbefinnande, hälsa och beteende, som uppstått av att vara frihetsberövad, blivit akuta sociala frågor. Barn med fängslade föräldrar har kallats ”glömda offer för brott”, ”rättvisans föräldralösa” och ”osynliga offer för fängelse-boomen” och de kan uppleva flera känslomässiga och sociala svårigheter under sin förälders tid i fängelse, vilket kan utvecklas till en rad anpassningsproblem på lång sikt (Murray, Farrington & Sekol, 2012). I Sverige har varje år ungefär 8 000 barn och ungdomar minst en förälder i fängelse. Även om det är en siffra som varit relativt konstant i Sverige under en längre period har andelen barn med föräldrar i fängelse ökat i många andra länder. Sannolikheten att fattiga barn växer upp med en förälder i fängelse är särskilt hög. I Sverige har omkring vart tjugonde barn till
låginkomsttagare någon gång under sin barndom haft en förälder i fängelse. Motsvarande siffra bland alla barn är vart femtionde (Grönqvist, Dobbie, Niknami, Palme & Pricks, 2019). Att ha en förälder i fängelse är generellt vanligare för fattiga barn som tillhör en
minoritetsgrupp än andra barn (Wildeman & Western, 2010).
Socialstyrelsen (2018) tar upp faktorn att separeras från sin förälder som något som är svårt för ett barn, ofta är skuld och skam knutet till att ha en familjemedlem i fängelse. När en förälder döms för ett brott och åtskiljs från sitt barn kan detta också kännas som ett straff för barnet. Förälderns frihetsberövande och den livssituation som familjen därmed hamnar i har till följd att barnen riskerar att fara illa. Socialstyrelsen skriver vidare att barn med
frihetsberövade föräldrar är en grupp som kan möta svårigheter på grund av en tillvaro med riskfaktorer, såsom kriminalitet, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna där majoriteten av barn påverkas negativt. Barn till frihetsberövade föräldrar är dock inte en heterogen grupp, och deras tillvaro, reaktioner och behov kan skilja sig åt på många sätt.
Allmänna Arvsfonden (2019) skriver om hur det för barn som har eller har haft en
familjemedlem i fängelse, häkte eller fotboja kan vara skönt att ha någon att vända sig till för stöd, få svar på frågor och känna att man inte är ensam. När en familjemedlem blir
frihetsberövad på grund av ett brott straffas indirekt också barnen i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet. Allmänna Arvsfonden menar att situationen för många barn kan
innebära en kris med många frågor och känslor såsom ilska, sorg och saknad. Trots att barn till frihetsberövade har samma rättigheter som andra barn är de fortfarande en osynlig grupp. Även Kriminalvården (2018) lyfter fram att barn till frihetsberövade föräldrar är en osynlig och bortglömd grupp, som i stort sett får förlita sig på det stöd de kan få av
2 Något vi anser är av stor vikt att var och en tar med sig efter att ha läst den här studien är att det inte alltid innebär bara negativ påverkan för ett barn att en förälder blir frihetsberövad. För vissa barn kan separationen från föräldern under fängelsetiden vara till nytta, som när
föräldern varit destruktiv eller på annat sätt skadligt för barnets välbefinnande (Nesmith & Ruhland, 2008). Däremot möter många av dessa barn uppenbarligen särskilda utmaningar och därför ser vi att det skulle vara fördelaktigt att sammanställa och kartlägga detta område.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med den här litteraturöversikten är att sammanställa och analysera påverkan på barn som under sin barndom har eller har haft en frihetsberövad förälder, utifrån vetenskapliga studier som publicerats det senaste decenniet.
2.2 Frågeställningar
Frågeställningarna som studien ämnar besvara är:
1. Vilken påverkan på barnets fysiska och psykiska hälsa kan komma som följd av att ha eller ha haft en förälder i fängelse?
3
3. Kunskapsöversikt
I den här delen presenteras varför barn som har eller har haft en frihetsberövad förälder är ett relevant och viktigt forskningsområde.
När en förälder hamnat i fängelse tenderar det att åtföljas av negativa följder, speciellt för de barn som finns i familjen till den som blir fängslad (Andersen, 2016). Det skiljer sig från barn till barn hur upplevelsen av att ha en frihetsberövad förälder är och vilka erfarenheter barnet får med sig upp i vuxen ålder (Johnson & Easterling, 2015). Socialstyrelsen (2018) beskriver också att barnets behov är individuella och kan skilja sig åt från person till person. Det är en grupp som möter svårigheter i och med den situationen de utsätts för och med de riskfaktorer som tillkommer påverkas majoriteten av de barn som har en frihetsberövad förälder negativt av situationen.
Det finns forskning som pekar mot att de här barnen upplever lägre välbefinnande i skolan, att de placeras i specialundervisning i högre grad än andra barn, att de inte vidareutbildar sig lika ofta, att det är större risk att de planerar och/eller försöker genomföra ett självmord samt att de hamnar på sjukhus för psykiska hälsoproblem oftare än andra vuxna (Nylander, Källström & Hellfeldt, 2018). Att ha en frihetsberövad förälder är även associerat med unga vuxnas ökade risk för att ha en ångestsjukdom, stå anklagad för brott, spendera tid i fängelse, inte slutföra gymnasiet, bli förälder vid en ålder yngre än 18 år och att bli socialt isolerad. Det tyder alltså på att det påverkar barnets funktionalitet under ungdomen att ha en frihetsberövad förälder (Gifford, Kozecke, Golonka, Hill, Costello, Shanahan & Copeland, 2019).
Det kan framförallt vara förödande att ha en frihetsberövad förälder om barnet är en del av en minoritetsgrupp eller är ekonomiskt utsatt. I sådant fall kan frihetsberövandet påverka barnet genom exempelvis trauma, stigma, ekonomiska svårigheter och relationssvårigheter inom familjen, vilket i sin tur kan leda till att barnets beteende, utbildning och hälsa påverkas negativt tillsammans med andra svårigheter barnet möter i samband med att föräldern hamnar i fängelse (Turney & Goodsell, 2018). De negativa effekterna är speciellt synliga bland barn från de socioekonomiskt mest missgynnade familjerna. Forskningsresultat tyder på att fängelsedomar mot föräldrar med små barn kan försämra levnadschanserna för redan utsatta barn (Grönqvist, Dobbie, Niknami, Palme & Pricks, 2019).
Forskning visar också att det finns en koppling mellan att känna sig mindre älskad under barndomen och att ha mindre kontakt med sina föräldrar i vuxen ålder för barn som upplevt att ha en förälder i fängelse, jämfört med de barn som inte haft det (Nylander et al., 2018). Socialstyrelsen (2018) beskriver vikten av att ha välfungerande och närvarande föräldrar som samarbetar om de saker som rör barnet, oavsett de konflikter som kan finnas dem emellan. Barnets relation med föräldern som sitter i fängelse eller häkte är beroende av hur föräldern eller omsorgsgivaren på utsidan agerar i situationen, och hur denne känner för den
frihetsberövade föräldern. Det är genom den personen som barnets relation till den
4 barnet som antingen hjälper eller stjälper barnet att hantera fängslandet. När föräldrarna samarbetar mår barnet bättre och barnet får även chans till en bättre framtid om föräldrarna har en välfungerande relation gentemot om de har en ansträngd relation.
Barn till frihetsberövade föräldrar står inför en mängd livsutmaningar (Bradshaw, Hannigan, Creaven & Muldoon, 2019) men forskning visar också tecken på att ett barn mognar och kan hantera djupa samtal bättre när det finns en eller flera föräldrar i fängelse, än om barnet inte upplevt att ha en frihetsberövad förälder (Johnson & Easterling, 2015). Johnson och
Easterling pekar på att det både finns fall där barn behövt lida av negativa konsekvenser av att ha eller ha haft en frihetsberövad förälder och fall där barnet haft en positiv och utvecklande erfarenhet tillsammans med sin förälder under tiden för frihetsberövandet. Turney och Goodsell (2018) menar att det behövs mer forskning kring de här barnen för att kunna förstå dem bättre och för att det ska kunna utvecklas fler fungerande åtgärder som kan hjälpa de barn som är med om att ha en förälder i fängelse.
Förekomsten av ohälsa är dessvärre högre än tillgången till hjälp och stödinsatser för den här gruppen. Det finns alltså inte tillräckligt mycket hjälp och stöd för barn och unga att tillgå när de har eller har haft en förälder i fängelse. Det är även tydligt i tidigare forskning att det behöver finnas tillgång till samma hjälp och stödinsatser för de som är med i en
minoritetsgrupp och att det behöver finnas särskilda utbildningsprogram kring vilka symptom som kan finnas bland unga med psykisk ohälsa. Tidiga insatser mot psykisk ohälsa är vitalt med tanke på den långsiktiga påverkan som forskning kunnat visa att en förälders
frihetsberövande har på ett barn. Den psykiska hälsan kan dessutom påverka andra delar som behöver fungera i barnets liv, vilket gör det än viktigare att ha rätt hjälp och stöd för den här gruppen (Davis & Shlafer, 2016). Tidiga interventioner för barn med frihetsberövade föräldrar kan vara av stor vikt, speciellt för barn med tidiga tecken på beteendeproblematik (Will, Whalen & Loper, 2014). Genom att använda ett språk som påminner barnet och andra om att det inte är barnet som utfört brottet, kan det leda till att det blir mindre stigmatiserande att ha en förälder i fängelse (Philips & Gates, 2010). Det hemlighållande av situationen som barnet försöker göra och skammen som medföljer behöver minskas genom utbildning och
information, till alla i samhället. Det är också viktigt att positivitet och hopp förmedlas till barnet (McGinley & Jones, 2018).
Det är troligt att de mest effektiva hjälp och stödinsatserna för barn i en sådan situation är att ha ett utbildningsprogram som inkluderar både risk- och skyddsfaktorer. Programmen kan handla om individuell påverkan på olika barn, barns sociala relationer och miljön de befinner sig i. En annan hjälp och stödinsats skulle kunna vara att se till att den frihetsberövade
5 Det är viktigt att vara försiktig med att tolka kausaliteten mellan barns problematik och
förälderns fängslande, det är däremot tydligt att en familj som upplevt detta behöver hjälp och stöd för att ta sig vidare (Bradshaw et al., 2019). Det finns än så länge inte så mycket
forskning kring de här barnen och vilka behov de har inför olika hjälp och stödinsatser. Det krävs mer forskning i ämnet för att bättre förstå den här målgruppen då den troligtvis kommer öka i antal (Will et al., 2014). Barn som har eller har haft en förälder i fängelse är en grupp som är både outforskad och relativt oskyddad i samhället (Philips & Gates, 2010). Även om det fortfarande inte är helt klart hur ett barn påverkas av att ha eller ha haft en förälder i fängelse så är det ändå tydligt att de påverkas. Så länge de kunskapsluckor som finns i forskningen om den här gruppen består så är möjligheten att kunna hjälpa och stötta dessa barn och deras familjer på ett effektivt sätt begränsad (Kjellstrand & Eddy, 2011a). En familjemedlem till någon som sitter i fängelse har ofta flera olika svårigheter att hantera kopplat till situationen, men det är något som förbises till stor del i forskning, statistik och media (Nylander et al., 2018).
Utifrån tidigare forskning är det tydligt att barnet vars förälder är frihetsberövad påverkas och den här studien vill titta närmare på de olika aspekterna av påverkan som framträder i
6
4. Teoretiska utgångspunkter och
begreppsdefinitioner
Nedan följer en lista på studiens teoretiska utgångspunkter samt begreppsdefinitioner; stigmatisering, intersektionalitet, det holistiska perspektivet, frihetsberövad förälder och stigma.
4.1 Stigma och stigmatisering
I den här studien används Goffmans (2011, s. 11) definition av begreppet stigma: Termen stigma kommer alltså̊ här att användas som en benämning på en egenskap som är djupt misskrediterande, men man måste ha klart för sig att det som verkligen behövs för att klarlägga detta är ett språk som inte rör
egenskaper utan relationer.
Goffman (2011) beskriver stigma som en relation mellan ett mönster och ett attribut, då främst attribut som är misskrediterande. Stigma kan bland annat förekomma på tre olika sätt; genom olika kroppsliga missbildningar, vissa personlighetsdrag eller beroende på etnicitet, sexualitet och religion. Stigmatiserande egenskaper kan vara allt från fängelsevistelser till missbruk och olika sjukdomar. Stigma uppkommer i sociala relationer utifrån det som är normalt i samhället, det som inte anses vara normalt blir avvikande och då även
stigmatiserande. Sociala sammanhang är tillfällen där den stigmatiserade personen träffar andra personer i samhället, vilket tvingar den stigmatiserade att hantera sitt stigma, eller så träffar denne andra stigmatiserade personer, vilket istället kan resultera i att personen får en känsla av att inte vara ensam och att hitta identifikation. Ett stigma behöver inte vara synligt utan kan i vissa fall döljas helt och i andra fall delvis. En stigmatiserande egenskap kan individen i så fall välja att antingen dölja eller avslöja, en tatuering är ett exempel på en sådan stigmatiserande egenskap.
Becker (2006) beskriver avvikelse som en central del av stigmatiseringsprocessen. Han menar att avvikelse skapas av samhället. Det är sociala grupper som skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan använder sig av vissa regler på specifika personer och betecknar dem som utanförstående. Becker beskriver att ur det
7 en viss person men inte av en annan, somliga regler bryts ostraffat medan andra inte gör det. Huruvida en handling är avvikande beror med andra ord på hur andra reagerar på den. En person kan begå olagliga handlingar och inte drabbas av annat än skvaller så länge ingen anklagar personen offentligt, men den det gäller kan drivas i döden om anklagelsen framförs. Poängen är att andras reaktioner måste betraktas som värda att problematisera. Bara för att någon överträtt en regel betyder det inte att andra reagerar som om det hade skett. Omvänt innebär det inte att en person under alla omständigheter kan slippa att behandlas som regelbrytare även om denne inte har brutit mot en regel.
Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) är stigma en “oönskad social stämpling som orsakar bland annat skam, lidande och minskad självuppskattning”. Stigmatisering är verbet medan stigma är substantivet, stigmatisering är alltså det som görs för att en olikhet ska styrkas på olika sätt (Philips & Gates, 2010). Stigma är någonting som sker överallt i samhället där det finns identitetsnormer. Om stigmatiseringen försvårar en persons sociala liv på alla plan kan det leda till att denne utformar större delen av sin självbild utifrån det stigmat. En typ av stigmatisering är när en person genom sociala band blir sammankopplad med en person som är stigmatiserad, exempelvis barnet till en frihetsberövad. I vissa fall behandlar samhället olika individer som en enhet, fastän att det bara är den ena som har en stigmatiserande egenskap (Goffman, 2011). Människor skiljer sig åt från varandra på oändligt många sätt. Vissa skillnader är basala, såsom skostorlek, medan andra är mer betydelsefulla, såsom etnicitet och sexualitet. Vissa skillnader är tydliga och stärks av olika etiketter baserade på olikheterna, såsom barn till frihetsberövade föräldrar. Skillnaderna blir meningsfulla genom den sociala processen och den sociala interaktionen (Philips & Gates, 2010).
Philips och Gates (2010) beskriver begreppet stigmatisering som en process i fem delar; (1) att se att det finns en olikhet och sätta ett namn på den olikheten, (2) att associera olikheten med negativa attribut, (3) att göra en differentiering mellan oss och dem baserat på olikheten, (4) att behandla de som har olikheten diskriminerande, (5) att det uppstår för att upprätthålla olikheter mellan sociala, kulturella, politiska och ekonomiska delar i samhället. Den första delen av stigmatisering handlar om att människor skiljer sig åt från varandra på oändligt många sätt. Det andra steget i processen handlar om att vissa skillnader stärks av olika etiketter baserade på olikheterna, såsom att någon som har en viss skillnad är farlig eller har låg moral. Den tredje delen handlar om att separera människor i kategorier av oss och dem. Vissa människor kan då hamna i flera stigmatiserade grupper samtidigt. Exempelvis om ett barn till en frihetsberövad förälder anses vara stigmatiserad som farlig för att föräldern begått ett brott samtidigt som denne är i en ekonomiskt utsatt position eller tillhör en
8 social, kulturell, ekonomisk och politisk makt. De som stigmatiserar, oss, måste ha makten att påverka de som blir stigmatiserade, dem, så pass att det blir diskriminerande konsekvenser för de som blir utsatta. Exempelvis om ett barn med en förälder i fängelse upplever stigmatisering från en lärare så kan barnet sätta en etikett på läraren som orättvis och fördomsfull, men barnet har inte tillräckligt högt socialt-, kulturellt-, ekonomiskt- och politiskt kapital för att läraren ska hamna i en lägre social position bara som följd av barnets etiketter på denne.
4.2 Holistiskt perspektiv
Ordet holism kommer från grekiskans holo och betyder "helhet, hela, komplett ”. Det myntades först av J. C. Smuts, en sydafrikansk filosof, i hans bok Holism and Evolution. Smuts betraktade holism som ”grundad i evolutionen och ett ideal som leder människans utveckling och dennes nivå av personlighetsaktualisering” (McMillan, Stanga & Van Sell, 2018).
Holism är motsatsen till reduktionism. Reduktionism används av den medicinska praxisen som en grund för att förstå sjukdomar, men tar bara hänsyn till sjukdomens biologi och inte till psykologi eller beteendekomponenter i sjukdomen. Reduktionism tar alltså inte hänsyn till alla delar av helheten och förstår därför inte fullständigt individens räckvidd. Begreppet holism har också rötter inom andra discipliner. Inom omvårdnad är holism "att behandla hela personen, med hänsyn till psykiska och sociala faktorer, snarare än bara symtomen på en sjukdom". Vidare definieras holismen inom psykiatrin som "en strategi för att studera
individen i helhet, snarare än som en sammansättning av separata fysiologiska, psykologiska och sociala egenskaper". Enligt sociologi är holism "principen att helheten är större än
summan av dess delar och att en del inte kan förstås oberoende av helheten" (McMillan et al., 2018)
Psykologiguiden (u.å) skriver att det holistiska synsättet innebär att en del i en helhet inte kan förklara hur helheten ser ut eller fungerar. Holismen präglas av delarna och dess funktion av helheten. Exempelvis består ett ansikte av samma delar hos de flesta människor men helheten ser ändå olika ut. Helhetens funktion förklaras av delarna men delarna i sig kan inte förklara helhetens funktion. Det holistiska synsättet kommer i den här studien att användas som ett hjälpmedel i diskussionsdelen. Holism kommer dels att vara en term som för fram behovet av ett helhetsperspektiv inom detta ämnesområde, dels användas för att göra det tydligt att barn som har eller har haft en förälder i fängelse påverkas av det på många olika sätt. Ett holistiskt perspektiv hjälper studien att sammanföra de olika delarna av påverkan på barnen till ett bredare helhetsperspektiv.
4.3 Intersektionalitet
Intersektionalitet är ett centralt begrepp i den här studien. Mattsson (2015) beskriver
9 mönster av olika maktstrukturer, där de olika maktstrukturerna påverkar varandra. Mattsson skriver att kort sagt är intersektionalitet en analys av maktstrukturer vilka är av stor vikt att reflektera över då det annars finns risk att upprätthålla olika maktstrukturer oavsiktligt och de begrepp som brukar användas i samband med intersektionalitet är etnicitet, klass, sexualitet och kön.
Nationalencyklopedin (u.å) definierar intersektionalitet som ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass. Begreppet har sin bakgrund i den
antirasistiska feminismen i USA. Vidare står det i Nationalencyklopedin att en viktig utgångspunkt för intersektionella analyser är att människors erfarenheter, identiteter och möjligheter är givna utifrån en rad olika positioner i samhället som inte kan förstås isolerade från varandra. Kvinnor är alltså aldrig ”bara” kvinnor eftersom könsrelationer – lika lite som klass, etnicitet eller sexualitet – inte är tillräckliga för att förklara hur ojämlikhet uppstår och på vilket sätt makt utövas. Slutligen går det läsa i Nationalencyklopedins definition att maktutövande vilar på samverkande relationer av förtryck som dels är socialt konstruerade, dels tar sig olika uttryck i skilda sammanhang. Därför går det inte på förhand definiera vilka relationer som är viktigast och vilka som har underordnad betydelse. Ett sådant perspektiv kan ses som en kunskapsteoretisk positionering beträffande svårigheterna att utveckla
maktanalyser utifrån fixerade, homogena och hierarkiskt ordnade kategorier. Genom att avfärda antagandet att det finns flera maktordningar som är oberoende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv upp för möjligheten att upplösa gränserna mellan olika sociala kategorier, såsom kön, etnicitet, ras, sexualitet och klass, för att istället rikta
uppmärksamheten på hur de konstituerar, intervenerar och transformerar varandra (Nationalencyklopedin, u.å).
4.4 Frihetsberövad förälder
En frihetsberövad förälder är i vår studie en person som sitter i fängelse eller häkte och har ett minderårigt barn. I studien inkluderas inte de föräldrar som dömts och hamnat under frivården där de fått påföljder såsom fotboja, samhällstjänst eller skyddstillsyn. Anledningen till detta är att det bara är när föräldern sitter i fängelse eller häkte som föräldern inte bor och lever
tillsammans med sitt/sina barn då de som hamnar inom frivården fortfarande bor hemma och kan träffa sitt barn regelbundet, även om det inte behöver betyda att det är fritt från påverkan på barnet. Socialstyrelsen (2018) beskriver en frihetsberövad förälder som någon som är i häkte, i fängelse eller någon som avtjänar sitt straff inom frivården. För att hamna i fängelse behöver en person ha dömts till ett allvarligt brott där påföljden blir ett fängelsestraff, vilket kan vara allt ifrån två veckor till livstid. Den här studien har alltså samma definition som Socialstyrelsen på begreppet frihetsberövad förälder förutom att föräldrar som befinner sig inom frivården inte inkluderas.
10 studiens gång. Vid ett tillfälle kommer benämningen att vara den andra föräldern, då är det fastställt att det är den andra föräldern och inte en släkting som är den primära
11
5. Metod
I detta avsnitt redovisas en genomgång av vårt val av metod, våra urvalskriterier, hur vår litteratursökning gått till, vårt urvalsförfarande samt hur vi har analyserat våra artiklar och avslutningsvis diskuteras våra forskningsetiska överväganden. Metoden vi valt är en
kartläggande litteraturöversikt och med hjälp av den och de förutsättningar som finns för att genomföra den här studien kan vi erbjuda ett försök till en helhetsbild av hur barn som har eller har haft en förälder i fängelse påverkas av det.
5.1 Val av metod
Då vårt syfte med studien var att sammanställa och analysera evidens i tidigare studier om hur påverkan ser ut på barn med frihetsberövade föräldrar blev en litteraturöversikt ett passande metodval. Folkhälsomyndigheten (2017) beskriver två sätt att genomföra en litteraturöversikt där det ena sättet är genom en systematisk litteraturöversikt och det andra genom en
kartläggande litteraturöversikt. En systematisk litteraturöversikt innebär ett omfattande arbete med inhämtning av litteratur och analys av resultatet och beräknas pågå under en lång tid medan en kartläggande litteraturöversikt innebär en mer explorativ ansats och ett mer flexibelt (icke-linjärt) arbetssätt. Den ger också större möjlighet att besvara frågor av brådskande karaktär då metodstegen är färre och tillåter ett mindre utförligt genomförande.
I studien används därför en kartläggande litteraturöversikt som metod, då vi var medvetna redan från start att vår tidsplan var begränsad. Varje steg under arbetets gång har redogjorts noggrant så att resultatet ska vara så transparent som möjligt, vilket ger studien ett inslag av en systematisk litteraturöversikt.
I analysen av de valda artiklarna kan kunskapsläget fastslås och vetskap om hur området forskats kring tidigare inhämtas, det framkommer även information om vad som inte forskats kring tidigare (Friberg, 2017). Genom den här kartläggningen kommer vi att kunna ge en bild av vilken forskning som finns och vilket område det behöver forskas mer på.
12
5.2 Urvalskriterier
Friberg (2017) betonar vikten av att anteckna de urvalskriterier och erfarenheter som erhålls av de olika sökningarna under arbetets gång. Genom att dokumentera vilka avgränsningar som gjorts och hur litteratur sorterats bort kan inklusions- och exklusionskriterierna sedan presenteras i metodkapitlet. Friberg skriver också att när sökning av litteratur pågår finns det avgränsningar som kan göras för att underlätta urvalet när det som inte tillhör författarens område kan sorteras bort.
Då den tidsram vi hade att förhålla oss till inte gav utrymme att granska en alltför stor mängd forskning så utarbetades vissa inklusionskriterier i syfte att avgränsa sökresultaten. Genom inklusionskriterierna så uppstod också ett antal exklusionskriterier.
5.2.1 Inklusionskriterier
I den här studien inkluderas artiklar som handlar om barn som har eller har haft en frihetsberövad förälder. Utöver det har den forskning vi granskat varit:
- publicerad mellan åren 2010–2019
- vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade (peer reviewed) - skrivna på engelska
- relevanta gentemot det syfte och de frågeställningar den här studien har - och innehållit ett abstract och/eller en tydlig sammanfattning
Vi har valt tidsspannet 2010–2019 då vi vill att den forskning vi läser ska vara så ny och aktuell som möjligt. Anledningen till att vi vill använda oss av vetenskapliga artiklar är att i vetenskapliga artiklar finns den senaste forskningen kring ett ämne eller ett problem
publicerad. Vetenskapliga artiklar har därtill redan blivit utsatta för bedömning då varje manuskript som en forskare eller forskargrupp sänder in till en vetenskaplig tidskrift
genomgår en fackgranskning. Anledningen att vi valt att söka enbart engelska artiklar är att vi genom tidigare erfarenheter vet att majoriteten av de vetenskapliga artiklar som finns
publicerade är skrivna på engelska. Friberg (2017) menar att forskare, genom att publicera sin forskning, vill nå ut så långt som möjligt med sina resultat. Sådan spridning ger andra forskare möjlighet att bygga vidare på resultaten i en strävan att skapa solid kunskap, och den ger möjlighet för praktiker att använda forskningens resultat. Engelska är numera vetenskapens officiella språk.
Slutligen ville vi att artiklarna skulle innehålla ett abstract, detta för att vi såg det som ett sätt att spara på tid då det skapligt fort går utläsa via en artikels abstract om den är relevant för syftet eller ej.
5.2.2 Exklusionskriterier
13 - skett före 2010
- inte varit kvalitetsgranskad (peer reviewed) - inte varit skriven på engelska
- inte i huvudsak behandlar forskning om hur en förälders frihetsberövande påverkar ett barn
I exkluderandet av artiklar så gjorde vi skillnad på artiklar som handlade om barns tankar och upplevelser och de som handlade om påverkan. Flertalet artiklar hade barn till
frihetsberövade föräldrar som huvudsakligt forskningsämne men med inriktning på
upplevelser vilket inte var vad vi i huvudsak var ute efter att kartlägga. I en del av sökningen dök samma artiklar upp i olika databaser vilket gjorde att de valdes bort automatiskt, då vi redan valt med dem i en tidigare sökning i en annan databas.
5.3 Litteratursökning
Denscombe (2018) skriver att litteratursökningen spårar upp de relevanta källor som ska tas med i litteraturöversikten. Det finns en rad olika vägar att gå för att identifiera de publicerade arbeten som finns inom ett särskilt område, men dessa kräver i allmänhet att nyckelord används. Nyckelorden fångar in själva kärnan i det område som forskaren vill undersöka. Denscombe menar vidare att rustad med fyra till sex nyckelord, helst rangordnade efter betydelse i förhållande till undersökningsområdet, kan forskaren få ut så mycket som möjligt av sökningen genom att använda:
- webbläsare på internet (databaser) som ger tillgång till relevant litteratur i global skala, inklusive den senaste forskningen från en enorm mängd olika källor.
- bibliografier som tillhandahåller färdiga förteckningar över publicerade källor inom ett ämnesområde och som är tillgängliga på bibliotek.
Forsberg och Wengström (2016) skriver att konsten att söka fakta i databaser handlar om att formulera rätt frågor, avgöra hur gamla arbeten som ska ingå och på vilket språk samt vilka studietyper som är intressanta. Utifrån frågeställningen bestäms kriterier för sökningen. Därefter är nästa steg att välja databas och sökbegrepp.
14
Under studien har det funnits tillfällen där vi önskat bredda sökningen och även tillfällen där vi velat smalna av sökningen. Forsberg och Wengström (2016) tar upp att ett vanligt sätt att välja sökbegrepp är att utgå från ord i frågeställningen och söka på enstaka ord eller
ordkombinationer med hjälp av logiska sökoperatorer. Sökorden kombineras då i en
fritextsökning med hjälp av de så kallade booleska operatorerna »AND«, »OR«, och »NOT«:
- Operatorn AND hittar referenser som innehåller både A och B (A AND B). Den här kombinationen används för att begränsa en sökning och för att ge ett »smalare« resultat.
- OR hittar referenser som innehåller A eller B. Den här kombinationen utvidgar en sökning och ger ett bredare resultat.
- NOT hittar referenser som innehåller A men inte B. Den här kombinationen begränsar sökningen.
Denscombe (2018) lyfter också fram att ett annat användbart sätt att identifiera nyckelkällor är att studera de referenser som ges i böcker och artiklar. Dessa ger en bra antydan om de viktigaste arbetena inom området och måste tas med bland källorna i litteraturöversikten. Även Forsberg och Wengström (2016) skriver att litteratursökningen kan ske genom
databassökning eller manuellt. En manuell sökning kan genomföras på olika sätt varav ett sätt är att när man har hittat en intressant artikel som rör problemområdet bör det första steget vara att studera referenslistan eftersom där finns andra artiklar som rör ämnet. Detta
tillvägagångssätt användes i den här studien för att hitta referenser till inledning och begreppsdefinitioner.
5.4 Urvalsförfarande
I sökningen av materialet togs beslutet att dela upp arbetet genom att en av oss sökte i databasen SocIndex och den andra sökte i databasen CINAHL med de sökord och
begränsningar som vi tidigare har nämnt. Beslutet grundades i att studierna behövde anpassas till våra olika livssituationer, vilket gjorde att studierna inte alltid kunde genomföras
samtidigt. Var och en gick sedan systematiskt igenom de sökträffar som frambringades i respektive databas och valde i ett första steg ut de sökträffar vars titel och abstract såg ut att stämma överens med vår studies syfte.
Tillsammans gav de genomförda sökningarna 14 utvalda sökträffar. Efter det skedde en gemensam genomgång samt diskussion. En diskussion var nödvändig för att tillsammans kunna göra en tillfredsställande bedömning om resultatens relevans för vår studies syfte och frågeställningar.
15 sökningen genererade i 4 utvalda sökträffar. Ytterligare en sökning gjordes i Google Scholar med samma sökord som i övriga databaser, det gick däremot inte att begränsa sökningen i samma utsträckning utan bara genom datering på när sökträffarna blivit publicerade. Detta i kombination med att de sökträffar som genererades till största del var desamma som redan funnet material så beslutades att inte använda de träffar som uppkom i Google Scholar. Folkhälsomyndigheten (2017) tar upp att det i planeringen ingår att ta ställning till om de sökstrategier som används varit uttömmande (principen om att hitta all litteratur) eller ändamålsenlig (principen om att hitta tillräckligt mycket litteratur). Då det för vår del vore omöjligt att använda oss av uttömmande sökstrategi så bestämde vi att vår kunskapsbank bestod av tillräckligt mycket litteratur.
I detta skede fanns en kunskapsbank bestående av 18 utvalda sökträffar.
När artiklarna hade valts ut blev nästa steg att gå igenom varje artikel mer ingående, vilket gjordes genom att granska artikelns abstract och innehåll ytterligare för att avgöra om artikeln skulle vara kvar eller om den skulle tas bort. Folkhälsomyndigheten (2017) tar upp att i en relevansbedömning, vilken handlar om att enbart inkludera studier som kan antas besvara frågeställningen, så ska alla studier som bedöms vara relevanta efter gallringen utifrån
titel/abstract sedan läsas i fulltext. Vår bedömning var dock att den tidsram vi hade att förhålla oss till gjorde det omöjligt för oss att läsa igenom alla artiklar i fulltext och därför gjordes en gemensam överskådlig läsning av varje artikel med särskilt fokus på metod, resultat samt diskussion och avslutades med en dialog om artikelns vara eller inte vara.
Efter en sista genomgång valde vi att exkludera 2 artiklar på grund av att de inte svarade mot våra frågeställningar i tillräcklig utsträckning. Därav är vårt slutresultat de 16 artiklar vi använt oss av i resultatdelen (se bilaga 1).
För att avgöra kvaliteten på de utvalda artiklarna utgick vi från mallar för kvalitetsgranskning som gick att finna i Friberg och Wengström (2016). Mallarna har använts som ett stöd för granskningen och som hjälp för vilka kriterier gällande kvalitet vi bör ta mest hänsyn till. Enligt Friberg och Wengström bör en kvalitetsbedömning minst omfatta studiens syfte och frågeställningar, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Vi har gjort en så
noggrann genomläsning som möjligt, vilket innebär att vi läst igenom varje artikels metoddel, resultatdel och diskussionsdel, för att få en så tydlig bild av artikelns innehåll som möjligt (se bilaga 2). De faktorer som nämns här i kombination med att samtliga artiklar i studien är peer-reviewed gör att vi bedömer kvaliteten på samtliga artiklar som hög.
5.4.1 Analysmetod
Vi har använt oss av tematisk analys som analysmetod. I en tematisk analys kan mönster eller teman i data identifieras på två primära sätt; på ett induktivt sätt eller på ett teoretiskt
16 området eller ämnet. En 'teoretisk' tematisk analys syftar till att drivas av forskarens teoretiska eller analytiska intresse för området och är således mer uttryckligen analytisk driven. Den här formen av tematisk analys tenderar att ge en mindre rik beskrivning av data överlag, och en mer detaljerad analys av vissa aspekter av uppgifterna (Braun & Clarke, 2006). Vi har utgått från våra frågeställningar och kodat med hjälp av den teoretiska tematiska analysmetoden. I och med att vi på förhand visste vad vi sökte efter så kunde vi påbörja analysarbetet redan i de första genomläsningarna.
En fördel med tematisk analys är att den är flexibel och relativt enkel och snabb att lära sig och att genomföra. Den passar sig för forskare med liten eller ingen erfarenhet av kvalitativ forskning (Braun & Clarke, 2006). Vi har viss erfarenhet av kvalitativ forskning som vi fått under studier på socionomprogrammet och anser utifrån det att det här är en metod som passar in samt att den explorativa ansatsen gav oss en struktur att följa vad gäller att granska
artiklarna och redovisa resultaten.
Nackdelar med tematisk analys kan bland annat vara att forskaren inte har möjlighet att göra anspråk på språkanvändning och att det är begränsad möjlighet att tolka någonting utöver det beskrivna (Braun & Clarke, 2006). För vår del anser vi att det är en nackdel som vi inte påverkas av då vår studie inte syftar till att tolka eller på något djupgående vis förstå berättelser utan enbart syftar till att samla in och kartlägga tidigare forskning.
5.4.2 Forskningsetiska överväganden
Forsberg och Wengström (2016) menar att det i en litteraturöversikt är viktigt att inbegripa studier som en etisk kommitté har godkänt eller där noggranna etiska överväganden har gjorts. Det är också viktigt att alla artiklar som ingår i studien redovisas samt även alla resultat, både de som stöder och inte stöder forskarens hypotes. Att endast presentera de artiklar som stöder forskarens egen åsikt vore oetiskt.
Redan innan arbetets gång hade vi en I arbetet med vår litteraturstudie har vi under hela arbetet strävat efter ett objektivt förhållningssätt utan egna värderingar eller förutfattade meningar och på inget vis förvrängt de resultat vi funnit. Alla resultat som kommit fram under analysen har redovisats och ingen artikel har uteslutits.
Det är fyra begrepp som är viktiga vad gäller forskningsetiska överväganden; sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Sekretess finns lagstadgat och då vanligast i offentlighets- och sekretesslagen, tystnadsplikten omfattas också av lagen för vissa
professioner men även av etiska regler, anonymisering eller avidentifiering innebär att kopplingar till enskilda individer tas bort för att inte obehöriga ska kunna ta reda på vem som angett vilket svar och till sist finns även konfidentialitet, som innebär att uppgifter som inkommit i förtroende inte sprids (Vetenskapsrådet, 2017). I den här studien har dessa
17 att samtliga artiklar är peer-reviewed och tänker således att de genom detta bör vara
18
6. Resultat
I den här delen presenteras de forskningsresultat som ligger till grund för kartläggningen i vår studie. De sammanställs utifrån de förutbestämda teman vi skapat med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar.
6.1 Påverkan på fysisk hälsa
I den forskning vi har kartlagt så var fysisk hälsa ett av de teman som framträdde, dock i låg skala i jämförelse med andra teman. Överlag så finns en fysisk påverkan på barn med fängslade föräldrar, framförallt gällande mat och sömn, däremot ser det ut att råda en viss oenighet kring hur stor påverkan är. Enighet finns däremot i studierna om att det här är ett område i behov av mer forskning.
En studie av Jackson och Vaughn (2017) ämnade undersöka huruvida det finns ett betydande samband mellan barn som har en frihetsberövad förälder och problem med mat och sömn. I studien framkom att både pappans och mammans frihetsberövande signifikant ökade risken för ett antal skadliga mat- och sömnbeteenden under barndomen. Gällande sömnen var oddsen för sömnproblem högre bland barn vars pappa frihetsberövats, än om ingen förälder
frihetsberövats. Sömnproblemen ökade inte signifikant om det var mamman som frihetsberövats, däremot ökade risken för kortvarig sömn. Resultaten var liknande runt ätbeteenden då oddsen för riskabla matvanor ökade hos barn vars pappa frihetsberövats, jämfört med barn som inte hade någon frihetsberövad förälder. Mammans frihetsberövande var förknippat med riskabla ätbeteenden på så sätt att barnens konsumtion av godis-, läsk- och snabbmat ökade. Den förutsagda sannolikheten för ett riskabelt mat- och sömnbeteende är dubbelt så stort om båda föräldrarna varit frihetsberövade, jämfört med barn som aldrig haft en förälder i fängelse.
Aningen motstridiga resultat skriver Branigan och Wildeman (2019) om i sin studie som undersöker om det finns något samband mellan övervikt hos ett barn i 9 års ålder och att en förälder blir frihetsberövad samt om det skilde sig åt beroende på vilken förälder det var som fängslades. Den här, liksom tidigare nämnd studie, utfördes genom att mäta och analysera tidigare insamlade data. De resultat som framträdde visade att andelen överviktiga var lägre bland barn vars mödrar varit frihetsberövade än bland barn vars mödrar aldrig varit
19 Skillnaden i oddsen för fetma bland barn vars mamma men inte pappa hade frihetsberövats jämfört med barn vars föräldrar båda hade frihetsberövats var inte signifikanta, medan skillnaden i risken för fetma bland barn som enbart haft en frihetsberövad mamma jämfört med barn som bara varit med om att ha en frihetsberövad pappa, var signifikant. Omvänt så kom studien också fram till att barn till frihetsberövade mammor hade signifikant högre odds för att ligga inom det rekommenderade intervallet av BMI jämfört med barn vars föräldrar aldrig hade frihetsberövats.
Branigan och Wildeman (2019) konstaterar att föräldrarnas frihetsberövande var förknippade med lägre odds för att ett barn skulle vara överviktigt, men bara när barnets mamma hade fängslats. Pappans frihetsberövande hade inte någon signifikant effekt på barnets kroppsvikt. Den här upptäckten överensstämmer enligt författarna med en växande mängd forskning som tyder på att påverkan av frihetsberövade föräldrar varierar beroende på om det är barnets mamma eller pappa som blir frihetsberövat. Däremot vill författarna framföra att de är försiktiga med att lägga fram att en frihetsberövad mamma är en skyddande faktor för barns hälsa; beteenden relaterade till fysisk hälsa, såsom matintag och fysisk aktivitet, kan helt enkelt vara enklare för vårdnadshavare att reglera än den känslomässiga upplevelsen av att ha en frihetsberövad förälder.
Utöver faktorer som mat och sömn visar data från National Survey of Children's Health 2011– 2012 i en beskrivande studie att barn som upplevt frihetsberövande av en förälder hade fler fysiska hälsoproblem, till exempel astma (14 procent mot 8 procent) och fetma (21 procent mot 15 procent). Den studien hade vissa begränsningar - den såg inte på förändringar över tid, den skilde inte mellan om det var mamman eller pappan som frihetsberövats och den
inkluderade inte frihetsberövade föräldrar som inte bodde i samma hem som barnen. Ändå tyder resultaten på att barn från fängslade föräldrar löper risk för sämre hälsa (Turney & Goodsell, 2018).
6.2 Påverkan på psykisk hälsa
20 forskningsslutsats kommer Källström, Hellfeldt och Nylander (2019) med då de menar att all påverkan på den psykiska hälsan, förutom alkoholmissbruk, är vanligare bland barn som upplevt att ha en förälder i fängelse (Källström, Hellfeldt, & Nylander, 2019).
Barn till föräldrar i fängelse upplever ofta flera emotionella och sociala svårigheter, såsom att de bevittnar föräldrarnas kriminalitet, arrestering och domstolsförhandlingar samt att de separeras från sina föräldrar, får mindre inkomst, en instabil hemsituation, ändringar i vem som är omsorgsgivare, stress i samband med att besöka sin förälder i fängelset och skam eller stigmatisering kopplat till förälderns relation till rättssystemet. Det betyder att en förälders frihetsberövande är en riskfaktor för barnens psykiska hälsa, även om det finns flera andra riskfaktorer som skulle kunna göra barnet mer utsatt (Davis & Shlafer, 2016). Förälderns fysiska frånvaro kan i sig bli som ett trauma för barnet tillsammans med andra omständigheter som sker i samband med frihetsberövandet, så som att bevittna förälderns kriminella aktivitet, arrestering eller delar av rättsprocessen (Turney & Goodsell, 2018).
Omsorgsgivaren upplever ofta höga sociala, ekonomiska och psykiska stresspåslag vilket kan påverka miljön som barnet befinner sig i (Bradshaw et al., 2019). Barn som varit med om att ha en fängslad förälder upplever att de inte fått frågan “Hur mår du?” varken av
socialarbetare, familj eller fosterfamilj vilket medför känslan av att de inte hade någon att prata om sina känslor med under sin förälders frihetsberövande (McGinley & Jones, 2018). Barn som haft en förälder i fängelse har ångest i högre utsträckning än andra barn. De står inför en ökad mängd stress i olika livsområden, vid jämförande med andra barn. Stressen tar sig, utifrån en studie som genomförts med nioåriga barn, uttryck genom en högre nivå av ångest, oro och känslomässiga svårigheter samt en lägre nivå av lycka (Bradshaw et al., 2019).
Medan Källström et al. (2019) å ena sidan menar att ångest är ett exempel på en sådan påverkan som inte helt kan fastställas vara något som sker specifikt hos barn som har en förälder i fängelse, även om det till viss del är och verkar vara vanligare bland de här barnen. Bradshaw et al. (2019) visar å andra sidan forskning där barn själva uppger att de hade en högre nivå av stress och oro tillsammans med en lägre känsla av glädje när föräldern befunnit sig i fängelse. De här aspekterna av påverkan på unga vuxna utifrån att de haft en förälder i fängelse under barndomen kan vara en reflektion av de problem och den stress de utsätts för bara av det faktumet att en av föräldern är frihetsberövad (Nylander et al., 2018).
21 Det kan vara svårt att skilja svårigheterna som påverkar ett barns välbefinnande från hur ett barn mår innan till hur det mår efter att en förälder blivit frihetsberövad, eftersom vissa av de svårigheter som observerats efter frihetsberövandet kan ha funnits redan innan föräldern hamnade i fängelse. Att identifiera vilka omständigheter som påverkat barnets välbefinnande enbart på grund av förälderns frihetsberövande skulle kräva en studie som slumpmässigt valde ut barn att ha en fängslad förälder eller inte, vilket skulle vara både oetiskt och omöjligt. Med tanke på de hinder som finns för att forska om detta ämne har forskare hittills litat nästintill helt på icke-experimentella data. Däremot är inkomst, stabilitet i relationer, föräldraskap och psykisk hälsa vitala delar för ett barns välbefinnande, vilket gör det troligt att barnet påverkas negativt av att de här delarna inte fungerar (Turney & Goodsell, 2018).
Viss forskning visar på olika resultat kopplat till ett barns psykiska hälsa. Det finns forskning som visar resultat på att barn som har en frihetsberövad förälder inte är i större risk för psykisk ohälsa än andra barn, men dessa resultat kan ha uppkommit utifrån att
undersökningen gjordes under olika tidpunkter av förälderns frihetsberövande och en del av undersökningen gjordes med barn med föräldrar som blev frihetsberövade redan innan barnet föddes (Davis & Shlafer, 2016). Det är därför svårt att fastslå signifikanta skillnader på den psykiska hälsan mellan barn som har haft en förälder i fängelse och barn som inte har haft det. Däremot, att barn som har haft det upplever mer utsatthet angående stöld av ägodelar, verbal misshandel, åsidosättande samt för mer våld i hemmet och i nära sociala relationer är
fastställt. Det är dock bara adhd och depression som ger en klart högre påverkan på barn som haft en förälder i fängelse under barndomen, än andra barn (Källström et al., 2019). Oavsett vilken påverkan det har på ett barn att ha en frihetsberövad förälder så visar forskning tydligt att det är en unik situation för ett barn vilken kan orsaka långvarig påverkan på barnets liv (Will et al., 2014).
6.2.1 Beteende
Förlusten av en förälder är en stor livshändelse, vilket ändrar livet för de berörda. Det är inte bara förlusten av föräldern som påverkar barnet dock, det är även förlusten av vänner, familjemedlemmar, inkomst och en känsla av tillhörighet och identitet (McGinley & Jones, 2018). Traumat som barnet upplever, liksom förlusten av förälderns fysiska och emotionella närvaro, kan hindra barnet från att utveckla sitt beteende och sin kognitiva förmåga (Turney & Goodsell, 2018). De här barnen har troligen multipel problematik, såsom att det har en
ekonomisk utsatthet och/eller att de tillhör en minoritetsgrupp och har kanske inte tillgång till samma hjälp och stödinsatser som andra barn i samma situation (Davis & Shlafer, 2016). Att ha en frihetsberövad förälder under barndomen kan vara relaterat till ett
22 att de genomfört ett självmordsförsök. Det är även mer sannolikt att de i högre grad hamnat på sjukhus för psykiatrisk vård, haft självmordstankar, genomfört självmordsförsök eller blivit arresterad av polisen. Tolv procent av dem har varit på sjukhus för psykiatrisk vård, jämfört med fem procent bland de som inte varit i den situationen (Nylander et al., 2018).
Utöver den risk som finns att utveckla ett brottsligt beteende när ett barn har en frihetsberövad förälder finns övriga risker också, så som att jämnåriga har kriminella beteenden eller att vissa områden som barnen bor i är utsatta områden. Det gör alltså att de med frihetsberövade
föräldrar har fler riskfaktorer att förhålla sig till, än andra jämnåriga (Will et al., 2014). Källström et al. (2019) beskriver ett annat resultat, att det inte finns tidigare forskning som stöttar att alkoholmissbruk, kriminalitet och fysisk aggression är påverkan som specifikt uppstår i barn som har en förälder i fängelse, även om det till viss del är vanligare bland de här barnen. Det finns däremot barn som haft en förälder i fängelse under barndomen där det finns en högre grad av adhd-symptom, depressivitet, ångest, fysiska utbrott och kriminalitet. De depressiva symptomen skulle kunna bygga på stress och stigma som kan följa en sådan situation. Adhd-symptomen kan vara en reflektion på genetiska karaktärsdrag som deras förälder också haft, vilket även var anledningen till att föräldern utförde ett brott från första början.
Turney och Goodsell (2018) menar att det mest varaktiga fyndet i forskning om detta ämne är att en förälders frihetsberövande, speciellt pappans, har skadlig påverkan på ett barns
beteende. Flera studier som publicerats visar på att barn som har eller har haft en pappa i fängelse har större risk att utveckla ett utagerande och aggressivt beteende; såsom att förstöra saker, hamna i slagsmål, attackera personer eller kräva mycket uppmärksamhet, vilka är beteenden som rapporterats av omsorgsgivare till dessa barn. Vidare, enligt Turney och Goodsell, är det forskning som publicerat liknande slutsatser, att konsekvenserna av att ha en pappa i fängelse gör att barnet får beteendeproblem i form av att bli tillbakadragen, ängslig eller hamnar i kriminalitet i ung ålder. Wilderman (2010) pekar i samma riktning när han beskriver att en association som kunnat fastställas är sambandet mellan en pappas
frihetsberövande och en pojkes aggressiva beteende. Det är mestadels pappans frånvaro och det traumat som följer pappans frånvaro som orsakar pojkens aggressiva beteende, och inte andra faktorer. Forskning visar däremot att även om aggressiviteten inte försvinner för att pappan hamnar i fängelse så kan den ändå minskas av att pappan inte längre befinner sig i hemmet. Medan forskning ibland föreslår att det finns en koppling mellan en pappas
frihetsberövande och en flickas aggressiva beteende så är detta inte ett samband som kunnat bekräftas.
23 droganvändande. Det finns resultat som tyder på att de skadliga beteendeförändringarna när en mamma blir fängslad kan öka över tid (Turney & Goodsell, 2018).
När ett barn har beteendeproblematik redan tidigt i livet kan det öka risken för svårigheter även senare i livet, såsom en antisocial personlighet som vuxen och brottslighet redan i ung ålder (Bradshaw et al., 2019). Det är tydligt att barnet går igenom svåra utmaningar, däremot visar forskning även att det medför personlig utveckling. Det finns barn som växt upp och tagit examen från universitet, varit mentorer för andra och i ledarroller. Det finns fall där barnen blivit advokater senare i livet, för att de blivit inspirerade under fallet som pågått med sin förälder. Vissa av barnen har hittat stöd hos vänner, lärare och familj under processen av fängslandet. Däremot behöver de flesta barn mer hjälp än vad som finns tillgängligt, vilket gjorde att barnet var tvunget att bli mer självständigt. Att bli mer självständig kan både vara positivt och negativt, positivt för att det är en strategi för att klara sig men negativt för att det är något som barnet behöver göra för att klara sig eftersom det inte verkar erbjudas någon annan hjälp (McGinley & Jones, 2018).
Barn med frihetsberövade föräldrar sätter ofta andra människors känslomässiga behov före sina egna, såväl som att skydda yngre syskon. De behöver ofta växa upp för snabbt och att vara mogen blir påtvingat redan tidigt. Speciellt vid våldsbrott kan barnet ha behövt växa upp redan innan frihetsberövandet, eftersom det innebär hantering av hög press i ung ålder att växa upp i ett hushåll med våld (McGinley & Jones, 2018).
6.3 Påverkan på sociala relationer
6.3.1 Familjerelationer
En förälders frihetsberövande blir ansträngande för hela familjen, vilket ger stora
konsekvenser på barnets liv. Ett exempel är att när en av föräldrarna hamnar i fängelse ökar risken att föräldrarna separerar eller skiljer sig. För de föräldrar som väljer att fortsätta vara tillsammans ökar konflikterna (Turney & Goodsell, 2018). Den här typen av förlust lämnar också ofta barnet förvirrat, eftersom föräldrarna är borta på obestämd tid med begränsad kontakt. Vissa familjer väljer att inte avslöja alla detaljer om frihetsberövandet för barnet, vilket gör förlusten ännu mer förvirrande (Johnson & Easterling, 2015).
När det kommer till kontakten mellan tidigare fängslade föräldrar och deras barn pekar forskningen på begränsningar vad gäller materiell osäkerhet och komplexitet i
familjeförhållanden. De negativa effekterna på ett barns välbefinnande av att ha en frihetsberövad förälder är ofta kopplade till den frihetsberövade förälderns ekonomiska osäkerhet. Ett stabilt boende är dock, mer än inkomst, förknippat med en nära och regelbunden kontakt mellan förälder och barn (Western & Smith, 2018). Vidare skriver Western och Smith att i situationer där barnet inte bor tillsammans med sin tidigare
24 resurs som främjar relationen mellan förälder och barn. Tidigare frihetsberövade föräldrar träffar också sina barn mindre regelbundet i de fall där de har barn med flera olika partners och om det samtidigt saknas stöd från andra familjemedlemmar.
Kjellstrand och Eddy (2011b) fann i sin rapport, där de tittat på skillnader mellan barn som haft en frihetsberövad förälder och barn som inte haft det, att en större andel av de barn som upplevt frihetsberövande bor med antingen en ensamstående förälder eller i en styvfamilj, än andra barn.
Ytterligare forskning visade också att en boendesituation där barnet bor tillsammans med en tidigare frihetsberövad förälder ökar risken för att en ungdom hamnar i ett substansmissbruk, jämfört med om ungdomen inte bor tillsammans med den föräldern. Det är möjligt att den tidigare frihetsberövade föräldern, boende i samma hushåll, har socialiserat ungdomen in i substansanvändning och/eller bidragit till att ungdomen har lättare att få tillgång till droger (Gifford et al., 2019).
Att ha stöd från familjen under frihetsberövandet är kopplat till en regelbunden kontakt med biologiska barn efter frisläppandet. Mor- och farföräldrar, som tillhandahåller stabila bostäder, hjälper ofta föräldern, barnet och andra familjemedlemmar att hantera relationen under
frihetsberövandet. Kort sagt, föräldrar som har kontakt och stöd före och under tiden som frihetsberövad och som har en bra relation med barnets andra förälder är mer benägna att sedan bo med sina barn eller träffa dem regelbundet. Oddsen för samboende är 16 gånger högre för föräldrar som inte använder droger eller alkohol, jämfört med dem som gör det (Western & Smith, 2018).
Även Nylander et al. (2018) har studerat förhållandet mellan barn och deras frihetsberövade förälder genom att jämföra unga vuxna som haft en förälder i fängelse under sin barndom med de som inte haft det, genom att mäta skillnader i deras familjeförhållanden. Det visade sig att ha haft en förälder i fängelse var tydligt relaterat till att känna sig mindre älskad under barndomen och att ha mindre kontakt och stöd från båda föräldrarna i vuxen ålder, jämfört med andra unga vuxna. Liknande slutsatser om lägre nivåer av stöd kom Siennick (2014) fram till. Hon menar att tidigare frihetsberövade mammor är mindre benägna att ge pengar och erbjuda boende till sina minderåriga barn, jämfört med tidigare frihetsberövade pappor. Vissa bevis på effekter mellan föräldrarna hittades; en förälders frihetsberövande kan öka
sannolikheten för att den andra föräldern bidrar med mer ekonomiskt stöd under barndomen och minska sannolikheten för deras stöd vad gäller bostad. Nylander et al. (2018) beskriver i sin studie att unga vuxna rapporterar om mindre frekvent kontakt och sämre relationer med både sina mammor och pappor, än de som inte haft en förälder i fängelse.
I intervjuer som gjorts med barn pekar svaren mot att barn med en fängslad förälder definierar ''familj '' på olika sätt, och att definitionen formar hur de uppfattar sin fängslade förälder, deras roll i förälderns liv och deras hopp och förväntningar på en framtida relation.
25 regelbunden kontakt med dem före fängelset var också bland de mest ambivalenta om
återföreningen efter fängelsetiden, vilket tyder på att familjer med liknande upplevelser kan ha unika stödbehov inför den (Johnson & Easterling, 2015). Utöver skillnader i
familjesammanhang och hur relationerna fungerar inom familjen går det att märka skillnader i föräldraskap, eftersom föräldrar i familjer med en historia av frihetsberövande är mindre benägna att använda effektiva strategier i sitt föräldraskap. I familjer som upplevt ett frihetsberövande var användningen av inkonsekvent och olämplig disciplin i genomsnitt större än i familjer som inte hade upplevt det (Kjellstrand & Eddy, 2011b).
Tydligt i forskningen är att en förälders frihetsberövande påverkar barnet över tid. Ungdomar som har en historia av att ha eller ha haft en frihetsberövad förälder är inte bara utsatta för fler riskfaktorer kopplade till föräldrar och familj utan löper även högre risker för svårigheter i övergången till vuxenlivet (Kjellstrand & Eddy, 2011b). Även när övriga svårigheter som kan uppstå är inräknade, saknar många barn till frihetsberövade föräldrar familjebaserade
skyddsnät som möjliggör framgångsrika övergångar till vuxendomen och återhämtning från utmaningar såsom sjukdom eller arbetslöshet (Siennick, 2014). Detta är något som även Gifford et al. (2019) kommit fram till; fängslandet av en förälder är förknippat med betydande hinder under övergången till vuxen ålder. Som exempel ges att stå anklagad för brott,
spendera tid i fängelse, inte fullfölja gymnasiet, bli förälder vid en ålder yngre än 18 år och att vara socialt isolerad. Eftersom faktorerna fanns kvar även vid redogörelse för ett brett
spektrum av barns övriga utmaningar och besvär, såsom fattigdom och misshandel, tyder det på att erfarenheten av att ha haft en frihetsberövad förälder har en varaktig betydelse i barnets vuxna liv. Gifford et al. menar vidare att barn till fängslade föräldrar har en ökad risk för brist på socialt stöd under sina år som unga vuxna och att det blir oroväckande med tanke på att social anknytning i vuxen ålder är avgörande för välbefinnande och hälsa och kan också bidra till möjligheter inom andra livsområden, till exempel att hitta ett stabilt jobb.
6.3.2 Stigmatisering
En medlem av en stigmatiserad grupp kan påverkas av den stigmatiserande egenskapen även om det inte är något de personligen är en del av. Barn till frihetsberövade föräldrar faller under den här kategorin, de är inte stigmatiserade utifrån något de själva har orsakat utan utifrån något deras föräldrar gjort (Philips & Gates, 2010). Det kan bli en större påverkan på de här barnen än för andra med stigmatiserande olikheter eftersom det är fortfarande är så pass ovanligt att ha en förälder i fängelse (Bradshaw et al., 2019). Barnet till den
frihetsberövade föräldern kan uppleva stigma och skam som i sin tur påverkar det sociala agerandet och olika inlärningsprocesser, vilket barn som inte har haft någon frihetsberövad förälder troligtvis kan hantera mer obehindrat (Turney & Goodsell, 2018). Beroende på vilket brott som utförts av föräldern följer olika sorteras stigmatisering, det är skillnad på
26 2010). Känslan av skam blir till exempel större om det handlar om att föräldern utfört en våldtäkt (McGinley & Jones, 2018).
Barn har uttryckt att stigmatisering och skam var bland det svåraste att hantera av de utmaningar som uppstår vid en förälders frihetsberövande. Barn har också rapporterat att känslan av skam blev större när lärare, socialarbetare, polis och andra familjemedlemmar sa att de inte kommer att hamna i samma situation som sina föräldrar. Något av det mest smärtfyllda runt stigmatisering har barn uttryckt var att bli personligt dömda för det som föräldern gjort (McGinley & Jones, 2018). Antingen påverkas barnet negativt genom att vara ett av de barn som har en förälder i fängelse, eller så accepterar barnet att andras syn på barn som har en förälder i fängelse stämmer in på dem personligen. Att ett barn möter andras stereotypiska bilder av den grupp de tillhör kan skapa känslor av skam eller djup rädsla för att bli dömd eller att inte möta de ideal som krävs för att ses som en värdig person (Philips & Gates, 2010).
Det blir en stress för barnet att inte berätta om situationen för nära och kära samt att inte veta om det går att lita på att de som vet om hur situationen är, inte berättar det för någon mer. Genom att dölja den stigmatiserande olikheten kan det bli att barnet håller det hemligt även för de som är stigmatiserade på liknande sätt och som annars skulle kunna vara ett stöd för dem, vilket i sin tur kan göra att barnet känner sig frånkopplad från sig själv genom att dölja en stor del av sitt liv från andra (Philips & Gates, 2010). Att hålla situationen hemlig kan även göra det svårare för barnet att hantera sin förlust (McGinley & Jones, 2018). Barn som har frihetsberövade föräldrar oroar sig, kortsiktigt, för hur de och deras föräldrar kommer bli sedda av andra efter att de lärt sig att deras föräldrar har stigmatiserande olikheter gentemot andra barns föräldrar. Långsiktigt försöker barnen i vissa fall hålla sin förälders fängslande en hemlighet från andra för att skydda sig själva från stigmatisering. Rädslan för skam och stigmatisering kan i vissa fall vara värre än hur barnet och familjen faktiskt blir behandlad (Philips & Gates, 2010).
