EXAMENSARBETE
Konceptframtagning av pelletsförråd
Anders Svensson
Sammanfattning
Detta examensarbete har utförts vid Högskolan Väst på uppdrag av Innovatum AB[19] och Pellsam[20]. Det är finansierat av Innovatum AB, Pellsam samt Naturvårdsverket.
I dagsläget finns det, i Sverige, två huvudalternativ för distribution av pellets, bulkbil eller leverans i småsäckar förpackade på pall. Mellan dessa två sätt finns ett glapp. Genom att fylla detta hoppas pelletsbranschen kunna locka till sig en större marknad.
Målet har varit att göra en konkurrensanalys av pelletsförråd på marknaden, generera en idébank för nya distributionssätt och lagringsmöjligheter för pellets samt att utveckla en ny typ av pelletsförråd som bidrar till bekvämare pelletseldning för fler målgrupper.
Resultat har uppnåtts genom informationsinsamling, intervjuer, studiebesök och produktutvecklingsarbete.
Arbetet har genererat en ny typ av pelletsförråd. Detta är sammankopplat till ett nytt distributionssätt av pellets som bygger på upprättandet av lokala pelletsdepåer.
Författare: Anders Svensson
Examinator: Universitetsadjunkt Björn Lander
Handledare: Ingrid Karlsson, Innovatum AB, Design Center Program: Maskiningenjör med inriktning mot design
Ämne: Industriell Design Examensnivå: Högskoleexamen Datum: 2006-03-10 Rapportnummer: 2006:DE01
Nyckelord: Pelletsförråd, industridesign, konceptgenerering, idébank, produktutveckling, pellets Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap,
461 86 Trollhättan
Summary
This degree project was conducted at University West, commissioned by Innovatum AB and Pellsam. It is finaced by Innovatum AB, Pellsam and Naturvårdsverket, the Swedish Environmental Protection Agency.
There are presently two main ways for distributing pellet in Sweden. Bulk trucks or delivery in small bags packed on a pallet. There is a gap between these two ways. The Pellet industry are hoping to attract a larger market by filling this gap.
The aim of the project has been to benchmark pellet storages present at the market, generate ideas for new ways of distributing and storing pellet and develop a new type of pellet storage that contributes to more convenient pellet heating.
The result has been achived by gathering of information, interviews, study visits and product development work.
The project concluded with a new type of pellet storage. A combination of mailbox, The storage is combined with a new type of pellet distribution, based on the establishment of local pellet depots.
Author: Anders Svensson Examiner: University adjunkt Björn Lander
Advisor: Ingrid Karlsson, Innovatum AB, Design Center
Programme: Mechanical Engineering, with a direction at Industrial Design
Subject: Industrial Design Level: University diploma Date: March 10, 2006 Report Number: 2006:DE01
Keywords Pellet storage, industrial design, concept generation, product development, pellet Publisher: University West, Department of Technology, Mathematics and Computer Science,
S-461 86 Trollhättan, SWEDEN
Förord
Examensarbetet har skett på uppdrag av Innovatum AB och branschorganisationen Pellsam. Det är en del av KLIMP-projektet; ”KLIMP-Innovatum miljödesignåtgärd”, som förutom de tidigare två nämnda, även finansieras av Naturvårdsverket. KLIMP (Klimatinvesteringsprogram) stödjer projekt som bidrar till att minska mängden utsläpp av växthusgaser.
Gruppen som jobbar med projektet består av Morgan Magnusson projektledare, Karin Stenlund projektkoordinator, Olof Arkelöv representant för branschorganisationen Pellsam, Ingrid Karlsson industridesigner, Lars Åbom och Sven Lassen installatörer.
Tack till de personer som ställt upp vid intervjuer och besök!
Ett särskilt tack riktas till Ingrid Karlsson för god handledning, Kent Andersson för engagerat stöd genom hela processen, Karin Stenlund för ordnad arbetsplats på Innovatum och hjälp i arbetet, Lennart Walldén för hjälp med prototyptillverkning, Sven Lassen för visning av pelletsanläggningar, Björn Lander för hjälp med rapportskrivning, övrig personal på Innovatum AB Teknik för support och god gemenskap!
Trollhättan, Mars 2006
Anders Svensson
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...i
Summary...ii
Förord...iii
Innehållsförteckning...iv
Nomenklatur...vi
1 Inledning...1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Syfte och mål ...1
2 Avgränsningar...1
3 Designprocessen...2
3.1 Omvärldsanalys ...2
3.1.1 Informationsinsamling och benchmarking...2
3.1.2 Integrerat förråd ...2
3.2 Identifiering av kundbehov ...3
3.3 Idégenerering ...3
3.3.1 Analogier...4
3.3.2 Utbyte av användaren ...4
3.3.3 Resultat av idégenereringen ...4
3.4 Vidareutveckling från idé till koncept ...5
3.4.1 Vidareutveckling från idé till koncept, loop ett...5
3.4.2 Vidareutveckling från idé till koncept, loop två...7
3.5 Förfining av koncept ...9
3.5.1 Förfining av koncept, loop ett...9
3.5.2 Förfining av koncept, loop två...10
3.5.3 Förfining av koncept, loop tre...12
3.6 Uppbyggnad...14
3.6.1 Idégenereringsfas inre konstruktion, loop ett ...15
3.6.2 Idégenereringsfas inre konstruktion, loop två...18
3.7 Modellering av produkten i CAD-program ...19
3.8 Prototyptillverkning...20
4 Resultat ...21
4.1 Analys av resultat ...22
4.2 Rekommendationer till fortsatt arbete...22
Källförteckning...24 Bilagor
A. Konkurrentanalys B. Integrerat förråd
C. Identifiering av kundbehov D. Collage från idégenerering
E. Presentationsmaterial koncept röd, gul, blå och tvåblå.
F. Skisser vidareutveckling från idé till koncept, loop två G. Skisser förfining av koncept, loop ett
H. Anteckningar från avstämningsmöten I. Uppbyggnad
J. Sockelhöjder K. Säckinformation
L. Intervju med Tomas Gädda, Fairflex International M. Anpassning till lastbilsflak, möjlig lastbil.
N. Beräkningar höjd, h för 50º-ig rasvinkel O. Cyklonavskiljare
P. Skisser gjorda under CADmodelleringsprocessen.
Q. CADritning R. Renderingar S. Övriga skisser
Nomenklatur
Pellets är ett biobränsle. Råvaran är restprodukter från skogsavverkning, sågverk-, trä- och massaindustrin.
Kutterspån, sågspån, flis och bark pressas samman till cylinderformade bitar med diametern 6-12 mm. Längden får vara max 4 gånger diametern. Energiinnehållet är 3120 kWh/1 m3 och volymvikten ca 650 kg/m3. Torrhalten är ca 92 % vilket ger en hög verkningsgrad och efterlämnar endast 0.5 % aska. Kvaliteten på svensktillverkad pellets säkras genom standarden SS 18 71 20.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige finns i dagsläget tre sätt att transportera pellets från tillverkare till konsument, se figur 1.1. Det första sättet är med bulkbil. Pelletsen blåses då in i ett förråd med volymen 6-7m3. Det andra alternativet är att köpa pellets i säckar på 15- 20kg förpackade på pall. Användaren måste sen bära säckarna, en och en, för att fylla på i ett mindre förråd som rymmer pellets för en dag upp till en veckas konsumtion.
Det sista alternativet är en storsäck som väger ca 750 kg. Den kräver leverans av tillverkare eller att användaren själv har tillgång till en maskin som klarar hantera den tunga vikten. Detta är inte så vanligt, därför är de två första sätten vanligast.
Pelletsbranschen upplever ett glapp mellan dessa två huvudalternativ. De vill ha ett enkelt sätt för transport och lagring av pellets. Syftet är att göra pelletseldning mer bekvämt för de kundkategorier som ej vill eller kan använda sig av ett bulkförråd. På så vis vill de locka till sig en större marknad.
Figur 1.1 Transportsätt för pellets; bulkbil, småsäckar på pall och storsäck.
1.2 Syfte och mål
• Göra en konkurrentanalys av de förråd samt transportsätt av pellets, från förråd till panna, som finns i dagsläget.
• Arbeta upp en idébank med nya typer av pelletsförråd samt transportsätt av pellets.
• Utveckla ett koncept som förfinas så långt det är möjligt.
2 Avgränsningar
Placeringen av förrådet ska vara utanför huset.
Från början var det tänkt att tillverkningsmaterialet skulle vara trä. Detta ansågs dock snart vara en alltför snäv begränsning, vilket ledde till att den avfärdades.
3 Designprocessen
3.1 Omvärldsanalys
3.1.1 Informationsinsamling och benchmarking
Arbetet började med att så snabbt som möjligt inhämta maximalt med kunskap om pelletsbranschen. Allmän information om pellets inhämtades, hur sker tillverkning av pellets, vilka råvaror används osv. För att få en så bred bild som möjligt studerades förutom förråd även pannor och pelletskaminer. Information inhämtades mestadels från tillverkarnas hemsidor och kompletterades i vissa fall även med telefonintervjuer.
Ett besök gjordes på ÄFAB i Lidköping tillsammans med Morgan Magnusson[8].
ÄFAB är neutrala konsulter inom bioenergi och förbränningsteknik. De har ett eget laboratorium där de genomför förbränningstester på pannor. Mikael Laurén[10] gav en guidad visning av de olika typer av pannor och förråd som de hade inne. Besöket var mycket lärorikt och gav en bra ingång till projektet.
Den 12 dec deltog undertecknad i en Pellets- & Solkonferens på SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, i Borås. Samlade var representanter från pellets- och solindustrin, leverantörer, installatörer, försäljare samt representanter för villaägarna. Konferensdagen avslutades med en diskussion om vad som kan göras för att nå ut till en bredare marknad.
Frågan om förrådslösningar kom upp ett flertal gånger under diskussionen, dock utan att en lösning kunde presenteras. Det gav dock en god indikering på att projektet hade rätt inriktning.
Tillsammans med Kent Andersson[11], gjordes ett besök hos installatören och försäljaren Sven Lassen[9] som driver företaget Saltek. Där gavs en guidning på två anläggningar som använder vacuum för att transportera pelletsen från förrådet till pannan.
Det visade sig vara en både flexibel, effektiv och billig metod. Den har dock brister, främst relaterade till oljud, som bör lösas.
Resultatet av konkurrentanalysen blev en sammanställning av de förråd som finns på marknaden, samt de alternativ som erbjuds för att transportera pelletsen från förråd till panna, se bilaga A. Detta presenterades på ett möte med projektgruppen.
3.1.2 Integrerat förråd
Vid mötet med projektgruppen lades ett förslag fram på att integrera pelletsförrådet i huskonstruktionen redan vid nybyggnation. En tes lades fram om att hus oftast inte
har några fönster på norrsidan, denna skulle då kunna förlängas och förses med dubbla väggar. Utrymmet skulle användas som pelletsförråd. Förslag gavs även på att utnyttja dödutrymmet som uppstår på övervåningen i ett en- och en halvplans hus.
Denna huskonstruktion ger inte full takhöjd på övervåningen vilket medför att utrymmet närmast takfoten är svårutnyttjat.
Uppdrag gavs till undertecknad att undersöka idén vidare samt att ta fram ett presentationsunderlag som kan presenteras för hustillverkare. Resultatet, med antites, presenteras i bilaga B.
3.2 Identifiering av kundbehov
Under projektmötet diskuterades vilka behov som ett pelletsförråd bör uppfylla och vad syftet är med projektet. Dessa har kompletterats med resultatet från en marknadsundersökning[1].
Denna input har sedan sammanställts enligt en modell av Ulrich & Eppinger[2] för att identifiera kundbehov. Se bilaga C.
3.3 Idégenerering
Resultatet från identifieringen av kundbehov togs med i idégenereringsfasen, där det utgjorde identifieringen av ett problem.
Vid generering av idéer är det lätt att fastna i gamla tankebanor eller känna att man är helt tömd på idéer. Det finns då ett antal så kallade brainstormingtekniker som kan hjälpa till att komma över denna tröskel.
Målet är innovativa idéer. För att uppnå det är det viktigt att både vänster och höger hjärnhalva samarbetar. Att logik och kretivitet kombineras.
Grunden är positivt tänkande, att inte avfärda några idéer som dåliga utan att vara öppen. Idéer kan växa och kombineras med varandra. Att de vid första anblicken inte ser mycket ut för världen har ingen betydelse.
I denna process är det viktigt att veta hur man själv fungerar, hur långa pass man skall jobba, när man jobbar bäst, var man finner inspiration.
Under projektets gång har hjärnan varit så inställd på pelletsförråd att mycket av de synintryck som inhämtats automatiskt relaterats till projektet.
Inspiration har hämtats från olika typer av små och medelstora behållare, brevlådor, papperskorgar, återvinningsbehållare, sandlådor mm. Men även från mer skiljda områden som arbetsmaskiner, design- och arkitekturtidskrifter.
Exempel på brainstormingtekniker som använts är analogier och utbyte av användaren.
3.3.1 Analogier
Analogier urskiljer egenskapen från ett helt främmande objekt och kombinerar den med produkten som tas fram. Exemplevis har elefant en snabel som den bla suger vatten med, överflyttat till en temugg kan det bli en mugg där användaren suger i sig drycken från ett rör, se figur 3.1.
Figur 3.1 Analogi mellan elefant och temugg.
3.3.2 Utbyte av användaren
Hur skall ett pelletsförråd konstrueras om det skall användas av en älg? Hänsyn måste tas till älgens storlek, att den bara har ben, inga armar och att den inte kan utföra några finmotoriska övningar. Det skulle kunna ge ett pelletsförråd där luckor öppnas med fotpedaler istället för handtag. Förrådet skulle behöva dimensioneras för den mer oömma hantering som kan väntas från en älg.
3.3.3 Resultat av idégenereringen
Denna fas avslutades med en presentation av ett antal kollage, se bilaga D. Dessa innehöll idéer från det tidigare examensarbetet ”Konceptgenerering av pelletsförråd”[4], idéer från tidigare workshops som hållits på Innovatums initiativ, samt egna idéer. Anledningen till att de två förstnämnda togs med är att kollagen skall användas som idébank vid kommande möten i projektgruppen.
Presentationen hölls för Ingrid Karlsson och Morgan Magnusson. Beslut fattades om att gå vidare med en idé om ett kombinationsförråd, se figur 3.2. Förrådet kombineras med postlåda, uppställningsplats för soptunna och ett utrymme för mellanlagring av returpapper innan det tas till återvinningsstationen. Anledningen till denna kombination är att postlådan skall placeras vid tomtgräns [18], soptunnan skall frekvent ut till gatan för tömning, och ofta är mellanlagringen av returpapp improviserad och i vägen.
Figur 3.2 Grundidén
Varför denna idé valdes var för att den bedömdes, av de närvarande, vara den med störst potential. Den har stor chans att uppfylla kravet på enkel distribution och mindre leveranser samtidigt som den inte inkräktar på bo- eller biyta. Dessa var inte de högst viktade kraven, men de övriga kraven om säkerhet, kvalitet och lite tillsyn, är inte så beroende av typ av förråd, som av dess utformning, därför kunde dessa krav förväntas uppfyllas senare.
3.4 Vidareutveckling från idé till koncept 3.4.1 Vidareutveckling från idé till koncept, loop ett
För att få nya idéer på hur postlåda, returpappsförvaring, pelletsförråd och uppställningsplats för
soptunnan skulle kunna placeras inbördes, tillverkades enkla pappmodeller. Dessa boxar placerades sedan på olika sätt sinsemellan, se figur 3.3.
Figur 3.3 Idégenerering med hjälp av enkla pappmodeller.
Bekvämare soptömning
Sophämtningen är i vissa delar av landet mer automatiserad än i Trollhättan. I exempelvis Jönköping är sopbilarna utrustade med en kran. På kranen sitter det en griparm som lyfter upp sopkärlet och vänder på det så att det töms. Operatören slipper kliva ur bilen. För att detta skall fungera krävs ett fritt spelrum för griparmen kring sopkärlet. Oftast innebär det att användaren får dra ut sitt sopkärl till gatan då det är dags för tömning. En idé uppkom om att anpassa sopkärlets uppställningsplats, vid pelletsförrådet, efter de spelrumsmått som griparmen kräver. Detta skulle bidra till en ökad bekvämlighet då sopkärlet inte skulle behöva dras ut till gatan vid tömning.
Tekniska kontoret i Jönköpings kommun kontaktades för exakta spelrumsmått. Det fria utrymmet bör vara 30-40cm på sidorna av kärlet samt bakåt [12], framåt bör det vara fritt fram till sopbilen. Detta ansågs vara för svårt att uppnå då sopkärlets uppställningsplats skulle bli alltför platskrävande. Idén övergavs.
Fyra koncept med skiljda formspråk togs fram, se figur 3.4. Alla hade sina rötter i samma idéskiss. En viktig förändring, från grundidén, som märks i alla koncept förutom tvåblå, är övergången från två separata förvaringsutrymmen för post och returpapp till ett förvaringsutrymme, som delas av. Denna förändring har produktionsteknisk grund, det är mer kostsamt både ur produktions- och monteringshänseende att ha separata delar. Till viss del förlorades dock den inramande känsla som idéskissen gav, men de kostnadsrelaterade fördelarna överväger.
Figur 3.4 Koncepten som utvecklades från grundidén.
Koncept röd, gul, blå och tvåblå presenterades för Ingrid Karlsson med förhoppning om att ett skulle väljas ut för att förfinas ytterligare, se bilaga E.
Ingrid framförde synpunkter om att koncepten inte hade samma känsla som idéskissen. Gemensamt beslut fattades därför om att gå tillbaks och vidareutveckla idéskissen kombinerad med koncept gul, se bilaga H.
3.4.2 Vidareutveckling från idé till koncept, loop två
De följande dagarna skissades det frenetiskt för att skapa idéer som var mer spännande och dynamiska, bland annat genom att laborera med olika taklutningar.
Onödiga detaljer rensades bort och formerna förenklades. Soptunnan lades till i skisserna för att se vilken roll den hade i att skapa en jämvikt i formen. Det visade sig att den spelade en viss roll. Formerna på de två huvudgeometrierna skissades på sådant sätt att varje del hade sin egen identitet men även så att det gick att se ett släktskap mellan formerna.
Skisserna, se bilaga F, presenterades, tillsammans med en modell på koncept guls takkonstruktion, se figur 3.5, på ett möte med Ingrid Karlsson och Tomas Nyqvist[17].
Figur 3.5 Modell på koncept guls takkonstruktion, skala 1:10.
Anledningen till att modellen byggdes var för att konstruktion var tämligen komplicerad. Det var svårt att få grepp om hur formen skulle se ut i verkligheten
genom att endast titta på en tvådimensionell skiss. Skisser på hur en rakare sidlinje skulle kunna uppnås genom att minska vinkeln alfa presenterades då detta var ett önskemål från Ingrids sida, se figur 3.6.
Figur 3.6 Sidlinjen B , blir rakare ju mindre vinkeln a är.
Skisserna gav förslag på hur postlåde-/returpappsdelen kunde integreras mer med pelletsförrådet. Det bildade en mer homogen enhet, där pelletsförrådet upplevdes mindre ”boxigt”.
Ett mål i framtagandet av en estetiskt tilltalande produkt var att ta fram en form som upplevs som så nätt som möjligt. Med den tilltänkta placeringen av förrådet ute vid gatan så kommer förrådet att bli ett dominerande inslag i trädgården. Men med en genomtänkt formgivning kan denna dominans minskas.
Av de skisser som presenterades beslutades att arbetet skulle gå vidare med koncept blå, ett koncept med bauhausandans enkla geometri och att bygga en skalmodell.
Dessutom beslöts att ta idéer från koncept blå, se figur 3.4, skiss varmgråblå och skiss gulvit, se figur 3.6 och vidareutveckla dessa.
Figur 3.6 Skiss varmgråblå och gulvit.
3.5 Förfining av koncept
3.5.1 Förfining av koncept, loop ett
Processen gick tillbaka till konceptskissande igen. Idéer togs fram där de nyuppkomna designkraven uppfylldes, se bilaga G.
Skalmodeller byggdes i skala 1:20, dels koncept blå, men även nya idéer. Sammanlagt presenterades sju skalmodeller, se figur 3.8. Dessa tillverkades i foamcore, ett sandwichmaterial, 2mm papp samt kraftigt ritpapper. Delarna skars ut med mattkniv, skalpell och sax. De sammanfogades med smältlim samt papperslim, se figur 3.7.
Figur 3.7 Bygge av skalmodell.
Figur 3.8 Skalmodeller. Bakre raden från vänster koncept 1, 2, 3, 4.
Främre raden från vänster koncept 5, 6, och koncept blå.
Av de presenterade modellerna valdes koncept blå och koncept ett ut för att vidareutvecklas. Detta för att dessa två modeller, bäst uppfyller de satta önskemålen, det vill säga, att skapa en produkt som bildar en homogen enhet som upplevs nätt.
3.5.2 Förfining av koncept, loop två Radieundersökning
Koncept blå gav upphov till lite dödutrymme i locket pga att brevlådedelen skär in i pelletsförrådet. En tvådimensionell fullskalemodell av koncept blå:s sidoprofil tillverkades i ritpapper. Syftet var att undersöka om radien måste gå fri eller kan skäras, se figur 3.9 samt att undersöka om radien kan minskas med bibehållet formspråk.
Figur 3.9 Radieundersökning. Övre bilden t.v. visar fullskalemodell av koncept blå:s sidoprofil med radie 50mm, undre t.v. visar radie 100mm. Till höger en illustration på icke skuren (överst), respektive skuren radie.
Resultatet visade att det är fullt möjligt att minska från 100 till 50mm radie. Det visade sig till och med vara mer estetiskt tilltalande med en mindre radie. Den mindre radien halverar dödutrymmet i locket och ökar samtidigt förrådsvolymen. Undersökningen visade också att en radie i detta fall helst inte bör skäras. Försiktighet bör alltså tas med att skala upp en modell rakt av, formspråket kan förändras.
Koncept ett gjordes i ytterligare en skalmodell där hörnen försågs med radier, allt för att ge ett mer nätt uttryck, se figur 3.10.
Figur 3.10 Koncept ett t.v.
vidareutvecklat med avrundade hörn, koncept åtta.
Symmetri
Produkten skall kunna placeras valfritt till höger eller vänster om exempelvis en garageuppfart samtidigt som den alltid har soptunnan närmast garageuppfarten. För att detta skall vara möjligt krävs att det ges alternativ till en höger- eller vänsterplacerad brevlådedel. För att hålla nere produktionskostnaden så mycket som möjligt eftersträvas så få skiljda detaljer som möjligt mellan vänster och höger modell.
Detta kan uppnås med symmetri. I koncept ett:s fall var det dock svårt. Problemen uppstod på grund av att förrådet smalnar av bakåt samt att taket har en lutning bakåt.
Istället togs skalmodell fyra fram igen. Fördelen med den är att den löser frågan om symmetri på att smart sätt. Postlådedelen förskjuts bakåt och förrådet vänds, se figur 3.11. I stort sett alla komponenter är lika och det kan bestämmas på plats vilket alternativ som passar bäst.
Figur 3.11 Skiftning mellan vänster och höger modell av pelletsförråd.
Problemet med koncept fyras skeva intryck, se bilaga H (gul markering), avhjälptes genom att göra höger sida plan, på så vis blir det ingen konkurrens mellan två radier.
Det brutna taket avfärdades och istället användes ett tak som endast lutar åt ett håll, viktigt då att det lutar åt sidan och inte bakåt eller framåt, då det skulle förstöra symmetrin.
Möjliga tillverkningsmaterial beaktades. Med plåt i åtanke gjordes skisser med mer detaljerade förslag på uppbyggnad och konstruktion, se bilaga I. Där skissades på vart skarvar kan läggas och hur sammanfogning kunde ske.
Ett A3 med förslag på olika sockelhöjder skissades upp, se bilaga J. Det framkom att en sockelhöjd runt 60mm är snyggast.
Det nyutvecklade symmetrikonceptet, koncept nio, presenterades tillsammans med resultatet från övriga undersökningar på ett möte med Ingrid Karlsson, se figur 3.12.
Figur 3.12 Skalmodell, koncept nio.
Beslut fattades om att vidareutveckla koncept blå ytterligare genom att göra en enkel CAD-modell. Denna skulle endast bestå av solida kroppar med radier och fungerar som formstudie, inte som något produktionsunderlag. Konceptet skulle därefter inte utvecklas vidare.
Angående koncept nio togs beslut om att det skulle vidareutvecklas med fokus på produktion. Målet var en produkt som var enkel och billig att tillverka. Antalet artiklar skulle hållas till ett minimum. Detta skulle lösas bland annat med att bygga så mycket som möjligt på symmetri.
3.5.3 Förfining av koncept, loop tre
Koncept blå modellerades upp som en enkel modell i Solid Works, se figur 3.13.
Modellen projecerades sedan upp på duk, storlek 2*1,7m. Syftet var att undersöka hur stor skillnad de är att titta på modellen på en vanlig skärm jämfört med storbild. Kan förändringar i formspråket till följd av en uppskalning bättre upplevas på detta sätt?
Resultatet visade att ändringar i formspråket till viss del bättre kan upplevas, bilden kom dock aldrig upp i fullskala, vilket troligtvis hade givit ett ännu bättre resultat. För
att uppnå ett helt tillfredsställande resultat, utan att bygga en fysisk modell rekommenderas att projecera upp bilden i 3D. Detta ger ett bra resultat[16].
Figur 3.13 Koncept blå t.v. i enkel CAD-modell uppbyggd av tre solider (blå, grön, gul) med radier (röda). Koncept nio som enkel CAD-modell.
Med detta positiva resultat i bakfickan, modellerades även koncept nio upp som en enkel modell, se figur 3.13. Detta för att undersöka vilka radiestorlekar som gav rätt formspråk. En tvådimensionell fullskalemodell av koncept nio:s basarea byggdes även i arbetet med att få fram rätt radier, se figur 3.14.
Figur 3.14 Fullskalemodell av koncept nio:s basarea.
3.6 Uppbyggnad Möte med Kent Andersson
Med skalmodellen på koncept nio samt en skiss där produkten delats in i tänkta tillverkningsdetaljer hölls ett möte med Kent Andersson, koordinator Innovatum AB.
Tanken var att utnyttja Kents kunskaper om produktionsteknik för att få fram en produkt som är så produktionsvänlig som möjligt. Vid mötet upptäcktes ett antal oklarheter kring produkten.
Projektet hade tills denna tidpunkt mer varit inriktat på att utveckla en estetiskt tilltalande produkt. Funktionen hade inte på något sätt förbisetts men den hade inte undersökts i motsvarande utsträckning som formen. Det hade enbart fastställts att någon typ av säck med öppningsstos i botten skulle användas. Denna skulle lyftas i förrådet med en kranbil och öppnas upp mot en matningslucka och därifrån transporteras in till huset med vacuum. Förrådet skulle rymma ca 1,5 m3 pellets.
Problemet med att pelletsen kräver en rasvinkel på 50º[5] skulle avhjälpas med att placera säcken på en plåt med en rasvinkel på ca 10º. Denna skulle i sin tur vara placerad på elektromagneter som skulle skapa vibrationer med jämna mellanrum för att få all pellets att förflyttas till utmatningsluckan. Det andra tilltänkta alternativet var att använda en luftkudde formad efter förrådet. När matningen in till huset går tom, känner en sensor av det och startar en luftpump som blåser upp kudden och pressar ut den sista pelletsen till utmatningsluckan.
De oklarheter som identifierades var;
• Exakt vilken typ av säck skall användas?
• Hur öppnas säcken när den satts i förrådet?
Den kan inte öppnas innan säcken sänks ned, i och med att pelletsen då skulle rinna ut. Svårigheter uppstår även med att komma åt snöret som öppnar säcken, då denna står innesluten av förrådet väggar.
• Hur får man ut den sista pelletsen ur säcken?
Kent uttryckte skepsis mot att använda elektronik i ett förråd som skall stå utomhus året runt i flera år.
3.6.1 Idégenereringsfas inre konstruktion, loop ett
Ytterligare en idégenereringsfas sattes igång med målsättningen att lösa de uppkomna problemen.
Specificering av säck
Genom sökning på internet hittades en passande säcktyp hos Fairflex International.
Det är en fyröglesäck med påfyllnings- och tömningsstos. Säcken kan fås skräddarsydd till det aktuella ändamålet, se bilaga K.
Öppning av säck
En idé kom upp om att dra utlösningssnöret för öppningsstosen upp genom säcken genom påfyllningsstosen, se figur 3.15. Möjligheten för denna idé undersöktes genom att kontakta Tomas Gädda[13] på Fairflex International. För mer information kring säckar, se anteckningar från intervjun bilaga L.
Tomas tyckte att idén lät genomförbar och lovade att undersöka det ytterligare hos sin producent. Efter ett par veckor kontaktades Tomas igen. Han lämnade då beskedet att tillverkaren tidigare testat att dra utlösningssnöret längs med sidan på säcken upp till en av öglorna och att de inte ser några problem med att dra snöret genom säcken.
Figur 3.15 Snördragning genom påfyllningsstos. Tömningsstos i stängt läge, S, och öppnat läge, Ö.
Anpassning till lastbilsflak
Vid intervjun med Tomas framkom även att den tänkta storleken på 1,2*1,2*1,1m inte var särskilt lämplig ur transportsynpunkt. Detta på grund av att sidorna på en storsäck fylld med pellets buktar ut, säcken blir näst intill cirkulär.
Det beslutades därför att istället gå ner till en säck med storleken 1*1*1,1m. Fylld får den ett mått på ca 1,2*1,2*1,1m, vilket lämpar sig bra till ett lastbilsflak. Ett flak med längden 7m rymmer då lätt 10 säckar, vilket ger en lastvikt på 1,1*650*10 = 7150kg.
Detta klaras av med en mindre lastbil exempelvis en Volvo i FL-serien eller liknande, se bilaga M.
Fördelen med flakbil gentemot bulkbil
En av fördelarna med en flaklastbil jämfört med en bulkbil är den förbättrade sikten, tack vare frånvaron av bulktankarna. Det har under början av 2006 utfärdats ett förbud av Arbetsmiljöverket mot sophämtning i radhusområden[3]. Förbudet motiveras med att det är riskabelt att köra in med sopbilen i områden med smala gator och skymd sikt. En pelletsdistribution med mindre lastbilar med bättre sikt kan alltså innebära en ökad säkerhet för både distributör och för de boende i tätbebyggda områden dit pelletsen levereras.
Det har även uttryckts klagomål från några pelletsdistribuerande chafförers sida. En lastbil med släp har en totallängd på 24m. Inte många bostadsområden är anpassade för fordon i den storleken. Detta innebär att chaffören är tvungen att planera sin resväg utifrån åtkomligheten hos kund. Lättåtkomliga kunder får sin pellets först, och den tas ur släpet. När detta är tomt, kan släpet kopplas från och lastbilen kommer då in i mer trånga bostadsområden. Detta medför att resvägen inte blir optimal. Vid tillfällen då det inte på något ställe går att komma intill med bil och släp får chaffören koppla loss släpet och leverera pelletsen i lastbilen först. Sedan är chaffören tvungen att åka tillbaks till släpet och blåsa över pelletsen från släpet till lastbilen. Denna hantering är egentligen inte tillåten då det innebär att pelletsen blåses två gånger och varje omgång försämrar kvaliteten men den är ibland oundviklig.[14]
I dagsläget är leveranstiden på pellets 10 arbetsdagar, alltså två veckor. Under vinterhalvåret förbrukas en hel del pellets under den tidslängden. Kunder som har glömt att beställa i tid ringer då och önskar snabbare leverans. Detta innebär att chafförens körschema kan försämras.
Med ett system av lokala pelletsdepåer som fungerar som omlastningsstationer kan pelletsleveranserna bli mer flexibla. Utifrån dessa depåer skulle flakbilar kunna gå ut.
Tack vare sin mindre storlek kommer de in överallt. Leveransvägen kan planeras med fokus på kortast resväg, leveranstiden förkortas markant. Skulle en kund ha glömt att beställa är det lättare att flika in en extra transport när den inte innebär flera mils omväg. Detta ger en mer personlig kontakt mellan pelletsdistributör och kund som är värdefull.
Hur skall all pellets tömmas ut, utan användning av elektronik?
Problemet analyserades. Orsaken till problemet är otillräcklig rasvinkel. Lösningen består då i att skapa rasvinkel. För det finns det flera metoder.
• Lyft upp botten.
• Tryck ihop säcken på mitten så att den blir kortare.
• Lyft säcken i överkant, den blir kortare.
• Sänk botten på förrådet.
• Vrid ihop säcken.
• Kombination av ovanstående.
Olika alternativ diskuterades
I ett expansionskärl finns en luftfylld gummiblåsa som har till uppgift att hålla ett jämnt tryck i ett vattenburet värmesystem. I normala fall är det ett övertryck vilket gör att gummiblåsan pressas samman. Vid läckage eller liknande faller trycket men kompenseras tack vare gummiblåsan som då expanderar.
Frågan var om denna teknik skulle kunna utnyttjas i ett pelletsförråd? En säck fylld med pellets sätts ned på en luftfylld ring, cellgummimaterial eller liknande som pressas samman. När säcken börjar bli tom och följdaktligen är betydligt lättare, pressas den upp av trycket i ringen eller cellgummit. Pelletsen pressas då mot centrum och utmatningen.
Idén om luftringen övergavs då den ansågs för komplicerad att genomföra. Tekniken är svårare att utnyttja när det inte, som i ett vattenfyllt expansionskärl, är ett jämnt fördelat tryck på luftbehållaren.
National Gummi kontaktades. Frågan ställdes om det fanns cellgummimaterial med en förmåga att pressas samman ca 90% och sedan kunna resa sig upp när tyngden minskar.
Svaret blev nedslående, cellgummit har visserligen ett inbyggt minne men klarar bara att pressas samman 50%. Dessutom levereras cellgummit endast i skivor med tjockleken 50mm[15], i detta fall skulle ca 485mm behövas, se bilaga N.
Det skissades på idéer om att använda tryck eller dragfjädrar som energilagrare. Dessa idéer togs sedan och bollades vid ett andra möte med Kent Andersson.
3.6.2 Idégenereringsfas inre konstruktion, loop två
Resultatet från idégenereringen presenterades, däribland den valda säcktypen.
Under mötet ställde Kent frågan; Är det nödvändigt att tömma förrådet helt innan en ny leverans av pellets?
Beräkning av konvolym
Den mängden pellets som kan tänkas bli kvar i förrådet då lutningen understiger 50º beräknades i cadprogram med en enkel cadmodell. Ett rör med passande diameter för hålet i bottenplattan och med en 50º -ig konavslutning modellerades också det upp i cadprogram. Variablarna h(höjd) d(diameter) varierades för att de två volymerna skulle bli så överensstämmande som möjligt. Se figur 3.16.
Figur 3.16 Rosa del symboliserar mängden pellets som ligger kvar i förrådet i ett ”worst case scenario”, blå del, tratten, som skall rymma samma mängd pellets.
I ett ”worst case scenario”, ligger hela mängden pellets med en rasvinkel på mindre än 50º kvar i säcken. Säckens flexibilitet samt betongplattans 4º-iga koning bör dock bidra till att pelletsen lättare rinner ut och den kvarvarande mängden blir mindre men det visar sig först då en fullskaleprototyp byggts och testats.
Konceptet bygger på att konen är ansluten till ett rör med en slang i. Slangen går in till en vacuumsug, av exempelvis centraldammsugartyp, som är placerad i huset. Till slangen är även en cyklonavskiljare, se bilaga O, kopplad. När vacuumsugen är igång sugs pelletsen in huset och lägger sig i cyklonavskiljaren. Cyklonavskiljaren är placerad över ett litet pelletsförråd som räcker för ca 2 dagar. Därifrån transporters sedan pelletsen den sista biten till pannan via en skruv. Detta ger en en säkrare och jämnare matning än om cyklonen skulle vara kopplad direkt till pannan.[8] Se figur 3.17 för illustration.
Figur 3.17 Schematisk bild över tänkt pelletsanläggning.
När den sista mängden pellets runnit ner i konen på naturlig väg och sugits in till huset suger systemet bara luft. Detta observeras med en sensor. Den är i sin tur kopplad till ett modem som sänder iväg ett sms eller mail, till pelletsdistributören, med en beställning på en ny pelletsleverans. Distributören har då ett par dagar på sig att leverera en ny omgång pellets.
System som detta finns idag kopplade till pelletspannor. De kan skicka felmeddelande till installatören eller till den som står för skötseln av pannan. Vid en leverans av pellets kan också den levererade mängden pellets knappas in i pannans CPU, central processor unit. Den håller sedan kontroll på hur mycket pellets som förbrukas och vet när det är dags att beställa mer och kan då göra detta automatiskt via mail eller sms.[9]
Vid leveranstillfället är det i worst case senariot 132 liter pellets kvar i säcken. Då säcken krokats fast i kranen och säcken lyfts upp lite grann rinner den kvarvarande pelletsen ner i konan. Tack vare att den rymmer den mängden pellets är det inga problem att sedan lyfta i en full säck. Leverantören drar sedan i snöret som öppnar öppningsstosen. Allt eftersom nivån pellets sjunker i konan öppnar stosen upp sig och pelletsen i säcken rinner ut.
3.7 Modellering av produkten i CAD-program
Den slutgiltiga produkten modellerades upp med en ramverkskonstruktion, på betongplatta, som bas. Ramen är anpassad efter säckens storlek och har knoppar i varje hörn i vilka säckens öglor hakas fast, se figur 3.18. Den anpassningen gjorde att förrådet växt en del i storlek i jämförelse med skalmodellen. Formspråket är dock det samma.
Figur 3.18 Ramkonstruktionen som utgör basen i förrådet. Detaljbilderna visar en av knopparna i vilka säckens öglor hakas fast och hur dessa sätts i ramkonstruktionen.
Många mått fastställdes först under denna process, samtidigt som förrådets konstruktion växte fram, se skisser bilaga P.
3.8 Prototyptillverkning
En prototyp, se figur 3.19, tillverkades i en FDM- (Fuse Deposit Modeling) maskin, en typ av prototypmaskin. Tekniken bygger, enkelt förklarat, på att modellen delas upp i lager. För varje lager matas en tunn sträng plastmassa ut. Ju tunnare lager man väljer att bygga modellen med desto finare blir toleransen. För att klara av överhäng och liknande byggs stöd upp av en annan typ av plast. När ett lager är byggt sänks bordet, modellen byggs på, ned och nästa lager börjar byggas. När modellen är färdig tvättas den i ett bad med kaustiksodalösning som löser upp stödmaterialet.
Först byggdes ett prov i skala 1:50. Provet gjordes för att undersöka hur nedskalning av modellen fungerade. Förhoppningen var att en minimitjocklek på material skulle kunna sättas till exempelvis 1mm. Det skulle annars uppstå problem när exempelvis väggarna som är tänkta att tillverkas i enmillimeters plåt skalas ned 50 gånger.
Tyvärr fungerade det inte så utan maskinen byggde med minsta möjliga bredd, 0.508 mm, som är diametern på plaststrängen. Detta ledde till att modellen blev alltför skör och gick sönder i tvätten.
CADmodellen, som var underlaget till prototypen, fick därför modelleras om med 12 mm tjocka väggar. Vid nedskalning till skala 1:10 innebar det att tjockleken blev 1,2 mm. Då rymdes två strängar plastmaterial i bredd och modellen blev betydligt starkare.
Figur 3.19 Prototyp i tillverkning samt färdig prototyp innan rensning från stödmaterial.
4 Resultat
Konkurrentanalysen visade att det inte finns något bra förrådsalternativ för de som inte kan, eller vill, ha ett bulkförråd och som av bekvämlighetsskäl inte kan tänka sig att bära småsäckar.
En idébank har sammanställts, denna kommer att användas i det fortsatta projektarbetet.
Slutprodukten är ett kombinationsförråd där postlåda, returpapperslagring, uppställningsplats för sopkärl samt pelletsförråd kombineras och integreras i en enhet.
Den gemensamma faktorn är att de alla har en naturlig anledning att placeras vid tomtgränsen. Distributionen av pellets till förrådet sker med små lastbilar som enkelt tar sig in i alla bostadsområden. Lastbilarna utgår från lokala pelletsdepåer, dit pellets levereras från pelletstillverkarna på effektivaste sätt. Pelletsen är förpackad i säckar som rymmer 1,1 m3. En normalstor villa förbrukar då cirka 8 säckar per år.
Transporten av pelletsen in till huset sker med vacuum. Konstruktionen möjliggör en enkel anpassning till höger- eller vänsterhängd brevlådedel. Produkten uppfyller de kundbehov som identifierats, dock med en parantes kring förrådets prisvärdhet då inga kostnader har beräknats.
4.1 Analys av resultat
Strävan efter att hålla nere antalet artiklar och därmed kostnaden bland annat genom att använda likadana plåtar i position ett och två, se figur 5.1, krävde att dessa var helt plana. För att fästa upp dessa plåtar mot ramkonstruktionen krävs det dock ytterligare två plåtar för att på varje sida. Dessa i sin tur går att klippa ut lika för båda sidor men bockas åt olika håll. Följden blir att det krävs tre detaljer på var sida, exklusive popnitar. Genom att frångå önskan på lika plåtar i position ett och två skulle de två övriga plåtarna kunna integreras i huvudplåten. Resultatet skulle bli olika plåtar i positionerna men antalet artikelnummer skulle minska från fem till två, vilket troligtvis innebär en kostnadsbesparing.
Figur 5.1 För att kunna använda likadana plåtar i position ett och två krävs att de är plana.
Målet för projektet borde ha satts upp tydligare. Att som i detta fallet skriva utveckla konceptet så långt som möjligt är en alltför vag avgränsning.
Projektet utvecklades från att ha varit en konceptuell formstudie av förrådet till att bli en tämligen så produktionsnära produkt. Om det i början av projektet hade bestämts att det skulle vara slutresultatet hade arbetsordningen kunnat göras mer effektiv.
Exempelvis skulle det ha varit en fördel om diskussionen om typ av säck hade förts på ett tidigare stadie eftersom säckens modell har en avgörande betydelse för förrådets utformning.
4.2 Rekommendationer till fortsatt arbete
Konstruera om produkten med fokus på att minska antalet detaljer. Integrera detaljer i varandra där det är möjligt och kostnadsmässigt fördelaktigt. Anpassa ingående plåtdetaljer efter standardplåtar för att minska materialspill.
Beräkna energiåtgång för tillverkning av produkten.
Bygg en fullskaleprototyp och testa denna.
Utveckla transportsystemet in till huset mer i detalj.
Utvärdera transport till förrådet samt säckbyte och –tömning.
Kontakta företag som kan tänkas vara intresserade av att vidareutveckla samt tillverka produkten.
Källförteckning
1. Melin, Hans Eric (december 2005) Behov av nya lösningar? Analys av potentialen för nya distributions- och lagringsmöjligheter för pellets. Opublicerat manuskript.
Innovatum Teknikpark.
2. Ulrich, Karl T. & Eppinger, Steven D. (2003) Product design and developmen. 3.
uppl. Singapore McGraw-Hill.
3. Arbetsmiljöverket (2006-01-09). Säkra transportvägar vid sophämtning.
[Elektronisk] Solna: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2006/5008.aspx [2006-02- 25]
4. Liesto, Niko, Idzanovic Zorica & Sandblom Jonas (2005) Konceptgenerering av pelletsförråd. [Elektronisk] Trollhättan: Högskolan Väst. (Examensarbete 10p., 2005. Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap). Tillgänglig:
http://www2.bibliotek.htu.se/exarb/T05-034.pdf [2006-03-02]
5. Thermia (2005) Stora pelletsvärmeboken. Thermia Värme AB
6. Karlsson, Ingrid industridesigner/handledare Ingrid Karlsson Design, december 2005 - mars 2006.
7. Stenlund, Karin koordinator Innovatum AB Teknik, december 2005 – mars 2006.
8. Magnusson, Morgan Teknikutveckling AB, december 2005 - mars 2006
9. Lassen, Sven försäljare/installatör/servicetekniker av pelletsbrännare och pannor samt medlem i projektgruppen, Saltek Pellet & Service, studiebesök december 2005
10. Laurén, Mikael labansvarig/utställningsansvarig ÄFAB, studiebesök 13 december 2005
11. Andersson, Kent projektkoordinator Innovatum AB Teknik. Tidigare bland annat produktionschef på Volvo Aero Engine Services och chef över Saab Automobils pressverkstad. Koordinerar nu bland annat projekt kring lean produktion. Intervjuer december 2005 - mars 2006
12. Johnson, Ulf ansvarig renhållningen Tekniska kontoret Jönköpings kommun, intervju 24 februari 2006
13. Gädda, Tomas, försäljningschef Fairflex International, intervjuer februari 2006
14. Åbom, Lars försäljare/installatör pelletsbrännare och pannor samt medlem i projektgruppen, intervju 28 februari
15. Eriksson, Lennart National Gummi, intervju 9 februari 2006
16. Walldén, Lennart ansvarig Virtual Reality-studion Innovatum AB Teknik, intervju 27 februari 2006
17. Nyqvist, Tomas industridesigner/lärare Högskolan Väst Magnusson &
Nyqvist Visuell Form, möten februari 2006
18. Roth, Mikael Postens kundtjänst, intervju 27 januari 2006
19. Innovatum AB Teknik. http://www3.innovatum.se/ [2006-03-02]
20. PellSam Pelletsintressenters Samorganisation. http://www.pellsam.se/ [2006-03-02]
A. Konkurrentanalys Bilaga A:0 A:1 Konkurrentanalys pelletsförråd
A:2 Konkurrentanalys pelletsförråd A:3 Konkurrentanalys pelletsförråd A:4 Konkurrentanalys pelletsförråd A:5 Konkurrentanalys transportsystem
B. Integrerat förråd Bilaga B:1
051221
Ang. Idéförslag med integrerade pelletsförråd i nyproducerade småhus.
Under mötet 051220 på Innovatum uppkom förslaget på integration av pelletsförråd i nyproducerade småhus.
Med anledning av detta gjordes en kort analys av småhus på markanden. Syftet var att undersöka om det är ett faktum att norrgaveln på ett hus oftast är utan fönster.
Detta visade sig inte vara fallet. I synnerhet på 1,5 planshus sitter det ofta fönster på gaveln på andra våningen. Anledningen är att det där inte är möjligt att sätta några fönster på långsidan utan att bygga takkupor, vilket är kostsamt.
Trenden i dagens husbyggande är att det sätts in större och fler fönster än tidigare. Att det ur energisparsynpunkt inte är så fördelaktigt med norrvända fönster bortser kunden ifrån till fördel för mer ljusinsläpp och utsikt. Det kan försvaras med att dagens fönster är mycket välisolerade.
Det framtagna förslaget bygger på en hustyp där ca halva gaveln är förlängd i förhållande till det övriga huset. Detta möjliggör fönsterplacering på långsidan vilket ger mer ljusinsläpp.
Förslaget bygger på att huset ”förlängs” ca 30cm utanför den isolerade ytterväggen. Det ger en spalt på ca 20cm som går från grunden till nock som kan fyllas med pellets. Förrådet fylls uppifrån med bulkbil. Avluftningen sitter vid nocken.
För att få plats med pannan byggs ett pannrum som går in i huset. Arean är drygt 1m2, pannrummet nås genom en dörr utifrån. För att dölja ingreppet i den invändiga planlösningen kan inbyggnaden döljas i en klädkammare eller
liknande.
Källförteckning:
www.willanordic.se www.hjaltevadshus.se www.anebyhus.se www.myresjöhus.se
C. Identifiering av kundbehov Bilaga C:1
Enligt en femstegsprocess av Ulrich & Eppinger (Product Design and Development).
1. Samla rådata från kunder.
2. Tolka rådata i termer av kundbehov.
3. Organisera behoven i en hierarki av primära, sekundära och tertiära behov.
4. Vikta behoven sinsemellan.
5. Reflektera över resultatet och processen.
1. Samla rådata från kunder.
När det som i detta fall gäller en ny typ av produkt finns det svårigheter relaterade till detta.
Det är först när kunden möter den första prototypen som det visar sig om kundbehovet har blivit korrekt identifierade eller inte.
Även om kunden ej kan ge uttryck för alla underliggande behov så är kontakten mellan utvecklingsteamet och målmarknad viktig för att ge utvecklingsteamet en förståelse om kundens miljö och åsikter. (Ulrich&Eppinger p.56)
Intervjuer
En marknadsanalys genomfördes under november månad av Hans Eric Melin.
Syftet var att analysera potentialen för nya distributions- och lagringslösningar för pellets.
Hypotesen, vilken hade sin grund i samtal som skett mellan Innovatum,
installatörer, försäljare och Pellsam under ett antal workshops, var att likaväl som bekvämare pannor bidrar till att fler väljer pellets, är även utökade alternativ när det gäller själva försörjningen av pellets något som skulle få fler att välja pellets.
45 hushåll intervjuades via telefon. De huvudsakliga frågeområdena var;
•Vad var det som fällde avgörandet för den uppvärmingsform ni har valt eller kommer att välja?
•Hur lever ni ert liv och vilken betydelse har hemmet?
•Hur kan uppvärmningen förbättras, speciellt vad gäller pellets?
•Vilket intresse finns för solenergi som uppvärmningsform?
15 av de intervjuade hade pellets vid tidpunkten för intervjun, 15 stod inför valet att troligtvis välja pellets och resterande 15 hade nyligen valt värmepump.
När det gäller förbättringar kring pelletseldning svarade över hälften av alla
pelletsägare eller blivande pelletsägare att de vill förbättra förrådslösningen på sikt.
Flera pelletsägare vill installera bulkförråd, men har väntat då de inte velat göra hela investeringen på en gång eller först nu insett vilken bekvämlighet det skulle
innebära för dem.
Bilaga C:2 En likvärdig andel önskar finna en lösning men kan det inte. Bulkförråd anses inte vara ett alternativ då det skulle innebära att tex hela eller delar av garaget skulle offras vilket få är beredda att göra. Hos dessa är en ny typ av förråd av högsta intresse.
En person uttyckte intresse om vacuumtransport då det skulle möjliggöra placering att förrådet någon annanstans.
En annan efterfrågar ett system med mindre förråd, men nämner problemet med att leveranserna inte kan fås i mindre mängd.
När idén om ett mindre förråd, med mer frekvent påfyllning och transport av pellets in till pannan via skruv eller vacuum, presenterades visades ett stort intresse.
Över 60% ansåg att det var en idé värd att lära sig mer om. Av de övriga 40% hade 30% redan bestämt sig för att installera bulkförråd. Dock trodde de flesta av dessa att det var ett bra alternativ för de som inte hade möjlighet till bulk.
Tre av värmepumpsanvändarna ansåg att, om detta alternativet presenterats för dem vid tidpunkten för valet av uppvärmningsalternativ, skulle det inneburit en allvarlig övervägning av alternativet pellets.
För att kunden aktivt skulle välja denna nya lösning var dessa parametrar viktiga.
Investeringskostnad – För den som installerat en ny panna och investerat en stor summa pengar kan en investering i ett pelletsförråd upplevas som en liten del. För en användare som bara köpt en pelletsbrännare och endast gjort en mindre investering kan ett pelletsförråd upplevas som alltför dyrt.
Driftskostnad – Användarna vill ha så lågt pris som möjligt per kilowatt-timme, vilket innebär att flera skulle välja bulk då det är billigast.
Kvalitet – en oro uttrycktes över ett utomhusförråds förmåga att stå emot kondens och förmågan att då bibehålla kvaliteten på pelletsen.
Resultatet kan sammanfattas i att hypotesen besannades.
2. Tolka rådata i termer av kundbehov.
Lösningen är bekväm för användaren.
Lösningen inkräktar inte på den befintliga bo- och biytan samt utrymmet i eventuellt garage eller annan ekonomibyggnad.
Konceptet möjliggör bekväm leverans i mindre mängd än bulk.
Investeringskostnaden för kunden ska hållas på en rimlig nivå.
Syftet för projektet är även att höja statusen på pelletseldning. Om det lyckas ökar chansen att kunna ta mer betalt. Det är därför svårt att i nuläget kunna sätta en precis prisgräns.
Driftskostnaden är lägre än för säck men inte nödvändigtvis lägre än bulk.
Bilaga C:3 Denna kostnad inkluderar inte förrådskostnad.
Förrådet klarar kondens och bibehåller kvaliteten på pelletsen.
På grund av de nämnda svårigheterna för kunden att identifiera behov kring nya produkter har utvecklingsgruppen kompletterat med behov och kriterier som anses vara viktiga att uppfylla. Dessa togs fram under utvecklingsmötet 051220.
Förrådet kräver lite tillsyn av användaren.
Förrådet är smidigt för installatören att montera.
Förrådet möjligör en enkel distribution av pellets.
Förrådet verkar för en standardisering av pelletsförråd.
Förrådet är estetiskt tilltalande.
Förrådet är flexibelt och möjligör för flera varianter av lösningar.
Förrådet bidrar till att höja statusen på pelletseldningen.
Förrådets fyllningssystem kompletteras med varningssystem för överfyllnad.
Förrådet är säkert mot dammexplosion.
Förrådet är gnagarsäkert.
3. Organisera behoven i en hierarki av primära, sekundära och tertiära behov.
Förrådet är säkert och av god kvalitet.
Förrådet är säkert mot dammexplosion.
Förrådet klarar kondens och bibehåller kvaliteten på pelletsen.
Förrådets fyllningssystem kompletteras med varningssystem för överfyllnad.
Förrådet verkar för en standardisering av pelletsförråd.
Förrådet är gnagarsäkert.
Förrådet är bekvämt och smidigt.
Förrådet kräver lite tillsyn av användaren.
Förrådet möjligör en enkel distribution av pellets.
Förrådet är smidigt för installatören att montera.
Förrådet är flexibelt.
Lösningen inkräktar inte på den befintliga bo- och biytan samt utrymmet i eventuellt garage eller annan ekonomibyggnad.
Bilaga C:4 Konceptet möjliggör bekväm leverans i mindre mängd än bulk.
Förrådet är flexibelt och möjligör för flera varianter av lösningar.
Förrådet bidrar till att höja statusen på pelletseldningen.
Förrådet är estetiskt tilltalande.
Förrådet är prisvärt.
Investeringskostnaden för kunden ska hållas på en rimlig nivå.
Syftet för projektet är även att höja statusen på pelletseldning. Om det lyckas ökar chansen att kunna ta mer betalt. Det är därför svårt att i nuläget kunna sätta en precis prisgräns.
Driftskostnaden är lägre än för säck men inte nödvändigtvis lägre än bulk.
Denna kostnad inkluderar inte förrådskostnad.
4. Vikta behoven sinsemellan.
1 Förrådet är säkert och av god kvalitet.
1 Förrådet är säkert mot dammexplosion.
2 Förrådets fyllningssystem kompletteras med varningssystem för överfyllnad.
3 Förrådet verkar för en standardisering av pelletsförråd.
4 Förrådet klarar kondens och bibehåller kvaliteten på pelletsen.
5 Förrådet är gnagarsäkert.
2 Förrådet är bekvämt och smidigt.
1 Förrådet kräver lite tillsyn av användaren.
2 Förrådet är smidigt för installatören att montera.
3 Förrådet möjliggör en enkel distribution av pellets.
3 Förrådet bidrar till att höja statusen på pelletseldningen.
Förrådet är estetiskt tilltalande.
4 Förrådet är flexibelt.
1 Lösningen inkräktar inte på den befintliga bo- och biytan samt utrymmet i eventuellt garage eller annan ekonomibyggnad.
2 Konceptet möjliggör bekväm leverans i mindre mängd än bulk.
3 Förrådet är flexibelt och möjligör för flera varianter av lösningar.
5 Förrådet är prisvärt.
1 Investeringskostnaden för kunden ska hållas på en rimlig nivå.
Syftet för projektet är även att höja statusen på pelletseldning. Om det lyckas ökar chansen att kunna ta mer betalt. Det är därför svårt att i nuläget kunna sätta en precis prisgräns.
