Institutionen för ABM
Musei- och kulturarvsvetenskap
Resultatet av 150 års samlande
En dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations
konstsamling
Karolina Svensk
Magisterexamensarbete, 15 högskolepoäng, 2009
Institutionen för ABM
Handledare: Anne-Christine Norlén
Författare
Karolina Svensk.
Svensk titel
Resultatet av 150 års samlande – en dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling.
English title
The result of 150 years of collecting – a documentation of the collection of arts beloning to the“Gästrike-Hälsinge Student nation”.
Handledare
Anne-Christine Norlén.
Abstract
In this thesis I have worked with the documentation, digitalizing and sorting of the collection of arts belonging to the “Gästrike-Hälsinge Student nation” in Uppsala. This has been done due to a request from the student nation because they want their collection to be more organized and easier for the members to access. The collection is the result of 150 years of donations, purchases and testamented gifts. Due to these circumstances, the collection is very versitiable and follows no specific guidelines. During the workingprogress I have used the theories of, among others, The Swedish National Heritage Board (Riksantikvarieämbetet), Ivo Maroević, Susan M Pearce, Barbro Bursell and Peter Aronsson to support my work and my actions. I have, based on the guiding principles of The Swedish National Heritage Board, drawn up some guidelines for how this col-lection of arts should be stored, preserved and maintained. These guidelines are based on the spe-cial situation of a Student nation with limited finanspe-cial resources and sometimes the lack of inter-est, time and expertise. These guidelines are very important for the Gästrike-Hälsinge Student nation and for the continuous work with and display of this versitiable collection of arts.
Ämnesord
Dokumentation, ordnande, konstsamling, Gästrike-Hälsinge nation.
Keywords
Documentation, sorting, collection of art, the “Gästrike-Hälsinge Student nation”.
Inledning ... 4
Syfte ...4
Forskningsöversikt...5
Teori och metod ...6
Avgränsning ...6
Bakgrund... 7
Gästrike-Hälsinge Nation...7
Konstsamlingens historia ...8
Utförande; ordnande och redovisning ... 9
Teori ...9 Arbetsprocess...11
Sammanfattande diskussion... 14
Käll- och litteraturförteckning... 15
Otryckta källor ...15 Tryckta källor...15Bilagor ... 17
Riktlinjer för förvaring av konst ...17
Förvaringsplan ...18
Dokumentationsblankett för konst...19
Plan för databas...20
Inledning
Vårterminen 2009 har jag ägnat åt mitt magisterexamensarbete i musei- och kul-turarvsvetenskap. Istället för att skriva en traditionell uppsats valde jag att göra en dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling.
Nationens konstsamling har under en längre tid farit mycket illa på grund av både bristande ekonomi och avsaknad av intresse. De tavlor som inte visas i na-tionshuset förvaras i arkivet, lutade mot väggar eller staplade i högar på arkivhyl-lorna, vilket är så långt ifrån en korrekt hantering man kan komma. Nu finns dock ett intresse från nationens sida att ordna konstsamlingen och se till att den förva-ras på rätt sätt och de ansvariga vid Gästrike-Hälsinge nation kontaktade under våren mig med en förfrågan om att hjälpa dem med detta arbete.
Det första steget i arbetet med Gästrike-Hälsinge nations konstsamling är den-na dokumentation, som har gjorts för att få en bättre överblick över verken. Arbe-tet kommer sedan att fortskrida med ombyggnationer av arkivet och restaurering av de tavlor som är i behov av det. Detta kommer dock att falla utanför ramen för mitt examensarbete även om jag till stor del kommer att vara delaktig i projektet även fortsättningsvis.
Detta arbete ger mig möjlighet att göra något handgripligt av det jag lärt mig under min studietid samt under min praktik på Länsmuseet Gävleborg. Att få ar-beta med en verklig samling, med verkliga historier och föremål är enligt min mening ett mycket bra sätt att omvandla mina teoretiska kunskaper till ett prak-tiskt utförande.
Syfte
Mitt syfte med att denna dokumentation är framförallt att värna om samlingens välmående och göra den mer överskådlig. Samlingens är idag i mycket dålig kon-dition och ett flertal verk är i behov av mer eller mindre omfattande restaurerings-åtgärder. Samlingen förvaras för tillfället i nationens arkiv som varken håller den temperatur eller luftfuktighet som rekommenderas för förvaring av målningar. Därför kommer en förvaringsplan att utformas i samarbete med ansvariga på
tionen i samband med mitt arbete.1 I samband med detta kommer även riktlinjer
för luftfuktighet och temperatur i arkivet att diskuteras.
Med syfte att göra samlingen mer lättillgänglig för nationens medlemmar kommer även en sammanställning av dokumentationen, i form av en katalog med utförligare information om de olika verken och dess konstnärer, att göras.
Forskningsöversikt
Sedan tidigare finns två dokumentationer gjorda av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling, en 1964 och en 1988. Ingen av dem har dock kompletterats med verk inkomna efter dokumentationens slutförande och de är därför inte helt kom-pletta. I dokumentationen från 1988 har även ett flertal, vid tidpunkten redan för-värvade, verk fallit bort och därför inte dokumenterats. Dokumentationen från 1964 riktar främst in sig på att dokumentera nationens samling av porträtt före-ställande nationens inspektorer2 genom tiderna medan man 1988 gjort ett försök
att dokumentera vart i huset, eller arkivet, respektive verk finns.
I arbetet med att utforma den katalog nationen ville ha över konstverken har jag haft stor hjälp av Svenskt Konstnärslexikon vad gäller levnadsbeskrivningar för olika konstnärer och även inventeringen från 1964 vad gäller beskrivningen av några av de avbildade personerna.
Det finns många texter om samlande men det har ändå varit svårt att finna material som passat mitt arbete. De flesta forskare fokuserar genomgående på museerna när de skriver om samlande och kulturarvsbevarande institutioner, vil-ket innebär att allt som inte är museer faller utanför ramen. Susan Pearce bortser dock från musealt samlande i sin text On Collecting. An investigation into
collec-ting in the European tradition från 1995. Där undersöker hon bland annat privat
samlande och hur en familjs samling av tillhörigheter speglar det liv familjen le-ver.
För en del teori kring dokumentation har den kroatiske forskaren Ivo Maroe-vić varit till stor nytta. Han har bland annat skrivit om värdet av att dokumentera föremål på ett korrekt sätt i sin text The Museum Message: between the document
and information, från 1995.
Gällande ordnande och gallring av arkiv har jag använt mig av de teorier som presenteras i boken Arkivvetenskap, red. Anna Christina Ulfsparre. Framförallt har Bengt Danielssons text Ordnande och redovisning varit till stor hjälp.
1 Se bilaga s.18 - Förvaringsplan.
2 Inspektor var en äldre person, oftast en professor vid Uppsala Universitet, som fanns vid varje studentnation
Teori och metod
Mitt arbete med dokumentationen av samlingen har bland annat bestått i att skapa ordning och möjliggöra en överblick över konsten och var den finns. Då nationen, till skillnad från ett museum eller andra kulturarvsbevarande institutioner, inte har något bestämt tillvägagångssätt i sådana här situationer har jag till största del fått fria händer att utföra dokumentationen på det sätt som passar situationen bäst. Under arbetets gång har min metod och mitt tillvägagångssätt växt fram och för-ändrats allt eftersom verkens karaktär och svårigheterna kring dem skiftat. I mitt arbetssätt har jag bland annat knutit an till vad jag lärt mig om hantering och för-varing av konst under min praktikperiod på Länsmuseet Gävleborg. Där arbetade jag nära intendent Ted Chikasha, ansvarig för museets föremålssamlingar. Han lärde mig mycket om i vilken temperatur, luftfuktighet och under vilka ljusförhål-landen man bör förvara konst.3 Jag har i mitt arbete även dragit nytta av de
dis-kussioner jag haft med Margareta Nisser-Dalman, ansvarig för Uppsala Universi-tets konstsamlingar. Hon påpekade att det är viktigt att vara extremt noggrann när man dokumenterar ett konstverk. I utformandet av till exempel en databas är det mycket viktigt att man tar med så många poster som möjligt, även om de för vissa verk kan tyckas onödiga. Slutresultatet av en välgjord och grundlig dokumenta-tion, menar Nisser-Dalman, är att den i många fall onödiga hanteringen av verken minskar. Detta eftersom man får all information man kan behöva om verket ge-nom databasen.
Avgränsning
I mitt arbete med dokumentationen har jag valt att bortse från den del av samling-en som består av inspektorsporträtt. Detta dels för att minska min egsamling-en arbetsbör-da och möjliggöra en färdigställning av dokumentationen i tid, dels för att dessa porträtt i de flesta fall finns väl beskrivna i dokumentationen från 1964. Eftersom en inspektor sitter på sin post under en längre period har mängden nytillkomna porträtt sedan 1964 inte varit särskilt stor. Jag kommer dock, efter examensarbe-tets slut, fortsätta med digitaliseringen av samlingen och kommer då även föra in inspektorsporträtten.
3 Se bilaga s.17 – Riktlinjer för förvaring av konst.
Bakgrund
Gästrike-Hälsinge Nation
Gästrike-Hälsinge nation grundades 1811 genom en sammanslagning av Hälsing-lands och GästrikHälsing-lands nationer. Anledningen till denna sammanslagning var det låga medlemsantalet och nationernas knappa ekonomi. Separat har Gästriklands och Hälsinglands nationer funnits sedan 1600-talet. Nationens huvudsakliga verk-samhet under denna tid bestod främst i att stötta studenterna så att de klarade sig genom sin studietid. Studenterna var ofta fattiga och många dog på grund av de dåliga levnadsförhållandena. Vid en nationsmedlems död bekostade ofta nationen en begravning i nationens egen grav eftersom det i de flesta fall var för dyrt att frakta kroppen hem till familjen. Man kunde även, då som nu, få ekonomiskt stöd av nationen om behovet fanns. Som pant för lånet lämnades ofta en bok och de panter som av olika anledningar aldrig återlöstes utgjorde grunden till nationens bibliotek.4
Vid tiden för sammanslagningen hade Gästrike nation femton medlemmar och Hälsinge nation tio. Det var med andra ord inte mycket bevänt med verksamheten hos någon av de två nationerna. Några år efter sammanslagningen ökade antalet medlemmar då allt fler sökte sig till universitetet. Man var då tvungen att hitta bättre lokaler än Förste Kurators och Inspektors privata bostäder för nationens verksamhet. Efter många års kringflyttande i olika hyrda lokaler förvärvade natio-nen 1873 den s.k. Beijnoffska tomten på Trädgårdsgatan 9 i centrala Uppsala för 7.500 kronor. År 1880 kunde Gästrike-Hälsinge Nation efter många års ihärdigt arbete äntligen stoltsera med ett eget nationshus med gott om plats för bibliotek och alla de aktiviteter nationsmedlemmarna skulle vilja företa sig.5
Idag har nationen ca 1800 medlemmar och huserar fortfarande i den gula bygg-naden på Trädgårdsgatan 9. Huset genomgår just nu en omfattande renovering som ska vara klar år 2011 då man firar 200-årsjubileet för sammanslagningen av Gästrike och Hälsinge nationer.
4http://www.ghnation.se/ghweb05.php?a=historia ; besökt 2009-04-09
5 Hall, Bo G, Gästrike-Hälsinge nation 1646-1996. 350 år i vardag & fest, Kristianstads Boktryckeri AB,
Konstsamlingens historia
Gästrike-Hälsinge nations konstsamling har växt fram under flera hundra år vilket inneburit att ett stort antal olika personer suttit på ledande poster under den tid olika verk förvärvats. Detta har lett till att samlingen är mycket varierande vad gäller motiv, stil och utförande. Den enda riktlinje som följts gällande samlingen under alla dessa år är att konstnären till verket, eller verket i sig, bör ha något samröre med antingen hemlänet eller nationen i Uppsala. Detta har dock endast gällt för de verk som köpts in på initiativ av nationen. Verk som skänkts eller tes-tamenterats till nationen har inte innefattats av denna riktlinje. Samlingen kan sägas spegla den historiska kontexten kring själva nationen och de medlemmar som under åren verkat vid nationen.
Under åren som gått har många av nationens medlemmar, hedersledamöter, inspektorer och andra personer med anknytning till hemlänet visat sin uppskatt-ning gentemot nationen genom ett flertal gåvor och donationer, både i form av konstverk och finansiella medel speciellt avsedda för att bevara vår konstsamling.
Samlingen består idag av ett femtiotal målningar och etsningar samt ett tiotal skulpturer. Utöver detta finns nationens porträttsamling föreställande de cirka 40 professorer som innehaft inspektorsposten vid nationen från 1800-talets början fram till idag.
Utförande; ordnande och redovisning
Teori
Att ha ett ordnat arkiv och en ordnad och väldokumenterad samling är enligt Bengt Danielsson en av förutsättningarna för att föremål och handlingar ska kun-na bevaras på bästa sätt. En ordkun-nad och lättöverskådlig samling utsätter inte före-målen för de onödiga påfrestningar som är resultatet av det sökande som krävs i en oordnad samling.6 Att skapa ordning och förutsättningar för bibehållandet av
denna i samlingen är, som tidigare nämnts, ett av huvudsyftena med detta arbete. Även om de flesta verk i nationens samling inte har något större penningvärde förtjänar de ändå att bevaras på ett korrekt sätt. Verken har ett mycket stort affek-tionsvärde för nationen och dess medlemmar. Detta kan knytas an till Susan Pear-ce’s teori om att bandet mellan människa och föremål är mycket viktigare än vad det verkar. Hon skriver i On Collecting. An investigation into collecting in the
European tradition från 1995 bland annat om privat samlande. Hon talar där om
hur en familjs liv kan påverkas av deras relation till de föremål de samlar omkring sig. Bandet mellan människa och föremål baseras ofta på de symboliska banden mellan familjens medlemmar. I detta fall menar hon att hemmet präglas av respekt och kärlek gentemot varandra.7 Nationen är för många medlemmar ett andra hem
och människorna man möter där blir i många fall substitut för de familjemedlem-mar man lämnat då man flyttat hemifrån. Nationens konstsamling har, som tidiga-re nämnts, tillkommit till stor del genom de medlemmar som genom tiderna done-rat och testamentedone-rat konstverk och ekonomiska medel för att utöka samlingen.
Att göra denna dokumentation känns nödvändig för att göra samlingen mer överskådlig och lättillgänglig för medlemmarna, likväl som att konstverken mår bättre av att förvaras på ett korrekt och överskådligt sätt. Ivo Maroević menar i sin text The Museum Message: Between the Document and Information, från 1995, att dokumentationen av ett objekt bidrar till att förstärka dess värde som musealt
6 Danielsson, Bengt, “Ordnande och redovisning”, I: Arkivvetenskap, red: Anna Christina Ulfsparre, 1995,
s.130.
7 Pearce, Susan M., “Collecting Processes”, I: On Collecting. An investigation into collecting in the European
föremål.8 Detta gäller även för Gästrike-Hälsinge nations föremål, även om
natio-nen i sig inte i första hand är en kulturarvsbevarande institution likt ett museum. Med Maroević’s tes som utgångspunkt blir själva dokumentationen genast mer meningsfull. Han menar dock att dokumentationen av ett föremål inte kan ersätta själva föremålet, men den kan ändå ge oss kunskap om det. ”The wider the
gene-ral knowledge about the object, the better our understanding of it”.9
Att på ett korrekt sätt dokumentera ett föremål handlar även om att dokumen-tera dess kontext. Barbro Bursell menar i texten ”Proffesionalising collecting” i boken Museums and the future of collecting att en samlings mening skapas av kontexten kring dess föremål.10 Kontexten ger ytterligare djup till samlingen och
även en ökad förståelse för dess betydelse. Bursell citerar i sin text idéhistorikern Sverker Sörlin som menar att samlingars framtida värde ligger i hur väldokumen-terad föremålens kontext är.11 Med andra ord är det viktigt för framtiden att veta
hur och varför föremålet i fråga förvärvades till samlingen från första början. Oftast när man talar om kulturarvsbevarande institutioner riktas tanken främst mot museerna. Peter Aronsson menar dock i sin text Ett forskningsfält tar form att det även finns fler institutioner som verkar som bevarare av kulturarvet. Han me-nar att om vi frågar oss vilka institutioner som, helt eller delvis, arbetar för att
överföra och möjliggöra bruk av det förflutnas värden i både materiell och imma-teriell mening så finner vi fler aktörer än enbart museerna.12 Aronssons
resone-mang öppnar upp för en vidare tolkning av begreppet kulturarvsbevarande institu-tion. Han lyfter som exempel fram kyrkan, som enligt honom är urinstitutionen när det gäller att ge mening åt kulturarvet.13 I denna vidare tolkning av begreppet
skulle även Uppsalas tretton studentnationer kunna innefattas. De är alla bevarare av det, på vissa punkter något föråldrade, studentikosa kulturarvet, men fyller även en viktig del i bevarandet av Uppsala stads kulturella minne. Aronsson ver-kar för en förändring av vår syn på de kulturarvsbevarande institutionerna och vill öppna upp för fler aktörer verksamma inom området. Enligt min mening är detta viktigt för alla de mindre institutioner som kanske inte har kulturarvsbevarande som sitt huvudsyfte, men som ändå bidrar till bevarande av vårt kollektiva kultu-rella minne.
Behovet av en djupare mening med det förflutna står för en av konstanterna inom kulturarvs-bevarandet även om denna vilja att se en mening med vad som sker kan vara mer eller mindre öppen, vidlyftig och långtgående.14
8Maroević, Ivo, ”The Museum Message: Between the Document and Information”, I: Museum, Media,
Message, red: Eilean Hooper-Greenhill, 1995, s.27.
9 Maroević, 1995, s.27
10 Bursell, Barbro,”Proffesionalising collecting”, I: Museums and the Future of Collecting, red: Simon J.
Knell, 1999, s.160.
11 Bursell, 1999, s.160.
12 Aronsson, Peter, ”Ett forskningsfält tar form”, I: Kulturarvens dynamik – det institutionaliserade
kulturar-vets förändringar, red: Peter Aronsson och Magdalena Hillström, 2005, s.17.
13 Aronsson, 2005, s.17. 14 Aronsson, 2005, s.18.
Arbetsprocess
I mitt arbete med denna dokumentation har jag haft tre viktiga aspekter i åtanke;
framtiden, användarna och trovärdigheten. Framtiden tas till exempel tillvara i
den detaljerade databasen som ska underlätta för de ansvariga vid nationen att föra in nyförvärvade verk samt kontrollera placering, kondition och liknande för redan existerande verk. Användarna, det vill säga nationens medlemmar, ligger i fokus för den katalog som utformats. Katalogen gör konstsamlingen lättillgänglig för medlemmarna och det är i ett senare skede även tänkt att databasen ska finnas tillgänglig via nationens hemsida. Trovärdigheten är för mig väldigt viktig. Jag har varit mycket noga med att i min dokumentation tydligt visa de gånger jag gjort antaganden om till exempel förvärvsomständigheterna kring ett verk eller om konstnärens signatur varit otydlig eller oläslig. Med dessa tre aspekter som riktlinjer och grundpelare i mitt arbete hoppas jag att min dokumentation ska vara till glädje och nytta för Gästrike-Hälsinge nation och dess medlemmar.
För att underlätta mitt arbete med tavlorna flyttades de i omgångar från det mycket röriga arkivet, som ligger i ett separat hus på nationens tomt, till ett avskilt rum inne i nationshuset. Där fick jag bättre möjlighet att studera tavlorna och ska-pa mig en överblick. I detta skede ska-parades även varje verk ihop med respektive informationsblad från dokumentationen 1988. Under arbetets gång fann jag flera verk som inte tidigare varit införda i inventeringen, både verk som förvärvats efter 1988 och verk som funnits på nationen sedan tidigt 80-tal. Dessa verk märkte jag således upp med korrekt inventarienummer, fotograferade och dokumenterade.15
När det grundläggande arbetet med att lokalisera, fota och märka upp verken var avklarat började mitt arbete med att sammanställa dokumentationen i katalog-form.16 Här använde jag mig bland annat av de blanketter som använts vid
doku-mentationen från 1988 för att utröna vilka poster som borde finnas med i min do-kumentation.17 I detta arbete och i utformandet av mallen för databasen hade jag
även stor nytta av mitt besök på avdelningen för Uppsala Universitets konstsam-lingar och mina diskussioner med Margareta Nisser-Dalman. 18 Där fick jag flera
konkreta tips på vilka poster som borde inkluderas i databasen för att skapa en så komplett dokumentation som möjligt. Vi diskuterade särskilt vikten av att doku-mentera verkens kontext samt hur, när och varför de förvärvats till nationens sam-ling.
15 Dessa verk har inventarienummer 78-94
16 Se bilaga s.21 – Dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling. 17 Se bilaga s.19 – Dokumentationsblankett för konst.
Redan mycket tidigt i mitt arbete stötte jag på ett problem, nämligen den oordning som rådde i nationens arkiv. Tavlorna förvarades utspridda på de arkiv-hyllor där det fanns plats för dem, några stod även lutade mot väggarna. Detta gjorde att arbetet med att lokalisera alla tavlor blev mer tidskrävande och kompli-cerat än vad jag väntat mig. På grund av den bristfälliga förvaringen av konstsam-lingen var flera av verken i mycket dåligt skick. Ett flertal verk hade separerats från sina ramar och de allra flesta hade mer eller mindre omfattande skador i du-ken. De verk som klarat den bristfälliga förvaringen bäst var de som var satta bak-om glas. Dock hade ett flertal av dessa glas krossats under åren sbak-om gått vilket även det resulterat i skador. På grund av de höga kostnaderna för att restaurera till exempel en oljemålning (ca 15 000-30 000 kronor) är det svårt för nationen att bekosta en sådan. Detta innebär att flera av de skadade verken inte kommer att kunna restaureras på många år, vilket naturligtvis inte är önskvärt. De skadade verk med högst affektions- eller penningvärde står naturligtvis först på tur när pengar kan avsättas för reparationer.
Under arbetets gång upptäckte jag även en del problem med att hitta vissa verks inventarienummer, vilket ska stå skrivet på ramens eller tavlans baksida. På vissa verk hade numret suddats ut eller saknades helt och hållet vilket gjorde arbe-tet något svårare. Det som förvånade mig mest var dock det faktum att några av de verk som uppenbart aldrig hade fått något inventarienummer var införda i doku-mentationen från 1988. Hur man lyckats innefatta dessa verk i dokudoku-mentationen utan att märka upp dem är ett mysterium.
Som jag tidigare nämnt är det mycket viktigt att ha en grundläggande ordning i ett arkiv och även att följa den. Tyvärr var så inte fallet när jag började mitt arbe-te med denna dokumentation. Enligt arkivförarbe-teckningen finns en särskild kassa-bok för konstsamlingen. Denna kassa-bok är dock tillfälligt förkommen i röran vilket naturligtvis är mycket tråkigt. I denna bok finns möjligtvis uppgifter om förvärvs-omständigheter kring ett flertal verk vilket jag hade hoppats använda mig av i min dokumentation för att skapa en kontext kring verken. Just nu pågår dock en stor-städning och renovering av arkivet där boken förhoppningsvis återfinns.
Ett problem som ytterligare försvårade mitt sökande i nationens arkiv var det faktum att arkivförteckningen till stor del var ofullständig efter 1996. Artiklar hade i viss mån arkiverats även efter 1996, men de hade sällan förts in i förteck-ningen. Det som inte placerats i respektive fack i respektive hylla i arkivet förva-rades i det till arkivet angränsande arbetsutrymmet vilket ledde till att arbetsrum-met inte kunde utnyttjas som det var tänkt. Detta är nu åtgärdat och alla arkivalier som tidigare varit osorterade finns nu förhoppningsvis på sina rätta platser.
Det faktum att flera av konstnärerna till verken är relativt okända, eller enbart kända i hemlänet gjorde det i vissa fall svårt att möta nationens önskemål på något mer utförligare beskrivningar av konstnärerna. I den mån det varit möjligt har jag i det arbetet haft stor hjälp av Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands Museum i Hudiksvall. Vi har haft tät korrespondens via e-post och jag har vid ett flertal
Sammanfattande diskussion
Att utföra detta arbete med att dokumentera Gästrike-Hälsinge nations konstsam-ling har på många sätt varit mycket givande. Jag har på ett mycket handgripligt sätt fått omsätta mina teoretiska kunskaper till ett praktiskt utförande, både vad gäller mina kunskaper om konst och hanteringen av denna. Jag har även lärt mig mycket om dokumentation av föremål och hur man utför en dokumentation på bästa sätt. Det faktum att nationen inte har några specifika riktlinjer för dokumen-tation och hantering av konst har varit både positivt och negativ för mitt arbete. Positivt på så sätt att jag haft möjlighet att utgå helt från samlingens förutsättning-ar vilket gjort att mitt förutsättning-arbetssätt hförutsättning-ar anpassats efter vförutsättning-arje verk och dess förutsätt-ningar. Det negativa är att just eftersom nationen inte har några riktlinjer för detta arbete på det sätt som till exempel ett museum har, har jag inte haft möjlighet att få något särskilt stöd från nationens sida i mitt arbete. Däremot har jag fört löpan-de diskussioner med löpan-de ansvariga på nationen och på så vis fått en mycket klar bild av vad de vill få ut av genomförandet av denna dokumentation.
Det faktum att jag själv har en personlig relation till nationen har även det va-rit både positivt och negativt. Det positiva är att jag vet hur nationen fungerar och vilka problem det innebär att arbeta i en organisation där personer på styrande poster byts ut mot nya efter ett år. Om jag inte haft den kunskap jag har om natio-nen och dess organisation hade mitt arbete på vissa plan blivit mycket svårare att utföra på ett bra sätt. Det negativa är att jag ibland känt att jag stått för nära orga-nisationen jag arbetat i. Det har i denna situation varit svårt för mig att vara kritisk mot exempelvis hanteringen av konstsamlingen då jag, som tidigare nämnts, är medveten om hur nationens organisation fungerar. Jag är medveten om hur svårt det kan vara att fatta ett beslut och få det att gå igenom och även hur problema-tiskt det kan vara att få finansiella medel att räcka till.
Det arbete jag utfört under denna period är något jag hoppas att många kom-mer dra nytta av. Även om det till hösten komkom-mer att sitta nya personer vid natio-nens styrande poster hoppas jag att det intresse som nu väckts för konstsamlingen kommer att leva vidare. Förhoppningsvis kommer även arbetet med att garantera samlingens och arkivets välmående fortsätta med samma engagemang som nu. Lagom till 200-årsjubileet av sammanslagningen av Gästrike och Hälsinge ner planeras till våren 2011 en utställning av de mest intressanta verken i natio-nens samling. I samband med detta planeras även en omhängning av de verk som permanent visas i nationshuset.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Gästrike-Hälsinge nations arkiv, F3
Testamente gällande konstverk. Öhrn, 1916. Gästrike-Hälsinge nations arkiv, F(ö):7
Brev från tecknerskan Eva Alsterberg, september 1980. Gästrike-Hälsinge nations hemsida
http://www.ghnation.se/ghweb05.php?a=historia ; besökt 2009-04-09.
Tryckta källor
Aronsson, Peter, ”Ett forskningsfält tar form”,
I: Kulturarvens dynamik – det institutionaliserade kulturarvets förändringar, red: Peter Aronsson och Magdalena Hillström, Linköping, 2005.
Becklén, Rickard & Astrid von Hofsten,
”Förebyggande konservering av sammansatta material”,
I: Tidens tand, red: Monika Fjæstad, Riksantikvarieämbetet 1999. Bursell, Barbro, “Proffesionalising collecting”,
I: Museums and the Future of Collecting, red: Simon J. Knell, Ashgate,1999. Danielsson, Bengt, “Ordnande och redovisning”,
I: Arkivvetenskap, red: Anna Christina Ulfsparre, Studentlitteratur, 1995. Hall, Bo G, Gästrike-Hälsinge Nation 1646-1996. 350 år i vardag & fest, Kristianstads Boktryckeri AB, 1996.
Pearce, Susan M., “Collecting processes”, I: On Collecting. An investigation into
collecting in the European tradition, Routledge, 1995.
Svenskt konstnärslexikon, band I-V,
red: Gösta Lilja, Bror Olsson, S. Artur Svensson, Allhems förlag 1952-1967.
Bilagor
Riktlinjer för förvaring av konst
Dessa riktlinjer för förvaring av en målerisamling rekommenderas av Riksantik-varieämbetet19 och används även av Länsmuseet Gävleborg.
Grader och luftfuktighet
De bästa förutsättningarna för förvaring av en målerisamling uppnås vid speciella luft- och temperaturförhållanden. Temperaturen i förvaringslokalen bör ligga på ca 20o Celsius med en dygnsvariation på, som mest, +/- 3o. Temperaturen i förva-ringslokalen får heller inte avvika allt för mycket från temperaturen i eventuella utställningslokaler. Luftfuktigheten bör i sin tur ligga på omkring 50%. Dygnsför-ändringen av luftfuktigheten bör helst inte överstiga +/- 5%. Däremot är det nöd-vändigt att tillåta en större årsvariation på grund av det yttre klimatets påverkan. Om dessa riktlinjer följs förvaras samlingen tryggt och chansen för lång hållbarhet ökar.
Riktvärden för ljussättning
Verk som är upphängda för visning bör ljussättas varsamt. Oljemålningar och skulpturer kan under en längre tid utsättas för relativt höga luxvärden20 utan att ta
skada medan exempelvis textilier och verk på papper (till exempel akvareller och pasteller) är mycket känsliga för starkt ljus.
Verk på papper, pasteller, fotografier och organiskt material Æ 30-50 lux. Textilier Æ 40-50 lux.
Oljemålningar, målade skulpturer och trä Æ 100-250 lux. Metall och sten Æ 250 lux.
19 Becklén, Rickard och Astrid von Hofsten, ”Förebyggande konservering av sammansatta material”, I:
Ti-dens tand, red: Monika Fjæstad, 1999.
20 Av latinska lux (ljus). SI-enhet för belysningens styrka. Ex: 1 lux = 1 lumen per kvadratmeter (lm/m2).
18
Förvaringsplan
Detta är den plan jag utarbetat över hur man på bästa sätt kan förvara de verk i nationens konstsamling som inte visas i nationshuset. Planen är utarbetad efter de riktlinjer för förvaring av konst som beskrivs i boken Tidens tand. Förebyggande
konservering, utgiven av Riksantikvarieämbetet samt inspirerad av Länsmuseet
Gävleborgs förvaringsutrymmen för konst.
Den upphängningsanordning som används för att förvara tavlorna på Läns-museet Gävleborg är en specialtillverkad och mycket dyr variant av så kallade skjutbara nätväggar. Dessa monteras i rummets tak så att man kan dra ut och skju-ta in dem efter behov. Efter diskussioner med bland andra Ted Chikasha på muse-et ansåg vi dock att en billigare lösning var dmuse-et bästa för nationen. Denna lösning består av träreglar som sammanfogas till en kvadrat (ca 1,5x1,5 m) vilken sedan arna hängs sedan upp på d så kallade S-krokar. för hantering och
kan hänga tavlor
n tempera-på båda sidor täcks med hönsnät eller liknande. Nätskärm
utdragbara lister i taket. Tavlorna hängs upp på nätet me Således får man ett mycket kompakt och skonsamt system
varing av målningarna. Dessa utdragbara upphängningsanordningar bör naturligt-vis placeras med så pass brett mellanrum att man utan problem
på båda sidor.
Vad gäller temperatur och luftfuktighet planeras just nu en renovering av ar-kivet och arbetsrummet intill. Huset ska då isoleras för att hålla en jäm
Dokumentationsblankett för konst
Plan för databas
Detta är min plan för hur nationens databas ska se ut och en del av de poster som bör finnas med i den för att bäst tillgodose nationens behov. Tanken är från natio-nens sida att medlemmar eventuellt ska få möjlighet låna hem vissa verk under en period efter överenskommelse med Förste Kurator. När den kurator man gjorde överenskommelsen med avgår (mandatperioden är ett år) måste verket antingen lämnas tillbaka eller överenskommelsen förnyas i samförstånd med efterträdaren. Detta är något nationen vill genomföra eftersom väggutrymmet i huset inte tillåter att särskilt många verk hänger uppe och man gärna vill att konsten ska synas och komma till användning istället för att förvaras i arkivet.
Dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling
Några inledande ordDenna dokumentation av Gästrike-Hälsinge nations konstsamling utfördes våren 2009 som ett magisterexamensarbete i Musei- och kulturarvsvetenskap vid Upp-sala Universitet. Detta gjordes med nationens medlemmar i åtanke eftersom vi vill att vår konstsamling ska vara överskådlig och lättillgänglig för de av nationens medlemmar som är intresserade av att veta mer om vår konst.
Några detaljer:
AT – betyder a tengo vilket syftar till verkets baksida.
Mått – angivet bredd x höjd, syftar alltid till själva dukens mått, dvs. utan ram.
(Ex). GHn 11 – verkets inventarienummer, återfinns på dukens eller ramens bak-sida.
22
GHn 11.
Porträtt i olja föreställande Ida Gawell-Blum
Delsbostintan.
Ida Gawell-Blum
Tekniska skolan och Högre konstindustriskolan
inom bygdekulturen och verksam inom
även Artur Hazelius medarbetare då han arbetade m Stockholm.
Ida Gawell-Blumenthal var en uppskattad m
demålshistorier spred hon mycket glädje och 1921 utnäm hedersledamot.
Konstnär: Anna Ödman. Född 1876 i Härnös
studerade till teckningslärarinna vid Tekniska skolan konstindustriavdelning 1895-1900 samt vid
företog ett flertal studieresor till bland a verkade främst som porträttmålarinna men ker.
Ödman finns representerad på Kungliga Biblioteket i Stockholm Gävleborg, Växjö Museum, Uppsala Universitet sam
Mått: 65x82 cm.
Signering: Anna Ödman 1936 (nederst th).
AT: Målat av Anna Ödman 1936.
Påskrift:
AT duken: Delsbostintan Ida
Gawell-Blumenthal. AT ramen (i blyerts): Anna Öd-man atelier Odengatan 25.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt
enthal (1869-1955), även kallad enthal föddes i Arbrå, Hälsingland och studerade senare vid
i Stockholm. Hon var en eldsjäl den kulturella ungdomsrörelsen. Hon var ed grundandet av Skansen i edlem av nationen. Med sina
byg-ndes hon till nationens
and, död 1960 i Stockholm. Hon i Stockholm vid deras högre
Konstakademien 1901-1906. Ödman
nnat Frankrike, Tyskland och Italien. Hon var även en skicklig etsare och
grafi-, Länsmuseet t Stockholms Borgarskola.
GHn 26.
Porträtt utfört i etsningsteknik, föreställande friherrinnan fru Aurore Oxenstierna-Klintberg (1872-1945), född Oxenstierna. Valdes till nationens hedersledamot 1939.
Konstnär: Anders Zorn.
Anders Leonard Zorn, född i Mora 1860, död 1920. Anders Zorn var verksam både som målare, tecknare, grafiker och skulptör. År 1875 skrevs han in vid
Slöjdskolan i Stockholm, samma år skrevs han även in vid Konstakademien där
han fortsatte till 1881.
Zorn företog många resor, bland annat till Spanien, England, Ungern, Turkiet, Grekland och Alger, han var även bosatt i Frankrike under åren 1888-1898. Vid ett flertal tillfällen besökte han även Amerika och utförde där flera porträttbeställ-ningar för den högre finansvärlden. Från 1904 och framåt blev han dock framför-allt bosatt i Sverige, omväxlande i Stockholm och Mora. Genom sitt måleri har Dalarnas liv och folk kommit att stå som en förebild för det nationellt svenska.
Som etsare har Zorn en framskjuten plats, även om de allra flesta förknippar honom med oljemåleri. Nationens porträtt av friherrinnan Oxenstierna-Klintberg hör till hans absolut bästa arbeten inom denna teknik.
Mått: 15x20 cm. Nr/upplaga: 1
Signering: Zorn (nedre högra hörnet i blyerts). Infällt i
etsningen: Zorn 1909.
Påskrift: 1sta aftryck (nedre vänstra hörnet i blyerts). Värderad: 6.000-8.000 kr (prel.).
Förvärv: Enligt etikett: Skänkt till Gästrike-Hälsinge
GHn 28.
Vue af Ljusneelf från Kramsta by i Jerfsö socken i Helsingland.
Landskapsmål-ning utförd i olja.
Konstnär: Svante Albert Blombergsson, född 1810 i Hanebo, Hälsingland, död
25/2 1875 i Marma vid Söderhamn, Hälsingland.
Albert Blombergsson var verksam som målare, tecknare och grafiker. Han började som yrkesmålare i Söderhamn men övergick sedan till konstnärlig pro-duktion. Han utförde under denna period ett flertal altarmålningar för norrländska kyrkor samt landskapsbilder och porträtt. Blombergsson finns representerad i Uppsala Universitets konstsamlingar, i Norrköpings konstförenings samlingar samt på Hallwyllska museet i Stockholm.
Målningen med vy över Ljusnan är förmodligen den första landskapsmålning som förvärvats av någon av Uppsalas studentnationer.
Mått: 126x89 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Albert Blombergsson 1867 (nederst t.v).
Påskrift: Skylt på ramens framsida: Vue af Ljusneelf från Kramsta by i Jerfsö
socken i Helsingland, målad av S. A. Blombergsson och den 18e april 1867 af honom skänkt till
Gästri-ke-Hälsinge nation.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Skänkt av
konstnären till Gästrike-Hälsinge nation den 18 april 1867.
GHn 29.
Stilleben med lergök utfört i olja på pannå.
Konstnär: Gustaf (Gösta) Adolf Bohm, född 17/12 1890 i Idenors församling,
Hälsingland. Verksam som målare, tecknare och grafiker. Bohm företog många studieresor under sitt yrkesverksamma liv, bland annat till Berlin, Dresden, Paris, Italien, Tjeckoslovakien och Österrike.
De flesta av Bohms målningar föreställer dekorativa landskap, gärna med mo-tiv från den norrländska kusten, hamnstycken med arbetare, figurkompositioner etc.
Bohm har separat ställt ut sina verk i Luleå 1938, Stockholm (Konstnärshu-set) 1929, 1931, 1933, 1938, 1942 och 1950, i Gävle 1943, Falun och Borlänge 1945 samt i Karlstad och Linköping 1946. dessutom har han ställt ut i Hudiksvall, sundsvall, Umeå, Härnösand, Sala, Norrköping, Jönköping och Borås.
Gustaf Bohm finns representerad på Nationalmuseum, Hälsinglands museum i Hudiksvall, Värmlands museum samt museerna i Gävle, Bollnäs och Luleå.
Mått: 28x36 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Gösta Bohm 1932 (ristat i färgen på piedestalen i målningen). Påskrift: AT i rött: Gösta Bohm, Stilleben med lergök
1932 samt Till Gästr. Häls. Nation från Ph Humbla 1952.
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva till nationen av FD Philibert Humbla
GHn 30.
Hälsingebonde, koltecknat porträtt av äldre man.
Konstnär: Erik Bertil Damm, född 1887 i Tierp, Uppland, död 1942 i Ljusdal,
Hälsingland. Verksam som porträtt-, landskaps- och dekorationsmålare. År 1906 skrevs han in vid Althins målarskola i Stockholm och 1907-1908 bedrev han stu-dier vid Konsthögskolan. 1941 invaldes han som ledamot av Konstakademien och 1942 blev han där förordnad till professor i målning.
Damm är mest känd för sina dekorativa arbeten men han var även en bety-dande porträttmålare och landskapsmålare. Han debuterade med sina verk i Hal-lins konsthandel 1909 och hade sedan ett flertal utställningar. Bland annat 1919 i Svensk-Franska konstgalleriet, 1922 i Konstnärshuset i Stockholm och 1926 till-sammans med optimisterna på Liljevalchs konsthall. I november 1943 hölls även en minnesutställning över Damm i Konstakademien.
Damm finns representerad på Nationalmuseum, Thielska galleriet, museerna i Göteborg, Gävle och Västerås samt på Nasionalgalleriet i Oslo.
Mått: 34x47 cm. Nr/upplaga: -
Signering: BD
Påskrift: Metallskylt på ramens framsida:
Hälsingebonde. Bertil Damm 1887-1942.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
GHn 31.
Hälsingemora, porträtt utfört i olja på pannå.
Konstnär: Erik Bertil Damm. Se GHn 30.
Mått: 50x60 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Bertil Damm 1941.
Påskrift: AT på ram och duk etiketter med titel och konstnär samt stämpel:
Min-nesutställning Konstakademien 1943. Katalognr 226. På pannån målat i vitt: F12.
GHn 32.
Naturvy föreställande Vårflod utförd i olja
Konstnär: Claes Erik ”Ecke” Alexander Hedberg. Född 1868 i Järbo,
Gästrik-land, död 1959.
Verksam som målare och tecknare. Åren 1887-1891 studerade han vid
Konst-akademien i Stockholm. Han företog ett flertal studieresor till bland annat
Tysk-land, HolTysk-land, Belgien, Frankrike, Schweiz och Italien.
Hedberg skildrade i sina verk framförallt sin hembygds natur och hade en viss förkärlek för vinter- och höstmotiv. Han har även utfört ett antal genremålningar samt målat åtskilliga bilder från Gävle och Sandviken och de gamla bruken i Gä-strikland. Han har även utfört enstaka porträtt.
Separat har Hedberg haft utställningar ibland annat Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i hemlänet. Tillsammans med andra har han även ställt ut utom-lands, bland annat i Norge, Tyskland, Frankrike, Sydamerika och Italien.
Hedberg finns representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Länsmuseerna i Gävle och Östersund, i Sandvikens samling, på Hälsinglands mu-seum i Hudiksvall, Bollnäs mumu-seum samt i München och Buenos Aires.
Mått: 101x80 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Erik Hedberg -25 Påskrift: AT etikett på
spännramen: Vårflod, sign.
Erik Hedberg -25. Tillhör G-H nation.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
GHn 33.
Stilleben med blomstermotiv i akvarell.
Konstnär: Julia Matilda ”Mattis” Hahr-Grundell. Född 6/2 1879 i Västerås, död
7/5 1951 i Gävle. Verksam som målarinna och konsthantverkare.
Hahr-Grundell studerade vid Västerås tekniska skola åren 1895-1898, Högre
konstindustriskolan i Stockholm 1898-1902 och därefter ett år vid Glasgow Scho-ol of Art. Hon bedrev även konststudier i England, Frankrike, HScho-olland och
Beligi-en.
Hahr-Grundell började sin bana som konsthantverkare men övergick ganska snart till måleri. Hon tog starkt intryck av den förfinade engelska akvarellkonsten och målade ofta blomstermotiv. Under tidigare år ägnade hon sig mycket år att måla porträttminiatyrer i akvarell och utförde även en del textila mönsterritningar.
Separat ställde Mattis Hahr-Grundell ut på Gävle museum 1942. Hon deltog även i grupputställningar i Stockholm, Västerås, Malmö och ett flertal andra svenska städer samt även i Rotterdam, London, Philadephia och Glasgow. 1954 annordnades en minnesutställning på Gävle museum.
Mattis Hahr-Grundell finns representerad på Länsmuseet Gävleborg, Västerås Konstgalleri samt på Glasgow School of Art Museum.
Mått: 56x76 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Mattis Hahr-Grundell. Påskrift: Saknas.
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva av Inspektor professor Axel
GHn 34.
Fjällandskap, landskapsmålning utförd i akvarell.
Konstnär: Maja (Maria) Hegardt, född i Göteborg 23/9 1876.
Maria Hegardt studerade akvarellmålning för konstnären Tryggve Hermelin. Hon har utfört ett antal landskaps- och blomstermålningar i akvarell samt omsorgsfulla och detaljerade motiv ur den svenska vildörtsfloran. Hennes verk har främst ställts ut i Uppsala, bland annat på Smålands nation 1942, Stadsbiblioteket 1947 samt på Biologiska museet 1950.
Mått: 50x36 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Maja Hegardt 1949 (nederst t.v)
Påskrift: AT pannån (i blyerts): N34 Fjällandskap. Stämpel (svag): W. Lundell
ram.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
GHn35.
Motiv från Oslo hamn utfört i olja på pannå.
Konstnär: Sven-Olow Olsson, född 1924 i Sandviken. Verksam som målare,
tecknare och grafiker. Studerade bland annat i Oslo vid Kunstindustriskolen och för Finn Faaborg.
Olsson företog ett antal studieresor till bland annat Norge, Frankrike, Spanien och Holland. Under denna period målade han många stadsvyer från dessa länders städer, men på senare år koncentrerade han sig allt mer på de motiv de norrländs-i en svart, brun och röd färgskala. Han
nat Sandvikens Stadshotell.
Sven-Olow Olsson hade sin första ut ter haft ett flertal utställningar i hem Stockholm
nalmuseum.
Olsson finns representerad i Hans Maje och Sandvikens stads sam
Museum.
Mått: 59x48 cm.
Signering: Sven Olow Olsson -50. Påskrift: AT ramen:
mar Humbla. AT pannån:
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Gåva av Dagmar
Humbla, 11 november 1961.
ka skogarna, järnverken och städerna hade att erbjuda. Han skildrade dessa motiv har även utfört väggmålningar i bland
an-ställning i Sandviken 1947 och har däref-länet. Han har även ställt ut på olika håll i och ett flertal gånger deltagit i utställningen Unga Tecknare på
Natio-stäts Konungens samlingar, i Örebro lingar, på Länsmuseet Gävleborg samt Hälsinglands
Nr/upplaga: -
GHn 36.
Motiv från Korsnäsverken, olja på duk.
Konstnär: Bertil Lundqvist, född 1915 i Gävle. Verksam som målare och
teckna-re. Lundqvist har studerat i Gävle och Köpenhamn samt i Stockholm för Isaac Grünewald. Han har företagit studieresor till Italien, Främre Orienten, Frankrike och Spanien.
Lundqvist är framförallt landskapsmålare och har främst skildrat norrländska landskap och norrländsk industrimiljö. Han har även utfört ett antal väggmålning-ar ibland annat Nynäs folkhögskola och Hälsinge Regementes soldathus. Han hväggmålning-ar deltagit i ett flertal utställningar i hemlänet från 1947 och framåt samt i utställ-ningar i Stockholm och Göteborg.
Lundqvist finns representerad på Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands Muse-um samt Naestveds Rådhus i Danmark.
GHn 37.
September, utfört i olja på pannå.
Konstnär: Erik Martin Palm, född 30/11 1906 i Sandviken. Verksam som målare,
tecknare och grafiker.
Palm har studerat vid ett flertal konstskolor i Stockholm samt företagit studie-resor till Danmark, Norge, Frankrike och Spanien. Han utförde främst landskaps-målningar men även figurer och abstrakta kompositioner i olja, pastell, akvarell och träsnitt.
Palm har haft separatutställningar i Sandviken 1936, 1944 och 1953 och i Gävle 1946, samt deltagit i flera av Gävleborgs läns konstförenings utställningar i Gävle. Han har även medverkat vid grupputställningar ibland annat Göteborg, Oslo och Stockholm. Han finns representerad på Prins Eugens Waldemarsudde, Hälsinglands Museum och i Sandvikens stads konstsamling.
Mått: 48x39 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Martin Palm (i rött nederst t.v) Påskrift: Etikett AT ramen: September. Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva av Philibert
GHn 38.
Kväll i Hardanger Ulvik, motiv från norskt fjällandskap utfört i olja på pannå.
Konstnär: Fritz Lambert Smedberg, målare, född 1900 i Norrbäcke i Dalarna.
Han har studerat vid Althins målarskola 1917 och vid Konstakademien 1918-1919 i Stockholm samt i Wien och Paris. Han företog även studieresor till bland annat Tyskland, Österrike, Belgien, Spanien och Kanarieöarna. Under studieåren måla-de han främst romantiskt idylliska skildringar av hembygmåla-den. Dessa motiv fick senare ge vika för en mer expressiv formgivning. Från 1930-talet och framåt må-lade han främst landskapsmotiv från Norge med kraftiga bergsmassiv, skumman-de forsar och gröna dalar.
Smedberg hade ett flertal separatutställningar på Länsmuseet Gävleborg mel-lan 1920 och 1960. Han har dessutom ställt ut på bmel-land annat Konstnärshuset i Stockholm samt i Linköping, Örebro och Sandviken.
Smedberg finns representerad på Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands muse-um, Västerås museum samt i Sandvikens stads samlingar.
Mått: 41x33 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Smedberg -46 (nederst t.h i brunt).
Påskrift: AT pannån: i brunt Kväll i Hardanger Ulvik, 1946. Svagt i rött: Gästr.
Häls. Nation fr. Ph. Humbla 1952.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Gåva av FD
Phili-bert Humbla 1952.
GHn 41.
Blaxås, landskapsbild föreställande Blaxås i Hudiksvalls kommun, Hälsingland.
Utförd i olja på duk.
Konstnär: John Sten, föddes som Per Johan Wettersten i Njutånger, Hälsingland
1879 och dog 1922 på Bali. Han studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1899-1900 samt vid Konstnärsförbundets målarskola. Han bedrev även under åtta år studier i Paris. Han förkortade sitt namn till John Sten 1902, enligt ett foto före-ställande honom sittandes framför ett staffli med en tavla signerad John Sten. Det-ta korDet-ta och slagkraftiga namn var betydligt mer passande för en yrkesverksam konstnär och även mycket smidigare än det långa Per Johan Wettersten.
John Stens tidigaste verk föreställer oftast naturen i och kring Hälsingland. Han har exempelvis utfört ett flertal målningar med motiv från Blaxåsberget i Hudiksvall. Under senare år blev han starkt påverkad av den samtida franska konsten och räknades till en av de få svenska kubister av betydelse. Han övergick så småningom till att måla exotiska landskap, ofta med nakna kvinnofigurer (som t ex Kvinnorov, akvarellskiss till en gobeläng som aldrig utfördes. Tillhör Häl-singlands Museum). Han utförde även ett flertal trädgårdsmotiv och Stilleben.
John Sten finns representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Prins Eugens Waldemarsudde samt på Hälsinglands Museum
Mått: 101x137 cm. Nr/upplaga: -
Signering: John Sten (i grått nederst t.h). Påskrift: AT ramen, etikett:
Blaxås. Tillhör GH nation Uppsala.
36
GHn 42.
Mannen och trädet, utförd i olja på duk.
Konstnär: Per (Pelle) Adolf Svedlund, målare, född 1865 i Gävle, död 1947.
Ef-ter avslutad gymnasieutbildning och studentexamen 1884 bedrev Svedlund aka-demiska studier vid Uppsala Universitet. År 1889 antogs Svedlund som elev vid
Konstakademien där han studerade till 1892 och sista året belönades m
miens kanslersme
utomlands. Han var intendent för Thielska galleriet från 1932. Svedlund och hans kamrater hör till den s.k
verkade under tiden mellan Konstnärsförbundets krets och det m brottets män. Han fann sina stilideal i den internationella sym även fängslad av tidens romantiska känslosam
bred och mustig färgskala, oftast med stadsm Italien samt från Jämtland, västkusten
bland annat ut på Konstnärshuset i Stockholm Hedberg (se GHn 32) och Willhelm Sm
ensam i Gävle 1946. han ställde även ut chen 1905 och Rom 1911.
Svedlund finns bland annat representerad på Nationalm konstmuseum, Thielska galleriet, Länsmu
hus. .
Mått: 101x132 cm. Signerad: Osignerad.
Påskrift: AT spännramen, etikett: Mannen
och trädet samt Tillhör G-H nation.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
ed akade-dalj. Under följande decennier företog han ett flertal studieresor
bortglömda generationen som
oderna genom-bolismen och var het. Svedlund målade oftast i en otiv från Flandern, Frankrike och och Stockholmstrakten. Svedlund ställde tillsammans med vännerna Erik ith under åren 1905, 1906 och 1912 samt på Venedigbiennalen 1901 samt i
Mün-useum, Göteborgs seet Gävleborg och i Stockholms
GHn 43.
Visbymotiv, stadssiluett med solnedgång över Visby.
Konstnär: Per (Pelle) Adolf Svedlund. Se GHn 42.
Mått: 69x69 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Osignerad.
Påskrift: AT ramen: Pelle Svedlund. AT pannån: Målad med VP, dvs
VernisPo-int.
GHn 44.
Uppsala slott med poppel, etsad vy över slottet i Uppsala.
Konstnär: Elias Theodor (Ellis) Wallin, född 1888 i Uppsala. Verksam som
må-lare och grafiker. Wallin bedrev studier vid Tekniska skolan i Uppsala 1907-1910 samt vid Althins målarskola i Stockholm 1911-1912 och Konstakademien 1914-1920. Han företog en studieresa till Italien 1920-1921, därefter bosatte han sig i Paris till 1953. Därefter bosatte han sig i Stockholm fram till sin död. I Paris tog Wallin starkt intryck av den franska nyrealismen, vilken främst lämpade sig för naturromantiskt landskapsmåleri. Under denna period lärde han sig måla s.k
belle-matière och när han sedan återkom till Sverige var han en av de första
represen-tanterna för denna franska konstform. Efterhand kom denna stil att luckras upp och blandas med en ljusare och luftigare färgskala. Han målade främst motiv från Norrland samt stadsvyer från Uppsala och Stockholm.
Wallin har deltagit i ett flertal utställningar, bland annat Sveriges allmänna konstförenings vårutställning 1917, Svenska konstnärers förenings utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Wallin har utfört ett flertal porträtt, figurmotiv och landskapsmålningar i olja och tempera. Han har även utfört en mängd ets-ningar med motiv från Uppsala.
Ellis Wallin finns representerad på Nationalmuseum, Moderna museet och på ett flertal svenska provinsmuseer samt i Uppsala Universitets samlingar och på Ateneum i Helsingfors och på Louvren i Paris.
Mått: 42x51 cm. Nr/upplaga: - Signering: Ellis Wallin -17 (i blyerts nere t.v). Påskrift: Uppsala slott med poppel (i blyerts
nere t.h). AT: Tillhör Gästrike-Hälsinge Nation.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
GHn 45.
Uppsala Domkyrka och S:t Eriks brunn, etsad stadsvy.
Konstnär: Elias Theodor (Ellis) Wallin. Se GHn 44.
Mått: 59x70 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Ellis Wallin -19 (i blyerts nere t.h).
Påskrift: Uppsala Domkyrka och S:t Eriks brunn (i blyerts nere t.v). Värderad: Ej värderad.
GHn 46.
Två kopior av en etsad vy över nationshuset sett från gatan.
Konstnär: Elias Theodor (Ellis) Wallin. Se GHn 44.
Mått: 48x32 cm. Nr/upplaga: 1 och 25.
Signering: Ellis Wallin -23 (nere t.h i blyerts).
Påskrift: Nere t.v i blyerts: Gästrike-Hälsinge Nation Uppsala (No 25 och No 1).
AT: Gästrike-Hälsinge nation tillägnat av ets.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Gåva av etsaren.
GHn 47.
Brobygge (Broar i Paris), stadsbild från Seine, Paris utförd i olja på duk.
Konstnär: Elias Theodor (Ellis) Wallin. Se GHn 44.
Mått: 71x58 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Ellis Wallin, Paris 1920 (nere t.h).
Påskrift: AT ram och spännram: etiketter med titel och konstnär + G-H Nation. Värderad: Ej värderad.
GHn 48.
Stilleben utfört i olja på pannå.
Konstnär: Lars Vidlund, född i Gävle 1920. Vidlund utbildade sig aldrig vid
nå-gon skola, förutom ett år vid målarskolan i Gävle 1943, utan bedrev självstudier i måleri. Under åren 1953-1954 företog han dock studieresor till Spanien och Nor-ge. Verket i nationens samling är ett tydligt exempel på det intimt realistiska stil-lebenmåleri vidlund ägnade sig åt under större delen av 1940-talet.
Vidlund har haft separatutställningar i Gävle 1947, 1958 och 1960. han har även ställt ut ett flertal gånger under 1950- och 60-talen ibland annat Stockholm, Linköping, Tranås och Vadstena. Han finns representerad på Länsmuseet Gävle-borg och Värmlands museum.
Mått: 30,5x37 cm. Nr/upplaga: -
Signering: LV -46 (nederst t.v).
Påskrift: AT ramen: Lars Vidlund 1946. Gåva till Gästrike-Hälsinge nation av
Dagmar Humbla 1 maj 1963.
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva till nationen av Dagmar
Humbla 1 maj 1963.
GHn 49.
Herrgård, landskapsmålning utförd i olja på pannå.
Konstnär: Tryggve Öhrn, född ca 1924 i Norge. Öhrn kom från Norge till
Hu-diksvall där han arbetade som teckningslärare. Bosatte sig sedan i Stockholm. Tryggve Öhrn målade oftast landskapsmotiv i olja. Han har haft separatut-ställningar ibland annat Hudiksvall och på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Han finns representerad på bland annat Hälsinglands museum.
Mått: 41x33 cm. Nr/upplaga: -
Signering: T. Öhrn -47.
Påskrift: AT ramen: Gåva av Elon och Lisa Andersson 1955. Värderad: Ej värderad.
GHn 50.
Färgteckning med motiv från Göteborgs hamn.
Konstnär: Manne Valfrid Östlund, född i Österfärnebo i Gästrikland 1904, död
1957 i Valbo. Verksam som målare, tecknare och skulptör. Östlund studerade under 1923 på Konsthögskolan och debuterade året därpå med en utställning i Gävle. Under 1930-talet och början av 1940-talet fångade surrealismen Östlunds intresse med bland andra Gösta Adrian-Nilsson (GAN) och Halmstadsgruppen som förebilder.
Östlunds konstnärliga verksamhet präglas främst av hans fantasi och hans känsla för det dekorativa. Han utförde bland annat dekorativa vägg- och takmål-ningar i ett flertal offentliga byggnader, bland annat i kommunhusen i Valbo och Årsunda, Hagaströms skola och Nordiska museet i Stockholm. Östlund utförde även illustrationer till sagor och mönsterteckningar för tapettryck, textilier med mera. Han var även till verksam i utformandet av Gävle museum 1940 (senare Länsmuseet Gävleborg). Östlund finns, förutom med sina offentliga verk, repre-senterad på Länsmuseet Gävleborg.
Mått: 66x58 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Östlund 1933 (i vitt nere t.h). Påskrift: AT: Manne
GHn 51
Vy över Järvsö kyrka med omnejd sedd från norr, utförd i olja på duk.
Konstnär: Troligen utförd av Fredrik Bernhard Blombergsson, brorsson till den
kände målaren Svante Albert Blombergsson (se GHn28). Fredrik Blombergsson föddes 1826 i Hanebo och dog 1900 i Ljusdal. Fredrik var son till Alberts äldre bror och verkade som gästgivare, klockare och organist. Han verkade dock även som målare och gick som lärling hos sin farbror i Söderhamn 1843-1850. Näst-kommande år flyttade Fredrik till Stockholm och återvände två år senare med ti-teln målarmästare. Hans första kända verk är diverse inredningsarbeten i Segersta kyrka.
Fredrik Blombergssons verk blandas ibland ihop med Albert Blombergssons. Detta är dock inte så underligt eftersom Fredrik fick sin grundläggande målarut-bildning hos sin farbror.
GHn 53.
Landskapsbild med ”kubiserade” byggnader.
Konstnär: Per Sigfrid Englund, född 1905 i Nordanå, Hälsingland. Englund
stu-derade måleri för Carl Willhelmsson och Otte Sköld samt för Othon Friesz i Paris. Han företog även studieresor till bland annat Danmark, Tyskland, Holland och Italien.
Englund var fram till sin död bosatt i Granbo i Hälsingland och avbildade helst sin hembygds landskapsidyller i mjuka, stämningsmättade bilder. Han har även utfört ett flertal intima interiörer samt blomsterstilleben.
Per Englund har separat ställt ut i Stockholm, Gävle, Ljusdal och Söderhamn. Han deltog även i Norrlandskonstnärernas utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1946.
Englund finns representerad på Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborg, Hälsinglands Museum och Västerås konstförenings galleri.
Mått: 33,5x37 cm. Nr/upplaga: -
Signering: P. Englund 1939 (nederst t.h).
Påskrift: AT Gåva av Dagmar Humbla, Gävle,
maj 1958.
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva av Dagmar Humbla, maj 1958.
GHn 54.
Abstrakt höstlandskap, utfört i olja på pannå.
Konstnär: Okänd.
Mått: 45x40 cm. Nr/upplaga: -
Signering: Nygren, inristat i pannån i efterhand. Ej äkta. Påskrift: Saknas.
GHn 62.
Bortom bullret, stadsvy från Uppsala, tryckt med träsnitt.
Konstnär: Matsola Burman.
Mått: 14x18,4 cm. Nr/upplaga: 7/30 Signering: Matsola Burman -57 (i blyerts, nederst t.h).
Påskrift: I blyerts, nederst t.v: 7/30. ”BORTOM BULLRET”. AT: etikett med
konstnär, titel och mått.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
GHn 67.
Porträtt utfört i olja på duk föreställa ransson (1906-1995), Sandviken.
Konstnär:
nare. Förutom
lärd. Han har deltagit i utställningar Stockholm och även ställt ut separat skapsvyer, figurstudier och porträtt. Ha Morgonpost från 1948, en
anlag för sentimentalitet.
Mått: 54,5x65 cm. Signering: H. Laks 45-86 Påskrift: AT spännram
mot. AT ramen, i blyerts: 1986.
Värderad: Ej värderad. Förvärv: Okänt.
nde nationens hedersledamot Gunvor
Harri Laks, född 1923 i Tartu, Estland. Verksam som målare och en kortare tids studier vid konstskolan Pallas i Tartu är Laks själv-med estnisk och lettisk konst ibland annat i Göteborg 1948. Han målade främst
land-n var, eland-nligt eland-n receland-nsioland-n i Göteborgs
typisk färgromantiker, tyvärr med vissa besvärande
Nr/upplaga: -
(överst t.v)
en, i blyerts: Gunvor Göransson, Sandviken,
GHn 69.
Man till häst, skämtteckning i tusch.
Konstnär: Staffan Lindén bosatt i Gävle. Lindén föddes den 31/4 1926 och dog
12/8 2000. Staffan var en känd skämttecknare, bokillustratör och författare. Han verkade bland annat som kommenterande tecknare i Morgon-Bladet (1957-1958),
Svenska Dagbladet (1958-1972) och i Röster i Radio-TV (1961-1976). Under
ru-briken Staffans stollar tecknade han från 1972 regelbundet på Expressens ledarsi-da. Under samma titel gav Lindén 1957-1988 även ut en årsbok med sina samlade teckningar.
Nationens exemplar är ritat enkom för Gästrike-Hälsinge nation och man kan se bokstäverna GH på hästens sadel. Teckningen är utförd i samma skämtsamma stil som Staffans stollar.
GHn 71.
Månsken och kärlek, genremålning utförd i olja på pannå.
Konstnär: Okänd.
Mått: 44x64 cm. Nr/upplaga: -
Signering: nederst t.h:
Påskrift: AT pannån, i rött: Månsken och kärlek. Värderad: Ej värderad.
52
GHn 73.
Porträtt av Motalaflickan, blyertsteckning.
Konstnär: Lennart Spong, född 1920 i Vinnerstad, Östergötland. Verksam som
tecknare, målare och skulptör. Studerade konst vid ett flertal olika skolor i Stock-holm under åren 1930 till 1953 samt i Italien 1959. Efter denna långa studieperiod ägnade sig Spong främst åt teckning och m
porträttskulptur. Han har framförallt gjort tusch och blyerts med motiv föreställande allt if figurrika torgscener och interiörer. Som må landskap och stadsbilder.
Separat har Spong ställt ut ibland
köping 1963. Sedan 1955 har han ett flertal nings salonger i Linköping. Dessutom ha
tecknare på Nationalmuseum 1950.
Lennart Spong finns representerad i Motala stads och Östergötlands läns sam lingar.
Mått: 41x54 cm.
Signering: Lennart Spong -52 (nederst t.h). Påskrift: Metallskylt:
konstförening.
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Gåva av Östgöta konstförening.
åleri samt i mindre omfattning även sig känd som en uttrycksfull tecknare i rån modell- och ansiktsstudier till lare har han helst avbildat figurmotiv, annat Motala 1954, Ödeshög 1957 och
Lin-gånger deltagit i Östgöta konstföre-r han medvekonstföre-rkat i utställningen Unga
-Nr/upplaga: -
GHn 77.
I Skytteanums trädgård, färgtryck.
Konstnär: Carin Ax.
Mått: 44,5x30 cm. Nr/upplaga: 101/190 Signering: Carin Ax (i blyerts nederst t.h)
Påskrift: I Skytteanums trädgård (i blyerts nederst t.v). Värderad: Ej värderad.
GHn 78.
Karikatyr föreställande nationens Inspektor, professor Otto von Friesen.
Konstnär: Eva Alsterberg, född ca 1918. Medlem av Gästrike-Hälsinge nation
under 1920-talets slut. År 1928 bestämde sig ett antal av nationens kvinnliga med-lemmar för att anordna en luciafest på nationen för att fira det stigande medlems-antalet. Det var första gången något sådant anordnades och alla var oroliga att det skulle bli en stel tillställning. Därför ombads den då endast 20 år gamla Eva att måla karikatyrer av landsmännen för att lätta upp stämningen något. Hon hade aldrig målat karikatyrer förut men gjorde gärna ett försök. Under nationens Land-skap skissade hon små förlagor till karikatyrerna som hon senare förstorade upp hemma på sitt studentrum. Eva blev även ombedd att rita affischen till luciafesten, vilket hon också gjorde, både 1928, 1929 och 1930.
Dessa karikatyrer och affischer är, så vitt vi vet, det enda konstnärliga arbete Eva Alsterberg utfört.
Mått: 49x63 cm. Nr/upplaga: -
Signering: EA (i tusch nere t.h) och
1928 (litet, i blyerts nedrest t.h).
Påskrift: Detta är Inspektor von Friesen
(i blyerts nedrest längs högerkanten).
Värderad: Ej värderad.
Förvärv: Skänkt av konstnärinnan kring 1980.
GHn 79.
Karikatyr föreställande Nils Hedberg (son till konstnären Ecke Hedberg, se GHn
32).
Konstnär: Eva Alsterberg (se GHn 78).
Mått: 49x63 cm. Nr/upplaga: -
Signering: EA (i tusch nere t.h) och 1928 (litet, i blyerts nedrest t.h). Påskrift: Detta är Nils Hedberg (i blyerts nederst längs högerkanten). Värderad: Ej värderad.