Tack!
Vi vill innerligt tacka studiens intervjupersoner för er tid och medverkan i studien och interventionen. Vi vill också rikta ett stort tack till samtliga personer som vi har varit i kontakt med under studiens gång i den utvalda kommunen för ett gott samarbete, engagemang och för att ni gjorde denna studie möjlig.
Stort tack till vår handledare Karin Flodin, examinator Martin Gellerstedt och programansvarig Pernilla Bjerkeli för genomgående stöd och engagemang.
Vi vill också tacka våra nära och kära för all stöttning under arbetets gång. Slutligen vill vi också tacka oss själva för ett roligt och gott samarbete!
Michaela Tamm & John Örnbielke
2021-06-02
SAMMANFATTNING
Titel: Seniorers upplevelser av digitala möten för social delaktighet: En kvalitativ studie baserad på en digital intervention
Författare: Tamm, Michaela; Örnbielke, John
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation -
magisterprogram, Examensarbete inom folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation A1E, 15 hp
Handledare: Flodin, Karin Examinator: Gellerstedt, Martin
Sidor: 39
Nyckelord: Digitalisering, social delaktighet, digitalt stöd, intervention, äldre
Utvecklingen av teknik sker i snabb takt och på grund av Covid-19 ökades kraven på ytterligare ökad digitalisering. En utsatt grupp i detta sammanhang är seniorer, som drabbas av den digitala klyftan. Med åldern isoleras människor alltmer socialt och därmed finns det ett behov av ökad social delaktighet. Samhället bidrar med goda digitala förutsättningar men alla kan inte använda digitala lösningar av diverse anledningar. Syftet med studien var därför att undersöka seniorers upplevelser av arrangerade digitala möten och dess potential för att främja social
delaktighet. Metoden för studien var en kvalitativ ansats bestående av fyra semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju baserat på den digitala interventionen 11 e-fika. Analysen genomfördes med innehållsanalys för både intervjuer och fokusgrupp. Studien genomfördes med fyra kvinnor i åldrarna 70–87 år boendes i en mellanstor kommun. Interventionen är ett pilotprojekt i samarbete med en kommun. Resultatet visade på att digitala träffar som 11 e-fika kan främja social delaktighet men seniorerna upplevde osäkerhet samt behov av stöd vid användning.
Seniorerna uppgav att de föredrar fysiska träffar men att digitala är ett bra komplement som underlättar för träffar utan fysisk närvaro. Individens inställning till användning har även en påverkan. Slutsatsen var att digitala träffar kan vara fördelaktigt för social delaktighet men visar tydligt att behovet av stöd finns för att kunna använda digitala verktyg. Därför krävs fortsatt mer forskning inom området.
ABSTRACT
Title: Seniors' experiences of digital meetings for social participation: A qualitative study based on a digital intervention
Author: Tamm, Michaela; Örnbielke, John
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Public Health Science: Digital Health and Communication A1E, 15 ECTS
Supervisor: Flodin, Karin Examiner: Gellerstedt, Martin
Pages: 39
Keywords: Digitalization, social participation, digital support, intervention, eldery
The digital society is evolving fast and the demand on digitalization has been affected by the Covid-19 pandemic. A vulnerable group in this context is seniors whom been affected by digital divide. With age, people become more and more socially isolated and there is a need for increased social participation. Society contributes with good digital conditions, but not everyone knows how to handle digital solutions for various reasons. The aim of the study was therefore to investigate seniors' experiences of arranged digital meetings and their potential to promote social participation.
The method for the study was a qualitative content analysis of four semi-structured interviews and a focus group interview after a digital intervention (11 e-fika). The study was conducted with four women aged 70–87 years living in a medium-sized municipality. The intervention was also a pilot project in collaboration with a municipality. The results showed that digital meetings such as 11 e- fika can promote social participation, but the seniors experienced insecurity and need for support during use. The seniors stated that they prefer physical meetings, but that digital is a good complement that facilitates meetings without a physical presence. The individual's attitude to use also has an impact. The conclusion was that digital meetings can be beneficial for social
participation, but the need for support when using digital tools is clear. Therefore, further research in the field is required.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INTRODUKTION... 1
1.1 Folkhälsovetenskaplig relevans och hållbar utveckling ... 3
1.2 Teoretisk grund ... 4
2.SYFTE ... 6
3.METOD ... 7
3.1 Studiens kontext ... 7
3.2 Studiepopulation ... 7
3.3 Intervention ... 7
3.4 Datainsamling ... 9
3.5 Urval ... 10
3.6 Analys ... 10
3.7 Etiska överväganden ... 11
4.RESULTATFRÅNINDIVIDUELLAINTERVJUER ... 13
4.1 Positiv inställning till digitalisering ... 14
4.1.1 Digitalisering skapar trygghet ... 14
4.1.2 Digital kontakt med sin familj och nätverk ... 14
4.1.3 Digitala möten kompletterar fysiska möten ... 15
4.2 Negativ inställning till digitalisering ... 15
4.2.1 Osäkerhet och risker vid användning av digitala verktyg ... 15
4.2.2 Föredrar fysiska träffar framför digitala träffar ... 16
4.2.3 Problem som påverkar användning av digitala verktyg ... 16
4.3 Positiva effekter på social delaktighet ... 16
4.3.1 Sociala kontakter för välmående ... 17
4.3.2 Digitalisering kan öka och minska socialt deltagande ... 17
4.4 Att börja använda digitala verktyg ... 17
4.4.1 Tillit till sin egen förmåga ... 17
4.4.2 Initiativförmåga ... 18
4.5 Återkoppling och utveckling av 11 e-fika ... 18
4.5.1 Förväntningar på 11 e-fika ... 18
4.5.2 Feedback 11 e-fika ... 18
4.5.3 Förslag på ämne 11 e-fika ... 18
5.RESULTATFRÅNFOKUSGRUPPSINTERVJUN ... 19
5.1 Potential för digitala träffar ... 19
5.1.1 Digitala träffar är bra för det sociala ... 19
5.1.2 Insikt kring digitala verktyg ... 20
5.1.3 Former av deltagande ... 20
5.1.4 Intresse för digitala verktyg ... 20
5.2 Negativa aspekter kring digitala träffar ... 20
5.2.1 Abstrakthet skapar osäkerhet ... 21
5.2.2 Fysiska hinder ... 21
5.2.3 Intresse för digitala verktyg ... 21
5.3 Utveckling av intervention ... 22
5.3.1 Ämne 11 e-fika ... 22
5.3.2 Former av deltagande ... 22
5.3.3 Framtida möten ... 22
6.DISKUSSION ... 23
6.1 Resultatdiskussion ... 23
6.2 Metoddiskussion ... 26
7.SLUTSATS ... 29
7.1 Förslag till framtida 11 e-fika ... 29
REFERENSER ... 30
1
1. INTRODUKTION
Utvecklingen av teknik sker i snabb takt i dagens samhälle (Johansson, 2019) och förväntningarna på en ökad samhällsdigitalisering är höga på Europa och Sverige
(Sandberg, 2019). Förutsättningarna för detta är goda i Norden jämfört med i andra delar av världen och den vardagliga digitaliseringen är välutvecklad i Sverige. I övriga Europa skiljer sig internetanvändningen markant mellan seniorer och den yngre befolkningen men samtidigt är samhället optimistiskt inställda till den snabba utvecklingen av digitala verktyg (Berner et al., 2015). Individer med olika kognitiva variationer, hög ålder eller andra faktorer som kan bidra till en lägre digital kompetens, kan därför bli drabbade i detta sammanhang. Problematiken som finns med äldre och digitaliseringen kan komma att kvarstå även i framtida generationer. Anledningen till detta är att högre ålder leder till problem i att följa uppdateringar inom teknik (Sandberg, 2019). De utsätts då för den digitala klyftan (digital divide) vilket innebär brist på kunskap, kapacitet eller förståelse för hur digitala verktyg ska användas (O’Neil, 2019). Förutsättningar för god hälsa med hjälp av digitala hjälpmedel finns tillgängliga i samhället för alla. Dock saknar somliga
förmågan eller den kunskap som krävs för att navigera sig i ett digitalt samhälle. Effekten blir att några grupper hamnar utanför vissa delar av samhället. Ett exempel på detta kan vara att de inte nås av aktuella samhällsförändringar om de sker digitala pressträffar till exempel under den nuvarande Covid-19-pandemin (Folkhälsomyndigheten, 2021) eller av ökad social isolering på grund av restriktioner i Covid-19-pandemin
(Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Tillgången till internet har varit stabil för 90 procent av Sveriges befolkning de senaste
åren, vilket är en viktig aspekt i beaktning kopplat till den digitala klyftan (Johansson,
2019). I somliga fall påstås denna typ av klyfta inte existera i Sverige, på grund av den
utbredda tillgången till internet. I sin tur skulle detta innebära att ingen av Sveriges
medborgare skulle riskera att drabbas av den digitala klyftan. Dock finns det fler aspekter
som leder till det, inte bara tillgången till internetuppkoppling. Ålder, olika typer av
funktionsnedsättningar och brist på kunskap och förståelse för användningen av digitala
verktyg kan leda till den digitala klyftan (ibid.). I Motion (2018/19:775) beskrivs det att
ungefär 400 000 äldre människor i Sverige saknar den tekniska kompetens som krävs för
internetåtkomst i hemmet, vilket då kan skapa ett digitalt utanförskap i samhället trots en
stabil internetuppkoppling.
2 Socialdepartementet och SKL (2016) har skapat Vision e-hälsa 2025 som strävar efter att motverka diskriminering i relation till digitaliseringen av samhället, då samtliga grupper ska kunna nyttja digitala möjligheter. Mason-Whitehead (2009) påpekar vikten av skapandet av policyer inom folkhälsoarbete för att minska stigmatisering och social exkludering i samhället. Digitaliseringen innebär en god potential för samhället men detta förutsätter också att alla har tillgång och kan använda digitala möjligheter (Hall et al., 2015; Motion, 2018/19:775; Sandberg, 2019; Socialdepartementet & SKL, 2016). För detta nämner Internetstiftelsen (2021) att det krävs samverkan mellan samhället, privata aktörer, statliga medel och leverantörer av digitala medel. Sandberg (2019) nämner även denna problematik gällande ett inslag i en tidning. Där framgår det att cirka 20 procent av äldre (65–85 år) inte har förmågan att tillgå relevanta digitala förutsättningar. Orsakerna varierar mellan kulturella såväl som sociala eller ekonomiska hinder, bristande digital förmåga, otillräckliga resurser. Andra orsaker är även demografi och bristande användning under äldres livstid, vilket i sin tur leder till försämrad förmåga att använda digitala hjälpmedel (Anderberg et al., 2020; Berner et al., 2015).
Poli, Kelfve och Motel-Klingebiel (2019) skriver att studier gällande digital hälsoteknik till stor del har bortfall av individer med lägre utbildning, högre ålder samt sämre digital förmåga, det vill säga förmågan att kunna navigera samt använda digitala verktyg. Detta innebär att individer inom dessa kategorier omedvetet blir exkluderade. Poli et al. (2019) nämner i studien att deltagare generellt, utifrån författarnas utvalda studier, var yngre, högre utbildade, mer socialt aktiva samt använde i större utsträckning digital teknik. Poli et al. (2019) påpekar dock att användningen av digital teknik har ökat hos den äldre
populationen men alla känner sig inte trygga i användningen av digitala verktyg.
Kombinationen mellan oförmågan samt icke-deltagandet i studier kan på sikt innebära att denna samhällsgrupps perspektiv undgås. Denna potentiella exkludering i sin tur går emot Socialdepartementets och SKL:s (2016) Vision e-hälsa 2025, som bland annat syftar till att alla i samhället ska kunna nyttja digitaliseringen. Ensamhet är ett problem som påverkar äldre människor. Detta är en grupp i samhället som löper större risk för ensamhet som social isolering i takt med att åldern ökar, vilket kan leda till psykisk ohälsa (Dickens et al., 2011; Folkhälsomyndigheten, 2018). Orsakerna varierar och kan bland annat påverkas av att en partner eller andra närstående har gått bort eller lider av sjukdom
(Folkhälsomyndigheten, 2018). Det finns studier om äldres psykiska ohälsa som visar på att digitala lösningar med internetanvändning kan minska ensamhet och i sin tur kanske även positivt påverka psykisk ohälsa, dock är evidensen låg (SBU, 2017b). Dickens et al.
(2011) nämner även denna problematik, där slutsatsen var att det krävs fler studier kring effekten av sociala interventioner i relation till social isolering, för att bidra till mer evidens inom området. I studien nämns det även att det fanns antydan till att mer effektiva
interventioner är utvecklade via en teoretisk grund och kan innehålla social aktivitet
och/eller stöd inom en grupp. Dickens et al. (2011) påpekar också att det finns en antydan
att interventioner där seniorer är aktiva är mer troliga att vara effektiva. Sammantaget kan
3 interventioner mer troligt bli framgångsrika om dessa aspekter beaktas, i relation till social isolering bland seniorer (ibid.).
I en studie av Fokkema och Knipscheer (2007) fick individer med diverse fysiska problem tillgång till en dator samt internet under en period på tre år. För studien utfördes intervjuer på 15 deltagare före, under och efter studiens intervention. Studien hade även en
kontrollgrupp, som jämfördes med målgruppen. Resultatet visade att båda grupperna upplevde minskad ensamhet under perioden men att ensamheten hade minskat mer hos målgruppen än kontrollgruppen. E-mail fungerade som ett kontaktmedel och internet bidrog till att målgruppen kom på andra tankar och således inte tänkte på ensamheten i lika stor utsträckning. Fokkema och Knipscheer (2007) nämner även att interventionen bidrog till ökat självförtroende för målgruppen. Som slutsats nämns det att individer som var inom bättre omständigheter samt använder fler sociala funktioner via internet troligtvis resulterar i mindre ensamhet (ibid.).
Seniorers vardag påverkas av utvecklingen mot ett mer digitalt samhälle. Därför anser författarna att åtgärder krävs för en hållbar digitalisering. Intresset för studien grundar sig därför i att undersöka seniorers upplevelser av arrangerade digitala möten för att främja social delaktighet.
1.1 Folkhälsovetenskaplig relevans och hållbar utveckling
Sveriges folkhälsopolitiska mål är framtagna för att främja en god och jämlik hälsa för alla som inkluderar bland annat målområde 2: kunskaper, kompetens och utbildning. Samtliga begrepp kan kopplas till digital inkludering och kompetensutveckling. Målområde 7:
kontroll, inflytande och delaktighet, motiverar till varför det är viktigt att äldre fortsätter vara delaktiga i ett digitalt samhälle och hur samhället kan vinna på detta
(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Tillsammans med några av de globala målen (Regeringskansliet, 2015) 3.4: minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa då forskning påvisar hur inkludering genom
användande av digitala verktyg kan minska risken för psykisk ohälsa (SBU, 2017b) 3.7:
tillgängliggör reproduktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla påvisar vikten av att alla ska ha möjlighet till att exempelvis boka vård eller vaccinering online.
Detta inkluderar även målområde 16: fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030 är äldres inkludering i det digitala samhället åter igen är starkt politiskt påvisbart
(Regeringskansliet, 2015).
Under 2020–2021 påverkade Covid-19-pandemin samtliga delar av samhället på olika sätt
och digitaliseringen sattes på prov. Det har varit problematiskt för äldre och personer i
riskgrupper som blev uppmanade att helt isolera sig våren 2020. I Internetstiftelsens (2021)
årliga rapport beskrivs det om hur pensionärer har tagit mer plats i det digitala, vissa
började använda internet mer än tidigare, andra provade det för första gången genom e-
4 handeln, delta i olika typer av videosamtal och söka vård digitalt. Bland personer över 76 år är nu sju av tio rapporterade som internetanvändare. Av denna ökade skärmtid så rapporterar många att de har känt sig mer sociala än tidigare (Internetstiftelsen, 2020). I
“Digitalt utanförskap” en delrapport till den årliga undersökningen av Svenskarna och internet rapporteras att 15 procent av pensionärer som använder internet uppger att de inte använder Mobilt Bank-ID eller att de inte vet hur de ska gå tillväga (Internetstiftelsen, 2021). Anderberg et al. (2020) nämner dock i en studie att det finns en överskattning kring internetanvändning bland gruppen med de äldsta seniorerna och att det troligtvis är fler som inte nyttjar internet än vad som vanligtvis rapporteras. Detta innebär sannolikt att seniorer äldre än 70 brukar internet betydligt mindre än vad som potentiellt framställs i andra studier (ibid.). Som ovan nämnda studier och rapporter nämner så skiljer sig siffrorna då det är svårt att uppskatta seniorers användning generellt som grupp på grund av detta kunskapsgap.
1.2 Teoretisk grund
Begreppet empowerment bedöms som relevant då det behandlar individens tilltro till sig själv och förmåga till handling och beslut som kan främja den individuella hälsan
(Tillgren, Ringsberg & Olander, 2014). För äldre är det en viktig kompetens som i sin tur kan stärka individen och öka empowerment. Empowerment är starkt kopplat till en process där individen kritiskt kan värdera information som stärker dem i att kunna ta egna beslut i livet kring sin hälsa, men också till egenmakt över sitt eget liv. Empowerment bidrar dessutom till makten och möjligheten att påverka samhället och genom en ökad digital kompentens ökar också möjligheten att nå ut till forum så som politiska rum och sociala medier (ibid.).
Kommunikation betyder att dela något med andra och människor delar med sig av upplevelser, värderingar och tankar (Nilsson & Waldemarson, 2011). Det är något som sker mellan två eller fler personer vilket gör det möjligt för människor att mötas.
Människor har alla något gemensamt med varandra såsom behov och erfarenheter. Detta samspel och kommunikationsflöde sker genom hela livet oavsett ålder och på samma sätt som omgivningen förändras, blir mer digitaliserad så utvecklas även människans sätt att kommunicera (ibid.). Kommunikation inom en grupp kan leda till en känsla av
sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 1991). Teorin KASAM består av olika delar som tillsammans skapar en känsla av meningsfullhet. KASAM bygger på ett salutogent förhållningsätt, de faktorer som främjar hälsan. Begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet är tre centrala komponenter i detta. Enligt denna teori uppnås hälsa för
individer när en person upplever en känsla av sammanhang (ibid.).
5
Technology Acceptance Model (TAM) utvecklades på 1980-talet då det fanns en oro för
att arbetare inte använde tillgänglig digital teknik på arbetsplatsen (Holden & Karsh,
2010). Modellen bygger på att ett ökat användande av IT skulle byggas med hjälp av en
ökad acceptans hos individerna. Vetskapen om faktorerna kring individens intentioner
med teknik skulle möjliggöra för organisationer att öka acceptans hos arbetarna för ökad
användning. TAM bygger på att intention till handling ska bilda en sorts acceptans för
tekniken, där den sedan leder till faktisk användning. Intentionen till handling påverkas av
individens attityd. Attityden i sin tur påverkas av hur individen har upplevt användbarheten
samt användarvänligheten (ibid.). Exempelvis om en sorts digital teknik upplevs som
användarvänlig och användbar, så kan individen erhålla en positiv attityd gentemot
tekniken. Således kan detta skapa en intention till användning (acceptans) och leda till
faktisk användning. Detta kan påverka graden av användning samt potentiellt graden av
framtida användning. Om exempelvis den digitala tekniken fungerar sämre för somliga kan
det innebära en mindre benägenhet att använda tekniken framöver.
6
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka seniorers upplevelser av arrangerade digitala möten och dess potential för social delaktighet.
•
Vilka upplevelser hade seniorerna kring digitala möten?
•
Vad för inverkan hade digitala möten på social delaktighet för seniorerna?
•
Vilken potential såg seniorerna med framtida digitala möten?
7
3. METOD
3.1 Studiens kontext
Studien har utförts i en mellanstor kommun i västra Sverige. Köns- och åldersfördelningen ser ut som genomsnittet i hela Sverige. Detsamma gäller boende i tätort respektive utanför tätort (SCB, 2021). Den valda kommunen har sedan december 2020 erbjudit en tjänst där seniorer som är 65 år och äldre får hjälp med digital teknik. Tjänsten innefattar att seniorer ska stöttas i användandet av digitala lösningar i vardagen. Syftet är även att tjänsten ska finns till för att hjälpa samt ge råd till äldre gällande digitala kommunikationstjänster, applikationer för underhållning, samhällstjänster samt installationer av digitala
programvaror. Tjänsten är tillgänglig för personer som är 65 år eller äldre, nyttjar insatser från hemtjänsten eller omfattas av lagen om stöd och service (LSS).
3.2 Studiepopulation
Populationen för studien var seniorer som har fått digitalt stöd via studiens kommun.
Seniorerna använde sig redan av någon typ av digitalt verktyg så som mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Således bedöms populationen inneha en relativt god digital
förmåga, i och med en tidigare vana av digitala verktyg och tjänster. En önskad population för studien var en jämt könsfördelad grupp mellan 65–100 år, samt en mängd på ungefär tio deltagare.
3.3 Intervention
Studien har bestått av tre moment: en intervention, semistrukturerade individuella intervjuer samt en semistrukturerad fokusgruppsintervju (Se Figur 1). Studien har en socioteknisk koppling då seniorerna har studerats efter en intervention kopplad till digitala verktyg, där mötet mellan människor och teknik var relevant (Harrison et al., 2007).
Interventionen som även var ett pilotprojekt kallades för 11 e-fika. Detta var också det första steget i studien. Samtliga deltagare bjöds in genom en icke-formell inbjudan via mail (Se Bilaga 2). Efter godkännande fick samtliga deltagare ett mail angående samtycke, som fylldes i innan interventionen samt intervjuerna (Se Bilaga 3). 11 e-fika utfördes digitalt via tjänsten Microsoft Teams (Microsoft, u.å.). Temat för fikat var äldre bilder på en stad i studiens kommun. Diverse bilder från en webbsida valdes ut för en presentation vid 11 e- fika. Upphovspersonen för webbsidan deltog som gäst i 11 e-fika och hade inte någon uttalad roll vid tillfället. Valet av tema gjordes med anledning att samtliga deltagare har bott i kommunen en längre tid och därför kunde potentiellt en presentation av äldre bilder väcka minnen samt tillföra i diskussionen. Syftet med temat var alltså att skapa
diskussioner för att öka gemenskapen i gruppen. I interventionen har författarna ansvarat
8 för presentationerna under 11 e-fika men låtit deltagarna diskutera fritt kring bilder och ämnen. Detta för att minska risken för påverkan av innehållet, eftersom författarna har deltagit i en egen intervention vilket skapar en typ av relation till intervjupersonerna (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Att forskaren är nära objektet är enligt Ahrne och Svensson (2015) vanligt inom kvalitativa metoder och kan leda till en mer direkt kontakt till det studerade ämnet, vilket även kan innebära en nackdel i och med risken för
omedveten påverkan.
Figur 1. Studiens tre moment.
Via interventionen och intervjuerna var syftet att skapa en ökad förståelse kring seniorers attityder och upplevelser kring användningen av digitala verktyg vid sociala interaktioner med andra seniorer och resterande delar av samhället. Ett av målen med 11 e-fika var även att skapa en känsla av sammanhang genom ett digitalt forum där likasinnade möts och får en möjlighet att ta del av lokal information från lokala aktörer samt möta personer som delar liknande upplevelser tillsammans.
Efter avslutat 11 e-fika bjöds deltagarna in till individuella intervjuer (Se Bilaga 1).
Författarna hade strävat efter att minimera intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren påverkar svaret beroende på hur frågor ställs (Svensson & Ahrne, 2015).
Författarna valde därför att ställa fler öppna frågor samt att inte påverka diskussionerna i interventionen, i syfte att inte påverka resultatet i de efterföljande intervjuerna. Vid intervjuer är det viktigt att intervjupersonerna trots allt känner sig trygga med dem som genomför intervjun (Öberg, 2015). Intervjuerna utfördes digitalt via Microsoft Teams och spelades in samt transkriberades. När sedan analysen av intervjuerna var avklarade bjöds deltagarna in till nästkommande 11 e-fika, vilket var en fokusgruppsintervju kombinerad med respondentvalidering. Vid detta tillfälle presenterades resultatet av analysen vilket även kom att agera som validering. Frågor ställdes även kring framtidsutsikten för interventionen, som en potentiellt stående metod för studiens kommun.
1 •11 e-fika
2 •Enskilda intervjuer
3 •Fokusgruppsintervju och respondentvalidering
9
3.4 Datainsamling
Studien var kvalitativ, vilket innebär att intresset var studerandet av människors tankar och tolkningar (Ahrne & Svensson, 2015). Deltagarna godkände sitt samtycke via ett mail som i samråd med handledaren skickades till deras personliga e-postadresser. Mailet
utformades så att samtyckesbrevet (Se Bilaga 3) bifogades som en PDF-fil samtidigt som det skrevs ut som text i mailet. Överst i mailet skrevs ett förtydligande gällande
formulering av samtycket. Detta för att tydligt kunna se att varje deltagare läst och godkänt samtycket för studien och interventionen.
Metoden som användes för studien var en innehållsanalys med induktiv ansats. En innehållsanalys med induktiv ansats innebär att analysen är objektiv och handlar om individers upplevelser. Därav var den induktiva ansatsen relevant för denna studie, då den berör seniorers upplevelser av digitala möten (Svensson, 2015). Studiens data samlades in via semistrukturerade intervjuer som utfördes på Microsoft Teams (Microsoft, u.å.). Efter avslutat digitalt möte (11 e-fika) bestämdes datum för intervjuer med deltagarna muntligt eller via mail. Intervjuerna utfördes också via Microsoft Teams. Inför intervjuerna hade en intervjuguide konstruerats (Se Bilaga 1), som behandlar relevanta ämnen kopplat till syftet.
Frågor som ställdes var bland annat om digitalisering och social delaktighet. Utformningen av intervjuguiden indikerar på god validitet då innehållet är relevant för syftet (Bonita et al., 2010). Reliabiliteten anses också vara god då upprepning anses vara möjlig i relation till studiens syfte och intervjuguider (ibid.). Datainsamlingen påbörjades efter att studiens pilotprojekt 11 e-fika avslutades, då deltagarna tillfrågades att delta i intervjuerna. Vid samtliga intervjutillfällen deltog båda författarna, varav en var ledande i samtalet och en antecknade. Inspelningarna av intervjuerna krypterades via komprimeringsprogrammet 7- Zip (Pavlov, 2021), för att säkerställa en god hantering av studiens data. Efter krypteringen delades all data till båda författarna via mail. Detta för att underlätta transkriberingen av intervjuerna. När båda författarna sedan hade tillgång till all data, så lagrades materialet på USB-minnen, i syfte att ytterligare säkerställa hanteringen. Transkriberingen utfördes med hjälp av tjänsten oTranscribe, där inspelningarna fördes över till tjänsten. I tjänsten finns det verktyg som underlättar för att transkribera intervjuer, exempelvis tidsstämplar, tempo samt tillbakaspolning (Bentley, u.å.). Denna tjänst lagrar ingen data på servrar, utan enbart lokalt på den datorn som används för transkriberingen (ibid.). För att ytterligare öka säkerheten av hantering av data har datorerna vid tillfället för transkribering använts i nedkopplat läge, det vill säga utan internetuppkoppling.
Datainsamlingen utfördes genom fyra intervjuer som pågick i cirka 30–50 minuter. För att
kompensera för lågt antal deltagare i studien utfördes en fokusgruppsintervju kombinerat
med respondentvalidering med samma intervjupersoner. Fokusgruppsintervjun och
respondentvalideringen pågick i cirka 75 minuter. Fokusgruppsintervjuer kan enligt
10 Dahlin-Ivanoff (2015) vara fördelaktigt i syfte att skapa diskussion kring ämnen samt erhålla olika perspektiv. Vid fokusgruppsintervjun deltog tre seniorer, totalt ett bortfall.
Samtliga författare deltog även i fokusgruppsintervjun. Respondentvalideringen
möjliggjorde att författarna kunde säkerställa att uppfattningarna av intervjupersonernas svar i de individuella intervjuerna stämde överens (Bryman, 2011). Under samma tillfälle ställdes även frågor kring framtida utvecklingen av interventionen, som en potentiellt stående metod för studiens kommun.
3.5 Urval
Urvalet utfördes via stöd från kommunen genom ett bekvämlighetsurval (Bowling, 2014), då samtliga av dem har nyttjat tjänsten för digitalt stöd. Således var även sannolikheten större att de tidigare nyttjat digitala verktyg. Inklusionskriterierna för studien var deltagare över 65 år som hade tillgång till ett digitalt verktyg som kan hantera programmet Microsoft Teams, som användes för videosamtal i projektet. Samtliga deltagare skulle även vara bosatta i studiens utvalda kommun. Seniorer som inte nyttjat digitalt stöd från kommunen exkluderas i studien. Individer som inte var seniorer samt inte hade tillgång till Microsoft Teams exkluderades. Samtliga deltagare hade dessutom tidigare erhållit digital stöd av kommunen. Urvalet för studien resulterade i fyra kvinnor i åldrarna 70–87 år, boendes i kommunen. De har tidigare varit yrkesverksamma inom vården samt teknikbranschen.
3.6 Analys
Studien innehåller fyra individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju som har transkriberats. Transkriberingen av individuella intervjuerna delades upp så vardera författare transkriberade två intervjuer. Gällande fokusgruppsintervjun delades den så att författarna transkriberade var sin del av intervjun. Efter transkriberingen analyserades all data genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats (Svensson, 2015). Denna form av analys innebär att det transkriberade materialet bearbetas stegvis (Graneheim &
Lundman, 2004). Lämpliga meningsenheter för studiens syfte valdes ut, för att sedan
kondenseras för att minimera förekomsten av överflödiga ord. De kondenserade
meningsenheterna kodades sedan i steget därefter, för att ytterligare närma sig
datamaterialets innebörd. Därefter kategoriserades innehållet. I kategoriseringen
inkluderades även underkategorier, som påvisade detaljer inom vardera kategori (Se
exempel på analysprocessen i Tabell 1) (ibid.). De individuella intervjuerna och
fokusgruppsintervjun har analyserats genom två enskilda analyser, som presenterades
under vardera rubrik. Samtliga steg i analysen utfördes tillsammans av båda författarna,
processen rörde sig mellan de olika analysstegen och koderna sågs över och bearbetades ett
flertal gånger.
11
Tabell 1: Exempel på analysprocess
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkat
egori
Kategori
Nej, inte digitalt, det är telefonen som gäller, så det är därför...man blir lite rädd! Det är så dumt, så säger mina barn "men man ska inte vara rädd", men jag blir lite nervös med det här digitala. Sen funkar det jättebra och det är roligt men...då skulle jag vilja ha barnen närmare så dom kunde hjälpa lite oftare liksom. För det behövs hjälp om jag ska komma in i det.
Det är telefonen som gäller. Blir lite rädd och nervös med det digitala. Sen funkar det jättebra men skulle vilja ha barnbarnen närmare för hjälp. Det behövs hjälp för att komma in i det.
Osäker och lite rädd vid användning av digitala verktyg
Osäkerhet vid användning av digitala verktyg
Negativ inställning till digitalisering
Nej det tror jag inte, jag tror det är väldigt viktigt att människan att man får se varandra. Och att man får se varan på ögonen. Här kan man liksom inte se varandra i ögonen på samma sätt, man fladdrar lite och såhär. Nej jag tror det är väldigt väldigt viktigt att man möts människa mot människa, öga mot öga. Men det är ett väldigt bra, vad ska jag säga...medel. Och i synnerhet om man är sjuk och så så är det väldigt bra att man kan få den kontakten. Men jag vill nog gärna kunna möta en människa ledande eller vad man ska säga. Öga mot öga.
Viktigt att människor får se varandra. Tror det är viktigt att man möts människa mot människa. Det är ett bra medel.
Vill gärna kunna möta en människa levande.
Viktigt att mötas människa mot människa
Föredrar fysiska träffar framför digitala träffar
Negativ inställning till digitalisering
Jo att man vet att man har sådana som bryr sig om en. Ja hur ska man förklara det... Jag har varit väldigt, jag bor ju ensam och tankarna kommer ju ibland att man kanske... Dör. Men jag har ju mina barn som hör av sig och mina barnbarn som hör av sig. Så trygghet tycker jag, att man vet att man inte är helt ensam.
Barn och barnbarn hör av sig.
Trygghet att man vet att man inte är ensam.
Bor ensam, trygghet att familj kontaktar digitalt.
Digitaliseri ng skapar trygghet
Positiv inställning till digitalisering
3.7 Etiska överväganden
Det finns prioriteringsprinciper som styr folkhälsoarbetet, till exempel människovärdes- principen, som innebär att en grupp svenska medborgare inte får prioriteras högre än en annan grupp svenska medborgare enbart på grund av etnicitet, kön eller livsstil (Brülde, 2011). Dock är det viktigt att notera att principen ändå tillåter vissa val mellan till exempel åldersgrupper eller andra grupper, som till exempel kan hänvisa till kostnadseffektivitet.
Behovs- eller solidaritetsprincipen beskriver hur prioriteringar bör ske mellan olika behov.
Det gäller också till exempel vid insatser som prioriterar personer med en nedsatt förmåga eller möjlighet till självbestämmande. Som att möjliggöra en ökad digital förmåga för att i sin tur öka delaktighet. Tillsammans med den generella behovsprincipen för folkhälso- arbete prioriteras grupper som har ett större behov av förebyggande insatser, när tron till att insatserna kommer ha effekt är stor. Ett komplement till dessa är riskgruppsprincipen som menar att grupper i risk att utsättas för ohälsa bör prioriteras över grupper som inte
påverkas av den risken (ibid.). Digitala verktyg ses generellt som en kostnadseffektiv insats, vilket är positivt för sjukvården, samhället och patienten om det gynnar samtliga.
Riktlinjerna kring kostnadseffektivitetsprincipen kommer dock i sista hand så länge ett
12 digitalt verktyg inte minskar kvalitén på den befintliga insatsen eller vården så bör resurser prioriteras på det mest kostnadseffektiva verktyget. För att kunna värdera ett verktyg är det viktigt att fastställa relevanta utfallsmått och eventuella konsekvenser av implanteringen.
Relaterat till digitala verktyg kan just tillgång och bristande kompetens hos de berörda vara avgörande för hur etiskt något kan vara (Johansson, 2019).
Vid potentiellt etiska problem har författarna vänt sig till handledaren för att diskutera fram lösningar (Högskolan i Skövde, 2021). Studien har också visat hänsyn till forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet. Varje deltagare i studien hade således enligt informations- kravet rätt till att ta del av studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2017). Detta inkluderar även information om deltagarnas roll, krav samt villkor. För studien skickades samtyckes- och informationsblanketter ut till deltagarna, för information och medgivande. Det finns dock en risk med att dela förhandsinformation, då det kan påverka resultatet (ibid.). Kravet innebar att varje individ fick hantera sin medverkan som den vill, det vill säga att den fick avbryta när som helst (ibid.). Konfidentialitetskravet innefattar att deltagarna ska ha rätt till konfidentialitet samt att obehöriga inte ska ha tillgång till materialet. Om det därmed skulle finnas etiskt känsliga data, så ska den förbli konfidentiell (ibid.). Studien krävde inte någon form av lagring av personuppgifter. Däremot raderades all transkriberad data efter att den hade analyserats och sammanställts.
Riskerna kopplat till internetanvändning är andra etiska frågor som författarna har haft i åtanke under studien. Det var relevant att de som använder digitala verktyg förstår
fördelarna och nackdelarna med digitala verktyg. För detta krävs digital litteracitet som går
att erhålla genom till exempel utbildning och stöd (Maivorsdotter, 2020; O’Neil, 2019). I
denna intervention bidrog en person från kommunen med digitalt stöd vid uppstart av
interventionen. Detta för att säkerställa att deltagarna kunde hantera det digitala verktyget
vid tillfället. En insats som passar en individ behöver inte passa en annan. Det var därför
viktigt att interventionen anpassades för att alla skulle kunna känna sig trygga. Deltagarna
informerades även om att det inspelade materialet skulle raderas efter avslutad studie och
studien anonymiserades. Detta i syfte att potentiellt främja känslan av trygghet gällande
personliga åsikter och att de inte ska spridas utan samtycke.
13
4. RESULTAT FRÅN INDIVIDUELLA INTERVJUER
Under denna rubrik presenteras resultatet från de individuella intervjuerna i följande kategorier: Målgruppen för 11 e-fika, Positiv inställning till digitalisering, Negativ inställning till digitalisering, Positiva effekter på social delaktighet, Att börja använda digitala verktyg och Återkoppling och utveckling av 11 e-fika med tillhörande
underkategorier (se tabell 2).
Målgruppen för 11 e-fika
Alla intervjupersoner som deltog var över 65 år gamla. De hade olika digitala erfarenheter från tidigare arbetsliv samt en vana vid flera sorters digitala verktyg såsom smarttelefoner och datorer. Flera hade kontakt med sin familj och vänner till exempel genom digitala verktyg såsom Skype, FaceTime och SMS. En del hade även tidigare deltagit i arrangerade digitala möten.
Figur 2: Kategorier och underkategorier för individuella intervjuer
Positiv inställning till digitalisering
Digitalisering skapar trygghet
Digital kontakt med sin familj och
nätverk
Digitala möten kompletterar fysiska möten
Negativ inställning till digitalisering
Osäkerhet och risker vid användning av digitala verktyg
Föredrar fysiska träffar framför digitala träffar
Problem som påverkar användning av digitala verktyg
Positiva effekter på social delaktighet
Sociala kontakter för välmående
Digitalisering kan öka och minska socialt deltagande
Att börja använda digitala verktyg
Tillit till sin egen förmåga
Initiativförmåga
Återkoppling och utveckling av 11
e-fika
Förväntningar på 11 e-fika
Feedback 11 e-fika
Förslag på ämne 11 e-fika
14
4.1 Positiv inställning till digitalisering
I kategorin Positiv inställning till digitalisering ingår tre olika underkategorier.
Digitalisering skapar trygghet, Digital kontakt med sin familj och nätverk samt Digitala möten kompletterar fysiska möten.
4.1.1 Digitalisering skapar trygghet
Intervjupersonerna beskrev hur digitalisering underlättade för kontakt, speciellt för
individer som är ensamma. Med hjälp av digitalisering kunde deltagarna kontakta familjen digitalt. Dessutom upplevde intervjupersonerna att det skapade en extra trygghet att veta om att de hade en smarttelefon eller surfplatta i närheten. De menade dessutom att det var en trygghet att själv känna till tillvägagångssätten för att upprätthålla den digitala
kontakten.
“Jag tror, alltså de nu som inte har Ipad eller en sån här telefon de måste ju vara otrygga. För att jag känner ju att det är väldigt skönt att jag har min telefon och min Ipad. Det är en trygghet för mig.” - IP3
4.1.2 Digital kontakt med sin familj och nätverk
Samtliga intervjupersoner beskrev hur de har haft digital kontakt med familj och vänner istället för att träffas fysiskt på grund av rådande restriktioner och rekommendationer kring social distansering. Digital kontakt genom videosamtal, sociala medier och att skicka bilder till släkt och vänner som bor på andra platser var något som intervjupersonerna tyckte fungerade bra. Intervjupersonerna nämnde även att de upplevde att det är positivt för äldre att kunna träffa sin familj digitalt.
"Om jag nu inte bara tänker på mig själv utan jag tänker på dom som kanske
har...eh, och långt ifrån kanske utomlands och så där, så är det ju jätteroligt för dom
att kunna...få träffa, så jag tror att det är väldigt viktigt att gamla får någon padda
eller något sånt och kunna...kunna, kunna träffa dom på det sättet...när det kanske är
omöjligt med social kontakt, alltså en fysisk kontakt va." - IP 2
15 4.1.3 Digitala möten kompletterar fysiska möten
Intervjupersonerna nämnde att fysiska möten var att föredra men att digitala möten kan vara ett bra komplement. Det uppgavs att digitala möten kunde vara ekonomiskt lönsamt och kunde även vara ett fördelaktigt alternativ om orken saknas för fysiska möten. Dock så nämnde alla intervjupersoner att de ser digitala samtal som ett komplement till att träffas i verkligheten.
“För att åka...det sparar både pengar kanske för företaget mer med, än massa resor och såna grejer. Sen, sen tror jag man måste ha fysiska möten även där, att man måste ha det, men...det tror jag i vissa fall kan vara bra man kan samla ihop ett möte snabbt och...men för...oss gamlingar så att säga så...har tid och träffas och så...att träffas digitalt, nej det ersätter inte det mötet tycker jag inte.” - IP 2
4.2 Negativ inställning till digitalisering
Kategorin presenterar målgruppens negativa inställningar och tankar kring digitalisering.
Materialet delades in i följande fyra nedanstående kategorier.
4.2.1 Osäkerhet och risker vid användning av digitala verktyg Intervjupersonerna nämnde att de har ett behov av mer kunskap och hjälp inom digitalisering. De uppgav också att de ville ha stöd från både familj och kommunens digitala stöd. Anledningen till behovet av stöd grundade sig i oro, nervositet eller rädsla inför digitaliseringen. Intervjupersonerna nämnde problematiken i att installera teknik samt vikten i att ha instruktioner. Det uppgavs också vara problematiskt att anamma nya saker och att mindre digitala uppdateringar kan innebära stora problem för dem.
“Nej, inte digitalt, det är telefonen som gäller, så det är därför...man blir lite rädd!
Det är så dumt, så säger mina barn ’men man ska inte vara rädd’, men jag blir lite
nervös med det här digitala. Sen funkar det jättebra och det är roligt men...då skulle
jag vilja ha barnen närmare så dom kunde hjälpa lite oftare liksom. För det behövs
hjälp om jag ska komma in i det.” - IP 4
16 4.2.2 Föredrar fysiska träffar framför digitala träffar
Intervjupersonerna nämnde att digitala möten sparar tid och pengar men att de fortfarande föredrog, om möjligt, att träffas fysiskt. Vidare förklarade en intervjuperson att det är viktigt att träffas människa mot människa.
“Nej det tror jag inte, jag tror det är väldigt viktigt att människan att man får se varandra. Och att man får se varan på ögonen. Här kan man liksom inte se varandra i ögonen på samma sätt, man fladdrar lite och såhär. Nej jag tror det är väldigt väldigt viktigt att man möts människa mot människa, öga mot öga. Men det är ett väldigt bra, vad ska jag säga, medel. Och i synnerhet om man är sjuk och så så är det väldigt bra att man kan få den kontakten. Men jag vill nog gärna kunna möta en människa ledande eller vad man ska säga. Öga mot öga." - IP 3
4.2.3 Problem som påverkar användning av digitala verktyg
Intervjupersonerna nämnde att diverse fysiska problem kan påverka användandet av digitala verktyg. De nämnde också att ålder inte behöver vara en direkt faktor, utan att andra faktorer som exempelvis stroke, teknisk okunnighet, nedsatt syn- eller hörselförmåga kunde innebära en negativ påverkan.
“Sen är det ju inte alla som är det är väl, det är många, dom behöver inte vara 98 år för att inte kunna göra detta, som min man han är 80 snart men det finns ju många yngre som, dom kan ha haft en stroke eller lite andra problem och så...inte är, det finns människor som inte är det minsta tekniska.” - IP 2
4.3 Positiva effekter på social delaktighet
Denna kategori presenterar intervjupersonernas upplevelser av Positiva effekter på social
delaktighet. Materialet presenteras i underkategorierna Sociala kontakter för välmående
och Digitalisering kan öka och minska socialt deltagande.
17 4.3.1 Sociala kontakter för välmående
Intervjupersonerna nämnde att det är relevant att ha en god hälsa samt att ha sociala kontakter. Intervjupersonerna uppgav även att de hade digital kontakt med avlägsna släktningar. De nämnde även att de värdesätter att inte vara ensamma samt att ha umgängen och intressen.
“Ja framförallt är det ju att man ska må bra, alltså fysiskt och eh, vara ensam tycker jag inte är några problem men alltså känna sig ensam det är ju ett stort problem. Så det tror jag är viktigt att man hittar rätt forum så liksom. Att träffas, om man vill.” - IP 1
4.3.2 Digitalisering kan öka och minska socialt deltagande
Intervjupersonerna nämnde att digitalisering kan leda till både ökat och minskat socialt deltagande.
“Det kan väl vara åt båda håll kan jag tycka, det kan ju också bli så att man sitter på sin kammare och inte ger sig ut. Men det kan ju också vara så att man kan gå in i olika grupperingar och träffas på det sättet. Så det finns både för och nackdelar tror jag.”- IP 1
4.4 Att börja använda digitala verktyg
Författarna identifierade två underkategorier för kategorin Att börja använda digitala verktyg. Dessa var Tillit till sin egen förmåga samt Initiativförmåga.
4.4.1 Tillit till sin egen förmåga
Intervjupersonerna beskrev att det är viktigt att våga prova själv vid hantering av digitala verktyg, detta trots att det kan kännas svårt och otäckt.
“Jag hade ju.…jag hade ju.…ditt, så här telefonnummer framskrivet framför mig och
jag tänkte om jag måste, så måste jag försöka. Ja, men det gjorde jag [angående att
ansluta till det digitala mötet].” - IP4
18 4.4.2 Initiativförmåga
Intervjupersonerna beskrev sin initiativförmåga under intervjuerna, att de vågade ta hjälp när det uppstod problem.
“Jag Swishar också förresten det måste jag säga. Jag fick för mig, ja det var drygt ett år sedan då var jag på stan och tänkte äsch jag går in på banken nu får de lära mig att Swisha. Trots att jag har en dotter som jobbar på bank tänkte jag, ’nej jag får in’. Och vilken bra grej, för att då de handlar åt mig och så så kan jag bara Swisha över pengar åt dem. Det är helt otroligt alltså! Jag tycker det är bra, det använder jag också.” - IP3
4.5 Återkoppling och utveckling av 11 e-fika
Återkoppling och utveckling av 11 e-fika består av underkategorierna Förväntningar på 11 e-fika, Feedback 11 e-fika och Förslag på ämne 11 e-fika.
4.5.1 Förväntningar på 11 e-fika
Intervjupersonerna hade liknande förväntningar på 11 e-fika, att det skulle vara trevligt och att de var allmänt nyfikna på konceptet.
“Jag var lite nyfiken vad det skulle handla om men jag visste nog inte riktigt det innan. Men det är ju att ni skapar olika teman vad jag förstår då? Det var verkligen jätteintressant, men jag. Jag var nog mest bara nyfiken jag hade nog inte så mycket förväntningar jag tänkte nog att det blir roligt att se vad det här ska bli.” – IP 1 4.5.2 Feedback 11 e-fika
Intervjupersonerna tyckte att klockan 11 var en bra tid att ha ett digitalt 11 e-fika så länge inte något annat kom i vägen. Samtliga intervjupersoner ansåg att ett tiotal deltagare var lagom under 11 e-fika för att behålla känslan av en fikastund och inte som ett föredrag.
4.5.3 Förslag på ämne 11 e-fika
Intervjupersonerna nämnde olika förslag på ämnen, exempelvis växter, folkhälsa,
matlagning, musik och högläsning.
19
5. RESULTAT FRÅN FOKUSGRUPPSINTERVJUN
Under denna rubrik presenteras resultatet från fokusgruppsintervjun presenteras under nedanstående tre kategorier: Potential för digitala träffar, Negativa aspekter kring digitala träffar och Utveckling av intervention (Se Tabell 3). Resultatet under denna rubrik
fokuserar på utveckling av interventionen och dess potential.
Figur 3: Kategorier och underkategorier för fokusgruppsintervjun
5.1 Potential för digitala träffar
Under denna rubrik kommer resultatet från kategorin Potential för digitala träffar presenteras i underkategorierna Digitala träffar är bra för det sociala och Insikt kring digitala verktyg.
5.1.1 Digitala träffar är bra för det sociala
Intervjupersonerna nämnde att digitala träffar har varit fördelaktigt för det sociala måendet under Covid-19-pandemin. Intervjupersonerna ser även att digitala träffar möjliggör för att träffa andra människor samt för att utvidga sitt personliga kontaktnät. En annan aspekt som lyftes upp under fokusgruppsintervjun var också att digitala träffar möjliggör för att
återknyta kontakten med bekanta, men även att se digitala möjligheter samt att det kan leda till att seniorer vågar prova fler digitala verktyg.
Potential för digitala träffar
Digitala träffar är bra för det
sociala
Insikt kring digitala verktyg
Former av deltagande
Intresse för digitala verktyg
Negativa aspekter kring digitala träffar
Abstrakthet skapar osäkerhet
Fysiska hinder
Intresse för digitala verktyg
Utveckling av intervention
Ämne 11 e-fika
Former av deltagande
Framtida möten
20
“Och man kanske kan återknyta med nya personer, som man inte har träffat på länge. Och det kan ju också vara så att man blir nyfiken på det här digitala att man vill och vågar pröva fler saker.” - IP 1
5.1.2 Insikt kring digitala verktyg
Intervjupersonerna nämnde under intervjun att det är oförnuftigt att ha varit skeptisk till ett digitalt verktyg, då insikten om dess fördelar tidigare har kommit efteråt.
"Jag var lite skeptisk till det här med Bank-ID och sånt också va. så det skaffade jag mig inte heller förrän i höstas, men när jag väl fick det här så inser jag hur dum jag vart tidigare egentligen, som har varit lite skeptisk till detta. //...// När jag väl har kommit dit till den punkten när jag ska göra det då inser jag hur bra det är asså.” - IP 2
5.1.3 Former av deltagande
Intervjupersonerna berättade om en situation där individer potentiellt inte vill vara med på bild i en digital träff. I det läget uppgav intervjupersonerna möjligheten att enbart vara med och lyssna.
“Men det är ju också det här som är på torsdagskvällarna då. Nu ikväll har ju vuxenskolan, eh vad det är just ikväll kommer jag inte ihåg men ibland är det ju hon
*namn* som läser avsnitt i någon bok eller också om någon spelar musik och så och det är ju även ikväll då. Det kan ju vara ett sätt för då behöver jag ju inte ha bilden utan då är ju inte fokus på mig utan att man lyssnar på någon annan.” - IP 1 5.1.4 Intresse för digitala verktyg
I relation till att börja använda digitala verktyg nämner intervjupersonerna att det krävs en positiv inställning och vilja.
”Det tror jag man måste vara positivt inställd och vilja pröva det [digitala verktyg].
Och få lite hjälp i starten och bli lite pushad.” – IP 2
5.2 Negativa aspekter kring digitala träffar
I kategorin Negativa aspekter kring digitala träffar presenteras underkategorierna
Abstrakthet skapar osäkerhet, Fysiska hinder och Intresse för digitala verktyg.
21 5.2.1 Abstrakthet skapar osäkerhet
Intervjupersonerna uttryckte att digitaliseringen är abstrakt och att det således kunde leda till att individen inte vågar använda digitala verktyg. Vidare uttryckte de även att det fanns en osäkerhet kring tekniska inställningar samt att det även finns en mental samt teknisk tveksamhet.
”Men sen är det ju så att det är så abstrakt. För det kan vara det som gör att många drar sig för...och inte vågar pröva det nya. Jag kan känna så ibland jag också.
Fortfarande tycker jag om jag ska betala större summor och så på...bank, via Bank- ID och via nätet, det tycker jag känns lite så här som att jag inte vet var nånstans.” – IP 1
5.2.2 Fysiska hinder
Intervjupersonerna reflekterade kring olika fysiska hinder som potentiellt skulle kunna begränsa eller hindra användning av digitala verktyg. Intervjupersonerna nämnde faktorer som nedsatt hörsel samt syn. En annan aspekt som lyftes upp var att hjälpmedel för dessa problem skulle potentiellt kunna leda till mer tekniska problem, varpå intervjupersonerna nämnde att det kan innebära en ökad risk för fel.
”Nej liksom att kombinera med hjälpmedel det är ju ganska tekniskt komplicerat ändå om ni ska ha bilder och visa och sen om ni ska ha andra typer av hjälpmedel.
Det blir väl lätt att det blir större risk för fel tänker jag. Alltså att det krånglar.” – IP 1
5.2.3 Intresse för digitala verktyg
Intervjupersonerna nämnde aspekten intresse samt att det kan variera, varpå en
intervjuperson nämnde några vänner som aldrig varit intresserade av digitala verktyg som inte kunde tänka sig att testa att använda digitala verktyg.
”Det försökte jag för några år sedan, de är borta idag nu men de var aldrig
intresserade. Det var två väninnor jag hade sen, nästan 60 år tillbaka de var inte
intresserad. Det gick inte det var knappt så att de hade mobiltelefon. Men de har
varit borta i 4 år nu så att.” – IP 3
22
5.3 Utveckling av intervention
I denna kategori presenteras olika utvecklingsförslag för interventionen, 11 e-fika. Det presenteras i underkategorierna Ämne 11 e-fika, Former av deltagande och Framtida möten.
5.3.1 Ämne 11 e-fika
Som förslag på ämnen nämnde intervjupersonerna exempelvis speciella dagar för olika saker. Det som också nämndes var att matlagning som tema var mättat men det skulle vara intressant om det var lokalt förankrat.
”Kock, nej det är nästan lite mättat tycker jag. Ja det finns på tv och så kan man gå in på play när som helst och titta på det. Sen är det ju många trevliga program så det är ju inte det, men det finns redan. Om man inte kan hitta lokala recept och, så det skulle kunna vara roligt.” – IP 1
5.3.2 Former av deltagande
Intervjupersonerna uttryckte en önskan om att organisatörerna för framtida 11 e-fika ska styra upp mötet mer.
”Att ni styr där [digitala mötet] lite mer, nu är det upp till var och en att säga vad ni känner och tycker. Och nu stänger vi av mikrofonerna, nu tänkte vi presentera.” – IP 1
5.3.3 Framtida möten
Gällande framtida möten uppgav intervjupersonerna att det fanns ett större intresse för deltagande under vinterhalvåret, då de upplevde att datorn inte kommer prioriteras under sommaren. Intervjupersonerna reflekterade också kring frekvensen på 11 e-fika och
nämnde bland annat varannan vecka och uppehåll på sommaren. Ett annat förslag var även att 11 e-fika ska ske terminsvis. Dock så nämnde intervjupersonerna också att de skulle prioritera fysisk aktivitet framför digital men att digitalt är ett bra alternativ för de som inte har möjlighet att delta fysiskt.
”Sommartid tycker jag det är för mycket med en gång i veckan. Vinterhalvåret är lite
annorlunda. Jag skulle nog ha lite svårt att tänka mig gå in och sätta mig framför
datorn en jättefin solig sommardag.” – IP 2
23
6. DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
Upplevelser kring digitala möten och verktyg
