• No results found

Vad sägs om Sverigedemokraterna?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad sägs om Sverigedemokraterna?"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap

Framlagd HT 2018

Vad sägs om

Sverigedemokraterna?

En kvalitativ innehållsanalys av tre svenska tidningars

åsiktsmaterial om Sverigedemokraterna i valtider

Författare: Alexandra Constantinidou, Jesper Thoresen

(2)

Abstract

Title: What is being said about the Swedish Democrats (Vad sägs om Sverigedemokraterna?)

Authors: Alexandra Constantinidou, Jesper Thoresen

Aim: The purpose of this study is to develop knowledge of how newspapers in Sweden presents the political party Swedish Democrats. Also if there is any difference between the three

newspapers presentation of the party.

Method/Material: We have analysed opinion articles from the three newspapers, Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Our chosen method for analysis is qualitative content analysis

Main Results: Our results showed that none of the newspapers presented the party in a positive or neutral way. The harshest critic of the party was Aftonbladet and Dagens Nyheter. Svenska Dagbladet were also harsh in its critique but more lenient than the two previous. The texts we have analysed mostly touched on the parties politics and its racist history.

Number of pages: 54 pages

Course: Media and Communication studies C

Department: Department of Informatics and media

University: Uppsala University

Period: Fall term 2018

Tutor: Kirill Filimonov

(3)

Innehållsförteckning

Abstract...2

1 Inledning ...5

1.1 Problemformulering ...6

1.1.1 Förväntningar kring tidningarnas framställning ...6

1.4 Syfte och frågeställningar: ...7

1.3 Avgränsningar: ...7

1.5 Disposition: ...8

2 Bakgrund ...9

2.1 Sverigedemokraternas politiska framgångar ...10

2.2 Sverigedemokraterna och populismen ...11

2.2 Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet ...13

2.2.1 Dagens Nyheter ...13

2.2.2 Svenska dagbladet ...14

2.2.3 Aftonbladet ...14

3 Tidigare Forskning ...15

3.1 Media och Politik ...16

3.3 Media och populistiska partier ...18

4 Teori ...19

4.1 Agenda setting ...20

4.2 Framing...20

4.3 Medielogik ...21

4.4 Populism som mediefenomen ...22

5 Metod och material...23

5.1 Metodansats ...23

5.2 Material och urval ...24

5.3 Databearbetning och Analysmetod ...25

5.4 Kvalitetskriterium ...27

5.5 Etisk reflektion ...29

5.6 Metoddiskussion ...29

6 Resultat och analys ...30

6.1 Koder ...30

(4)

6.2.1 Sverigedemokraternas politik ...32 6.2.2 Rasism ...35 6.3 2018 ...38 6.3.1 Sverigedemokraternas politik ...38 6.3.2 Partipolitik ...40 6.4 Sammanfattning ...43

7 Diskussion och Slutsatser ...44

7.1 Diskussion kring resultatet ...45

7.2 Diskussion kring metod och material ...46

7.4 Framtida forskning ...47

Referenslista ...47

(5)

1 Inledning

Idag möts vi dagligen av personer som skriver och uttrycker sina ställningstaganden och känslor om Sverigedemokraterna medan åsikter om partiet sprids och cirkulerar på diverse sociala medier. Vi märker tydligt att partiet engagerar befolkningen i att ta ställning, antingen för eller emot dem. Det talas, diskuteras och argumenteras om partiet och deras politiska agenda, och inte minst kring de ageranden och yttranden som partiet gjort genom åren. Vi har läst allt ifrån EXPO:s beskrivning av Sverigedemokraterna som “ett invandringsfientligt och muslimfientligt parti” (Expo.se, 2019) till att standup-komikern Pierre Mathisson twittrat “Fick upp Jimmie Åkesson på Tinder. Swipade extremhöger” (Mathisson, Twitter.se, 2018). Vi som skriver denna uppsats intresseras och fascineras av Sverigedemokraterna som explosionsartat ökat i väljarstöd. På endast åtta år har deras väljarstöd ökat med 11,8 procentenheter. Det är mer än vad något annat av Sveriges riksdagspartier varit i närheten av att nå (Valmyndigheten.se).

I SVT:s dokumentärserie Fosterland från 2015, med journalisten och programledaren Fredrik Önnevall i spetsen, skildras en alltmer växande nationalism runtom i Europa. Ett av de allra tydligaste tecknen på detta ligger i det ökade stödet för partier med nationalistiska ideologier (Saveljeff, 2006). I 2014:s EU-val fanns totalt 15 nationalistiska partier med i EU-parlamentet där en majoritet av dem fick ökat förtroende då jämfört med föregående val 2009. Den

gemensamma faktorn bland dessa ligger framförallt i att de är fientligt inställda mot den representativa politiken, bär på en ideologi som saknar grundläggande värden och som

identifierar sig själva som ett idealiserat fosterland inom det samhälle de älskar (Taggart, 2000).

(6)

1.1 Problemformulering

Med partiets allt framgångsrikare väljarstöd och människors engagemang i att skriva om dem är vi författare till uppsatsen intresserade av att ta reda på hur partiet har framställts i några av landets största morgon- och kvällstidningars åsiktsmaterial (det vill säga inom genrer där skribenterna får utrymme att uttrycka sina egna tankar och åsikter. Mer om det under 1.3 Avgränsningar), detta genom att jämföra tidningarna mellan varandra under de två senaste riksdagsvalen. Vi har valt att låta vår studie ha en induktiv ansats där tidningstexternas teman får växa fram ur materialet.

Vi har märkt, och märker, att partiet väcker blandade (och ofta starka) känslor hos befolkningen och vill därför ta reda på hur de beskrivs och målas upp i några av Sveriges största tidningar. Ämnet är också viktigt att studera närmare, anser vi, då även andra nationalistiska partier befäster en allt starkare position runtom i Europa (Saveljeff, 2006). För den här studien strävar vi efter att få se hur stor roll skribenter för dessa tidningar faktiskt har i sådana här politiska områden, inte minst då politik intresserar och engagerar oss och många andra av samhällets befolkning.

1.1.1 Förväntningar kring tidningarnas framställning

(7)

Vår studie, som hör till forskningsområdet medier och samhälle (då vi ämnar studera medias, här morgon- och kvällstidningars, gestaltning kring ett riksdagsparti i samhället), anser vi bidrar till kunskap om hur skribenter porträtterar och framställer ett specifikt, utvalt område. Visserligen finns det redan tidigare publicerad forskning och studier om medias gestaltning, bland annat om hur de väljer att vinkla och lyfta fram diverse olika populistiska partier. Här finner vi till exempel Juha Herkmans studie The Life Cycle Model and Press Coverage of Nordic Populist Parties från

2017, vilken vi kommer att återkomma till i kapitel 3. Tidigare forskning. Däremot finns det knappt någon forskning specifikt om hur Sverigedemokraterna framställts i Sveriges största morgon- och kvällstidningar, i synnerhet inom åsiktsmaterial. Av den anledningen anser vi att vi i vår uppsats kan bidra med ny kunskap i detta ämne.

1.4 Syfte och frågeställningar:

Vår studie ämnar att undersöka hur skribenter för några av landets största morgon- och kvällstidningar skrivit om och porträtterat riksdagspartiet Sverigedemokraterna i och med valåren 2014 och 2018. För vår undersökning har vi därför utformat två forskningsfrågor, vilka lyder:

· Vad skriver skribenterna för Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Aftonbladets åsiktsmaterial om Sverigedemokraterna i och med riksdagsvalen år 2014 och 2018?

· Hur förhåller sig skribenterna till partiet och dess politik?

1.3 Avgränsningar:

(8)

ställningstaganden, vilket ligger till grund för vår undersökning. Trots att inte alla debattartiklar och övrigt åsiktsmaterial från tidningarna är skrivna av redaktionens journalister har dessa skribenter och texter ändå valt ut och fått plats i tidningen, vilket gör dem till en del av det tidningen vill presentera för sina läsare och därmed relevanta för oss att studera. Vi har även avgränsat oss i tiden då vi i första hand ämnar att studera vad journalisterna skriver om Sverigedemokraterna i och med riksdagsvalet och vilka ämnen de väljer att lyfta fram i sina texter strax innan det är tid för folket att lägga sina röster. Orsaken till tidsramen ligger i att vi anser det intressant att se vad som skrivs inför valdagarna i och med att svenska morgon- och kvällstidningar lägger mer fokus på politiken då, då den blir ett högst aktuellt ämne. Vi landade slutligen på från omkring två veckor innan valet fram till dagen innan det ägde rum. För vår studie undersöker vi dessutom endast porträtteringen av Sverigedemokraterna och inget annat parti.

1.5 Disposition:

(9)

8. Slutsatser. Där skriver vi också om vad vi anser att det skulle kunna forskas mer om i framtida studier, med relevans för just vår.

2 Bakgrund

(10)

kommer vi att presentera Sverigedemokraterna genom att positionera deras aktuella väljarstöd, skriva om partiets politiska framgångar och koppla den information som vi funnit till våra hypoteser (vilka finns under kapitel 1. Inledning). Därefter kommer vi att koppla samman partiet med populism och förklara begreppet mer ingående. Vi kommer att ställa Sverigedemokraterna mot andra europeiska, högerpopulistiska partier för att kunna finna en gemensam faktor mellan dem gällande den politik de för. Vi kommer även att ge information kring de morgon- och kvällstidningar som vi valt att ha med och analysera. Detta anser vi ska ligga till grund för att få en djupare förståelse för hur tidningarna arbetar och förhåller sig till ett sådant här nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna är, så att vi sedan ska kunna ge svar på våra forskningsfrågor. Vi har valt att gå igenom tidningarna en efter en för att underlätta isärhållande av dem och göra det lättare att läsa vår studie.

2.1 Sverigedemokraternas politiska framgångar

Med sina 17,5 % av befolkningens röster, 62 mandat i riksdagen och landets tredje största parti (Valmyndigheten.se) är det svårt att blunda för Sverigedemokraternas alltmer stigande väljarstöd. Redan på startsidan av SD:s hemsida (SD.se) möts man av rubriken ”Bli medlem i Sveriges snabbast växande folkrörelse!”. Där ser vi dem även göra reklam för sin Facebook-sida med orden ”Gör som Micke och 209 000 andra – följ oss på Facebook!”. Att Sverigedemokraterna nått stora politiska framgångar råder det ingen tvivel om.

(11)

på 12,86% av folkets röster, ett resultat som gjorde de till landets tredje största riksdagsparti. Vi ser med andra ord ett alltmer ökat stöd för dem med mer än fördubblat antal röster för varje riksdagsval (EXPO.se, 2019). Idag har Sverigedemokraterna 28.340 medlemmar, drygt 4.000 fler än förgående år och hela 12.469 fler än för tre år sedan. Endast Centerpartiet och Liberalerna har fått fler medlemmar mellan åren 2014-2017, och det med strax över 100 medlemmar vardera. Övriga partiers medlemmar har istället sjunkit i antal (Dagensarena.se). Enligt Sverigedemokraterna själva har de medlemmar från både män och kvinnor, svenskfödda och utlandsfödda, unga som äldre, pensionärer som studerande (SD.se).

Enligt analys- och undersökningsföretaget Novus, som strävar efter att arbeta heltäckande inom opinion, marknad och strategi, är Sverigedemokraterna ett oerhört mansdominerat parti med dubbelt så många män än kvinnor. De får dock alltmer och starkare stöd från båda könen, riksdagsval efter riksdagsval. Starkast stöd har de utanför landets storstäder där nästan hälften (49%) bor utanför storstäderna och landets större städer (Novus). Allra främst har Sverigedemokraterna nått framgångar i Bjuv (+ 13), Klippan (+ 11), Perstorp (+ 11) och Haparanda (+ 11) där siffran inom parentes står för antalet procentenheter som de ökat med sedan senaste riksdagsvalet 2014 (SVT.se). Samtliga tätorter, förutom Norrbottens Haparanda, är positionerade i Skåne län. Förtroendet för partiledaren Jimmie Åkesson är också oerhört stort på sammanlagt 91 procent, mätt i juni 2018 (ibid.).

2.2 Sverigedemokraterna och populismen

Sverigedemokraterna anses idag vara ett populistiskt parti bland många runtom i Europa. International Encyclopedia of Political Communication (2015) definierar begreppet som en politisk ideologi eller organisation, vilken tar avstamp i antagandet av ett enat folk, förtryckta av landets elit. Populismen strävar mot att eliten ska upphöra att styra över folket, detta genom att reformera det politiska systemet och då göra det möjligt för folket att själva kunna kontrollera politiken och politiska områden.

(12)

Sverigedemokraternas motioner löd: “En minskning av asyl- och anhörighetsinvandringen med 90 procent” (Nilsson, 2014:105). Året därpå hade partiet föreslagit följande nya motioner (ibid.):

• Hemlösa utan svenskt medborgarskap ska utvisas • Förbud mot böneutop

• Förbud mot fyrverkerier på icke-svenska högtider • Rapport över invandrares brottslighet

Som nämndes i förgående kapitel, 2.1 Sverigedemokraternas politiska framgångar, bildades Sverigedemokraterna år 1988. Detta av personer ur militant svensk nazism och fascism (Hellström och Nilsson, 2010). Partiets bakgrund kommer från medlemmar ur Nordiska Rikspartiet (NRP), Bevara Sverige Svenskt (BSS), Framstegspartiet samt Sverigepartiet. Anders Klarström, nazist ur NRP, var den förste att bli utsedd till Sverigedemokraternas partiledare (ibid.).

Vid granskning av SD:s hemsida kring vilka politiska punkter det nationalistiska och socialkonservativa Sverigedemokraterna, som de själva valt att benämna sig som, lyfter fram till de allra viktigaste idag finner vi att de önskar få: En seriös migrationspolitik (genom att införa en skyddad gräns inom Sverige och på så sätt hålla borta organiserad brottslighet, människohandel och terrorism), ett land som håller samman (genom att förbjuda islamism och annan extremism, ismer som enligt partiet inte går under demokrati och jämställdhet), en välfärd värd namnet (genom att låta välfärden prioritera svenska medborgare) samt ett tryggt samhälle (genom att utvisa utländska medborgare som begår brott i Sverige) (SD.se). Vidare skriver Sverigedemokraterna att de varnat för hedersvåld och mycket dyra kostnader för invandringen samt att skolan och vården kommer att få stora problem om den invandring som äger rum i Sverige fortsätter att se ut som den gör (ibid.).

(13)

Folkeparti i Danmark och Finlands Sannfinländarna till de högerpopulistiska partierna som alla nått stora, politiska framgångar sett till folkligt stöd och antal väljare (Integrationsverket, 2006).

2.2 Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet

Nedan presenterar vi de tidningar som vi använt oss av och granskat för vår studie. Vi kommer framförallt att beröra deras politiska position, för att på så sätt kunna närma oss förståelse kring varför tidningarna porträtterat Sverigedemokraterna på det sätt de gjort. Den politiska ideologi som en tidning besitter ska endast visas på dess ledarsida där skribenten, oftast en journalist anställd på ledarredaktionen, väljer ut ett visst ämne och däri framför sina tankar och ställningstaganden. Dessa journalister skriver aldrig nyhetsartiklar för tidningen (Mediekompass.se, 2018). Av den anledningen har vi i första hand använt oss av ledarsidor, men även debattartiklar och krönikor vari man kan se skribenternas åsikter.

2.2.1 Dagens Nyheter

(14)

själva söker efter egna nyheter genom att bland annat vara på plats vid stora nyhetshändelser. Dagens Nyheter ingår i Bonnierkoncernen, ett av norra Europas ledande medieföretag (DN.se).

2.2.2 Svenska dagbladet

Svenska Dagbladet, förkortat SvD, är en obunden moderat morgontidning som ges ut i Stockholm. Tidningen grundades år 1884 i syfte att vara ett organ för unionsfientliga och tullvänliga krafter (NE.se B). Enligt redaktionen själva syftar de till att informera, upplysa, driva opinion och kritiskt granska där tryck- och yttrandefrihet utgör grundvalen. SvDs redaktion säger sig arbeta självständigt och oberoende av religiösa, politiska, kommersiella eller enskilda intressen och tillåter inte att någon utomstående organisation eller individ kan få inflytande över tidningens innehåll eller redigering. Vidare säger de sig utgå från en humanistisk grundsyn och bädda för fri debatt. Tidningen redigeras på en värdegrund av förenad liberalism och konservatism. “Det vilar på ledarsidans ansvar att verka för en demokratisk rättsstat för den enskilde medborgarens bästa”, skriver de, där den politiske chefredaktören har i uppgift att utforma ledarsidans linje i den politiska debatten på ett självständigt vis. Tidningen och hemsidan läses i genomsnitt av 750.000 personer per dag och ägs av norska mediekoncernen Schibsted (SvD.se).

2.2.3 Aftonbladet

(15)

Schibsted, och 9 procent av LO (som har vetorätt i att anställa tidningens politiske chefredaktör, men saknar inflytande över journalistiken) (Aftonbladet.se).

3 Tidigare Forskning

(16)

av populism i media, i synnerhet inom just politiska områden. Vi anser att de studier som presenteras nedan är relevanta för vår studie genom att de ger en övergripande bild av det ämne vi undersöker. Det förefaller sig naturligt att intressera sig av medias relation till politik och populism då det är just en del av det mediala landskapet, tidningar, som vi ämnar att undersöka. Vi ser det även intressant att få insyn i hur mediebevakning av politik har förändrats under tid då vår undersökning delvis bygger på jämförlse mellan de två senaste riksdagsvalen. Materialet som presenteras nedan publicerades mellan 2014-2018 och är alla vetenskapligt granskade då de är hämtade från Scopus, Uppsala Universitets bibliotekskatalog, Ebsco Host.

3.1 Media och Politik

Petersson, Djerf-Pierre, Holmberg, Strömbäck och Weibull (2006) menar i Demokratirådets rapport 2006: Mediernas Valmakt att allmänna val inte endast är av betydelse för partier utan också för medierna. De menar att det politiska intresset ökar bland allmänheten i samband med riksdagsvalet. Stora satsningar i form av pengar och utrymme läggs då på att bevaka politiken och valet (Petersson m.fl., 2006). Under riksdagsvalet 2003 publicerades och sändes mer än 1100 artiklar och inslag under de tre sista veckorna relaterade till just valet. Valjournalistiken har enligt Peterson m.fl. (2006) två övergripande uppgifter - att informera och engagera. Det är viktigt att den då är tilltalande till både de måttligt och väldigt intresserade (ibid.). Det finns med andra ord en poäng i att gestalta politik genom konflikter, speciellt inom opinionsjournalistiken. Petersson m.fl (2006) menar att det inte finns några tecken på att denna vetskap gör materialet mer vinklat än vad det varit för några årtionden sedan. I samband med valet hamnar den

(17)

Weibull och Wadbring förklarar att journalistisk bevakning som råder gentemot politiska partier inte har förändrats särskilt mycket genom åren, dock ser det annorlunda ut vad gäller de politiska sakfrågorna där de har tappat i bevakning i jämförelse med det politiska spelet (ibid.). Den politiska bevakningen har också ändrats från “news” till ”views”, detta på grund av att den så kallade skandaljournalistiken har fått mer utrymme i medierna (ibid:303). Vidare menar Weibull och Wadbring (2014) att nyhetsinnehållet formas mer till att bli en blandning mellan traditionella nyhetstexter och traditionellt opinionsmaterial. Trots att både Petersson m.fl. och Weibull & Wadbring forskar om nyheter och journalistik anser vi dessa studier vara relevanta till vår då de illustrerar vilka texter som väljs ut och får utrymme i morgon- och kvällstidningar.

I Political and Media Systems Matter: A Comparison of Election News Coverage in Sweden and the United States jämför Dimitrova och Strömbäck (2006) hur nyhetsflödet sett ut under riksdagsvalet 2004 i Sverige och presidentvalet 2002 i USA. Resultatet av studien visade på att den amerikanska nyhetsbevakningen mer fokuserade på att representera politiken som ett spel medan den svenska nyhetsbevakningen lade fokus på politiska sakfrågor (Dimitrova & Strömbäck, 2006). Dimitrova och Strömbäck (2006) menar att en orsak till detta kan ha varit att man i Sverige värnar mer om de politiska partierna och deras sakfrågor än vad man gör i USA. Detta då den svenska mediebevakningen använder sig av en mer förklarande journalistik när det kommer till att rapportera om politik (ibid.). Vi anser att denna studie kan vara av intresse för oss att se huruvida

åsiktsjournalistiken även kan stämma in på denna punkt.

(18)

mellan rätt och fel samt sant och falskt får olika tolkningar (ibid.). Vidare menar hon att en bieffekt av denna massmediaanvändning blir att sanning och information resulterar i en ideologisk kamp där olika texter kan tillskrivas olika tolkningar och meningar (ibid.). Det här är av särskilt intresse för oss då vi ämnar analysera åsiktsmaterial. Det blir då intressant att analysera hur den “ideologiska kampen” kommer till uttryck när man behandlar ett parti som Sverigedemokraterna då det kan finnas större motsättningar mellan tidningen och partiet.

3.3 Media och populistiska partier

Populism har blivit en väldigt omdiskuterad fråga under de senaste åren. Herkman (2017) förklarar att media spelar en central roll i främjandet, eller förhindrandet, av politiska idéer och rörelser, och blir därav en essentiell aktör i olika politiska partiers skapande. Det här är särskilt relevant och riktigt för de nutida populistiska rörelserna där partiernas framgångar har tillskrivits ett högt beroende av att media ger dem uppmärksamhet. Med detta i åtanke har han utfört en studie där han ämnat att undersöka hur populistiska partier i Finland, Sverige, Norge och Danmark har utvecklats och hur mediebevakningen sett ut kring dessa. För att finna svar på det genomförde han en kvantitativ innehållsanalys av de ledande tidningarna i respektive land. Totalt granskade han 3.337 nyhetsartiklar i samband med de olika ländernas riksdagsval år 2010. Resultatet av studien visade att tidningarna i Danmark, Finland och Norge förhöll sig neutrala i sina ståndpunkter gentemot sitt eget lands populistiska partier. Skribenterna för tidningarna diskuterade också hur samarbetet mellan dessa och ländernas övriga partier skulle se ut, de refererade till opinionsmätningar samt kommenterade och diskuterade kring hur valresultatet blev.

Det land som skiljde sig mot de andra var Sverige där tidningarnas journalister och skribenter kritiserade Sverigedemokraterna för att vara en rasistisk och fascistisk rörelse. Kritiken ökade även efter riksdagsvalet när partiet klarade fyraprocent-spärren och därmed blev intaget i riksdagen. Liknande handlar vår studie om då även vi vill ta reda på hur tidningar, dock

(19)

uppmärksamhet. Detta kan vara en tillskrivande faktor i att bland annat populistiska partier fått allt mer uppmärksamhet i media.

4 Teori

(20)

politiska områden, som sedan kompletteras av populism som mediefenomen. Teorierna kommer inte att användas för att undersöka huruvida tidningarna har någon inverkan på befolkningen eller om de har haft påverkan på resultatet av de två senaste riksdagsvalen. Vi avser snarare att undersöka hur Sverigedemokraterna framställs av våra utvalda tidningar; Aftonbladet, DN och SvD, samt vilka ämnen och teman som lyfts fram. Avsikten med kapitlet är att ge läsaren en tydlig bild om hur teorierna kan ligga till grund för att analysera det empiriska materialet.

4.1 Agenda setting

Enligt Maxwell McCombs (2004) har media makten över att göra ett selektivt urval om vad de tycker ska vara framträdande för dagen. Med det menas att media bestämmer vilka åsikter som är värda att lyfta fram och vilka som inte är av relevans för allmänheten. Vidare menar McCombs att både den traditionella och den digitala median är relativt lika i det att de eftersträvar synergi för att minska kostnaderna och istället öka vinsterna. Om nyheter, oavsett i vilket medium de presenteras i, är relativt lika kommer också allmänheten bli exponerade till ungefär samma nyheter var man än befinner sig. McCombs menar då att detta också kommer diktera vad allmänheten samtalar om, styra de ämnen som genomsyrar konversationer och därav också bilda omgivningens åsikter. I ljuset av detta blir det intressant att veta vad tidningarna väljer att publicera relaterat till Sverigedemokraterna, om de med andra ord väljer ut artiklar till tidningen som är lika i sin framställning av partiet eller om det är ett blandat utbud av åsikter.

4.2 Framing

(21)

eller omedvetet, väljer att ha med alternativt utelämna vissa nyckelord, fraser eller meningar som koncentrerar viss fakta eller bedömning. När man väljer att göra vissa gestaltningar mer framträdande än andra ökar också sannolikheten att ens konsumenter tar åt sig av informationen, skapar ett meningsförhållande och slutligen bearbetar den. Även då både teorin om framing och agenda setting kan ses som väldigt lika är det en klar skillnad i att framing inte bara lyfter fram vad ens läsare ska läsa utan även hur dessa problem kan åtgärdas (ibid.). Det är just detta som är intressant med framingteorin - att den inte endast lägger vikt vid vad vi ska läsa utan även hur vi ska tänka kring det vi läser.

Entmans (1993) förklaring i hur man framställer tidningsmaterial har, enligt honom, viktiga implikationer för hur politik och politiska partier framställs inför allmänheten. Som tidigare nämnt kämpar politiker med media och andra politiska aktörer för att få plats i tidningen. Ur detta perspektiv spelar gestaltning en väsentlig och stor i roll i det politiska maktspelet då den blir till ett maktutövande. I och med att medieinnehållet är ganska homogent inom de flesta kanaler får vissa gestaltningar mer gehör än andra, menar han. Denna teori ansåg vi vara relevant då vår studie ämnar att ta reda på hur Sverigedemokraterna framställs i åsiktsmaterial såsom ledare, debattartiklar, analyser och kommentarer. Det blir härmed även intressant att se hur tidningarnas skribenter vill att vi ska tänka kring partiet, vad för problem de lyfter fram och vilka eventuella lösningar dessa problem kan ha.

4.3 Medielogik

(22)

medielogiken oftast får övertaget. Om medielogiken ska bestämma vad som skrivs i tidningarna är det också mediernas krav som kommer att bestämma och styra över hur politikens budskap kommuniceras, bevakas av medierna och således också medborgarnas uppfattning av politiken och dess partier. Detta i kontrast till om den politiska logiken skulle bestämma då de politiska aktörerna själva skulle få bestämma sin kommunikation och hur den ska förstås av medborgarna.

Vidare menar Strömbäck (2008) att medierna blir till kommersiella företag när medielogiken styr, där strävan efter att uppfylla kundernas efterfrågan blir starkare än den att bistå och stärka demokratin. Konsekvensen av att medielogiken bestämmer är att det politiska systemet med dess aktörer och institutioner styrs av medierna snarare än att medielogiken styrs av det politiska systemet. Graden av medialiseringen är dock nödvändigtvis inte konstant mellan de olika aktörerna som beskrivits ovan. Teorin är mest avsedd för nyhetsmaterial och inte åsiktsmaterial som vi ämnar att undersöka. Dock anser vi ändå att den har relevans för vår studie då Strömbäcks teori även kan appliceras på det slags material som vi valt ut för undersökningen.

4.4 Populism som mediefenomen

Ur ett kommunikationsperspektiv ser man inte populismen utifrån en ideologisk synvinkel utan försöker istället undersöka hur den faktiskt kommuniceras (Vreese, Esser, Aalberg, Reinemann, Stanyer, 2018). Utifrån detta synsätt ligger betoningen på det populistiska meddelandet som ett självständigt fenomen och inte från vilket parti eller politisk aktör som meddelar det. Under premissen att populism är ett kommunikationsfenomen kan man utröna tre nyckelaktörer - (1) politiska partier, (2) media och (3) medborgarna, för att se hur de relaterar till populism i deras kommunikation.

(23)

menas att den kan, avsiktligt eller inte, hjälpa till att sprida budskapet och på så sätt också öka synligheten och legitimiteten av det. Vidare menar Vreese m.fl. (2018) att populistiska partiers relation med media historiskt sett varit väldigt spänd på grund av att de behöver syre i form utav publicitet, vilken ofta kommer från just media. Den, i sin tur, brukar dock inte vara särskilt gynnsam gentemot populistiska aktörer utan porträtterar dem istället på ett kritiskt och negativt sätt.

De ovanstående teorierna anser vi är relevanta på ett sådant sätt att de ger vår studie ett utförligt teoretiskt ramverk. Då vår studie intresserar sig för hur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt Sverigedemokraterna är det logiskt att belysa de teorier som just behandlar hur media väljer att presentera politiska partier på. Teorierna är även intressanta för att undersöka om tidningarnas utbud i relation till ämnet är homogent eller om de väljer att framställa Sverigedemokraterna på olika sätt över tid i jämförelse med varandra. Studiens teoretiska ramverk kan också hjälpa oss att förstå varför vissa framställningar av partiet blir mer framträdande än andra. De behandlar dock främst hur nyhetsbevakningen utövas inom den politiska sfären, men trots att vår studie endast kommer att studera och behandla åsiktsmaterial anser vi att teorierna kan appliceras på det material vi analyserar och svara på de frågeställningar vi utformat. Detta då redaktionen för tidningarna väljer vilka texter som ska publiceras vilket i sin tur innebär att de står bakom det som dess skribenter skriver.

5 Metod och material

Nedan redogör vi studiens forskningsmetod - kvalitativ textanalys. I kapitlet kommer vi även att redovisa vår material- och datainsamling, urval, bearbetning av empiriskt material och slutligen diskutera etiska förhållningssätt kopplade till vår undersökning.

5.1 Metodansats

(24)

för att förstå världen ur ett meningssammanhang. Inom perspektivet är det också av vikt att tolkningsprocessen görs genomskinlig på så sätt att forskaren ska beskriva sitt arbete så detaljerat och utförligt som möjligt går så att läsaren får inblick i hur tolkningsarbetet gått till och själv kan göra en liknande studie (Sohlberg & Sohlberg, 2013). I vårt fall handlar det bland annat om att, och hur, vi har tolkat skribenternas texter och sett vilka underliggande attityder och inställningar de har till Sverigedemokraterna utan att våra egna tankar och värderingar kommit i vägen för resultatet. Själva orden och meningarna i dessa tidningstexter har vi tolkat för att få svar på våra forskningsfrågor kring hur svenska morgon- och kvällstidningar porträtterat Sverigedemokraterna i och med de två senaste riksdagsvalen 2014 och 2018.

5.2 Material och urval

Precis som för alla kvalitativa metoder har vårt mål varit att få en djupare förståelse för det ämne som undersökts. Kvalitativ innehållsanalys är, enligt Esaiasson, m.fl. (2012), vanlig när man ämnar klassificera innehåll. Då vårt material hämtats från svenska morgon- och kvällstidningar har vi använt oss av söktjänsten Retriever samt tidningarnas egna hemsidor; DN.se, SvD.se och Aftonbladet.se. Vi skapade även egna betalkonton till samtliga tre tidningar vilket gjorde att vi kunde läsa de texter som var låsta för obetalda besökare. Detta för att finna det mest relevanta materialet för vår studie.

(25)

efter fler. Till slut landade vi i 19 artiklar från Aftonbladet, 19 från Dagens Nyheter och 17 från Svenska Dagbladet.. Inför materialsökningen skrev ned en lista med krav på vad texterna var tvungna att uppfylla, förutom rätt genre och tidsram. Dessa var:

Krav Definition och förklaring

Tillräckligt långa texter

Vi valde bort de texter som inte innehöll särskilt många ord (exakt hur många bestämde vi inte utan gick istället på vad vi ansåg vara förnuft och känsla), detta då vi ville ha så innehållsrika texter som möjligt.

Texter som inte var skrivna av politiker

Vissa av tidningarnas texter var skrivna av politiker. Dessa ansåg vi inte vara lämpade för vår studie då vi ämnade att undersöka journalisters och skribenters syn på SD och inte politikernas.

Texter som i första hand handlade om SD

Då studien inte handlar om något annat än porträtteringen av

Sverigedemokraterna, ansåg vi det inte vara lämpligt att ta med texter som endast nämnde partiet i förbifarten.

Tabell 1.

5.3 Databearbetning och Analysmetod

För att kunna bearbeta och analysera vår empiriska data som vi samlat in har vi som sagt använt oss utav kvalitativ innehållsanalys. Grunden till vår analysmodell är hämtad från Yan Zhangs och Barbara M. Wildemuths artikel Qualitative Content Analysis från 2005. Vi har även använt oss utav Mariette Bengtssons How to plan and perform a qualitative study using content analysis från 2015 för vidare förståelse. För att försäkra oss om att vår analys höll god kvalité och pålitlighet genomförde vi processen som beskrivs nedan upprepade gånger.

(26)

ifrån ett enskilt ord till en fras, mening eller en helt text. För att kunna urskilja dem granskade vi hur skribenten för respektive tidning skrev och förmedlade sitt budskap, samt vilka ordval denne använde sig av. Det gjorde också att en text kunde få ett och samma tema så länge den endast representerade det och inte avvek från ämnet. Det förekom också att vi benämnde ett ord eller textstycke med mer än ett tema. Teman kan, enligt Zhang och Wildemuth (2009), komma från tre olika källor: Den empiriska datan, tidigare forskningen eller teorierna. För oss kom temana från det empiriska materialet. För att göra materialet mer lätthanterligt bröt vi ner texterna till meningsenheter som sedan kodades i ett kodschema, en åt gången. Meningsenheterna var viktiga på så sätt att de gav oss närmare insikter om vad skribenterna valde att lyfta fram om Sverigedemokraterna, vilka sedan kunde användas för att finna svar på våra forskningsfrågor.

Efter kodningen kontrollerades samtliga koder, var och en för sig, för att se att de var konsekventa på så sätt att de är speglar texten och får rätt innebörd. Innan vi började med att kategorisera innehållet kortade vi ner meningsenheterna genom att solla bort de ord som vi ansåg inte var direkt relevanta för vår studie, dock utan att förlora textmeningarnas innebörd. Därefter delades enheterna in i olika kategorier som skulle komma att ligga till grund för analysen. Som tidigare nämnt kan också en text eller textstycke få mer än en kod, då är det viktigt att de är internt homogena men externt heterogena. Med det menas att den data som vi kodat inte ska hamna mellan två-flera kategorier.

Något som bör noteras när man kodar och kategoriserar är att man lätt kan bli utmattad, vilket gör att misstag dessvärre kan lura sig in i kodningen. Av den anledningen är det viktigt att man under arbetets gång kontinuerligt går tillbaka och kontrollerar koderna ett extra par gånger. Det är även viktigt att kategorierna är rotade i den data som man använt sig av. Under arbetets gång uppstår oftast flertalet kategorier som sedan reduceras till färre och mer lätthanterliga, detta då de annars blir för många att hantera.

(27)

dimensioner, identifiera relationen mellan olika kategorier, hitta olika mönster och testa kategorierna för vår kompletta data. De mest framträdande temana som vi fann bland samtliga tidningstexter presenteras, beskrivs och gås igenom under kapitel 6. Resultat och analys.

När sedan analysarbetet var klart föll det sig viktigt för oss att vi presenterade hela analysarbetet så transparent som möjligt. Den analysmetod som vi valde, kvalitativ innehållsanalys, betonar vikten av att presentera sina beslut och tillvägagångssätt i förhållande till kodning och kategorisering. Metoden kommer heller inte att producera något statistiskt signifikant resultat utan istället påvisa olika mönster, teman och kategorier som anses vara viktiga för fenomenet i fråga. Vidare har vi även försökt hålla en god balans mellan det deskriptiva och det tolkande. Med det deskriptiva menas att man som läsare ska få en nödvändig bakgrund och kontext av studien. Därför har vi försökt göra texten så fyllig och innehållsrik som möjligt. I grunden är dock kvalitativ innehållsanalys tolkande där våra tolkningar kommer representera vår egen förmåga att förstå det teoretiska i relation till fenomenet. För att se hur en del av vårt kodschema ser ut finns det en tabell av den under Bilaga 4.

5.4 Kvalitetskriterium

När man använder sig av kvalitativ forskningsmetod, i synnerhet av ett mer tolkande slag, ser man till kredibilitet, överförbarhet och pålitlighet (Zhang & Wildemuth, 2009), vilka vi kommer att redogöra för här nedan. En orsak till att dessa tre begrepp anses vara viktiga är att man inom kvalitativ forskning försöker se om det är möjligt att granska världen ur olika perspektiv, snarare än att endast se det direkt mätbara (Bryman, 2015). Begreppen kan alla sammanställas inom trovärdighet (Elo, m.fl., 2014).

(28)

viktigt att göra sitt tolknings- och analysarbete så tydligt som möjligt för läsaren för att visa varifrån slutsatserna kommer (ibid.). Detta har vi gjort genom att ge läsaren tillgång till alla de texter vi analyserat samt, i detalj, presentera hur kodningsarbetet har gått till utan att utelämna viktig information för vår studie.

Överförbarhet syftar till i vilken utsträckning som vår studies ramverk kan appliceras på en annan kontext. Med det menas att vi bär ansvaret för att vår beskrivning och tolkning av data ska vara heltäckande och tillräckligt detaljerad för att andra forskare ska kunna göra en bedömning av studiens relevans till andra ämnen eller studier (Elo m.fl., 2014). Det är också viktigt att ha i åtanke att kvalitativa studier, såsom vår, fokuserar på ett smalt studieobjekt, vilket gör att undersökningens fokus kommer att hamna på just detta fält och inget annat. Därav måste våra beskrivningar och tolkningar vara tillräckligt omfattande för att läsaren ska kunna ta ett eget beslut om huruvida vår studie går användas till vidare forskning eller inte (Bryman, 2015). Då det just är vår tolkning som styr resultatet blir det dock svårt. Däremot har vi försökt förklara vår forskningsmetod så precist och noggrant som möjligt för att läsaren ska veta exakt vad vi gjort och vilka steg i processen som vi genomfört så att en liknande undersökning ska vara möjlig att genomföra utifrån vår.

(29)

skrivit är det viktigt här att påpeka att vi agerat i god tro och inte medvetet låtit vår egna världsbild styra resultatet (Ibid.).

5.5 Etisk reflektion

Då texterna redan är offentligt publicerade finns det ingenting att tänka på vad gäller att skydda personens (i det här fallet skribentens) integritet, vilket man annars skulle behövt reflektera och förhålla sig till om källan vore anonym. I vårt fall kan vi både skriva ut tidning, publiceringsdag och journalistens namn utan att det strider mot skyddandet av avsändarens personuppgifter. Det är däremot av vikt för oss som författare till studien att presentera journalistens tankar på ett så objektivt och neutralt sätt som möjligt, det vill säga utan att väga in våra egna ställningstaganden eller känslor, samt att ha respekt för denne oavsett vad personen valt att skriva och lyfta fram i sin text. Vi bör också ställa oss försiktigt inför våra egna tolkningar och slutsatser både när vi läser, skriver och återger journalistens text.

5.6 Metoddiskussion

Den metod som vi använde oss av var som tidigare nämnt kvalitativ textanalys. Vi valde att genomföra en analys av hur Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet skrivit om Sverigedemokraterna under de två senaste riksdagsvalen, 2014 och 2018. Då vi ämnat att undersöka hur dessa tidningar framställer detta parti på en djupare nivå ansåg vi denna metod var den mest lämpliga. Då vi inte ämnar undersöka huruvida tidningarna har framställt Sverigedemokraterna rättvist eller inte, eller hur texterna har uppfattats av mottagaren, ansåg vi att det inte fanns något syfte i att använda oss utav någon kompletterande metod för att undersöka det.

(30)

Enligt Bryman (2015) ska man försöka att vara opartisk och inte låta ens personliga värderingar styra analysen. Detta har vi försökt följa genom att inte låta vår inställning till Sverigedemokraterna eller det politiska klimatet som sådant styra resultatet av vår studie. Vi ska dock påpeka att absolut objektivitet är väldigt svår, om en möjlig, att uppnå. För att motverka detta har vi försökt ge läsaren god insikt i hur datainsamling och analysen av materialet har utförts. På detta vis låter vi läsaren själv avgöra huruvida studiens resultat är styrda av våra värderingar eller inte.

6 Resultat och analys

Till det här kapitlet kommer vi att presentera de resultat som vi fått fram under studiens genomförande och analysera dessa. Fokus kommer ligga på de teman som vi funnit mest framträdande i tidningstexterna i förhållande till valår. Vi har valt att först ge en övergripande bild om vilka ämnen vi funnit, därefter definiera vad som har utmärkt respektive valår för att slutligen gå in på vilka teman som varit mest framträdande för de två åren. Vi kommer i detta kapitel att koppla vårt resultat och vår analys till de teorier som vi fått ta del av i vårt uppsatsarbete för en vidare förståelse för hur det kommer sig att vi kommit fram till vårt resultat.

6.1 Koder

(31)

Tema Definition Personers syn på

Sverigedemokraterna

Hur personer, inklusive skribenten, sett eller ser på Sverigedemokraterna som politiskt parti. Häri ryms personernas direkta åsikter, ställningstaganden och känslor gentemot partiet.

Rasism Sverigedemokaterna som rasistiskt parti enligt skribenten. Här rör det sig om hur skribenten beskriver partimedlemmar eller partiet i sig om rasister där de agerat eller uttryckt sig kränkande mot annan folkgrupp.

Otrevligt bemötande Hur medlemmar ur Sverigedemokraterna eller partiet i sig bemött sin omgivning på ett otrevligt sätt enligt skribenten. Temat handlar om hur SD:s partimedlemmar betett sig kränkande, nedvärdernade, otrevligt eller elakt mot utomstående person/grupp.

Valresutat Om det väljarstöd som Sverigedemokraterna har, partiets popularitet och hur de spekulationer om SD:s valresultat som varit har sett ut.

Populism Om Sverigedemokraterna som ett populistiskt parti. Här lyfts bland annat också andra europeiska partier upp i jämförelse med SD.

Sverigedemokraternas politik

Allt som rör Sverigedemokraternas politik, politiska agenda, partiprogram samt den politik de för.

Kvinnofientlighet Sverigedemokraterna som kvinnofientligt parti, vilket, enligt skribenten, antingen uttryckt sig genom det sätt partiet agerat på eller i den politik de för. Nazism Sverigedemokraterna som nazistiskt parti. Detta utifrån vad medlemmar ur

partiet eller partiet i fråga har sagt eller gjort enligt skribenten. Sverigedemokraternas

historia

Om den historia som Sverigedemokraterna har bakom sig som politiskt parti. Temat berör partiets bakgrund, rötter samt tidigare agernaden och uttalanden.

(32)

Sverigedemokraternas felagerande

Temat berör de tillfällen som någon ur Sverigedemokraterna, eller partiet i sig, agerat på ett felaktigt sätt enligt skribenten. Här rör det sig inte nödvändigtvis om politika handlingar.

Homofobi Sverigedemokraterna som homofobiskt parti enligt skribenten. Om hur någon eller några i partiet uttryckt sig eller agerat på ett sätt som uppfattats homofobiskt.

Tabell 2.

Då vår studie är kvalitativ istället för kvantitativ har det fallit utanför undersökningens omfång att räkna exakta antal gånger som ett visst tema förekommer i vårt material. Därav står varken temana i tabellen eller temarubrikerna nedan efter frekvens utan är istället slumpmässigt uppradade. I citaten nedan har vi valt att fetmarkera de ord, fraser och meningar som pekat på och utmärkt temat.

6.2 2014

Valåret 2014 var det allra första som Sverigedemokraterna gick in i, i rollen som redan sittande riksdagsparti. Från att år 2006 ha 2,96% av samtliga riksdagsröster fick de mer än fördubblat stöd fyra år senare med en slutgiltig procent på 5,70% (Valmyndigheten.se). De två teman som var främst förekommande år 2014 i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet var Rasism och Sverigedemokraternas politik. Dessa, tror vi, pekar på just det som utmärker Sverigedemokraterna, eller åtminstone den bild som många har om dem – deras invandringskritiska politik och rasistiska uttalanden. Detta då det är just det som skiljer Sverigedemokraterna från resterande partier i riksdagen.

6.2.1 Sverigedemokraternas politik

(33)

När SD skär ner biståndet med 37 miljarder kronor under nästa mandatperiod och signalerar att svenskt bistånd främst ska gå till humanitärt krisstöd – och inte till utveckling – vittnar det om en världsfrånvänd politik. Det framgångsrika och långsiktiga arbete som många av de

svenska ideella biståndsorganisationerna gör för att bekämpa fattigdom och arbeta för människors rättigheter har ingen plats i Sverigedemokraternas värld.

- Aftonbladet, 2014, tidningstext 5, från ”Debatt”

Debattartikeln handlar om att Rylander och Sohlström ser Sverige som ett land byggt på solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter där alla riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, står bakom enprocentsmålet för bistånd. Även bland Dagens Nyheter upptog Sverigedemokraternas

politik stor plats där vissa av texterna också berörde Sverigedemokraternas invandringspolitik. Amanda Sokolnicki, ledarskribent för DN, skriver på sin ledarsida Vänskap med förhinder från 5 augusti om Jimmie Åkessons tal i Sölvesborg där han värnade om kristna minoriteters kamp mot IS, något hon valde att benämna med orden “billiga poäng”. Sokolnicki skriver vidare att Sverigedemokraternas engagemang är “flyktigt” för de som Åkesson ändå valde att lägga uppmärksamhet på i sitt tal och fortsätter:

Att erbjuda asyl åt dem som nu tagit till flykt finns inte på SD-kartan. Åkesson gick till och med så långt att han skrupelfritt hävdade att stängda gränser är en gärning för deras eget bästa.

- Dagens Nyheter 2014, tidningstext 7, från “Ledare”

Sverigedemokraternas politik var mindre förekommande, om än marginellt, i Svenska Dagbladet jämfört med Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi fann dock här en text värdefull för ämnet, debattartikeln Organisation nyckel till SD:s framgångfrån 14 september, skriven av Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap. Där lyfter hon fram potentiella anledningar till hur det kommer sig att partiet nått alltmer ökad framgång vilket hon slutligen landar i beror på “en effektiv partiorganisation och den politiska isoleringen”. Även Jungar lyfter fram partiets migrationspolitik vilket följande citat illustrerar:

SD är ett parti med en unik nisch i invandringspolitiken och möter inte konkurrens. I för SD centrala frågor erbjuder andra partier snarlik politik, till exempel välfärdspolitik och lag och ordning. Nationalismen var SD:s

(34)

Journalisten och ledarskribenten Daniel Swedin väljer istället att skriva om SD:s politik med fokus på arbete, kvinnors rättigheter och ekonomi. Detta på Aftonbladets ledarsida SD kommer inte höja din pension från 11 september med följande ord:

SD har röstat emot att Fas 3 ska läggas ner, de har röstat emot att arbetslivsforskningen ska få ökade resurser, de har röstat emot att folk med otrygga anställningar ska anställas på

riktigt efter 24 månader. Partiet har i en egen reservation krävt fler undantag från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. De har röstat emot att fler kvinnor

ska få rätt till heltid. De har tillsammans med regeringen gett arbetsgivare rätt att själva besluta om nödfallsövertid. Dessutom har man fällt ett förslag om bättre ersättningsnivåer i

a-kassan.

- Aftonbladet 2014, tidningstext 3, från ”Ledare”

Swedin börjar sin text med att berätta för läsaren om hur Sverigedemokraterna har bemött sin omgivning. Detta med negativt laddade ord och meningar såsom “Under anonymitet på partiets närstående hatsajter berättar politiker att de vill kasta alla romer ur landet” och att partiet “tycker att araber har våld i generna”. Därefter går han in på partiets politik och hur de ställer sig i olika politiska frågor, precis som i citatet ovan. Trots att orden i sig inte är negativa, utan endast baserade på det Swedin anser är fakta om partiet själva, märks det att han är emot deras politik med tanke på vad han väljer att lyfta fram.

Bland Dagens Nyheters tidningstexter finner vi Sara Ullbergs debattartikel Kulturbudgeten en helig ko från 8 september där hon väljer att inte lyfta upp särskilt laddade ord eller fraser. Istället grundar hon sin text utifrån en relativt neutral anda med fokus på saklig information. Texten handlar om hur Sveriges riksdagspartiet väljer att bemöta kulturbudgeten, där Sverigedemokraterna skiljer sig ifrån de andra. Ullberg skriver:

På frågan om vilken valfråga som är viktigast inom kulturpolitiken skiljer dock Sverigedemokraterna ut sig. När de andra partierna svarar "tillgänglighet" eller talar om

vikten av att satsa på kultur för barn och unga väljer partiet att lyfta fram satsningar på kulturarvet.

(35)

6.2.2 Rasism

Ett annat tema som utmärkte sig under 2014 var Rasism. Bland annat handlar ledarsidan Inga SD-rasister i Stockholms stadshus skriven 8 september av journalisten, författaren och den före detta socialdemokratiska pressekreteraren Eva Franchell om det. Däri skriver hon att Stockholms stadshus riskerar att få en, enligt henne, “riktig rasist i stadshuset” och radar senare i texten upp SD-medlemmar som uttryckt sig eller agerat på ett rasistiskt sätt. Hon avslutar sin text med följande mening:

Enklast är förstås att inte rösta på Sverigedemokraterna. Det är den enda garantin för att slippa rasister i Stockholms stadshus och i alla andra kommunalhus.

- Aftonbladet, 2014, tidningstext 6, Från “Ledarsidan”

Även journalisten och bloggaren Malin Wollin ber svenska folket att inte rösta på SD i sin text Som jag trängtar och trånar efter F! från 11 september:

Det absolut viktigaste på söndag är att vi får in feministerna och ut rasisterna. Du måste inte rösta på F! men du måste låta bli att rösta på Sverigedemokraterna. För de är inte

Kvinnodemokraterna. Eller Demokratdemokraterna. - Aftonbladet, 2014, tidningstext 7, från “Relationer”

Wollin uttrycker sin en längtan efter att se F! få en plats i riksdagen och uppmanar svenska folket till att inte rösta på Sverigedemokraterna då de, utifrån vad hon skriver, är rasister, odemokratiska och inte ett parti med hänsyn till kvinnor.

(36)

Partiets vice ledare kan avslöjas med att under 2000-talet ha spottat rasism i närradio och velat kasta ut en halv miljon ”parasiter” från Sverige– han fortsätter som tidigare.

- Dagens Nyheter 2014, tidningstext 1, från “Ledare”

Vidare fortsätter vi med kritikern och redaktören Jan Eklunds kultur-text SD:s rötter i 30-talets bruna Lund, skriven 30 augusti. I den tar han avstamp från journalisten och författaren Per Svenssons bok om Lunds “mörka förflutna” där han menar att Sverigedemokraterna är ett “fascistiskt parti”. Eklund skriver bland annat om att Lunds (och även Uppsalas) studentkår röstade ner förslaget om att Sverige skulle ta emot tio judiska läkare på flykt från Hitler-Tyskland. Han rundar av sin text med följande två meningar:

Med eftertryck visar han hur många grepp i SD:s retorik som faktiskt har oroande likheter med 30-talets rasistiska propaganda mot invandring. Och hur de lurar oss andra att ställa fel frågor.

- Dagens Nyheter 2014, tidningstext 5, från “Kulturdebatt”

Mårten Schultz, SvD:s juridiska kommentator, försöker utreda i sin analystext SD-politikers näthat kan vara hets mot folkgrupp skriven 10 september, om vissa ageranden som SD gjort skulle kunna ha varit direkt brottsliga. Framförallt skulle en del av dem hamna under hets mot folkgrupp, menar han. Schultz lyfter bland annat i sin text att en SD-kandidat kommenterat att “Muslimer = cancern på moder jord”. Han har valt att inleda sin analys med följande meningar:

Sverigedemokraterna har svårigheter med att uppfylla sin egen målsättning med nolltolerans mot rasism. En serie avslöjanden om sverigedemokratiska politikers hatiska och rasistiska uttalanden på internet leder nu till att många

kandidater till olika förtroendeposter måste lämna sina uppdrag för partiet. - Svenska Dagbladet 2014, tidningstext 7, från “Analys”

I sin analys Sociala medier-stormen som aldrig kom från 12 september skriver nyhetschefen Tobias Brandel om hur diskussioner kring valet, politiken och riksdagspartierna har sett ut på Facebook, Twitter, Instagram och bloggar med hjälp av SvD:s tjänst #socialavalet som just mäter detta. Han kommer bland annat fram till följande:

(37)

- Svenska Dagbladet, tidningstext 8, från “Analys”

I texterna från 2014 kan man se det Entman (1993) beskriver i teorin om framing att media vill visa upp sin egna, uppfattade verklighet som framträdande och hur problemen i denna verkligheten ska åtgärdas. Aftonbladets ledarsida är, som tidigare skrivit, “oberoende socialdemokratiskt”, vilket kan förklara deras ovilja till att vara särskilt stödjande ett parti som befinner sig på andra sidan den politiska gränsen, oavsett Sverigedemokraternas historia. Därav finner vi skribenternas vädjan om att inte lägga sin röst på Sverigedemokraterna inte särskilt häpnadsväckande. Vidare finner vi ingen text bland de vi undersökt under 2014 som varit särskilt positivt eller neutralt inställd till Sverigedemokraterna. Detta hör ihop med Vreeses m.fl. (2018) teori som säger att media inte är gynnsamma mot populistiska partier utan istället förhåller sig kritiska gentemot dem.

Det Strömbäck (2008) menar att det inte är politiken utan det politiska spelet som ofta behandlas stämmer inte överrens med de texter vi har analyserat. Istället är det Sverigedemokraternas politik som i huvudsak behandlas av skribenterna. Av dessa tre tidningar använder Aftonbladet sig av de taktiker som Strömbäck (2008) kallar för tillspetsning, i högre utsträckning än vad Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gör, alltså att Aftonbladet använder sig mer av

uppmaningar att inte rösta på Sverigedemokraterna. Temana Rasism och Sverigedemokraternas politik går även att dra paralleller till McCombs (2004) teori om att media kan välja en viss agenda. De teman och inramningar som återfinns i tidningstexterna är relativt likartade och behandlar i stor utsträckning rasistiska inslag, både från partimedlemmar men också i

Sverigedemokraterna politik. Kan vi gör dra en slutsats att detta bidrar till en agenda där just dessa ämnen diskuteras i större utsträckning än andra ämnen. Det blir därmed väldigt tydligt vad tidningarna vill exponera sina läsare till - att en röst på Sverigedemokraterna är negativt för Sverige och omvärlden. Detta i relation till det menar Cappella och Jamieson (1997) att det inte bara finns en agenda om vad de vill att vi ska läsa utan också hur vi ska tänka kring det.

(38)

6.3 2018

Inför riksdagsvalet 2018 hade Sverigedemokraterna valet dessförinnan 12,86% av folkets röster och därmed 49 mandat i riksdagen. Dessa siffror kom att stiga för 2018 där resultatet blev 17,53%, knappt 2,5% lägre än Moderaterna, och 13 stycken fler mandat (Valmyndigheten.se). De ämnen som vi här fann mest förekommande var, åter igen, Sverigedemokraterna politik, följt av Partipolitik. Vår tanke är att det beror på ökad uppmärksamhet åt vilken politik som Sverigedemokraterna driver, och hur de andra riksdagspartierna tar sig an den. Från att först ha riktat in sig på att representera partiet som rasistiskt har man nu, i och med det allt ökade väljarstödet, istället fokuserat på hur man ska bemöta dem och förstå vilken politisk agenda de faktiskt har.

6.3.1 Sverigedemokraternas politik

Det allra mest framträdande temat för Aftonbladets tidningstexter under 2018 var, precis som för år 2014, Sverigedemokraternas politik. Ledarskribenten Susanna Kierkegaard skriver bland annat på sin ledarsida SD lär vara världens sämsta arbetarparti från 3 september att “Sverigedemokraterna har en arbetarfientlig politik” och att Jimmie Åkesson “luras när han raggar röster från arbetarklassen”. Hon tar avstamp i Per-Albin Hanssons lansering av folkhemmet och att Åkesson, i och med att han enligt Kierkegaards ord, ställde sig intill Moderaterna på en höger-vänsterskala, inte leder ett parti till för arbetarklassen. Hon skriver:

Per-Albin Hansson ville avskaffa "fåtalets ekonomiska diktatur", alltså klassamhället. Jimmie Åkessons politik cementerar detsamma. Genom att skapa konflikt mellan arbetare med olika ursprung splittrar SD arbetarklassen. I slutändan gynnar Sverigedemokraternas politik de som har mest. Åkesson belönar de rika och straffar de fattiga. Lite som Per-Albin Hansson,

fast tvärtom.

- Aftonbladet 2018, tidningstext 2, från ”Ledare”

(39)

Bland Sverigedemokraternas verkliga förslag är det dock svårt att hitta några riktiga spår av arbetarpolitik. Partiet vill sänka skatten, mest för dem som tjänar bra. Man vill dra in resurser till kommunerna men tillåta fortsatta vinstuttag i välfärden. Tydligast blir kanske

ändå Sverigedemokraternas löntagarfientlighet när det gäller arbetsmarknaden. - Aftonbladet 2018, tidningstext 9, från ”Ledare”

DN:s ledarredaktion väljer att fokusera på sociala medier på ledarsidan Vi står på tröskeln till desinformationssamhället från 2 september. Här skriver de om hur klimatet på Facebook ser ut i och med valet 2018, där Sverigedemokraterna “står bakom en av de största och grövsta sidorna”. Från att sociala medier inför förra valet dominerades av feministiska och antirasistiska sidor har det nu “övergått till att alltfler delar texter från landets största invandringsfientliga sajt”. Vid sidan av det, menar redaktionen, gör Sverigedemokraterna ofta samma sak som vårt grannland i öst. De förklarar:

Ty för att vara Sverigevänner gör partiet påfallande ofta gemensam sak med Ryssland. Inte för att den ryska regimen är sverigedemokratiskt sinnad, utan för att den försöker skapa oro och splittring varhelst den kan. Detta

eftersom en förvirrad och svag granne alltid är mer bekväm än en stark och enad sådan. - Dagens Nyheter 2018, tidningstext 3, från “Ledare”

Journalisten Per Gudmundson anser inte att Jimmie Åkesson har imponerat i politiska debatter, vilket han väljer att inleda sin ledarsida Därför underskattas SD fortfarande från 4 september med att skriva. Vidare talar han om att partiets skandaler inte lett till lägre röstningssiffror, de har istället fått ökat stöd. Gudmundson ställer sedan Moderaterna mot Sverigedemokraterna där han skriver att Moderaternas valmanifest “förespråkar en stram migrationspolitik” och går sedan över till att presentera ett utdrag av partiets valmanifest:

SD:s valmanifest vill stoppa all asylinvandring (utom ifrån grannländer, som ju ändå är en högst teoretisk fråga) samt skärpa försörjningskraven för anhöriga.

- Svenska Dagbladet, tidningstext 6, från “Ledare”

(40)

Enligt Sverigedemokraterna är kulturpolitikens mål att definiera, lyfta fram och renodla det som partiet betraktar som svensk kultur. Det är något som reflekteras i de motioner på kulturområdet som partiet lagt i riksdagen de senaste åren. Där finns förslag till en ordbok över svenska dialekter, att uppmuntra spel och film om fornnordisk

mytologi, en ny språklag, en kulturkanonoch medborgarskapstest baserat på "kulturell förståelse". - Svenska Dagbladet, tidningstext 7, från “Kommentar”

6.3.2 Partipolitik

Hur Sverigedemokraterna interagerar och debatterar med de andra riksdagspartierna är något som har uppmärksammats i de tidningstexter som vi läst och studerat. Bland annat ser vi ett sådant exempel på redaktören Zina Al-Dewanys ledarsida Det har blivit svårare att skilja KD från SD, skriven 31 augusti. Där pekar hon på de likheter som finns mellan dessa två partier. Båda, skriver hon, har talat om återinvandring (att skicka invandrare som redan bor i Sverige tillbaka till deras hemländer). De ställer sig inte heller högt inom HBTQ-frågor eller kvinnans rättigheter, enligt Al-Dewany. Om relationen och tanken om ett eventuellt samarbete mellan SD och KD skriver hon följande:

Det pågår en flirt mellan SD och KD som kan vara svår att upptäcka när Busch Thor och Åkesson låtsas vara arga på varandra i tv-debatter. Men i Åkessons hemstad Sölvesborg har

partierna hållit presskonferens ihop där de meddelar att de är beredda att samarbeta. - Aftonbladet 2018, tidningstext 6, från ”Ledare”

Ett flertal texter som vi läste handlade istället om hur de andra partimedlemmarna väljer att stänga ute Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna från att få politiskt inflytande. Bland annat skriver Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap, i sin åsiktstext Brädade av Åkesson från 6 september om att SD faktiskt gynnas av att de andra partierna försöker hålla de borta från att just få politiskt inflytande i det, enligt Johanssons ord, ”politiska spelet”. Han ser det som en fördel om det politiska samtal som råder skulle gå över till att handla om hur man ska hantera världens växande flyktingströmmar och försvara välfärdssamhället istället för att lägga fokus på strategi, som det nu gör. Citatet nedan illustrerar just detta:

Det må vara ett felaktigt intryck och ett missriktat val, men eftersom så mycket av ”det politiska spelet” under så lång tid har gått ut på att till varje pris hålla dem utanför är det likväl begripligt, rent av rationellt. Det ironiska är

(41)

- Aftonbladet 2018, tidningstext 1, från ”Åsikt”

Carl-Magnus Hyltenius, före detta ambassadör i Köpenhamn och svensk diplomat, har skrivit om ett Sverige som efter riksdagsvalet kan bli svårt att regera. Detta i sin debattartikel Håller inrikespolitiken i Sverige på att haverera?från 1 september 2018. Precis som Johansson skrev i sin text menar också Hyltenius att partierna prioriterade att stänga ute SD istället för att ”ta ansvar för Sverige”:

Redan efter förra valet uppstod ett läge då blockeringarna mellan partierna och främst gentemot Sverigedemokraterna fick en förlamande effekt på regeringsfrågan. De sju

riksdagspartier som fått över 87 procent av rösterna var oförmögna att kompromissa sinsemellan. I stället för att ta ansvar för landet valde sex av dem att ingå den så kallade

Decemberöverenskommelsen för att utestänga Sverigedemokraterna från politiskt inflytande.

- Svenska Dagbladet 2018, tidningstext 1, från ”Debatt”

Att de andra riksdagspartierna inte är intresserade av att samarbeta med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna går även att läsa på Tove Lifvendahls, chefredaktör på SvD, ledarsida Åkesson lyfte det som många invandrare undrat över. Hon skriver att allianspartierna tydligt förklarat att de inte avser bilda regering med SD, och att partidebatten var “lite grälsjuk” där många, enligt hennes ord, ”höjde rösten och föll varandra i talet”. Nedanstående citat illustrerar det tjafs som inträffade mellan Åkesson och Lööf under denna debatt:

Det är oklart om det var en medveten eller oavsiktlig retorisk förflyttning från Åkessons sida i integrationspassagen: "Varför är det så svårt för de här människorna att få jobb? Jo det är för

att de inte är svenskar. De passar inte in i Sverige." Där avbröt honom Annie Lööf, drämde näven i bordet och röt till.

- Svenska Dagbladet 2018, tidningstext 3, från ”Ledare”.

(42)

istället på perspektivet på sin ledarsida Jimmie Åkesson hade inte gjort läxan, skriven 2 september, där han riktar fokus på vad Åkesson anser om Moderaterna genom följande mening:

Ett rakt besked gav ändå Jimmie Åkesson: Han vill bli bästis med Moderaterna. - Dagens Nyheter 2018, tidningstext 4, från “Ledare

Ovanstående citat anser vi kan illustrera de mönster som vi fann från 2018. Artiklarna diskuterar Sverigedemokraternas politik men i relation till det politiska spelet istället för sakfrågor. Detta går i linje med vad Strömbäck (2008) menar med att det nödvändigtvis inte behöver vara de politiska sakfrågorna som styr utan istället att det politiska spelet är intressantare. Detta kan illustreras med beskrivningar av partiledarnas relation till varandra och hur de andra partierna har försökt blockera Sverigedemokraternas inflytande i politiken. På liknande sätt menar Entman (1993) att det just är hur skribenternas egna problemformuleringar skall lösas som framställs i tidningstexterna. Sverigedemokraternas politik framställs i samma anda 2018 som under 2014. Detta görs genomgående genom de artiklar vi analyserat från 2018. Man kan se en skillnad i Aftonbladet från 2014 till 2018 i att de inte längre är partiets invandringspolitik som är i fokus utan istället fokuserar man mer på hur partiets politik inte gynnar arbetaren. Huruvida detta är ett medvetet val från Aftonbladet är svårt att veta, men det går iallafall att fastställa ett skifte i vad man vill lyfta fram som problem med partiet.

References

Related documents

Och det blir nog ganska tydligt i politiken därför att, eftersom att många kvinnor får kämpa hårdare för att ta sig in i riksdagen och också kämpa på mäns villkor så

Grindberg och Langlo Jagtoin (2000) anser att läraren får en viktig roll att kartlägga hur eleverna ligger till i den motoriska utvecklingen men som nämndes i min studie

När ordet hen används referentiellt är det en naturlig del av en mening, till skillnad från meta-hen där ordet i sig blir ett ämne, en huvudsak för meningen (Ledin &

Kommentar: Antal historiska beskrivningar av Sverigedemokraterna fördelat på gestaltningar och år som varit i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter

Samt att Aftonbladet och Expressen naturaliserar en vilja eller ett behov av våld genom maskulinitet, publicerar för effekt och sensationaliserar i sina representationer av

Slutsatserna från det första genomförandet av den här kursen är att såväl studenter som de samhällsaktörer de varit i kontakt med, upplevde kursupplägget som mycket positivt och

Genom kompetens kan transpersoners förtroende till sjukvården förbättras En större inkludering av transpersoner i utbildning kan leda till att transpersoners

Övriga kommentarer om dagens INCAS-låda som kan vara till hjälp för oss?.. Bilaga 3: Ritningsunderlag till Masterlikare.. Bilaga 4: Kommentarer från frågeformuläret.