Examensarbete 15 hp

Examensarbete 15 hp

VÅLD I SJUKSKÖTERSKORNAS VARDAG PÅ

AKUTMOTTAGNING

En kvalitativ litteraturstudie

Författare: Emma Törnqvist och Maria Nilsson Handledare: Catharina Frank

Examinator: Sylvi Persson Termin: VT2020

Titel Våld i sjuksköterskornas vardag på akutmottagning - En kvalitativ litteraturstudie

Författare Emma Törnqvist och Maria Nilsson

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp.

Handledare Catharina Frank

Examinator Sylvi Persson

Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso-

och vårdvetenskap Universitetsplatsen 1 352 52 Växjö

Nyckelord Akutmottagning, kvalitativ metod,

litteraturstudie, närstående, patient, sjuksköterskor, våld.

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Över hela världen förekommer våld på akutmottagningar. Sjuksköterskor som oftast träffar patienten först är en utsatt yrkesgrupp, som dagligen tvingas uppleva detta våld som har blivit en del av deras vardag på arbetet. Våldet utförs oftast av patienter och deras närstående och kan vara både verbalt och fysiskt våld.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagning.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats utfördes. Sökningarna gjordes i Cinahl och Pubmed, totalt 10 kvalitativa artiklar valdes ut som sedan kvalitetsgranskades. Därefter analyserades artiklarna med hjälp av en allmän litteraturöversikt.

Resultat: Sjuksköterskor har olika upplevelser av våld. Analysen resulterade i kategorierna “Accepterat våld”, “Rädsla”, “Sömnsvårigheter”, ”Minskat arbetsengagemang” och “Bristande stöd”.

Slutsats: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt problem som idag har blivit en normalitet. Våldet medför en negativ effekt på sjuksköterskornas hälsa och deras vilja till att fortsätta arbeta på akutmottagningen.

TACK

ABSTRACT

Background: Across the world, there is violence at emergency clinics. Nurses who usually meet the patient first are an exposed professional group, who are daily forced to experience this violence that has become part of their everyday lives at work. The violence is usually performed by patients and their relatives and can be both verbal and physical violence. Aim: The aim was to investigate nurses' experience of violence at the emergency room. Method: A qualitative literature study with an inductive approach was performed. The searches was conducted in Cinahl and Pubmed, a total of 10 qualitative articles were selected which were then quality checked. Subsequently, the articles were analyzed using a general literature review. Results: Nurses have different experiences of violence. The analysis resulted in the following categories “Accepted violence”, “Fear”, “Sleep difficulties”, “Reduced work engagement” and

“Lack of support”.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

2. BAKGRUND

2.5 Patient och närstående 2

3. TEORETISK REFERENSRAM

3.1 KASAM - Känsla av sammanhang 3

3.2 Värdighet 3

4. PROBLEMFORMULERING

5. SYFTE

6. METOD

6.3 Urval och urvalsförfarande 5

9.1.2 Datainsamling 11

9.1.3 Urval och urvalsförfarande 12

9.1.4 Analys 12 9.2 Resultatdiskussion 13 9.2.1 Accepterat våld 13 9.2.2 Rädsla 13 9.2.3 Sömnsvårigheter 13 9.2.4 Minskat arbetsengagemang 14 9.2.5 Bristande stöd 14

9.2.6 KASAM - Känsla av sammanhang 14

9.2.7 Värdighet 15

9.2.8 Studiens tillämpning i klinisk praxis och förslag på vidare forskning 15

10. SLUTSATS

11. REFERENSER

BILAGOR

Bilaga 1 – Sökschema

Bilaga 2 – Mall för kvalitetsgranskning Bilaga 3 - Artikelmatris

1

1. INLEDNING

Akutmottagningen är till för patienter som blivit allvarligt sjuka eller har varit med om ett olycksfall. Akutmottagningen är öppen dygnet runt alla dagar om året, här arbetar olika professioner men fokus i denna studie är på sjuksköterskan. Sjuksköterskan är den som gör första bedömningen av patienten och prioriterar vilken patient som ska tas hand om först. Den som ska få vård först är den patient som är mest allvarligt sjuk och därför kan väntetiderna mellan patienter skilja sig åt (Wikström, 2006). En problematik som kan uppstå på akutmottagningen är våldsamma situationer då det är ett särskilt utsatt område (Jensen, 2020). Ett exempel ur verkligheten är när Smålandsposten beskriver hur en sjuksköterska blev utsatt för våld på akutmottagningen i Växjö. En patient och dess närstående uppträdde våldsamt och hotade personalen till livet på grund av hänvisning till en annan ingång. Sjuksköterskan upplevde sig rädd och otrygg i samband med denna situation. Våldsamma situationer har resulterat i att sjuksköterskor funderat på att byta arbetsplats (Frankki, 2020). Ämnet ansågs relevant då en av författarna till studien arbetar på akutmottagning och har upptäckt att våld är ett stort problem i verksamheten.

2. BAKGRUND

2.1 Arbetet på en akutmottagning

När en patient kommer till akutmottagningen kommer den till något som kallas triage, en prioriteringsstation. Där arbetar en sjuksköterska som gör första bedömningen av patienten. Från triagen bedömer sjuksköterskan vilken vård patienten är i behov av. Sjuksköterskan har ett ankomstsamtal, gör kontroll av vitala parametrar, tar diverse prover och gör eventuella undersökningar för att få en helhetsbild av patientens tillstånd. Sjuksköterskan gör sedan en bedömning om hur och vart patienten ska gå vidare med sin vård. Sjuksköterskan kan ge information om egenvård, hänvisa till annan vårdgivare eller ta in patienten på akutmottagningen för att bli undersökt av en läkare. Om patienten är i behov av akutsjukvård så gör sjuksköterskan ytterligare en bedömning på hur snabbt patienten behöver träffa läkare, om patienten kan vänta eller behöver tas hand om omedelbart (Wikström, 2006). ALBashtawy & Aljezawi (2016) betonar att det är under bedömningen i triagen som det förekommer mest våld mot sjuksköterskan.

2.2 Våld

Jensen (2020) beskriver att våld kan yttras på olika sätt, beroende på var och i vilka situationer det sker. Det är på så sätt svårt att peka ut de olika potentiella risksituationerna och riskgrupperna. Våld ska aldrig bli normaliserat och det ska finnas nolltolerans i alla verksamheter. En beskriven definition av våld inom vård och omsorg är en avsiktlig eller synbarligen avsiktlig aggressiv handling som leder till fysisk och psykisk skada hos en annan person (ibid). WHO (World Health Organisation) har en definition på vad våld innefattar och i den beskrivningen inkluderas fysiska övergrepp, verbal misshandel, dråp, mobbning samt sexuella och rasistiska trakasserier (ALBashtawy & Aljezawi, 2016).

2.3 Våld på en akutmottagning

2

Det finns faktorer i akutmottagningens system som påverkar och gör att våldsamma situationer uppstår, en övergripande faktor är väntetiden. Andra faktorer är brist på förebyggande åtgärder mot våld, brist på läkemedel/smärtlindring, brist på utrustning och personalens attityd mot besökarna. Andra faktorer som kan påverka är förväntningar på akutmottagningen som blir ouppfyllda, psykiska sjukdomar, annan sjukdom eller smärta, bristande medvetenhet eller intag av alkohol och droger (Hamdan & Abu Hamra, 2015). ALBashtawy & Aljezawi (2016) understryker också att bristande resurser och rutiner är faktorer som kan bidra till våld. Även läkemedelsfel, bristande ledarskap för våldsamma situationer, oförutsedda förändringar hos patienten samt arbetstider mer än 40 timmar i veckan kan utlösa våldssituationer (ibid).

Pinar & Ucmak (2011) sammanfattar att sjuksköterskor beskriver verbalt våld som till exempel en person som har ett skrämmande eller hotande språk, personer som skriker högt, personer som svär eller skriker olika fula ord till sjuksköterskorna. Fysiskt våld beskrivs av sjuksköterskorna som sexuella trakasserier eller när personer riktade slag och sparkar mot dem, bet dem, försökte strypa dem eller någon annan form av fysisk kontakt som gjordes för att skada. Det är många sjuksköterskor som inte rapporterar våldet och det finns ett stort mörkertal för hur mycket våld som sker på akutmottagningar. Detta kan bero på att det inte finns en bra mall eller system som kan mäta vad som kan klassas som våld. Det är således en definitionsfråga och det är sjuksköterskans individuella upplevelse som bestämmer vad som är våld (ibid). 2.4 Våld mot sjuksköterskan

Sjuksköterskor arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), som innehåller mål och riktlinjer för sjukvården. Kraven på en god vård är att den ska vara lätt tillgänglig, respektera patientens självbestämmande och integritet, främja god kontakt mellan patient och sjukvårdspersonal samt tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet (Socialstyrelsen, 2019).

Tidigare studier visar en siffra på uppåt 82% av sjuksköterskor på akutmottagningar världen över har blivit utsatta för någon form av våld (Pinar & Ucmak, 2011).

Sjuksköterskor är upp till tre gånger mer utsatta för våld än andra yrkesgrupper på akutmottagningen, den vanligaste typen av våld som förekommer är verbalt psykiskt våld som påverkar deras hälsa på olika sätt (Cetinkaya, Dur, Akbulut, Eryalcin & Korkmaz, 2018). ALBashtawy & Aljezawi (2016) betonar att sjuksköterskans karaktär kan ha betydelse för utsattheten för våld. Sjuksköterskor under 30 år, som uppträder oroligt eller upplevs som stressade har en ökad risk att bli utsatta för våld (ibid). Andra faktorer som påverkar risken för att bli utsatt är kön samt nyutexaminerade sjuksköterskor som har arbetat i mindre än 5 år (Cetinkaya et al. s. 1760, 2018; Burchill, 2015). Trots att det är en stor del av sjuksköterskor som blir utsatta för våld så är det fåtal som rapporterar eller anmäler det (Cetinkaya et al. 2018; Burchill, 2015; Ramacciati, Ceccagnoli, Addey & Rasero, 2018).

Våldet resulterar inte bara till försämrad kvalitet av vårdandet utan även till att det är allt fler sjuksköterskor som säger upp sig från jobbet (Li, Chao & Shih, 2018). Det vanligaste är att sjuksköterskor blivit utsatta för våld av patienter och deras närstående (Pinar & Ucmak, 2011). 2.5 Patient och närstående

3

besökare som kommer till akutmottagningen möter sjuksköterskor och den fysiska interaktionen som uppstår kan påverka patienters beteende. Patienters och sjuksköterskors kunskap om vad som kräver akut vård och inte kan skilja sig och därmed utgöra en konflikt. Patienter kan komma till akutmottagningen med en enkel förkylning och kan uppleva sig som den mest sjuka patienten på hela akutmottagningen. Stressade situationer kan göra att det är svårt att bemöta detta på ett professionellt sätt och då kan patienter och närstående bli upprörda. Även media kan ha en betydelse för vilken förväntning patienten har när den anländer till akutmottagningen, förväntningar som sjuksköterskor inte alltid kan uppfylla. I media beskrivs oftast sjukvården på ett negativt sätt och därför kan patienten komma med en dålig inställning till vården som kan utlösa våld. Ytterligare faktorer som kan påverka är kommunikationssvårigheter mellan sjuksköterska och patient, när det blir väntetider på akutmottagningen, kulturkrockar, underbemanning och ensamarbete (ibid). Brister i relationen mellan vårdtagare och vårdare kan också leda till en ökad risk för våld. Sjuksköterskans arbete är att kunna erbjuda en trygg, tröstande och bra vård gentemot patienter samt närstående (Jensen, 2020). Dessa krav kan vara svåra för sjuksköterskor att uppfylla i de situationer när de utsätts för våld.

3. TEORETISK REFERENSRAM

Denna uppsats utgår ifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv, kunskapen inom vårdvetenskapen karakteriseras av en helhetssyn på människan (Ekebergh, 2015). Vårdvetenskap är ett eget område som innebär att vården ska få en ökad förståelse och kunskap. Vårdvetenskapen syftar till att förbättra och utveckla vården i praktiken oavsett profession eller yrke (Arman, 2015a). 3.1 KASAM - Känsla av sammanhang

Begreppet KASAM delas in i tre olika dimensioner där alla bidrar till en helhet av känslan av sammanhang. De tre dimensionerna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet avspeglar sig i vilken form av utsträckning som en person förstår olika händelser/situationer som händer personen själv eller någon i personens omgivning. Det handlar mycket om hur personen uppfattar världen. Hanterbarhet avspeglar i vilken utsträckning som personen kan hantera olika situationer, händelser som uppstår runt omkring och vilka resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet sägs vara den viktigaste av dessa tre dimensioner. Den avspeglar på vilket sätt en person känner engagemang och motivation i olika händelser (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

Desto större begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet en person upplever desto högre KASAM har den personen. En person som har en hög KASAM har lättare för att identifiera omfattningen från en påfrestande händelse och förstå dess olika dimension. På så sätt är de tre komponenterna sammanflätade, en person behöver kunna förstå dessa komponenter för att uppnå KASAM. Om en sjuksköterska blir utsatt för våld så kan alla dessa tre komponenter bli påverkade på ett negativt sätt och känslan av sammanhang kan minska (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

3.2 Värdighet

4

Sandman & Kjellström (2013) beskriver att värdighet innebär att en person har någon form av värde och därmed gör personen värdig. Värdet som en person har kan inte försvinna men kan bemötas med respekt eller inte. Alla människor har ett värde och oavsett i vilken situation personen befinner sig i så ska alla behandlas med lika stor respekt. En persons värdighet kan kopplas till ställningstagandet personen har i samhället, moraliskt ställningstagande och identitet. Upplevelsen av värdigheten för en person blir framförallt kopplat till identitet där personens uppfattning om sig själv kan spela stor roll för hur vårdandet ska ske. Inom en vårdande situation bildas tanken om ett högt människovärde, både patientens och sjuksköterskans värdighet ska bevaras (ibid). Edlund & Lindwall (2017) beskriver att i ett möte med en annan människa ska uppförandet vara respektfullt och passande för att värdigheten ska bibehållas. När en patient eller närstående uppför sig på ett våldsamt sätt mot sjuksköterska är risken stor att sjuksköterskans värdighet kränks. Om värdigheten hotas av ett dåligt bemötande kan detta påverka personens hälsa (ibid).

4. PROBLEMFORMULERING

Akutmottagningen är öppet dygnet runt och dit kommer olika personer som söker akut vård. Våld förekommer på akutmottagningar världen över, det är en utsatt arbetsplats. Sjuksköterskor som tar emot patienter och gör första bedömningen är en utsatt yrkesgrupp. Patienten kommer till akutmottagningen för att få akut vård. Olika faktorer och situationer kan påverka att patienten och dess närstående uppträder våldsamt. En sjuksköterskas uppdrag är att ge en god vård och en våldsam miljö kan påverka sjuksköterskans arbete där patientens vård kan bli lidande. Att bli utsatt för våld på sin arbetsplats kan påverka sjuksköterskans känsla av sammanhang (KASAM) och värdighet vilket slutligen kan påverka sjuksköterskans arbete.

5. SYFTE

Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagning.

6. METOD

6.1 Design

Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där intresset var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av våld på akutmottagning. Henricson & Billhult (2012) betonar att kvalitativ metod grundar sig i att studera personers erfarenheter av ett fenomen. Detta innebär att det inte finns några fel i en erfarenhet och därför finns det ingen absolut sanning (ibid). Birkler (2012) sammanfattar att en induktiv ansats är en erfarenhetsbaserad ansats. Detta innebär en tolkning av människors upplevelse av det undersökta fenomenet, utifrån observationer görs sedan slutsatser. Resultatet grundade sig i observationer från befintlig forskning, från olika akutmottagningar och sjuksköterskor, som sedan analyserades och kunde överföras till jämförbara grupper av sjuksköterskor (ibid).

5

För att få fram relevanta sökord användes PEO modellen eftersom den lämpar sig bäst till kvalitativa frågor. PEO står för population, exposure och outcome vilket betyder population, exponering och resultat (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). En PEO modell utifrån studiens syfte utfördes (Figur 1).

Figur 1. PEO

P

Population

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning.

E

Exposure

Våld på arbetsplatsen av patienter och närstående.

O

Outcome

Sjuksköterskors upplevelse av att bli utsatta för våld.

Inklusions- och exklusionskriterier utfördes för att hitta relevanta artiklar. Inklusionskriterier var legitimerade sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning både män och kvinnor. Våld av patienter och närstående. Vetenskapliga orginalartiklar publicerade världen över. Exklusionskriterier var legitimerade sjuksköterskor som arbetade på andra vårdenheter och mottagningar, våld mellan kollegor samt artiklar äldre än 10 år.

Cinahl och Pubmed användes för att söka kvalitativa vetenskapliga originalartiklar till studiens resultat. Dessa databaser fokuserar på omvårdnad och medicin och kan därmed anses vara relevanta för studiens ämne. För att hitta relevanta sökord identifierades nyckelbegrepp i syftet, inklusionskriterierna och PEO-modellen, samt synonymer och närliggande begrepp. Nyckelorden formulerades i tydliga sökord: Violence, violent patient, violent relative, workplace violence, nurse, nurses, nurse*, emergency nursing, emergency, emergency room, emergency department, work experience, experience, experiences, experience*, attitudes, attitude, emotion*, emotion, emotions.

Sökorden var känsliga så att relevant litteratur kunde identifieras, även specifika för att sortera bort irrelevant litteratur. För att göra sökningen mer specifik användes indexord (ämnesordssökning) i kombination med fritextsökning. Indexord är etiketter eller nyckelord som baseras på handlingen i artikeln. I Cinahl heter det subject heading lists och i Pubmed MeSH-termer. Trunkering med asterix (*) användes för att få fram olika böjelser av orden. Sökningen i båda databaserna gjordes med fritextord samt ämnesord och även en kombination av dessa (Bilaga 1). Frassökning med fritextord användes i databasen Cinahl (Kristensson, 2014).

6.3 Urval och urvalsförfarande

6

6.3.1 Kvalitetsgranskning

Studien värderas i olika steg för att bedöma kvaliteten på forskningen. När en kvalitetsbedömning görs bör den omfatta studiens syfte, frågeställningar, design, urval, analys och tolkningar. Publiceringsåret kan ge en viktig information om hur färsk studien är, då forskning snabbt blir historia och kvaliteten försämras (Forsberg & Wengström, 2016). Friberg (2017a) sammanfattar att det finns olika modeller och granskningsfrågor för att utföra en kvalitetsgranskning. En kvalitetsgranskningsmall med frågor enligt Friberg (2017a) användes för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna (Bilaga 2). Frågorna omformulerades till ja och nej frågor för att lättare kunna utföra granskningen. Varje artikel granskades med hjälp av mallen och fick poäng på kvaliteten. Artiklar som fick mellan 1-4 poäng ansågs vara av låg kvalitet, poäng mellan 5-7 ansågs vara av medelhög kvalitet och poäng mellan 8-14 ansågs vara av hög kvalitet (Bilaga 3). Granskningen är viktig då studiens resultat ska vara av god kvalitet (ibid).

6.4 Analys

Artiklarna som valdes ut bedömdes vara av hög kvalitet och analyserades därefter med hjälp av en innehållsanalys. Kristensson (2014) sammanfattar att en innehållsanalys är en form av tolkande analys och vad som gör den bra är att den har fokus på att hitta likheter, skillnader och mönster i texterna (ibid). Danielson (2012a) beskriver innehållsanalysens olika steg. Innehållsanalysen gjordes genom att meningsenheter togs ut från texterna som sedan kondenserades till mindre text för att få fram de viktigaste i meningsenheten. Därefter abstraherades de kondenserade meningsenheterna till olika koder som sammanfattade innehållet. Utifrån detta kunde koderna formas och koder som hade samma innebörd bildade underkategorier. Slutligen skapades övergripande kategorier utifrån underkategorierna. Innehållsanalysen innebär alltså att abstrahera texten till mindre delar, hitta samband, mönster och olikheter i texterna (ibid). Under analysprocessen upptäcktes det att det var svårt att särskilja olika koder och underkategorier eftersom många koder och underkategorier flöt ihop. Detta gjorde det svårt att färdigställa analysen. Därför fullföljdes analysarbetet med Fribergs modell för en allmän litteraturöversikt istället (Friberg, 2017b). Denna analysmodell för allmän litteraturöversikt är uppdelad i fyra olika steg. I steg ett lästes och granskades de utvalda artiklarna av båda författarna till studien för att få en helhetsbild av innehållet. I steg två skapades en översiktstabell (Bilaga 3) där artiklarna sammanställdes för att underlätta inför att hitta likheter och skillnader i steg tre. I det sista steget, steg fyra, hittades olika teman i respektive artiklar som skapade olika kategorier. Innehållet i artiklarna som hade samma innebörd hamnade under samma kategori (Tabell 1). De olika kategorierna bildade sedan rubriker för studiens resultat (ibid).

Tabell 1. Exempel från analys

Meningsenhet Kondensering Huvudkategori

En del av deltagarna i studien som har varit utsatt för våld har tappat intresset av att komma tillbaka och arbeta på

akutmottagningen och söker nu andra arbetsplatser (Hassankhani, Parizad, Gacki-Smith, Rahmani

7 & Mohammadi, 2017)

I slutändan är en av de psykiska effekterna av fysiskt eller psykiskt våld rädslan för upprepning (Ramacciati, Ceccagnoli & Addey, 2015).

Effekt av psykiskt och fysiskt våld är rädsla för upprepning. Rädsla.

… en deltagare relaterar till sjukhusledningen och säger “de lyssnar inte på personerna som arbetar varje dag och berättar vad som hänt…” (Ramacciati,

Ceccagnoli & Addey, 2015).

Sjukhusledninge n lyssnar inte på personerna som arbetar och berättar vad som hänt.

Bristande stöd.

6.5 Förförståelse

Förförståelse innebär att en person besitter en hel del kunskap om ämnet innan en studie påbörjas. Personen har en förståelse om ämnet innan forskningen är gjord och det är det som kallas förförståelse. Det handlar inte bara om kunskap utan även värderingar och erfarenheter som finns med sedan tidigare (Priebe & Landström, 2012). För att kunna förstå sjuksköterskors upplevelse är det viktigt att den personliga förförståelsen inte tar överhand och stänger ute sjuksköterskors upplevelse. Det är viktigt att vara öppen och följsam för sjuksköterskors berättelse för att förstå upplevelserna de har (Ekebergh, 2017).

Författarnas gemensamma förförståelse om sjuksköterskans upplevelse av våld på akutmottagningen är att våld förekommer ofta. Författarnas förförståelse är att sjuksköterskor inte längre bryr sig om våldet och att de inte upplever att det är så allvarligt längre. Författarna har även en förförståelse om att inte alla sjuksköterskor anmäler när de blivit utsatta för våld om det inte “är så allvarligt”. Då en av författarna arbetar på akutmottagning så finns en del värderingar och erfarenheter sedan tidigare.

7. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

8

forskarna som använder befintlig forskning, att de i sin tur inte påverkar personerna i studierna indirekt (ibid).

Forskaretik innebär forskarens ansvar gentemot forskningen. För att inte resultatets tilltro ska minska så ska arbetet skrivas sanningsenligt och inget plagiat ska användas. Studien är gjord på ett sådant sätt att alla etiska riktlinjer har följts för en korrekt forskning (Stafström, 2017). Studien baseras enbart på befintlig litteratur som redan finns angående det valda ämnet till studien. På så sätt var det låg risk för kränkning hos informanterna. En etisk egengranskning utfördes enligt en granskningsmall (Bilaga 4). De första frågorna besvarades med nej, ingen etisk prövning var således nödvändig (Etikkommittén Sydost, 2019).

8. RESULTAT

Resultatet som sammanställdes utifrån analysen uppvisade fem kategorier som bildade resultatets huvudkategorier. Dessa kategorier blev “Accepterat våld”, “Rädsla”, “Sömnsvårigheter, “Minskat arbetsengagemang” och “Bristande stöd”.

8.1 Accepterat våld

Sjuksköterskorna på akutmottagningen var utsatta för våld dagligen, de upplevde att det hade blivit en del av deras vardag på arbetet och på så sätt hade de också accepterat våldet på sin arbetsplats (Hogarth, Beattie & Morphet, 2016; Ramacciati, Ceccagnoli & Addey, 2015; Han et al. 2017; Wolf, Delao & Perhats, 2014; Pich, Hazelton, Sundin & Kable, 2011). Det fanns också en upplevelse att våldet inte gick att undvika och då förnekades det istället att det hade skett (Han et al. 2017).

Många sjuksköterskor upplevde verbalt våld som accepterat våld då ingen fysisk skada uppkom. Detta berodde på att det verbala våldet förekom så ofta att sjuksköterskor inte reflekterade över det längre. Däremot så upplevdes våldet inte accepterat när en fysisk handling utfördes. Detta resulterade i att allt våld inte anmäldes eftersom det verbala våldet hade blivit accepterat (Hogarth et al. 2016; Ramacciati et al. 2015).

“The nurses in this study perceived violence to be where a physical injury was sustained from a violent incident. For example, violence was not reported if “no-one was hurt” or the violence was “not hard” enough to cause a physical injury.” (Hogarth et al.,

2016, s.77).

9 8.2 Rädsla

Våldet sjuksköterskor blev utsatta för gjorde att de upplevde sig rädda och otrygga, det fanns en rädsla för att vända ryggen mot patienten eller dess närstående. Rädslan formade sig i en oro och osäkerhet om vad som kunde ske eller om personen hade någon form av vapen med sig. Rädslan gjorde också att sjuksköterskor upplevde sig nedstämda och ledsna, det framkom även att våldet bidrog till depressioner (Hassankhani, Parizad, Gacki-Smith, Rahmani & Mohammadi, 2018; Avander et al. 2016; Ramacciati et al. 2015; Han et al. 2017; Najafi, Fallahi, Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2018). “She described how she felt vulnerable, frightened, and

alone, especially because the patient’s family stood by and watched the incident unfold. She described her fear and how she found herself crying at the bedside.” (Han et al., 2017, s. 431).

En del sjuksköterskor beskrev även att när rädsla upplevdes i mötet med patienter och närstående så kunde de göra saker för patienter och närstående som inte behövdes eller skulle göras i vanliga fall. Rädslan gjorde även att sjuksköterskor blev mer alerta och reagerade på patienter och närståendes rörelsemönster, agerande och tal (Avander et al. 2016). Däremot understryker sjuksköterskor att de också kunde skynda på utskrivningsprocessen på grund av rädslan att bli ytterligare utsatt för våld (Han et al. 2017). En annan typ av rädsla som upplevdes, som gjorde att de inte vågade anmäla våldet, var rädslan att bli kallad till rättegång och vilka konsekvenser det kunde få (Avander et al. 2016).

Det fanns en upplevelse av rädsla på sin fritid och blev på så sätt påverkade i privatlivet. Det fanns en rädsla för att möta patienter och närstående på offentliga platser eller att patienter och närstående skulle söka upp sjuksköterskorna i deras bostad. En del kunde även bli överbeskyddande mot sin familj på grund av denna rädsla (Avander et al. 2016; Han et al. 2017). En situation där en diskussion startade med en patients närstående som skrek, gjorde att sjuksköterskan upplevde sig rädd och kunde höra rösten flera månader efter (Hassankhani et al. 2018).

Våldet bidrog till en ständig rädsla för att gå till arbetet då det fanns en rädsla för att det skulle hända igen, arbetsplatsen upplevdes inte vara säker eftersom det fanns en acceptans mot våldet som förekom på akutmottagningen (Hassankhani et al. 2018; Ramacciati et al. 2015; Wolf et al. 2014; Wong et al. 2017). Sjuksköterskorna som blivit utsatta för våld hade en pågående rädsla och upplevde svårigheter med att somna på kvällen (Hassankhani et al. 2018).

8.3 Sömnsvårigheter

Det upplevdes svårt att lämna kvar känslor på arbetet efter en våldsam situation. Det var många sjuksköterskor som upplevde sömnsvårigheter, det beskrevs som svårt att slappna av och komma till ro på kvällarna. På nätterna förekom ofta mardrömmar, detta gjorde att nattsömnen blev störd och de upplevde sig aldrig utvilade. Sjuksköterskorna upplevde en sämre hälsa efter våld och kunde hamna i långvarig utmattning relaterat till sömnbristen (Hassankhani et al. 2018; Howerton Child & Sussman, 2017; Han et al., 2017). En del beskrev även att de sov för mycket på grund av påfrestningen efter våldet som inträffat på akutmottagningen (Hassankhani et al. 2018). När sjuksköterskor blev utsatta för våld och fick sömnsvårigheter upplevdes även ett minskat arbetsengagemang (Hassankhani et al. 2018; Ramacciati et al., 2015; Wolf et al. 2014; Wong et al. 2017).

8.4 Minskat arbetsengagemang

10

dålig kommunikation med både patienter, närstående och kollegor (Hassankhani et al. 2018; Najafi et al. 2018; Avander et al. 2016; Howerton Child & Sussman, 2017). När det uppstod en minskad arbetsvilja upplevdes det påverka kvaliteten på vården negativt. (Howerton Child & Sussman, 2017; Najafi et al. 2018). Det upplevdes att oavsett vilket bemötande eller uppträdande patienten hade så skulle alltid patienten få en god vård, samtidigt som sjuksköterskor behövde skydda sig själva och det kunde vara svårt (Wong et al. 2017). Upplevelsen av våldet påverkade inte bara sjuksköterskans eget välbefinnande utan även förmågan att ge en personcentrerad vård av hög nivå (Hogarth et al. 2016). Koncentrationssvårigheter upplevdes på arbetet och det fanns en risk för att utföra något fel. Sjuksköterskor upplevde även att det inte fanns tid eller ork att konfrontera våldet när det sker (Wong et al. 2017; Han et al. 2017; Hassankhani et al. 2018). Det fanns en upplevelse av att de inte kunde garantera en bra och säker vård för patienter när de själva blev utsatta för olika typer av våld (Wong et al. 2017).

Det minskade arbetsengagemang som upplevdes fick dem att vilja byta patientgrupp och arbetsplats (Hassankhani et al. 2018; Najafi et al. 2018; Avander et al. 2016; Howerton Child & Sussman, 2017; Wong et al. 2017). “Participants believed that facing violence ultimately

made them lose interest in going to work or in working as a nurse. Some talked about trying to change their work environment by transferring to another floor of the hospital.” (Hassankhani

et al., 2018, s. 23). En bidragande orsak till att sjuksköterskor upplevde ett minskat arbetsengagemang var upplevelsen av otillräckligt stöd från arbetsgivare och sjukhusledning (Howerton Child & Sussman, 2017; Najafi et al. 2018; Wolf et al. 2014).

8.5 Bristande stöd

Sjuksköterskor upplevde bristande stöd och kände sig därmed ensamma och övergivna i våldsamma situationer. Upplevelsen av att inte ha någon att prata med om det som inträffat, det fanns ingen reflektion efter att de blivit utsatta för våld. Det fanns en upplevelse av bristande stöd när det kom till rapportering och anmälningar av våld. Det upplevdes bristande uppmuntran till att anmäla våld eller hjälp med hur en anmälan skulle utföras (Avander et al. 2016; Pich et al. 2011; Han et al. 2017; Hogarth et al. 2016). Även när sjuksköterskor blev lämnade ensamma med våldsamma patienter eller närstående upplevdes ett stort behov av stöd från kollegor som kunde stötta upp om något skulle hända (Avander et al. 2016).

Sjuksköterskor upplevde bristande stöd från arbetsgivarna på akutmottagningen och från sjukhusledningen. En del upplevde att arbetsgivarna och sjukhusledningen inte ville hjälpa till medan andra upplevde att det fanns en vilja men att det i vissa fall inte fanns möjlighet att hjälpa (Wolf et al. 2014; Najafi et al. 2018; Howerton Child & Sussman, 2017; Ramacciati et al. 2015).

“Another nurse (participant D) found her supervisor’s reaction focused more on the impact of the incident causing bad publicity or trouble for the hospital: “[The Chief Nursing Officer] seemed to be more concerned that I was filing a police report than over the fact that I was assaulted.” (Wolf et al., 2014, s. 307).

Det fanns även i vissa fall bristande stöd från kollegor och det fanns en upplevelse av att behöva försvara sig själv för det som har inträffat och förtydliga att det inte var sjuksköterskans eget fel (Pich et al. 2011).

11

av våld upplevdes ingen förändring eller att några förebyggande åtgärder sattes in, därför upplevdes det att det inte fanns någon anledning till att anmäla (Hogarth et al.2016).

9. DISKUSSION

9.1.1 Design

Studien grundas i en kvalitativ design eftersom syftet var att undersöka upplevelser (Kristensson, 2014). Studien utfördes som en litteraturstudie där redan befintlig forskning bearbetades och sammanställdes till ett resultat. En litteraturstudie är relevant då det finns behov av att sammanställa forskning kring det valda ämnet för att kunna besvara syftet och förstå ett kliniskt problem (Kristensson, 2014). En annan metod som hade varit relevant är intervjustudie med intervjuer av sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning. Danielson (2012b) understryker att vid intervju finns möjlighet för att kunna utveckla och ställa kompletterande frågor för att få en ökad förståelse om det valda ämnet och informanterna kan utveckla sina upplevelser med egna ord. Då får också forskarna obearbetat material att arbeta med. Vid intervjustudie hade även resultatet blivit mycket mer aktuellt då informationen är färsk (ibid). En nackdel med att göra en litteraturstudie är att informationen snabbt kan bli gammal samt att det inte är möjligt att kunna ställa kompletterande frågor för att få en djupare inblick i sjuksköterskornas upplevelse. En fördel med litteraturstudie är att det är lättare att få ett bredare perspektiv då syftet kunde undersökas från olika geografiska platser, detta hade inte varit möjligt vid en intervjustudie. Litteraturstudien gjorde också att flera sjuksköterskors upplevelser kunde undersökas då det är många sjuksköterskor som deltagit i varje studie. Vid en intervjustudie hade inte lika många upplevelser kunnat undersökas och därför valdes en litteraturstudie.

9.1.2 Datainsamling

Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed där endast kvalitativa studier eftersöktes. Databaserna ansågs vara relevanta då de inriktar sig på omvårdnad och medicin. PEO-modellen samt inklusions- och exklusionskriterier gjorde det lättare att hitta relevanta sökord. Studien hade inklusionskriterier på att det skulle vara både män och kvinnor, i artiklarna till resultatet är det främst kvinnor som deltagit och detta kan göra det svårt att få en övergripande bild på om resultatet gäller även män. En annan metod hade kunnat vara att rikta in sig endast på kvinnor eller män för att få ett mer tillförlitligt och överförbart resultat. Samtidigt hade överförbarheten minskat om endast män eller kvinnor hade deltagit i studien och därför valdes det att rikta in sig på båda könen.

Wallengren & Henricson (2012) beskriver att en studies trovärdighet ökar om det finns en tydlig problemformulering och ett tydligt syfte som kan besvaras med studiens valda metod. Trovärdigheten ökar också om studien har en tydlig forskningsanknytning. Pålitlighet förstärks när författarna beskrivit sin förförståelse och bekräftelsebarhet förstärks om datainsamling, urval och analys är detaljerat beskrivet. Studien kan anses ha en tydlig problemformulering och ett kort och koncist syfte som ökar studiens trovärdighet. Bekräftelsebarheten och trovärdigheten ökar eftersom datainsamlingen kan anses vara väl beskriven med ett kompletterande sökschema för att läsaren tydligt kan följa hur studien är utförd (ibid).

9.1.3 Urval och urvalsförfarande

12

till studien och därför ansågs metoden ändå vara relevant. Eftersom författarna till studien gjorde sökningen av artiklar och granskade alla artiklarna tillsammans säkerställdes det att ingen relevant artikel missades. En av de valda artiklarna utgår inte bara från våld på akutmottagning utan även på andra arbetsplatser, dock var informationen i artikeln mycket relevant för studiens resultat så endast den information som kom från sjuksköterskor på akutmottagning användes. Det kan dock ses som en svaghet i studien att en artikel inte enbart var inriktad på akutmottagning. Denna svaghet reducerades dock eftersom båda författarna granskade artikeln, vilket också ökade trovärdigheten för studien. Wallengren & Henricson (2012) understryker att trovärdigheten och bekräftelsebarheten är hög om urval och urvalsförfarande är väl beskrivet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier samt ett tydligt sökschema för studien vilket gör att bekräftelsebarheten ökar (ibid).

9.1.4 Analys

En risk med att utföra en litteraturstudie är att forskarna kan implementera sin egen förförståelse då materialet redan är bearbetat en gång. För att studien ska vara etiskt korrekt krävs det att den egna förförståelsen inte implementerar i resultatet. Det fanns en risk att förförståelsen skulle påverka resultatet då en av författarna arbetar på akutmottagning men eftersom artiklarna analyserades tillsammans och den andra författaren inte arbetar inom akutsjukvård så minskades den risken. Eftersom samtliga artiklar som analyserades var redan bearbetade och hade följt etiska riktlinjer kan den föreliggande studien anses vara etiskt försvarbar. En etisk egengranskning för studien gjordes men eftersom de första frågorna besvarades med nej fanns inget behov av ytterligare etisk prövning.

Forsberg & Wengström (2016) beskriver fördelarna med att använda en innehållsanalys till en litteraturstudie. Innehållsanalysen valdes för att det är en relevant metod för kvalitativa studier samt att den ursprungligen användes för olika textanalyser (ibid). Enligt Lundman & Hällgren Granheim (2017) finns det en nackdel med innehållsanalys vilket är att det kan vara svårt urskilja olika koder och underkategorier när en innehållsanalys utförs. Detta beror på att mänskliga upplevelser kan vara mycket snarlika att de bildar samma koder och därmed underkategorier (ibid). Därför kunde inte innehållsanalysen slutföras fullständigt utan

analysen fullföljdes med en allmän litteraturöversikt. Wallengren & Henricson (2012) betonar att en väl beskriven analysprocess kan öka trovärdigheten, pålitligheten och

bekräftelsebarheten i studien.

Wallengren & Henricson (2012) sammanfattar att trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet bör vara “säkrade” för att kunna bedöma studiens överförbarhet. Överförbarhet innebär om resultatet är överförbart till andra grupper eller kontexter (ibid). Studien kan anses överförbart till olika akutmottagningar i hela världen då resultatet är baserat på ett globalt perspektiv. Den är dock inte överförbar till andra avdelningar på sjukhusen då detta inte är undersökt. Artiklarna som valdes ut var gjorda i Australien, Iran, Italien, Sverige, Taiwan och USA. Det var relevant att använda studier från olika länder för att få ett globalt perspektiv på upplevelsen av våld på akutmottagning. Däremot kan vården i andra länder se olika ut och en annan metod som hade kunnat vara lämplig kunde vara att fokusera endast på ett land för att få en mer tillförlitlig bild, men då hade också överförbarheten begränsats till enbart ett land.

9.2 Resultatdiskussion

13

9.2.1 Accepterat våld

Resultatet visar i likhet med Copeland & Henry (2017) att sjuksköterskor upplever att både verbalt och fysiskt våld är en del av arbetet och har en förväntan på att det uppstår varje dag. Sjuksköterskor upplever att det inte finns någon anledning att anmäla våldet om ingen fysisk skada uppkommer. En del sjuksköterskor upplever även att de inte kan hindra det verbala våldet ifrån att ske för att det inte går att hindra patienten eller närstående ifrån att prata. Verbalt våld uppleves som accepterat då det inte orsakar fysisk skada (ibid). I resultatet framkommer det att våld är en del av arbetet i likhet med Renker, Scribner & Huff (s. 14, 2015). Sjuksköterskor upplever att patientens vård är viktigare än den egna säkerheten och därför accepteras våldet (ibid). Lee et al. (2020) styrker resultatet att sjuksköterskor upplever att det har blivit en del av deras vardag att bli utsatta för våld, de beskriver att det ingår i akutsjuksköterskans uppgift. Resultatet visar i likhet med Gates, Gillespie & Succop (2011) att sjuksköterskor upplever en ständig rädsla även om det finns en acceptans mot våldet.

9.2.2 Rädsla

I resultatet framkommer det i likhet med Renker et al. (2015) & Lee et al. (2020) att sjuksköterskor upplever en otrygghet på akutmottagningen och har en rädsla för att bli utsatta för våld. Resultatet visar däremot motsatsen till Copeland & Henry (2017) som understryker att 73% av sjuksköterskor som deltog i studien alltid eller oftast upplever sig trygga på akutmottagningen.

Gates et al. (2011) styrker resultatet att sjuksköterskor hela tiden blir påminda om den våldsamma situation som inträffat och därför upplevs en rädsla som leder till ångest (ibid). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever en rädsla i mer än 28 dagar efter att ha blivit utsatta för våld och är oroliga över våldet som sker på akutmottagningen i likhet med Atawneh, Zahid, Al-Sahlawi, Shahid & Al-Farrah (2003).

I resultatet framkommer det att sjuksköterskor har en stor rädsla för att gå till arbetet i likhet med Atawneh et al. (2003). Många sjuksköterskor är sjukskrivna på grund av rädsla och depression. Sjuksköterskor kan ta med sig rädslan hem och bli påverkade i sitt privatliv, det kan även leda till olika typer av sömnsvårigheter (ibid).

9.2.3 Sömnsvårigheter

Resultatet visar att sjuksköterskor upplever en störd nattsömn på grund av mardrömmar efter våld i likhet med Gates et al. (2011). Detta i sin tur leder till att sjuksköterskor upplever att de inte längre kan hålla samma tempo och koncentrationsförmåga som de har kunnat innan. Sjuksköterskor får ofta tillbakablickar under arbetspasset och detta tar väldigt mycket energi. Sjuksköterskor upplever sig inte riktigt utvilade efter en våldsam incident (ibid). Lee et al. (2020) understryker i likhet med resultatet problematiken om sjuksköterskornas sömnsvårigheter. Sjuksköterskor upplever också att deras sömn blivit betydligt sämre efter en våldsam situation. Efter att ha blivit utsatta för våld upplever sjuksköterskor svårigheter med att somna på kvällarna samt att de många gånger vaknar upp mitt i natten av mardrömmar. Mardrömmarna är en konsekvens som sjuksköterskor upplever efter en våldsam händelse (ibid). Gates et al. (2011) styrker resultatet att sömnsvårigheterna gör att sjuksköterskor upplever försämrad koncentrationsförmåga vilket leder till ett minskat arbetsengagemang.

9.2.4 Minskat arbetsengagemang

14

kommunikationssvårigheter mot både kollegor, patienter och närstående är något som sjuksköterskor upplever efter våld (ibid). Även Atawneh et al. (2003) sammanfattar i likhet med resultatet att sjuksköterskor upplever att våldet har en negativ påverkan.

Resultatet visar i likhet med Lee et al. (2020) att nästan alla sjuksköterskor funderar på att sluta arbeta inom akutsjukvård helt och hållet. Detta beror delvis på att sjuksköterskor upplever bristande stöd på akutmottagningen efter en våldsam händelse (ibid).

9.2.5 Bristande stöd

Resultatet stärks av Renker et al. (2015) och Lee et al. (2020) att sjuksköterskor upplever sig ensamma och inte har något stöd när de blir utelämnade på en plats på akutmottagningen. Sjuksköterskor upplever bristande stöd från sjukhusledning eller arbetsgivare efter en våldsam situation samt att det inte finns tid eller hjälp med att anmäla våld som skett (ibid).

I resultatet framkommer det i likhet med Renker et al. (2015) att sjuksköterskor upplever att de inte ska behöva skydda sig själva och önskar att säkerhetsvakterna ska ta det ansvaret. Detta gör att sjuksköterskor upplever att det finns olika brister i säkerhetssystemet, till exempel att säkerhetsvakterna inte kontrollerar om patienter eller dess närstående har vapen med sig in på akutmottagningen när de blir våldsamma. En del sjuksköterskor upplever att ingen bryr sig om våldet anmäls eller inte och därför upplevs ingen mening med att anmäla våldet. Sjuksköterskor upplever att det inte sker någon åtgärd förens någon är allvarligt skadad (ibid). Otillräckligt stöd kan bidra till en minskad känsla av sammanhang.

9.2.6 KASAM - Känsla av sammanhang

KASAM som betyder en känsla av sammanhang innefattar hur individen upplever tillvaro såsom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det anses ha en avgörande betydelse för personens förmåga att klara av stressfyllda situationer (Wärnå-Furu, 2017). När sjuksköterskor blir utsatta för våld på akutmottagningen så kan det minska känslan av sammanhang relaterat till de stressfulla situationer som våld medför. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan bli påverkat och det kan vara svårt att uppleva när sjuksköterskor blir utsatta för våld. En våldsam situation kan påverka sjuksköterskors upplevelse av begriplighet. När sjuksköterskor blir utsatta för våld kan det vara svårt att förstå varför just de blir utsatta. När sjuksköterskor inte heller får stöd av sjukhusledning, arbetsgivare eller kollegor så kan begripligheten minska ännu mer. Har sjuksköterskan en hög begriplighet från början kan det bli lättare att sedan hantera den våldsamma situationen. Däremot om sjuksköterskan blir utsatt för våld upprepade gånger kan det minska sjuksköterskans begriplighet och känslan av sammanhang minskar (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

Hanterbarheten kan påverkas då sjuksköterskan går med en ständig rädsla för våld, förmågan att hantera en våldsam situation kan vara nedsatt då rädslan för våld kan uttrycka sig i stress. Hanterbarheten minskar även när sjuksköterskor upplever bristande resurser eller stöd för att hantera situationen, minskar hanterbarheten så minskar även känslan av sammanhang (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

15

sjuksköterskor inte längre upplever en mening med att arbeta, kan det göra att de inte längre vill arbeta inom akutsjukvården eller sjuksköterskeyrket. När sjuksköterskor ständigt blir utsatta för våld är risken stor att deras känsla av sammanhang minkar samt värdigheten blir kränkt (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).

9.2.7 Värdighet

Arman (2015b) betonar att värdighet innebär att alla människor har ett lika värde och har rätt till att bli bekräftade, bemötas samt behandlas som en okränkbar och enskild människa. När sjuksköterskor upplever våld kränks värdigheten och när våldet accepteras förblir värdigheten kränkt. När sjuksköterskor blir utsatta för våld så finns det ingen respekt för arbetet och då kan värdigheten kränkas. När värdigheten kränks så kan det även uppstå en rädsla hos sjuksköterskorna. Det är av stor vikt att respektera att människan är unik, samt respektera privatliv och personliga sfär för att inte kränka en människas värdighet (ibid). När sjuksköterskor bär på en rädsla dagligen och blir utsatta för våld så finns ingen respekt för den personliga sfären och därmed så kränks även värdigheten. När sjuksköterskor inte får något stöd av sjukhusledning, arbetsgivare eller kollegor så kan det också påverka värdigheten negativt.

9.2.8 Studiens tillämpning i klinisk praxis och förslag på vidare forskning

Studiens resultat ger en ökad förståelse för hur sjuksköterskor faktiskt upplever våld på sin arbetsplats samtidigt som det kan vara användbart vid planering av sjuksköterskans arbete och arbetsmiljö på akutmottagningar. Om det finns problem med att sjuksköterskor avslutar sin tjänst på akutmottagningar så kan studien användas för att få en förståelse för varför en del sjuksköterskor inte vill jobba inom akutsjukvård längre. Detta kan vara som underlag för att se över säkerhetssystem och sätta in åtgärder tidigt innan en allvarlig olycka sker eller för att få personal att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett förslag på en vidare forskning är att undersöka vad verksamheten kan göra för att minska problemet med våld mot sjuksköterskor på akutmottagning. Ett annat förslag på vidare forskning är att undersöka hur ett bättre och lättare rapporteringssystem kan utvecklas. Ett bättre rapporteringssystem där våld kan rapporteras, kan i sin tur leda till en ökad motivation hos sjuksköterskor samt övrig sjukhuspersonal till att inrapportera alla våldssituationer. Därmed kan även förebyggande åtgärder tidigt sättas in.

10. SLUTSATS

16

11. REFERENSER

Artiklar som är inkluderade i resultatet är markerade med *

ALBashtawy, M., & Aljezawi, M. (2016). Emergency nurses’ perspective of workplace violence in Jordanian hospitals: A national survey. International Emergency Nursing, 24, 61– 65. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.06.005

Almerud Österberg, S. Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Arman, M (2015a). Teori för vårdande i utveckling: Vårdvetenskaplig teori i utveckling. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) (2015). Teoretiska grunder för vårdande. (1. upplagan). Stockholm: Liber.

Arman, M. (2015b). Vårdandets etik: En etik för medmänskligt vårdande. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) (2015). Teoretiska grunder för vårdande. (s. 93-119) (1. upplagan). Stockholm: Liber.

Atawneh FA, Zahid MA, Al-Sahlawi KS, Shahid AA, & Al-Farrah MH. (2003). Mental health nursing. Violence against nurses in hospitals: prevalence and effects. British Journal of

Nursing, 12(2), 102–107.

* Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K. & Engström, M. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting.

Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186

Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in

nursing: a step-by-step guide. (2. ed.) London: McGraw-Hill Education/Open University Press.

Birkler, J. (2012). Vetenskapsteori: en grundbok. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Burchill, C. (2015). Development of the Personal Workplace Safety Instrument for Emergency Nurses. Work, 51(1), 61–66. https://doi.org/dx.doi.org/10.3233AVOR-141889

Cetinkaya, F., Dur, N., Akbulut, Z., Eryalcin, O., & Korkmaz, M. (2018). Evaluation of the Violence Experienced by Nurses of Different Generations and their Strategies for Coping with the Stress Resulting from Violence. International Journal of Caring Sciences, 11(3), 1756– 1762.

Copeland, D., & Henry, M. (2017). Workplace Violence and Perceptions of Safety Among Emergency Department Staff Members: Experiences, Expectations, Tolerance, Reporting, and Recommendations. Journal of Trauma Nursing, 24(2), 65–77. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000269

Danielson, E. (2012a) Kvalitativ innehållsanalys. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och

17

Danielson, E. (2012b). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 164-174) (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Edlund, M. & Lindwall, L. (2017). Värdighet. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.).

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 201-210) (Andra upplagan). Lund:

Studentlitteratur AB.

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete: Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. (s. 16-24) (1. upplagan). Stockholm: Liber.

Ekebergh, M. (2017). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 79-92) (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Etikkommittén Sydost (2019). Etisk egengranskning och ansökningsblankett. Hämtad 2020-03-18 från: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/

Frankki, H. (2020, 7 Januari). Sjuksköterskan Ida: “Jag har blivit kallad fitta, hora och rasist”.

Smålandsposten. Från

https://nxt.smp.se/vaxjo/sjukskoterskan-ida-jag-har-blivit-kallad-fitta-hora-och-rasist/

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Friberg, F. (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (s. 129-139). (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141-151). Lund:

Studentlitteratur AB.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Gates, D. M., Gillespie, G. L., & Succop, P. (2011). Violence Against Nurses and its Impact on Stress and Productivity. Nursing Economic$, 29(2), 59–67.

* Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S., & Chen, L.-C. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing

Outlook, 65(4), 428–435. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2017.04.003

Hamdan, M., & Abu Hamra, A. (2015). Workplace violence towards workers in the emergency departments of Palestinian hospitals: a cross-sectional study. Human Resources for Health,

18

* Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., & Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39, 20–25. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2017.07.007 Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki: Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 4 Mars, 2020 från Worlds medical association,

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. Henricson, M. (red.) (2012).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129-138)(1. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

* Hogarth, K. M., Beattie, J., & Morphet, J. (2016). Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(2), 75– 81. https://doi.org/10.1016/j.aenj.2015.03.006

* Howerton Child, R. J., & Sussman, E. J. (2017). Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse? JEN: Journal of Emergency Nursing, 43(6), 545–552. https://doi.org/10.1016/j.jen.2017.06.004

Jensen, M. (2020). Hot och våld inom vården: Översikt. Hämtad 28 februari, 2020, från Vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/oversikt/

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Langius-Eklöf, A & Sundberg, K. (2014) Känsla av sammanhang. Edberg, A. & Wijk, H. (red.)

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 53-72) (2. uppl.) Lund:Studentlitteratur.

Lee, H.-L., Han, C.-Y., Redley, B., Lin, C.-C., Lee, M.-Y., & Chang, W. (2020). Workplace Violence Against Emergency Nurses in Taiwan: A Cross-Sectional Study. JEN: Journal of

Emergency Nursing, 46(1), 66. https://doi.org/10.1016/j.jen.2019.09.004

Li, Y.-F., Chao, M., & Shih, C.-T. (2018). Nurses’ intention to resign and avoidance of emergency department violence: A moderated mediation model. International Emergency

Nursing, 39, 55–61. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2017.09.004

Lundman, B., Hällgren Graneheim, U. (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen., M. Granskär (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB

* Najafi, F., Fallahi, K. M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2018). Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study. Journal of Clinical

Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), e116–e128. https://doi.org/10.1111/jocn.13884

19

* Pich J, Hazelton M, Sundin D, & Kable A. (2011). Patient-related violence at triage: a qualitative descriptive study. International Emergency Nursing, 19(1), 12–19. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.11.007

Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - Grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50) (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

* Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274–280. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.02.004

Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., Addey, B. & Rasero, L. (2018). Violence towards Emergency Nurses. The Italian National Survey 2016: A qualitative study. International Journal of Nursing

Studies, 81(?), 21-29. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.01.017

Renker, P., Scribner, S. A., & Huff, P. (2015). Staff perspectives of violence in the emergency department: Appeals for consequences, collaboration, and consistency. Work, 51(1), 5–18. https://doi.org/dx.doi.org/10.3233AVOR-141893

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (n.d.). Socialstyrelsens termbank. Hämtad den 16 Maj, 2020, från Socialstyrelsen, https://termbank.socialstyrelsen.se/#results

Socialstyrelsen. (2019, Juni). Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad den 30 mars, 2020, från Socialstyrelsen, https://patientsakerhet .socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/halso-och-sjukvardslagen.

Stafström, S. (2017). God forskningssed. Hämtad 16 april, 2020, från Vetenskapsrådet,

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad. (s. 482-496) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wikström, J. (2006). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.

20

* Wong, A. H., Combellick, J., Wispelwey, B. A., Squires, A., Gang, M., & Miner, J. R. (2017). The Patient Care Paradox: An Interprofessional Qualitative Study of Agitated Patient Care in the Emergency Department. Academic Emergency Medicine, 24(2), 226–235. https://doi.org/10.1111/acem.13117

Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017).

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 157-172) (Andra upplagan). Lund:

BILAGOR

Bilaga 1 - Sökschema

Databas Datum Sökord Kriterier Antal

träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa i fulltext Utvalda artiklar

1. PubMed 2020-02-26 Nurse* AND Violence AND

Experience* AND

Emergency department

233

Nurse* AND Violence

(MeSH) AND

Experience*AND

Emergency department (MeSH)

71

Nurse* AND Violence

(MeSH) AND Experience*AND Emergency department (MeSH) Artiklar publicerade för max 5 år sedan 22 22 6 1 1

“Violence against nurses” AND “Emergency department” Artiklar publicerade 2010-2018, Peer reviewed 9 9 4 1 1

“Violence against nurses”

AND “Emergency department” AND Experience Artiklar publicerade 2011-2019, Peer reviewed 4 4 1 1 1

“Violence against nurses”

AND “Emergency department” AND Attitudes Artiklar publicerade 2011-2019, Peer reviewed 5 5 1 1 1

3. PubMed 2020-02-26 Nurse AND emergency department AND Violence AND Experience

118

Nurse AND emergency department (MeSH) AND Violence (MeSH) AND Experience

Artiklar

publicerade för max 5 år sedan

10 10 5 1 1

4. Cinahl 2020-03-23 Violence against nurses

5. PubMed 2020-03-25 Nurses experience AND violence AND Emergency department Artiklar publicerade mellan 2010-2019 18 18 6 1 1

6. Cinahl 2020-04-01 work experiences AND violence AND emergency nursing Peer Reviewed Artiklar publicerade mellan 2010-2019 22 22 7 1 1

7. Cinahl 2020-04-01 Workplace violence (MM) AND nurses attitudes AND work experience Peer Reviewed Artiklar publicerade mellan 2010-2019 18 18 4 1 1

8. Cinahl 2020-04-01 Workplace violence (MM) AND emergency nursing (MM) AND experience Peer Reviewed Artiklar publicerade mellan 2012-2019 30 30 4 1 1

Bilaga 2 - Mall för kvalitetsgranskning (Friberg, s. 187, 2017).

Frågor Ja Nej

Finns en problematik i studien? Är problemet tydligt formulerat och avgränsat?

Finns det tydligt beskrivna teoretiska utgångspunkter?

Är det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?

Finns det ett välformulerat syfte? Är metoden väl beskriven?

Är studiens undersökningspersoner beskrivna? Har data analyserats på ett korrekt sätt?

Har metod och teoretiska utgångspunkter ett samband?

Svarar resultatet på syftet?

Har författarna skrivit fram studiens resultat? Förs det argument i studien?

Finns det några etiska resonemang? Finns en metoddiskussion?

Finns det en återkoppling på de teoretiska antaganden?

Bilaga 3 - Artikelmatris Författare/

tidskrift/år/Land

Titel Syfte Metod Resultat Kvalitets

granskni ng (poäng)

Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K. & Engström, M. Journal of traumanursing 2016 Svergie “Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting”

Syftet med studien var att undersöka upplevelse av hot och våld och konsekvenserna för sjuksköterskor på en svensk traumaenhet. En induktiv kvalitativ intervjustudie i fokusgrupper.

Det finns olika definitioner av våld, psykiskt och fysiskt. Olika känslor och konsekvenser uppstår när en sjuksköterska blir utsatt för våld. Konsekvenser uppstår på både arbetsplats och i privatliv.

9 av 14

Han, C.-Y., Lin, C.-C., Barnard, A., Hsiao, Y.-C., Goopy, S., & Chen, L.-C. Nursing Outlook 2017 Taiwan “Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study”

Syftet med studien var att förstå hur sjuksköterskor på akutmottagningen upplever våld på arbetsplatsen. Fenomenologisk kvalitativ semistrukturerad intervjustudie.

Definition på våld, känslor och konsekvenser av våld både på arbetet och privat. Stöd på arbetet gentemot våld.

Hassankhani, H., Parizad, N., Gacki-Smith, J., Rahmani, A. & Mohammadi, E. International Emergency Nursing 2017 Iran “The consequences of violence against nurses working in the emergency

department: A qualitative study”

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av våld på arbetsplatsen från sjuksköterskornas perspektiv på akutmottagningen Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie.

Resultatet visar att alla intervjuade upplevt våld på arbetsplatsen. Olika kategorier tas upp om olika känslor, upplevelser, konsekvenser och reaktioner på våldet. 10 av 14 Hogarth, M, K., Beattie, J. & Morphet, J. Australian Emergency Nursing Journal 2016 Australien “Nurses’ attitudes towards the reporting of violence in the emergency

department”

Syftet med studien var att identifiera attityder, barriärer och möjliggörande av akutsjuksköterskors rapportering om våld på arbetsplatsen

.

Hur sjuksköterskor upplever våld och varför det sällan rapporteras. Sjuksköterskans definition på våld. Resultatet innehåller rapportering av våld, attityder gentemot att rapportera våld, barriärer för att rapportera våld samt att möjliggöra rapportering av våld på akutmottagning.

9 av 14

Howerton Child, R. J., & Sussman, E. J. JEN: Journal of Emergency Nursing 2017 USA “Occupational Disappointment: Why Did I Even Become a Nurse?”

Syftet med denna studie var att identifiera mönster av känslor och beteende hos sjuksköterskor på akutmottagning som har upplevt verbalt våld på arbetsplatsen.

Kvalitativ intervjustudie.

Definition och upplevelse av våld. Känslor och konsekvenser efter att ha blivit utsatt för våld. Stöd och säkerhet på arbetsplatsen.