God man är som en spindel i nätet

Examensarbete

God man är som en

spindel i nätet

En kvalitativ studie om gode mäns roll och deras

relation till ensamkommande barn, ur gode mäns

perspektiv

Författare: Albana Vitija Författare: Dilan Hassan Handledare: Kristina Gustafsson Examinator: Kristina Gustafsson & Anders Giertz

1

Abstract

Author: Albana Vitija and Dilan Hassan

Title: The guardian ad litem is like a spider in a web [Translated title] Supervisor: Kristina Gustafsson

Assessor: Kristina Gustafsson & Anders Giertz

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees’ role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust. Our results demonstrate that the guardian ad litem task is complex. Their mission in the legislation is not clearly defined but it covers the general welfare of the child. Complying with unaccompanied children to various meetings with government agencies such as immigration office, tax office, social services, and help with their finances. As a conclusion we now understand that to be a guardian ad litem to unaccompanied children requires a great deal of effort and commitment. They have to

actively be able to engage themselves into the role of a guardian ad litem. A guardian ad litem is like a parent for these children helping and guiding those to the new society.

Keywords:

2

Förord

TACK!

Vi vill tacka vår handledare Kristina Gustafsson, lektor på institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö, för handledning och uppmuntran du givit oss. Vi vill tacka våra intervjupersoner som medverkade i vår studie och gjorde studien möjlig. Vi vill även tacka våra nära som läst igenom vår uppsats. Ännu ett tack till vår verksamhetsförlagda utbildning som gav oss inspiration till uppsatsen.

3

Innehållsförteckning

BAKGRUND/TIDIGARE FORS KNING ... 7

GODE MÄNS UPPDRAG FÖR ENSAMKOMMANDE BARN ... 7

GODE MÄNS ANSVAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN ... 8

SVÅRIGHETER MED GODE MÄNS UPPDRAG ... 10

SOCIALA ST ÖD, EN VIKTIG FAKTOR I ENSAMKOMMANDE BARNS LIV ... 12

GODMANSKAP I ANDRA SLAGS RELATIONER-FUNKTIONSNEDSATTA... 13

TEORI... 15 PAST ORALMAKT ... 15 ROLLT EORI ... 16 TILLIT ... 17 METOD ... 18 URVAL... 19 GENOMFÖRANDE ... 20 ETIS KA ÖVERVÄGANDEN... 21 ST UDIENS T ILLFÖRLITLIGHET ... 22

RES ULTAT OCH ANALYS ... 23

GOD MAN ÄR SOM EN SPINDEL I NÄTET ... 23

GOD MANS ROLLER ... 27

God mans föräldra roll ... 28

God mans åhörarroll ... 28

GODE MÄNNENS RELATION TILL ENSAMKOMMANDE BARN ... 30

GODE MÄNS GRÄNSER I UPPDRAGET... 33

BEHOVET AV UT BILDNING OCH KOMPETENS ... 36

SLUTDIS KUSSION ... 38

REFERENSLISTA ... 41

BILA GA 1/ INFORMATION OM STUDIEN ... 43

4

Inledning

Jag älskar mina flyktingbarn och det är jätte roligt att jobba med dem och vill vara med dem. Jag är ingen pappersmänniska. Jag vill jobba med människor och inte papper. Du får väldigt mycket tillbaka från dessa barn. Jag har helt ljuvliga pojkar jag skulle inte vilja bli av med dem lika lite som jag skulle vill bli av med mina egna barn. Att vara god man för ensamkommande barn är det annorlunda p.g.a. att det är så mycket man måste tänka på såsom kulturen, för de är från en annan världsdel och det är mycket vi måste hjälpa dem för att komma på rätt bana och sedan är de ofta väldigt ensamma, de umgås inte med några svenskar utan det är bara gode mannen.

Citatet är hämtat från en av de intervjuer med gode män som vi har gjort inom ramen för detta examensarbete.

Det kommer allt fler ensamkommande barn till Sverige och det innebär att behovet av gode män, som ska företräda dem gentemot myndigheter, ökar. Det blir delvis en ny roll och nytt uppdrag för gode männen där de möter ungdomar på ett sätt som de inte har varit med om förut. Den nya rollen innebär såsom den gode mannen i citatet ovan beskriver möten med människor som talar ett annat språk, har andra bakgrunder och kulturer. Under år 2004 har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat från 388 barn upp till 3852 barn år 2013 (Migrationsverket, 2014). Denna oväntade och kraftiga ökning som har skett blir ett

samhällsproblem, som kräver alltmer omfattande ekonomiska resurser och insatser. Det leder också till att gode män blir oerhört viktiga och eftersökta. En lagändring skedde 2006 i lagen om mottagande av asylsökande med fler (SFS 1994:137) som ledde till att kommunerna tog över ansvaret för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn från migratio nsverket. En annan lagändring skedde den 1:a januari 2014 som innebär att alla kommuner i Sverige ska ta emot ensamkommande barn oavsett överenskommelse som en lösning på den kraftiga ökningen (Migrationsverket, 2014).

5

(SFS2005:429, 2014). Lagen om gode man för ensamkommande barn (SFS2005:429) är

avgränsad och definierar inte tydligt gode mäns roll.

Med ensamkommande barn avses en person som är under 18 år och som har kommit till Sverige och sökt asyl utan sina legala vårdnadshavare. Som ensamkommande barn räknas också barn som kommer till Sverige med sina släktingar utan sina legala vårdnadshavare. Den största andelen är mellan 15-17 år gamla bland ensamkommande barn som flyttar till Sverige (Migrationsverket, 2014).

Det framgår i tidigare forskning att gode mäns roll inte är tydligt definierat i lagtexten. Detta gör att gode män i praktiken står ganska fritt i bestämmelsen hur nära relationer de ska ha

med ensamkommande barn (Stretmo & melanders, 2013). Det framgår att föräldrarollen

ibland förekommer i gode mäns uppdrag. I föräldrarollen ska de visa tolerans, envishet, engagemang och intresse men det är också tydligt att uppdraget som god man har skiljer sig från att vara förälder. Uppdraget är ett relationsbaserat arbete, vid första mötet mellan gode män och ensamkommande barn skapas ett förtroende genom att beskriva sin roll för barnet. I tidigare forskning riktas också kritik mot överförmyndare. Det framgår att det krävs utökade kompetenser om att vara god man gör ensamkommande barn. Eftersom gode mäns uppdrag är obegränsat i praktiken, tycker många att de inte få någon respons på sitt uppdrag och blir osäkra på om de gör rätt eller fel. Förslag till förbättringsåtgärder är att utveckla rekrytering, tillsyn, utbildning och samarbete inom kommunerna för god man för ensamkommande barn (Andersson och Karlsson, 2010). Rollen som gode män har till ensamkommande barn skiljer sig från andra gode mäns roller (exempel, gode män till personer med funktionsnedsättning eller äldre människor) och detta gör att deras uppdrag blir annorlunda på grund av att ensamkommande barn kommer utan vårdnadshavare i Sverige, är minderåringar och har ingen erfarenhet i det svenska samhället.

I föreliggande studie ska vi studera gode mäns uppdrag, roll och relation utifrån hur de själva beskriver sitt uppdrag, roll och relation till de ensamkommande barnen. De rapporter som vi

har läst om gode män visar att uppdraget är oklart, komplext och omdiskuterat (t.ex. Stretmo

& Melander, 2013 och Andersson & Karlsson, 2010). Det saknas kvalitativ forskning utifrån

gode mäns perspektiv och därför är det viktigt att fråga gode män hur de själva definierar sina

roller, uppdrag och relation till ensamkommande barn. Studien avgränsas till ett fåtal

6

Syfte

Syftet med studien är att utifrån kvalitativa intervjuer förstå gode männens uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn.

Frågeställning

 Hur tolkar gode män sitt uppdrag?



7

Bakgrund/tidigare forskning

Tidigare forskning kommer att inledas med beskrivning av gode mäns uppdrag utifrån lagtext och EU-direktiv. Utifrån lagtexten finns det möjlighet att göra olika tolkningar. Därefter kommer olika rapporter om gode män och internationella studier om socialt stöd. Det finns egentligen ingen forskning och vetenskaplig analys av gode män för ensamkommande barns uppdrag. Till sist presenterar vi en doktorsavhandling om erkännande makt och möte som handlar om funktionsnedsattas situation och lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) och där analyseras ett annat perspektiv av godmanskap men som är relevant att ta upp. Relevansen ligger i att avhandlingen bygger på en teoretisk analys till skillnad från övrig forskning som hittat om godmanskap som är mer beskrivande.

Gode mäns uppdrag för ensamkommande barn

Det finns en särskild lag om gode män för ensamkommande barn. Den första juli 2005 trädde lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn i kraft. Syftet med lagen är att ge gode män utökade befogenheter för att stärka skyddet för barnens rättigheter under deras första tid i det nya landet, Sverige. För ett utländskt eller statslös barn som inte ha fyllt 18 år samt utan vårdnadshavare, tills de blivit myndiga och ta ansvar för sig själva. God man ska ha ansvar för barnets personliga förhållande och sköta olika angelägenheter, och ska enligt lagen vara rättrådig, erfaren inom yrkesområde som rör barn och lämplig man eller kvinna. Enligt lagen (2005:429) har en god man kompetenser att verka och besluta kring barnet som en laglig vårdnadshavare. De har inte ansvar för den dagliga omvårdnaden, försörjningsansvar för barnet eller försörjningsplikt mot barnet. Gode mannen ska fungera som ett nav som samordnar och ser till att allting fungerar kring barnet (SFS2005:429).

I gode mannens uppdrag ingår stöd i tre olika funktioner enligt föräldrabalken: bevaka rätt, när brukaren är sjuk eller har funktionsnedsättning gör att personen inte kan bevaka sina rättigheter och skyldigheter. Förvalta egendom, när brukaren inte har förmågan att förvalta pengar eller annan egendom. Sörja för person, när brukaren inte har förmågan att få grepp om sina egna personliga angelägenheter (SFS1949:381, kap12, §2).

8

Särskilt förordnad vårdnadhavare ska vara lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap. 10 a § FB. Formuleringen knyter an till vad barn har rätt till enligt den grundläggande bestämmelsen i 6 kap. 1 § FB (SFS1949:381,kap6, §1& §10a).

Det finns ingen avsevärd skillnad mellan uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare och gode mäns uppdrag för ensamkommande barn. Vårdnadshavaren har rättigheter och skyldigheter att bestämma över barnets personliga angelägenheter. Med ensamkommande barnets åldrade och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskningar. En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik

förordnad förmyndare för ensamkommande barn som står under överförmyndarens tills yn. En särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att säga upp sitt uppdrag. Förordnandet

upphör när ensamkommande barnet fyller 18 år (SKL, 2014).

Det finns ett EU-direktiv som säger att ensamkommande barn ska ha ett

”guardianship”(motsvarar svensk god man) och det finns en rekommendation från ”Save the children” men det finns fortfarande inte internationell forskning som direkt handlar om gode

mans uppdrag och det är oklart i hur många EU-länder direktivet efterföljs (European Union Directive, 2003 & Save the children, 2005). Storbritannien är mest likt Sverige när det gäller mottagade av asylsökande ensamkommande barn, men enligt Kohli (2007) det finns inget system för ”guardianship” för ensamkommande barn i Storbritannien. Det har inte tidigare gjorts specifik forskning om gode mäns roll och relation till ensamkommande barn vare sig i Sverige eller internationellt. Det finns internationell forskning om socialt stöd för

flyktingbarn.

Gode mäns ansvar för ensamkommande barn

9

assisterande förälder om barnets boende och ekonomi. De bär inget ekonomiskt ansvar för barnet som de tar sig an och uppdrag tar slut när barnet blir myndigt eller om barnet utvisas. Socialtjänsten föreslår var barnen ska bo, men det är gode mannens ansvar att godkänna socialsekreterarens förslag (undantag, när barnen är placerade enligt tvångsvårdslagstiftningen LVU). Enligt Stretmo och Melander (2013) blir gode män oftast särskild förordnad

vårdnadshavare när barnet får uppehållstillstånd. Ensamkommande barn som lever gömda eller papperslösa i Sverige får behålla sina gode män fram tills de har fyllt 18 år.

Migrationsverket tar emot barnet och ansökan om asyl inte görs innan den gode mannen eller ett offentligt biträde godkänner barnets ansökan. En del av gode mannens ansvar är att de ska vara med barnet genom hela asylprocessen därför är det nödvändigt att ensamkommande barn tilldelas en god man snarast möjligt. Att kämpa för barnens rättigheter och att ta vara på barnperspektivet innebär i praktiken att gode mannen följer med och företräder barnen och deras intressen i möten med olika myndigheter som socialtjänsten och migrationsverket, samt förhållande till gruppboendet, familjehemmet, kontakter med hälso- och sjukvården och i skolan. Det är till exempel viktigt att gode mannen aktivt deltar vid utvecklingssamtal i skolan och följer upp barnets skolarbete (Stretmo och Melander, 2013).

Enligt Stretmo och Melander (2013) är gode mäns roll och ansvar inte tydligt definierad i lagtexten. Detta gör att gode män i praktiken står ganska fritt i att själva bestämma hur långt relationen till barnen ska sträcka sig. Det är dock inte enbart gode män som bestämmer utan de måste aktivt skaffa sig kunskap för att kunna kämpa för barnens rättigheter, ta strid, driva på med olika myndigheter och inte ge upp denna kamp efter ett negativt beslut i

asylprocessen. Gode mäns uppdrag och ansvar innebär mycket jobb kring både juridik och omsorgsfrågor. I Stretmo och Melanders studie beskrivs gode mäns ansvar som ett slags ”föräldragöra” i form av att visa tålamod, ihärdighet, engagemang och intresse. Det framgår dock/trots liknelserna att uppdraget som gode män har skiljer sig från ”uppdraget” att vara förälder. Gode mans uppdrag är kontrollerande för att de besöker barnet på gruppboenden, i familjehem och är med på uppföljningsmöten med socialsekreterare (Stretmo och Melander, 2013).

10

Kritik framställs också mot att barn placeras till att barn placeras hos släktingar innan familjeförhållandena har klargjorts ordentligt. Gode män har stor betydelse i

ensamkommande barns liv även om gode männen är goda eller mindre goda. Enligt rapporten finns det socialsekreterare som har synpunkter på att vissa gode män lägger sig i alltför

mycket. Forskarna påpekar att det är bättre med mycket engagemang från gode männens sida än för lite. Socialsekreterarna i studien anser även att överförmyndaren borde ha ett

uppföljningsansvar kring hur gode män sköter sitt uppdrag som till exempel socialtjänsten följer upp kontaktpersoner (Stretmo och Melander, 2013).

Marie Hessles doktorsavhandling (2009) behandlar om hur ensamkommande barn har etablerat sig tio år efter ankomsten till Sverige. Studien fokuserar till viss del på gode mäns ansvar. I god mans uppdrag ingår frågor som rör barnets boenden, bestämmer hur barnets tillgångar ska användas samt vilken skola barnet ska gå. Enligt de ensamkommande barnen som deltog i studien, beskrivs gode män vara snälla och nära personer. Redan i år 1996 hade socialstyrelsen fastställt att det fanns oklarheter om gode männens uppgift, genom ett

remissyttrande över departementspromemorian (Ds 1996:58). Bestämmelse av god man ska göras så fort så möjligt (Hessle, 2009).

Svårigheter med gode mäns uppdrag

Anderssons och Karlssons (2010) rapport handlar om att förbättra kommunernas

förutsättningar för ett gott mottagande av ensamkommande barn. Författarna lyfter goda exempel och lämna förslag till förbättringsåtgärder till kommunerna, socialsekreterare och handläggare. Resultat visar att det finns oklarheter i ansvarsfördelningar kring

ensamkommande barn. I rapporten framkommer att det finns det finns svårigheter i god mans uppdrag. Överförmyndarna behöver bli bättre på att utveckla rekrytering och tillsyn av gode männen, och att en god man behöver både instruktion/introduktion som tydliggör uppgift och ansvar samt ett kontinuerligt stöd/ handledning för att kunna hantera sitt uppdrag på ett bra sätt. I studien ställs det några frågor om utvecklingsområde som upplevs svåra i nuläget; vilken kompetens behövs och hur utreder man lämpligheten? Vilka utbildningsinsatser behövs? Vilken roll och vilket ansvar har god man?

11

står inget i lagtexten heller om vem som är lämplig för uppdraget och på vilket sätt det ska skötas. Gode männen är inte säkra på om de gör rätt vilket är allvarigt med tanke på deras ansvar för barnen. För att inte bli inblandad i den komplexitet som hela bemötandet innebär och börja driva barnets behov utifrån sina egna bedömningar måste de verkligen få

kontinuerligt och ständig hjälp. Studiens resultat visar att gode män är de aktörer som ofta står utanför kommunens interna samarbete. Gode män är inte delaktiga i de diskussioner som förs mellan kommun och migrationsverket innan överenskommelser tecknas (Andersson och Karlsson, 2010).

En av svårigheterna för gode män är samverka med olika myndigheter. Enligt Backlund, Eriksson, Greiff & Åkerlund (2012) ett fungerande samverkan krävs mellan socialtjänsten, skolan, BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) och god man för att motagandet av de

ensamkommande barnen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Författarna i studien har lagt fokus på socialtjänstens mottagande av barnen och resultatet är att det kan se mycket olika ut. Ett generellt mönster är att många av aktörerna har oklara ansvarsområden samt delvis

bristande kunskap som leder till brister i samverkan. Som de intervjuade barnen och socialarbetarna framlägger är att godmanskapet fungerar mycket olika från fall till fall. En annan svårighet som ensamkommande barn upplever enligt Backlund m.fl. (2012) är

separationer som innebär påfrestande och upprepade separationer från vänner, gode män och personal. Ett av de intervjuade barnen fick flytta och byta god man; …”Hon tyckte mycket om

sin gamla god man, som kom från samma land och alltid frågade henne hur hon mådde. Hon ville inte byta.” (Backlund m.fl. 2012 s.93).

I studien framgår det att de flesta av barnen tycker att de har blivit bra bemötta i Sverige men däremot uttrycker de en svårighet med att få kontakter och skapa nya relationer. Ett av de intervjuade barnen beskriver första mötet med sin gode man på följande sätt:

”Första gången var jag lite rädd… Men nu känner jag dem. De är som min mamma och [mina] syskon /---/ Från början var det svårt eftersom vi hade olika kulturer och olika språk. Men sen fattade vi skämt och förstod varandra /---/ när jag kom sa de att jag skulle leva på samma sätt som deras barn i huset… de blev god man också” (Backlund

12

Sociala stöd, en viktig faktor i ensamkommande barns liv

Vi har valt att presentera två vetenskapliga studier från internationell kontext som handlar om asylsökandes situation. Forskningen är relevant för oss eftersom den handlar om vikten av det sociala stödet och det går att de gode män som en viktig länk i det. Ensamkommande barn som kommer utan sällskap av sina föräldrar eller vårdnadshavare och söker flyktingasyl är i riskzonen för att utveckla psykiska problem på grund av livssituationerna och erfarenheterna

som de bär med sig före, under och efter flykten. Mels, Derluyn och Broekaert (2008) har

gjort en fallstudie som handlar om sociala stöd i ensamkommande barns liv. Fallstudien

utfördes på en medelstor asylförläggning och forskarena har som utgångspunkt att reflektera över vårdsystemet för ensamkommande barn. Systemet är baserat på deras juridiska

klassificering och siktar det på känslomässiga, sociala behov och stöd. Situationen för ensamkommande barn kännetecknas av ett betydande avbrott i det sociala nätverket och förlust av föräldrastöd och det riskera deras psykiska välbefinnande. På asylförläggningen erbjuds bra kvalitet på socialt stöd men det leder även till sociala konflikter. Studien visar att pojkarna uppskattar de sociala stöd som de får ifrån personalen och har en god relation till de anställda samt de har inte svårt att be om hjälp från personalen (Mels, m.fl. 2008).

Studien av Mels m.fl. (2008), visar att asylförläggningen ger stöd som socialt sällskap, informativt stöd (stöd från omgivningen) och en liten del av emotionellt stöd som innebär att

barn är i behov av särskilt stöd.Personalen på asylförläggningen ses av barnen som närmaste

och viktigaste personer för de ensamkommande barnen med hänvisning till att förhindra och

behandla psykologiska svårigheter. Barnens familj som inte är befintliga i nuvarande landet

13

Förberedelser och planering för övergång till vuxenlivet bör därför ligga i fokus för

vårdgivare och social arbetare. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Storbritannien har ökat stort. Få ensamkommande barn beviljas flyktingstatus i Storbritannien och

majoriteten beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i tre år (Wade, 2011).

Myndigheterna har en skyldighet att förbereda alla ensamkommande barn för vuxenlivet. Vad som är bra förberedelse inför vuxenlivet har de som arbetar med barnen inte förstått. Wade (2011) har refererat till Sinclair m.fl. (2007) studie om stabilitet och beständighet som gjorde bland 7399 barn. I studien upplevde de ensamkommande barnen svårare placering och stabilitet. Enligt socialarbetare i rapporten har ensamkommande barn mindre utmanande beteende än vanliga barn och de klara sig bra i skolan. Planering för de ensamkommande barnen som har tidsbegränsat uppehållstillstånd är osäkert och de kan oroa sig inför framtiden. Det behövs parallella planeringar för att ta hänsyn till de olika tänkbara utfallen av

asylprocessen. Såsom den; långsiktig planering för att förbereda ensamkommande barn för

livet i Storbritannien om de få permanent uppehållstillstånd, övergångsplanering för att tillgodose ungdomars behov samtidigt som de är i Storbritannien utan permanent

uppehållstillstånd och returplanering för att förbereda de för att återvända till sitt land ifall de inte få stanna i Storbritannien. Planering måste ta hänsyn till olika rättigheter och

förmåner som arbeta, studie, bostäder och ekonomiskt stöd (Wade, 2011). Det finns brister på forskning angående vägledning och vård för ensamkommande barn. Denna forskning skulle

vara till hjälp för socialarbetare för att kunna hjälpa dem under deras resa.Resultaten visar att

stabiliteten i en stödjande placering, möjligheter för ensamkommande barn att bygga nya liv, börja utbildningen och skaffa ett nätverk för socialt stöd har skyddande effekter (Wade, 2011).

Godmanskap i andra slags relationer-funktionsnedsatta

14

upplevs för personer med funktionsnedsättningar som har personlig assistans och god man. Studiens resultat visar att det uppstår en komplex situation för personer som har assistans, när brukaren inte ha talförmåga och kan inte säga sina behov och önskningar. I sådana fall

påverkas brukarens inflytande och självbestämmande av en ställföreträdare. God man som ger stöd till personer med nedsatt beslutsförmåga, som behöver hjälp att hantera juridiska,

ekonomiska och sociala frågor. I vardagen villkor för inflytande och självbestämmande med LSS-insatser styrs av lagar, regler och organiseringen av stödet. Människor som har

omfattande funktionsnedsättningar är beroende av samhällets organisering av stöd och omgivningens tillgänglighet och uppfattning. De består av dimensioner av både hjälp och makt. I alla relationer som förekommer i vardagen ingår makt, den är föränderlig och kan flytta.

Giertz (2012) kommer fram till att brukaren som har god man i kombination med LSS-insatser och enbart assistans, varken upplever/upplevs ha inflytande eller självbestämande. När brukaren kan förmedla sin egen åsikt då respekteras den av gode mannen. Dilemman angående inflytande och självbestämmande är tydliga vid godmanskap, det beror på oklarheter runt det praktiska genomförandet av uppdraget. Författaren menar att dilemman som förekommer kan bottna i förståelsen av ”normalitet”, vem som ska bestämma och vad som är rimlig agerande. Brukarens situation och inflytande är beroende av gode mannens kunskap om brukarens rättigheter, LSS, brukaren som person och brukarens

funktionsnedsättning. I studien kom författaren fram till att många av de gode männen saknar dessa kunskaper. Innehållet på gode mäns uppdrag är ofta oklart för dem själva, brukaren och andra personer kring brukaren. Detta leder till konsekvenser för brukaren egen utrymme samt frågan om god mans tolkningar av ”brukarens bästa”. Personer som har god man och LSS- insatser är oftast i en position som omsorgsobjekt. En rimlig tolkning för detta kan det vara att trots att förmyndarskapet är borttaget för vuxna finns det en del av tankemönstret kvar. Det efterfrågas inte individens vilja, diagnosen skymmer personen och andra anser sig veta brukarens bästa. I denna position kan även befinna sig personer med kognitiva svårigheter som får hjälp av personlig assistans utan god man. ”Brukarens eget inflytande och

självbestämmande är dock otydlig” (Giertz, 2012).

En betydelsefull faktor är att det finns ett gemensamt erkännande i relationen emellan

15

exempel att god man har kontroll över deras ekonomi och det bekräftas genom att god man sätter gränser för barnen hur de ska spendera sina pengar. Giertz (2012) tar upp begreppen makt och pastoralmakt i sin avhandling som författaren i denna kontext kallar för

omsorgsmakt. Foucaults begrepp, pastoralmakt, ser författaren som en makt med ett

vårdande syfte där makten döljs bakom omsorg och vård i relationen mellan brukare och god man/personlig assisten. Sådan makt är speciellt tydligt hos god man, för att de ska kunna ge brukaren stöd i ekonomiska frågor. Det krävs en total kontroll av personernas ekonomi. Det visar att när personer har LSS-insatser förvandlas hemmet till en arbetsplats. Gode män och brukare väljer att förlägga sina möten utanför hemmet. God man är friare att välja

mötesplatsen än personlig assistent eftersom deras arbetsuppgifter innehåller personlig omvårdnad och hushållsuppgifter (Giertz, 2012).

Sammanfattningsvis i tidigare forskning finns en del beskrivande forskning om gode män men inte så mycket vetenskapligt teoretisk analys av godmanskap och vi kan med vår studie därmed delvis fylla en kunskapslucka.

Teori

Vi hade med oss rollteori redan från början i tänkandet eftersom vi skulle studera gode mäns roll. Enligt Goffman (2000) är rollteori en central teori inom sociologin och socialpsykologin och använts inom många olika områden för att förklara och förstå mänsklig interaktion och mänsklig beteende. Efter att vi utförde intervjuerna insåg vi att materialet även handlar om makt och tillit. För att kunna analysera vårt empiriska material, bestämde vi oss för att

använda begreppen pastoralmakt och tillit. Nedan följer en genomgång av de olika begreppen och teori.

Pastoralmakt

”Pastoral power is a power of care. (Foucault, 1978/2004: 127)”

Lottie Giertz (2012) använder i sin doktorsavhandling begreppet pastoralmakt från den franska filosofen Michel Foucaults (1975/2003). Författaren refererat till Foucault

(1978/2004:166ff; 1983/2000:333ff) som definierar pastoralmakten som en individuell makt

över en annan person. Individen som har maken kontrollerar brukaren genom att individen har fått ett uppdrag i brukarens omsorg. Individen som har fått den här uppdraget har allmänna kunskaper om samhället, myndigheterna och vet brukarens bästa. I en sådan makt

16

brukaren att tänka på samma sätt som hen själv, även om det inte stämmer överens med brukarens vilja. Pastoralmakt är omsorgsmakt för att det ligger hos omsorgsgivare det vill säga god man. Exempel på sådana situationer är då gode mannen följer med barnen på olika möten med myndigheter. Eftersom gode mannen behärskar språket och är insatt i situationen jämfört med barnen. Samtidigt som god man sköter barnens ekonomi. Ojämlikheten ligger i relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare (god man och ensamkommande barn). Makten i en relation är föränderlig och flyttas beroende på kontext och tid. God man har mer makt i början när ensamkommande barn kommer till Sverige. Eftersom barnen är okunniga om det nya samhället och kan inte språket, på så sätt kan de inte påverka möten med olika myndigheter. Efter att de har lärt sig språket och kan mer om det nya samhället då kan barnen säga emot god man. Makten är inte synligt och är något som kan erövras eller innehas.

Pastoralmakt är typisk för en god mans uppgift i sin roll för att den ger ensamkommande barn stöd i ekonomin och kontroller av deras ekonomi, möten med olika myndigeter, skolan och boendet. Den här makten är osynligt och är både positiv och negativ. Giertz (2012) använder begreppet pastoralmakt i sin avhandling för att förstå möjligheter och begränsningar för brukarens inflytande och självbestämmande. Pastoralmakt används även i kontext med omsorgsmakt med likadan betydelse och ses som ett vårdande stöd men samtidigt som kontroll, vilket innebär att makten finns där men under ytan i form av vård och omsorg. Oftast bli pasoralmakten osynligt, det beror på gode mäns skickliga syfte med att stödja och välviljan för ensamkommande barn, på detta sätt märker de inte av maktperspektivet på relationen. Vi använder pastoralmakt i vår studie för att det i alla relationer och möten uppkommer makt. God man har en makt med omsorg som i många fall är osynligt. En del av gode mannens makt är att de har kontroll av ensamkommande barns ekonomi/ekonomiska frågor. För att förstå ensamkommande barns relation och roller till god man vill vi använda som vårt analysverktyg pastoralmakt.

Rollteori

17

Gode man har olika sociala roller och i rollerna finns olika förhållande som position, rollbeteende och rollkonflikt. God man kan påverka sin roll genom hur de är för andra, vilka de är och vilken status de har. God man personliga fasad är hanns/hennes ålder, kön, utseende, kroppsspråk, retorik, uttryck, gester och andra bokstavliga

uttrycksmedel. Enligt Goffman (2000) när vi människor kommer i kontakt med andra människor då söker vi i allmänhet att skaffa oss upplysningar om andra eller tillämpar vi de upplysningar som redan finns hos den andra individen. Detta medverkar till att definiera situationen och gör det lättare för andra att veta i förväg vad individen (den vi möter) kommer att vänta sig av oss och vad vi kan förvänta oss av individen. Vi människor brukar anpassa oss när vi befinner oss tillsammans med andra, vi försöker fylla de kraven som ställs på oss i samhället.

Enligt Angelöw (2000) och Eriksson (2010) är rollteori summan av de normer som räknar till en viss uppgift eller status. I roller finns förväntningar runt om aktörerna. Rollteorin består i normer och förväntningar som riktas mot en person för att personen innehar vissa positioner. De förväntningarna tillhör samma uppgifter som

positionshavaren ska fullgöra i systemet. När en individ kommer till en position så finns det ett krav på personen att lära sig förväntningar och normer i den nya rollen. Det finns tre olika förhållanden i roller. Position att en person har en position eller är någonting som kvinna, man eller undersköterska. Motpositioner är relaterade till varje position. Rollen, de förväntningar som kännedomen om positionen sätter igång.

Rollbeteende, hur personerna uppför sig. Rollkonflikter anses ha två olika

förhållanden, intra rollkonflikt är att aktören möter olika förväntningar om det riktiga rollbeteendet i en och samma position. Inter rollkonflikt när aktören har flera

positioner mot vilka det riktas motstridiga förväntningar. Med rollteorier kommer vi att förstå gode mans olika roller till ensamkommande barnen.

Tillit

18

av gudomligt inflytande. Tillit har med brist i tid och rum att göra, man behöver inte känna tillit till en människa om hans eller hennes handlingar är ständigt synliga och tankeprocesser är klara. Det huvudsakliga förutsättningen för tillit är inte brist på makt utan det är brist på fullständig information (Giddens, 1999).

Ulla Björnberg (2012) använder begreppet tillit som analysverktyg i sin artikel som heter ”Väntan, ovisshet och tillit. Välbefinnande hos asylsökande barn och föräldrar”. Björnberg (2012) menar att tillit innebär socialt inlärda och socialt bekräftade förhoppningar som personer känner vilka påverkar varandra i informella kontexter och formella institutioner. Tillit är en komponent på hur vi människor i interaktion tolka sociala situationer, att känna tillit är att vilja se andra människor och att själv vilja bli sedd av de som deltar i en

socialinteraktion. Att ha tillit till någon annan är att kunna lita på att de som man samspelar med följer gemensamma regler. Ulla Björnberg (2012) artikel handlar om asylsökande barn och deras föräldrar, villkor för välbefinnande och förmågan att hantera svårigheter och problem som handlar om begreppen socialt kapital, tillit och socialt erkännande. Dessa begrepp uttrycks inom politiska mål i asylpolitiken och inom regelverk som hanterar asylsökande situation. Författaren vill lyfta fram rättigheter och möjligheter kopplat till ekonomi, boende, kontakt med myndigheter samt hur dessa medverkar till socialt kapital och motståndskraft. Enligt Björnberg (2012) en del asylsökande har dåliga erfarenheter av

handläggare på Migrationsverket. Några föräldrar som deltog i studien nämner att deras barn har blivit upprörda och gråtit under intervjuerna med handläggare vid Migrationsverket. För asylsökande familjer har tillit till myndigheter påverkat det egna och familjens hälsa. Studien har utifrån intervjuerna visat att det funnits tillit men också att det brustit i tillit (Björnberg, 2012). I vår studie använder vi begreppet tillit som redskap i analysen för att tillit är relevant för studiens syfte, att förstå gode mannens och ensamkommande barns tillit till varandra.

Metod

19

Kvalitativa intervjuer är lämpliga för studiens syfte. Med kvalitativa intervjuer får man

resultat i form av riklig data som visar på djupet och ger mångsid ig kunskap. Studiens syfte är att förstå gode männens uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn utifrån gode männens egna erfarenheter och tolkningar. Vi befinner oss därmed inom en hermeneutisk tradition genom vårt interesse för att förstå och tolka människors interaktion och handlingar. Thomassen (2007) menar att hermeneutik är läran om tolkning eller att uttolka texter och meningar. Det används även inom språk, religionsvetenskap och språkvetenskap. Genom hermeneutiken ska man nå, förstå den människliga värden, förhålla sin förstålse till tillvaron, exponera de grundläggande strukturerna i personernas verklighet, förstå sociala dimensioners mening som är beroende av tid, rum och sociala miljöer. Inom hermeneutiken söker man inte absoluta sanningar om exempelvis gode mannens roll utan kunskap om hur denna roll kan tolkas med medvetenhet om att den rollen tolkas på olika sätt av olika individer (Thomassen, 2007).

Enligt Thomassen (2007) består förståelse av en icke medveten förförståelse och det ä r enbart mot bakgrund av den förståelsen vi har som vi kan få uppfattning om mening i det nya vi möter. Det är rimligt att redogöra för vår förförståelse samt vår medvetenhet om den. Vår förförståelse grundar sig i att dels vi har ett intresse om god mans uppdrag, roll och relation och det intresse

har väckt på vår verksamhetsförlagda utbildning. Dels med litteraturen och forskningen på

området, men även genom att vi följer samhällsdebatten som diskutteras ibland. Vi har en viss förförståelse om ämnet. Vi har reflekterat över vår förförståelse under arbetets gång att den förförståelse som vi har inte ska påverka analys av materialet. Ingen av oss har jobbat som god man eller på HVB- för ensamkommande barn.

Urval

Urvalet har skett genom att vi kontaktade överförmyndarnämnden i en kommun för att komma i kontakt med gode männen för intervjuer. Vi fick svar från överförmyndaren att kontaktuppgifter till gode män är sekretessbelagda och vi skulle vända oss till kommunens jurist. Vi valde då att prova ett annat sätt. Inom vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi kontakt med en del gode män som vara intresserade av att ställa upp i en intervju. På grund av svårigheter att få tag i intervjupersoner har vi också använt oss av ett

20

intervjupersoner först. Sedan hjälpte de oss att komma i kontakt med de andra

intervjupersonerna. Vi kunde inte styra kön eller nationalitet på intervjupersonerna i vårt urval, så att det blev fyra kvinnor och fem män. Men vi har inte heller haft för avsikt att analysera utifrån ett genusperspektiv, ålder eller utbildning. För att uppfylla vår forskning syfte och frågeställning har vi valt att göra 9 intervjuer, vi tror att vi kan få en bra inblick av hur gode mäns uppdrag, roll är och deras relation till ensamkommande barn. Vårt krav för intervjupersonerna är att gode män måste ha erfarenheter som god man och att vara god man för minst två ensamkommande barn. Det innebär att vi har ett urvalskriterier på så sätt kan de ha mycket erfarenheter och resonera mer om sig själva och deras roller. Troligen kommer vi få en bättre inblick över ämnet. Vi har valt att huvudsakligen utföra vår studie tillsammans. Det som vi har delat upp har varit den tidigare forskning för att kunna läsa så mycket litteratur som möjligt.

Genomförande

Intervjuerna genomfördes i ett bibliotek och pågick i 30-60 minuter. Vi valde först och främst mindre grupprum när vi hade möjlighet till det för att skapa personligt stämning med

intervjupersonerna. Vi gjorde intervjuer var för sig för att undvika stress och påtryckning hos intervjupersonerna samt spara tid. Intervjuerna spelades in på mobilen, informationsbrev (se bilaga 1) och intervjuguide (se bilaga 2) skickades i förväg till intervjupersonerna, där det stod bland annat om studiens syfte, upplägg och information om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan de avbryta att medverka i studien. Samt vår kontakt uppgifter och samtycke om inspelningen. Vi frågade ännu en gång om inspelningen innan vi satt i gång varje intervju. Intervjusvaren blev olika på grund av att gode männen hade olika erfarenheter av sitt uppdrag, någon av gode mannen hade varit god man i 16 år andra i bara 1 år.

Intervjuerna blev olika på grund av att några av gode männen var mer pratglada och ville berätta mer än bara svar på intervjufrågan. En del andra var mer konkreta och mer specifika och höll sig bara till svar på intervjufrågorna.

I analysen av intervjuerna har det förfarandet som kallas tematiska analyser använts.

Analysprocessen kännetecknas av sortering av intervjusvaren, reducering genom att

21

oss att besvara våra frågeställningar. Därefter hittade vi relevanta teman. Citaten ordandes i

teman som döptes till god mans uppdrag, god mans roller och god mans relationer till de ensamkommande barnen. Vi hittade därutöver två teman som gick på tvärs och som handlade om att sätta gränser för sitt uppdrag, roller och relationer och ett annat som handlade om utbildning och god mans kompetenser Några av teman var styrda av studiens syfte medan andra kom fram till för att besvara vårt syfte. Med utgångspunkt i studiens syfte analyserades sedan de valda delarna av intervjuerna som ordnats i teman med hjälp av teoretiska begrepp

som pastoralmakt, rollteori och tillit. De olika intervjupersonerna benämns i resultat- och analys

delen bara som god man, för att vi tycker att det är oerhört viktigt att avidentifiera våra intervjupersoner.

Etiska överväganden

Etiska synpunkter och värderingar bör alltid vara aktuella i varje fas av studien och i alla val som vi utgör. En fråga som vi ständigt ställde till varandra, kan någon komma till skada

genom att ingå i studien, vilka konsekvenser medför studien för de olika aktörerna? Studiens

syfte är attförstå gode männens uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn vilket

innebär att vi inte eftersträvar att visa vilka specifika barn de pratar om eller vilka gode män det handlar om. Vi studera deras roller utan att prata om något specifikt ärende och frågorna har inte varit personliga ställda till gode männen utan mer generaliserat för deras arbetssätt och uppfattning om deras roll. För att vara säkra att vi inte påverkar negativt eller skada intervjupersonerna och ensamkommande barns integritet har vi gjort en etisk egengranskning av vårt studieprojekt inför rådgivande etisk granskning som visade sig att vi behöver inte ansöka för etisk rådgivning.

22

jobbar i. Vi tycker att det är oerhört viktigt att avidentifiera våra intervjupersoner. Med konsekvenser menas att forskaren ska reflektera över vilka möjliga konsekvenser som studien kan orsaka för intervjupersonerna men också konsekvenserna för gruppen som

intervjupersonerna tillhör (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har reflekterat över gode mäns möjliga konsekvenser, som är en viktigt etisk synpunkt och vi har haft extra hänsyn så att vi inte orsakas någon skada till gode männen med vår studie.

Studiens tillförlitlighet

Vi konstatera att vår studie inte är generaliserbar, för att vi inte kan ge en generell bild av gode mäns uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn utifrån bara nio intervjuer. Vi har inte det i syfte heller att göra utan vi har valt att utifrån dessa intervjuer ge en överblick i gode mans uppdrag, roll och relation till ensamkommande barn. Enligt Kvale (1997) med begreppet validitet och reliabilitet menar att svårigheter inom den kvalitativa forskningen är mätinstrument och uttolkar av resultatet. Begreppen reliabilitet och validitet är två begrepp som passar väl in när man genomför en kvantitativ undersökning men eftersom vår studie är en kvalitativ blir det svårt. I en kvalitativ studie genomförs inte en mätning utan förfataren beskriver mer ett visst underverk och utgår från induktion, det blir svårt att kontrollera om man verkligen mäter det man haft som mål. Genom att ställa diskussion eller öppnafrågor intervjuaren minskar risken och undviker missuppfattningar mellan dem. Detta gör att

intervjuerna mäter det som kan mätas och att validiteten i denna uppsats är bra (Kvale, 1997).

Studiens trovärdighet ska alltid relateras till studiens syfte, trovärdigheten ökas genom att intervjupersonerna läser transkriberingen av deras intervjuer och ge sina synpunkter på det (Ahrne & Svensson, 2011). Intervjupersonerna i vår studie fick inte läsa det transkriberade materialet. För att tiden inte räckte till en granskning tillsammans med intervjupersonerna och detta kändes inte nödvändigt. I vår studie har vi varit transparenta och redogjort det tydligt för läsaren hur vi har tänkt oss och resonerat kring vårt metodval, detta gör att vår studie är trovärdig. Enligt Svensson & Ahrne (2011) studiens transparens inverkar på studiens

23

Resultat och analys

I resultatet kommer vi lyfta det som framkommit vid intervjuerna med gode männen till ensamkommande barn. Totalt intervjuades 9 personer. Vi kommer analysera detta med hjälp av teori och begrepp såsom rollteori, pastoralmakt och tillit, för att uppnå studiens syfte som är att utifrån kvalitativa intervjuer förstå gode männens uppdrag, roll och relation till

ensamkommande barn. Vi kommer även besvara våra forskningsfrågor som är, ”hur tolkar gode män sitt uppdrag och vad har gode män för erfarenheter av sin roll och relationer till ensamkommande barn?” Avslutningsvis kommer en sammanfattning där våra viktigaste resultat lyfts fram. För att kunna förstå gode mäns uppdrag bättre har vi valt att analysera det med begreppet pastoralmakt. Med rollteorin kommer vi att analysera gode mäns olika roller och begreppet tillit gör det lättare för oss att förstå god mans relation till ensamkommande barn. I avsnittet som heter gode mäns gränser i uppdraget använder vi oss av pastoralmakt och tillit för att få en bättre förståelse. Slutligen i det sista avsnittet, i resultat och analys, behovet av utbildning och kompetens relaterar/refererar vi till tidigare forskning som förstärker vår studie.

God man är som en spindel i nätet

Hur gode män utses är olika. Enligt gode män som vi intervjuade är det olika hur en god man utses. Vi kommer att berätta hur processen har gått till att bli god man för några av dem. Två av de gode männen har alltid varit intresserade av flyktingfrågor. En av dem har jobbat på olika sätt med flyktingar. När hon blir pensionär bestämmer hon sig för att göra något meningsfullt och anmäler sig till överförmyndarnämnden för att bli god man. Hon tycker att det är väldigt spännande och känner att hon gör någon nytta åt någon och får tillbaka väldigt mycket. Ensamkommande barn är härliga individer, tycker hon. Enligt gode männens första kontakt med barnen tas efter att de har fått förfråga från överförmyndarnämnden om de vill bli god man för ett specifikt barnen. Vid första mötet förklara gode männen att de inte samarbetar med migrationsverket eller andra myndigheter ”jag är på din sida och är här för att hjälpa dig” säger en av de gode männen som vi intervjuade. En annan god man beskriver sitt uppdrag så här:

24 stöd i själva utredningen också och hjälpa till när det behövs i emellanåt att ge lite goda råd.

De gode männen som vi intervjuade jobbar väldigt fritt. De kan jobba hur mycket eller lite som helst egentligen. Hur mycket gode män jobbar beror på hur engagerade dem är i ärandet. Många av gode männen påstår att ensamkommande barn brukar kalla dem för deras svenska mamma/pappa och det är den rollen som gode männen känner att de har. De följer med ungdomarna till olika myndigheter såsom skolan, föräldrar möte, hälsosjukvården, läkarbesöken, handla, migrationsverket, skatteverket, socialtjänsten, polis, domstolar och hjälper de med ekonomiska frågor. I vår studie anser gode männen att de lägger mycket tid på att skapa en relation oavsett svårigheter som dyker upp på vägen, vilket är positivt enligt dem. Vissa ensamkommande barn har varit med traumatiserande händelser och behöver mycket mer hjälp som inte ingår i uppdraget. God man ska vara med och stötta ungdomarna när de kommer till Sverige. Många av ungdomarna är väldigt ledsna och då får gode mannen finnas där och höra mycket av det ungdomarna har varit med om. Det är både glädje tårar och ledsna tårar som kommer, många gånger blir även gode män väldig berörd av barnen berättelse. En av dem säger så här:

Kommunerna började med massa konstiga bestämmelser efter 2006 när de tog över det så börja ännu mer konstiga grejer hända för då varje kommun tolkar efter sitt eget huvud. Man gör det fortfarande idag men det är kanske lite mer samordning idag än det var från start. Alla hade sina egna idéer om hur det skulle fungera men man ser på uppdraget annorlunda idag och vissa kommuner begär mycket mer.

En av gode männen har haft uppdraget sedan migrationsverket hade ansvaret för gode män. Migrationsverket lämnade över gode mans ansvar till kommunerna 2006. Det var en viktig lagändring som ledde till att god mans uppdrag förändrades.

Från början var det tufft för kommunen och ta på sig det ansvaret eftersom det var något nytt och kommunen visste inte riktigt hur dem ska hantera det på bästa sätt eftersom det inte fanns några lagar på hur gode man ska handskas med

ensamkommande barn.

Många kommuner hade rutinerna att de ska ha god man för dessa barn, för det var väldig svårt för personalen på boendena att vara överallt. En av de gode männen berättade så här:

25 bestämma tider med personalen, hit och dit det är mycket lättare för mig att jag hämtar ungdomen från skolan kör till lasarettet och sedan köra tillbaka till skolan. Det är alltså mycket administration och opraktiskt.

Gode mannens uppdrag är i förändring som alla andra uppdrag. Det försvårar gode männens

arbete, men även för boendepersonal och barnen blir det svårt ibland. En gode man berättar

om förändringar så här:

I en kommun begär man orimligheter av god man, plötsligt så har man sagt att något arvode få ni inte förre än vad fjärde månad och det bestäms liksom fort över natten. Men däremot så betalar vi i kommunen alla tolk fakturor själv och alla andra utlägg som tågresor till andra ställen osv. och så har vi varje månad skickas in tillsammans med arvode. De här har vi fått läggas ute med en månad men sen har vi skickat in för att få betalt månaden efter så det har ju blivit en månads utlägg det är slut med det nu. Vi fick ett brev igår, om det överstiger fem tusen per månader per barn då får man ut annars få man ligga ut i fyra månader med tolk fakturer men vem kan ligga ute med fyra månader. Du få vara väldigt rik för att vara god man i kommunen men det är den enda kommunen som har på det sättet.

Citatet ovan visar att det har skett en förändring i gode mannens uppdrag i arvode, det vill säga betalning. Nu pratar gode mannen för en viss kommun men oroligheten för förändringen finns bland alla gode män vi intervjuade.

En del av god mans uppdrag är att sköta ensamkommande barns ekonomi. Gode männen som vi intervjuade berättar att de har kontroll över barnens ekonomi.

Till exempel att det här kanske inte är så bra att köpa för du har inte tillräck ligt med pengar det kanske är bättre om du har sparat i några månader om du ska köpa det här… det är inte alltid de tycker det roligt och spara eller om de inte får det som de vill men det gäller bara och sätta en gräns.

Om de är yngre så tar jag kortet och ge de pengar varje vecka istället sedan när jag litar på dem så ger jag kontokortet. De lär sig av sina misstag jag är lärare och vet hur jag ska lära de att ta hand om deras ekonomi.

26

använda de pengarna till körkort eller till framtiden.

Många av ungdomarna tar till sig de råden dem får från sina gode män, medan andra struntar i det enligt gode män. Alla gode män som deltog i studien säger att de kontrollerar och lär ensamkommande barn hur de ska hantera pengarna. En annan god man tycker att hen har makt och kan bestämma vart barnet ska bo.

… om jag inte tycker om att barnet ska bo kvar någonstans så har jag makten, det är jag som kan bestämma om barnet ska flytta därifrån och igen annan. Nu blir det ju oftast ett samarbete men jag har alltså den rätten nu.

Gode männens uppdrag är ett komplext och obegränsat uppdrag. Det är komplext för att i deras uppdrag ska de klara av många delar samtidigt till exempel kontakter med myndigheter som berör barnet, skolan och hälsosjukvården. Gode männen menar att deras uppdrag är obegränsat för att de kan jobba hur lite eller mycket som helst. Detta beror på hur mycket barnen kräver och hur gode mannen vill engagera sig. En annan anledning till uppdragets komplexitet är att det omfattar kontroll, makt och omsorg. God man kanske inte är tillsatt för att utöva makt och kontrollera men att ge omsorg som är grunden vilket är positivt. Det är ett förtroendeuppdrag de blir utsedda från en myndighet och är legitimerad (Giertz, 2012). Utifrån begreppet pastoralmakt är det lättare att förstå gode mannens uppdrag. Pastoralmakt betyder att den som ger omsorg har makt över den som får omsorg och att makten legitimeras genom att det handlar om ett offentligt uppdrag. Det offentliga uppdraget i sin tur innebär att makten får vissa funktioner till exempel att disciplinera och kontrollera. Det innebär att god man i sitt uppdrag har makt som döljer bakom omsorgen. Gode männen som vi intervjuade definierade omsorgen som att vara behjälpliga för ensamkommande barn och vara på deras sida. Maken är osynligt och utövas omedvetet för att det ingår i deras uppdrag att vara kontrollanter.

Gode männen hjälper barnen med deras ekonomi och ekonomiska frågor. Detta innebär att de har kontroll över deras ekonomi och visar någon sorts omsorgsmakt. De ska följa med

27

alltid i samhället. Detta är på grund av att de inte kan språket och vet inte hur samhället fungerar därför är god man som en styrka och vägledare till ensamkommande barn i det nya samhället. När barnen har lärt sig svenska språket och känner till mer av det nya samhället kan de säga emot god man för att de inte är så pass beroende av god man. Giertz (2012) menar att makten i en relation är föränderlig och flyttas beroende på kontext och tid.

Pastoralmakt förekommer i gode mans uppdrag, de försöker styra ensamkommande barns tänkesätt och detta är den som kallas för disciplinering (Giertz, 2012). Typiskt exempel är att gode män försöker övertala barnen att spara pengar och inte köpa dyra märkeskläder för de inte har råd med. Det vill säga att tänka på samma sätt som gode mannen gör. God man är på ensamkommande barns sida och vill deras bästa till exempel när det gäller att spara pengar eller på möten med myndigheter, men det är inte säkert att barnen har samma åsikter som gode mannen. Eftersom ensamkommande barn har blivit vuxna, jobbat och slitit i tidigt ålder är barnen inte vana att en okänd människa bestämmer över dem. De här barnen/ungdomarna vill vara som alla andra ungdomar i samhället. De vill ha trendiga prylar för att vara med

gänget i skolan och inte känna sig utanför. Sådana situationer skapar dilemma mellan god

man och ensamkommande barn. Å ena sidan har inte barnen råd till allt de kräver å andra sidan vill gode mannen att barnen spara en del av sina pengar för framtiden. Det skulle vara lättare att förstå ensamkommande barns önskemål och tryckningar från samhällets sida, om gode män sätter sig in i barnens position. För att en del av barnen kanske inte ser det som hjälp och stöd utan som kontroll och disciplinering. Sammanfattningsvis kan vi säga att god mans uppdrag är mer än vad det står i lagtexten. Detta innebär att god man gör mer än vad de är skyldiga till att göra. Uppdraget handlar om omsorg i första hand och det finns makt i form av kontroll och disciplinering som är viktigt att tydliggöra för att makten inte ska bli negativ för barnen.

God mans roller

28

God mans föräldraroll

En av de gode männen berättar så här om sin roll:

Jag kan säga att jag har en nära relation med mina ungar men min roll till dem är inte 100 % som deras förälder. De ensamkommande barnen brukar faktisk säga till mig, jag är i deras förälder ställe här i Sverige.

Sex av nio av de gode männen som vi intervjuade såg sig som en förälder till de

ensamkommande barnen för att dem kommer utan vårdnadshavare. Men även om gode mannen har en föräldraroll så ska de ha en viss distans och gräns till dessa barn och

ungdomar. En del av ensamkommande barn har svårt att förstå ibland att god man inte är en kompis, de kan ha nära relationer till varandra till och med att god man kan vara i föräldrars ställe i viss mån men som god man måste man ställa vissa krav för att behålla avstånd. En av de gode männen säger:

Jag ser mig som den svenska föräldern, jag är din svenska pappa just nu säger jag därför att det finns ingen annan som tar den rollen, boendet gör inte, socialtjänsten gör inte det heller då pojkarna står helt ensamma och då kan jag inte låta bli att bli deras svenska pappa. Men det kanske ligger lite utanför från uppdraget men jag ser det ändå som en plikt att ställa upp för dem.

God man har alltså samma beslutsrätt kring barnen som en förälder har men de har inte försörjningsplikt och inte uppfostrarrollen. Sammanfattningsvis handlar det om att god man fyller ett slags tomrum till ensamkommande barn. Mycket av det gode mannen gör inte ingår i deras uppdrag. Barnen har inga andra kontakter i det nya samhället.

God mans åhörarroll

God man är lyssnare i sin roll. Tre av de gode männen som vi intervjuade upplever

29

Gode mäns uppdrag och vilka förväntningar de har på barnen och tvärtom förändras med tiden. God mans uppdrag blir anpassbart i olika svåra situationer som uppstår med

ensamkommande barn samt uppfylla uppdragets förväntningar och krav. Genom Goffmans (2000) teori om roller där det finns sociala positioner är det lättare att förstå gode mäns olika roller. När vi människor kommer i kontakt med andra söker vi upplysningar om andra eller tillämpar vi de upplysningar som redan finns hos den andra individen. Detta medverkar till att definiera situationen och gör det lättare för andra att veta i förväg vad individen den som vi möter kommer att vänta sig av oss och vad vi kan förvänta oss av individen. Vi människor brukar anpassa oss när vi befinner oss tillsammans med andra och vi försöker fylla de kraven som ställs på oss i samhället. Enligt Angelöw m.fl. (2000) rollteori är summan av de normer som räknar till en viss uppgift eller status. För att analysera de olika rollerna kommer vi att sätta in rollerna i de tre olika förhållanden i roller som är position, rollen och rollbeteende. God mans uppdrag är ett uppdrag som där förväntningar skapas utifrån deras position och dessa ger kännedom om hur de uppför sitt uppdrag. Position förskjuter sig på olika sätt i samband med interaktionen mellan god man och ensamkommande barn.

30

mellan god man och ensamkommande barn påverkar deras relation och förhållande. Den vanliga diskussionen är att motivera barnen att gå i skolan, tycker en del av gode männen. Sammanfattningsvis kan vi säga gode män har olika sociala roller och i rollerna finns olika förhållande som position, rollbeteende och rollkonflikt. Positionen bestäms inte bara av

uppdraget och normer utan också i interaktionen mellan gode män och ensamkommande barn.

Gode männens relation till ensamkommande barn

När ensamkommande barn kommer till Sverige så träffar de olika människor för det mesta myndighetspersoner. De vet inte om man är från myndigheten eller är på deras sida därför kan de inte öppna upp sig och vågar inte berätta allting säger de flesta av gode männen som vi intervjuade. En av de gode männen beskriver fösta tiden i deras uppdrag med barnen:

Egentligen kastar vi oss över de här barnen med socialassistent, god man, läkare, personal från boendet osv. De blir yra i huvud av alla människor som rör sig runt kring dem.

De ensamkommande barnen vet inte hur det här landet är uppbyggt och vilken funktion en god man har i deras liv. Det finns ingenting som heter god man på deras språk, ordet god man finns inte överhuvudtaget. Då gäller att förklara det ordagrant i de första mötena. För det flesta tar det tid tills de får tillit och skapar relation. En av de gode männen fixar lite kläder och sådana saker för det behöver de i början samtidigt som dem bygger relation. Enligt gode männen är relationen med barnen oerhört viktigt och de lägger mycket tid på att bygga upp en relation. De första månader när de ensamkommande barnen kommer till Sverige, anses god man att deras uppdrag vara svårbegriplig för barnen som inte vet om de kan påverka deras asylprocess eller inte. Efter några månader börjar deras myndighetsroll utvecklas till en mer nära relation på grund av att de umgås mer och lära känna varandra mer. En av de gode männen berättar att det finns svårigheter att bli accepterat som kvinna i början:

De kommer i kontakt med skolvärlden som är mest kvinnliga lärare, sjukvården och är jag då kvinnligt god man så det är mycket sådant i början men det är mest kvinnor kring dem. Det tar ett tag tills de accepterar kvinnor runt omkring sig, för i deras länder är kvinnorna bara männens förlängda arm ju.

31

en del av gode männen som blev intervjuad. Så här beskriver några gode männen sin relation med barnen:

… väldigt nära relation har jag till dem, jag vet inte om det är rätt av mig men de ser mig nästan som en mamma eller mormor, så det blir lite mamma roll oftast de kallar mig för sin svenska mamma…

… jag är din svenska pappa just nu säger jag därför att det inte finns någon annan som tar den rollen och pojkarna står det helt ensamma och då kan jag inte låta bli att bli deras svensk pappan. Men det kanske ligger lite utanför uppdraget men jag ser det ändå som en plikt att ställa upp för dem.

De flesta av gode männen som blev intervjuat beskriver sin relation med ensamkommande barn som en nära relation. Gode männen anser att det första som måste göras är att skapa en relation med barnen. De är olika och det beror helt på vad de har i bagaget. Vissa av barnen är traumatiserade och andra har ingen tillit till någon annan som helt plötsligt kommer utifrån. En helt okänd människa som presenterar sig att vara deras gode man. Det viktigaste är att bygga relation och att utgå från ungdomens situation för att det är de som få styra hur mycket det är de vill öppna sig eller inte, att knyta an till gode mannen får absolut inte snabbas på den processen, det krävs att ge tiden tid. En av de gode männen beskriver tillit så här:

Jag försöker att ensamkommande barn lita på mig, att de berättar allt till mig i alla fall tillfälligt… jag är lite som deras vårdnadshavare kan man säga… som pappa.

För att skapa relation och kunna samarbeta krävs tillit. Gode männen umgås med

ensamkommande barn, efter några månader skapas det en relation. Här börjar barnen lita på gode mannen mer och mer och förstå att de inte är någon myndighetsperson. Vidare beskriver en god man lögner som hen har fått höra av ensamkommande barn. Det är definitiv svårt att tro att en pojke som ser ut som 25 skulle vara 16 år, säger hen. Det svåraste är att gode männen får höra en hel del lögner men även när de här lögnerna kommer fram vill gode männen så gärna tro att det här är sant och inte är lögner. Gode männen måste ta det här och tänka efter väldigt mycket, varför lögnerna har uppkommit? En god man beskriver så här om sin förståelse:

32

Fyra andra gode män som medverkat i studien hade förståelse och full respekt för ensamkommande barns berättelse även om gode männen visste och ibland avslog deras lögner. Dessa barn har upplevt traumatiska händelser i deras länder, resan till Sverige har inte varit lätt och varierade från tre månader upp till ett år. Det finns många olika orsaker som ligger bakom ensamkommande barnens nödlögner, säger en av gode mannen. En annan berättar att det blir svårt att tro på vissa historier men då väljer barnen inte pratar öppet på det sättet blir relationen inte detsamma.

Relationen tar inte slut när god mans uppdrag upphör. Gode männen som vi intervjuade i studie berättade om att de har fortfarande kontakt med densamma barn som de har varit god man förr. En av de gode männen berättar så här:

2008 fick jag min första pojke men vi har fortfarande kontakt, han är vuxen nu och klarar sig själv och det gör han mycket bra själv. Han skaffade sig bil för lite sedan då har han bett min man att han ska stå för bilen då bli försäkringen mycket billigare, då gör han det… De har inga här i Sverige… det är mysigt att träffa dem.

Många av de gode männen har kontakten kvar med ”sina” barn en del inte. De tycker att det är jätteroligt när de kan ha den långvariga kontakten kvar med barnen och de eftersträvar det. Relationen och kontakten med ensamkommande barn styrs i första hand av barnen själva. Det är barnen som avgör hur mycket eller lite de vill att god mannen ska engagera sig, ibland blir livslånga relationer mellan god man och ensamkommande barn.