• No results found

Underlag för arbetet med inriktningsbeslut och det fortsatta översiktsplanearbetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Underlag för arbetet med inriktningsbeslut och det fortsatta översiktsplanearbetet"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Marks kommun Postadress:

511 80 Kinna Tfn växel:

0320 21 70 00

KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET

2011-08-17

Underlag för arbetet med

inriktningsbeslut och det fortsatta

översiktsplanearbetet

(2)
(3)

Innehåll

Innehåll ... 3

Inledning ... 5

Bakgrund och uppdrag ... 5

Syftet med inriktningsbeslutet ... 5

Processen ... 6

Medborgardialog i ett tidigt skede ... 6

Vardagslivskartläggning ... 7

Politiskt arbete med strategiska frågor och inriktningar ... 7

Seminarieserie ... 8

Utgångspunkter för inriktningsbeslutet ... 9

Långsiktigt hållbar utveckling ... 9

Vardagslivskartläggningens bidrag till inriktningsbeslutet ... 10

De politiska diskussionerna ... 11

Upplägg av det fortsatta översiktsplanearbetet ... 13

Frågor viktiga att belysa ... 13

Arbetssätt och metoder ... 14

(4)
(5)

Inledning

Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan anger kommunens ställningstaganden om framtida mark- och vat- tenanvändning och om användning, utveckling och bevaran- de av den byggda miljön. Översiktsplan är ett av kommunens viktigaste planeringsinstrument och ett strategiskt dokument som är vägledande för efterföljande beslut både för kommu- nen och för andra myndigheter.

Bakgrund och uppdrag

Marks kommuns översiktsplan, ÖP 90 för Mark, antogs av kommunfullmäktige 1991. Till denna översiktsplan hör en komplettering för Mark NV från 1998. Dessa planer ger inte längre tillräcklig vägledning och framtagandet av en ny över- siktsplan prioriteras av kommunstyrelsen. Genom arbetsut- skottets beslut § 145 från 2010-09-20 fick kommunlednings- kontoret i uppdrag att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan.

Arbetet med den nya översiktsplanen påbörjades av kom- munledningskontoret under hösten 2010. Tyngdpunkten i arbetet hittills har legat på en bred medborgardialog och en tidig diskussion med politikerna om de viktiga framtidsfrå- gorna för Marks kommun.

Syftet med inriktningsbeslutet

Översiktsplaneprocessen är en lång process som oftast sträcker sig över flera år. Ett omfångsrikt kunskaps- och pla- neringsunderlag ligger till grund för kommunens ställningsta- gande och synpunkterna hämtas in från en bred samråds- krets vid flera olika tillfällen.

Som en första milstolpe i detta arbete definieras nu en inrikt- ning i det fortsatta översiktsplanearbetet med utgångspunkt främst i det hittills genomförda dialogarbetet. Inriktningen sammanfattar tidiga och övergripande diskussioner om de viktiga frågorna för kommunens framtida utveckling och ger en vägledning om de politiska visionerna för den fysiska pla- neringen. Inriktningen kommer att prövas allt eftersom ny kunskap kommer fram i arbetet med samrådsförslaget samt bli föremål för samråd.

Denna skrivelse ger en beskrivning av processen som har lett till förslaget på inriktningen i det fortsatta översiktsplanear- betet och dess utgångspunkter.

(6)

Processen

Utgångspunkten i arbetet med en ny översiktsplan är att ti- digt involvera kommunens medborgare, olika intressegrup- per, politiker och tjänstemän i en dialog. Avsikten är att ska- pa förutsättningar för ett brett deltagande, bredda och för- bättra kunskapsunderlaget, tidigt diskutera olika frågor och därigenom underlätta för en väl förankrad översiktsplan.

Flera olika parallella processer har bedrivits under vin- tern/våren 2011. Dessa har syftat till att vara ömsesidigt kunskapsgivande, men också till att skapa arenor för att lyfta upp och diskutera de viktiga framtidsfrågorna för kommunen.

Nedan beskrivs de olika processer som också varit tongivan- de för innehållet i och formuleringen av inriktningsbeslutet.

Medborgardialog i ett tidigt skede

Under senhösten 2010 påbörjades en medborgardialog. Det största och mest omfattande steget i detta dialogarbete var att göra en vardagslivskartläggning för hela kommunen – en kunskapande process med medborgarsamverkan. Vardags- livskartläggningens fokus var att förstå hur vardagen funge- rar för invånarna i Mark. Kommunen har bjudit in till ett brett deltagande med avsikten att få in så många olika perspektiv som möjligt. Vardagslivskartläggningen har under flera må- nader engagerat många och resulterat i ett omfångsrikt ma- terial. Processen beskrivs mer ingående nedan.

I arbetet med vardagslivskartläggningen har många barn och ungdomar engagerats genom de olika grupper som har job- bat med uppgiften. Engagemanget har varierat från grupp till grupp beroende på hur de valt att genomföra uppgiften. För att särskilt få in även barns och ungdomarnas syn på Mark har en ungdomslivskartläggning genomförts med hjälp av en gymnasieklass. Klassen med elever från flera av kommunens orter/områden har jobbat med samma uppgift som i var- dagslivskartläggningen. Ungdomslivskartläggningen sam- manfattas i rapporten om vardagslivskartläggningen och ger en kvalitativ bild om hur ungdomarnas vardag ser ut i Mark och deras syn på kommunens framtid. Även de mindre bar- nen har man önskat höra genom att bjuda till en framtids- verkstad för barn och unga den 2 april 2011. Ett fåtal barn berättade om det viktiga i deras närmiljö och vardag samt deras funderingar om framtiden.

Företagarna i Mark har till stor del deltagit i vardagslivskart- läggningen. Flera av de grupperna som har jobbat med kart- läggningen har särskilt bjudit lokala företagare att delta i ar- betet utifrån deras perspektiv som företagare, men även bo-

(7)

ende i Mark. För att få en mer komplett bild om företagarnas förutsättningar här i Mark har ett möte hållits den 11 maj 2011 med syfte att höra företagarnas tankar om framtida potential och utmaningar för Mark samt för att få till stånd en referensgrupp för översiktsplanearbetet.

Vardagslivskartläggning

Från senhösten 2010 till våren 2011 har 20 grupper runt om i kommunen jobbat med en gemensam uppgift - att kartläg- ga sin vardag och närmiljö utifrån den lokala och specifika kunskapen om platsen. Kommunen har bjudit till ett brett deltagande, men inte velat styra arbetssättet allt för mycket, på grund av att uppgiften genomförts av frivilliga krafter. De flesta av de 20 grupper som har jobbat med vardagslivskart- läggningen har samlats kring kommunens aktiva byalag, fö- reningar eller engagerade privatpersoner. Grupperna har jobbat på olika sätt - i mindre grupper eller genom stormö- ten, med enkäter eller diskussioner på Facebook-sida.

Från oktober 2010 till februari/mars 2011 har ett omfångsrikt material tagits fram och lämnats in till kommunen. Materialet ger en bra bild om vilka platser, strukturer och mötesplatser som är viktiga för vardagen i respektive ort eller område.

Grupperna har också fått delge sina tankar om den framtida utvecklingen lokalt och för kommunen som helhet. Dessa tankar har gruppernas representanter sedan diskuterat med politiker och tjänstemän vid en, för vardagslivskartläggning- en avrundande, workshop den 9 april 2011. Rapporten Var- dagslivskartläggning – en kunskapande process med med- borgarsamverkan, Underlagsrapport 2011:1 till översiktspla- nen för Marks kommun samlar och sammanfattar det inläm- nade materialet och i en kartdatabas finns kunskapen som vardagslivskartläggningen har gett.

Politiskt arbete med strategiska frågor och inrikt- ningar

En bred politisk beredningsgrupp med arbetsnamnet Ksau ÖP har träffats vid flera olika tillfällen. Gruppen består av kom- munstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier. Alla politiska partier har bjudits in till deltagande. Under våren har gruppen diskuterat viktiga frågor för kommunens framti- da utveckling, deltagit vid seminarier och följt arbetet med vardagslivskartläggningen. I januari har gruppen genomfört en workshop med fokus på dåtida och framtida utmaningar och potential för Mark. Resultat av denna övning sammanfat- tas i bilaga 3. Framtidsfrågor från denna övning har förts samman med de framtidsfrågor som kommuninvånarna lyfte

(8)

gruppen för avstämningar under översiktsplanearbetet fram- över.

Seminarieserie

Under våren 2011 har olika seminarier engagerat allmänhet, politiker och kommunens tjänstemän. Dessa seminarier har varit inspirerande och kunskapsgivande för både vardagslivs- kartläggningen, med också för arbetet med strategiska frågor och översiktsplanen i allmänhet. Seminarieserien bestod av två för allmänheten öppna seminarier som har ägt rum under två lördagar i Kunskapens hus och besökts av drygt 100 per- soner. Det tredje seminariet i serien hade form av en work- shop som avrundade arbetet med vardagslivskartläggningen och samlade en smalare grupp på ca 60 deltagare.

Det första seminariet genomfördes 26 februari 2011 och bjöd på tankar och idéer från tre föreläsare – Caroline Petersson, Ingemar Gustafsson och Stefan Edman. De gav perspektiv på de stora ramarna för hållbar utveckling genom att prata om miljösmart liv, bortom tillväxtens dilemman och om att

”ro med tre åror mot framtiden”– där den tredje åran är styråran i aktern – vartåt vill vi styra skutan?

Det andra seminariet gick av stapeln 19 mars 2011. Då gavs en mängd kortare föreläsningar under några olika teman.

Teman behandlande några utvalda för Mark viktiga frågor så som företagande, Mark i regionen och vindkraft. Föreläsarna bjöd på sin syn på Mark och inspirerade genom att lyfta fram Marks styrkor och sätta Mark i ett större sammanhang.

Efter ett längre block om tre korta föreläsningar om olika aspekter av vindkraft vidtog en vindkraftsdiskussion med fö- reläsarna och ytterligare tre sakkunniga. På kommunens hemsida finns mer information om föreläsarna och deras framförande vid detta seminarium.

(9)

Utgångspunkter för inriktningsbeslutet

Arbetet med en ny översiktsplan för hela kommunen är en lång process och ställningstaganden i en översiktsplan byg- ger på ett brett kunskaps- och planeringsunderlag. Inrikt- ningsbeslutet är en första milstolpe i detta arbete och inrikt- ningen i det fortsätta översiktsplanearbetet som ges här har sin utgångspunkt i det hittills genomförda dialogarbetet och i de politiska diskussionerna som hittills har förts på en över- gripande nivå om de viktiga framtidsfrågorna. Hänsyn har också tagits till relevanta nationella, regionala och kommuna- la mål och visioner. I det fortsatta översiktsplanearbetet, närmast med en samrådshandling, kommer ny kunskap att tillföras allt eftersom planeringsunderlaget är genomgånget.

Därmed kommer denna inriktning att prövas samt senare vara föremål för samråd.

Långsiktigt hållbar utveckling

I Vision och mål för Marks kommun, antagen av kommun- fullmäktige 2009-11-24, finns kommunens vision samt över- gripande och strategiska mål fastställda. Det övergripande målet om en långsiktigt hållbar utveckling stöds av de stra- tegiska målen om bland annat hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet, goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen. Detta inriktningsbeslut formuleras med syfte att främja dessa mål och kommunens vision om att vara en at- traktiv kommun – en bra kommun att bo och verka i och en kommun där livskvalitet sätts i fokus. Visionen vilar på fem kärnvärden – drivkraft, harmoni, närhet, naturvärden, trygg- het. Dessa är framtagna genom ett brett visionsarbete och har bekräftats även i vardagslivskartläggningen.

Marks kommuns vision och mål vilar på och stämmer väl överens med riksdagens mål om att all utveckling som sker ska göras i hållbarhetens tecken. Vi ska därför planera för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara miljöer. Många nationella, regionala och kommunala mål, så som miljömål, och folkhälsomål, syftar just på att främja en sådan utveck- ling och planering. I översiktsplanearbete utgår man ifrån de målsättningar som en översiktsplan har möjlighet att påver- ka. I det fortsatta arbetet med samrådshandlingen kommer dessa att ingående beskrivas och inverka på ställningstagan- den. Alla relevanta nationella, regionala och kommunala mål, planer och program kommer att tas hänsyn till.

(10)

Vardagslivskartläggningens bidrag till inriktnings- beslutet

De 20 grupper som runt om i kommunen har arbetat med vardagslivskartläggningen har tagit fram ett gediget material om de fysiska och sociala förutsättningarna i kommunen.

Grupperna är ofta samstämmiga kring vilka värden som prio- riteras och vad som är viktigt för ett fungerande och me- ningsfullt vardagsliv. Men eftersom kommunens orter och områden har specifika förutsättningar beroende på struktu- ren, läget, historien, naturen och omgivningen, behöver den framtida utvecklingen bygga på och bejaka just varje områ- des styrka och fördelar.

Gruppernas inlämnade material har i rapporten samman- ställts var för sig och det som är tongivande och viktigt för varje område, särskilt det som har inverkan på översiktspla- nen, har lyfts fram bland annat i form av ett antal nyckelord.

Sammanfattning av dessa nyckelord ger en bra övergripande uppfattning om vilka frågor och företeelser som är viktiga att ha med sig till detta inriktningsbeslut samt att i det fortsatta översiktsplanearbetet studera noggrannare utifrån de specifi- ka lokala förutsättningarna.

Naturmiljöer, naturvärden och naturupplevelser är vid sidan av kulturmiljöer, kulturvärden och kulturlandskapet, någon- ting som förekommer i stort sett i alla redovisningar som identitetsbärare och som det positiva värdet av närmiljön. All slags service, ofta kommunal som skolor och äldreomsorg, vid sidan av vikten av fungerande mötesplatser och sociala nätverk, lyfts upp i positiva och negativa ordalag, därtill en allmän önskan om utveckling och vitalisering. Trafikmiljö, trafiksäkerhet, trafikproblem men framförallt vikten av goda kommunikationer, kollektivtrafik och gång- och cykelvägar poängteras av de flesta grupper. Det efterfrågas mark för nya bostäder av alla upplåtelseformer i olika lägen. Bättre möjligheter för företagandet efterfrågas bl. a. genom ny in- dustrimark och många lyfter upp Marks historia och natur som potential för turismutveckling.

I de ungas kartläggning betonas särskilt vikten av en god kollektivtrafik och gång- och cykelnät, för att underlätta för de ungas mobilitet. Fokus ligger också på den närmiljön som de unga mest rör sig i – kring skolan och på fritiden. Mer va- rierande kultur- och fritidsaktiviteter för unga önskas och avsaknaden av förutsättningslösa mötesplatser vintertid kon- stateras. Bostäder för unga efterfrågas, för att man ska kun- na flytta hemifrån utan att flytta från sin ort eller från Mark.

(11)

Vid mötet med företagarna den 11 maj 2011 har man kon- staterat att kommunen har goda förutsättningar att utveck- las, men att kommunens konkurrensfördelar i det regionala sammanhanget måste lyftas fram, så som möjlighet att er- bjuda attraktiva bostadsområden i trygga, natursköna och sjönära miljöer som ett alternativ till storstäderna. Dessa till- sammans med en välfungerande social infrastruktur, samt kommunikationer ses som en förutsättning för tillväxt och för utveckling av näringslivet i kommunen. Man lyfter vikten om att ha ett tydligt utvecklingsmål som man sedan strävar ef- ter. Man pekar också på vikten om att ha en tydligare profil och identitet, men också en utmaning i att hitta det som ger Mark en spjutspetsposition.

De politiska diskussionerna

Den 26 januari genomförde den politiska beredningsgruppen för översiktsplanearbetet, Ksau ÖP, en workshop där viktiga frågor för kommunens utveckling identifierades och diskute- rades genom grupparbeten. Frågeställningarna handlade om dåtida och framtida potential och utmaningar för Marks kommun. I övningen som genomfördes och den efterföljande diskussionen utkristalliserades olika teman som sedan har haft inverkan på val av teman till seminarierna samt även diskuterats i olika andra konstellationer. Teman som identifi- erades var Mark i regionen, Identitet, Orter och servicestruk- tur, Infrastruktur, Boende, Rekreation, Näringslivs och ut- bildning, Energi och miljö. I inriktningsbeslutet återfinns de första tre teman till största del invävda i den övergripande inriktningen och de andra finns i de tematiska inriktningarna.

Nedan sammanfattas det som togs upp vid Ksau ÖP work- shopen.

Vid workshopen tog flera upp Marks geografiska läge som en stor potential. Det är ”nära till allt” och det finns flera rikt- ningar som kommunen kan utvecklas i. Samarbetet kommu- nerna emellan har varit viktigt historiskt och är ännu viktiga- re i framtiden och uppmaningen om att ”sudda ut gränser inom regionen” framfördes. Befolkningsutvecklingen nämns flera gånger, liksom det som utgör kommunens kvaliteter – småskaligheten, alternativet till storstaden, den unika miljön med närheten till naturen, det öppna jordbrukslandskapet, rekreativa värden, förutsättningar för turism m.m. De många orterna i Marks kommun omnämns både som en stor poten- tial och som en utmaning. Det uttrycks en önskan om att be- hålla och utveckla ”det goda livet i små orter” – och att göra dessa starka och hållbara. Förutom service är kommunikatio- nerna viktiga samt infrastruktur allmänt, inte minst vägar,

(12)

med närheten till naturen lyfts fram som en styrka och kon- kurrensmöjlighet. Naturmiljön och landskapet i Mark är en stor resurs och lyfts fram som en bevarandevärd kvalitet i vardagen och boendemiljön. De stora landområdena kan dessutom utvecklas för näringsverksamhet, exempelvis för vindkraft och för besöksnäringen. Även utveckling av annan förnybar energi lyfts, så som att planera för hållbarhet och minskat bilberoende. De kreativa människorna och de många små företagen i kommunen lyfts fram, samt textilindustrins historia med nya företag inom branschen och som resmål för besöksnäringen. Man behöver dra fördelar av läget i regio- nen, samt höja utbildningsnivån.

De nämnda teman och slutsatser stämmer väl överens med det som uppkommit på workshopen den 9 april 2011, där politiker, tjänstemän och representanter för vardagslivskart- läggningens grupper diskuterade framtidsfrågor. Många var- dagsnära frågor lyftes fram såsom kommunikationer och kol- lektivtrafik, boende, boendemiljö och bostadsutbud, jobbfrå- gor samt kommersiell och offentlig serviceutbud i de orter där man bor.

Vid Ksau ÖP mötet den 18 maj 2011 presenterades ett dis- kussionsunderlag och förslag till inriktningsbeslut. Vid mötet och vid efterföljande möte med Ksau ÖP den 8 juni 2011 dis- kuterades detta förslag. Möjlighet har även funnits i att läm- na skriftliga synpunkter på förslaget. Alla framkomna syn- punkter har till största möjliga grad inarbetats i inriktnings- förslaget.

(13)

Upplägg av det fortsatta översiktspla- nearbetet

I det fortsatta arbetet med översiktsplanen sker en genom- gång av kunskaps- och planeringsunderlaget som ligger till grund för en översiktsplan med hänsyn till i de olika ställ- ningstaganden som görs. Avsikten med detta förslag till upp- lägg är att lyfta upp några av de frågor som är viktiga att belysa framöver samt hur arbetet ska bedrivas. Fler frågor som inte nämns här inkluderas i det fortsatta arbetet i och med Plan- och bygglagen (PBL) som styr översiktsplanens innehåll och process samt myndigheternas krav.

Frågor viktiga att belysa

Hittills har fokus i översiktsplanearbetet legat på en tidig och bred medborgardialog samt ett politiskt arbete med de för kommunen strategiska frågor på en övergripande nivå. Var- dagslivskartläggningen har gett en bra nulägesbeskrivning av kommunens fysiska och sociala värden och är värdefullt pla- neringsunderlag. Avsikten är att ta hänsyn till vardagslivs- kartläggningen i alla frågor som den kan ha inverkan på.

En kommunomfattande övergripande landskapsanalys håller på att tas fram som kommer att ge ett bra planeringsunder- lag för översiktsplanen, men även i andra sammanhang.

Denna landskapsanalys kommer i den europeiska landskaps- konventionens anda ge en bra samlad bild om kommunens variationsrika och identitetsbildande landskap. Landskapets förutsättningar ska ses som en naturlig och självklar ut- gångspunkt för all framtida utveckling och bevarande.

Frågor som anses viktiga att belysa i det fortsatta arbetet med översiktsplanen är bland annat vindkraft, landsbygdsut- veckling i strandnära lägen (LIS), kulturarv, tysta områden, Mark i det regionala sammanhanget, lågstrålande zoner, na- turområden och grönstruktur, företagande och de gröna när- ingarna, allemansrätten, föroreningsämnen. Några av dessa har tillkommit vid diskussionerna med politikerna och några ingår i PBL. Avsikten är att belysa dessa frågor i det fortsatta arbetet och kunna ge förslag på ställningstagande.

Detta översiktsplanearbete avser den kommunomfattande översiktsplanen. I de större tätorterna i kommunen finns gäl- lande fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) framtagna från 1991 till 2010. En utvärdering av gällande fördjupningar be- höver göras i samband med det fortsatta arbetet, både för att utifrån en helhetsbild kunna ta fram en kommunomfat-

(14)

Arbetssätt och metoder

Avstämningar kommer fortsätta ske med den breda politiska beredningsgruppen Ksau ÖP, vilket möjliggör en mångfacet- terad diskussion om frågorna. De olika nämndernas presidier bevakar nämndernas sakfrågor och ksau bevakar bland an- nat det regionala perspektivet som är viktigt att ha med.

Fortsatt dialog med kommuninvånare, inte minst barn, ung- domar, näringslivet samt andra berörda är önskvärt och en bra kontaktyta har skapats i den hittills genomförda medbor- gardialogen. Särskilt viktigt är att planera för samrådsformer med fokus på tillgänglighet och öppenhet.

Fortsatt omvärldsbevakning samt dialog med berörda myn- digheter, regionala organ, grannkommuner förutsätts samt att alla förvaltningar aktivt deltar med sin spetskompetens i översiktsplanearbetet. Kommunens hemsida är en given in- formationskanal inåt och utåt under arbetets gång, särskilt vid samråd.

References

Related documents

Likadana multipla regressioner gjordes även för de resterande variablerna som rör företagarens uppfattning om hur viktigt revisorns oberoende är (fråga 26-27),

Även om Unizon delar utredningens bedömning att socialnämnden ska verka för att barn som placeras utanför hemmet ska ges möjlighet till kontakt med sina föräldrar och syskon i

Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att verka för rättssäkra, effektiva och hållbara upphandlingar till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samt att ge

Utredningen om producentansvar för textil lämnade i december 2020 över förslaget SOU 2020:72 Ett producentansvar för textil till regeringen.. Utredningens uppdrag har varit

Även om det finns en klar risk att aktörer som vid enstaka tillfällen säljer små mängder textil till Sverige inte kommer att ta sitt producentansvar står dessa för en så liten

Det utökade producentansvaret kommer därför innebära ytterligare kostnader för producenterna, vilket sannolikt leder till att företagen ser till att det blir lättare för

In this way, the service function parallels Gummesson’s (1995) marketing function concept; even if the marketing organization undoubtedly plays a central

För att vidare bidra till forskningen, vill vi med denna studie beskriva och analysera om revisorn har en mervärdesroll i familjeföretag beroende på olika