Friluftsliv=utevistelser?: En studie om friluftslivet i ämnet idrott och hälsa på fem svenska grundskolor

UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Idrott och hälsa C, Hälsopedagogik

VT-2011

Friluftsliv = Utevistelser?

En studie av friluftslivet i ämnet idrott och hälsa på fem svenska grundskolor

Författare Handledare

Malin Eriksson Mats Bratteby

Kristin Forsberg

Betygsättande lärare Examinator

Lena Nilsson Lena Nilsson

2

3

SAMMANFATTNING

Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet.

Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.

Vidare visar resultatet att de kommande styrdokumenten är tydligare strukturerade än de nuvarande men att de ändå lämnar ett stort tolkningsansvar åt den enskilde läraren, samt att formuleringarna i de lokala kursplanerna ofta utgörs av information till eleverna med avseende på vilka aktiviteter som ska genomföras under läsåret.

Nyckelord: didaktik, friluftsliv, idrott och hälsa, intervju, Lgr11

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ...7

1.2 Avgränsningar ...8

1.3 Tidigare forskning ...8

1. 4 Studiens design ... 11

1.5 Metod, material och materialinsamling ... 11

1.6 Urval och källkritik... 13

1.7 Disposition ... 14

2. BEGREPPET FRILUFTSLIV ... 15

2.1 Definitioner av friluftsliv ... 15

2.2 Definition av friluftsverksamhet ... 16

2.3 Friluftslivets historik fram till idag... 17

3. FRILUFTSLIV I SKOLAN ... 19

3.1 Hur framskrivs friluftsliv i Lpo94 och Lgr11? ... 19

3.2 Varför friluftsliv i undervisningen?... 22

3.3 Undervisning om friluftsliv ... 23

4. RESULTAT ... 25

4.1 Så konkretiseras friluftsliv ... 25

4.2 Läroplaner och kursplaner ... 30

4.3 Lärarnas framtidstankar ... 32

5. ANALYS ... 35

6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION ... 39

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 41

BILAGOR ... 44

5

6

1. INLEDNING

Under år 2011 står den svenska skolan inför stora förändringar. I juni ska en ny skollag tillämpas och från och med höstterminens start ska en ny läroplan och dess omarbetade kursplaner (Lgr11) implementeras i alla svenska grundskolors verksamhet. Ett kunskapsområde som är tydligare framskrivet i den kommande läroplanen är friluftsliv, i och med att begreppet fått en egen rubrik i kursplanen för idrott och hälsa; friluftsliv och utevistelser. Trots att begreppet friluftsliv sedan länge har varit ett inslag inom kursplanen för ämnet idrott och hälsa så är det ett litet område i praktiken inom idrott och hälsa i grundskolan.¹ I och med kommande förändringar är det av intresse att undersöka vad friluftsliv egentligen innebär i grundskolans undervisning i idrott och hälsa och vad skolans uppdrag blir gällande detta i och med övergången till Lgr11.

Friluftsliv och friluftslivsverksamhet har funnits i skolan ända sedan den svenska riksdagen år 1927 fattade beslut om att friluftsverksamhet skulle införas vid läroverken.² Redan under 1600- och 1700-talet rekommenderade framstående pedagoger som John Locke, Jean-Jacques Rousseau och Johann Bernhard Basedow att friluftsliv var ett viktigt inslag i den fysiska fostran av barn och ungdomar.³

I 1955 års timplan står det skrivet att friluftsdagar och lekstunder bör motsvara minst en och en halvtimme i veckan eller 10 till 12 heldagar per läsår.⁴ Tankesättet gällande friluftsverksamhet i skolan är likartat vad gäller läroplanerna för grundskolan år 1962 (Lgr62) och år 1969 (Lgr69).

Båda läroplanerna uttrycker att friluftsverksamheten ska äga rum under friluftsdagarna samt att man bör utnyttja dessa till aktiviteter som inte kan bedrivas inomhus. Dessutom anges ett detaljerat innehåll, i såväl Lgr62 som Lgr69 föreslås att friluftsverksamheten bör bedrivas i skog och mark, i form av aktiviteter som simning, terrängvandring, orientering och skid- och skridskoåkning.⁵ I och med övergången till Lgr80 förändrades det detaljerade innehållet från läroplanen och specificerades till att eleverna skulle kunna använda karta och kompass, bedriva vandringar och utflykter i olika årstider samt lära sig om naturvård, rätt klädsel, säkerhetsbestämmelser och friluftsteknik.⁶ Dessutom betonades att eleverna skulle, skaffa sig kunskaper om friluftsliv, få förståelse för den ekologiska balansen samt lära sig ta ansvar för naturen och utnyttja

1Sandahl, Björn (2004) ”Ett ämne för vem?” i Larsson, Håkan & Redelius, Karin (RED.) (2004) Mellan Nytta och nöje – Bilder av ämnet idrott och hälsa, Stockholm: Idrottshögskolan, s. 53 ff.

2Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984) Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor – En undersökning av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i Stockholms innerstad, Linköping studies in education disserations No.20, Linköpings Universitet, s. 27

3Annerstedt, Claes (1995) Idrottslärarna och idrottsämnet, Utveckling, mål, kompetens – ett didaktiskt perspektiv, Göteborg studies in educational sciences No.82, Göteborg, s. 43 ff.

4Kungliga skolöverstyrelsen (1955) Timplaner och huvudmoment, Stockholm: Norstedts, s. 24 ff.

5Kungliga Skolöverstyrelsens (1962) Läroplan för grundskolan, Lgr62, Stockholm, s. 42 ff. och Skolöverstyrelsen (1969) Läroplan för grundskolan, Lgr69, Stockholm: Liber AB, s. 166 ff.

6Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan, Lgr80, Stockholm: Liber AB s. 94

7

den rätt för rekreation och friluftsliv.⁷ Tonvikten i Lgr80 ligger alltså istället på förståelse och kunskap om friluftsliv snarare än specifik kunskap inom friluftsverksamhet.

År 1994 kom den nuvarande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och dess tillhörande kursplaner. Fram till att Lpo94 implementerades i den svenska skolan, var det fastställt att ett visst antal friluftsdagar skulle genomföras vid skolorna och att lärarna i idrott och hälsa stod som ansvariga för organisation och genomförande av dessa. I och med införandet av Lpo94 togs denna reglering för friluftsdagar bort och det är numera upp till den lokala skolan att frigöra resurser för detta ändamål.⁸ I tillhörande kursplan för ämnet idrott och hälsa är också friluftsliv, tillsammans med simning, livräddning, dans och ergonomi ett av de få moment som omnämns som uppnåendemål i ämnet.⁹

Denna studie är avgränsad till undervisande lärare i idrott och hälsa, i grundskolans årskurs 6- 9. Genom kvalitativa angreppsätt undersöks hur lärarna i studien uppfattar och konkretiserar begreppet friluftsliv till innehåll och metod i sin undervisning i grundskolan. Dessutom undersöks hur lärarna förhåller sig till begreppet friluftsliv i styrdokumenten Lpo94 och Lgr11 samt hur de nya styrdokumenten och dess förändringar kan tänkas påverka lärarnas didaktiska val med avseende på vad- och hur- frågan inom undervisningen i idrott och hälsa.

Vad gäller det svenska forskningsläget inom idrottsdidaktik har det under 1990-talet och framförallt under 2000-talet, ökat avsevärt. Dock endast ett fåtal tidigare studier med koppling till friluftsliv. Den aktuella studien kompletterar tidigare forskning inom såväl idrottsdidaktik som friluftsliv och blickar samtidigt framåt mot följande förändringar i och med övergången till Lgr11.

Undersökningen utgörs av intervjuer genomförda bland verksamma grundskolelärare i Mälardalsregionen samt av en textanalys som tolkar de aktuella skolornas lokala kursplaner.

1.1 Syfte och frågeställningar

Skolan har en viktig roll i att väcka barns och ungdomars intresse för fysisk aktivitet och för sin egen hälsa. I den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det skrivet att eleverna genom undervisning ska få möjlighet att möta många olika slags aktiviteter.¹⁰ Detta för att varje enskild individ ska kunna hitta en aktivitet som passar för just honom eller henne. Ett sätt att få fler elever verksamma och bedriva fysisk aktivitet kan vara just genom friluftsliv. Dessutom är det av stor vikt att elever utvecklar förståelse och kunskap om naturen och dess mångsidiga användningsområde för att en hållbar utveckling ska bli möjlig.

Undersökningens övergripande syfte är att diskutera begreppet friluftsliv och dess förankring i grundskolans undervisning inom ämnet idrott och hälsa, samt belysa lärarnas tolkning av det

7Skolöverstyrelsen (1980) a.a., s. 91

8Svenning, Stephan(2001) Friluftsverksamheten i skolan, Rapport, Dnr 2000:807, Stockholm: Skolverket, s. 4 9Utbildningsdepartementet (2000) Kursplan för idrott och hälsa, Stockholm: Utbildningsdepartementet

10Utbildningsdepartementet (2010a) Del ur Lgr11: Kursplan för idrott och hälsa i grundskolan, Stockholm:

Utbildningsdepartementet

8

rådande och till det kommande styrdokumenten med avseende på friluftsliv. Genom ett kvalitativt angreppsätt undersöks verksamma lärare i idrott och hälsa med syfte att belysa hur begreppet friluftsliv konkretiseras i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Dessutom undersökts hur förändringen mellan Lpo94 och Lgr11 kan tänkas påverka lärarnas didaktiska val i undervisningen. Mot bakgrund av problemformulering och syfte har studien för avsikt att besvara följande tre frågeställningar:

 Hur konkretiserar lärarna begreppet friluftsliv och vilka metoder används i undervisningen om idrott och hälsa?

 Hur förhåller sig lärarna till begreppet friluftsliv i styrdokumenten Lpo94 och Lgr11 inom ämnet idrott och hälsa?

 På vilka sätt kan förändringen från Lpo94 till Lgr11 tänkas påverka lärarnas didaktiska val i undervisningen om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa?

1.2 Avgränsningar

Studien är avgränsad till att endast behandla lärares perspektiv på friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurs 6-9. Denna avgränsning är relevant eftersom ämnet och de verksamma lärarna står inför betydelsefulla förändringar i och med övergången till Lgr11.

Dessutom är avgränsningen aktuell då studiens författare ämnar ta ut examen i grundskolans senare år. Av denna anledning så har de kvalitativa intervjuerna som ligger till grund för studien endast genomförts med lärare som undervisar i grundskolan. Slutligen, för att ge studien en framåtsyftande karaktär är den begränsad till de nuvarande och kommande styrdokumenten för grundskolan, det vill säga Lpo94 och Lgr11, samt de tillhörande kursplanerna i idrott och hälsa.

1.3 Tidigare forskning

Ämnesdidaktisk forskning har i Sverige historiskt sett lyst med sin frånvaro och vad gäller idrott och hälsas ämnesdidaktik så har den först under slutet av 1990-talet och under 2000-talet utvecklats och ökat.¹¹ I denna undersökning framhålls två studier med didaktiska kopplingar till friluftsliv, skrivna av Abdul-Muttalib Al-Abdi¹² och Erik Backman¹³, samt studier om utomhuspedagogik skrivna av Anders Szczepanski¹⁴. Dessutom lyfts internationella studier med relevanta kopplingar till friluftsliv och utomhuspedagogik inom skolan.

11Meckbach, Jane (2007) ”Svensk idrottsdidaktisk forskning – inblickar och utblickar” i Eskilsson, Olle &

Redfors, Anders (RED.)(2007) Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv, Kristianstad:

Kristianstad Universitet, s. 41 ff.

12Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a.a.

13Backman, Erik (2010) Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values, Stockholm: Stockholms Universitet

14Szczepanski, Anders (2007), ”Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer” i Dahlgren, Lars Owe et al., Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö, Lund: Studentlitteratur och

9

Abdul-Muttalib Al-Abdis studie Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor lyfter redan år 1984 fram friluftsverksamheten kopplat till skolans undervisning. Al-Abdi vill med denna studie skapa en förståelse för målen med friluftsverksamhet, de yttre ramarna som påverkar planeringen och genomförandet av friluftsverksamheten samt dess verkliga genomförande. Studien visar bland annat att det existerar en mängd yttre och inre ramfaktorer som kan utgöra hinder för friluftsverksamheten i skolan. Främst framhölls yttre faktorer som ekonomi, undervisningstid, transportproblem, geografiskt läge samt klimatets och vädrets betydelse men Al-Abdi fann även att inre faktorer som lärares och elevers attityder har inverkan på friluftslivsverksamheten. Detta ledde till att verksamheten i Al-Abdis studie oftast utövades inomhus, att eleverna sällan fick uppleva natur samt att det förelåg brister i ämnessamverkan under friluftsverksamheten och brist på lägerliv.

Erik Backmans avhandling Friluftsliv in Swedish Physical Education – a Struggle of Values studerar villkoren för friluftsundervisningen i skolan i vid bemärkelse. Backman undersöker de organisatoriska ramarna som lärarna har i sin vardag men också den friluftsutbildning som de undervisande lärarna har fått i sin idrottslärarutbildning och vad som sägs om friluftsliv i kursplanen för idrott och hälsa. Ur avhandlingen kan för den aktuella studien två relevanta resultat lyftas fram. Det ena resultat handlar om hur lärarna ser skolans fysiska och organisatoriska ramar som begränsade för möjligheterna att undervisa i friluftsliv. Främst framhöll de undervisningstid, gruppstorlek, närheten till naturen samt bristande utrustning och finansiella resurser som begränsande faktorer. Den dominerande synen på friluftsliv bland de intervjuade lärarna är att det är något exklusivt som ska bedrivas långt bort, i en avlägsen natur, med viss typ av utrustning och som också ska kräva teknisk kunskap och kroppsliga färdigheter.

Det andra resultatet handlar om när lärarna i idrott och hälsa skriver om friluftsliv i sina lokala kursplaner är det i form av orientering, Allemansrätten och att kunna välja rätt kläder. Det förekommer i stort sett inga formuleringar vad gäller naturupplevelser, miljömedvetenhet, hälsa och det svenska kulturlandskapet.

Mot bakgrund av den tidigare forskning som Al-Abdi och Backman har bedrivit gällande yttre ramar för lärares didaktiska val är det av intresse att studera hur just yttre ramar, i det här fallet styrdokument, påverkar lärares didaktiska val i undervisningen om specifikt friluftsliv. Den aktuella studien ämnar även belysa och bidra med kunskap om, likt Backman, hur lärare tolkar begreppet friluftsliv i förhållande till styrdokumenten, samt hur detta påverkar deras didaktiska val i undervisningen.

I skolan diskuteras flitigt lärares didaktiska val och vilka metoder som främjar elevers lärande på bästa sätt. Anders Szczepanski, enhetschef och ansvarig vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik vid Linköpings universitet, belyser tillsammans med Matti Leijon, vikten av

Szczepanski, Anders (1993) Utomhuspedagogik – Outdoor-environmental-education, Linköping: Linköpings Universitet

10

utomhuspedagogik och menar att det kan ses som ett komplement till den traditionella pedagogiken.¹⁵

Framförallt Szczepanski, har genomfört ett flertal studier med syfte att undersöka utomhuspedagogikens för- och nackdelar. Han menar att kärnan i utomhuspedagogiken är utnyttjandet av upplevelsebaserad, platsrelaterad förstahandserfarenheter utomhus. Vidare belyser författaren att elever och lärare i större utsträckning måste använda naturen för att inhämta erfarenheter och på så sätt erhålla kunskap.¹⁶ Dessutom betonar Szczepanski att utomhuspedagogik är en metod som utgör ett samspel mellan fem faktorer; hälsa, utomhusaktiviteter, utomhuspedagogik, miljöundervisning samt personlig och social utveckling.¹⁷

Utomhuspedagogik kan ses ur flera olika perspektiv, bland annat till metoder och processer för att tillämpa och levandegöra läroplanens intentioner.¹⁸ I den aktuella studien uppfattas dock begreppet kopplat till aktiviteter som kan härledas till friluftsverksamhet, till exempel vandring, paddling och enkla vardagsnära friluftsituationer som att göra upp eld, laga mat och tälta. På så sätt blir friluftslivet en integrerad del av utomhuspedagogiken.¹⁹ Enligt Szczepanski möjliggör utomhuspedagogiken dessutom att eleverna ska kunna utveckla en varsamhet mot den ekologiska miljön²⁰ samt en progression i den sociala miljön i form av personlig utveckling och gruppsamarbete.²¹ Ytterligare en social konsekvens av utomhuspedagogiken lyfts av Erin F.

Smith, Gary Steel och Bob Gidlow. De belyser hur ett skolläger har inverkan på eleverna,The residential camp appears to meet all the criteria for a psychological sense of community: feelings of membership:

integration and fulfillment of needs: and interdependence and shared emotional connection.²² Studiens resultat gör gällande att utomhuspedagogik kan bidra till att eleverna i större utsträckning kan utveckla gemenskap och grupptillhörighet.

En internationell studie genomförd i Australien av Peter Martin belyser vikten av att implementera utomhuspedagogik i den nationella läroplanen,

The national curriculum submission was framed around the distinctiveness of outdoor education in promotion a connection to nature, a capacity for critical thinking about human nature relationships leading to ecological literacy and the importance of teaching young Australian how to assess and manage personal risks.²³

15Leijon, Matti & Szczepanski, Anders (2000) ”Utomhuspedagogik för hälsa – lärande och lek/fysisk aktivitet, viktigt för folkhälsan, i Hult, Håkan (RED.) (2000) Undervisning och lärande, Linköping: Linköpings Universitet, s. 70

16Szczepanski, Anders (2007), a.a., s. 10

17Leijon, Matti & Szczepanski, Anders (2000) a.a., s. 20 18Szczepanski, Anders (1993) a.a., s.10

19Szczepanski, Anders (2007), a.a., s. 18 20Szczepanski, Anders (1993) a.a., s. 12

21Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2000) a.a., s. 27

22Smith, Erin F., Steel, Gary & Gidlow Bob (2010) ”The Temporary Community: Student experiences of School-Based Outdoor Education Programmes”, Journal of Experiential Education, Volume 33, No. 2, s. 136- 150

23Martin, Peter (2010) ”Outdoor education and the national curriculum in Australia”, Australian Journal of Outdoor Education, 14(2), University of Ballarat, s. 3

11

Vad Martin fann i sin studie var att utomhuspedagogik bidrar till att eleverna utvecklar kunskap nödvändig att besitta när de befinner sig i naturen. Dessutom betonar även han att det sociala samspelet utvecklas i och med utomhuspedagogik. Vidare visar hans studie att eleverna förbättrar sina allmänna färdigheter vad gäller utevistelser.²⁴

För den aktuella studien är det av intresse att se huruvida det resultat som Szczepanski, Smith, Steel och Gidlow samt Martin har funnit gällande fördelar med att vistas ute i naturen, utomhuspedagogikens betydelse för elevers sociala utveckling, känsla av gemenskap och nödvändig kunskap i naturen kan kopplas samman med lärarnas uppfattning om friluftslivets mening i grundskolan.

1. 4 Studiens design

Studiens design är uppbyggd utifrån två metodologiska angreppssätt och innefattar såväl intervjuer (se bilaga 1) som textanalys av lokala kursplaner. Genom intervjuerna får samtliga individer i urvalsgruppen komma till tals med sina egna ord och som undersökare får man möjlighet att ställa uppföljningsfrågor. Textanalysen av de lokala kursplanerna kan ses som en informativ källa om hur lärare tänker om sin egen undervisning beträffande mål, innehåll och betygskriterier. Avsikten bakom denna design är att dessa två metoder berikar varandra och ger studien större tillförlitlighet då intervjuerna tillsammans med textanalysen bidrar till en djupare förståelse för respondentens tankar om friluftsliv i skolan.

Studiens resultat presenteras i tre skilda teman utifrån studiens övergripande syfte och frågeställningar. Intervjuerna redovisas parallellt med varandra, dessutom i kapitel 4.2 redovisas intervjuerna parallellt med textanalysen. Intervjuerna åskådliggörs genom flera direkta citat från lärarnas utsagor för att belysa ett resonemang och möjliggöra en djupare förståelse hos läsaren.

Dessa citat har valts ut av dess representation av flera respondenters uppfattning och ambitionen har varit att ge alla intervjupersoner lika mycket utrymme.

1.5 Metod, material och materialinsamling

Intervjuerna

Eftersom studien belyser lärares förhållningssätt till styrdokument och metoder i undervisningen om friluftsliv är den kvalitativa intervjun att föredra. Studien strävar efter ett inifrånperspektiv och för att göra detta möjligt har det varit nödvändigt att låta intervjupersonerna själva få berätta om sina erfarenheter och i intervjun sätta deras perspektiv i fokus.²⁵

24Martin, Peter (2010), a.a., s. 3 ff.

25Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning, 4 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget, s. 41

12

Totalt har fem verksamma lärare i idrott och hälsa intervjuats, fyra män och en kvinna.

Intervjuerna har utförts utifrån en på förhand semistrukturerad intervjuguide ordnad efter olika teman. Intentionen med att utföra en semistrukturerad intervju med på förhand bestämda frågeteman var att sträva efter fler impulsiva och detaljerade svar som samtidigt kan organiseras och analyseras.²⁶ Detta för att täcka studiens frågeställningar och för att underlätta helhetsförståelsen. Intervjuerna kännetecknas av stor flexibilitet och öppenhet, något som har varit viktigt för att få fler infallsvinklar och mer detaljerad information.²⁷

Intervjuerna har genomförts hos respektive respondents skola och har alla varat i cirka 60 minuter. Samtliga intervjuer har med respondentens samtycke bandats med hjälp av diktafon.

Fördelen med detta har varit att intervjuerna fortgått utan störande moment och att ordagrand transkribering har kunnat genomföras i efterhand. Dessutom ökar transkriberingen tillförlitligheten i dokumentationen och det empiriska materialet kan i resultatdelen redovisas med hjälp av fullständiga citat. Ytterligare en fördel är att de inspelade och utskrivna intervjuerna har gjort det möjligt att lyssna på och läsa intervjuerna flera gånger för att få ett helhetsintryck och en första analys. I det efterföljande systematiska analysarbetet har transkriberingen medverkat till en djupare förståelse och en mer tillförlitlig tolkning. Nackdelen med inspelning är att respondenten kan uppleva det som obehagligt att samtalet spelas in på band eller att respondenten påverkas och svarar annorlunda mot vad de möjligtvis hade gjort under en obandad intervju.²⁸ Studiens respondenter är dock i egenskap av lärare vana vid att svara på frågor och intervjun har inte varit av integritetskränkande karaktär varför detta inte har uppfattats som något problem. I arbetet med analysen av de transkriberade intervjuerna har allt material studerats och kategoriserat efter studiens tre frågeställningar. I analysen framträdde en viss liktydighet i svaren vilket resulterade i tre teman. Dessa teman, samt en förteckning över intervjupersonerna finns i redovisningen av studiens resultat (se kapitel 4).

Slutligen kan nämnas att respondenterna innan intervjuerna antingen fick muntlig eller skriftlig information om undersökningens syfte, detta för att de skulle bilda sig en begriplig bild över studien. Dessutom fick de information om att deltagande var frivilligt, att de kunde avbryta sin medverkan när de själva önskade samt att det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt enligt vetenskapsrådets etiska riktlinjer.²⁹ Av etiska skäl förekommer i denna studie endast fiktiva namn då det inte ska vara möjligt att identifiera vare sig skola eller respondenter.³⁰

26Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s. 121 ff.

27Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB, s. 299 ff.

28Bryman, Alan (2001) a.a., s. 310 ff.

29Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm, s. 7 ff.

30Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) a.a., s. 20

13 Textanalys

För att ta reda på hur lärarna förhåller sig till begreppet friluftsliv i de rådande styrdokumenten samt hur lärare konkretiserar begreppet har det varit av intresse att granska de aktuella skolornas lokala kursplaner med avseende på formuleringar gällande friluftsliv. Textanalys kan förklaras som att, man beskriver och tolkar litterära verk för att på olika sätt belysa dem och relatera till de olika sammanhang i vilka de ingår.³¹ Forskningsuppgiften består alltså av att lyfta fram och begripliggöra det väsentliga innehållet i de aktuella texterna,³² i detta fall de aktuella skolornas lokala kursplaner.

Centralt i textanalysen står hermeneutiken som betyder tolkningslära.³³ Inom den hermeneutiska forskningstraditionen studeras vad förståelse är och hur man ska gå tillväga för att uppnå förståelse. För att som i denna studies fall, förstå en text, måste den först tolkas. För att kunna tolka en text på bästa sätt finns det metoder att följa, som i slutändan kommer leda till att man skapar sig förståelse.³⁴ För den aktuella studien gäller det att sätta sig in i det sammanhang då texten är formulerad. Studien handlar om att söka förståelse för innebörden av fenomenet friluftsliv i en specifik kontext. Utifrån den antagna definitionen (se kapitel 2) på friluftsliv tolkar författarna för den aktuella studien utifrån de lokala kursplanerna.

De lokala kursplanerna har hämtats på respektive skolas internetsida och följdes därefter upp under intervjun, med fokus på begreppet friluftsliv. En tolkning har utförts över vad respektive skola anser att begreppet friluftsliv innefattar och dessutom vad de nationella styrdokumenten uttrycker om friluftsliv. Följaktligen har alltså orientering, rätt klädsel, allemansrätten, planering och genomförande av friluftsliv och hantering av nödsituationer vid vatten tolkats som friluftsliv utifrån de lokala kursplanerna i denna studie.

Ambitionen har inte varit att jämföra de lokala kursplanerna skolorna emellan, utan istället betrakta den analyserade och tolkade texten som handlingar vilket påverkar undervisningen om friluftsliv i ämnet idrott och hälsa.

1.6 Urval och källkritik

Urvalet av respondenter gjordes genom ett strategiskt urval då samtliga av studiens deltagare undervisar inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurs 6-9.³⁵ Som tidigare beskrivits utgörs studiens urval av fem grundskolor. De intervjuade lärarna har valts ut på grund av deras tillgänglighet och deras insyn i den kommande läroplanen (Lgr11). Urvalet kan även betraktas som bekvämt då urvalsgruppen är verksamma på skolor som författarna av den aktuella studien

31Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006) a.a., s. 49

32Essaiasson, Peter, Gilljam, Arne, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007) Metodpraktikan, Stockholm:

Norstedts Juridik, s. 237

33Essaiasson, Peter, Gilljam, Arne, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007), a.a., s. 249

34Molander, Bengt (1988), Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan, Stockholm:

Thales, s. 233 ff.

35Essaiasson, Peter, Gilljam, Arne, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007), a.a., s. 176 ff.

14

besökt under sina verksamhetsförlagda utbildningar.³⁶ Gällande urvalsgruppen är det därför viktigt att beakta att de givetvis inte är representativa för den svenska lärarkåren, då studiens informanter har valts ut på dessa grunder.³⁷ Dock är samtliga intervjuade verksamma på kommunala skolor och representerar sin skolas verksamhet inom undervisningen av friluftsliv.

Beträffande studiens generaliserbarhet, så kan en studie av denna storlek orimligt ge ett så pass djupgående svar på frågeställningarna att de kan användas för att göra allmängiltiga utsagor om alla verksamma lärare i idrott och hälsa. Urvalsgruppen och antalet intervjuer utgör följaktligen en begränsning i generaliserbarheten. Vad studien dock ger är ett kvalitativt bidrag med ett inifrånperspektiv, något en uteslutande kvantitativ studie omöjligt kan ge. Även om detta tillvägagångssätt inte kan återkopplas till alla verksamma lärare i idrott och hälsa i grundskolan så kan en studie av detta slag påträffa tendenser och ge inblickar om undervisningens komplexitet.

1.7 Disposition

Kapitel två behandlar definitioner av begreppen friluftsliv och friluftsverksamhet samt ger en inblick i friluftslivets framväxt i historien. Kapitel tre åskådliggör hur friluftsliv framskrivs i Lpo94 och i Lgr11 och varför friluftsliv bör ingå i grundskolans undervisning. Kapitel fyra redogör för studiens empiriska material och det femte kapitlet innehåller en analys med återkoppling till studiens frågeställningar och teoriavsnitt. Det sjätte och avslutande kapitlet redovisar en sammanfattande diskussion över studiens utmärkande resultat.

36Bryman, Alan (2001), a.a., s. 114 ff.

37Essaiasson, Peter, Gilljam, Arne, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007), a.a., s. 182

15

2. BEGREPPET FRILUFTSLIV

I litteratur skrivet om friluftsliv framgår att definitioner av begreppet har varierat över tid beroende på vilka intressenter som yttrat sig. Dessutom uttrycks vikten av att skilja begreppen friluftsliv och friluftsverksamhet åt.³⁸ Detta kapitel ämnar för den skull att ge en redogörelse för hur denna studie definierar och betraktar begreppen friluftsliv och friluftsverksamhet samt ge en skildring om friluftslivets framväxt i historian.

2.1 Definitioner av friluftsliv

Al-Abdi menar att friluftsliv är en övergripande benämning för aktiviteter ute i naturen, i skog och mark, på sjön och i fjällen. Enligt författaren kan de innefatta aktiviteter som vandringar, lägerliv, exkursioner, lekar och skidturer.³⁹ Al-Abdi anser också att friluftsliv i skolan kan innebära att elever lär sig ta ansvar för och aktsamhet om naturen samt får nya kunskaper om och erfarenheter av naturen.⁴⁰ Utbildningsdepartementet har dock i den kommande läroplanen, under rubriken friluftsliv och utevistelser, valt att inkludera orientering samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid i undervisningen om friluftsliv,⁴¹ utöver de aktiviteter som Al-Abdi tidigare nämnt.

Backman beskriver hur det har diskuterats om vad som skiljer friluftsliv från idrotten. Under mitten på 1900-talet kom ett förslag gällande att friluftsliv och idrott skulle lyda under en gemensam organisation och under samma definition. En allmän definition av idrott och friluftsliv utarbetades som kom att lyda, fysisk aktivitet som människor utför för att få motion, rekreation eller uppnå tävlingsresultat.⁴² Friluftsrörelsen var dock inte nöjd med denna definition då deras aktiviteter inte skulle förknippas med tävlingsverksamhet. Detta resulterade i att Friluftsfrämjandet i slutet av 1970-talet definierade friluftsliv på följande sätt, Friluftsliv är att utnyttja naturen för rekreation och avkoppling.⁴³

Numera har Friluftsfrämjandet återigen ändrat sin definition av friluftsliv till ”vistas i naturen på ett sådant sätt att det ger naturupplevelser, rekreation och motion”.⁴⁴ Istället för tävlingsverksamhet och prestation ligger fokus på naturupplevelsen. Denna definition stärks av Friluftsgruppen, en grupp utformad på uppdrag från regeringskansliet, vars definition lyder, Friluftsliv är vistelse och fysisk

38Backman, Erik (2004) ”Friluftsliv i skolan” i Larsson, Håkan & Redelius, Karin (RED.) (2004) Mellan nytta och nöje – Bilder av ämnet idrott och hälsa, Stockholm: Idrottshögskolan, s. 175

39Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a. a., s. 22 40Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a. a., s. 24 ff.

41Utbildningsdepartementet (2010a) a.a., s. 30

42Backman, Erik (2005) ”Friluftslivets praktik” i Larsson, Håkan & Redelius, Karin (RED.) Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström, Stockholm:HLS förlag, s. 185

43Backman, Erik (2004) a.a., s. 176 44Ibid.

16

aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling.⁴⁵ Idag ses denna definition av friluftsliv som den officiella svenska.⁴⁶

2.2 Definition av friluftsverksamhet

Liksom friluftsliv har begreppet friluftsverksamhet haft olika definitioner genom åren. I början av 1900-talet räknades alla aktiviteter som ägde rum utomhus till friluftsverksamhet. Det var först i slutet av 1900-talet som begreppet kopplades samman med naturupplevelse och naturvård.⁴⁷

Al Abdi menar att friluftsverksamhet inom skolan innebär att skolans vanliga och rutinmässiga arbete ersätts med verksamheter som innebär utevistelser. Sådana undervisningsmoment som inte kan praktiseras inom skolans ram kan tillgodoses under friluftsverksamheten, till exempel aktiviteter som skidåkning, skridskoåkning, kanotpaddling och orientering.⁴⁸ Vidare förklarar Al- Abdi att friluftsverksamhet kan betraktas som en verksamhet där eleverna bör få kunskaper om och erfarenhet av friluftsliv för fritiden och miljön utgör en förutsättning för detta.⁴⁹ Denna syn av begreppet friluftsverksamhet bekräftas av Sven Olov Eskilsson som uttrycker att friluftsverksamhet är en verksamhet som pågår under ett visst antal dagar i skolan, då den ordinära undervisningen byts ut mot utomhusaktiviteter.⁵⁰

Att de två begreppen bör definieras på olika sätt belyses även av Johan Öhman. Han menar att friluftsliv innehåller aktiviteter som innebär att man lever i naturen medan friluftsverksamhet innebär fysiska aktiviteter såsom lekar, spel och övningar av idrottskaraktär som bedrivs ute i naturen.⁵¹ Bengt Johansson är noga med att poängtera att friluftsliv innebär att man lever fritt ute i naturen och att denna frihet ska ske med hänsyn till och ansvar för naturen.⁵² Backman menar dock att det finns en svårighet att definiera begreppen på ovanstående vis, då det krävs att man tar reda på hur utövandet av en aktivitet går till samt vilken betydelse utövandet har för individen.⁵³

Slutligen definieras friluftsverksamhet enligt Kulturdepartementet som aktiviteter i form av ströva i skog och mark, promenader, orientering, paddling, skid- och skridskoåkning samt olika former av fjällvistelser. Syftet med friluftsaktiviteterna kan vara att få miljöombyte och naturupplevelser, få en bättre livskvalitet samt avkoppling.⁵⁴

45Kulturdepartementet (1999), Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer, Rapport DS 1999:78 Stockholm, s. 15

46Nilsson, Johnny (2007) ”Friluftsliv – en begreppsproblematisering”, i Larsson, Håkan & Redelius, Karin (RED.) Idrottsdidaktiska utmaningar, Stockholm: Liber, s. 141

47Svenning, Stephan(2001) a.a., s. 5

48Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a. a., s. 21 ff.

49Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a. a., s. 24 ff.

50Eskilsson, Sven Olov m.fl. (1981) Friluftsverksamhet för alla, Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget, s. 8 51Öhman, Johan (2003) ”Miljöfostran i naturen” i Östman, Leif (RED.) Nationell och internationell miljödidaktisk

forskning, Uppsala: Pedagogiska institutionen, s. 65

52Johansson, Bengt (1999) Natur och friluftsliv, Stockholm: Liber AB, s. 11 53 Backman, Erik (2005), a.a., s. 186

54Kulturdepartementet (1999), a.a., s. 87 ff.

17

Sammanfattningsvis är begreppen friluftsliv och friluftsverksamhet vida omskrivet och diskuterat.

Denna studie kommer dock ta fasta på Utbildningsdepartementets definition av friluftsliv tillsammans med Kulturdepartementets definition som idag betraktas som den svenska officiella definitionen.

2.3 Friluftslivets historik fram till idag

Friluftsliv som begrepp nämndes för första gången i en dikt år 1859 skriven av Henrik Ibsen. I Sverige dök begreppet inte upp förrän år 1890. Friluftslivets historia kan sammanfattas genom tre gröna vågor.⁵⁵ Där den första vågen uppstod i slutet av 1700-talet då naturromantiken utvecklades, det var början på något nytt men dessvärre nådde den första gröna vågen endast en liten del av befolkningen.⁵⁶ Enligt Backman var det framförallt tre framstående personer som spred intresset för att vistas i naturen, Jean-Jacques Rousseau, Johann Christoph Friedrich Gunths Muts och Carl von Linné. Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) kom att även att få stor betydelse för politik, pedagogik och litteratur. Johann Christoph Friedrich Guths Muts (1749- 1839) grundade gymnastiken och förespråkade att ta skogs- eller bergspromenader. Carl von Linné (1707-1778), var en känd botaniker, läkare, pedagog samt zoolog. Hans dagboksanteckningar från färder i olika delar av landet har inspirerat människor till att vistas i naturen. Under denna tid blev naturen en plats där vissa grupper av människor upptäckte att de kunde slappna av i både kropp och själ samt att det fanns utrymme till att vara fysiskt aktiva.

Tidigare betraktades naturen som något främmande som människorna inte utnyttjade.⁵⁷

På 1800-talet kom den andra gröna vågen och denna våg var betydligt större och kraftigare jämfört med den första. Nu levde befolkningen i större utsträckning med naturen. Friluftslivet växte och samtidigt hoppades många på att hälsan skulle förbättras tack vare utevistelser i naturen.⁵⁸ Utomhuslivet hade återigen blivit en livsstil och kritiska röster väcktes mot den urbana livsformen. Aktiviteter som cykling, bollspel och skidåkning kom att få genomslagskraft.⁵⁹ Johansson belyser hur turismen kom att utvecklas under denna tid då intresset för vildmarken, skärgården och fjällen lockade många människor.⁶⁰ Som en följd av detta bildades Svenska Turistföreningen samt Friluftsfrämjandet. Båda föreningarnas filosofi grundar sig i att friluftsliv påverkar människors förhållande till naturen samt gör dem miljömedvetna och med anledning till detta prioriterade miljö- och naturfrågor.⁶¹ På 1960-talet kom en särskild naturvårdslag som sedan kompletterades med Allemansrätten år 1974, där rättigheter och skyldigheter i naturen redogjordes.

55Kullander, Ammi & Widegren, Pia (1997) Natur och friluftsliv, Stockholm: Bonnier Utbildning, s. 122 56Johansson, Bengt (1999), a.a., s. 147 ff.

57Backman, Erik (2004), a.a., s. 174 ff.

58Johansson, Bengt (1999), a.a., s. 148 ff.

59Szczepanski, Anders (2007), a.a., s. 18 ff.

60Johansson, Bengt (1999), a.a., s. 149 61Kulturdepartementet (1999), a.a., s. 166

18

I samband med industrialismen på 1900-talet började arbetstiden regleras vilket gav människorna mer fritid. De människor som hade ett starkt intresse för friluftsliv kunde nu ägna mer tid åt att vistas i naturen, vilket bidrog till att intresset för friluftsliv ökade under denna tid.⁶²

Den tredje vågen som ägde rum under 1970-talet präglades av befolkningens ökade intresse för miljö- och naturfrågor.⁶³ Under denna period utvecklades mer speciella aktiviteter som äventyrsidrotter och en ökad teknifiering märktes.⁶⁴ Backman beskriver hur klättring, terrängcykling och utförsåkning har kommit att bli allt vanligare. Han belyser dessutom att det var när dessa aktiviteter kom som gränsdragningen mellan friluftsliv och idrott kom att bli allt otydligare.⁶⁵

62Eskilsson, Lena (2000), ”Fritid och demokratisering” i Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (2000), Friluftshistoria – Från härdande friluftsliv till ekoturism och miljöpedagogik, Stockholm: Carlsson Bokförlag, s. 71 ff.

63Backman, Erik (2004), a.a., s. 174 ff.

64Szczepanski, Anders (2007), a.a., s. 18 ff.

65Backman, Erik (2004), a.a., s. 174 ff.

19

3. FRILUFTSLIV I SKOLAN

De idag gällande styrdokumenten implementerades i skolans verksamhet genom 1994 års läroplansreform då Lpo94 introducerades. Som tidigare nämnts angav de tidigare läroplanerna tydliga riktlinjer för undervisningens innehåll och arbetsformer. I och med 1994 års läroplansreform introducerades det mål- och resultatstyrda systemet som kom att innebära stora förändringar för kursplanernas utformning. I de idag gällande kursplanerna anges korta och utvärderingsbara mål inom kursen. Dock framförs inte hur målen ska konkretiseras till innehåll i de enskilda kurserna, därmed får den enskilde läraren ett stort tolkningsansvar. Följande kapitel redogör för hur styrdokumenten Lpo94 och Lgr11 framskriver begreppet friluftsliv inom idrott och hälsa, varför friluftsliv bör ingå i grundskolans undervisning samt hur undervisningen om friluftsliv ser ut idag.

3.1 Hur framskrivs friluftsliv i Lpo94 och Lgr11?

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994

I Lpo94 står det skrivet att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola ska känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang.

Vidare står det skrivet att eleverna har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön.⁶⁶ En formulering som kan kopplas samman med ämnet idrott och hälsa och dess undervisning om friluftsliv.

Den nuvarande kursplanen är uppbyggd efter rubrikerna ämnets syfte och roll i utbildningen, mål att sträva mot, ämnets karaktär och uppbyggnad, mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte respektive nionde skolåret och slutligen rubriken bedömning i ämnet idrott och hälsa.⁶⁷ I kursplanen för ämnet idrott och hälsa är friluftsliv, tillsammans med dans, simning, ergonomi och livräddning, ett av de få moment som benämns i såväl uppnåendemål som betygskriterier.⁶⁸ Klart står således att friluftsliv spelar en central roll i kursplanen för idrott och hälsa.

Vad gäller ämnets syfte står det skrivet att idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Mer specifikt om friluftsverksamhet står att under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter

66Utbildningsdepartementet (2006) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94, Stockholm: Fritzes, s. 10

67Utbildningsdepartementet (2000), a.a.

68Backman, Erik (2004) a.a., s. 173

20

utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem.⁶⁹ Styrdokumentet framhäver alltså vikten av att ge eleverna möjlighet att utveckla såväl teoretisk kunskap i och med friluftslivets historiska framväxt som praktisk kunskap i och med faktisk tillämpning.

Friluftsliv i grundskolan beskrivs i Lpo94 under ämnets karaktär och uppbyggnad som ett område som knyter an till starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Styrdokumentet belyser att genom friluftsverksamheter och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera till ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Således bidrar ämnet till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö.⁷⁰ Styrdokumentet gör gällande att man ser ett kulturellt värde i friluftsliv som är viktigt att värna om och dessutom framhålls friluftslivet som en metod för att öka elevernas miljömedvetenhet och betydelsen av hållbar utvecklingen. Slutligen vad gäller uppnåendemål och betygskriterier uttrycks i kursplanen att eleverna i slutet av det nionde skolåret ska kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel, kunna planera och genomföra vistelser i naturen under olika årstider, samt kunna hantera nödsituationer i och vid vatten.

Vidare för att uppnå betyget Väl godkänt ska eleven delta i och tillämpa sina kunskaper om friluftsliv under olika årstider och slutligen för att uppnå betyget Mycket väl godkänt ska eleven dessutom organisera friluftsaktiviteter tillsammans med andra med hänsyn till olika deltagares behov.⁷¹ Klart står i och med dessa betygskriterier att fokus ligger på den praktiska tillämpningen av friluftsliv ute i naturen.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Till höstterminens start år 2011 ersätts alltså Lpo94 med den nya läroplanen Lgr11. Likt Lpo94 uttrycker så ansvarar skolan även i Lgr11 för att eleverna när de slutar grundskolan har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling samt kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsa, miljön och samhället.⁷² Strukturen på den kommande kursplanen har kommit att ändras från strävansmål och uppnåendemål till ämnets syfte och centralt innehåll, där det centrala innehållet kommer att uttrycka vad undervisningen handlar om. Ytterligare något som kommit att förändras i och med övergången till Lgr11 är att betygsstegen i den kommande läroplanen utgörs av bokstäverna A till och med E, där bokstaven A utgör det högsta betyget.⁷³ I den nuvarande läroplanen utgörs betygsstegen av Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt.

69Utbildningsdepartementet (2000), a.a.

70Ibid.

71Ibid.

72Utbildningsdepartementet (2010b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11, Stockholm:

Utbildningsdepartementet, s. 11

73Utbildningsdepartementet (2010c), Kunskapskrav till kursplanen i idrott och hälsa, Stockholm:

Utbildningsdepartementet

21

I Lgr11 framskrivs friluftsliv något mer än i dess föregångare Lpo94, då friluftsliv har fått en egen rubrik; Friluftsliv och utevistelser.

I ämnets syfte står angående friluftsliv skrivet att eleverna genom undervisning ska utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider, och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.

Vidare står att ämnet idrott och hälsa sammanfattningsvis syftar till att ge eleverna förutsättningar för att utveckla sin förmåga att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer.⁷⁴ Dessa formuleringar påminner om vad som tidigare stått skrivet i Lpo94 under rubrikerna ämnets syfte och bedömning i idrott och hälsa.

I det centrala innehållet i årskurserna 7-9 där friluftsliv som tidigare nämnts fått en egen rubrik står det skrivet att eleverna ska lära sig att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering, hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras, rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten, kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelser samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.⁷⁵

Vad gäller kunskapskrav och betygskriterier för att uppnå betyget E i slutet av årskurs 6 står det skrivet att eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. För att uppnå betyget A i samma årskurs har inga större förändringar skett i formuleringen, viss anpassning har bytts ut till god anpassning och på samma sätt har viss säkerhet bytts ut till god säkerhet.

Vidare angående kunskapskraven och betygskriterierna för vad eleverna ska behärska i slutet av årskurs 9 står följande skrivet för att uppnå betyget E eleven ska kunna planera och genomföra friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. Det mönster som gick att urskilja för kunskapskraven och betygskriterierna för årskurs 6 återfinns även hos årskurs 9.

För att uppnå betyget A har formuleringen ändrats om till att eleverna ska kunna planera och genomföra friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.

Dessutom ska eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.⁷⁶ Eleven ska i såväl i slutet av årskurs 6 som 9 kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.⁷⁷

Sammanfattningsvis är den största skillnaden mellan Lpo94 och Lgr11 att den senare är mer detaljerat skriven och att friluftsliv framskrivs tydligare då området har fått en egen rubrik;

Friluftsliv och utevistelser. Dock finns det många likheter styrdokumenten emellan. I såväl Lgr11 som Lpo94 betonas vikten av att se friluftsliv som en svensk kulturell tradition att värna om.

Dessutom syftar ämnet i båda styrdokumenten till att eleverna ska utveckla sin förmåga att

74Utbildningsdepartementet (2010a), a.a., s. 27 75Utbildningsdepartementet (2010a), a.a., s. 30 76Utbildningsdepartementet (2010c), a.a., s. 5 77Utbildningsdepartementet (2010c), a.a., s. 2 ff.

22

genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. Därutöver uttrycks i bägge läroplanerna att eleven ska kunna orientera sig i okänd miljö med hjälpredskap.

En skillnad är att Lgr11 i större utsträckning betonar det nödvändiga i att eleven utvecklar kunskap om att kunna planera, organisera och genomföra friluftsverksamhet. Medan i Lpo94 finns kravet på organisering endast för att uppnå betyget Mycket väl godkänd. Slutligen uttrycker Lgr11 att eleven ska ges kunskap i hur de hanterar nödsituationer vid vatten vintertid, vilket inte nämns i dess föregångare.

3.2 Varför friluftsliv i undervisningen?

Som tidigare nämnts har friluftsliv och friluftsverksamhet funnits i skolan ända sedan år 1927 då den svenska riksdagen fattade beslut om att friluftsverksamhet skulle införas vid läroverken. Klas Sandell menar att det finns två huvudmotiv till varför man bör ägna sig åt friluftsliv. Författaren anser att friluftsliv kan betraktas som såväl en metod som ett mål i sig. Som metod avser författaren att friluftsliv kan användas till att utveckla god hälsa, mognad och samarbete individer emellan medan målet är att uppnå en livskvalitet som dagens moderna samhälle inte kan erbjuda.⁷⁸

Bengt Johansson belyser hur friluftslivet kan vara en metod för att uppnå naturmedvetenhet hos eleverna. Dessutom betonar han liksom Sandell möjligheten för eleverna att lära sig samarbeta och visa hänsyn för varandra.⁷⁹ Ett liknande resonemang förs hos Svenskt Friluftsliv.

De menar att friluftsliv på allemansrättslig grund tränar eleverna till att tillämpa och utveckla egenskaper som hänsyn, omdöme och personligt ansvarstagande.⁸⁰ Medan Britta Brügge och Anders Szczepanski framhåller att eleverna lär sig vissa praktiska färdigheter; konsten att hålla sig torra och varma, att elda och laga sin egen mat.⁸¹

Peter Bentsen, Søren Andjær och Niels Ejbye-Ernst⁸² belyser hur friluftsliv och skolundervisning hör ihop utifrån fyra dimensioner för mål och innehåll. Till att börja med menar författarna att undervisningen inom friluftsliv kan ses som en etisk dimension där undervisningen bör ge eleverna kunskap och förståelse om naturen. Författarna menar att undervisningen ska lära eleverna att värna om miljön och ta ansvar för miljö- och naturfrågor samt göra eleverna medvetna om att det är en demokratisk rättighet att få vara ute i skog och natur. Bentsen, Andjær och Ejbye.Ernst anser att det är en förutsättning att eleverna utvecklar kunskap för att nå en ekologisk hållbar utveckling. Författarna åskådliggör hur friluftslivet kan kopplas till en kunskapsdimension, där det centrala är att utveckla kunskaper om naturen och att uppnå en

78Sandell, Klas (2000) ”Från naturliv till friluftsliv” i Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (RED.) (2000) Friluftslivets pedagogik, Stockholm: Liber AB, s. 16 ff.

79Johansson, Bengt (1999) a.a., s. 12

80Svenskt Friluftsliv (2008) Friluftslivet och samhället, Svenskt friluftsliv, s. 28

81Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2000) ”Pedagogik och ledarskap” i Brügge, Britta, Glantz, Matz &

Sandell, Klas (RED.) (2000) Friluftslivets pedagogik, Stockholm: Liber AB, s. 23

82Bentsen, Peter, Andjær, Søren & Ejebye-Ernst, Niels (2009) Friluftsliv – Natur, samfund of pædagogik, Kopenhavn: Munksgaard Danmark, s. 116 ff.

23

medvetenhet om naturen, utveckla kunskaper om friluftsteknik och den ekologiska balansen i naturen. Denna dimension kan kopplas samman med vad eleverna lär sig i de naturvetenskapliga ämnena. Den tredje dimensionen författarna beskriver i litteraturen är hälsodimensionen. De menar att genom friluftsliv kan eleverna i ett naturligt sammanhang få tillgodose sina rörelsebehov, utveckla rörelseförmåga och kondition. Slutligen, benämns den sista dimensionen som den estetiska dimensionen. I friluftslivet med dess naturliga omgivning finner man lätt möjligheter till konkreta undervisningssituationer såväl kroppsligt, socialt och personligt. Naturen skapar förutsättningar för elevernas fantasi och kreativitet.⁸³ Al-Abdi har även han identifierat fyra mål med friluftsverksamhet i skolan; det fysiska, det psykologiska, det sociala och det ekologiska målet. Al- Abdis fyra mål påminner i stort om Bentsen, Andjær och Ejebye-Ernst fyra dimensioner. Dock betonar Al-Abdi i större utsträckning det fysiska och psykiska målet, och menar att det är av stor vikt att eleverna utvecklar fysiska vanor på fritiden för framtiden för fysiskt och psykiskt välmående.⁸⁴

Sammanfattningsvis kan dock sägas att friluftsliv i undervisningen beror främst på nationella beslut, då flera av de faktorer som ovanstående författare har belyst som viktiga står skrivet i såväl rådande som kommande läroplaner. För denna studie är det högst relevant att undersöka vad lärarna anser ska ingå i undervisningen.

3.3 Undervisning om friluftsliv

Svenning menar att friluftsverksamheten generellt sett har minskat sedan nedskärningen av de reglerade friluftsdagarna och att det under friluftsdagarna förekommer förhållandevis lite friluftsliv av den karaktär som anges i friluftsgruppens officiella definition (se kapitel 2.1).

Författaren menar att friluftsdagarna istället verkar innehålla en mängd olika aktiviteter av den sort som kan benämns vid idrottsaktiviteter, till exempel bollspel, simning och friidrott.⁸⁵

En studie genomförd av Backman visar att antalet friluftsdagar varierar mycket mellan olika skolor, från inga alls upp till tio dagar per läsår. Samma studie bekräftar delvis Svennings undersökning då den visar att en tredjedel av alla friluftsdagar på de undersökta skolorna har inslag av friluftsliv. Resterande tid ägnas åt aktiviteter av mer idrottslig karaktär, till exempel bollspel, friidrott och terränglöpning.⁸⁶

Vidare stärks Svennings och Backmans resultat gällande få antal friluftsdagar per läsår av en rapport från Riksidrottsförbundet. Studien visar dock att det antalet friluftsdagar varierar

83Bentsen, Peter, Andjær, Søren & Ejebye-Ernst, Niels (2009 a.a., s. 116 ff.

84Al-Abdi, Abdul-Muttali (1984), a. a., s. 141 ff.

85Svenning, Stephan(2001), a.a., s. 8 ff.

86Backman, Erik (2004) ”Utövar ungdomar friluftsliv?” i Svensk idrottsforskning nr4-2004, Stockholm:

Lärarhögskolan

24

beroende på ort, i storstadsområdena håller friluftsdagarna på att försvinna helt medan glesbygdsskolor med närhet till natur har fler friluftsdagar.⁸⁷

Skolverket har tillsammans med Institutionen för idrott och hälsa vid Örebro universitet genomfört en studie som pekar på att friluftsdagarna har ett mycket varierat innehåll, men att den vanligaste aktiviteten trots allt är friluftsliv, inklusive naturvistelser, kanotfärder och att gå på tur.

Vinteraktiviteter som skidor och skridskor är också vanligt förekommande på friluftsdagarna i grundskolan.⁸⁸ Trots detta visar den nationella utvärderingen att endast 22 procent av eleverna i årskurs 9 upplever att de har fått kunskap om friluftsliv.⁸⁹

Friluftsrådet har utgått från den nuvarande läroplanen (Lpo94) och satt upp specifika mål för årskurs 9 angående friluftsliv. Bland annat betonas att eleverna tillsammans med packning ska kunna förflytta sig till skilda naturmiljöer för övernattning samt matlagning utomhus under olika årstider. Dessutom ska eleverna kunna göra upp eld på ett säkert och ändamålsenligt sätt, organisera en friluftsaktivitet med andra med hänsyn till olika deltagares behov och miljön samt känna till naturens historia i skilda naturmiljöer.⁹⁰ Mål som Svenning och Backmans studier tyder på aldrig uppfylls i grundskolan.

År 2006 föreslog Svenskt Friluftsliv att friluftsliv och naturupplevelse ska ges en mer framträdande roll i läroplanen och inte bör döljas under ämnet idrott och hälsa. Förslaget kom att behandla att ämnet Idrott och hälsa skulle disponeras om och istället ge utrymme för ett nytt ämne; Natur och Friluftsliv. Ett förslag som dock aldrig kom att genomföras.⁹¹

Sammanfattningsvis är friluftsliv sparsamt förekommande i grundskolan. Istället präglas friluftsdagarna av verksamheter som kan härledas till mer idrottsliga aktiviteter, snarare än att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i friluftsliv. För den aktuella studien är det väsentligt att utifrån Svennings och Backmans resultat ta reda på hur lärarna konkretiserar innebörden av friluftsliv och friluftsverksamhet.

87Riksidrottsförbundet (2000), Idrotten i grundskolan, rapport från riksidrottsförbundet om idrottsutbudet vid millennieskiftet, Farsta: Idrottens hus, s. 15 ff.

88Eriksson, Charlie. M.fl.(2003), Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges grundskolor, Skolverket, Dnr 75-2001-01045, s. 21

89Skolverket (2003) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) Idrott och hälsa, Stockholm: Fritzes, s. 35

90http://www.liu.se/ikk/ncu/ncu_filarkiv/Allm%25C3%25A4nt/1.165258/kurskatalog_ncff.pdf (2011-03- 31)

91Svenskt Friluftsliv (2008) a.a., s. 71

25

4. RESULTAT

I detta kapitel redovisas resultatet utifrån studiens övergripande syfte och frågeställningar.

Resultatet redovisas i tre avsnitt grundade i framträdande teman ur studiens empiri. Inledningsvis redogörs för hur lärarna konkretiserar friluftsliv till innehåll i sin undervisning och vilka metoder de använder i undervisningen om friluftsliv. Vidare behandlas hur lärarna förhåller sig till begreppet friluftsliv i Lpo94 och Lgr11 samt hur friluftsliv kommer till uttryck i de aktuella skolornas lokala kursplaner. Slutligen redogörs för hur lärarna uppfattar att de kommande styrdokumenten (Lgr11) kan tänkas påverka deras planering av undervisningen. Figur 1 nedan åskådliggör en förteckning över studiens intervjupersoner, endast fiktiva namn uppträder i denna studie.

Fredrik Lärare i idrott och hälsa sedan år 1994.

Undervisar även i matematik.

Håkan Lärare i idrott och hälsa sedan år 1982

Niklas Lärare i idrott och hälsa sedan år 2000

Johanna Lärare i idrott och hälsa sedan år 2000

Sebastian Lärare i idrott och hälsa sedan år 2008

Figur 1: Förteckning över studiens informanter

4.1 Så konkretiseras friluftsliv Begreppet

Trots att begreppet friluftsliv kan definieras på olika sätt så är lärarna relativt samstämmiga om vad som bör ingå i grundskolans undervisning om friluftsliv. Samtliga lärare belyser att friluftsliv bör innehålla naturbesök, oftast i form av vistelse i skog och mark. Fredrik säger, jag tror det enda sättet att genomföra friluftsliv är att prova på det, att vara ute i naturen under olika årstider. Håkan poängterar att man bör ta vara på den natur som finns i Sverige och menar att man inte behöver åka särskilt långt bort från skolan för att göra det. Han åskådliggör detta genom att berätta, friluftsliv kan vara att åka ner i hamnen för att fiska, det handlar inte om att man måste bege sig jättelångt bort och göra övernattningar och grejer, även fast jag tror att det kan vara skoj. Niklas belyser vad han tycker eleverna bör ha lärt sig om friluftsliv när de slutar grundskolan,

kunna vistas ute i naturen och ha ett sådant förhållningssätt att du delar naturen med naturen och inte stör och förstår, alltså enligt allemansrätten. De ska kunna det här med kläder; vad de ska ha på sig, eleverna ska kunna planera och vara ute över en natt, de ska kunna göra mat och de ska lära sig det som är viktigt, till exempel ta ut väderstreck utan kompass.