Elevinflytande i skolans värld En studie med syfte att undersöka hur elever och lärare upplever elevinflytande i svenskundervisningen

Elevinflytande i skolans värld

En studie med syfte att undersöka hur elever och lärare upplever elevinflytande i svenskundervisningen

Tove Bäckström

Handledare: Ingemar Friberg

Grundlärare, årskurs 4-6 2021

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsa, lärande och teknik

Abstract

Denna studie behandlar elever och lärares upplevelser av elevinflytande i svenskundervis- ningen. I bakgrunden ges en teoretisk förankring med John Dewey som huvudperson, hans tan- kar om elevinflytande och demokrati betraktas som centrala för studien. Vidare ges en historisk överblick av elevinflytande och en inblick i hur styrdokumenten ställer sig till elevernas rätt till elevinflytande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Studien belyser upplevda fördelar och nackdelar med elevinflytande samt förbättringsområden i arbetet. Studien jämför även likheter och skillnader i synen på elevinflytande i de båda respondentgrupperna.

Metoden för undersökningen är en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. En- käten besvarades av tre klasser i årskurs sex samt fyra svensklärare. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som syftar till att undersöka respondenternas upplevelse av fenomenet.

Resultatet är uppdelat i fyra kategorier som har till syfte att presentera de mest centrala delarna i undersökningen.

Studiens resultat visar att elever och lärare vill arbeta mer med elevinflytande i svenskunder- visningen och att de är relativt eniga i sina svar vad gäller uppfattningen om vad elever främst ges inflytande över. Eleverna framhåller å sin sida att de delar de ges mest inflytande över korrelerar med vad de vill ha inflytande över. Elevinflytande har sina fördelar och nackdelar vilket elever och lärare upplever olika.

Nyckelord Demokrati, elevinflytande, grundskola, svenska, utbildningshistoria

Förord

Innan ni dyker ner i mitt examensarbete så vill jag presentera några personer som varit mycket viktiga under arbetsprocessen. Först och främst vill jag rikta ett stort tack till de elever och lärare som ställde upp i min undersökning. Utan era tankar, åsikter och upplevelser hade studien aldrig gått att genomföra. Vidare vill jag tacka min handledare som med sin språkliga expertis fått mig att tänka om och tänka rätt under skrivandets gång. Jag vill även rikta ett stort tack till min mamma och min pappa för deras villkorslösa stöttning, deras engagemang och deras hjälp med korrekturläsning. Sist men inte minst vill jag tacka min sambo, mina studiekamrater och mina nära och kära för att ni lyssnat på mig när det gått tungt, pushat mig framåt och kommit med välbehövliga ’’hejarop’’ längs vägen.

Tack vare er alla så lyckades jag slutföra denna studie.

Tove Bäckström

Innehållsförteckning

Abstract………

Förord………..

1. Inledning... 1

2. Syfte och frågeställning... 2

2.1 Studiens avgränsning ... 2

3. Forskningsbakgrund ... 3

3.1 Teoretisk förankring: John Dewey ... 3

3.1.1 Vetenskaplig teori -’’Learning by doing’’ ... 4

3.2 Elevinflytande... 5

3.2.1 Historiskt elevinflytande ... 5

3.2.2 Elevinflytande idag ... 6

3.2.3 Vad säger styrdokumenten? ... 8

3.2.4 Elevinflytande i svenskämnet ... 9

4. Metod ... 11

4.1 Metodval ... 11

4.1.1 Fenomenografisk ansats... 11

4.1.2 Enkätens utformning ... 13

4.2 Urval ... 13

4.3 Etiska ställningstaganden ... 14

4.4 Validitet och reliabilitet ... 15

4.5 Insamling av data och genomförande ... 16

4.6 Metod för bearbetning ... 16

4.6.1 Kategorisering av data ... 16

4.6.2 Enkätanalys och presentation... 18

5. Resultatredovisning ... 19

5.1 Uppfattning av elevinflytande ... 19

5.2 Elevinflytande i praktiken, vad och när... 21

5.3 Fördelar och nackdelar med elevinflytande... 24

5.4 Förbättringsområden i arbetet med elevinflytande. ... 26

6. Diskussion ... 29

6.1 Metoddiskussion ... 29

6.2 Resultatdiskussion ... 31

6.3 Sammanfattande slutsats... 34

7. Fortsatt forskning ... 35

Referenslista………

Elektroniska resurser………

Bilagor……….

Bilaga 1 - Elevenkät……….

Bilaga 2 - Lärarenkät………

Bilaga 3 - Informationsbrev………..

1. Inledning

Det är nog många som kanske kommer ihåg en förhållandevis auktoritär undervisning då man blickar tillbaka på sin egen skolgång. En undervisning där läraren förknippas med makt och auktoritet. En undervisning där läraren bestämmer vad eleverna ska arbeta med, till synes helt utan demokratiska inslag. I dagens skola, genom den nuvarande läroplanens riktlinjer, skolla- gen och barnkonventionen ska eleverna i stället ges rika möjligheter till inflytande över sin egen skolgång, men hur fungerar det egentligen?

Dagens samhälle är i ständig förändring och skolan är en stor del av vårt samhälle. Det betyder att även skolan måste förändras för att möta de krav som samhället ställer. Skolan måste ut- vecklas för att skapa morgondagens goda demokratiska medborgare. Elevinflytande och de- mokrati är centrala delar av förändringsarbetet i skolan och kommer att fungera som utgångs- punkt i denna studie. Eleverna ska genom stöttning och inspiration av lärare ges rika möjlig- heter att lära på ett sätt som passar dem och ges inflytande över sin egen undervisning. Det är med detta tankesätt som lärare ska leda elevers utveckling och inte med den auktoritära makt som historiskt använts. Det är en undervisning med demokratiska värderingar som kommer att fostra framtidens goda medborgare.

Under tiden som lärarstudent har ord och begrepp såsom demokrati, delaktighet, lära av- och med andra, motivation och elevinflytande varit viktiga och frekvent återkommande. Ambit- ionen med denna studie är därmed att undersöka hur dessa delar anammas i skolverksamheten.

Studien syftar till att beskriva vad elevinflytande är och hur det har förändrats historiskt, hur lärare och elever upplever elevinflytande, på vilket sätt elevinflytande speglar elevernas under- visning samt hur eleverna upplever sitt inflytande inom svenskämnet. Studien kommer även att belysa möjligheter och svårigheter samt fördelar och nackdelar i arbetet med elevinflytande i klassrummet.

1

2. Syfte och frågeställning

Syftet är att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokra- tiska värderingar i svenskundervisningen. I studien ges elever i årskurs sex möjligheten att beskriva hur de upplever elevinflytandet i svenskundervisningen samt att det även ges en fing- ervisning om hur lärare uppfattar arbetet med elevinflytande i svenskundervisningen. Studien kommer att belysa elevernas möjlighet till elevinflytande i svenskämnet samt belysa likheter och eventuella skillnader i elever och lärares syn på elevinflytande. Eleverna kommer att få ge exempel på hur de upplever att de möter elevinflytande i svenskundervisningen samt generella tankar om inflytande för elever. Studien bidrar med kunskap om hur elevinflytande och demo- kratiska värderingar praktiseras i skolan samt bringa lite mer ljus över ett ämne som är högak- tuellt, där skolan agerar inkörningsport till det demokratiska samhället. I skolan ska elever lära sig de basala principer som demokrati och inflytande innebär och ges förutsättningar för ett framtida liv som samhällsmedborgare. Barn i skolålder måste stegvis ges mer makt över sig själva och få vara med och bestämma. De behöver uppöva självständighet och en förmåga att ta ansvar i det sociala samspelet för lärande. Allt detta ligger inom ramen för elevinflytande.

Denna studie ger således elever och lärare en möjlighet att göra sin egen röst hörd samt material för att analysera deras respektive syn på hur arbetet med elevinflytande fungerar i praktiken.

Forskningsfrågor:

❖ Hur genomförs arbetet med demokratiska arbetsformer i svenskämnet och vad får ele- verna inflytande över?

❖ Hur skiljer sig elevers och lärares uppfattningar om elevinflytande?

❖ Vilka för- och nackdelar har demokratiska arbetssätt och elevinflytande, för eleverna, för lärarna och för undervisningen?

❖ Vilka hinder finns i arbetet med elevinflytande och vad kan förändras för att uppnå en högre nivå av elevinflytande i svenskundervisningen?

2.1 Studiens avgränsning

I denna studie ligger fokus vid att undersöka vad elever i årskurs sex har för upplevelse av elevinflytande. Detta eftersom elever i årskurs sex mest troligt har givits mer inflytande över sin undervisning än elever i tidigare årskurser vilket kan öka möjligheten att få mer utvecklade och relevanta svar om respondenterna är äldre. Jag valde att göra en digital enkätundersökning på två olika skolor, enkäten delades ut till totalt tre klasser och fyra lärare vilket resulterade i en undersökning med cirka 50 elever. De avgränsningar som gjorts är dels på grund av covid- 19 då rekommendationerna innebär är att inte åka runt i landet, det vill säga även till skolor där jag normalt sett inte vistas, därav en digital enkätundersökning, dels för att begränsa antalet elever till en rimlig undersökning.

2

3. Forskningsbakgrund

Litteraturen i denna undersökning förklarar de centrala begreppen elevinflytande och demo- krati på ett sätt som jag anser är relevant för denna studie. Med hjälp av tidigare och aktuell forskning beskriver litteraturen elevens rätt till inflytande och hur det kan praktiseras. Littera- turen beskriver även utvecklingen över tid i skolan kring demokrati och hur elevinflytandet utvecklats till vad det är idag.

Denna del av studien kommer att innefatta en teoretisk förankring med vetenskaplig teori, vi- dare kommer denna del att belysa elevinflytandet i skolans styrdokument och gå djupare in på vad forskning säger om elevinflytandet idag samt elevinflytande i relation till ämnet svenska.

3.1 Teoretisk förankring: John Dewey

I denna del presenteras för studien relevanta teorier. Fokus i detta avsnitt ligger på den ameri- kanske pedagogen och filosofen John Dewey (1859–1952) och hans tankar kring utbildning och demokrati samt hans teorier om’’learning by doing’’. Anledningen till valet av John Dewey är för att hans tankar, idéer och teorier lämpar sig bra för den kommande analysen av elevernas och lärarnas enkätsvar.

Forskning om demokrati och elevinflytande är inte ett nytt påfund. Forskare världen över har undersökt detta och av många anses John Dewey vara urfadern för tankar om elevinflytande och demokratiska rättigheter för elever i skolan. Han kan betraktas som banbrytande för sin tid med sina idéer kring demokrati och elevens egna inflytande. Dewey lyfte bland annat fram idéer om att demokrati ska ses som ett medel för lärande och inte som ett mål. Vidare menade han att genom användningen av demokrati som ett medel i undervisningen så förmedlas de demokratiska värdena till eleverna samt att med hjälp av demokrati som medel kan man också nå demokrati som ett mål. Dewey förespråkar att utveckling hos eleverna sker i samspel med deras omvärld och inte minst genom skolan (Dewey, 2004).

I Deweys bok från 1916 Democracy and education, svensk översättning Demokrati och utbild- ning (1999), förklarar han sina tankar kring sambandet mellan demokratiutövning och utbild- ning. Wahlström (2016) menar att boken ska betraktas som ett argument av Dewey för en ut- bildning med syfte att vara en viktig del i det demokratiska samhället. Dewey (1999) framhåller att skolan ska ses som en avbild av samhället där skolan ska sträva efter att ge eleverna möj- lighet att nå sin potential i en balans mellan praktik och teori, vilket i sin tur ska bidra till goda medborgare. För Dewey (1999) som var en förespråkare för elevernas rätt att uttrycka sig var det viktigt att skolan präglades av demokrati, till exempel genom elevråd samt att skolan och pedagogiken skulle vara anpassad till det demokratiska samhället utanför skolans väggar.

Lärandeteorin pragmatism är en av Deweys stora filosofier vilken grundades under slutet av 1800-talet av amerikanerna Charles Peirces och William James för att sedan utvecklas vidare av John Dewey. Pragmatismen kan i stora drag beskrivas som en filosofisk inriktning som betonar betydelsen av praktik och handling men som även behandlar teorier om kunskap och

3

mening (Dewey, 1999). Vidare kännetecknas pragmatismen av att behandla frågor som rör de praktiska följderna av olika handlingar (Dewey, 2004). Dewey (1999) framhåller vikten av att uppleva och samla erfarenhet samt att erfarenheter är det mest vitala verktyget i allt tänkande.

Pragmatismen innebär således att elever behöver ges möjlighet att föra samman erfarenheter ur sin vardag till de erfarenheter de får i skolan. Livet utanför skolan och livet innanför skolans väggar ska vara nära sammankopplade för att skolan ska kunna bidra till att eleven utvecklar samhällsnyttiga kunskaper (Lundgren et al., 2020). Fortsättningsvis hävdar Dewey (1999) att eleven motiveras mer i skolan om denne känner att den lär sig saker som kan vara till nytta i samhället utanför. Lundgren et al. (2020) beskriver pragmatismens ’’lärande genom inquiry’’

som enligt Dewey innebär att vi människor endast tänker när vi ställs inför ett problem. Det behövs ny kunskap, nya tankebanor och idéer för att lösa ett problem och på så vis uppstår

’’lärande genom inquiry”. Eleven måste därmed ges möjlighet att uppleva och samla erfaren- heter för att utvecklas, något som möjliggörs genom elevinflytande.

John Dewey och hans idéer kom att bli grunden till den progressiva pedagogiken och han hade således stort inflytande över skolfrågor under sin tid. Den progressiva pedagogiken kan ses som en samling av reformpedagogiska utbildningstraditioner vars mål är att förändra utbild- ningen (Dewey, 1999). Progressivismen syftar till en pedagogik där tyngdpunkten ligger på skolans sociala uppdrag vilket innebär att lärare tillsammans med elever förankrar utbildningen i elevens egna tankar, åsikter, idéer och intressen. Genom den progressiva pedagogikens synsätt möjliggörs varje elevs individuella utveckling (Dewey, 2004).

De utbildningsfilosofiska ideal kring elevinflytande som Dewey (2004) framhåller innebär att man ska betrakta demokrati som en livsform. Skolan ska fungera som en plats för social ge- menskap där ständig kommunikation pågår som har till syfte att forma eleverna som individer (Dewey, 2004). Vad gäller elevinflytande som didaktisk praktik riktar Dewey (1999) fokus på hur man kan förstå elevers erfarenheter och intressen. Deras intressen och erfarenheter ska användas inom ramen för utbildningens mål för att på så vis motivera eleverna och bidra till ett ökat lärande. I analysen av elevenkäterna kommer Deweys tankar kring elevinflytandets bety- delse för elever i skolan att appliceras och utifrån det kommer slutsatser att dras.

3.1.1 Vetenskaplig teori -’’Learning by doing’’

John Dewey, som var en högst inflytelserik teoretiker inom pedagogiken, banade väg för flera skolreformer, fortsatt forskning och förändringsarbeten runt om i världen. Han myntade bland annat begreppet ’’learning by doing’’ som växt fram ur lärandeteorin pragmatism. ’’Learning by doing’’ är en aktivitetspedagogik där grundtanken är att teori, reflektion, handling och prak- tik samspelar med varandra. I praktiken innebär detta att ge elever möjlighet att aktivt pröva sig fram och ta ansvar för sina egna handlingar vilket i sin tur ska hjälpa dem att bilda en förståelse för vad inflytande är och hur det fungerar. Dewey (2004) menar att man inte kan nå elevinflytande i en klass om man som lärare inte är uppmärksam på elevernas intressen och tar hänsyn till dessa i planeringen av undervisningen. Som nämnts innan framhåller Dewey (2004) den progressiva pedagogiken där elever behöver ges möjlighet till delaktighet i sitt eget lärande för att kunna förankra kunskap och lära sig. Han menar att elever behöver praktiska möjligheter

4

som att få testa sig fram för att kunna förstå hur inflytande fungerar. Dewey (2004) menar även att ’’learning by doing’’ bidrar till att eleven får frihet att växa som individ. För att elever ska kunna utveckla sin förståelse för inflytande behöver de förses med instrument och metoder av lärare för hur de kan lära sig (Dewey, 2004).

I analysen av enkäterna kommer jag att applicera Deweys tankar kring koppling mellan grad av elevinflytande i relation till i vilken syn lärarna har på elevernas delaktighet i planering och utformning av undervisningen. Praktiskt deltagande är grunden för Deweys (2004) ’’learning by doing’’ och därför kommer de tillfrågade eleverna ges frågor om deras möjlighet till infly- tande och hur de praktiskt får vara med och utöva sitt inflytande i svenskundervisningen.

Dewey påpekar även vikten av att elever får vara aktiva i sitt kunskapssökande där de får möj- lighet att testa olika teorier för att lära sig. Han hävdar ’’Att förbereda barn för ett framtida liv innebär att man låter barnen förfoga över sig själva’’ (Dewey, 2004, s. 48).

Lärare i skolan har ett stort ansvar att ge eleverna rika möjligheter för att utvecklas och inhämta kunskap. Genom att vara lyhörd och rättvis samt genom att lyssna på elevernas tankar, idéer och åsikter så upprättar läraren ett demokratiskt arbetssätt. Elevinflytande och elevernas möj- lighet att göra sin röst hörd ligger mycket på lärarens axlar, läraren ansvarar för att ge eleverna tillfällen och möjligheter att få vara med och bestämma (Dewey, 1999). Sammanfattningsvis kommer således Deweys teorier att användas i analysen av enkäterna, både vad gäller elevernas svar och hur lärarna ser på inflytandet för eleverna.

3.2 Elevinflytande

Nedan kommer olika aspekter om elevinflytande presenteras och behandlas. Avsnittet avser att ge en inblick i hur elevinflytande och demokrati sett ut historiskt och hur det ser ut idag i relation till lagar och styrdokument. Elevinflytande i undervisningen i ämnet svenska kommer även att diskuteras nedan.

3.2.1 Historiskt elevinflytande

Det elevinflytande som diskuteras idag och som har en självklar plats i läroplanen har inte alltid funnits. Det fanns en tid, för inte så länge sedan, då elever inte hade någonting att säga till om, där läraren var makthavaren. Den historiska aspekten av elevinflytande tillför en bredare syn på hur barn och ungas förutsättningar till demokrati har förändrats genom åren till vad det är idag. I detta avsnitt presenteras några betydelsefulla händelser för utvecklingen av elevens rätt till inflytande och deras demokratiska rättigheter genom den svenska utbildningshistorien.

Sverige har gradvis genomgått en demokratisering av både skola och samhälle, det första tyd- liga steget togs i och med 1919 års skolreform där det beslutades att kyrkans inflytande över skolan skulle minska samt att undervisningen skulle vara anpassad efter barnens nivå. Vidare infördes en obligatorisk fortsättningsskola där syftet var att eleverna skulle lära sig medborger- liga kunskaper om samhällets uppbyggnad (Larsson & Westberg, 2019). Detta korrelerar dock

5

inte med det synsätt Dewey (2004) hade, att demokrati ska ses som ett medel för lärande och inte som ett mål. I Sverige under denna tid var målet demokratin i sig och utgjorde således inte ett medel för lärande, men det bör i min mening ändå ses som ett steg i rätt riktning.

Trots att John Dewey redan under början av 1900-talet hade kommit med banbrytande idéer inom den progressiva pedagogiken dröjde det ända fram till 1930-talet innan han kom att in- spirera arbetet i svenska skolor. Detta var dock inte utan problem, lärarna under denna tid ar- betade efter en utbildning med fokus på disciplin i skolan och med en stark tro på lärarauktori- tet, det vill säga utan inslag av elevinflytande (Larsson & Westberg, 2019). Detta var något som gick emot Deweys (2004) tankar om att eleven skulle ges meningsfulla sysselsättningar, lära genom handling och vara självständiga och inflytelserika individer.

Under 1946 års skolkommission lyfts begreppet elevinflytande upp på dagordningen för första gången. Enligt Larsson och Westberg (2019) framhöll kommittén att skolan måste utgöra ett stöd för demokratifostran, bidra till personlighetsutveckling och kulturellt medvetande bland eleverna. I det som 1946 års skolkommitté presenterade betonades det att skolans främsta upp- gift i framtiden skulle vara att fostra demokratiska medborgare.

Efter andra världskriget började tankar och idéer om ett deliberativt demokratiideal för skolor- nas verksamhet växa fram, det vill säga att undervisningen skulle bidra med förutsättningar för elevernas fria val och egen vilja. Dessa tankar fick däremot inget genomslag. Under 1950- och 1960-talen fokuserades det i stället på skolans roll att frambringa arbetskraft till samhället (Englund, 2000). På grund av ovan nämnda prioritering dröjer det ända fram till sent 1970-tal innan det visas intresse för den utbildningspolitiska tanken om demokratifostran och arbetet tar därefter fart på riktigt. Under senare delen av 1970-talet bildades uppfattningen om att det är skolans uppgift att ta ställning för demokratin och för hur man ska fostra elever till framtida demokratiska medborgare snarare än den tidigare starka tron på att det är vetenskapliga stånd- punkter som ska efterföljas (Englund, 2000). I och med Lgr 80 tog en demokratifostran form där frågor som berörde elevernas egna ansvar och inflytande lyftes fram. Elevinflytandet som didaktisk praktik kom att innebära en individuell valfrihet, inflytande och möjligheten att vara en del i ett demokratiskt samhälle med gemensamma värden (Eriksson, 2019).

3.2.2 Elevinflytande idag

Forskning om elevinflytande idag innebär bland annat studier om huruvida skolor i Sverige bedriver en undervisning där de rättigheter till inflytande som barnen har uppfylls. Forskning tyder på att elevinflytande är en viktig aspekt av elevers skolgång men att det inte är utan di- lemman. Flera studier, till exempel Skolinspektionens årsrapport 2019 (2020), Skolinspektion- ens rapport Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen (2018) och Skolinspekt- ionens rapport Från huvudmannen till klassrummet (2014) tyder på att delaktighet och infly- tande är ett område som eleverna uttrycker missnöje över. För äldre elever benämns det till och med som det område där de är minst nöjda. Fyra av tio elever i gymnasieskolan uppger till exempel att de inte ges något inflytande över undervisningens innehåll. Enligt Skolinspekt- ionen (2020) bedöms 18 av 23 skolor ha för låg kvalitet vad gäller lärares arbete med att ge

6

elever möjlighet till inflytande och delaktighet i undervisningen. Denna bild bekräftas av Sko- lenkäten från hösten 2013, där var sjunde elev i årskurs fem anser att de inte får möjlighet att vara med och påverka hur de arbetar med olika skoluppgifter. Ett antal lärare tillfrågades i enkäten huruvida de låter sina elever påverka arbetssätten, där uppger var femte lärare att de inte låter sina elever påverka arbetssätten i undervisningen (Skolinspektionen, 2014). Detta tyder på en brist i arbetet med elevernas rätt till inflytande i skolan.

För att kunna ge eleverna inflytande menar Skolinspektionen (2014) att det är viktigt att indi- vidanpassa undervisningen och att lärare har god kunskap om elevernas olika behov och förut- sättningar samt att de låter dem vara med i planeringen av undervisningen. Skolan har som mål att möta varje elev och det är därmed viktigt att lyssna på eleven och ge denne möjlighet till ett reellt inflytande över sin egen undervisning. Skolinspektionen (2014) menar vidare att det kan förverkligas genom enkla insatser som kan ha stor betydelse för eleven, till exempel att ele- verna får välja redovisningsform eller att de får välja uppgifter utifrån sina intressen och egna erfarenheter. Skolverket (2013) lyfter fram att elever blir mer engagerade, lär sig mer och tar större ansvar om de känner att de har ett reellt inflytande över undervisningen, hur den utförs samt dess innehåll. Skolinspektionen (2014) framhåller däremot att delaktighet och inflytande för eleverna i undervisningen måste ske inom ramen för de kunskapskrav och de förmågor som anges i styrdokumenten. Vidare bekräftar Skolinspektionen (2014) ett positivt samband mellan elevers ökade inflytande och deras ökade motivation i skolenkäten. Skolverket (2013) fram- håller att det i läroplanen tydligt står skrivet att eleverna har rätt till inflytande över saker som rör deras utbildning. Skolverket (2015) hänvisar till forskning som visar på att om elever upp- lever att de har ett reellt inflytande över undervisningen så blir de automatiskt mer engagerade, tar mer ansvar och lär sig mer.

Kontentan av elevernas svar i ovan nämnda studier tyder på att de som känner att de inte har inflytande över undervisningen känner sig mindre stimulerande och de som ges inflytande kän- ner sig mer stimulerade och motiverade. Som lärare är det därmed viktigt att ta reda på vad eleven behöver för att bli motiverad. Skolverket (2014) lyfter fram sambandet mellan lusten att lära och elevernas välbefinnande och menar att de båda gynnas av faktorer såsom delaktighet, inflytande och trygghet. Enligt Skolinspektionen (2014) ges elever i fler än tre av tio skolor inte inflytande över arbetsformer, arbetssätt och innehåll i tillräcklig utsträckning. Skolan bris- ter därmed att leva upp till de förväntningar som styrdokumenten har för elevers inflytande i undervisningen. I ovan nämnda studier pekas läraren ut som den viktigaste grundpelaren för elevers möjlighet till elevinflytande.

Danell (2006) och Quennerstedt et al. (2020) hävdar att fokuspunkten i arbetet med elevinfly- tande ligger i att fostra morgondagens medborgare. Elevinflytande i undervisningen går hand i hand med hur skolan som organisation arbetar för att forma det demokratiska samhälle vi lever i. Eftersom eleverna idag är de människor som i framtiden kommer att utgöra samhällets de- mokratiska medborgare är det därmed viktigt som lärare att rannsaka sitt arbete med inflytande och reflektera över hur eleverna ges möjligheter att inhämta demokratiska erfarenheter under sin skolgång (Danell, 2006). Att utveckla en demokratisk kompetens sker i det sociala rummet, i samspel mellan människor, till exempel inom klassrummets fyra väggar. Skolan är en ypperlig

7

plats för samspel mellan människor där barn och vuxna med olika bakgrund, ursprung och erfarenheter möts, därmed kan skolvärlden betraktas som en plattform med utmärkt demokra- tisk potential. Fortsättningsvis kan skolan även betraktas som ett centrum för ’’deliberativa samtal’’ något som Englund (2000) förklarar som en kommunikation där deltagarna får ut- rymme att ge uttryck för och begrunda andras åsikter och synpunkter samt göra sin egen röst hörd. Det är samtal som dessa som anses vara demokratins grundpelare och något som skolan bör sträva efter i arbetet med elevinflytande.

3.2.3 Vad säger styrdokumenten?

’’Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen.’’ (SFS 2010:800, kap 4. § 9).

Det finns flera statliga styrdokument som verksamma i skolan ska förhålla sig till, styrdoku- ment såsom läroplaner, kursplaner, skollag och skolförfattningar som anger de nationella må- len. I samtliga styrdokument understryks elevinflytande som en viktig del i skolans verksam- het. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019, i fortsättningen kallad Lgr 11 (Skolverket, 2019) återfinns kapitlet elevernas ansvar och infly- tande som behandlar flera aspekter om elevers inflytande i undervisningen. Då syftet med stu- dien är att undersöka lärares och elevers uppfattning, användning och upplevelser av elevinfly- tande är det målen i läroplanen för lärare och elever som kommer att lyftas. Lgr 11 framhåller att demokratiska principer, såsom att kunna ta ansvar över sitt eget lärande, få möjlighet att vara med och påverka och att vara delaktig ska omfatta alla elever i skolan samt att eleverna fortlöpande ska ges inflytande över sin utbildning (Skolverket, 2019). Eleverna ska även hållas informerade om saker som rör dem och deras skolgång samt att inflytandet ska anpassas efter elevernas ålder och mognad (SFS 2010:800, kap 4. § 9). Vidare belyser Lgr 11 att det är lära- rens uppgift att se till att eleverna alltid ges möjlighet att ta egna initiativ inom ramen för deras inflytande över utbildningen (Skolverket, 2019).

I kursplanen för ämnet svenska betonas att språket är det främsta redskapet vi har för att lära och kommunicera. Vidare menas ’’Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts’’ (Skolverket, 2019, s. 257). I kursplanen för svenska framhålls även att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en tilltro till sin kommunikativa förmåga och lära sig att formulera egna åsikter och tankar, något som är viktigt inom arbetet med elevinflytande (Skolverket, 2019).

Skolan har som mål att varje elev är kapabel till att ta ansvar för sitt eget lärande, har kunskap om demokratiska principer och att de utvecklar en förmåga att arbeta i olika demokratiska for- mer, det vill säga i samspel med andra. Vidare beskrivs att lärare ska utgå från att eleverna som individer vill ta ansvar för sitt eget lärande och att lärare ska ge alla elever samma möjlighet till ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehållet i undervisningen (Skolver- ket, 2019). Lgr 11 betonar även att ’’Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvär- dera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättig- heter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.’’ (Skolverket, 2019, s. 14). Uti- från de statliga styrdokumenten råder det inga tvivel om att elever har rätt till inflytande i skolan och i undervisningen, däremot kan det variera från skola till skola hur det praktiska arbetet med

8

elevinflytande utformas. Det är därmed upp till skolor och lärare att individuellt planera och genomföra arbetet med elevinflytande i sin verksamhet.

Förutom läroplanen som uttrycker elevens rätt till inflytande finns även delar i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och skollagen som syftar till att säkerställa barn och elevers demokratiska rättigheter i skolan. I barnkonventionen, som numera är en del i svensk lag, står det tydligt att barnets utbildning ska syfta till att förbereda denne för ett liv i ett fritt samhälle där fred, tolerans, jämställdhet och vänskap mellan olika människor och grupper fro- das, det vill säga att skolan ska förbereda barnen för ett framtida liv som goda medborgare i ett demokratiskt samhälle (UNICEF, u.å). Skollagen (SFS 2010:800) kap 10. § 2 understryker barnkonventionens beskrivning och betonar vikten av att utbildningen utformas så att eleverna utvecklas som individer samt förbereds inför framtida livsval och för ett aktivt deltagande i samhället. I kursplanen för svenska lyfts även detta då det står skrivet att ’’I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2019, s.

257). Enligt skollagen (SFS 2010:800) kap 4. § 9 ska eleverna genomgående ges möjlighet att ta aktiv del i utvecklingen av utbildningen samt fortlöpande hållas informerade i frågor som rör dem. Vidare ska eleverna alltid ges möjlighet att ta initiativ till frågor som rör deras infly- tande över utbildningen, dessa frågor ska stödjas och tas i beaktning av till exempel lärare.

Enligt skolans styrdokument har alla verksamma i skolan, det vill säga allt från lärare och re- surspersonal till rektorer och skolchefer, i uppdrag att förankra grundläggande värden hos ele- verna och förbereda dem för ett framtida liv i det demokratiska samhället. Uppdraget innebär även att alla verksamma i skolan ska sträva att leva upp till de värden som anges i skollagen och ta avstånd från de som strider mot dem (Skolverket, 2019). Så som det inledande citatet lyder, ’’Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen’’ går elevens rätt till delaktighet och inflytande inte att missuppfatta eller komma ifrån utan det är något som ska upprätthållas i samtliga skolor och av alla verksamma inom skolor i Sverige. Därmed kan det anses anmärk- ningsvärt att elever och lärare runt om i landet beskriver i Skolverkets uppföljningar att de inte ges inflytande över sin undervisning när det är en lagstiftad rättighet.

3.2.4 Elevinflytande i svenskämnet

Vad gäller elevinflytande och demokrati i skolan så är de väl utforskade områden, däremot så är elevinflytande och demokrati i specifika ämnen mer outforskat. Jag fann inga studier eller någon relevant forskning som inriktade sig specifikt på elevinflytande i svenskämnet, därav val av ämne för denna studie. Grundtankarna i ovan nämnd forskning kan däremot anammas även ämnesspecifikt och flera aspekter kan nyttjas i denna studie om elevinflytande i svenskämnet.

Denna studie kan därmed ses som ett komplement till tidigare forskning då elevinflytande kom- mer att analyseras och undersökas i relation till undervisningen i svenska.

I svenskundervisningen ligger fokus på att lära sig använda det svenska språket i såväl tal som i skrift för att skapa en fungerande kommunikation. Kursplanen i svenska betonar att eleverna ska ges förutsättningar att ta eget ansvar för sitt språkbruk och sin kommunikation samt en de

9

ska utveckla en förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser (Skolverket, 2019). Demokrati och elevinflytande kräver att eleverna vet hur de ska kommunicera sina idéer, tankar och intressen. De behöver kunna göra sina röster hörda och vilket ämne är bättre än just svenskämnet för att erbjuda eleverna träning inom kommunikation. Svenska är ett ämne där demokratiska arbetsformer och arbetssätt kan frodas. Elever kan till exempel arbeta i grupp, hålla redovisningar i olika former och öva på att argumentera i tal och i skrift. Kursplanen för svenska betonar att elever genom undervisningen ska utveckla kunskaper om hur man formu- lerar egna åsikter (Skolverket, 2019). Till det kommer att värdegrundsarbete är vanligt före- kommande under svensklektioner, något som behandlar elevinflytande såväl som elevdemo- krati. Dewey (1999) och Wahlström (2016) hävdar att samhället inte bara fortlever genom kommunikation utan att samhället utvecklas med hjälp av kommunikation samt att det är an- vändningen av kommunikation som ett verktyg som gör att samhället kan leva vidare. Därmed benämner Dewey kommunikation som grundpelaren i ett fungerande demokratiskt samhälle och det är på denna grund ämnet svenska valdes som fokus i studien. Wahlström (2016) menar vidare att det sociala liv vi lever idag är beroende av olika människors erfarenheter och värde- ringar, något som förs vidare via kommunikation och bidrar till att samhället hålls samman i en gemenskap av kunskaper och målsättningar. Dewey (1999) liksom Wahlström (2016) menar att kommunikation är ett villkor för samhällets hela existens och naturligt ställer jag mig då frågan, i vilket ämne utgör kommunikation en mycket central del om inte svenskämnet?

Lgr 11 betonar att det inte räcker med att enbart förmedla kunskap om demokratiska värde- ringar utan att även undervisningen ska präglas av demokratiska arbetsformer för att ge ele- verna goda förutsättningar inför det framtida samhällslivet (Skolverket, 2019). Rönnlund (2013) beskriver att förmågan att utöva inflytande är en medborgerlig kompetens som är vital ute i samhället och att det ligger på skolans axlar att utveckla den kompetensen hos eleverna.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att vara en del i planeringen och genom att få vara med och välja ämnen, teman och aktiviteter så utvecklar eleverna sin förmåga till inflytande och ansvar (Skolverket, 2019). Rönnlund (2013) belyser även elevernas rätt till inflytande i skolan och påpekar att de ska hållas informerade i frågor som rör dem, ges inflytande över arbetsformer, arbetssätt och undervisningens innehåll. Det är på dessa grunder jag har valt att göra en studie på elevernas inflytande i svenskämnet och det är med dessa premisser samt den övergripande frågeställningen för studien som ligger till grund för enkätfrågorna.

10

4. Metod

Följande metodavsnitt börjar med en beskrivning av studiens metodologiska ansats. Studien baseras på den fenomenografiska forskningsansatsen vilken används vid analys och kategori- sering av datainsamlingen. Därefter följer en redogörelse av studiens urval och undersökning- ens etiska ställningstaganden samt en diskussion där undersökningens validitet och reliabilitet tas upp. En beskrivning av hur undersökningen genomförts och en redogörelse för hur det in- samlade materialet har bearbetats och analyserats avslutar metodavsnittet.

4.1 Metodval

Fokus i denna studie är att synliggöra elevers och lärares uppfattning av elevinflytande samt att ställa dem mot varandra i en jämförelse. För att uppnå detta valdes, i rådande covid-19 läge, en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag i form av en digital enkätundersökning, detta för att undvika onödig vistelse på skolor. Ytterligare en orsak till valet av forskningsmetod baseras på att enkätundersökningar genererar en stor svarsbredd samt att det ger mig som fors- kare god överblick över materialet (Denscombe, 2016).

En fördel med att göra en enkätundersökning är att det påtagligt minskar risken för att respon- denten, det vill säga svarspersonen (i detta fall elev eller lärare), påverkas av vilket svar fors- karen söker genom att till exempel studera kroppsspråket vid en intervju. Detta indikerar att man kan dra slutsatsen att validiteten på enkätsvaren är god och att risken för att svaren färgas av den mänskliga faktorn, så som val av ord, kroppsspråk eller sättet varpå en fråga ställts är liten (Denscombe, 2016). En nackdel med att använda enkäter som metod för datainsamling vid forskning är att det finns vissa begränsningar för respondenten vad gäller svar och svarsal- ternativ. Respondenten kan till exempel begränsas till att endast svara genom att kryssa i en ruta eller skriva ett kort svar på en rad vilket medför att respondenten inte kan ge utvecklade svar samt att forskaren inte kan ställa följdfrågor. Ytterligare en nackdel innefattar en svårighet för forskaren att försäkra sig om att respondenterna svarat sanningsenligt och inte lämnat non- senssvar (Denscombe, 2016). För att minska risken att någon av ovan nämnda nackdelar på- verkade undersökningen negativt är enkätfrågorna formulerade med merparten kvalitativa frå- gor som genererar mer utvecklade svar såväl som inslag av kvantitativa frågor för att ge en bred överblick över respondenternas svar.

Valet att göra två enkäter, en för lärare och en för elever, är för att kunna jämföra respondent- gruppernas uppfattningar, åsikter och upplevelser med varandra. Liknande frågor har använts i enkäterna för att enkelt kunna jämföra svaren. Frågorna (se Bilaga 1; se Bilaga 2) i respektive enkät är baserade på studiens centrala frågeställningar.

4.1.1 Fenomenografisk ansats

Fenomenografi innebär en ansats som är kvalitativt inriktad. Den fenomenografiska ansatsen är av svenskt ursprung och växte fram på Göteborgs universitet vid institutionen för pedagogik.

11

Ansatsen grundar sig i ett intresse av att beskriva olika fenomen i världen ur betraktarens ögon och att beskriva variationer utifrån människors skilda åsikter, framför allt inom pedagogik.

(Marton & Booth, 2000).

En fenomenografisk ansats innebär enligt Larsson (1986) en metod som lyfter fram individers skilda uppfattningar och åsikter av olika fenomen i en situation och att den grundläggande idéen för ansatsen är att synliggöra olika aspekter av fenomenet samt att skilja på hur något är och hur något uppfattas. Kroksmark (2007) förtydligar innebörden av fenomenografi och me- nar att det är en primär forskningsmetodisk ansats som syftar till att undersöka hur olika indi- vider uppfattar någonting i en situation där det är det uppfattade innehållet som är av betydelse.

Denna metod används främst i kvalitativa intervjuer men trots användningen av en enkätun- dersökning så gör de kvalitativa inslagen i form av flertalet öppna frågor att denna ansats går att tillämpa i arbetet. Det som bidrar till att denna ansats är lämplig för studien är dess möjlighet att lyfta fram lärares och elevers individuella uppfattningar av studiens fenomen. Det vill säga ett resultat av ett antal lärare och elevers uppfattning av elevinflytande inom svenskämnet.

Den fenomenografiska ansatsens syfte är att beskriva hur omvärlden uppfattas genom indivi- dens ögon, dennes egna erfarenheter och värderingar. Vidare förklaras att det är erfarenheterna snarare än förklaringarna som är intressanta att avläsa (Larsson, 1986). Kroksmark (2007) me- nar att fenomenografin beskriver hur något framstår för olika individer och att det ger en bild av individers uppfattning och hur saker och ting egentligen är. Sammanfattningsvis kan man antyda att metoden inte gör anspråk att förklara verkligheten utan fokus ligger istället på att lyfta hur ett fenomen uppfattas ur ett mänskligt perspektiv. Ett av studiens mål är att lyfta hur elever upplever arbetet med elevinflytande och huruvida de får möjlighet till inflytande kontra hur lärare upplever arbetet med elevinflytande. Respektive respondents svar behöver därmed inte avbilda verkligheten utan utgår från deras egna erfarenheter och tankar om elevinflytandet i svenskundervisningen.

Starrin och Svensson (1994) menar att forskning kring lärande är inriktat på elevens eget tän- kande och deras egen upplevelse av lärprocessen vilket är avgörande inom fenomenografin när det handlar om forskning som behandlar undervisningsaspekter. I allmänpedagogiska fenome- nografiska studier menar Larsson (1986) att man kan föra ett resonemang som påverkar tanke- banorna hos de som tar del av resultatet. Genom att beskriva olika individers upplevelser och uppfattningar av elevinflytande kan det i sin tur bidra till en förnyad kunskap och syn på feno- menet för läsaren. Han pekar även på att uppfattningar ofta bildar ramar för en människas tan- kar och tro vilket kan hindra människor från att ändra sina uppfattningar. Om man kan presen- tera ett alternativt resonemang, genom exempelvis en fenomenografisk undersökning, kan man därmed bilda ett underlag för reflektion vilket i sin tur kan bidra till en förändring i människors tidigare tankebanor och ramar och på så vis utvecklas kunskapen ytterligare. Larsson (1986) samt Marton och Booth (2000) är överens om att det viktigaste är vilka uppfattningar som finns snarare än hur många som har en viss uppfattning om ett fenomen. I analysen kommer fokus att ligga på elever och lärares skilda uppfattningar och upplevelser, både sinsemellan och mel- lan de båda respondentgrupperna. Resultatet syftar till att vidga synen på elevinflytande genom resonemang och reflektioner av resultaten samt med ett allmänpedagogiskt synsätt.

12

4.1.2 Enkätens utformning

Enkätfrågorna till eleverna (se Bilaga 1) konstruerades så att de varken skulle uppfattas som värderande eller ledande för respondenterna. Enkäten utformades även med ett vardagligt språk och tydliga frågor för att minska missförstånd och frågetecken från elevernas sida. Enkäten till eleverna innehåller sju frågor med ostrukturerade- och strukturerade frågor. Några frågor har färdiga svarsalternativ, några frågor är öppna och reflekterande och några är värderingsfrågor vilket gör enkäten både till en kvalitativ- och kvantitativ metod. Detta dels för att enkäten ska innehålla variation och tilltala eleverna mer än en enkät där de endast förväntas ge skriftliga svar, dels för att svaren är relativt enkla att överskåda och sammanställa.

Enkäten till lärarna (se Bilaga 2) innehåller även den sju frågor. Denna enkät är däremot endast utformad med kvalitativa öppna frågor, likt intervjufrågor, där respondenterna får möjligheten att ge så utförliga och innehållsrika svar som möjligt vilket gör enkäten till en kvalitativ enkät.

Då få respondenter använts för lärarenkäten valdes en enkät som efterfrågar utförliga svar och som ger en mer utvecklad och nyanserad bild av lärarnas åsikter. Valet av öppna frågor kommer sig även av att en lärare till skillnad från en elev på ett bättre sätt bör kunna formulera sig i skrift. Nackdelen med denna utformning av enkäten är att dessa svar kan vara svårare att över- skåda och sammanställa men jag vägde nackdelen mot fördelarna och ansåg att det var genom- förbart då antalet deltagande svensklärare var få.

4.2 Urval

Den digitala enkätundersökningen är icke slumpmässig och riktar sig till elever i årskurs sex samt lärare som undervisar i svenska i årskurs sex. Att enkäten är icke slumpmässig betyder att det har gjorts ett val av respondenter, de är alltså inte slumpmässigt utvalda. I detta fall har ett strategiskt urval använts där respondenter valts utifrån de relevanta och intressanta variablerna för undersökningen vilket i detta fall är elevernas klass och ålder samt lärarnas undervisnings- ämne (Stúkat, 2011). Trost och Hultåker (2016) beskriver att det strategiska urvalet innebär att respondenterna väljs ut genom att välja önskade faktorer till exempel kön, intresse, bakgrund eller ålder. Då min utbildningsinriktning är grundskollärare så var en undersökning av mellan- stadieelever ett givet val. Valet att undersöka elever i årskurs sex baseras på premissen att de troligtvis givits mer inflytande i sin undervisning än elever i yngre åldrar. Elever i årskurs sex bör även vara mer mogna och besitta mer kunskap än yngre elever vilket förenklar undersök- ningen och genererar mer utvecklade svar.

Skolorna som valdes för undersökning är skolor jag sedan tidigare har en förbindelse till och god kontakt med. Skolorna i sig är relativt jämförbara vad gäller antalet elever samt att båda skolor är belägna i mindre samhällen i Västerbotten. De två skolorna i undersökningen är rela- tivt homogena. Det upprättades en kontakt med rektorerna på respektive skola via telefon där det förklarades att frivilliga elever och lärare behövdes till en digital enkätundersökning. Rek- torerna vidarebefordrade förfrågan till svensklärare i årskurs sex och jag fick därmed klar- tecken att genomföra enkätundersökningen i totalt tre klasser i årskurs sex. Det totala antalet

13

elever i dessa klasser uppgick till 65 elever. Av dessa 65 elever var det ingen som tog kontakt med mig eller sin lärare om att inte delta i enkäten, däremot så inkom endast in 52 enkätsvar.

Bortfallet bland eleverna blev därmed 20%. Av dessa 20% var eleverna antingen sjuka eller inte närvarande under enkätundersökningen av andra orsaker. Det totala antalet respondenter i elevenkäten blev 52 medan respondenterna för lärarenkäten blev fyra.

4.3 Etiska ställningstaganden

För att säkerställa att studien tar hänsyn till respondenternas integritet och välbefinnande är etiska ställningstaganden nödvändiga. Deltagare i någon form av forskning eller vetenskaplig studie omfattas av ett skydd som kallas för individskyddskravet. Detta innebär att personer som deltar i forskning inte riskerar att skadas på något sätt, fysiskt såsom psykiskt, av undersök- ningen (Stukát, 2011). Individskyddskravet utgör i sin tur grunden till fyra allmänna huvudkrav som kommer att beskrivas nedan. Beskrivningen av respektive huvudkrav följs upp med en förklaring av hur jag som forskare förhållit mig till dessa genom studien.

Informationskravet innebär att deltagarna i undersökningen delges viktig information om stu- dien. För ansvarig forskare innebär detta att vara öppen och tydlig mot respondenterna och informera dem om vad undersökningen handlar om och hur den kommer att genomföras (Ve- tenskapsrådet, 2017). Forskaren ska även försäkra sig om att respondenterna förstår att under- sökningen är frivillig och vem de kan kontakta om de skulle behöva ytterligare information eller har frågor angående studien. Innan genomförandet av undersökningen kontaktades svenskläraren ur respektive klass där de ombads att lägga upp ett informationsbrev riktat till elever och vårdnadshavare via Schoolsoft. Det informationsbrev som skickades ut innehöll en presentation av mig själv, ett klargörande av studiens syfte och användningsområde, studiens anonymitet samt mina kontaktuppgifter (se Bilaga 3). Informationsbrevet fick ligga ute på Schoolsoft i en vecka för att ge elever och vårdnadshavare möjlighet och tid att diskutera och fundera huruvida de ville delta i studien.

Vidare till samtyckeskravet som sammantaget handlar om respondentens rättighet till frihet.

Det innebär att ingen kan bli tvingad till att delta i en studie, deltagandet i en studie är således frivilligt. Vetenskapsrådet (2017) upplyser om att när en undersökning består av respondenter under 15 år bör samtycke till deltagande, utöver barnets eget samtycke, inhämtas från vård- nadshavare. I det informationsbrev (se Bilaga 3) som lades ut på schoolsoft till alla elever och vårdnadshavare uppmanas de att kontakta mig via e-post om de inte gav sitt samtycke till del- tagande i undersökningen.

Konfidentialitetskravet syftar till studiens sekretess. Kravet innebär att det material som sam- lats in genom undersökningen ska förvaras oåtkomligt för andra än forskaren själv. Veten- skapsrådet (2017) tar även upp anonymitet som en viktig del i en studie. Med anonymitet menar Vetenskapsrådet (2017) att ’’Det kan exempelvis ske genom att personuppgifter eller namn på insända enkätsvar eller prover tas bort så att det sedan blir svårt eller i praktiken omöjligt att hänföra ett visst svar eller prov till en bestämd individ’’ (s. 41). Sammantaget innebär detta att

14

enskilda elever i undersökningen samt de skolor eleverna går på inte ska vara möjliga för ut- omstående att identifiera. I undersökningen har respondenterna delgetts tydlig information om att enkäterna är anonyma, både i informationsbrevet samt i själva enkäten (Se Bilaga 1; Se Bilaga 2; Se Bilaga 3). I enkäten uppger respondenterna varken sitt namn eller sin skola, hur gamla de är eller vilket kön de identifierar sig med. Då enkäterna är utskickade digitalt till skolorna via en privat länk till respektive lärare samlas samtliga svar tillsammans vilket medför att inte ens jag som forskare kan urskilja vilken skola eller elev svaret kommer ifrån. Detta bidrar till en lagring och avrapportering av enkätsvaren som är fullständigt anonym. Det sista av de allmänna huvudkraven är nyttjandekravet vilket innebär att uppgifter som samlats in om enskilda personer endast får användas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017).

4.4 Validitet och reliabilitet

Med validitet menas en undersöknings giltighet, det vill säga huruvida man åstadkommer att mäta det man avser att mäta, vilket är undersökningens syfte (Stúkat, 2011). Detta innebär att forskningsmetoden, frågorna och svarsalternativen ska vara ett bra mätinstrument för att uppnå syftet med själva undersökningen. Om till exempel frågorna i enkäten är lätta att missuppfatta eller om de är svåra att förstå kan det minska validiteten i studien. Frågor som rör responden- ternas personliga arbete, till exempel möjliga brister i arbetet med elevinflytande, kan även det minska validiteten i studien. Vissa kanske inte vill erkänna sina brister och svarar därmed inte sanningsenligt eller så svarar personen vad den tror att jag som forskare vill veta, därför menar Stúkat (2011) att det är viktigt att skapa en förtroendefull relation med respondenterna så att de vågar svara sanningsenligt. Reliabilitet i en undersökning handlar om dess tillförlitlighet, det vill säga kvaliteten på mätinstrumentet (Stúkat, 2011). Det innebär att undersökningen ska kunna göras vid andra tillfällen utan att undersökningen ger ett annorlunda resultat, då anses studien ha en hög reliabilitet. Vidare förklarar Trost och Hultåker (2016) att studien bör inne- hålla enkla och lättförståeliga ord och meningar då det minskar missförstånd samtidigt som det gynnar respondentens förståelse och bidrar till högre reliabilitet.

Genomgående under arbetet med undersökningen har studiens övergripande syfte och fråge- ställningar funnits med i tankarna vilket skapat validitet i studien. Jag har upprepade gånger ställt frågan till mig själv om undersökningen stämmer överens med studiens syfte, det vill säga om den lyfter fram elever och lärares upplevelse av elevinflytande och demokratiska värde- ringar i svenskämnet. Då syftet med studien ständigt funnits i tankarna är frågorna för respek- tive enkät utformad för att ge svar på studiens övergripande syfte och frågeställning. Frågorna till eleverna är utformade med enkla ord och fraser för att det ska vara så tydligt som möjligt för respondenterna och för att minska risken för missförstånd, på så vis stärks studiens reliabi- litet.

15

4.5 Insamling av data och genomförande

För att uppnå syftet med undersökningen behövdes tankar och upplevelser från elever i årskurs sex samt undervisande svensklärare för att få ett empiriskt underlag. En digital enkät skickades ut till tre klasser med elever och lärare som uppfyllde dessa kriterier. Den digitala enkäten innehåller kvantitativa frågor i form av värderingsfrågor, frågor med färdiga svarsalternativ och öppna kvalitativa frågor, respektive fråga är utformad för att ge svar på studiens övergri- pande frågeställningar. De öppna enkätfrågorna som återfinns i delar av elevenkäten och hela lärarenkäten kan till viss del liknas vid en intervju med strukturerade frågor om än det katego- riseras som en enkät.

Efter utskickat informationsbrev (se Bilaga 3) till elever och vårdnadshavare skickades en di- gital länk ut till varje svensklärare. Svenskläraren informerade i sin tur eleverna om att svara så tydligt och utförligt som möjligt på frågorna. I alla tre klasser fanns möjlighet till muntlig uppläsning av frågorna av resursperson för elever med särskilda behov. Enkäterna är fram- ställda via Google formulär vilket innebär att när eleverna skickar in sitt svar så kommer en- kätsvaren upp direkt i mitt dokument. Där samlas alla enkätsvar vilket ger en tydlig överblick över alla svar. Efter att eleverna svarat på sina enkäter skickades ytterligare en digital länk ut till de fyra svensklärarna, likt elevenkäterna kom svaren in i ett separat dokument. Efter ge- nomförda enkäter skickades ett tackbrev till samtliga respondenter i enkätstudien.

4.6 Metod för bearbetning

Det empiriska underlag som enkätundersökningen resulterade i har bearbetats och analyserats med hjälp av kategorisering. Marton och Booth (2000) menar att en kategorisering i övergri- pande teman är en relativt frekvent använd metod inom den fenomenografiska ansatsen. Syftet med kategoriseringen är att enklare synliggöra olika variationer av åsikter och upplevelser av fenomenet, i detta fall elevinflytande. Bearbetningen av undersökningen följer principerna i den fenomenografiska ansatsen vilket innebär att det framför allt är respondenternas uppfatt- ningar av elevinflytande och elevinflytandet i svenskundervisningen som kommer att analyse- ras.

4.6.1 Kategorisering av data

För att kategorisera det insamlade materialet i den fenomenografiska analysen tas Fejes och Thornbergs (2015) analysmodell till hjälp. Analysmodellen består av sju steg vilket gör den enkel att följa och förenklar analysarbetet. Nedan följer en benämning av de sju stegen följt av en kort förklaring under respektive steg som beskriver hur stegen har genomförts och tolkats genom undersökningen. De sju stegen är:

1. Bekanta sig med materialet:

16

Efter insamlade enkätsvar ’’skummades’’ respondenternas svar igenom för att skapa en uppfattning och överblick av undersökningens resultat. Potentiellt användbara citat bland respondenternas svar markerades.

2. Kondensation:

Här påbörjas en grundlig analys av respondenternas svar. Relevanta och innehållsrika citat som är av betydelse för undersökningen och studiens övergripande frågeställningar väljs ut.

3. Jämförelse:

Respondenternas svar analyseras och jämförs med varandra. Här analyseras även skillnader och likheter i de utvalda citaten ur samtliga respondentgrupperna där de mest väsentliga ur jämförelserna noteras.

4. Gruppering:

I detta steg grupperas respondenternas citat genom att analysera deras likheter och skillna- der.

5. Artikulera kategorierna:

I detta steg bestäms innehållet i de olika kategorierna, det vill säga att här väljs det centrala innehållet i kategorierna. Detta steg utgår från ovan utförda grupperingar där sedan poten- tiellt användbara kategorier utarbetas genom att dra gränser i de olika grupperna. Då under- sökningen syftar till att undersöka ett och samma område, elevinflytande, gjordes katego- rierna i form av underrubriker med viktiga delar ur enkätsvaren.

6. Namnge kategorierna:

Så som Fejes och Thornberg (2015) förklarar så syftar detta steg till att hitta rätt namn till rätt kategori. De menar att det ska vara beskrivande namn som lämpar sig för kategorins centrala innehåll. Kategoriernas namn ändras om och om igen innan det fastställs till namn som beskriver innehållet på ett bra sätt. Genom att sätta ett namn på samtliga kategorier gav det mig som forskare en tydligare överblick över vad undersökningen resulterat i.

7. Kontrastiv fas:

I det sista steget fortsätter bearbetningen av kategorierna. De jämförs mot varandra för att hitta likheter för att sedan kunna läggas ihop till mer övergripande kategorier. Kategorise- ringen landade tillslut i fyra kategorier. Dessa är konstruerade för att passa studiens över- gripande syfte och frågeställningar samt respondenternas uppfattningar av elevinflytande.

Genom kategoriseringen bildades välbehövliga fokusområden av undersökningens insam- lade material som gjorde det enklare för mig som forskare att analysera resultatet.

I den följande bearbetningen sammanställdes kategorierna med tillhörande respondenters citat för att kunna presentera resultatet av enkätundersökningen. Presentationen som följer under resultatavsnittet kommer att presentera det slutgiltiga resultatet av studien samt ge en tolkning och reflektion av resultatet.

17

4.6.2 Enkätanalys och presentation

I framställningen av resultatet kommer enkätsvaren presenteras med hjälp av olika kategorier.

Larsson (1986) menar att en kvalitativ metod inte utgår från färdiga kategorier utan att man i stället söker efter kategorier som bäst beskriver fenomenet, det som genom analysmodellen ovan utförts. Enkätanalysen och utformningen av kategorierna baseras på enkätfrågorna, läs- ning av respondenternas svar, deras individuella uppfattningar, tankar, upplevelser och åsikter kring fenomenet elevinflytande. Kategorierna är följande:

- Uppfattning av elevinflytande.

- Elevinflytande i praktiken, vad och när.

- Fördelar och nackdelar med elevinflytande.

- Förbättringsområden i arbetet med elevinflytande.

Resultatet kommer att presenteras och analyseras med hjälp av kategoriseringen samt att en jämförelse bland lärar- och elevsvar kommer att belysas i enlighet med studiens syfte. Presen- tationen av resultatet kommer under varje kategori att ta upp relevanta och innehållsrika utta- landen i form av direkta citat som är av betydelse för studien. Några av elevernas enkätsvar kommer att förtydligas genom stapeldiagram då elevenkäten även har kvantitativa inslag. Lä- rarnas enkätsvar kommer enbart presenteras med utvalda exemplifierande citat.

18

5. Resultatredovisning

I presentationen av resultatet kommer en redogörelse för respondentgruppernas respektive en- kätsvar. Med hjälp av de valda kategorierna kommer presentationen att börja med elevernas svar för att sedan presentera lärarnas svar under samma kategorirubrik, detta för att göra resul- tatet mer överskådligt. I enlighet med studiens syfte kommer elevsvaren jämföras med lärar- svaren i form av en kort redogörelse efter varje kategori. Samtliga kategorier kommer att inne- hålla relevanta citat och hänvisa till utvalda enkätsvar. Citaten är redigerade vad gäller stavfel för att öka läsbarheten. Innehållet i citaten ändras inte då det är elevernas och lärarnas unika uppfattning och upplevelser som eftersöks.

5.1 Uppfattning av elevinflytande

Denna kategori behandlar fråga 1 i respektive enkät (se Bilaga 1; se Bilaga 2) där elever och lärare ombeds förklara vad elevinflytande är. Innebörden av frågan utgör kontentan av under- sökningen, därför var det ett medvetet val att låta denna fråga utgöra en egen kategori. Det bidrar till en god överblick över elever och lärares uppfattning av begreppet elevinflytande.

Elevsvar

Alla elever visade att de har en uppfattning om vad elevinflytande betyder och innebär i och med att de även fick skriva ner en gissning, vilket i sig blir ett kvitto på hur de uppfattar ordet.

Majoriteten av respondenterna visade däremot på god förståelse av vad elevinflytande innebär, trots det hade de olika sätt att förklara hur de uppfattar elevinflytande. Den stora massan be- skrev sin uppfattning av elevinflytande som när elever får vara med och bestämma eller på annat sätt vara med och påverka undervisningen.

’’Att vi får vara med och välja vad vi ska göra då och då men inte hela tiden’’

’’När elever får bestämma men inte allt’’

’’Att eleverna får bestämma lite’’

Viktigt att påpeka är att majoriteten av deltagarna använde orden, ’’lite’’ eller ’’inte hela tiden’’

i sina svar om att eleverna får vara med och påverka. Detta indikerar att denna uppfattning av elevinflytande är relativt övergripande då eleverna anser att läraren fortfarande har en ledarroll i undervisningen.

Några elever valde även att precisera sin uppfattning av elevinflytande till vilka praktiska saker de förknippar fenomenet med.

’’Att elever ska få vara med och bestämma vilka grupper man kan jobba i eller vad man kan ha för tema på lektioner.’’

’’Hur vi arbetar grupp/ensam’’

19

Då ett återkommande svar handlar om möjligheten att vara med och bestämma olika grupp- konstellationer kan slutsatsen dras att det är en vanlig uppfattning eleverna har om elevinfly- tande i praktiken och att det är relativt vanligt med sådana möjligheter till inflytande för ele- verna.

Ytterligare uppfattningar som fanns bland elevsvaren kring betydelsen av elevinflytande var mer inriktade på elevens egen prestation.

’’Jag tror att det är hur det flyter på när man jobbar och hur det går när man jobbar’’

’’Kanske att man ska vara snäll och ha ett bra flyt i skolan’’

Kontentan av dessa två exempel är att eleverna inte vet vad innebörden av elevinflytande är, deras svar syftar snarare till hur man ska arbeta i skolan. Båda elevsvaren beskriver att eleven ska vara duktig och ha ett flyt i skolarbetet. Detta indikerar dock att de uppfattar ordet elevin- flytande som något positivt som i sin tur leder till ett bra flyt i skolan.

Lärarsvar

Som väntat är lärarnas svar mer utvecklade och nyanserade än elevernas, utifrån lärarnas svar framgår flera olika perspektiv och viktiga aspekter. Bland annat tyder majoriteten av svaren på att lärarna uppfattar elevinflytande som att eleverna får vara med och påverka sin egen under- visning. Lärarna framhåller även elevinflytandet i den demokratiska andan, såsom elevernas möjlighet att göra sin röst hörd och att eleverna ska visa hänsyn och respektera varandras åsik- ter i ett klassrum med ett öppet klimat.

’’Ett öppet klimat i klassrummet, där man lyssnar på varandra och ger utrymme för alla olika tankar och idéer som finns bland elevgruppen’’

’’Att eleverna respekterar varandras åsikter och att vi som lärare respekterar våra ele- vers åsikter’’

’’Att elever känner att de är med och påverkar sin utbildning. Att de känner sig hörda, validerade och viktiga. Deras åsikter och tankar räknas.’’

Lärarnas svar syftar dels till att eleverna ska visa hänsyn och praktisera ömsesidig respekt för varandra och att visa respekt för andras åsikter. Dels till att de som lärare måste visa hänsyn till elevernas åsikter och låta dem berätta vad de tycker och tänker om saker som rör deras egen utbildning.

Elevinflytandets begränsningar är även något som beskrivs i förklaringen av ordets innebörd.

’’Att eleverna får vara med och bestämma (vissa saker). Det kan till exempel vara hur lång tid ett arbetsområde ska ta, att ibland få välja att jobba två och två eller i liten grupp, m.m.’’

Det som beskrivs i svaret är eleverna inte kan vara med och bestämma om allt utan att det finns begränsningar med elevinflytande. Saker som eleverna däremot kan få vara med och bestämma

20

över är till exempel hur de ska jobba vad gäller arbetskonstellationer. Under kategorin fördelar och nackdelar kommer elevinflytandets begränsningar att belysas djupare.

Jämförelse

Ser man till elevernas definition och uppfattning av ordet elevinflytande jämfört med lärarnas definition och uppfattning så skiljer det sig inte jättemycket. Båda respondentgrupperna fram- håller att elevinflytande innebär att eleverna får vara med och bestämma. Båda grupperna är även medvetna om att elevinflytande inte betyder att eleverna ska bestämma över allt i sin undervisning, att det finns begränsningar i fenomenet. Lärarsvaren som är mer utvecklade på- pekar även att elevinflytande innefattar demokratiska former såsom att eleverna får en chans att göra sig hörda och en chans att framföra sina åsikter, något som inte eleverna tog upp i sina svar.

Båda respondentgrupperna halkar även in på de praktiska aspekterna av elevinflytande, vilka fysiska handlingar elevinflytandet syftar till. Eleverna upplever främst att elevinflytande hand- lar om att de får vara med och välja arbetssätt, det vill säga huruvida de ska arbeta i grupper eller i par. Detta korrelerar med lärarnas svar men där byggs svaren vidare med redovisnings- former, arbetets omfattning och annan fysisk miljö.

5.2 Elevinflytande i praktiken, vad och när.

Denna kategori syftar till att sammanställa undersökningens didaktiska aspekter. Nedan pre- senteras vad eleverna vill ha inflytande över kontra vad de specifikt ges inflytande över och när de inte ges inflytande. För lärarna sammanfattas deras tankar och uppfattning om vad ele- verna får inflytande över i svenskundervisningen samt när eleverna inte får inflytande.

Elevsvar

Först presenteras vad eleverna vill ha inflytande över. Flera elever uttrycker som tidigare att de uppfattar elevinflytande som möjligheten att få vara med och bestämma när det gäller grupp- konstellationer, sittplatser och vilka kompisar de får arbeta med på lektionerna. Många elever var däremot tydliga med att de vill få möjlighet att påverka fler saker i undervisningen.

’’Jag vill vara med och bestämma över upplägget över lektionerna.’’

’’Jag skulle vilja vara med och bestämma undervisningen i svenska. Jag skulle vilja att vi jobbar mer i böckerna istället för att göra berättelser’’

’’Att vi jobbar mera med faktatexter.’’

Det som kan utläsas av elevernas svar är att de genomgående vill ges möjlighet att påverka innehållet på lektionerna i svenska, både vad gäller upplägg, uppgifter och arbetsområden. Här ges en tydlig bild av hur eleverna vill ta mer ansvar över sin undervisning och påverka den i större utsträckning än vad de gör nu.

21