Han, hon eller hen?

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Han, hon eller hen?

En genusanalys av den muslimska kvinnans roll i gymnasieskolans religionsundervisningsmaterial

Emelie Roslund och Malin Rönnqvist

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Religionsvetenskap

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Religion för ämneslärare (61-90)

Handledare: Birgit Lindgren Ödén Examinator: Peder Thalén

(2)
(3)

Abstract

I denna uppsats kommer den muslimska kvinnans ställning i religionsundervisningens läromedel i gymnasieskolans att granskas ur ett genusperspektiv. För att studera detta kommer den generella bilden av kvinnans status som troende muslim i det svenska samhället att belysas. Även den negativa bilden som media ger när det kommer till muslimer har påverkat islamofobi i samhället, vilket har en betydelse i skolans miljö när det kommer till undervisning i religionskunskap. Skolans uppgift är att undervisa eleven med en tolerant och demokratisk syn. Fokus är att bredda förståelsen när det kommer till genusforskning och varför skolmaterial fortfarande representerar kvinnan som underordnad.

Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam samt om islamkapitlen uppnår styrdokumentens mål gällande

jämställdhet.

Analysen i uppsatsen baseras på en enkätundersökning och en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv där vi analyserar tre aktuella läromedel i religionsundervisningen 1 på utvalda gymnasieskolor i Sverige.

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka hur läromedlen uppnår

styrdokumentens jämställdhetsmål. För att få en förståelse om jämställdhetsmålet i skolan samt en syn på hur läraren arbetar med jämställdhet i undervisningen har vi gjort en anonym kvalitativ intervjufrågeställning till ett flertal religionslärare på

gymnasienivå. Den valda metoden i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där metoden diskursanalys används för att i textinnehållets språkanvändning studera hur kvinnan framställs.

Analysen visar utifrån enkätundersökningen att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område. Utifrån läromedelsanalysen visar det sig att litteraturmaterialet inte följer styrdokumentets mål samt att textinnehållet utgår från en mansnorm där kvinnan framställs som underordnad. För att litteraturen ska uppnå skolans jämställdhetsmål behöver läromedelsförfattarna ha ett könsneutralt språk och en genusmedvetenhet.

(4)

Nyckelord: Genus, läromedelsanalys, islam, religionsvetenskap, jämställdhet, jämlikhet, integration, mångfald, styrdokument, interkulturellt lärande.

(5)

Innehållsförteckning

Abstract ... 3

Innehållsförteckning ... 5

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 7

1.2 Frågeställningar ... 8

1.3 Avgränsningar ... 8

1.3.1 Läromedelsavgränsningar ... 8

1.3.2 Intervjuavgränsningar ... 8

1.3.3 Avgränsning av teoretiskt perspektiv ... 9

1.4 Definitioner ... 9

1.4.1 Islamofobi ... 9

1.4.2 Jämställdhet ... 10

2. Bakgrund ... 10

3.Disposition ... 12

4. Metod ... 12

4.2 Kvalitativ undersökning ... 13

4.2.1 Diskursanalys ... 13

4.2.2 Personliga pronomen ... 14

5. Material ... 15

6. Tidigare forskning ... 15

7. Teoretisk perspektiv ... 18

8. Styrdokument, läroplan, skollagen ... 19

8.1 Läroplanen: Normer och värden ... 19

8.2 Kursplanens syfte ... 19

8.3 Kursplanens centrala innehåll ... 19

9. Tolkning av intervjuer ... 20

10. Läromedelsanalys ... 22

10.1 Religionskunskap 1-Om mening, värde och tro ... 22

10.1.1 Judendom ... 23

10.1.2 Kristendomen ... 23

10.1.3 Islam ... 24

10.2 Religionskunskap för gymnasiet kurs 1 ... 24

10.2.1 Judendom ... 25

(6)

10.2.2 Kristendom ... 25

10.2.3 Islam ... 25

10.3 Religion 1 ... 26

10.3.1 Judendom ... 27

10.3.2 Kristendomen ... 27

10.3.3 Islam ... 28

11. Den muslimska kvinnan ... 29

12. Resultat ... 30

12.1.1 Hur framställs kvinnan i skolans läromedel under böckernas kapitel Islam? ... 31

12.1.2 Vad säger Skolverkets styrdokument om jämställdhetsperspektivet i undervisningen? ... 31

13. Diskussion ... 32

13.1 Tolkning av läromedel ... 33

13.2 Tolkning av intervjuer ... 36

13.3 språkliga variationer ... 38

14. Slutsats ... 39

15. Avslutning ... 40

15.1 Framtida forskning ... 40

17.1 Bilaga 1: Läroplanen Gy11... 45

17.2 Bilaga 2: Kursplanen för Religionskunskap 1 ... 46

17.3 Bilaga 3: Kursplanen för Religionskunskap 1 ... 47

(7)

1. Inledning

Kvinnan har historiskt sett haft en underordnad roll i samhället som bland annat har påverkats av religion, genus och makt. I Sverige har kristendomen varit den

dominerande religionen under flera hundra år men de senaste årens invandring har bidragit med nya religioner till samhället, med den största ökningen inom islam.

I läroplanens värdegrund inom gymnasieskolan ska eleven tillgodogöra sig de

grundläggande värdena bland annat ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt

solidaritet mellan människor […]” (Gy11 2011, s. 1). Inom religionsundervisningen har de Abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam en central plats i undervisningen. Dessa religioner har mycket gemensamt på ett teologiskt plan då de delar samma Gud men gestaltas med olika gudsnamn och gudsbild (Hedin 2004, s.

213). I religionerna har mannen en tydlig och dominerande roll och är “normen” inom dessa olika religioner, kvinnan blir den underordnade och tilldelas en passiv roll. Detta är något som genusforskningen diskuterar och det ställs krav på könsneutrala läromedel inom utbildning. I samband med att Sverige har utvecklats när det kommer till

genusforskning är det av intresse att undersöka hur kvinnan framställs i skolans olika läromedel utifrån ett genusperspektiv (Sky 2009, ss. 8–10).

1.1 Syfte

Syftet med denna läromedelsanalys och kvalitativa frågeställningar är att undersöka hur kvinnan framställs ur ett genusperspektiv i skolans läromedel inom religionskunskap.

Religionsundervisningen i skolan ska bredda elevens kunskaper, ha ett moraliskt förhållningssätt samt ge en förståelse och öppenhet till alla religiösa samfund i samhället samt ge eleven ett jämställdhetsperspektiv. Genom vår analys ur ett genusperspektiv av läroböcker inom religionskunskap vill vi studera hur kvinnan i jämförelse med mannen framställs. Analysen kommer centreras till avsnitten om islam men även judendomen och kristendomen kommer att behandlas för att få en tydlig överblick. Med fördjupningen inom islam i religionskunskapens läromedel vill vi undersöka hur dessa uppfyller styrdokumentens mål gällande jämställdhet och värdegrund (Gy11 2011, ss.1–2).

(8)

1.2 Frågeställningar

· Hur framställs kvinnan i skolans läromedel under böckernas kapitel Islam?

· Vad säger Skolverkets styrdokument om jämställdhetsperspektivet i undervisningen?

1.3 Avgränsningar

1.3.1 Läromedelsavgränsningar

Läromedlen som valts ut är aktuella läroböcker som används i religionsundervisningen på olika gymnasieskolor i Sverige. Vi har valt att avgränsa undersökningen till tre läroböcker varav en publicerades under gymnasiereformen Gy11 och två är publicerade under Lpf94. Utifrån dessa kommer vi att göra en jämförelse av hur jämställdheten benämns i Gy11 och det tidigare gymnasiereformerna Lgy 70 och Lpf 94.

Vi har valt att analysera framställningen av kvinnan i de Abrahamitiska religionerna.

Dessa religioner har mycket gemensamt på ett teologiskt plan (Hedin 2004, s. 213).

Därefter avgränsar vi till att göra en djupare analys ur ett genusperspektiv hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam i de valda läroböckerna.

Främlingsfientligheten och islamofobi är väl känt i Sverige sedan länge. Skolvärldens undersökning visar till en viss grad hur situationen ser ut i skolan när det kommer till främlingsfientliga termer. Fokuserar vi den mediala bilden av islam och muslimer är det oftast en negativ bild där fokus ligger på terrorattacker, krig, hedersmord och

kvinnoförtrycket. Det som presenteras i media är bland annat att den aggressiva muslimska mannen accepterar att den muslimska kvinnan ska vara förtryckt (Ouis &

Roald, 2003, s. 40).

Utifrån ovanstående anser vi att genus är en viktig aspekt att lyfta, framförallt i skolans läromedel eftersom religion är en av den mest betydelsefulla faktorn hur kön uppfattas och realiseras i människans liv (Sky, 2009, s. 20).

1.3.2 Intervjuavgränsningar

Vi har, med en enkät, ställt frågor till 14 religionslärare inom gymnasieskolan för att få en syn på vad läraren har för uppfattning om hur den muslimska kvinnan framställs i undervisningsmaterialet som används. Enkäten skickades ut till 25 religionslärare inom

(9)

olika gymnasieskolor i Sverige. Vi fick svar från 14 lärare med en jämn könsfördelning.

Vi ansåg att materialet var tillräckligt för den vidare analysen.

1.3.3 Avgränsning av teoretiskt perspektiv

Vi har valt att avgränsa Det centrala innehållet för kursen Religionskunskap 1 där det benämns ”religion i relation till kön […] ” (Skolverket 2010, s. 2). Utifrån det har vi valt att använda oss av genus ur ett feministiskt perspektiv. Religion handlar om den religiösa människan men det stämmer inte utan den religiösa människan är mannen då han framstår som normen. Det generella mansperspektivet finns i större utsträckning i läroböcker och därför har vi valt att analysera kvinnans framställning i de tre valda läroböckerna. Därefter gör vi en avgränsning för att kunna analysera den muslimska kvinnans framställning på ett djupare plan (Sky, 2009, s. 23).

1.4 Definitioner

1.4.1 Islamofobi

Islamofobi är ett samlingsbegrepp av framförallt rädslor, hat och diskriminering mot islam och muslimer. Begreppet islamofobi bygger på människors negativa och

stereotypiska bilder av muslimer vilket anses vara ett hot mot det svenska samhället. Ur ett västerländskt perspektiv är islamofobi inte något främmande utan har sedan länge varit ett accepterande begrepp av både myndigheter och medier i den västerländska världen. Flera undersökningar har visat att den negativa bilden av muslimer är vanligare i större delen av Europa vilket också kan bidra till att islamofobi är förekommande i Sverige (Larsson, Göran, 2006, ss. 10–13).

Invandringen i Sverige ökar och antalet människor med islam som religion är

dominerande bland dessa. Muslimska traditioner, så som moskéer, friskolor och lokala föreningar finns i större utsträckning i samhället. Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 utsattes bland annat troende muslimer för diskriminering och hatet mot islam och muslimer har ökat (Larsson, 2006, ss. 8–10). Men även senaste årens ökade terrorattacker runt om i Europa där bland annat London, Paris, Bryssel och Stockholm drabbats av terrordåd. Dessa har bidragit till att islam som religion tilldelats en större negativ plats i medier och internationell politik vilket har lett till en ökning av

islamofobi. När det kommer till islamofobi är skolan en viktig plattform för att formulera och förmedla värdegrund och ideal till den uppväxande generationen och

(10)

framförallt hur den muslimska kvinnan framställs, som redan har likt alla kvinnor en underordnad roll i samhället.

1.4.2 Jämställdhet

Regeringen i Sverige arbetar med att samhället ska vara jämställt där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett av regeringens

jämställdhetspolitiska delmål är bland annat ” […] uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer” (Regeringen, 2020).

Det har visat sig att skolans jämställdhetsuppdrag inte har hamnat i fokus och är ett av de mest utmanande områdena inom värdegrundsmålet. Skolverket har gjort en

undersökning som visar att lärare inte aktivt har jämställdheten som grund i undervisningen, vilket kan bero på att lärare bland annat inte har kunskap inom

området. För att kunna arbeta med jämställdhetsmålet i skolan krävs det att lärare har ett professionellt förhållningssätt som bygger på kunskap inom området (Hedlin, 2006, ss.

19–20).

2. Bakgrund

För att få en förståelse för varför vi valt att analysera litteraturmaterial i undervisningen religionskunskap på gymnasiet kommer vi att presentera styrdokument, läroplan och skollagen. Vi kommer även att granska två tidigare läroplaner för att få en bild av hur jämställdhetsperspektivet har belysts i skolan under en längre period.

Religionskunskap är ett ämne där eleverna kan få möjligheten att utveckla kunskaper, reflektera och analysera människors olika värderingar och trosföreställningar.

Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion förhåller sig till bland annat etnicitet, kön och sexualitet. I läroplanen står det tydligt vilka riktlinjer i undervisningen som gäller och det är den enskilda skolan och läraren som väljer det material som ska användas i undervisningen (Skolverket 2010).

Skolans normer och värden i undervisningen vilar på ett flertal styrdokument som organiserar skolans verksamheter. Ett styrdokument som finns för skolverksamheten är läroplanen och kursplanerna som utvecklas i takt med samhället utveckling. Vår uppsats

(11)

går ut på att analysera om läroböckerna uppnår styrdokumentens jämställdhetsmål från gymnasiereformen Gy11 (bilaga 1). För att få en tydligare bild om jämställdhetsmålen har varit i en förändrande och utvecklande process kommer vi att jämföra tidigare läroplan för gymnasieskolan Lgy 70, läroplan för gymnasieskolan Lpf 94 och nuvarande läroplan Gy11.

I läroplanen från 1971, Lgy 70 i kapitlet: Elevens sociala utveckling nämns jämställdhet.

Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor — i familjen, på arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan och stimulera eleverna att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden (Lgy70 1971, s. 15).

Kapitlet beskriver att eleverna ska få kunskaper om det demokratiska samhället och bli fullt medvetna om innebörden av begreppen så som rättvisa, ärlighet, hänsyn, tolerans och solidaritet. Fokus i kapitlet är att elevens sociala utveckling är viktig, där det bland annat väger in att det ska vara jämställt mellan kvinnor och män i samhället. I kapitlet undervisning ges en beskrivning om att undervisningen ska ge eleverna empatiska förmågor samt en insikt att könen ska vara jämställda.

Utom objektiva kunskaper skall detta arbete ge intellektuell skolning och emotionell fördjupning. Det skall skapa förståelse för socialt eller på annat sätt handikappade och stärka elevernas känsla av internationellt medansvar. Det skall leda eleverna till insikt om att könen måste vara jämställda (Lgy 70, 1971, s. 29).

Utifrån båda citaten framgår det att undervisningen ska följa dessa riktlinjer.

I läroplanen från 1994, Lpf 94 förekommer jämställdheten en gång under rubriken grundläggande värden,

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (Lpf 94 1994, s. 3)

Jämställdheten i Lpf 94 nämns som en av de grundläggande demokratiska värdena och att skolan har en viktig uppgift att förmedla dessa värden till eleverna. Däremot står det

(12)

att skolan inte kan bidra med alla kunskaper som eleven behöver, i läroplanen förklaras det att skolan ”skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (Lpf 94 1994, s. 9). Det vill säga att det är lärarens uppgift att ge eleven det viktigaste och mest relevanta kunskaperna för att förbereda elevens personliga utveckling och kunskaper inom ämnesområdet (Lpf 94 1994). Det är inte enbart läraren i undervisningen som ska förmedla de demokratiska värden, utan det är skolans skyldighet att verksamheten ska vara uppbyggd av de demokratiska värden som står i Lpf 94. Däremot ska läraren motivera eleven att utvecklas till en solidarisk

medborgare.

Sammantaget så har jämställdhetsperspektivet funnits med från Lgy 70 och är idag en av de viktigaste delarna i skolans läroplan Gy11.

3.Disposition

Kommande kapitel kommer behandla vilken metod som studien bygger på, vilka olika arbetsprocesser och undersökningsmetoder som använts. Kapitel fem presenterar materialet av analysens olika läromedelsböcker, styrdokument och läroplaner. Vidare i kapitel sex presenteras tidigare forskning samt en rapport som stöd till undersökningen.

Kapitel sju presenterar det teoretiska perspektivet och i kapitel åtta presenteras styrdokument, läroplan och skollagen. Under kapitel nio presenteras den kvalitativa undersökningen. Under kapitel tio analyseras olika läromedelsböcker med separata avsnitt med en tydlig uppdelning ur ett genusperspektiv. Under kapitel tolv redovisas resultatet av analysen. Kapitel 13 behandlar studiens diskussion med en uppdelning av underrubriker och i kapitel 14 presenteras slutsatsen av analysen. Studien avslutas med en avslutning och förslag på framtida forskning.

4.

Metod

Denna studie utgår från de valda undervisningsmaterial som är aktuella i

religionskunskap 1 för gymnasieskolan, samt en kvalitativ enkätundersökning till undervisande religionslärare. Skolans styrdokument har ett jämställdhetsmål och syftet är att främja det i analysen av det utvalda litteraturmaterialet. Vi kommer använda oss av genus i ett kvinnoperspektiv, det vill säga undersöka hur jämställt kapitlet islam är i förhållande till skolans läroplan (Gy11).

(13)

4.2 Kvalitativ undersökning

Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys (content analysis) som även kallas för textanalys. Metoden används för att kunna analysera material som används för att kommunicera med en publik, till exempel intervjuer och skrivna texter. Tekniken i en textanalys är effektiv eftersom man systematiskt reducerar en stor mängd text som sedan läsaren gör en tolkning av. En textanalys kan vara problematiskt då det ställs krav på att ha kunskaper inom området för att undvika feltolkningar, samt att personliga tolkningar vägs in i textmaterialundersökningen. I rapporten av utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2005) skriver Sawyer & Kamali att teoretiskt betyder det att man kan få fram olika resultat ur samma analyserande text.

Både intervjufrågeställningarna och läromedelsanalysen utgår från en kvalitativ innehållsanalys som granskas ur ett genusperspektiv där vi analyserar hur den muslimska kvinnan framställs. Den kvalitativa undersökningen i

intervjufrågeställningarna är beskrivande men beroende på undersökningens syfte har relevanta svar från lärarna valts ut för att stärka validiteten i analysens resultat (Lantz 2015, s. 172).

4.2.1 Diskursanalys

Metoden diskursanalys är en metod som används inom områden som samhällsvetenskap och humaniora där studien används för att granska textens innehållsliga aspekter. Det övergripande syftet med metoden är att studera frågor förbundna till bland annat makt, där texten konstrueras språkligt för att kategorisera i detta fall människan i olika maktpositioner. Vi har valt att använda oss av denna typ av metod för att jämföra kvinnans respektive mannens roll i undervisningsmaterial som används på gymnasieskolor (Boréus, Bergström, 2018, s. 26).

Peter Svensson är docent i företagsekonomi och är en verksam lärare och forskare på Lunds universitet. Hans forskning handlar om bland annat olika typer av text- och diskursanalyser. I hans bok Diskursanalys (2019) skriver han att diskursanalys är ett teoretiskt perspektiv för att studera språkanvändning och det är en metod som är lämplig för vår analys. Vi kommer att analysera läromedlen hur språket påverkas ur ett

genusperspektiv där det språkliga faktorerna förmedlar kvinnans roll i textanalysen (Svensson 2019, ss.16–17).

(14)

Diskursanalys kan användas till att granska språkbruket och kopplingen till makt. Hur man medvetet eller omedvetet reproducerar språket för att kontrollerna, dominera och ibland förtrycka människor. När vi använder oss av en diskursanalys är det viktigt att vi förstår svenska skriv och språkregler där personliga pronomen benämner i vilket

sammanhang begreppen hon eller han ska användas (Svensson, 2019 s.94).

4.2.2 Personliga pronomen

I svenskan används personliga pronomen i tal och skrift för att benämna någon i ett sammanhang. Ofta används det könsbestämda hon/han i tredje person men också som objektsform henne/honom för att syfta på subjektet i föregående fras. Tidigare användes han som en generell syftning på båda könen vilket kritiserats för att den permanenta föreställningen blir att mannen tillskrivs normen i samhället. Enligt den Svenska Akademien rekommenderas att man istället använder han eller hon, han/hon eller använder sig av pluralformen de. När det i skrift eller tal ska syfta på båda könen eller i de fall könet är oväsentligt används den eller det som personliga pronomen (Hultman 2003, s.96,108).

2015 tillkom hen som ett nytt könsneutralt pronomen i Svenska Akademins ordlista (SAOL) efter en långvarig debatt huruvida det var nödvändigt att införa ett tredje pronomen i svenska språket. Hen har länge varit ett laddat ord som på senare år fått en ökad betydelse i jämställdhetsarbetet. Ordet hen diskuterades av den numer avlidne språkvetaren Rolf Dunås redan 1966 i en språkspalt i Uppsala Nya Tidning. Dunås inspirerades av finska språket som saknar könsbestämda pronomen. Dunås debatt fick inget genomslag och fler efter honom har försökt utan framgång. Under början av 2000- talet började hbtq kretsar i Sverige använda sig av ordet och det stora genomslaget för hen kom efter utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund 2012 (Lundqvist, 2012) där karaktären medvetet benämndes som hen för att markera könsneutraliteten i boken (Bäck et al. 2018). Sedan hen tillkom 2015 i Svenska Akademins ordlista (SAOL) har acceptansen för ordet blivit större. Inom bland annat myndigheter i Sverige blir det allt vanligare att hen ersätter de tidigare pronomen hon, han, hon/han, kunden eller eleven.

Hen är numer ett accepterat uttryck som könsneutralt pronomen i samhället. (ISOF, 2014).

(15)

5. Material

Material som använts i analysen av tre utvalda läroböcker inom religionskunskap 1 är i huvudsak skolans styrdokument och läroplanen för religionskunskap 1 för

gymnasieskolan. Läroplanens normer och värden, kursplanens syfte och det centrala innehållet är grundläggande i analysen av läroböckerna, även skollagens demokratiska grund återspeglas. Utöver de tre olika analyserna av läromedlen finns en enkät som 14 verksamma religionslärare inom olika gymnasieskolor svarat på. Svaren har analyserats på liknande sätt så som läromedlen för att undersöka om det överensstämmer med läroplanen och kursens syfte.

De tre olika läroböckerna är utvalda då de idag förekommer inom undervisningen på tre olika skolor i Sverige. Läroböckerna vår analys grundar sig på är Religionskunskap för gymnasiet kurs 1 av Lars-Göran Alm (2009), Religionskunskap 1, om mening, värde och tro av Olof Franck (2014) och Religion 1 av Birgitta Thulin & Stefan Elm (2010).

Utöver dessa tre olika läromedel tillkommer styrdokument, intervjufrågeställning till religionslärare, relevant tidigare forskning, artiklar och böcker för att få fram ett trovärdigt resultat av analysen.

6. Tidigare forskning

Den tidigare forskning, litteratur samt rapport som kommer att användas i den här uppsatsen är utvald ur ett genusperspektiv. Genusforskningen och

jämställdhetsforskningen är två olika forskningsområden däremot finns det en koppling mellan dem att samhället strävar till en ökad jämställdhet (Hedlin 2006 s.42).

Det valda materialet som använts belyser vikten av pedagogiken i klassrummet och hur sekulariseringen kan bidra med fördomar. Det belyser även hur läromedlen uppfyller styrdokumenten gällande kön och jämställdhet i skolan. Vi har valt att fokusera på utvalda delar för att sedan kunna grunda vår analys av läromedel på.

Angegerd Eliard (2009) är undervisningslektor i pedagogik på Högskolan i Kristianstad.

Hon beskriver i artikeln Att skildra mångfald i läromedel. Hur en inkluderande intention kan skapa underordning hur ett läromedel granskas av eleverna utifrån en intersektionell analys, det vill säga hur maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkas utifrån textinnehållet. Skolböcker och läromedel bidrar tillsammans med övriga intryck i barns vardag hur omvärlden uppfattas och formas. De aspekter som

(16)

lyfts fram är etnicitet, genus och generation som binder samman i läroböckernas symboler som belyser det sociala sammanhanget och samhällets övergripande

maktordningar. Läromedlen i skolan ska framhävas som neutral men lärandet i sig tar inte hänsyn till eleven eller lärarens bakgrund eller nivåer i det omgivande samhället.

Eliard menar att skolan är en plats för alla, där alla enskilda individer ska känna sig inkluderade och även via läromedlen. I läromedelsanalysen belyser Eliard att den muslimska kvinnan generellt framställs i läromedelsböckerna som en förtryckt,

gammalmodig och traditionsbunden person. Det finns kopplingar i läromedelsanalysen att bildmaterialet har likheter med massmedias kvinnoideal, att kvinnan är underordnad.

Karin Kittelmann Flensner (2015), fil dr och lektor i utbildningsvetenskap vid institutionen för Individ och Samhälle; Högskolan Väst, Trollhättan. Kittelmann

beskriver i sin avhandling Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden om bland annat sekulariserade diskurser om religion i religionsklassrummet. Analysen tillämpas med 125 lektionsobservationer på hur lärare och elever samtalar om religion under religionsundervisningen. Resultatet var att de flesta eleverna associerade religion till något föråldrat, något som var viktigt förr men inte idag och även att elever med en ateistisk ställning inte ifrågasattes om sin livsåskådning såsom elever med religiös livsåskådning. Kittelmann menar på att en märkbar individualism i klassrummet betraktades ha ett centralt värde där individens vilja styr medan “att vara troende”

handlade om att välja bort sin vilja. Eleverna associerade islam som religion med blind lydnad och underkastelse, något som inte accepterar individualismen. Ofta övergick den kritiska granskningen som ska vara styrande i skolans undervisning till att håna och förlöjliga religioner. Kittelmann kunde genom dessa observationer tydligt märka av ett

“vi” och “dom” i klassrummen som dominerande där “vi” stod för den sekulariserade delen och “dom” för den sekundära delen. Hon understryker att undersökningen är kvalitativ och inte nödvändigtvis gäller inom alla klassrum i Sverige även om avhandlingens respons tyder på det. Kittelmann tror att vi fångas i de dominerande diskurserna som till slut uppfattas som något normalt och neutralt, självklart ska en ateistisk livsåskådning få uttryckas i klassrummet men inte som en neutral position och detsamma gäller hur religion i allmänhet diskuteras kring i Sverige.

Pirjo Lahdenperä (2011), som är professor emerita i pedagogik med inriktning mot lärande och styrande vid Mälardalens högskola beskriver i första kapitlet Mångfald, jämlikhet och jämställdhet - interkulturellt lärande och integration projektet JämBredd

(17)

som genom en verksamhetsnära forskning kan utveckla en ökad jämlikhet, mångfald och jämställdhet inom skilda verksamheter. Genom projektet Jämbredd samlas både praktiker och forskare för att genom ett samarbete med sin utbildningsmässiga ansats tillsätta olika metoder i praktiken med idéer och teorier. De belyser i projekt JämBredd en intersektionalitet, normkritik, interkulturaliter och hur dessa tankemodeller fungerar inom olika verksamheter och man ska få en utökad mångfald och jämlikhet i olika verksamheter. I analysen fokuserar Lahdenperä på hur bland annat kön, sexualitet, klass och etnicitet systematiskt ingår i maktstrukturen och hur verksamheter kan bryta

maktstrukturen och utvecklas mot en mer jämställd verksamhet.

Vidare beskriver Lahdenperä att mångfald är ett begrepp som oftast associeras positivt men kan uppfattas problematiskt i diskussioner kring ämnet. Lahdenperä (2011) menar att genom studier av interkulturellt ledarskap där intervjuer med flera kommunala ledare påpekar att ju högre upp i hierarkin inom verksamhetsledningen desto mer homogen och monokulturell var ledningen. Lahdenperä skriver även att mångfald bland personalen minskar inom förvaltningsledningen högre upp i hierarkin vilket minskar påverkan från värderingsutrymme och genom sina intervjuer finns en tydlig klyfta mellan myndighetsutövning och den multietniska och mångkulturella befolkningen.

Inom projektet Jämbredd har Interkulturalitet varit ett centralt begrepp inom

forskningscirklarna och även inom chefsutbildningarna. En gemensam uppfattning har ändå funnits med inom planering av åtgärder och utbildningsinsatser att med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt kan vara en bidragande faktor till att främja en integration av olikheterna. Genom att använda sig av synsättet inom interkultur i integrationsarbetet och genom att bidra med tankemässiga och praktiska tillämpningar med grund i

etnocentrism och kulturbundna antaganden kan man synliggöra problemen som skapar en diskriminering och som hindrar mångfalden. Lahdenperä nämner att diskussionen om interkulturalitet som utbildningsideal funnits med under en tid, historiskt startade Förenta nationerna, FN, denna diskussion i förhoppning att fred och förståelse med en gynnsam effekt skulle uppnås. UNESCO:s, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur antog denna rekommendation 1974. Inom dessa rekommendationer står det bland annat att medlemsstaternas olika utbildningar ska främja skillnaden mellan olika kulturer för att skapa ömsesidigt inflytande och förståelse för allas framtidsutsikter och levnadssätt. En interkulturell undervisning hävdades vara lösningen på utbildningsproblemen som invandringen och andra synliga faktorer i samhället med migrationen som bakgrund, en rekommendation som

(18)

Europarådet gick ut med 1984, Training of Teachers in Education for intercultural Understanding (Roland-Ricci, 1996). Lahdenperä menar att en interkulturell undervisning skapar en interaktionsprocess som bidrar till en ömsesidig kontakt i människors möte med olika kulturella bakgrunder och en stimulerande utgångspunkt.

På uppdrag från regeringen redovisar Skolverket (2006) en rapport med granskade läromedel för grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget var att analysera utifrån fem aspekter för att få en uppfattning hur förhållningssättet i läromedlen och undervisningen gällande kön, etnisk tillhörighet, annan trosuppfattning, religion samt funktionshinder.

Syftet med granskningen är att uppmärksamma eventuella brister gällande diskriminerande eller kränkande uttryck. Läromedlen ska förhålla sig till skolans

läroplaner och kursplaner som värdegrunden återspeglas i. Skolan är viktig för att fostra demokratiska medborgare som ska utveckla demokrati, jämställdhet, tolerans och respekt för mänskliga rättigheter. Med hjälp av olika forskare som tilldelats olika ämnesområden att granska är således denna rapport de enskilda individernas egna värderingar. Under Skolverkets sammanfattande bedömning framkommer att innehållet ur ett jämställdhetsperspektiv i läromedlen är bristfällig, att det överhängande är män och pojkar som är överrepresenterade både i skrift och bild som skapar mansnormen vilket strider mot skolans värdegrund. Inte sällan nedvärderas, skuldbeläggs och förlöjligas kvinnan i läromedlen och ofta förekommer könsuppdelade avsnitt vilket gör att kvinnan inte finner ett sammanhang i övriga avsnitt vilket inte bara är

diskriminerande men även exkluderande.

7. Teoretisk perspektiv

Vi har valt att undersöka hur kvinnan framställs ur ett genusperspektiv inom läromedel på olika gymnasieskolor i Sverige. Det teoretiska perspektivet uppsatsen bygger på är ett genusperspektiv där kvinnoperspektivet kommer att belysas. Genus är ett

konstteoretiskt begrepp som kommer från det engelska ordet gender. Det betecknar det sociala och kulturella kön människan formas till. Genusperspektivet undersöker hur våra föreställningar och idéer kring begreppen hur kvinnligt och manligt ser ut.

Genusforskning undersöker hur kvinnligt och manligt skapar hinder eller möjligheter inom olika områden. Genusforskare intresserar sig för hur kulturella tolkningar och uppfattningar som är relaterade till kön och inte för det biologiska könet i sig som vanligtvis är en missuppfattning (Hedlin 2006 s.43).

(19)

Genusundersökningen kommer att kopplas till skolans värdegrund där

jämställdhetsperspektivet ska genomsyra skolans undervisningsgrund och det valda undervisningsmaterialet. Genusforskningen är inte densamma som

jämställdhetsforskningen men det finns en tydlig koppling mellan genusforskningen och samhällets strävan till ökad jämställdhet (Hedlin 2006 s.42).

8. Styrdokument, läroplan, skollagen

Skolväsendet bygger på en demokratisk grund. Skollagen (2010:800) är den grundlag som är aktuell idag och syftar på att elever ska främja utvecklingen och lärande samt ge en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

Kursmaterialet som används av lärare i gymnasieskolan bygger på skollagen, läroplanen och kursplanen. Valda delar av styrdokument, läroplaner och skollag kommer att

presenteras. Styrdokumentet för religionskunskap 1 ligger som en bilaga, (bilaga 1)

8.1 Läroplanen: Normer och värden

Ett av skollagens ansvarsområde är att de ska bevara de demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna i utbildningen. Skolans mål är bland annat att varje elev ska ha en grundkunskap om mänskliga rättigheter, samspela i möten med andra människor med olika livsvillkor, kulturer, språk, religion och historia. Skolan ska därför arbeta aktivt med att ha ett jämställt och jämlikt klassrum. Lärarens roll är att aktivt främja att alla känner sig inkluderade i klassrummet (GY 2011, s 7–8).

8.2 Kursplanens syfte

Syftet med kursen religionskunskap (se bilaga 2) är att eleverna ska få en bredare kunskap om de olika världsreligionerna på ett samhälleligt plan. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att reflektera och analysera kring människors värderingar och trosföreställningar. Därefter ska undervisningen ge eleven möjlighet att analysera och värdera hur religion förhåller sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

8.3 Kursplanens centrala innehåll

Kursplanens centrala innehåll (se bilaga 3) ska uppfylla undervisningens kunskapskrav.

Utifrån kursplanens centrala innehåll bör även de valda läromedlen beröra det centrala

(20)

innehållet. Det innebär att det valda läromedlet bland annat ska belysa hur religion förhåller sig till kön ur ett genusperspektiv för att uppfylla skolans jämställdhetsmål.

9. Tolkning av intervjuer

Studien består av en enkätundersökning med frågor som skickades ut till olika skolor i Sverige där det framgår att frågorna ska besvaras av verksamma religionslärare.

Vi vill ta reda på om lärare anser att jämställdhetsperspektivet finns med i

undervisningen, vilken typ av läromedel som används i undervisningen samt hur den muslimska kvinnan framställs i läromedelsmaterialet.

Här presenteras frågorna och en sammanfattning på de svar vi fick in. Vissa av svaren finns som direkta citat.

1. Hur länge har du arbetat som religionslärare? Av de 14 svar vi fått in är så varierar det mellan 1–22 år som religionslärare men de flesta hade arbetat längre än 5 år.

2. Hinner du lära ut det centrala innehållet, om nej hur mycket tid anser du att du behöver i kursen? Övervägande anser majoriteten av lärarna att de hinner behandla det centrala innehållet för religionskunskap 1, men de anser att de endast kan undervisas på ett ytligt plan. Samtliga anser att tidsbristen påverkar undervisningen negativt och att det skulle behövas mer undervisningstid för att kunna ge eleverna de kunskaper som målet för kursen har (se bilaga 3).

3. Vad använder du dig av för typ av läromedel? Samtliga använder läroböcker, kompletterar med filmer, artiklar med specifika fördjupande teman/perspektiv, genomgångar via nätet och egna PowerPoints.

4. Anser du att ett jämställdhetsperspektiv finns med i din undervisning? Svaren varierar mellan manliga lärare och kvinnliga lärare. En tydlig skillnad var att kvinnan väljer aktivt att få med jämställdhetsperspektivet i sin undervisning, medan mannen försöker att ha med det i undervisningen. Bland annat svarade två av lärarna följande.

(21)

En manlig lärare svarar ”i många moment försöker jag väva in perspektiv kring exempelvis manligt och kvinnligt utifrån livsåskådningarna. Har en del

diskussioner och reflektioner med eleverna kring detta Mycket av de material jag använder mig av är ur ett jämställdhetsperspektiv”.

En kvinnlig lärare svarar ” jag planerar min undervisning ur ett genusperspektiv och försöker ta fram egna kvinnliga förebilder i undervisningen, mycket

nätbaserat då kvinnan inte framställs ur det perspektivet i läromedelsböckerna.

Försöker få mina elever att reflektera kring detta ämne.”

5. Hur framställs kvinnan i skolans läromedel under kapitel islam? Samtliga lärare anser att den muslimska kvinnan i kapitlet islam nämns väldigt lite och

begränsat.

6. Vilken betydelse tycker du att religionsundervisningen har i det svenska samhället idag?

En av lärarna svarar ”människor i Sverige både unga och gamla är väldigt obildade och okunniga inom religion. Om religionsundervisningen är bra kan de förhoppningsvis bidra till att öka bildningen och skapa en större förståelse för nåde världen utanför Sverige, men även vår historia. Har man inte koll på religiösa referenser så är man utesluten från stora delar av vår kultur och språkhistoria”.

En annan lärare svarar ”med bildning inom religion minskar fördomar och eleverna kommer ut i samhället där de respekterar varandra”.

7. Anser du att det finns en tydlig uppdelning av könsroller i klassrummet?

Samtliga lärare kan se en uppdelning mellan könsrollerna.

En lärare beskriver en situation så här ”när vi hade en diskussion om feminism var frågan har männen fortfarande övertaget i samhället, diskutera? Det blev en intensiv diskussion där könsdelningen blev tydlig. Majoriteten av killarna ansåg att det var jämställt och några frågade varför tjejerna fortfarande gnäller.

Tjejerna menade på att killar fortfarande har bättre förutsättningar och mindre sociala krav”.

(22)

En annan lärare beskriver situationen så här ”till viss del kan jag se

könsuppdelningen men en annan uppdelning som jag tycker är tydlig är att eleverna delar in sig i grupper där de känner samhörighet när det kommer till etnicitet och religion.”

10.

Läromedelsanalys

I läromedelsanalysen har vi valt att undersöka tre olika läromedel som används inom olika gymnasieskolor i Sverige. De områden som kommer att undersökas är hur kvinnan framställs ur ett genusperspektiv i avsnitten om de Abrahamitiska religionerna med störst fokus inom islam. Genusperspektivet belys ur ett kvinnoperspektiv där framställningen av kvinnan och mannen granskas.

I analysen kommer vi också att undersöka hur kvinnan benämns i de olika läromedlen i texten med könsneutrala personbetecknande pronomen. I Svenska Akademiens

språklära skriven av Tor G. Hultman (2003) står det att hon har feminin och han har maskulin betydelse och används om människan är “besjälade” av kvinnligt respektive manligt kön. Han har tidigare använts som en syftning på båda könen men detta bruk har länge kritiserats för att vara bidragande till en föreställning att mannen är normen i samhället. Rekommendationen idag är att man istället skriver han eller hon (han/hon) eller använder sig av “pluralis de (de enskilda medborgarna...de...de).” (Hultman, 2003, s.96). I löpande text utan en generell syftning på båda könen kan den användas till individer där kön saknar betydelse.

10.1 Religionskunskap 1-Om mening, värde och tro

Läroboken Religionskunskap 1-Om mening, värde och tro (2014), är författad av Olof Franck. I bokens inledning betonar Franck att innehållet i “läroboken” inte innehåller allt som är värt att veta om ämnet religionskunskap utan att ämnet är stort och brett. Det är ett urval utifrån det centrala innehåll tillhörande ämnesplanen för

religionskunskapen. Uppgifter finns efter varje avslutat kapitel som finns till för att få eleven att diskutera och fundera tillsammans med andra, samtalet är en grundläggande del i ämnet.

(23)

10.1.1 Judendom

Kapitlet om Judendomen börjar inledningsvis med en historisk tillbakablick med en könsneutral beskrivning men under förklaringen av gudsbegreppet inom judendomen tillkommer feminina betäckningar. Gud är människans domare och “när människan vänder sig bort från dessa vägar försöker han leda henne rätt, ibland genom att straffa henne” (Franck, 2014, s.136). Eller under rubriken Människan har en fri vilja kommer feminina beskrivningar som exempelvis “benägenheten att göra både gott och ont finns i henne” eller “hon saknar kunskap om vad den rätta vägen innebär” (Franck, 2014, s.137) för att i nästa mening skifta till mer könsneutralt “Messias- som en befriare som ska ställa allting till rätta, som skapar fred och ordning för människor, och försoning människor emellan och i relationen mellan människa och Gud” (Franck, 2014, s.137).

Under livscykelriter nämns flickans Bat mitsva, budets dotter där invigs de till

vuxenlivet men illustreras av en bild på en pojkes Bar mitsva. Kvinnan benämns under avsnittet om Sabbaten att i mer liberala församlingar får män och kvinnor sitta

tillsammans under gudstjänsten, även att det finns kvinnliga kantorer och rabbiner.

Regina Jonas presenteras som första kvinnliga rabbinen, hon utnämndes redan 1935 men avled några år senare i koncentrationslägret i Auschwitz (Franck, 2014, s.145).

Överlag är bildillustrationerna i judendomskapitlet män eller pojkar, där kvinnan finns med är hon tillsammans med barn eller underkastar sig en man. Avslutningsvis finns en intervju med Bella G från Judiska församlingen i Göteborg som berättar om den judiska religionen och hur det är att vara jude i Sverige. Hon säger att det är vanligt

förekommande att behöva försvara sin tro och traditioner för utomstående men även

”ofta klä skott för konflikten i Mellanöstern” (Franck, 2014, s.145).

10.1.2 Kristendomen

Inom kristendomen finns även ett könsneutralt språk i helhet men under Människosyn kommer den feminina beteckningen “människan har en benägenhet att göra både gott och ont, och att hon, när hon lämnat den rätta vägen, kan få förståelse om hon ångrat sig” (Frank 2014, s.145). Under Den helige Ande har ett mer könsneutralt språk använts

“Denna ande tros verka genom kyrkor, församlingar och enskilda personer” (Franck 2014, s,145). Genomgående används människa/människan som samlingsnamn vilket ger en feminin följelse där pronomen hon eller hennes kommer i bruk ofta i

sammanhang där hon får en negativ betydelse i form av skuld och förväntningar exempelvis “hon gör dina medmänniskor illa, hon försöker inte hjälpa och älskar inte

(24)

sin nästa på det sätt hon borde” (Franck 2014, s.155). Kvinnans framställning inom kristendomen lyfts inte nämnvärt i kapitlet mer än att det finns ett filmtips och en kortare text om Nunnan och en intervju av Ingrid Wikström som är studentpräst och en illustrerad bild av Heliga Maria.

10.1.3 Islam

Under kapitel islam finns ett tydligt könsneutralt språk som saknas delvis i de övriga kapitlen om judendom och kristendom. Under faktarutan för inledningen till kapitlet beskrivs underkastelse som “när man tydligt visar att man är underordnad någon annan och gör som den andra vill” (Franck 2014, s.164) för att sedan ge förklaring av att människan är beroende samt underställd Gud. Hon ska följa hans vilja, hon ska straffas och belönas, hon kan ändra sig och be om förlåtelse. Vidare i kapitlet finns ett tydligt jämställdhetsperspektiv där människa inte benämns som hon eller henne utan dessa har ersatts med människan alternativt individen. Något som tillkommit i detta kapitel som saknas i de två övriga är Manligt och kvinnligt och Tolkningar ur ett

jämställdhetsperspektiv där det lyfts att muslimska feministiska teologer förespråkar nya sätt att tolka koranen utifrån en modernare syn på kvinnan (Frank 2014, s.174).

Slöja för kvinnan nämns under några exempel på olika tillämpningar, Frankrike har förbjudit användandet av slöjor i skolor som ska vara religiöst obundna. I övrigt nämns slöja som ett fritt val för kvinnan att bestämma. Bildillustrationerna under kapitlet är jämnt fördelade mellan könen. Ingen kvinnlig förebild lyfts och kapitlets intervju utgörs av en man som svarar på hur det är att vara muslim i Sverige.

10.2 Religionskunskap för gymnasiet kurs 1

Läroboken Religionskunskap för gymnasiet kurs 1 är den tredje reviderade upplagan skriven av Lars-Göran Alm (2009). I förordet skriver Alm att den nya upplagan kommer vara bekant för de lärare som använt den tidigare. Alm skriver att denna nya lärobok ska vara granskad och tidigare text med mindre bra formuleringar ska blivit utbytt eller omformulerade, även fler och nyare bilder har tillkommit. Förändringar som gjorts redovisas, bland annat har ett nytt avsnitt om feminismen tillkommit med

motiveringen “Kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män bygger till viss del på tankar och värderingar som har tydlig livsåskådningskaraktär” (Alm 2009, s.3). Han poängterar även att inom avsnitten kring religion och politik sker snabba förändringar som riskerar att göra läroboken delvis föråldrad på kort tid.

(25)

10.2.1 Judendom

Inom judendomskapitlet omnämns kvinnan ytterst lite, och när hon nämns så är det “i ortodoxa synagogor sitter kvinnorna för sig själv på en särskild läktare” (Alm, 2009, s.57), i övrigt lyfts inte kvinnan alls inom kapitlet om judendomen. Det nämns att det är stort för en pojke när han som 13-åring får läsa en text i kyrka och att det bara är män som får hålla predikan inför församlingen, kvinnan nämns inte utan det är mannen som står i centrum.

10.2.2 Kristendom

Under kristendomskapitlet har kvinnan en roll i bakgrunden underordnad mannen.

Läroboken lyfter fram kvinnor i detta kapitel under Kristendomen och kvinnan där det står i gamla testamentet “Gud skapade kvinnan och mannen till sin avbild, och att båda fick uppdraget att härska över naturen (första moseboken 1:27)” (Alm, 2009, s.77).

Det poängteras att många kvinnor fanns bland Jesus anhängare och att det var de som besökte hans grav och var de första som fick kännedom om hans uppståndelse. Det förklaras den kristna kyrkan alltid haft en gammaltestamentlig syn på kvinnan som underordnad mannen och som hänvisar kvinnan till en bortskymd plats inom både religionen och i samhället. Vissa förebilder lyfts såsom Mariakulten men även där gestaltas kvinnan som en förebild för en traditionell passiv roll i det mansdominerade samhället. Kapitlet lyfter även att den kristna kvinnan i det västerländska samhället kräver en plats likställd mannen och inte längre som andra klassens medborgare, att de stora samhälleliga förändringarna såsom politik och olika yrkeskategorier bidrar till kampen om jämställdhet. Men inom olika inriktningar inom kristendomen finns fortfarande ett stort motstånd till att kvinnan ska bli jämställd mannen, speciellt inom romersk-katolska kyrkan finns inga planer på att öppna upp bland annat prästämbetet för kvinnor.

10.2.3 Islam

Inom kapitlet om Islam nämns kvinnan ytterst lite men faller in i ledet som underordnad mannen och ofta där hon sätts in i meningen underordnad. “Människan är så liten att hon inte kan förstå Guds mening med allt som sker. Hon får bara lita på att Allah vet bäst och därmed acceptera det som händer” eller “människan kan tryggt följa de levnadsregler som Allah gett henne och se fram mot domedagen med tillförsikt” (Alm 2009 s.86). Under Kvinnans ställning i kapitlet om islam talar man om debatten som förekommer om den muslimska kvinnan, som underordnad mannen, att de överlag har

(26)

en under ordnad roll och slöjan. Alm skriver att kanske är debatten om kvinnans ställning inom islam det mest intressanta och inte den utomstående debatten. Vidare under Kvinnans ställning skrivs det om månggifte som kom till under krigen i Arabien på 620-talet som ett sätt att “ta hand om stupade soldaternas änkor och barn” (Alm 2009, s.89). Idag är månggifte sällsynt och även förbjudet i många länder och enligt Koranen ska alla fruar behandlas lika vilket gör månggifte omöjligt enligt många muslimer. Skilsmässan ska också vara lättare för en man att genomföra, men det blir även jobbigt för en man ekonomiskt då han inte får behålla “brudgåvan” (Alm 2009, s.89). Vill kvinnan skilja sig inom islam måste hon i motsats till mannen ha speciella skäl för skilsmässan (Alm 2009, s.151). Inom islam undviker man att blanda könen mer än nödvändigt då de kan störa koncentrationen på Allah, av den anledningen tillkom slöja för kvinnor och även att kvinnan har särskild plats i den bakre delen av moskén bakom ett skynke eller på läktaren. När vi kommer till Ideal och verklighet ställs frågan

“Är det ett missförstånd att islam är kvinnoförtryckande?” (Alm 2009, s.91) en förklaring som ges är att islam som religion växte fram ur ett manssamhälle och av de traditionerna gavs kvinnan en roll i skymundan. Vidare lyfter läroboken att kvinnan enligt islams principer skulle kunna få en mer jämställd position men så länge de muslimska männen är nöjda med de traditionella könsrollerna underlättar det inte den förändringen.

10.3 Religion 1

Religion 1 (2010) författad av Birgitta Thulin och Sten Elm, de skriver i förord att boken är anpassad till gymnasieskolans kursplan för religionskunskap 1. Det står även att de lagt ner en stor vikt att engagera eleverna till att föra diskussion när det kommer till argumentation och egna ställningstagande i religiösa och etiska frågor samt att genus finns med som perspektiv i läromedlet.

Kapitel tre handlar om de Abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam.

Religionerna beskrivs som de tre världsreligionerna som har en helig skrift som grund och enligt skrifterna skapade Gud universum. Gud uppfattas i kapitlet som en man. Ett exempel på det är ”för kristendomen är Bibeln Guds ord men hans ord är tolkade och nedskrivna av människan” (Thulin & Alm 2010, s.41). I kapitlet kan man se att genus finns med som ett perspektiv då de troende människorna inte benämns i något av könen.

Dock finns det ett flertal bilder där männen är dominerande på bilderna, kvinnan syns

(27)

inte till på någon, vilket gör att kvinnan kan upplevas som utesluten i benämningen den troende människan (Thulin & Alm 2010, ss.40–42).

10.3.1 Judendom

I kapitlet lyser frånvaron av kvinnan starkt. I underrubriken man och kvinna står det

”judendomen är ursprungligen en patriarkalisk (mansstyrd) religion. Även om man och kvinna betraktas som jämlika så har mannen fler religiösa uppgifter” (Thulin & Alm 2010, s. 56) vilket även genomsyrar hela kapitlet. Kvinnan nämns när det kommer till att hon ska leva efter guds vilja och hans lag och väljer hon att avvika så drar hon på sig en synd. Trots att religionen framstår som en mansdominerande religion ska kvinnan och mannen betraktas som jämlika skriver författarna. Religionen ska vara jämlik men trots det står det mer om mannen i kapitlet än om den troende människan där båda kön är inkluderade. Mannen blir därför normen och kvinnans ställning i skymundan. (Thulin

& Alm 2010, s. 56).

Bilderna i judendomskapitlet är också mansdominerande, kvinnan syns med när det kommer till familjesituationer där de äter middagar och när det judiska barnet ska invigas i religionen. Männen syns med på bilder som gestaltas av studier, heliga platser och vid klagomuren (Thulin & Alm 2010, ss. 43–61) vilket ger mannen en förhöjd position inom religionen.

10.3.2 Kristendomen

Kapitlet om kristendomen är skrivet ur ett genusperspektiv, den troende inom kristendomen benämns som den troende människan eller de kristna. Det finns en underrubrik i kapitlet, heliga män och kvinnor, där man benämner de troende i kön och fokuset är på både mannen och kvinnan ”Tidigt uppstod inom kristendomen ett

klosterväsende. Män och kvinnor drog sig undan den syndfulla världen för att ägna sig åt bön och meditation.” (Thulin & Alm 2010, s. 81) är ett exempel på det, ett annat är

”heliga män och kvinnor kom inom katolska och ortodoxa kyrkan att betraktas som helgon – främst Jesus moder, jungfru Maria.” (Thulin & Alm 2010, s. 81).

I underrubriken kristendomen i vår tid belyser författarna att ”kristendomens etiska budskap är gemensamt för alla. Skillnader i kult och trosuppfattningar tonas ner och man kan också se en större öppenhet mot andra religioner” (Thulin & Alm 2010, s. 78).

Inställningen till kristendomen i kapitlet sätter sin prägel på detta.

(28)

10.3.3 Islam

I kapitlet om islam framställs islam som en tro för alla. Författarna beskriver den troende muslimen ur ett genusperspektiv. De beskriver att Allahs krav är riktad till alla troende muslimer ”Allahs krav på människorna kan sammanfattas i de fem pelarna.

Eftersom Allah är barmhärtig och förlåtande har han förståelse för att man inte alltid kan följa reglerna” (Thulin & Alm 2010, s. 93).

Författarna lägger också en stor vikt vid hur islam framställs i Sverige, att religionen är etablerad i Sverige och ungefär 500 000 av befolkningen har sitt ursprung i muslimsk kultur. Invandringen har skapat en diskussion om hur svensk kultur och svenskheten påverkas av att vara muslim i Sverige. Författarna ställer en fråga till läsarna ” hur ska man förhålla sig till sin traditionella kultur i ett helt annat kulturklimat?” (Thulin & Alm 2010, s. 96). Vidare skriver de att svårigheterna av att etablera sig kan bero på att den traditionella bilden av islam är fientlig mot kristendomen. ”Men kanske är det den traditionella bilden av islam som fientlig inställd religion till kristendomen, som präglat vårt samhälle och tänkande?” (Thulin & Alm 2010, s. 96) det är en till fråga som författarna ställer i samma stycke. Efter frågan förklarar författarna att det

mångkulturella samhället har bristande kunskaper om varandra och att det är viktigt att kunna diskutera den segregation som bildas då (Thulin & Alm 2010, s. 96).

Under rubriken man, kvinna, sexualitet beskrivs det att enligt koranen ska männen ansvara för kvinnorna och barnen, kvinnornas uppgift är att sköta hemmet. Även månggifte är tillåtet för mannen, han får alltså ha fler fruar men det framgår inte att kvinnan får ha fler män. Författarna skriver ”kvinnorna får inte vara utmanande klädda vilket ofta har lett till att kvinnorna bär slöja och döljer kroppen i vida kläder. Även mannen bör ha täckande kläder” (Thulin & Alm 2010, s. 96). Formuleringen av att båda bör ha täckande kläder framgår men det framställs att kvinnan inte ska ha utmanande kläder, vilket gör att man tolkar att det är mer accepterande att mannen har en mer utmanande klädsel. Vidare nämns det att kvinnan anses vara svagare än mannen psykiskt och därför har hon inte samma religiösa krav som mannen.

Efter dessa påståenden skriver författarna att ”Koranen betonar dock att man och kvinna har samma rättigheter och är jämställda” (Thulin & Alm 2010, s. 96) vilket inte framgår i ovanstående påståenden som nämns i kapitlet om islam.

(29)

Under rubriken äktenskap beskrivs äktenskapet som en överenskommelse mellan två människor. Enligt koranen kan en man gifta sig med vilken kvinna han vill men en kvinna har som krav att gifta sig med en muslim. Det framgår även i texten att

äktenskapet inte är en religiös handling men att islam förutsätter att man ska leva som en familj. Skilsmässa är tillåtet för både mannen och kvinnan men kvinnan måste ge ett skäl varför mannen inte uppfyllt sina äktenskapliga plikter (Thulin & Alm 2010, s. 100).

11. Den muslimska kvinnan

Islam har funnit sedan länge i Sverige men under de senare åren har debatten om islam ökat i svensk media. Diskussioner om den muslimska kvinnan har varit en aktuell debatt i samhället och media. Diskussioner har förts om den muslimska kvinnan har en

underordnad roll till mannen, och om hennes rättigheter funnits överhuvudtaget (Sayed 2009, s. 479).

Den svenska majoritetskulturen har en stor påverkan på att den muslimska kvinnan inte kommer ut i det svenska samhället. Många gånger är uppfattningen från den

svenskfödda icke-muslimska kvinnan att den svenska muslimska kvinnan är hjälplös och måste befrias från den muslimska mannen. Den muslimska kvinnan framställs som underordnad en västerländsk kvinna som styrs av kulturimperialism, vilket är en av de myter som den muslimska kvinnan får stångas med (Samuelsson & Fauzi, 2005, ss.

164–165).

Eftersom media har en stor påverkan på den information som ges ut är det ännu viktigare att skolan lyfter frågor gällande kön, etnicitet, religion eller annan

trosuppfattning som finns med i skolans värdegrund. Klassrummet är en plats för olika perspektiv att lyftas, ett av perspektiven kan vara att bryta normen att den muslimska kvinnan är förtryckt av den muslimska mannen och då innebär det att hon inte ska framställas som underordnad i det valda skolmaterialet som används i undervisningen.

Lärarens ansvar är att tolka och följa de styrdokument som är anpassad till

undervisningen och i läroplanen för gymnasiet står det att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. Det är den enskilda skolan och lärare som väljer ut de material som kommer att användas i undervisningen (Gy11 2011).

(30)

12.

Resultat

Utifrån läromedelsanalysens jämförelse med Skolverkets tidigare läroplaner och

nuvarande läroplan har denna granskning visat att de valda läromedel har brister när det kommer till jämställdhetsperspektivet. Valda läromedlen är tre böcker som används i gymnasieskolor i Sverige. Två av läromedelsböckerna är publicerade inom läroplanen Lpf 94 och den sistnämnda publicerad inom nuvarande läroplan Gy11.

Uppdraget var att analysera hur kvinnan framställs i kapitlen om de Abrahamitiska religionerna och sedan fördjupa sig i hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam. Syftet var att granska eventuella brister som kom i uttryck i textens innehåll hur kvinnan framställs ur ett genusperspektiv. Läromedlen ska uppfylla skolans värdegrund där jämställdhet, tolerans och respekt till mänskliga rättigheten ska komma i uttryck.

Analysen visar att läromedlen inte uppfyller skolans jämställdshetsperspektiv då

kvinnan hamnar i en egen beskrivning av den troende människan. Männen och pojkarna är de som är överrepresenterande i både bild och skrift. Den troende människan tolkas som en man och skapar en mansnorm vilket skolans värdegrund inte står för, utan tvärtom.

Skolan bör också ansvara för att läromedlet är aktuellt och passar in i dagens samhälle.

Lpf 94 (1994) och Gy11 (2011) riktlinjer när det kommer till jämställdhet inom undervisningen är snarlika. Lpf 94 lyfter att jämställdheten är en av det grundläggande demokratiska värdet vilket även Gy11 har med i normer och värden.

Resultatet visar en tydlig mansnorm i läromedlets textinnehåll där personliga pronomen används som hon, vilket gör att hon ska underordna Gud. Den troende kvinnan hamnar i separata beskrivningar där hon tilldelas en mer passiv roll gentemot mannen i religionen och blir den underordnade. Den troende människan i läromedlen är inte könsneutrala utan blir generellt mannen som sätts i maktposition. Det framkommer i beskrivningen att kvinnan anses vara den som måste följa gud för att inte straffas samt att hon har en annan roll än den troende människan, mannen. I skildringen av den troende människan ingår inte kvinnan utan den utformas av mannen. I läromedelsböckerna får kvinnan egna avsnitt i de olika kapitlen om de Abrahamitiska religionerna, vilket gör att hon exkluderas som den troende människan. Det finns en tydlig mansnorm när det kommer till beskrivningen av den troende människan.

(31)

Resultatet av enkäten visar även där att jämställdhetsperspektivet i undervisningen är bristande. I vår undersökning bland lärare förekommer samtliga av de analyserade läromedlen i undervisningen runt om i Sverige. Det är uppenbart utifrån lärarnas svar att jämställdhet är ett svårarbetat område. Svaren tyder även på att det finns en

könsuppdelning och etnisk uppdelning i klassrummet samt att både unga och gamla inte har en bred kunskap inom olika livsåskådningar och religioner. En av frågorna i enkäten är hur framställs kvinnan i skolans läromedel under kapitel islam? Där samtliga lärare svarade att den muslimska kvinnan inte nämns i en bredare utsträckning vilket också visar att resultatet blir att den muslimska kvinnan är exkluderad i undervisningen.

12.1.1 Hur framställs kvinnan i skolans läromedel under böckernas kapitel Islam?

Granskningen av hur den muslimska kvinnan kommer i uttryck i läromedlens kapitel om islam visar att hon har en underordnad roll till den muslimska mannen, då hon bland annat tilldelas egna avsnitt. Beskrivningen av den muslimska kvinnan framställs som en underordnad kvinna som styrs av en mansdominerande religion. Vilket går emot

skolans värdegrund där kvinnor och män ska ha samma rättigheter i det svenska samhället. Den muslimska kvinnan har redan en utsatt roll som underordnad i det svenska samhället och då är det ännu viktigare att skolan är medveten om att skolmaterialet ska genomsyra ett jämställdhetsperspektiv (Sayed 2009).

12.1.2 Vad säger Skolverkets styrdokument om jämställdhetsperspektivet i undervisningen?

Enligt styrdokumenten står det i läroplanen (Gy11) inom normer och värden att bland annat människors lika värde, jämställdhet och solidaritet ska vara grundläggande i utbildningen enligt skollagen. Skolan har som mål att varje enskild elev kan göra medvetna ställningstagande om mänskliga rättigheter med grund i sin kunskap, att eleven respekterar människors egenvärde och integritet, att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling och att de i olika möten med andra individer respekterar

skillnader i kultur, språk, religion och historia. Styrdokumenten är tydliga med att skolan ska vara en plats för alla men misslyckas många gånger enligt vår analys att ha en jämställd undervisning där kvinnan i relation till mannen framställs som sekundär.

När det kommer till jämställdheten i läromedlens kapitel om de Abrahamitiska religionerna är det tydligt att mannen är normen och kvinnan den underordnade.

(32)

Religionerna beskrivs utifrån som “mannens” religion då enskilda avsnitt finns för kvinnorna, att Gud benämns som man och när det kommer till generella syftningar och människan blir språkligt kvinnan som underordnad.

Läromedelsanalysen som uppsatsen bygger på bevisar att undervisningsmaterialet inom religionskunskapen inte uppfyller skolans styrdokument gällande

jämställdhetsperspektivet, ämnet följer dessvärre inte kursplanen för Religionskunskap 1 där det tydligt står i ämnets syfte att “eleverna breddar, fördjupar och utvecklar

kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa” (Gy11).

13.

Diskussion

Analysen är baserad på intervjuer och en läromedelsanalys. Intervjufrågeställning är besvarad av 14 aktiva religionslärare på gymnasieskolan. Könsfördelningen mellan lärarna är en jämn och de tre granskade läromedel i läromedelsanalysen är aktuella i dagens religionsundervisning. Läromedelsanalysen granskas ur ett genusperspektiv där kvinnoperspektivet är i fokus då vi har granskat hur kvinnan framställs i de valda läromedlen. Kvinnans framställning granskas i de Abrahamitiska kapitlen och därefter har vi gjort en fördjupning i kapitlet islam, hur den muslimska kvinnan framställs.

Analysen utgår från en diskursanalys där språkets betydelse granskas i

läromedelsmaterialet. Syftet med metoden diskursanalys är att granska textens innehåll där författaren eller författarinnan språkligt kategoriserar bland annat människan i olika maktpositioner. Metoden innebär att textens betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv kan bli problematiskt när det kommer till svenska skriv och språkregler där personliga pronomen benämner i vilket sammanhang hon eller han ska komma i uttryck (Svensson 2019, s.94).

I nästkommande avsnitt presenteras tolkningen av läromedlen samt diskuteras tidigare forskning i anslutning till tolkningen och utvald litteratur. Fördjupningen av analysen är att diskutera muslimska kvinnans framställning i det presenterande läromedel.

Granskningen kommer även belysa om läromedlet uppnår jämställdhetsperspektivet i styrdokumentens mål.

(33)

Därefter presenteras svaren i enkätundersökningen i relation till tidigare forskning och utvald litteratur. Även i denna granskning kommer språkliga faktorer att diskuteras i relation till lärarnas svar.

13.1 Tolkning av läromedel

De läromedel som valt ut till analysen är Religionskunskap 1-om mening, värde och tro (2014), Religionskunskap för gymnasiekurs 1 (2009) och religion 1 (2010). Analysens fokus är hur textinnehållet framställer kvinnans roll mot mannens roll i kapitlet om de Abrahamitiska religionerna och sedan fördjupas i hur den muslimska kvinnan framställs gentemot den muslimska mannens roll i kapitlet islam. Analysen utgår från ett

genusperspektiv där vi kommer att granska om de valda läromedel uppfyller skolans styrdokument när det kommer till jämställdhetsperspektivet.

När man undervisar religionskunskap där könsuppdelningen är tydlig och mannen framställs ha en tydligare och dominerande roll är det viktigt att könsneutrala läromedel där kvinnan och mannen framställs jämställt (Sky 2009, s. 8). När den personliga pronomen används där man benämner människan som ”hon” kan det bli fel när man pratar om religionen där gud framställs som en man. Automatiskt blir den troende människan en kvinnlig gestalt som ska underordna Gud som framställs som en man.

Två exempel är från läromedlet religionskunskap för gymnasiet kurs 1, i kapitlet Islam är

Människan är så liten att hon inte kan förstå guds mening med allt som sker. Hon får baras lita på Allah vet bäst och därmed acceptera det som händer eller människan kan tryggt följa de levnadsregler som Allah gett henne och se fram emot domedagen med tillförsikt (Alm 2009 S. 86).

Istället för att använda den personliga pronomen ”hon” när man pratar om den religiösa människan kan man använda mer könsneutrala pronomen i form av de, den eller det numer accepterade ordet hen i beskrivningar (ISOF, 2014). Med könsneutrala beskrivningar skulle faktatexter i läroböckerna inte uppfattas diskriminerande av kvinnan. Detta var något som Skolverkets rapport påvisade redan 2006 där de gjorde den sammanfattade bedömningen att läromedlen i religionskunskap har brister gällande jämställdhetsperspektivet. Med beskrivningar som till exempel, den troende, den

religiösa människan, eller personen i fråga istället för att använda han eller hon. Genom att byta ut till könsneutrala personliga pronomen i skildringen blir effekten att kön inte

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :