• No results found

Förlossningsdepression hos mannen: En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förlossningsdepression hos mannen: En litteraturstudie"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Förlossningsdepression hos mannen

En litteraturstudie

Omvårdnad 15hp

Varberg 2021-03-25

Josefine Engelin och Magdalena Westergren

(2)

Förlossningsdepression hos mannen

En litteraturstudie

Författare: Josefine Engelin

Magdalena Westergren

Ämne Omvårdnad

Högskolepoäng 15hp

Stadochdatum Varberg 2021-03-25

(3)

Titel Förlossningsdepression hos mannen, en litteraturstudie.

Författare Josefine Engelin och Magdalena Westergren

Akademi Akademin för Hälsa och Välfärd

Handledare Caroline Skantze, Doktorand i hälsa och livsstil, Fil. mag.

Examinator Barbro Boström, Universitetslektor i omvårdnad, Med. Dr

Tid Vårterminen 2021

Sidantal 16

Nyckelord Delaktighet, fäder, postpartumdepression, stödinsatser,

upplevelser.

Sammanfattning

Bakgrund: Depression är ett globalt hälsoproblem med allvarliga konsekvenser.

Stora livsförändringar som till exempel barnafödande innebär ofta stora påfrestningar, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Postpartumdepression (PPD) är ett

sjukdomstillstånd som drabbar modern men även fadern och inte minst hela familjen.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, nio vetenskapliga artiklar användes för resultaten och kodades ner till teman och kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i tre teman och sex kategorier. Det första temat var fädernas upplevelser av stress. Fäderna upplevde stress genom att känna ansvar att bära upp hemmet ekonomiskt och av att inte få tillräckligt med sömn. Andra temat var fädernas upplevelser av otillräckligt stöd.

Stödet från sjukvården visade stora brister, i form av otillräcklig information och avsaknad av stöd riktad till fäderna. Sista temat var påverkan i relationen. Fäderna upplevde i hög grad en bristfällig delaktighet vilket skapade utanförskap till både modern och barnet. Konklusion: PPD hos fäder är ett vanligt tillstånd med risker för allvarliga konsekvenser. Det saknas i stor utsträckning tillräckliga möjligheter att både upptäcka och behandla tillståndet. Om stödet är bristfälligt ökar risken för allvarliga konsekvenser som att barnens utveckling och relationen till partner försämras.

(4)

Title Postpartum depression in men, a literature study.

Author Josefine Engelin and Magdalena Westergren

School Acedemy of Health and Walfare

Supervisor Caroline Skantze, Doctoral student in nursing, MNSc

Examiner Barbro Boström Senior Lecturer in nursing, PhD

Period Spring 2021

Pages 16

Keywords Experience, fathers, participation, postpartum depression,

support interventions

Abstract

Background: Depression is a global health problem with serious consequences.

Major life changes such as childbirth often involve great stress, which can lead to mental illness. Postpartum depression (PPD) is a disease that affects the mother but also the father and not least the whole family. Aim: The aim of this study was to describe men’s experiences when suffering of postpartum depression. Method: A general literature study with inductive approach including nine scientific articles were used for the results and coded down to themes and categories. Results: The results of the literature study were divided into three themes and six categories. The first theme was fathers' experiences of stress. The fathers experienced stress due to feelings of responsibility for the economy and due to lack of sleep. The second theme was fathers' experiences of insufficient support. The support given by the health care system was insufficient due to lack of information and support directed to the fathers.

The last theme was impact in relationship. The fathers’ experiences include to a large extent a lack of participation which led to a sense of exclusion towards the mother and the child. Conclusion: Paternal PPD is a frequent condition with potential serious consequences. To a large extent there are lack of sufficient possibilities to detect and treat the condition. If the support is inadequate, the risk of serious consequences such as the children’s development and the relationship with the partner deteriorates.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Generella riskfaktorer ... 2

Konsekvenser i familjen ... 2

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) ... 3

Teoretisk referensram ... 3

Problemformulering ... 4

Syfte ... 4

Metod ... 4

Datainsamling ... 5

Inklusion- och exklusionskriterier ... 5

PUBMED ... 5

CINAHL ... 6

Databearbetning ... 6

Forskningsetiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Fäders upplevelser av stress ... 8

Omställningen till att bli far ... 8

Ekonomi ... 9

Sömnbrist... 10

Fädernas upplevelser av otillräckligt stöd ... 10

Brist på information ... 10

Påverkan på relationen ... 11

Relationen till partnern ... 11

Relationen till barnet ... 11

Diskussion ... 12

Metoddiskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 13

Konklusion och Implikation ... 16

Referenser

Bilagor

Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik

(6)

Bilaga C: Artikelöversikt

(7)

1

Inledning

Depression är ett globalt hälsoproblem som drabbar 264 miljoner människor världen över (World Health Organization, 2020). 800 000 människor väljer att avsluta sina liv till följd av sin depression varje år. Globalt är det 76-85% i låg- och

medelinkomstländer som inte erbjuds behandling. Dessa länder har brist på resurser och utbildad hälso- och sjukvårdspersonal. I länder som har alla nivåer av inkomst bland sin befolkning missar man ofta att ställa diagnosen depression hos de som verkligen är deprimerade, samtidigt som antidepressiva läkemedel skrivs ut till allt fler som inte har diagnosen (World Health Organization, 2020). I dagens Sverige är depression ett folkhälsoproblem som enligt Folkhälsomyndigheten (2017) drabbar 19

% av Sveriges befolkning. Kvinnor drabbas hårdare än män (24 % resp. 13 %).

Postpartumdepression (PPD) drabbar 8-15% av Sveriges nyblivna mödrar inom de närmsta månaderna efter förlossningen, vilket innebär 10 000 mödrar per år. PPD är något som inte bara drabbar modern, utan sjukdomstillståndet drabbar hela familjen och inte minst fadern (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2014).

PPD yttrar sig på samma sätt som många andra depressioner med fysiska och

psykiska besvär. Dålig självkänsla, sömnsvårigheter, ångest, oro och nedsatt aptit, är några av symtom som yttrar sig vid en depression (Iwata et al., 2015). Vad gäller svårighetsgrad delas PPD in i svår, måttlig och lindrig. Utfallet ser olika ut beroende på vilken svårighetsgrad av PPD man drabbas av. Svår till måttlig depression drabbar 3-5 % av mödrar i Sverige 3 månader efter födseln av sitt barn. För majoriteten (2/3) av kvinnor med PPD sker debut av depressionssymtom redan innan födseln (under eller innan graviditeten). Största delen av kvinnor som drabbas av PPD tillfrisknar redan efter några månader från insjuknandet i sin depression, men en tredjedel är fortfarande deprimerade ett år efter barnets födelse (Rikshandboken, 2019). En grundutbildad sjuksköterska är oftast den som först kommer i kontakt med personer som har drabbats av PPD (Layton et al., 2020). Sjuksköterskor har en grundkunskap i hur bemötandet allmänt sker av individer med depressiva besvär, men det finns en brist vad gäller omhändertagandet av individer som är i behov av mer specialiserad hjälp. Det saknas bland annat rätt verktyg och resurser till att göra rätt bedömning och att kunna sätta in de stödinsatser som krävs (Layton et al., 2020).

Bakgrund

Depression är ett stort globalt folkhälsoproblem som kan ses kopplat till en mängd olika faktorer, där en sådan är påfrestningar i samband med nyföddhetsperioden (Hubner-Liebermann et al., 2012). Sådan påfrestning kan leda till så kallad

postpartumdepression. Det finns en ökande kunskap om att även nyblivna fäder kan drabbas av PPD. Barnafödande innebär en stor livsförändring både för mödrar och fäder. Förändringar innebär ofta stora påfrestningar som kan leda till psykisk ohälsa.

(8)

2

Det är väl känt att de flesta kvinnor (50-80%) upplever en viss depressivitet, så kallad baby blues, efter förlossning (Hubner-Liebermann et al., 2012). 10- 20% utvecklar en mer allvarlig depression (Melville et al., 2010; Lahti et al,.2017). PPD, eller postnatal depression (PND) används som uttryck för

förlossningsdepression (Holopainen & Hakulinen, 2019). Det finns nu en ökande kunskap om att även männen kan drabbas av PPD. Studier visar att 10-13% av nyblivna fäder utvecklar depression. Det är ännu högre risk (24-50%) för att fäderna utvecklar depression om mödrarna har PPD (Letourneau et al., 2011). Symtomen varierar i svårighetsgrad från att vara milda baby blues till att vara riktiga allvarliga psykotiska symtom. Vanliga symtom vid PPD hos mödrar är nedstämdhet, ångest, irritabilitet, gråtmildhet, ätstörning, sömnstörning, samt känsla av otillräcklighet och självmordstankar (Hubner-Libermann et al., 2012; Patel et al., 2012).

Generella riskfaktorer

Orsaker till PPD är inte helt kända men det finns flera olika riskfaktorer till att utveckla tillståndet. I en studie av Biaggi et al. (2016) pekas på en multifaktoriell etiologi, vilket gäller för både kvinnor och män. Faktorer som ökar risken för PPD är om det förelegat depression och ångest under graviditeten (Biaggi et al., 2016), om det funnits en stark rädsla inför förlossningen (Räisänen et al., 2013) eller om det finns ärftlighet för depression. Andra faktorer innefattar psykosociala

påfrestningar såsom låg inkomst och relationsproblem (Wszolek et al., 2018; Hubner- Liebermann et al., 2012).

Konsekvenser i familjen

PPD kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandande (Beck, 2002). Förutom att mödrarna och fäderna påverkas negativt så uppstår risker för barnet, till exempel påverkan på näringsstatus på grund av att amning försvåras (Dennis & McQueen, 2009). Vidare kan det leda till en bristande anknytning mellan föräldrar och

barn (Hornstein et al., 2006; Misri & Kendrick, 2008; Zauderer, 2008; Tuovinen et al., 2018), vilket i sig kan leda till känslomässiga och beteendemässiga problem hos barnet. Utifrån de beskrivna riskerna för allvarliga konsekvenser är det mycket viktigt att upptäcka och erbjuda lämpligt stöd när någon av föräldrarna drabbas av

PPD (Dennis& Doswell, 2013). Beskrivningen av fädernas situation vid PPD har varit mindre omfattande än vad gäller mödrarnas (Melville et al., 2010; Lahti et al.,

2017). Sjuksköterskan har en viktig roll att ge information och praktiska råd till båda föräldrarna så att även fadern känner delaktighet. Hen kan också stå för stödsamtal och bidra till en individanpassad vård (Socialstyrelsen, 2013). Werner et al. (2020)

(9)

3

redogör för att den pågående covid-19-pandemin har medfört ytterligare stresspåverkan relaterat till de begränsningar vad gäller vårdkontakter och

restriktioner kring sociala kontakter som skett. Det saknas än så länge mer specifika data på hur hälsosituationen påverkas under graviditet och postpartum av covid-19, men bland annat utifrån kunskap från andra epidemi-situationer tidigare, som HIV och SARS, vet man att isolering socialt ökar risken för missbruk och familjerelaterat våld. Detta hänger i sin tur samman med ökad mental ohälsa, hos såväl modern som fadern. Karantänsituationer leder också till ökad arbetslöshet och oro för ekonomin.

Werner et al. (2020) poängterar vikten av att utveckla andra stöd- och

behandlingsinsatser än rent fysiska möten, såsom kontakter både individuellt och i grupp via telefon och internet (Werner et al., 2020).

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression

och ångestsyndrom (2016) skall sjukvården erbjuda screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) till alla kvinnor som har fött barn. EPDS är en självskattningsskala med 10 frågor om moderns mentala hälsa de senaste 7 dagarna.

Socialstyrelsen (2016) rekommenderar att denna screening sker 6-8 veckor efter förlossningen (Socialstyrelsen, 2016).

För att den inte ska styras av moderns dagsform, eftersom hon fortfarande försöker anpassa sig till den nya rollen som moder, så bör inte screening ske före 6 veckor efter förlossning (Riskhandboken, 2020). EPDS är validerad att användas världen över inom hälso- och sjukvård. Den används som en hjälp i bedömning av PPD men klinisk bedömning får inte utebli (Riskhandboken, 2020).

Svensk sjukvård har vad gäller screeninginstrument endast EPDS som hjälp för att kunna uppmärksamma PPD (Socialstyrelsen 2017). I nuläget erbjuds endast mödrar, inte fäder, screening med EPDS. För att upptäcka PPD hos fäder bör screening även omfatta dem. Detta är väsentligt även ur ett jämlikhetsperspektiv (Reilly et al., 2020).

Teoretisk referensram

Den norska framstående omvårdnadsteoretikern inom psykiatri Kari Martinsen hävdar att det moraliska förhållningssättet till omsorg om individer har en stor betydelse i vårdandet (Wiklund- Gustin, 2018). Hon berör etik och självförstärkelse för att bejaka känslor och andlighet i olika vårdsituationer människorna ställs inför (Øye & Mekki, 2016). Eriksson och Martinsen (2012) poängterar vikten av att inte bara se betydelsen av medicinska/tekniska evidens utan även av den personcentrerade vården att varje individ är unik och kräver olika behandlingsmetoder. Inom

(10)

4

omvårdnadsforskning talar man om fyra centrala begrepp, nämligen människa, hälsa, miljö och omvårdnad i meningen samskapande och delaktighet. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2020) poängteras att individuellt anpassad information är en förutsättning för att patienten ska kunna vara delaktig. Delaktighet, i form av patienten som medskapare, framhävs som en viktig del i Socialstyrelsens handlingsplan vad gäller patientsäkerhet (Socialstyrelsen, 2020).

Sjuksköterskan har en viktig roll i att visa empati till varje enskild individ. Reflektion krävs av sjuksköterskan för att handla etiskt rätt och inte bara tänka evidensbaserat utan även personcentrerat i sitt arbete (Wiklund- Gustin, 2018). Den aktuella litteraturstudien försöker att belysa problemet ur fädernas perspektiv och uppfattas i högsta grad möta framför allt två av sjuksköterskans kärnkompetenser, nämligen förbättringskunskap och personcentrerad vård (Forsberg, 2016). Att se personen och inte bara sjukdomen hos en individ skapar en personcentrerad vård och delaktighet i egenvård (Forsberg, 2016).

Problemformulering

Depression är en allvarlig sjukdom som kan ha svåra konsekvenser både för den drabbade och dennes omgivning. Förlossningsdepression är väl känt hos mödrar men kan i hög grad också drabba nyblivna fäder. Då detta kan ha stor påverkan på

föräldrarnas relation och barnets utveckling är det mycket viktigt att uppmärksamma fädernas problematik för att sjuksköterskan ska kunna ge rätt omvårdnad.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression.

Metod

Den aktuella studien är en allmän litteraturstudie med induktiv ansats, så som beskrivs av Forsberg och Wengström (2015). Med systematisk litteraturöversikt menas att alla steg redovisas noggrant och översikten syftar till att kartlägga kunskapsläget inom ett visst område (Segesten, 2017).

(11)

5 Datainsamling

En inledande litteratursökning gjordes för att få en fördjupad kunskap i artikelsökning (Friberg, 2017). Därefter gjordes en sökning i DIVA för att kontrollera så ingen har gjort likartade studier det senaste fem åren. I sökstrategin användes den booleska operatorn AND för att kombinera fritextsökningen för att få färre och mer precisa träffar på de aktuella sökningarna. Sökorden formulerades med hjälp av det valda syftet (Forsberg & Wengström, 2015). Sökordsöversikt skapades (Bilaga A, Tabell 1).

Fokus i sökningarna för att hitta rätt artiklar riktade sig till att få fram upplevelsen av fäders PPD. Följande sökord användes: förlossningsdepression (Postpartum

depression), efter födseln depression (postnatal depression), fäder (fathers),

upplevelser (experiences), stöd (support), medverkan (involvement) och Edinburgh depression efter födseln skala (Edinburgh postnatal depression scale).

Sökordsöversikten redovisas i bilaga A. Därefter gjordes sökningar efter

vetenskapliga artiklar i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health (Cinahl) och Public Medline (PubMed). Detta är två databaser som inriktar sig på omvårdnad.

Inklusion- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier som tillämpades var publiceringsår från 2011 till och med 2021, samt att abstrakt skulle vara tillgängliga att läsa och publicerade på engelska.

Artiklarna som valdes ut till granskning var enbart originalartiklar och en gradering gjordes för att säkerställa vetenskaplig kvalitet genom en bedömningsmall från (Carlsson & Eiman, 2003). Enligt mallen från Carlsson och Eiman (2003) där vetenskapliga artiklar poängsätts 3 poäng – 0 poäng efter kategorier. Utifrån

poängresultatet räknas sedan en procentsats ut, där 80 % motsvarar grad I, 70 % grad II och 60 % grad III (Carlsson & Eiman, 2003). Enbart artiklar med en vetenskaplig kvalitets grad I eller II användes. Exkluderade artiklar var de med fokus på männens reaktion på kvinnans PPD och de som bara handlade om kvinnans PPD. Slutligen exkluderades artiklar som hade grad III enligt Carlsson och Eiman (2003) där vetenskaplig kvalité granskas.

PUBMED

Sökningarna i databasen Pubmed genomfördes med fritextsökning, sökhistorik skapades (Bilaga B, Tabell 2). Sökningen Postnatal depression AND fathers

(12)

6

experiences gav 70 träffar. Samtliga titlar och abstrakt lästes och relevanta artiklar för syftet valdes ut. Utifrån abstraktgenomgången valdes slutligen 5 artikel ut som

granskades i sin helhet enligt (Carlsson & Eiman, 2003). Dessa 5 artiklar valdes därefter ut att ha med som resultatartiklar. Ytterligare en sökning gjordes med sökorden Fathers involvement AND Postpartum depression vilket gav 37 träffar.

Samtliga titlar och abstrakt lästes. Utifrån abstraktgenomgången valdes sedan 1 artikel ut för vetenskaplig granskning, denna valdes sedan ut som resultatartikel. Av dessa 37 titlar gav 1 dubblett som valts ut i första sökningen i Pubmed.

CINAHL

Den första systematiska sökningen som gjordes i databasen Cinahl för att möta syftet gjordes i fritextsökning, sökhistorik skapades (Bilaga B, Tabell 2). Sökorden som användes var Postpartum depression AND fathers AND experiences. Antal träffar i denna sökning gav 37 st. Av dessa artiklar lästes samtliga titlar och abstrakt. Verkade abstraktet relevant vetenskapsgranskades sedan artikeln i sin helhet. I detta fall granskades 1 artikel som sedan valdes ut som resultatartikel. Här framkom 2 tidigare dubbletter från första sökningen i Pubmed. En andra sökning gjordes med sökorden fathers postpartum depression AND support som gav 12 träffar. Alla titlar och abstrakt lästes. Av dessa abstrakt vetenskapsgranskades 1 artikel i sin helhet, varefter artikel valdes ut som resultatartikel. Även här gav det 1 dubblett från första sökningen i Cinahl. En sista sökning gjordes med sökorden Edinburgh postnatal depression scale AND fathers detta gav 93 träffar. Samtliga titlar lästes, av de titlar som vara relevanta för ämnet lästes 20 abstrakt, var efter valdes 1 artikel ut för granskning enligt (Carlsson & Eiman 2003). Som sedan används som resultatartikel.

Databearbetning

Den aktuella studien innefattar åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ artikel. Databearbetningen gjordes med hjälp av Forsberg

och Wengström (2015) där innehållsanalys beskrivs i fem steg. I första steget lästes alla artiklar som var med i resultatet noggrant för att se att de svarade mot syftet (Forsberg & Wengström, 2015). Därefter granskades alla artiklar enskilt följt av en gemensam diskussion. Utifrån denna gjordes sammanfattningar och artikelöversikter skapades (Bilaga C, Tabell 3). I andra steget granskades alla resultatet från alla artiklar för att få fram likheter och olikheter och utifrån detta komma fram till olika koder. I tredje steget diskuterades koderna för att komma fram

till olika kategorier som sedan skapades i ett dokument för att få en överblick över resultatet. I fjärde steget genomgicks återigen kategorierna för att skapa teman som är väl kopplade till kategorierna (Forsberg & Wengström, 2015). Databearbetningen

(13)

7

resulterade i tre teman och sex kategorier som alla är kopplade till syftet i studien.

Teman som skapades var fäders upplevelser av stress, fädernas upplevelser av otillräckligt stöd, påverkan i relationen. De sex kategorier som identifierades var omställningen till att bli far, sömnbrist, ekonomi, brist på information, relation till sin partner och relation till sitt barn. I femte steget genomfördes en diskussion och utifrån denna presenterades ett sammanställt resultat där allt innehåll i teman och kategorier ingick (Forsberg & Wengström, 2015).

Forskningsetiska överväganden

Nürnbergkodexen uppkom 1947 efter andra världskriget. Då uppdagades att oetiska forskningsmetoder använts under kriget. Stora konsekvenser framkom då och det upptäcktes att forskningen hade använts fel (Sandman et al., 2013). Forskning på människor kräver idag ett samtycke till att medverka, och en rättighet att närsomhelst avsluta sin medverkan i forskningen. Om forskare upptäcker att deltagare i en studie skadas måste denna avbrytas omedelbart (Etikprövnings myndigheten, 2020).

Det finns ett flertal olika forskningsetiska principer och internationella deklarationer kring forskning. I Sverige har vetenskapsrådet (1991) angett fyra viktiga krav vid forskning: informationskravet, det vill säga god information ges till deltagare inför en studie, samtyckeskravet, det vill säga att patienten tydligt samtycker till deltagande och att man utan speciella skäl kan avsluta deltagandet i

studien, konfidentialitetskravet det vill säga att lämnade uppgifter är väl skyddade och att man är anonym och slutligen nyttjandekravet, det vill säga att uppgifter bara får användas i forskningsstudien, inte spridas vidare t.ex. för kommersiella syften

(Vetenskapsrådet, 1991). Vad det gäller internationella deklarationer är det framförallt Helsingfors-deklarationen som handlar om medicinsk forskning. Denna deklaration framtogs under medverkan av World Medical Association (Helsingforsdeklarationen, 2013). Den handlar om att värna och främja hälsoperspektivet i forskning när ny kunskap tas fram inom medicin och omvårdnad.

Belmontrapporten ligger till grunden för etiska principer för den forskning som sker idag. Rapporten utgår från tre principer, nämligen respekt för person, göra-gott principen samt rättvise-principen. Dessa tre aspekter är viktiga att tänka på för att en god etik ska prägla forskningsprocessen (The Belmont Report, 1979).

Det finns också beröringspunkter med de i Sverige rådande etiska principerna, det vill säga autonomiprincipen, godhetsprincipen, icke-skada-principen och rättviseprincipen (Sandman & Kjellström, 2013). Autonomiprincipen poängterar rätten till att själv bestämma över sin situation och vård. Icke-skada-principen säger att det är fel att utföra handlingar som till största delen innebär skadliga följder. Att utföra handlingar eller insatser som personen i fråga vet kan förhindra allvarliga konsekvenser och

(14)

8

skador såsom beskrivits ovan kan ses som ett brott mot denna princip. Slutligen säger rättviseprincipen att den vård som ges inte ska vara orättvist fördelad. (Sandman &

Kjellström, 2013).

Samtliga artiklar i denna studie är etiskt godkända av etikprövningsnämnd eller motsvarande.

Resultat

Resultatet redovisas i tre teman och sex kategorier utifrån männens upplevelser av förlossningsdepression.

Teman Fäders

upplevelser av stress

Fädernas upplevelser av otillräckligt stöd

Påverkan i relationen

Kategorier Omställningen till att bli far

Brist på information Relationen till partner

Ekonomi Relationen till sitt barn

Sömnbrist

Fäders upplevelser av stress Omställningen till att bli far

Sex av resultatartiklarna tog upp att stress av olika slag är mycket vanligt

förekommande hos nyblivna fäder och det var en starkt bidragande faktor till att PPD både utvecklades samt förvärrades (Darwin et al., 2019; Eddy et al., 2019; Edhborg et al., 2016; Ngai & Lam, 2020; Parry et al., 2019; Shorey et al., 2018). I studien av Eddy et al. (2019) framkom att fäderna uppfattade hela situationen som väldigt stressande, och de uttryckte att de kände sig överväldigade och att detta ledde till olika negativa känslor såsom att känna sig förvirrade, utmattade, hjälplösa, ensamma och instängda. Darwin et al. (2017) konstaterade att fäderna i högre grad uttryckte ett symtom eller problem som stress snarare än att säga att det rörde sig om ett psykiskt symtom. I studien av Darwin et al. (2017) framfördes också att det finns olika strategier som fäder använde sig av för att klara av stressen. Distraktion var ett exempel på en strategi, det vill säga att sysselsätta sig med annat, till exempel

uppgifterna på sitt arbete eller praktiska göromål i hemmet. En del fäder såg det som en del i mansrollen att klara sig själva och inte visa sig sårbara, och detta kunde leda

(15)

9

till att samarbetet med partnern blev dåligt (Darwin et al., 2017). Ett annat exempel som handlade om att utveckla goda strategier för att hantera faderskapet presenterades i en australiensisk studie av Parry et al. (2019) som studerade ett kommunalt program där stöd gavs till fäderna innan förlossningen under det första året. Parry et al. (2019) belyste hur fäderna upplevde den information och förberedande kunskap som

förmedlades innan födseln. Om fäderna erhöll bra kunskaper så blev de bättre

förberedda för faderskapet och på så vis minskade risken för att olika problem så som PPD skulle uppstå (Parry et al., 2019). Andra resultat som togs upp av Parry et al.

(2019) var vikten av att vara medveten om att mental ohälsa kan uppstå, samt att deltagarna uppskattade att det var en mjuk entré till programmet, i form av muntlig rekommendation att delta, och slutligen vikten av att fäderna kände sig delaktiga (Parry et al., 2019). De nyblivna fäderna upplevde kontrollförlust och kraftlöshet (Edhborg et al., 2016). De upplevde att det blev stor skillnad mellan de förväntningar de hade haft och hur verkligheten sedan blev. Fäderna upplevde mycket stress utifrån en mängd olika psykosociala påfrestningar. Det lyftes fram av en del fäder att

ytterligare stress uppstod utifrån negativa livshändelser som inte hade med faderskapet i sig att göra, till exempel dödsfall och sjukdom hos anhöriga eller förändringar i arbetssituationen. Stressfaktorer som mer direkt hade med faderskapet att göra kunde vara av olika slag, som att de fäder som hade barn sedan tidigare upplevde stress relaterat till att det äldre syskonet bara får tillbringa femton timmar per vecka i barnomsorg. I en studie från Singapore, med både förstagångsfäder och fäder som haft barn sedan tidigare, identifierades fyra resultat där framför allt

förstagångsfäder upplevde det svårt att förstå barnens behov när de exempelvis skrek, medan de erfarna fäderna tog upp att det kunde vara svårt att få äldre syskon att acceptera det nya barnet (Shorey et al., 2018). Liknande upplevelse hos fäder

framkom i en studie från Hongkong (Ngai & Lam, 2020). Fäder upplevde det svårt att skapa kontakt med andra föräldralediga, där den dominerande delen fortfarande är mödrar (Edhborg et al., 2016). Psouni et al. (2017) påvisade att screening med EPDS var ett effektivt verktyg att fånga fädernas upplevelser, vilket gjorde att de kände sig sedda, och på så sätt kunna upptäcka depressiva symtom hos dem. Det framkom att fäder upplevde stor stress av omställningen till faderskapet och det sociala

sammanhanget som fäderna hamnade i (Psouni et al., 2017).

Ekonomi

Upplevelsen av stress beskrevs av fäderna ofta som kopplad till en rollkonflikt, där rollen som arbetande försörjare krockar med rollen som nybliven far (Darwin et al., 2017). Fäderna ansåg att deras huvudsakliga involvering i sina barn var att bära upp hemmet ekonomiskt genom arbete (Shorley et al., 2018). I studien av Johansson et al.

(2020) framkom att fäderna upplevde mest stress av det som kallas yttre krav,

(16)

10

såsom arbete, ekonomi och vård av barn. I studien av Edhborg et al. (2016) beskrevs det att fäderna uttryckte en känsla av att de inte gjorde vad som förväntades av dem, vare sig i hemmet eller på arbetet. I studien av Shorey et al. (2018) upplevde fäderna att de kände stress av kravet att tjäna pengar, och detta framkom särskilt tydligt i Singapore då det offentliga stödet är begränsat, bland annat är föräldraledigheten och särskilt pappaledighet betydligt kortare än i många andra länder.

Sömnbrist

En framträdande stressfaktor var sömnbrist (Eddy et al, 2019). I studien av Eddy et al.

(2019) framkom att fäderna upplevde att sömnbrist var mycket vanligt

i postpartumperioden och att sömnbristen utgjorde en stressfaktor som påverkade fadern med en risk för att depressiva symtom kan uppstå. Barnets skrik blev då en särskild stressfaktor som förvärrade symtomen (Eddy et al, 2019). Edhborg et al.

(2016) och Shorey et al. (2018) fann att fäderna upplevde att gråtande barn var en stressfaktor, då sömnen rubbades nattetid. Inte minst uppstod det sömnproblem som upplevdes av fäderna när de väcktes flera gånger per natt. Fäderna upplevde ständig och uttalad trötthet som bidrog till att de efter att ha arbetat en hel dag inte orkade med annat än ett högst begränsat engagemang i omvårdnaden av sitt barn (Shorey et al., 2018).

Fädernas upplevelser av otillräckligt stöd Brist på information

I studien av Shorey et al. (2018) togs det upp som ett resultat att de flesta fäderna sökte information om barnavård från olika håll såsom vänner, kollegor, egna föräldrar och svärföräldrar samt från internet. En mindre del av fäderna litade inte riktigt på uppgifter på internet de föredrog information av professionell vårdpersonal.

Darwin et al. (2017) tog upp i resultatet att fäderna upplevde utanförskap och var osäkra på deras roll vid kontakten med mödra- och barnhälsovården. De flesta fäder uttryckte också att ville ha riktat stöd. Vidare kände fäderna en oro för att be om stöd till sig själva för att de upplevde att detta skulle riskera att leda till mindre stöd för mödrarna på grund av begränsade resurser. Darwin et al., (2017) framförde också att vikten av fäders förberedelser inför förlossning och föräldraskap. Många fäder ansåg att det saknas informationskällor som var riktade specifikt till dem (Darwin et al., 2017).

I en studie av Johansson et al. (2020) framkom det att en del fäder upplevde att de saknade stöd och information om faderskapet och symtomen på PPD. Någon pappa nämnde att han fått fylla i ett formulär och att sjuksköterskan tittade på detta och sa

(17)

11

att det visade att han var deprimerad, men sedan hände inget mer. I studien av Parry et al. (2019) uttryckte fäderna också bristen på stöd och information.

Letourneau et al. (2012) fann att fäderna i stor utsträckning uppgav att det fanns gemensamma behov för mödrarna och sig själva. Fäderna upplevde att det stöd som mest efterfrågades var personliga möten. Telefonkontakter och stöd via internet var mindre populära men kunde ändå föredras av de som av någon anledning ville vara anonyma (Letourneau et al., 2012).

Påverkan på relationen Relationen till partnern

Relationen till partnern beskrevs som ansträngd i den nya livssituationen som

nybliven förälder vilket kunde resultera i en stark stressreaktion. Fäderna kände krav på att vara närvarande och ge närhet till sin partner för att bekräfta och ge stöd till densamma (Darwin et al., 2017). Många fäder upplevde att känslorna till partnern förändrats efter en förlossning. Några fäder kände press att leva upp till de krav som samhället har på papparollen, och att leva upp till förväntningar att sätta sin partners behov framför sina egna (Eddy et al., 2019).

Fäderna upplevde att vid ett barns ankomst är relationen mellan modern och fadern ansträngd. Detta ledde lätt till att konflikter uppstod mellan föräldrarna, men också med närstående (Edhborg et al., 2016). Känslan av otillräcklighet kunde enligt fäderna bero på att de skulle bära familjen ekonomiskt, men även till att det ofta uppstod argumentationer kring vardagsproblem med modern. Flera fäder beskrev att kärleken i relationen hade försvunnit och att det uppkommit en känsla av att vara bortglömd av sin partner (Edhborg et al., 2016).

Relationen till barnet

I studien av Eddy et al. (2019) redogör fäderna för känslorna som utvecklades till sitt nyfödda barn. Då fadern upplevde att han inte blev den pappa han förväntade sig att bli kunde tankar uppstå om att vilja ge upp sitt föräldraskap (Eddy et al.,

2019). En del av fäderna var glada, om än också nervösa, över att bli förälder, men beskrev barnets stora behov av närhet och uppmärksamhet som en stor

utmaning (Eddy et al., 2019). Det blev också en utmaning när äldre syskon bara har en begränsad tid på förskolan vilket gör att fokuset måste fördelas på båda barnen, vilket skapade en upplevelse av stress hos fäderna (Edhborg et al., 2016). Att visa känslor till sitt barn var något fäderna hade svårt med. Fäderna ville inte visa modern sina känslor som förälder genom att till exempel gråta och på det viset visa sig svag

(18)

12

(Eddy et al., 2019). Fäderna beskrev att när de hade direkt involvering i sitt barn kände de sig mer självsäkra i rollen som förälder. När det var indirekt involvering innebar det att hjälpa till med saker som exempelvis diska sitt barns nappflaskor eller köpa blöjor. Direkt involvering skapade en trygghet och känsla av att vara delaktig i sitt barn. Direkt involvering innefattar omvårdnaden av sitt barn såsom att bada och byta blöja på sitt barn (Shorey et al., 2018). Ngai och Lam (2020) lyfte att fäderna kände sig instängda i sin roll som far. Fäderna upplevde utanförskap i sin

umgängeskrets och att allt kretsar kring barnet.

Diskussion

Metoddiskussion

Den aktuella litteraturstudien utfördes i form av en litteraturöversikt avseende artiklar där studier med kvalitativa och kvantitativa metoder använts för att bäst svara mot syftet. Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser när de drabbas av förlossningsdepression. En kvalitetsbedömning gjordes genom analys med hjälp av begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.

Sökorden som användes var postpartum depression och postnatal depression för så heltäckande inkludering som möjligt av förlossningsdepression och depression runt om födseln. För att få fram artiklar som handlade om fäder användes sökordet fathers.

Sökordet experiences och involvement användes för få fram fädernas upplevelser och medverkan under och efter graviditeten. Ordvalet support valdes att tas med för att belysa upplevelsen av stödet till fädernas närvaro saknades, detta framkom då de första sökningarna i Pubmed genomfördes och efter lästa artiklar var bristen på stöd relevant för att bredda vår sökning. Ordvalet Edinburgh postnatal depression scale valdes att användas som en sista sökning för att resultatartiklarna nämndes att denna skala är viktig för att upptäck symtom på PPD, detta gjorde att det blev relevant att ha med då denna skala bör användas rutinmässigt på fäder. Trovärdigheten bedöms vara låg, och stärkte inte syftet, då det totalt lästes 176 abstrakt men enbart valdes 9

resultatartiklar ut. I slutet av sökprocessen erhölls träffar på artiklar som redan valts ut i samband med sökningar som tidigare gjorts, vilket talar för hög pålitlighet i studien (Henricson, 2017).

Databaserna som primärt valdes ut att användas var PubMed och CINAHL, då dessa databasers inriktningar ligger på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström 2015). Användningen av dessa databaser gör att trovärdigheten i denna litteraturstudie ökar då databaserna anses ha hög tillförlitlighet för ändamålet (Henricsson, 2017).

Fritextsökningar gjordes i samtliga sökningar. Detta kan visa en svaghet då antal träffar som erhålls kan bli fler men mer ospecifika (Henricsson, 2017).

(19)

13

Ämnesordssökningar gjordes men då det valda ämnet inte är forskat på till så stor utsträckning och sökningarna blev för få. I detta fall uppfattades detta inte vara problematiskt då ett stort antal artiklar hittades som höll en hög vetenskaplig kvalitet enligt (Carlsson & Eiman, 2003). Inklusionskriterierna som sattes var att artiklarna skulle ha publicerats de senaste tio åren, det vill säga mellan 2011 och 2021 detta för att öka pålitligheten i arbetet när artiklarna är publicerade nyligen. Åtta artiklar i denna studie beskrev undersökningar som gjorts med en kvalitativ metodik och en artikel använde kvantitativ metodik. Syftet med studien fokuserar på fäders

upplevelser, och beskrivning av upplevelser görs bäst med kvalitativa metoder.

Sådana metoder kan ge en djupare beskrivning och anpassas efter individen, vilket ger en bra bild av subjektets (faderns) upplevelser (Friberg 2017). Den kvantitativa

metoden användes för att få fram fädernas symtom med hjälp av en färdig skala som har evidens. Detta görs genom kvantitativ metod då man poängsätter det psykiska måendet efter ett formulär. Inga av de nio kvalitativa artiklarna hade något bortfall medan den kvantitativa hade ett bortfall på 5 %, 12 deltagare. Samtliga artiklar hade etiskt godkännandet från en etisk kommitté, vilket bidrar till ökad trovärdighet och pålitlighet (Henricsson, 2017). En granskning gjordes enligt Carlsson och Eiman (2003) för att få fram en vetenskapligt hög kvalitet på artiklarna, en svaghet med mallen är att poängbedömningen är beroende av bedömarens tolkning. Bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten blir därmed påtagligt subjektiv. Då båda författarna kvalitetsgranskade samtliga artiklar och bedömningen visade sig vara samstämmig ökar dock både pålitligheten och trovärdigheten i densamma.

Denna studies dataanalys utformades efter Forsberg och Wengström (2016) modell för innehållsanalys. Detta stärker studiens bekräftelsebarhet, pålitlighet och

överförbarhet då den är lätta att följa och återskapa av andra. Artiklarna lästes först individuellt, följt av en gemensam diskussion kring innehållet och framtagning av resultat. Dataanalys gjordes även i handledning där diskussion om studiens innehåll har diskuterats i större grupp.

Artiklarna som används i resultatet har en global bredd, då studierna är genomförda i Storbritannien, USA, Sverige (3), Singapore, Canada, Australien och Hongkong.

Eftersom majoriteten av artiklarna är från Sverige blir överförbarheten god eftersom det speglar samhället vi lever i (Henricsson, 2017).

Resultatdiskussion

Resultatet i denna studie redovisas i tre teman och sex kategorier utifrån aktuella artiklar. De tre teman var fäders upplevelser av stress, fädernas upplevelser av

otillräckligt stöd och påverkan i relationen. Kategorierna var omställningen till att bli

(20)

14

far, ekonomi, sömnbrist, brist på information, relationen till partnern och relationen till sitt barn.

Den aktuella litteraturstudien har haft som fokus att belysa fädernas perspektiv på PPD utifrån hur de upplever situationen (Darwin et al., 2017; Eddy et al., 2019;

Edhborg et al., 2016; Johansson et al., 2020; Letourneau et al., 2012; Ngai & Lam, 2020; Parry et al., 2019; Shorey et al., 2019). Resultatet visade att fädernas

upplevelser av PPD i hög grad var likartad i de olika länderna. I resultatet framkom att omställningen till nybliven förälder innebar stor stress, där fäderna i hög grad kopplade denna både till det direkta omhändertagandet av barnet, och till oro kring arbete och ekonomi, samt till utmaningar som hör till upplevda förväntningar på mansrollen (Darwin et al., 2017; Shorey et al., 2018). Merparten av fäderna upplevde att stödet var bristfälligt vad gäller en mer specifik inriktning på att stödja den

nyblivna pappan, vilket bidrog till en känsla av bristande delaktighet (Edhborg et al., 2016; Parry et al., 2019). Delaktigheten till sitt barn påbörjas direkt efter födseln, och det faktum att fäder inte alltid tillåts få stanna kvar på sjukhuset är en bidragande faktor till att fäderna upplevde känslan av att inte vara delaktiga (Letourneau et al., 2012). Ngai & Lam (2020) identifierade fyra resultat som stod i samklang med vad som ansågs viktiga även på andra håll i världen, nämligen förändringen av

vardagslivet, nya rollen och ansvaret som pappa, tillgängligheten av stödinsatser och vikten av coping-strategier att hantera de nya påfrestningarna (Ngai & Lam, 2020).

Omställningen till att bli far var något som påverkade fäderna psykiskt, inte minst olika faktorer på stress, som att den sociala tillvaron ändrades och att vara bunden till sitt barn var något som framkom (Eddy et al., 2019). För att hantera denna stress som följd av faderskapet tog fäderna upp olika strategier för att hantera situationen, att hålla sig sysselsatt med annat kunde vara till god hjälp (Darwin et al., 2017). I likhet med en tidigare studie av Goodman (2004) kan män drabbas av PPD och att risken är större om mödrarna har PPD. En slutsats som kan dras av det är att det är särskilt viktigt att vara observant på de familjer där båda föräldrarna mår dåligt (Goodman, 2004). I en senare översiktsartikel av Gilbert et al. (2017) belyses olika aspekter på orsaksfaktorer, lämpliga undersökningsinstrument och effektiva stöd och

behandlingsinsatser. Frågan om mer allmän screening av PPD utifrån juridiska och etiska synvinklar tas upp även av (Gilbert et al., 2017).

Eddy et al. (2019) visade att sömnbrist var mycket vanligt i postpartumperioden och sömnbristen var en stressfaktor som påverkade fäderna och som kan leda till

depressiva symtom. Barnets skrik blev då en särskild stressfaktor som förvärrade symtomen (Eddy et al, 2019). Detta belyses även av Wynter et al. (2020) som beskriver hur situationen ser ut för fäder när deras sömnbehov förändras när ett barn

(21)

15

kommer in i bilden. Det visar sig att fäderna vid sömnstörning också drabbas av mental ohälsa och relationsproblem, men också att säkerheten i deras arbetssituation försämras. Det är viktigt att lära ut strategier för att hantera ett barn som är vaket och skriker mycket på nätterna. I resultatet framkommer att brist på sömn också var en bidragande orsak till att fäderna upplever sin situation som stressande (Wynter et al., 2020) Fyra översiktsartiklar konstaterar att PPD hos fäder kan leda till försämrad interaktion med det nyfödda barnet, samt att säkerheten i omhändertagandet blir sämre. Detta kan i sin tur leda till långtgående negativa följder för barnet, ända upp i vuxen ålder, vilket nämns av (Hornstein et al., 2006; Misri & Kendrick,

2008; Zauderer, 2008; Tuovinen et al., 2018). Det är därför mycket viktigt att tidigt upptäcka tecken på ohälsa, och detta kan göras om det finns ett screeningverktyg som är både tillförlitligt och lättillgängligt. Frågan om lämpliga interventioner för att hantera PPD lyfts i en översiktsartikel av Park et al. (2020) där effekt av

psykoedukation, det vill säga utlärning och utbildning till nyblivna föräldrar, studeras.

Psykoedukativa insatser definieras som olika utbildningsinslag som kan bidra till minskad psykisk ohälsa i samband med graviditet, förlossning och postpartumperiod.

Det kan röra sig om att ge mer specifik kunskap om förlossning och

omhändertagandet av ett nyfött barn, samt om frågor kring relationen till sin partner.

Sådana insatser kan minska risken för PPD hos fäder samt förbättra relationen till sin partner (Park et al., 2020). Darwin et al. (2017) och Shorey et al. (2018) lyfte fram att stödet var bristfälligt till fäderna, vilket fäderna upplevde skulle vara till stor hjälp för att förbättra deras mående, detta är något som omvårdnadsteoretiker Kari Martinsen betonar är viktigt och att den som är drabbad signalerar att insatser behövs (Wiklund- Gustin, 2018). Kumar et al. (2018) lägger fokus på rekommendationer till

sjuksköterskor vad gäller handläggning av PPD. Bristen på omvårdnadsåtgärder för fäder tas upp i artikeln av Hammarlund et al. (2015) där fäderna upplever att

omvårdnaden riktas mot mödrarna. Det ses en brist i kontinuitet för fädernas besök på BVC, att sjuksköterskor inte träffar fäderna kontinuerligt och därmed har en svårt att upptäcka symtom på PPD och att skapa rutiner som fungerat kliniskt (Hammarlund et al., 2015). Det föreligger därmed en brist på att fäderna uppmärksammas av

sjuksköterskan i sina depressiva symtom och får den hjälp som behövs. Som

sjuksköterska finns en grundkunskap i bemötandet vid psykisk ohälsa hos individer.

Men att ha rätt hjälpmedel till klinisk bedömning finns till mödrar i form av EPDS.

Detta är något som även bör användas till fäder för rätt bedömning (Layton et al., 2020).

Otillräckligt stöd är ett resultat som framkommer i åtta av artiklarna (Darwin et al., 2017; Eddy et al., 2019; Edhborg et al., 2016; Johansson et al., 2020; Letourneau et al., 2012; Ngai & Lam, 2020; Parry et al., 2019; Shorey et al., 2019). Mer stöd i form av sociala nätverk för fäderna efterfrågades samt lättillgänglig information om barnet och faderskapet via internet och telefon (Darwin et al., 2017). Detta är något som även Park et al. (2020) nämner vikten av. Behovet av riktad information om

(22)

16

faderskapet samt information om PPD hos fäder togs upp av Eddy et al. (2019), där det poängterades att detta i hög grad gällde själva grundproblemet, det vill säga att PPD också drabbar fäder.

Vad gäller samhälleliga aspekter är förutom inkomstförhållanden även uppbyggnaden av välfärdssystemen av stort intresse. Föräldraledigheten skiljde sig världen över (Shorey et al., 2018). Detta är en bidragande faktor till utanförskap och känslan att inte vara delaktig hos fäderna (Johansson et al., 2020).

Konklusion och Implikation

Resultaten visade att stress av olika slag i högsta grad påverkade utvecklingen av PPD hos fäder. Många fäder världen över talade om likartad problematik avseende deras upplevelse av PPD. Fäderna upplevde bemötandet av såväl samhället, sjukvården samt sin partner bristfälligt. Fäderna uppgav sig inte bli sedda eller rätt bemötta.

Följden av detta blev att många av fäderna i stället höll sin problematik inom sig.

Resultatet pekade också på bristen på lättillgänglig information om PPD hos fäder.

Det framkom önskemål om information via sociala nätverk eller andra källor på internet. Sådan mer lättillgänglig information kan ge svar på många frågor fäder bär på.

I enlighet med nationella riktlinjer screenas mödrar med EPDS detta sker 6-8 veckor efter födseln. Denna skala skulle kunna vara effektiv att använda även på fäder för att tidigt upptäcka PPD.

Studien visade att det finns flera brister vad gäller handläggning av PPD hos fäder och att ytterligare forskning bör ske för att utveckla ett bättre omhändertagande och öka fädernas delaktighet. Problematiken är förvärrad i nuläget på grund av den pågående covid-19-pandemin, eftersom fäderna i hög utsträckning inte får närvara i olika vårdsituationer. Detta bidrar till att det utanförskap som fäder redan upplever ökar, och det kan förväntas att detta kan leda till ökad psykisk ohälsa med ökad belastning på sjukvården. Kraven kommer då att öka på att sjuksköterskan till att ha rätt verktyg och resurser för att ge en god omvårdnad. Fortsatt forskning bör ske och fokusera på att utveckla sådana verktyg som fungerar väl i kliniskt omvårdnadsarbete. Det är då också väsentligt att forskningsrönen införs i den praktiska vårdverksamheten, vilket kräver att denna tillförs tillräckligt med resurser för detta.

(23)

Referenser

(*) anger resultatartiklar

Beck C. T. (2002). Postpartum depression: a metasynthesis. Qualitative health research, 12(4), 453–472. https://doi.org/10.1177/104973202129120016 Biaggi, A., Conroy, S., Pawlby, S., & Pariante, C. M. (2016). Identifying the women

at risk of antenatal anxiety and depression: A systematic review. Journal of affective disorders, 191, 62–77. https://doi.org/10.1016/j.jad.2015.11.014 Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - studiematerial för

undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. (Rapport nr 2). Malmö:

Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola

*Darwin, Z., Galdas, P., Hinchliff, S., Littlewood, E., McMillan, D., McGowa, L., Gilbody, S., & McGowan, L. (2017). Fathers’ views and experiences of their own mental health during pregnancy and the first postnatal year: a qualitative interview study of men participating in the UK Born and Bred in Yorkshire (BaBY) cohort. BMC Pregnancy & Childbirth, 17, 1–15. https://doi-

org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12884-017-1229-4

Dennis, C. L., & Dowswell, T. (2013). Psychosocial and psychological interventions for preventing postpartum depression. The Cochrane database of systematic reviews, (2), CD001134. https://doi.org/10.1002/14651858.CD001134.pub3 Dennis, C. L., & McQueen, K. (2009). The relationship between infant-feeding

outcomes and postpartum depression: a qualitative systematic

review. Pediatrics, 123(4), e736–e751. https://doi.org/10.1542/peds.2008-1629 Department of Health, Education, and Welfare. (1979). The

Belmont Report. Hämtad 28 januari, 2021,

från: https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the- belmont-report/index.html

* Eddy, B., Poll, V., Whiting, J., & Clevesy, M. (2019). Forgotten Fathers:

Postpartum Depression in Men. Journal of Family Issues , 40 (8), 1001–

1017. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0192513X19833111

* Edhborg, M., Carlberg, M., Simon, F., & Lindberg, L. (2016). "Waiting for Better Times": Experiences in the First Postpartum Year by Swedish Fathers With Depressive Symptoms. American journal of men's health, 10(5), 428–439.

https://doi.org/10.1177/1557988315574740

(24)

Etikprövnings myndigheten. (2020) Om vår och etikprövningens historia. Hämtad 29januari, 2021, från: https://etikprovningsmyndigheten.se/etikprovningens- historia/

Folkhälosmyndigheten, Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas Hämtad 22 januari, 2021, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter- och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som- kan-forebyggas/

Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademiskgrund-Att utvecklas och ta ansvar. (Upplaga 1:4). Natur & Kultur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &

Kultur.

Forskningsetiska principer enligt Vetenskapsrådet, 1991: Hämtad 28 januari, 2021, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141- 151). Studentlitteratur.

Gilbert, A. L., Balio, C., & Bauer, N. S. (2017). Making the Legal and Ethical Case for Universal Screening for Postpartum Mood and Anxiety Disorders in Pediatric Primary Care. Current problems in pediatric and adolescent health care, 47(10), 267–277. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2017.08.001

Goodman J. H. (2004). Paternal postpartum depression, its relationship to maternal postpartum depression, and implications for family health. Journal of advanced nursing, 45(1), 26–35. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02857.x Hammarlund, K., Andersson, E., Tenenbaum, H., & Sundler, A. J. (2015). We are

also interested in how fathers feel: a qualitative exploration of child health center nurses' recognition of postnatal depression in fathers. BMC pregnancy and childbirth, 15, 290. https://doi.org/10.1186/s12884-015-0726-6

Helsingfors-deklarationen, 2013: Hämtad 29 januari,

2021, från https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411-420).

Studentlitteratur.

Holopainen, A., & Hakulinen, T. (2019). New parents' experiences of postpartum depression: a systematic review of qualitative evidence. JBI database of

(25)

systematic reviews and implementation reports, 17(9), 1731–1769.

https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003909

Hornstein, C. h., Trautmann-Villalba, P., Hohm, E., Rave, E., Wortmann-Fleischer, S., & Schwarz, M. (2006). Maternal bond and mother-child interaction in severe postpartum psychiatric disorders: is there a link?. Archives of women's mental health, 9(5), 279–284. https://doi.org/10.1007/s00737-006-0148-6

Hübner-Liebermann, B., Hausner, H., & Wittmann, M. (2012). Recognizing and treating peripartum depression. Deutsches Arzteblatt international, 109(24), 419–424. https://doi.org/10.3238/arztebl.2012.0419

Iwata, H., Mori, E., Tsuchiya, M., Sakajo, A., Maehara, K., Ozawa, H., Morita, A., Maekawa, T., Aoki, K., Makaya, M., & Tamakoshi, K. (2015). Predicting early post-partum depressive symptoms among older primiparous Japanese

mothers. Japan Journal of Nursing Science, 12(4), 297–308. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jjns.12069

*Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I. (2020). Mothers' and fathers' lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International journal of qualitative studies on health and well- being, 15(1), 1722564. https://doi.org/10.1080/17482631.2020.1722564

Kingston, D., Kehler, H., Austin, M. P., Mughal, M. K., Wajid, A., Vermeyden, L., Benzies, K., Brown, S., Stuart, S., & Giallo, R. (2018). Trajectories of maternal depressive symptoms during pregnancy and the first 12 months postpartum and child externalizing and internalizing behavior at three years. PloS one, 13(4), e0195365. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0195365

Kumar, S. V., Oliffe, J. L., & Kelly, M. T. (2018). Promoting Postpartum Mental Health in Fathers: Recommendations for Nurse Practitioners. American journal of men's health, 12(2), 221–228. https://doi.org/10.1177/1557988317744712 Lahti, M., Savolainen, K., Tuovinen, S., Pesonen, A. K., Lahti, J., Heinonen, K.,

Hämäläinen, E., Laivuori, H., Villa, P. M., Reynolds, R. M., Kajantie, E., &

Räikkönen, K. (2017). Maternal Depressive Symptoms During and After Pregnancy and Psychiatric Problems in Children. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 56(1), 30–39.e7.

https://doi.org/10.1016/j.jaac.2016.10.007

Layton, H., Bendo, D., Amani, B., Bieling, P. J., & Van Lieshout, R. J. (2020). Public health nurses’ experiences learning and delivering a group cognitive behavioral therapy intervention for postpartum depression. Public Health Nursing, 37(6), 863–870. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/phn.12807

(26)

Letourneau, N., Duffett-Leger, L., Dennis, C. L., Stewart, M., & Tryphonopoulos, P.

D. (2011). Identifying the support needs of fathers affected by post-partum depression: a pilot study. Journal of psychiatric and mental health

nursing, 18(1), 41–47. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2010.01627.x

* Letourneau, N., Tryphonopoulos, P. D., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Benzies, K., Dennis, C. L., & Joschko, J. (2012). Support intervention needs and preferences of fathers affected by postpartum depression. The Journal of perinatal &

neonatal nursing, 26(1), 69–80.

https://doi.org/10.1097/JPN.0b013e318241da87

Melville, J. L., Gavin, A., Guo, Y., Fan, M. Y., & Katon, W. J. (2010). Depressive disorders during pregnancy: prevalence and risk factors in a large urban sample. Obstetrics and gynecology, 116(5), 1064–1070.

https://doi.org/10.1097/AOG.0b013e3181f60b0a

Misri S, Kendrick K. (2008). Perinatal depression, fetal bonding, and mother- child attachment: a review of the literature. Curr Pediatr Rev, 4(2):66–

70. https://doi.org/10.2174/157339608784462043

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Studentlitteratur.

*Ngai, F., & Lam, W. (2020). The experience of first‐time Hong Kong Chinese fatherhood: A qualitative exploratory study. Nursing & Health Sciences, 22(3), 723–731. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/nhs.12719

Park, S., Kim, J., Oh, J., & Ahn, S. (2020). Effects of psychoeducation on the mental health and relationships of pregnant couples: A systemic review and meta- analysis. International journal of nursing studies, 104, 103439.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103439

*Parry, Y. K., Ankers, M. D., Abbott, S., Willis, L., Thorpe, L., O'Brien, T., &

Richards, C. (2019). Antenatal Dads and First Year Families program: a qualitative study of fathers' and program facilitators' experiences of a community-based program in Australia. Primary health care research &

development, 20, e154. https://doi.org/10.1017/S1463423619000768

Patel, M., Bailey, R. K., Jabeen, S., Ali, S., Barker, N. C., & Osiezagha, K. (2012).

Postpartum depression: a review. Journal of health care for the poor and underserved, 23(2), 534–542. https://doi.org/10.1353/hpu.2012.0037

* Psouni, E., Agebjörn, J., & Linder, H. (2017). Symptoms of depression in Swedish fathers in the postnatal period and development of a screening

References

Related documents

A stable and consistent interface implementation was derived for the scalar test equation, even though energy stability in the natural norm proved not to be possible for a

Byggnationen av nya stambanor för snabbtåg bidrar till att minska belastningen på befintliga stambanor, bidrar till att mer gods kan flyttas över till järnväg och bidrar till

Myndigheternas individuella analyser ska senast den 31 oktober 2019 redovi- sas till Regeringskansliet (Socialdepartementet för Forte, Utbildningsdeparte- mentet för Rymdstyrelsen

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Vatten är en förutsättning för ett hållbart jordbruk inom mål 2 Ingen hunger, för en hållbar energiproduktion inom mål 7 Hållbar energi för alla, och för att uppnå

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

största vikt för både innovation och tillväxt, samt nationell och global hållbar utveckling, där riktade forskningsanslag skulle kunna leda till etablerandet av

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka