• No results found

Bättre en rovfågel i skogen än tio i staden?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bättre en rovfågel i skogen än tio i staden?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bättre en rovfågel i skogen än tio i staden?

Cecilia Böhme

Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Vi människor förändrar och förstör vår planet på många sätt. Ett av de sätten är att bygga stora städer. För att försöka minimera skadan försöker vi komma på olika sätt att få arter att kunna leva på platser där vi redan byggt och ändrat miljön. För att kunna göra det måste vi veta vad som gör att vissa arter kan överleva i städer och andra inte. Rovfåglar är en grupp som påverkas starkt av urbanisering och som det utförs mycket bevarandearbeten på i städer. Men den stora frågan är om det är en bra idé att få fler rovfåglar att leva i städer eller om miljön vi skapar visar sig vara en dödsfälla?

Problemen med våra städer

Idag lever över hälften av jordens befolkning i städer. Städerna kommer bara bli större och större och täcka ännu mer naturområden med tiden. När vi människor bygger städer

förändrar vi naturen radikalt. Vi tar inte bara bort det som en gång fanns utan lägger till nytt.

Vi asfalterar och bygger så allt blir hårt, oorganiskt och helt främmande för alla arter som tidigare kunnat leva där. Arter av till exempel fåglar som levt där kan plötsligt inte göra det längre eftersom deras livsmiljö förändras, fragmenteras eller förstörs. Istället kan de komma nya fågelarter som trivs i städer som ersätter de gamla lokala arterna. Det är ofta samma sorts fåglar som kommer till städerna, var de än ligger i världen, eftersom så få arter kan klara sig i stadsmiljö. Det kanske låter konstigt att städer skulle vara ett så stort problem, speciellet när det gäller fåglar. Det går ju inte att titta ut genom fönstret utan att se sparvar, duvor och kajor. Men problemet är inte att det inte lever fåglar i städer. Det är att de fåglar som bodde där innan staden byggdes inte finns kvar. Rovfåglar är ett exempel på en grupp som är hotad på många ställen i världen. Det är inte många rovfåglar som kan leva i städer så de påverkas starkt av vårt byggande och expanderande. Om fler rovfåglar kunde utnyttja städer som en plats att leva på skulle det göra stor skillnad för dem vars vanliga habitat har minskat.

Vad gynnar rovfåglarna?

Många arbetar för att få fler rovfåglar att flytta in i städer och framför allt att det ska gå bättre för de arter som redan förekommer i städer. Man vill ha fler arter och alltså öka den biologiska mångfalden. Vad kan man då göra för att det ska

gå bättre för rovfåglarna som bor i städer? Man kan göra fler häckningsplatser till dem, undersöka vad de skadas av och undersöka om vi människor gör något som försvårar deras jakt. Helt enkelt undersöka vilka egenskaper och vanor de har för att kunna skräddarsy de bevarandearbeten som riktar sig till urbana rovfåglar. Så vilka egenskaper har en typisk stadsrovfågel?

Stadsprofil

En stadsrovfågel som är väl anpassad till ett liv i staden ska vara medelstor, häcka i träd, håligheter och nischer eller

skrevor. Den ska kunna variera vad den äter och kunna jaga

Tornfalken  är  en  typisk  stadsrovfågel  som  kan   jaga  olika  sorters  byten.  Den  kan  också  häcka  i   både  träd  och  på  byggnader.

(2)

bland byggnader, träd och andra hinder som förekommer i en stad. Om en rovfågel är för specialiserad och bara äter ett visst bytesdjur som inte förekommer i städer kommer den förmodligen inte kunna leva i städer. En stadsrovfågel ska alltså vara mer av en generalist än specialist.

Faror

Även om det finns många fåglar som kan leva i städer finns det många faror med det livet.

Fåglar dör av att flyga in i bilar, fönster eller elledningar. Det finns även många föroreningar i en stad som kan vara skadliga för fåglarna. Framför allt kan städer vara så kallade

ekologiska fällor. En art hamnar i en ekologisk fälla om den lever i en miljö som egentligen inte är bra för den. Rovfåglar väljer att häcka i städer eftersom det finns gott om bra och skyddade häckningsplatser, samtidigt kan det erbjudas mat av sämre kvalité för rovfåglar i städer än i naturen.

Åtgärder

Att sätta ut holkar som ger bra skydd och se till att vi behåller våra grönområden, alltså parker med träd är det mest effektiva sättet att hjälpa rovfåglar i städer. Det är svårt att påverka deras val av byten. Den dåliga kvalitén på deras mat är därför ett problem som är svårt att lösa. Att vi fortsätter att bygga hus med sådan arkitektur som skapar avsatser och plattformar som är lämpliga för fåglar kan underlätta fåglarnas etablering.

Det går dåligt fast det går bra

Trots många bevarandeprogram och tillgängliga häckningsplatser förökar sig rovfåglar sämre i städer än i naturen. Färre ägg kläcks och färre ungar blir flygfärdiga. Det pekar på att det egentligen inte är bra för rovfåglar att bo i städer. Vi måste ställa oss frågan om det är en bra idé att hjälpa rovfåglar häcka i städer om de, i det långa loppet, inte mår bra utav

stadslivet. Det är en viktig fråga, hur gärna vill vi få in fler fågelarter i städer? Hur högt får priset på biologisk mångfald vara? En annan fråga vi måste ställa oss är var går gränsen för hur mycket större våra städer få tillåtas växa?

Vill du veta mer?

Böhme, C. Har även en välanpassad rovfågel svårt att klara sig i städer? Självständigt arbete i

biologi 2015

References

Related documents

Halland Västerbotten Norrbotten Södermanland Kalmar Stockholm Blekinge Västmanland Uppsala Östergötland Gotland Örebro Riket Västernorrland. Jämtland Västra götaland

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION JÄMSTÄLLDHET.. MOT EN HÅLLBAR FRAMTID – SÅ GENOMFÖR VI FN:S AGENDA 2030 OCH DE GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING KAPITEL 5. DIGITALISERING

[r]

Lärarstudenterna som har erfarenheter genom omfattande VFU och arbete i skolan visar, anser jag, på ett reflekterande förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i skolan

Forskning visar alltså att det finns en viss skillnad mellan hur kvinnor och män i allmänhet förhåller sig till miljön och att denna könsskillnad även avspeglas bland

Men ibland så undrar jag ifall den kinesiska reger- ingen med sin repressiva dominans och brutalitet i Tibet och mot sitt eget folk har någon som helst aning om det grundläggande

”TV ska vara ett stöd för lärarna, inte ersätta dem,” sa en lärare till IPS Patricia Grogg, och betonade att läraryrket fordrar talang och

vlningsyta, där man tagit bort inflatiomeffekten och rälmat i 1965 års kronor. Prisskillnaden mellan respektive lr kunde haft två orsaker, dels mark-