Examensarbete C i Biologi 15 hp till kandidatexamen, Uppsala universitet 2014
Institutionen för Biologisk Grundutbildning och Avdelningen för Zooekologi, Uppsala Universitet Handledare: Jakub Rybinski och Anna Qvarnström
Betydelsen av att vara annorlunda – effekten av mixad sång hos flugsnappare
Stina Hällholm
Sång spelar en stor roll hos många fåglar och är i de flesta fall väldigt artspecifik där endast små skillnader i sången kan ha stor betydelse för hur de uppfattar vilka andra individer som tillhör samma art som de själva. Sången kan fungera både i försvar av ett revir och i attraktion av en partner.
Sången kan också avslöja information om hanens status, hans hälsa och kvaliteten på hans revir. Med andra ord så kan sången var väldigt avgörande för ifall en hane lyckas etablera ett revir och locka till sig en hona för att kunna föra sina gener vidare.
Bland vissa fågelarter finns ett fenomen som kallas för mixad sång, vilket innebär att sången hos en individ innehåller en blandning av den egna artens sång tillsammans med delar av en annan arts sång. Detta är oftast resultatet av en defekt i inlärningsprocessen och är ganska ovanligt, men sker ibland hos närbesläktade arter som lever sida vid sida. En art där detta förekommer är den svartvita flugsnapparen (Ficedula hypoleuca) vars utbredning i Sverige endast överlappar med den
närbesläktade halsbandsflugsnapparen (Ficedula albicollis) på Öland och Gotland, där de också hybridiserar ibland. Halsbandsflugsnapparen är en relativt nyinkommen art till Sverige och de två arterna har tidigare endast varit i kontakt med varandra i Centraleuropa. De konkurrerar om samma typ av habitat och föda, och i många fall förvisas den aningen mindre svartvita flugsnapparen till sämre habitat. Mixad sång har visat sig leda till ökad risk för hybridisering och därmed minskad fitness men samtidigt har antalet mixade sångare ökat på både Gotland och Öland. Därför ville jag undersöka hur mixad sång påverkar svartvita flugsnapparhanars chanser att etablera ett revir och skaffa en partner. Sånger av båda arter spelades därför in i början av häckningsperioden på Öland för att senare kunna analysera arternas sång och graden av mixad sång. Fåglarna fångades också in för att kunna identifieras och senare kunna länka deras etableringsframgång till deras typ av sång.
Utifrån studien kunde inga säkra slutsatser dras, i och med att antalet undersökta individer var för få.
Totalt analyserades 15 svartvita hanar med känd identitet. Av dessa lyckades 10 stycken etablera sig men ingen av dem parade sig med en halsbandshona. Alla undersökta hanar hade inslag av
halsbandssång i olika utsträckning, vilket är naturligt för svartvita flugsnappare. Däremot så verkar det som att de svartvita flugsnapparhanarna vars sång hade mer inslag av halsbandsflugsnapparens sång tenderade att etablera sig i en större utsträckning jämfört med hanarna med mer ”ren” sång.
Det är möjligt att mixad sång ger fördelar när det gäller kampen om revir, antingen på grund av att sången anses som mer aggressiv av andra hanar eller att de helt enkelt kan tävla på mer lika villkor med halsbandshanarna. En annan teori är att en mixad sång innebär en större sångrepertoar vilket har visat sig imponera på honorna. Mer forskning inom detta krävs och det skulle vara intressant att se studier angående halsbandshanars aggressionsnivåer gentemot svartvit sång jämfört med mixad sång och även om hanar med mixad sång i högre grad lyckas etablera sig i habitat dominerade av svartvita eller halsbandsflugsnappare. Därefter skulle man kunna börja spekulera om hur den fortsatta utvecklingen mellan dessa två arter kan komma att se ut. Därutöver skulle dessa studier också kunna användas i ett vidare sammanhang när det gäller studier av evolutionära processer så som hur arter bildas och försvinner.
