LÄRARNAS ARBETSMILJÖ: En kvalitativ undersökning om lärarnas psykiska, fysiska och sociala hälsa i skolan

38  Download (0)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Samhälls- livsvetenskaper

Uteliv, hälsa och identitet

Camilla Eliasson

LÄRARNAS ARBETSMILJÖ

En kvalitativ undersökning om lärarnas psykiska, fysiska och sociala hälsa i skolan

TEACHERS ' WORKING ENVIRONMENT

A qualitative survey on teachers ' mental, physical and social health at school

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 11-06-09

Handledare: Eva Segolsson Karlsson Examinator: Anders Broman

(2)

ABSTRACT

The school is one of the biggest jobs in the country, which are both adults and children. The school is one of the workplaces where cuts and savings made. On this basis raised my interest to investigate teachers ' work situation, how teachers themselves find their working environment. Thereby became my aim in this study to find out how four teachers in a municipality in central Sweden saw on their working environment based on psychological, physical and social aspects.

Research method conducted by qualitative interviews, where teachers were interviewed individually independently of each other. Literature gathered showed that teachers in schools have a demanding work where there is stress. Teachers ' responsibilities has increased. In the qualitative study carried out shows results similar. Teachers are becoming fewer and the load increases on the teachers who are working. The study reveals how important social assistance of the Rector and colleagues, teachers in the interviews feels their head teachers differently, which contributes to a variety of support in their work.

The conclusion of this work shows that the school's cuts contribute to a greater burden on teachers. The teachers have much administrative work, but should also cover up for each other in case of illness. Resources in classes to the students who need assistance be deleted which put more load on teachers in the classroom. All load gives rise to stress and long-term sick leave.

Keywords: Teacher, Stress, Work Environment, Save, Cut, Mental, Physical, Social, Health, School

(3)

SAMMANFATTNING

Skolan är en av de största arbetsplatserna i landet, där arbetar både vuxna och barn. Skolan är en av de arbetsplatser där nedskärningar och besparingar gjorts. Med detta som grund väcktes mitt intresse att undersöka lärarnas arbetssituation, hur lärarna själva upplever sin arbetsmiljö.

Därav blev mitt syfte att skapa en förståelse för upplevd hälsa hos lärare som undervisar i årskurs förskoleklass till årskurs fem. Syftet att undersöka hur lärarens upplevda hälsa kan ses ur fysiska, psykiska och sociala aspekter. Forskningsmetoden utfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Litteraturen som samlades in visade att lärare i skolan har ett krävande arbete där det förekommer stress. Lärarnas arbetsuppgifter har ökat och besparningar skett. I den kvalitativa studien som gjorts visar resultatet lika. Lärarna blir färre och belastningen ökar på de lärare som arbetar. I studien framkommer det hur viktigt socialt stöd av rektor och arbetskamrater är, lärarna i intervjuerna upplever sina rektorer på olika vis, vilket bidrar till ett varierat stöd i deras arbete.

Slutsatsen av detta arbete visar att skolans nedskärningar och besparningar bidrar till en större belastning på lärarna. Lärarna har mycket administrativt arbete, men ska även täcka upp för varandra vid sjukdom. Resurser i klasserna till de elever som behöver stöd tas bort vilket lägger mer belastning på lärarna i klassrummet. All belastning ger upphov till stress och på längre sikt sjukskrivningar.

Nyckelord: Arbetsmiljö, Besparing, Fysisk, Lärare, Nedskärning, Ohälsa, Psykisk, Skola, Social, Stress.

(4)

FÖRORD

Först skulle jag vilja tacka de lärare som ställt upp och delgett sina upplevelser om sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Utan er skulle jag inte kunna gjort denna studie. Tack för att ni tog er tid att medverka.

Jag vill även tacka Nettan för rättning och utomstående och oberoende tankar och funderingar.

Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Eva för vägledning och guidning genom examensarbetet.

Tack!

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ... 1

1.1 Problemprecisering ... 1

1.2 Studiens Syfte ... 1

1.3 Frågeställningar ... 2

2. Bakgrund ... 3

2.1 Arbetsmiljölagen ... 3

2.2 Skolans arbetsmiljö ... 3

2.3 Centrala begrepp ... 4

3. Litteraturbearbetning ... 6

3.1 Arbetsmiljö ur psykiska aspekter ... 6

3.1.1 Tidspress och sjukskrivning ... 6

3.1.2 Belastning och påfrestning i skolan ... 7

3.1.3 Sömn och återhämtning ... 7

3.1.4 Stressymtom och följdsjukdomar ... 8

3.2 Arbetsmiljö ur fysiska aspekter ... 9

3.2.1 Ljud och buller ... 9

3.2.2 Tunga lyft och obekväma arbetsställningar ... 10

3.3 Arbetsmiljö ur sociala aspekter ... 10

3.3.1 Stöd och uppmuntran ... 11

4. Metod ... 12

4.1 Design ... 12

4.2 Urval ... 12

4.3 Intervjuguide ... 13

4.4 Genomförande ... 14

4.5 Databearbetning ... 15

(6)

4.6 Reliabilitet och validitet ... 15

4.7 Etiskt förhållningssätt ... 16

5. Resultat ... 17

5.1 Psykiska aspekter ... 17

1. Ökat administrativt arbete och nedskärningar i skolan ... 17

1a. Ökad arbetsbörda med pappersarbete ... 17

1b. lärartätheten minskar och brist på vikarier ... 16

1c. Stress visar sig hos lärarna i skolan ... 18

1d. Sjukskrivningarna hos lärarna har ökat ... 19

5.2 Fysiska aspekter ... 19

2. Lokaler, ljud och arbetsställningar i skolan... 19

2a. Lokaler och inredning skapar fysisk ohälsa i skolan ... 19

2.b. Ljud och buller förekommer i klassrum och matsal ... 20

2c. Lärarnas arbetsställningar i undervisningen ... 20

5.3 Sociala aspekter ... 21

3. Arbetskamrater och rektorns roll i lärarens arbete ... 21

3a. Arbetskamrater och socialtumgänge på arbetsplatsen är viktigt ... 21

3b. Rektorns stöd och ledarroll i lärarens arbete ... 21

6. Diskussion ... 23

6.1 Lärarnas arbetsmiljö utifrån psykiska aspekter ... 23

6.2 Lärarnas arbetsmiljö utifrån fysiska aspekter ... 24

6.3 Lärarnas arbetsmiljö utifrån sociala aspekter ... 26

6.4 Slutsats ... 27

6.5 Vidare forskning ... 28 7. Källförteckning

Bilaga 1 Intervjuguide

(7)

1. INLEDNING

Under min verksamhetsförlagda utbildning såg jag tendenser till ohälsa hos lärarna. Var det bara en tillfällighet att de hade ohälsa just på den skolan eller har lärare överlag stressymptom och ohälsa?

Lärarna på den skola jag utförde min verksamhetsförlagda utbildning satt ofta i möten och konferenser. Olika dokument och uppföljningar måste hinna skrivas och därefter planering av lektioner. Jag reagerade på hur många elever som hade åtgärdsprogram i de klasserna jag var i. Lärarna skulle skriva dessa och ha träffar med föräldrar, vilket tog tid och kraft. Läraren skulle även skriva individuella utvecklingsplaner för alla elever. Skriva tar tid, vilket gör att tiden måste tas någon annanstans ifrån. Jag såg då hur planeringen blev lidande. Det väckte mina tankar om hur lärarna hann med allt inför nästa dag. Med dessa funderingar bestämde jag mig för att undersöka detta vidare. Därför syftar denna studie på att belysa lärarens hälsa/ohälsa i deras arbete. Hur stressat är läraryrket i dagens samhälle och hur påverkas deras arbete?

Jag anser att denna studie är relevant för skolornas vidare arbete för lärarnas arbetssituation.

Undersökningen ska visa hur lärarnas hälsa påverkar deras arbete. Jag vill lyfta fram detta i ljuset så det blir synligt för lärarna själva, föräldrar men framförallt för kommunen och cheferna som styr i skolan.

1.1 PROBLEMPRECISERING

Under 90- talet har arbetslivet förändras, nedskärningar och omorganisationer har berört människor och tempot har ökat. Hotet om förflyttningar och uppsägning är stressframkallande, likaså att finna ett arbete på bostadsorten (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 45). Tidspress i arbetet som inte går att ta kontroll över är en vanlig rapporterad orsak till ohälsa och sjukskrivningar. Tidspress tillsammans med dåliga möjligheter till återhämtning på fritiden och som pauser i arbetet innebär stor belastning för den arbetande (Ekberg 2006 s. 138).

Lärarförbundet (2009) har gjort en undersökning som visar att det är stressigt att jobba i skolan eftersom var sjunde kvinnlig lärare använder receptbelagda, antidepressiva eller

(8)

lugnande läkemedel för att klara stressen. Även bland de manliga lärarna används mediciner för stressymptom.

Dagens skola ser inte likadan ut som för ett antal år sedan. Lärarrollen har förändrats under de senaste decennierna och mer krävs av läraren (skolvärlden 2011).

Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. (Skolverket 1 s.6)

Likt lagrummet ovan visar ska skolans insatser kontrolleras genom utvärderingar och inspektioner, vilket skolvärden (2011) även de är ett krav och en stressfaktor.

1.2 SYFTE

Uppsatsens övergripande syfte är att skapa en förståelse för upplevd hälsa hos lärare som undervisar i årskurs förskoleklass till årskurs fem. Syftet är att undersöka hur lärarens upplevda hälsa kan ses ur Psykiska, fysiska och sociala aspekter.

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR

 Hur upplever lärarna sin arbetsmiljö och arbetsuppgifter i förhållande till psykiska aspekter?

 Hur upplever lärarna sin arbetsmiljö och arbetsuppgifter i förhållande till fysiska aspekter?

 Hur upplever lärarna sin arbetsmiljö och arbetsuppgifter i förhållande till sociala aspekter?

(9)

2. BAKGRUND

I denna del kommer tidigare forskning presenteras. Alla arbetsplatser styrs av lagar. Här kommer arbetsmiljölagen belysas vilket är relevant för denna studie. Vidare kommer de centrala begrepp belysas som ses som viktiga i detta sammanhang.

2.1 ARBETSMILJÖLAGEN

I arbetsmiljölagen; AML (2003:365) finns regler om arbetsgivares skyldigheter och andra ansvariga, där de ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljön omfattar tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala och arbetets innehåll (Arbetsmiljöverket 2).

I AML (2003:365) tydliggörs regler och skyldigheter i arbetet. Arbetsmiljön ska vara tillfredställande och ta hänsyn till arbetets natur, tekniska och sociala utveckling i samhället.

Arbetet ska anpassas efter de olika förutsättningar som finns, både fysiskt och psykiskt. Den anställde ska få möjlighet att medverka i utformningen av sin arbetssituation, och även vid förändringar och utveckling. Arbetsformen och innehållet ska vara format på ett sådant sätt att arbetstagaren inte utsätts för påfrestningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Även löneformer och arbetstid ska beaktas. Arbetet ska vara variationsrikt och innehålla social kontakt, där det även förekommer utveckling, självbestämmande och ansvar (Riksdagen 1).

Regering och riksdag anser att behovet av förändringar i arbetsmiljölagen bör göras. Det som behövs är en tydlig, bra och effektivt förebyggande arbete på arbetsplatserna.

Arbetsmiljölagen är bra men kan förbättras. I många delar stämmer den inte överens med lagar på arbetsmarknaden. Genom att reglera arbetsmiljölagen hoppas regering och riksdag att de kan minska ohälsan på arbetsplatserna. Där igenom minskar sjukskrivningarna och ekonomin i sjukförsäkringarna stryps. Genom förändringar tvingas arbetsmarknadens parter ta större ansvar för att förebygga ohälsa i arbetslivet (Riksdagen 2).

2.2 SKOLANS ARBETSMILJÖ

Det yttersta ansvaret i kommunala skolor ligger hos politikerna men oftast delegerar de det dagliga arbetet med skolans arbetsmiljö till rektorn. Rektor är den person som ansvarar för att skolan gör olika riskbedömningar i skolan eller på andra platser skolan besöker. Arbetsmiljön handlar om allt som rör miljö på arbetsplatsen. Rummen, ljuset, luften, ljudet och möblerna har stor betydelse. Men även samarbete, skolschemat och skolans skrivna och oskrivna regler är viktigt. I skolan kan det förekomma våld, hot och mobbning. Både lärare och elever kan

(10)

även känna sig stressade i mellan åt. Rektorer, lärare, annan personal och elever ska tillsammans skapa ett klimat i skolan som är bra. Värderingar, förhållningssätt och normer ska vara tydliga i allt handlande på skolan. Alla skolor ska ha ett regelbundet arbetsmiljöarbete.

Det är viktigt att alla på skolan deltar i detta arbete. Alla kan delta med rapporter, förslag på åtgärder och synpunkter (Arbetsmiljöverket 1).

2.3 CENTRALA BEGREPP

I denna studie används begreppet ohälsa vilket innefattar allt som gör varje människa sjuk på något sätt. Studien i detta arbete tar upp begreppet ohälsa i arbetet. Här nedan presenteras några centrala begrepp.

Ohälsa: I dagens västerländska samhälle har synsättet förändrats vad gällande ohälsa och sjukdom. Forskare har sett samband mellan negativ stress och sjukdom och det talas om vällevnadssjukdomar och tillitsbristsjukdomar. Vällevnadssjukdomar orsakas av livsstilen och vårt sätt att använda vår kropp. Många människor äter fel mat och mycket fett, och näringsämnen som vitaminer och mineraler är för lite mot matintaget, motion och rörelse det även brist på. Detta leder till sjukdomar som övervikt, diabetes och hjärt- och blodomlopps sjukdomar. Tillitssjukdomar är ett begrepp som används vid psykosocial stress. Det visar sig i form av meningslöshet, ensamhet, rotlöshet och konflikter. Detta drabbar inte bara människan känslomässigt utan efter längre tid även kroppsligt (Hanson 2004 s. 56f). Skillnaden mellan psykisk ohälsa och fysisk ohälsa är att psykisk ohälsa inte går att undersöka objektivt. Den undersöks genom intervjuer där symtom beskrivs och allvalighetsgraden bedöms (S.

Marklund 2000 s. 303).

Stress: stress kan definieras på olika sätt. Det är en fysiologiskt och psykologiskt respons på olika påfrestningar, stress är kroppens respons på ett krav. En yttre händelse som människan inte har erfarenhet av kräver en kraftig insats för att bemästra. Det kan bland annat vara olika livskriser som dödsfall, förlust av arbete eller hälsa. Även samspelet mellan människan och miljön kan bidra till stress. Om människan bedömer omgivningen påfrestande och resurserna inte räcker till, kan det leda till att människans anpassning hotas. Alla människor upplever situationer olika och blir stressade av olika anledningar och olika snabbt. Det är den tankemässiga bedömningen av situationen som avgör (Bunkholdt 2004 s. 265f).

Arbetsmiljö: Arbetsmiljön är allt som finns på arbetsplatsen. Maskiner och redskap tillhör arbetsmiljön liksom luft, ljud och ljus. Hur du trivs på arbetet och hur arbetet är organiserat tillhör också arbetsmiljön. Sedan 1978 har det funnits en lag som heter arbetsmiljölagen, den

(11)

gäller alla som arbetar oavsett ålder och anställningsform. Den beskriver vilka krav som ställs och vilka som har ansvar. Lagen säger att arbetsförhållandena ska vara anpassade till allas förutsättningar både fysiskt och psykiskt (arbetsmiljöupplysningen 1).

(12)

3. LITTERATURBEARBETNING

I detta avsnitt presenteras aktuell litteratur kopplat till mitt syfte med studien. Avsnittet är indelat efter psykiskt, fysiskt och socialt, där under finns underrubriker.

3.1 ARBETSMILJÖ UR PSYKISKA ASPEKTER

Under 90- talet har arbetslivet förändras, nedskärningar och omorganisationer har berört människor och tempot har ökat. Hotet om förflyttningar och uppsägning är stressframkallande, likaså att finna ett arbete på bostadsorten (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 45). Det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Detta tros bero på att arbetslöshet är mer negativt på arbetsmarknaden än att ha arbete (Marklund 2000 s.261f). Det som kan framkalla stress i arbetssituationen är bland annat för stor arbetsbörda, för lite tid, för stort ansvar, särbehandling och fysisk arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 11). Omställningarna i arbetslivet har bidragit till olikheter i arbetsmiljön mellan olika sektorer och yrken. Vård, omsorg och skola visar på tydliga problematiska arbetsmiljöproblem. Arbetsrelaterad trötthet har ökat, framförallt inom den offentliga sektorn där personalen arbetar med människor.

Dataspecialister är knappt berörda av trötthet efter sin arbetsdag, motpolen är lärare där över hälften kände trötthet efter arbetet (Marklund 2000 s.221ff).

3.1.1 TIDSPRESS OCH SJUKSKRIVNING

Studier visar att psykiskt påfrestande arbeten där övertid och deadlines förekommer ökar risken för ångest och depression jämfört med lugnare arbeten (Allgulander 2008 s. 40f).

Tidspress i arbetet som inte går att ta kontroll över är en vanlig rapporterad orsak till ohälsa och sjukskrivningar. Tidspress tillsammans med dåliga möjligheter till återhämtning på fritiden och som pauser i arbetet innebär stor belastning för den arbetande (Ekberg 2006 s.

138). Andelen sjukskrivna med psykiska sjukdomar har ökat under 1990- talet. I början av 90- talet var 14 procent sjukskrivna för psykiska sjukdomar, och år 2000 var det 23 procent.

Långtidssjukskrivningar har även de ökat, framförallt hos kvinnor. Färre långtidssjukskrivna återgår till arbete. De vanligaste besvären är depressioner, ångest och stressreaktioner.

Ökningarna beror delvis på arbetsrelaterad stress, och är särskilt framträdande hos anställda inom kommun och landsting (Riskförsäkringsverket 2002 s. 5f).

(13)

3.1.2 BELASTNING OCH PÅFRESTNING I SKOLAN

Under 90-talet hade skolan stora neddragningar vilket bidrog till större fysisk och psykisk belastning på de anställda (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 37). Skolan är en arbetsplats med både ljusa och mörka sidor. Lärarna har ett meningsfullt men tungt arbete.

Under de senaste tio till femton åren har skolan blivit en av de arbetsplatser som har de största arbetsmiljöproblemen, framförallt psykosociala. De problem som finns är stress, tidsbrist, brist på inflytande, våld, trakasserier och hot (Kindenberg 2005 s. 36f).

Lärarförbundet har gjort en undersökning som visar att det är stressigt att jobba i skolan, var sjunde kvinnlig lärare använder receptbelagda, antidepressiva eller lugnande läkemedel för att klara stressen. Även bland de manliga lärarna används mediciner för stressymptom (Lärarförbundet 2009). Flera lärare har även sömnproblem, lärare som har varit med i en undersökning (av fackliga organisationer) uttrycker en känsla av att aldrig hinna klart, och att de saknar tid för reflektioner och eftertanke (Kindenberg 2005 s. 36f). Personalens arbetsbelastning ökar och det finns mindre stöd, samtidigt blir klasserna större och lärarna färre. Detta påverkar hälsan hos både elever och lärare. Även nedskärningar, omorganisationer, besparingar och förändrade arbetsvillkor har bidragit till att stress är den största ohälsan i skolan. Allt detta gör att lärarna tappar sin arbetsglädje (Kindenberg 2005 s.

58ff).

3.1.3 SÖMN OCH ÅTERHÄMTNING

Sömn är en huvudfaktor för att återhämta sig. Kroniska sömnstörningar ökar risken att drabbas av ohälsa. Återhämtning handlar även om vila, avkoppling och nedvarvning av det biologiska systemet. Bristande återhämtning bidrar till stress, ihållande trötthet, depression och utbrändhet. Studier visar att personer som får för lite återhämtning har större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (Stressforskningsrapport nr 322, 2010 s. 22). En vuxen människa bör sova sju till åtta timmar per natt, men skillnaderna från person till person kan se olika ut. Vissa behöver endast sova fyra timmar och vissa behöver sova elva timmar. Om personen har svårt att somna, vilket kan bero på oro eller för högt tempo, störs djupsömnen som infinner sig under förnatten (Rydqvist, Winroth 2002 s.128). Arbeten som är stressande och krävande kan bidra till sömnproblem. Olika problem i arbetet kan bidra till grubblande och vakenhet under natten. Djupsömnen blir då rubbad och arbetet dagen efter blir mer krävande. Negativ stress bidrar då till sömnproblem. Svårigheterna med att sova leder till ökad utmattning (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 55).

(14)

3.1.4 STRESSYMTOM OCH FÖLJDSJUKDOMAR

Ordet stress är ett begrepp som används för bland annat tidsbrist, jäkt och hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 10). Stress är kroppens svar på yttre påfrestning. Så har människor reagerat under alla tider, men idag är det andra saker som stressar oss. Under normala förhållanden är stress en viktig faktor för att klara av förändringar i omgivningen (Ekman & Arnetz, 2002 s.355). Om stressen är måttlig, stimulerande och hjälper oss nå målen, det vill säga situationen är under kontroll kallar vi den positiv stress. Negativ stress uppstår i olika situationer som inte kan påverkas eller hanteras, när kontroll och inflytande inte finns i situationen. Den stressen är skadlig långsiktigt (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 10). Extrem stress är den tredje sortens stress. Den stressen kommer av exempelvis olika krigsupplevelser, tortyr och koncentrationsläger. Denna stress kan ge upphov till posttraumatiskt stressyndrom, som är ett svårbehandlat tillstånd med lättväckt ångest, minnesrubbningar, smärta och uppgivenhet (Allgulander 2008 s. 41).

Psykiska faktorer som framkallar stress kan delas in i olika kategorier; tidsstress, situationsstress (hot, ickekontroll), förväntansstress (ängslan) och konfrontationsstress. Det finns även fysiska faktorer som kan framkalla stress till exempel buller, värme, kyla eller ljus (Rydqvist & Winroth 2002 s.140). Alla individer tål stress olika mycket, och den kan se olika ut hos kvinnor och män. Om kroppens system överbelastas med stresshormoner kan det bidra till högt blodtryck, störd sömn, ångest och depression (Allgulander 2008 s. 40f).

När människor utsätts för stressituationer sker en tolkning i hjärnan (hjärnbalken).

Informationen skickas till hypotalamus som är en omkopplingsstation som bestämmer vilken stressreaktion som ska utlösas. Det finns två olika vägar, den ena går genom binjuremärgsystemet som är ett beredskapssystem, det förbereder kamp och flykt. Hormoner som utsöndras är adrenalin och noradrenalin, de förs ut via blodet i kroppen och påverkar organen. Det systemet aktiveras vid akutstress. Den andra vägen går genom binjurebarksystemet som producerar steroidhormoner som påverkar vårar immunförsvar.

Denna form av stress är den långvariga stressen och den påverkar vårt immunförsvar negativt (Rydqvist & Winroth 2002 s.141).

Flera (40-70 procent) av de vanligaste sjukdomarna hos en vuxen är kopplade till långvarig stress i kombination med mindre hälsosam livsstil. Genom långvarig stress i tidig ålder rubbas balansen i koppens regelsystem, som har hand om vår långsiktiga hälsa. En person som har

(15)

haft flera långvariga stressperioder utan riktig återhämtning kan lätt insjukna i stresspåverkade sjukdomar som bland annat högt blodtryck, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärnblödning, utmattning eller tidigt åldrande. Sårbarheten för stressrelaterade sjukdomar är en kombination av genetiska faktorer och yttre faktorer (Ekman & Arnetz, 2002 s. 372f).

3.2 ARBETSMILJÖ UR FYSISKA ASPEKTER

De senaste åren har hot och våld ökat i arbetet. Den som utsätts för detta drabbas oftast av någon fysisk skada och psykiska besvär. Känslan efter hotet eller våldet kan skapa stress, rädsla och misstänksamhet. De som är mest utsatta för våld och hot är de som arbetar med pengar och värdefulla varor. Andra yrken som är drabbade är de som arbetar med aggressiva människor som till exempel sjukvårdspersonal, vårdare och poliser. Även de som arbetar i kollektivtrafiken, omsorg, skola och socialförvaltningen har hög risk för att drabbats (Arbetsmiljöupplysningen 3). Kunskapen om våld i svenska skolor är begränsad trots att skolan är Sveriges största arbetsplats med 1,3 miljoner elever och 150 000 anställda. Enligt Arbetsmiljöundersökningen 1997 uppgav var femte grundskollärare att de utsatts för hot och våld på arbetsplatsen (Marklund 2000 s.395f).

För att förebygga kan individerna använda sig av förebyggande åtgärder som att tänka efter före, ha tydliga säkerhetsåtgärder och ta fram handlingsplaner till de anställda så de vet hur de ska göra om situationen uppstår. Om olyckan uppstår ska det finnas krishantering och omhändertagande för de drabbade (Arbetsmiljöupplysningen 3). All våld och hot måste utredas och dokumenteras av arbetsgivaren. Om en elev hotar läraren eller elev hotar elev ska snabbt hjälp finnas, och dessa rutiner ska både anställda och elever känna till. Rektor och lärare har rätt att ta ifrån eleverna saker som kan utgöra fara för säkerheten i skolan (Arbetsmiljöupplysningen 2).

3.2.1 LJUD OCH BULLER

Buller är ett problem på många arbetsplatser bland annat inom lantbruket, restauranger, konserthus, motionslokaler, industrin, på kontor, barer, förskola och skola. Alla oönskade ljud kallas för buller. Ljud som är svaga men störande eller starka ljud som skadar hörseln ingår där. Buller kan vara stressande, öka hjärtfrekvensen, höja blodtrycket och påverka prestationsförmågan. Oljudet kan göra att viktiga ljud inte hörs, vilket kan bidra till olyckor, rösten höjs när individen pratar vilket kan bidra till röstproblem. Starka ljud kan skada hårcellerna i inneörat, kraftiga ljud kan till en början ge lock för öronen, nedsatt hörsel och

(16)

susningar och ringningar i öronen. Men hörseln återhämtar sig med tiden, men utsätts örat på nytt för starka ljud kan det hända att örat inte återhämtar sig vilket kan leda till en hörselnedsättning (Arbetsmiljöupplysningen 4).

Buller är ett vanligt problem i skolan, och en vanlig konsekvens på detta är hörselproblem hos lärare. Buller kan orsaka olika problem som trötthet, muskelspänningar, stress och tinnitus.

För att minska dessa problem kan skolan sätta upp ljudabsorberande plattor och tassar på stolarna, även mindre grupper och ordningsregler kan minska buller problemen. Rösten är någonting som lärare är beroende av. Lärare är den yrkesgrupp som söker mest hjälp för problem med rösten, det är vanligt att de får diagnosen rösttrötthet. Rösttrötthet ger obehag och värk i halsen. För att förebygga det är det viktigt att ha rätt röstteknik, ta pauser i arbetet och vila rösten och vara hemma efter en halsinfektion till rösten är helt bra (Arbetsmiljöupplysningen 2).

3.2.2 TUNGA LYFT OCH OBEKVÄMA ARBETSSTÄLLNINGAR

Nästan 1,5 miljoner människor arbetar dagligen i arbetsställningar som är påfrestande och av dem upplever en fjärdedel besvär. Arbetsmiljö och värk i kroppen har ett tydligt samband.

Tunga lyft, belastningsskador, obekväma arbetsställningar, stereotypa rörelser, högt arbetstempo och stress kan bidra till ont i kroppen. Dubbelt så många kvinnor som män har ont i kroppen på arbetet, orsaken till det kan vara är ensidiga arbetsuppgifter. Kvinnor uppger även att de inte får bestämma sin egen arbetstakt. Genom att inte ha egen kontroll över arbetet blir det lättare få en uppkomst av belastningsskador. Genom att ta regelbundna pauser och lyssna på sin kropp minskas risken för belastningsskador (Arbetsmiljöupplysningen 5).

3.3 SOCIALA ASPEKTER

Lärarrollen har förändrats under de senaste decennierna och mer krävs av läraren. De ska dokumentera, göra uppföljningar och delta i utvecklingsarbeten samtidigt som lärarens och skolans insatser kontrolleras genom utvärderingar och inspektioner. Allt detta tar tid som oftast inte finns (Skolvärlden 2011). Kvinnliga grundskollärare är bland annat dem som är mest utsatta för krav i arbetet, för stor arbetsbörda, de får arbeta över eller ta hem arbetet och dra in på luncher (Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 19). År 2002 var hälften av alla anmälda arbetssjukdomar hos lärare orsakade av organisatoriska och sociala faktorer (Kindenberg 2005 s. 58ff). Andra orsaker till stress på arbetet hos lärare är behovet av extra

(17)

stöd och hjälp hos elever, administrativt arbete och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Stressen skiljer sig även åt beroende på hur länge läraren har arbetat.

Lärare som arbetat kortare tid känner sig mer stressade av bland annat för lite tid för planering och undervisning. Medan Lärare med längre yrkeserfarenhet känner sig stressade av möten och konferenser (Skolverket 2 s. 51).

3.3.1 STÖD OCH UPPMUNTRAN

Socialt stöd under arbetet är viktigt för trivsel och för att göra ett bra arbete. Inte bara praktisk hjälp är avgörande utan även gemenskap och uppmuntran när arbetet är besvärligt. Ett sådant stöd är inte alltid självklart, om arbetet har höga krav och liten egenkontroll behövs stöd från arbetskamrater och chef. Vid brist på stöd ökar risken för stress och ohälsa

(Arbetsmiljöverket, statistiska centralbyrån 2001 s. 83).

(18)

4.METOD

I detta kapitel beskriver jag genomförandet av studien, vilken metod jag använt och hur jag kommit i kontakt med informatörerna. I detta kapitel tar jag även upp hur intervjuerna genomförts, hur min intervjuguide struktureras och mitt urval. Sedan avslutas kapitlet med reliabilitet, validitet och etiskt förhållningssätt.

4.1.DESIGN

I denna studie har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Valet av denna metod gjordes på grund av att få en djupare förståelse för informanternas upplevda hälsa på arbetsplatsen.

Kvalitativ forskning är mer inriktad på ord än siffror, vilket kvantitativ forskning är (Bryman 2001 s. 249). Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att förstå informanterna utifrån dess omvärld och perspektiv (Kvale 2009 s. 39). Intervjuerna transkriberades sedan och sammanfattades så objektivt som möjligt. Jag har genom denna studie gjort fyra intervjuer där informanterna har fått berätta om deras egna upplevelser om sin hälsa i skolan. I litteraturen menar dem att forskaren lyssnar lyhört och prövar sina kunskaper, intervjun är inte ett samtal mellan likställda personer eftersom forskaren kontrollerar situationen (Kvale 2009 s. 19). Jag har utifrån kvalitativa intervjuer låtit fyra lärare berätta om deras upplevda arbetssituation och arbetsmiljö där intervjuerna genomfördes under ett tillfälle. Intervjun konstruerades på det sätt att en inledande fråga först presenterades och informanten sedan utifrån denna fråga fick berätta om sin upplevelse. Därefter ställdes följdfrågor och fördjupningsfrågor utefter intervjupersonens svar.

Denna studie innehar en tvärsnittsdesign, det vill säga att forskaren samlar in data från mer än ett fall från exempelvis individer, familjer eller organisationer för att finna en eventuell variation. Vid en tvärsnittsdesign samlas data in under en och samma tidpunkt där syftet sedan är att finna olika sambandsmönster i variablerna (Bryman, 2001 s. 57ff). Denna undersökning har anammat tvärsnittsdesign på så sätt att den syftar till att studera variabeln hälsa/ohälsa utifrån en och samma kategori människor, det vill säga lärare. Vidare passar denna design studie i och med att data samlats in vid en tidpunkt och inga vidare djupintervjuer, eller processinriktade intervjuer har gjorts där data samlas in under ett längre tidsintervall.

4.2.URVAL

I planeringsfasen väljer forskaren ut sin population (grupp av individer). Detta sker när syftet med studien formuleras (Olsson & Sörensen 1999 s.68). Studien är baserad på fyra lärares/

informanters egen syn på deras arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Antalet intervjuer valdes på

(19)

grund av att studien skulle vara rimlig och ge mig ett sanningsenligt resultat inom en kortare tid. Alla fyra lärare/ informant arbetar inom samma kommun i Mellansverige. Valet av kommun gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket Bryman (2001 s. 114) beskriver som en urvalsmetod där forskaren väljer sina intervjupersoner utifrån lättillgänglighet. Eftersom kommunen är liten och jag visste vilka lärare som arbetade i skolan valde jag ut de informanter som jag ville intervjua efter vilka jag ansåg skulle ha möjlighet att ställa upp. Då studiens syfte inte krävde några närmare kvalificeringar för deltagande i studien, anser jag att ett bekvämlighetsurval passar bra och stödjer undersökningen till att uppnå dess syfte.

Studiens avgränsningar ligger dels vid att undersöka upplevd arbetsmiljö hos lärare/

informanter utifrån ett hälsoperspektiv inom den specifika kommunen som uppsatsen berör.

Vidare var kriterierna vid val av informanter att de ska ha lärarutbildning och de skulle ha arbetat som lärare i minst två år.

Lärare ett är en kvinna och hon har arbetat som utbildad lärare i två och ett halvt år, men har tidigare arbetat flera år inom skola och barnomsorg. Lärare två är också en kvinna, och har varit utbildad lärare sedan år 2002. Hon är just nu mammaledig en dag i veckan. Lärare tre och fyra arbetar i olika klasser utifrån vilka ämnen lärarna har behörighet och utbildning i.

Lärarna arbetar i olika arbetslag och har inget hemklassrum. Det är lärarna som går mellan klassrummen till eleverna. Lärare tre är en kvinna som arbetat som lärare i sex år Denna termin arbetar hon inte heltid, men kommer gå upp på heltid till hösten. Lärare fyra är även hon en kvinna som arbetat som lärare i sex år.

För att få kontakt med lärarna/ informanterna ringde jag dem och berätta om min studie och vad mitt syfte med studien var. Eftersom kommunen är liten visste jag vilka lärare som fanns på respektive skola. Det gjorde det lättare att få kontakt med de berörda lärarna. Lärarna ville vara med på intervjuerna och vi bokade in dag och tid. Eftersom jag var anpassningsbar fick de bestämma när det passade dem och var vi skulle vara. De fick information om hur lång tid intervjun kommer hålla på och vilket ämne studien handlade om.

4.3.INTERVJUGUIDE

Med god förberedelse innan intervjuerna genom förförståelse och en genomtänkt intervjuguide (se bilaga 1) anser jag att möjligheterna till intressanta intervjuer ökade.Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att specifika teman berörs och att informanten utifrån dessa har en frihet att forma sina egna svar på sina egna sätt (Bryman 2001 s.301). Eftersom jag var förberedd och påläst om ämnet blev

(20)

intervjuerna trygga och genomtänkta. En intervju är ett samtal mellan ett antal personer, om ett ämne som är av intresse av båda personerna (Olsson & Sörensen 1999 s. 81). I början av denna studie valde jag att använda mig av enkäter för att nå ut till fler individer. Det hade då gett en bredare bild av fler lärare och deras upplevda hälsa på arbetsplatsen. Studien skulle då bli ytlig därför valde jag att intervjua några få informanter istället, eftersom syftet med studien är att få en förståelse för informantens hälsa och inte beskriva den. Vid en enkätundersökning går det inte att ställa uppföljningsfrågor för att få djupare svar (Bryman 2001 s. 147).

4.4.GENOMFÖRANDE

Intervjuerna genomfördes på arbetsplatsen, där informanten bestämde vilket rum vi skulle använda oss av. Eftersom informanterna fått information om vad studiens syfte via telefonsamtalet, var de förberedda på ämnet. Varje informant fick innan intervjun började information om vad de skulle utgå ifrån. I dessa fall skulle de utgå ifrån deras egna erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna spelades in för att få de så opåverkade som möjligt. Innan intervjun börjar bör intervjuaren berätta om studiens syfte och bandspelarens innebörd, även besvara eventuella frågor (Kvale 2009 s. 144). För att inte skapa minnesbortfall, egna tolkningar och för att göra arbetet lättare valde jag att spela in intervjuerna som en ljudinspelning. För att kunna uppmärksamma det som sägs och följa upp synpunkter är det bra att inte bli distraherad av att föra anteckningar. Kostnaden av inspelning kan istället bli att intervjupersonerna tappar fattningen och blir oroade över att det kommer sparas åt eftervärlden (Bryman 2001 s, 310f).

De fick även innan intervjun information om de etiska ställningstaganden jag gjort.

Intervjuerna pågick mellan tjugo och fyrtio minuter, beroende på informantens svar och följdfrågor. Frågorna ställdes utifrån intervjuguiden som var konstruerad utifrån syfte och frågeställningar. När intervjuerna var klara stängdes ljudinspelningen av och informanten ventilerade sig om ämnet av studien och intervjun. I slutet av intervjuerna bör en uppföljning göras och frågan om intervjupersonen har något att tillägga bör ställas. Efter intervjuerna ska forskaren fråga hur informanterna har upplevt intervjun (Kvale 2009 s. 144). Jag tackade för deras deltagande och engagemang.

Denna studie har inte haft något bortfall. En anledning till detta kan vara att de frivilligt ställt upp på intervjuerna och själva valt plats och tid för genomförandet.

(21)

4.5.DATABEARBETNING

När intervjuerna var utförda transpirerades de. Med det menas att allt skrivs ned, hostningar, skratt och pauser (Olsson & Sörensen 1999 s. 99). Därefter genomlästes intervjuerna ett flertal gånger där jämförelser gjordes med syfte för att finna kategorier. De kvalitativa intervjusvaren kategoriserades in i grupper, efter psykiska, fysiska och sociala aspekter. Det utfördes på grund av att göra arbetet lättare och för att få en struktur som var lättläst och förståligt.

Intervjuerna har redovisats så objektivt som möjligt, bland annat genom att återge intervjuerna via citat. Detta på grund av att läsaren ska få en bättre förståelse för vad informanterna sagt och vad de menar. Det bidrog till att egna tolkningar minskade. För att ett resultat ska kunna förstås måste en bearbetning av den insamlade data struktureras och sammanställas, och sedan redovisas i form av text (Olsson & Sörensen 1999 s. 98).

4.6 RELIABILITET OCH VALIDITET

Reliabilitet handlar om att undersökningens resultat blir densamma om undersökningen utförs på nytt eller om den är slumpmässig (Bryman 2001 s. 43). Jag anser att denna studie har låg reliabilitet. Det grundar sig på att intervjuernas resultat inte blir den samma och att jag inte är en erfaren intervjuare. Informanterna har svarat utifrån egna tankar och upplevelser, men arbetssätt och arbetsmiljön utvecklas ständigt. Detta kan göra att svaren ser annorlunda ut efter en viss tid. Skulle undersökningen göras på nytt under den närmaste tiden anser jag att reliabiliteten vore hög. Det kan vara svårt att upprepa en undersökning eftersom det är omöjligt att frysa en social miljö (Bryman 2001 s. 257). Vilka personer som intervjuas har även en inverkande roll. Olika personer ser på saker på olika sätt och påverkas olika. Detta kan göra att resultatet kan se olika ut beroende på informanterna. Även vilken kommun undersökningen görs i kan göra att resultatet skiljer sig åt. Intervjuerna som gjordes var till viss del tidspressande, vilket kan ökat risken för låg reliabilitet. Informanterna hade svårt att få tid från sitt arbete för att kunna sitta en längre tid.

Validitet avser mätinstrumentets förmåga att mäta rätt sak (Olsson & Sörensen 1999 s. 74).

Intervjufrågorna utgick från frågeställningarna i uppsatsen, vilket gjorde att studien mätte mitt syfte. Studien har hög validitet anser jag på grund av ett utförligt skrivet tillvägagångssätt.

Även förkunskaperna genom teoretisk förförståelse och egna erfarenheter inom ämnet visar på god validitet. Forskarens hantverksskicklighet och trovärdighet har stor betydelse (Kvale 2009 s. 266).

(22)

4.7 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Forskningsetiken delas in i fyra grundläggande allmänna krav; informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med dessa menas att forskaren ska informera de berörda om forskningens syfte, deltagarna har rätt att bestämma om de vill medverka i studien eller ej, uppgifter om de individer som medverkar ska förvaras på ett sätt så obehöriga inte kan få del av dem och uppgifter som är insamlade av enskilda individer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet s. 5ff). Vid min första kontakt som skedde genom ett telefonsamtal med den aktuella informanten, informerade jag om mitt syfte med studien. Jag förklarade att intervjun kommer ske för min undersökning i examensarbete i lärarutbildningen. Informanten fick även information om den medverkade frivilligt. Intervjuerna spelades in och används inte i något annat syfte än till denna studie.

Studien är konfidentiell. vilket menas att det forskaren får fram i insamlingen av material inte kommer spridas vidare (Olsson & Sörensen 1999 s. 55). Innan intervjun började påminde jag informanten om att inspelningen inte kommer användas i något annat syfte.

Vidare kommer de berörda få en kopia på arbetet innan det publiceras på en databas för examensarbeten på internet och arkiveras på universitetet. I studien har informanterna avidentifieras, de har kallats lärare ett, lärare två och så vidare. Under intervjun har skola, kommun och personer benämnts med namn för att underlätta för informanten. Vidare kommer materialet som spelats in raderas för att det inte finns behov att användas mer. Under bearbetning förvaras materialet med försiktighet för att inte obehöriga ska kunna nyttja det.

(23)

5. RESULTAT

I denna del kommer de fyra lärarnas svar redovisas. Resultatet redovisas utifrån psykiska aspekter, fysiska aspekter och sociala aspekter. Under varje kategori finns underrubriker där lärarnas egna ord redovisas för att få det så opåverkat som möjligt.

5.1 PSYKISKA ASPEKTER

1: Ökat administrativt arbete och nedskärningar i skola

I intervjuerna berättar lärarna om hur nedskärningar och besparingar påverkar dem i deras arbete. Pappersarbetet har ökat och besparningar sker genom att vikarier inte får tas in vid sjukdom.

1a: Ökad arbetsbörda med pappersarbete

Ett ökat administrativt arbete för lärarna är återkommande i dessa intervjuer som gjorts. Även om arbetsuppgifterna är roliga så förekommer det mycket pappersarbete. Mer och mer läggs på lärarna och är de sjuka samlas allt på hög och måste arbetas ifatt när de kommer tillbaka till arbetet.

Lärare ett: Arbetsuppgifterna är ju roliga, men det blir mer och mer uppgifter som läggs på oss. Det är mycket pappersarbete, man är mer en sekreterare. Man skulle behöva ha en administratör till varje lärare, som kan hjälpa till.

Lärare två: Jag tror att de flesta lärare har känt att det varit mer press i år. Man har inte lika chans att lägga tyngden på barnen utan det blir mer på det administrativa.

1b: Lärartätheten minskar och brist på vikarier

Nedskärningar inom skolan märks av, vikarier vid sjukdom eller vid vård av sjukt barn sätts inte in. Istället ska lärarna täcka upp för varandra. Detta gör att tiden för det administrativa arbetet blir lidande. Lärarna märker även av nedskärningarna genom att lärartätheten är glesare, och resurser i klassen minskat.

Lärare tre: man får gå in och vara vikarie när någon är sjuk, eftersom man inte får ta in vikarier. Då får man gå in och täcka upp för varandra.

Lärare ett: Då ska vi lärare täcka upp, och det kan vara svårt när man redan har en klass.

Men i min klass har jag en resurs, då har hon blivit utlånad eller vad man ska säga.

(24)

Lärare två: För när jag har varit hemma för vabb så har ju jag ansätt att det ska tas in en vikarie, för kommunen sparar ju pengar på det här sättet. Men det har det inte gjorts, så då har barnskötaren fått varit själv. Det blir ju egentligen fel för hon har ju inte lärarutbildning, hon är jätte duktig men har inte utbildning.

Lärare fyra: Det är en stor press, både fysisk och psykisk press. Det blir en sådan stress, konstant hela tiden. Det är ju det här med vikarier, det finns inga vikarier att få tag på heller.

Vi måste ju gå in och täcka för varandra, och då blir all den tiden vi måste sitta och skriva omdömen och åtgärdsprogram och allt sådant där som har blivit tillagt, det är ju det som får stryka på foten att vi får sitta hemma fast en vi inte ska göra det.

Lärare ett: Det märks att vi är få, och till hösten blir det mindre. T.ex. så kommer specialpedagogen vara här mindre tid. Det dras ju in och då läggs det mer på lärarna.

Lärare fyra: Det behövs mycket resurser i klasserna som inte finns. Och det tär ju på den enskilda läraren, det märks. När det finns många elever i en klass med särskilda behov, finns det inte möjlighet att kunna hjälpa dem på det sättet som man skulle vilja, med tanke på att det inte finns personal som skulle behöva sättas in.

1c: Stress visar sig hos lärarna i skolan

De fyra lärarna i intervjuerna kände att arbetet skapade stress på olika vis. Arbetet har ökat och lärarna använder raster för att hinna med, även lärarnas lunchrast är stressmoment.

Lärare två: Det märks ju att när alla mer eller mindre blir stressade så har man ju inte samma ork, och stötta och hjälpa varandra på samma sätt som jag tror är viktigt att göra, för att få ett bra arbetslag.

Lärare fyra: Barnen märker ju också att vi är trötta och slut, och de vill ju också ha sina lektioner som de ska ha. Stressen yttrar sig på mig som magkatarr, huvudvärk, trötthet och sur och grinig fast man inte vill vara det.

Lärare två: Stressen visar sig genom klåda i huden så därför har jag varit sjukskriven en period nu. Då när jag fick klådan, först märkte jag inte det själv.

Lärare tre: Man missuppfattar varandra för att man inte hinner, alltså kommunikationen är nog inte alltid den bästa alla gånger. Det är ju för att man inte tänker jätteklart, för att man

(25)

tänker på så mycket annat samtidigt. Jag tror det blir mycket missförstånd när man kommunicerar på grund av att man inte har tid.

Lärare ett: Eftersom vi inte äter pedagogisk lunch med eleverna, så får vi äta vår lunch sen, under vår halvtimmes rast. Den halvtimmen kan bli, ibland när vi kommer in kanske det bara är en kvart kvar. Då ska man hinna värma sin mat, man ska sitta ner och äta. Detta är ett stressmoment som har kommit när de tog bort den pedagogiska lunchen.

Lärare fyra: Vissa stunder kan vara underbara, när eleverna mår bra mår läraren bra. Men eleverna märker även om läraren är trött och slut och då påverkas eleverna också av det.

1d: Sjukskrivning hos lärarna har ökat

Sjukskrivningar är märkbart hos lärarna och det är på grund av att arbetsbelastningen ökat. De lärare som arbetat som lärare i många år ser detta märkbart.

Lärare tre: Om man tänker på kollegorna runt om kring så är det betydligt mer som är sjukskrivna på grund utav att de inte mår bra. Det har ju med att arbetsbelastningen har blivit större med åren. Det är ju framförallt de som har jobbar i flera år, de har något att jämföra med.

5.2 FYSISKA ASPEKTER

2: Lokaler, ljud och arbetsställningar i skolan

I intervjuerna framkom det att vissa lokaler är mer slitna än andra, gymnastiksalen och en av byggnaderna för de yngre eleverna var mer sliten än de andra. Även arbetsställningar och ljud i klassrum och matsal visade sig i intervjuerna vara ett problem.

2a: Lokaler och inredning skapar fysisk ohälsa i skolan.

Vissa byggnader hade mycket trappor som påverkade lärarnas fysiska hälsa. Vissa lärare hade inget hemklassrum vilket bidrog till att de fick bära sitt material till de aktuella klassrummen.

Inredningen visade sig under intervjuerna se olika ut i olika klassrum, vissa möbler var tyngre än andra, vilket medförde en belastning för lärarna bland annat vid städning då stolarna skulle ställas upp.

(26)

Lärare två: Det jag tyckt varit jobbigt faktiskt är det här med att lyfta stolarna. Vi har väldigt tunga stolar i klassrummet.

Lärare fyra: Arbetsmiljön själva skicket på arbetsplatsen är ju ganska skaplig här uppe, men jag har lektion där nere och där är det ganska slitet. Så det är ganska tungarbetat, man märker det med luften, ventilation och så där.

Lärare tre: Det jag kan tänka på också är väl att när man inte har ett hemklassrum som det var förut så blir det att man får bära med sig alla dessa saker, man släpar väldigt mycket saker, böcker, tunga böcker.

Lärare ett: Det är det här med trappan, det är mycket spring upp och ner. Det bästa hade varit att ha en skola på ett plan. Men sådant kan man inte önska, vi har de lokalerna vi har.

2b: Ljud och buller förekommer i klassrum och matsal

Ljudvolymen på barnen både i klassrum och i matsalen bidrog till trötthet. En lärare berättade att det inte fanns tillgång till grupprum, vilket gjorde att alla elever var i samma rum, det skapade en hög ljudvolym. Även ljud/buller från fläktar fanns i byggnaden.

Lärare ett: Sen är det där med ljud, eftersom vi inte kan stänga in oss i mindre grupprum då blir det mer ljud.

Lärare tre: Det är i matsalen där man kan känna att det är för mycket elever som äter på samma tillfälle, och då blir ju ljudnivån alldeles för hög även om de egentligen är jättehögljudda i matsalen. Men det beror ju på att det är så många som äter samtidigt. Och då blir det en hög ljudnivå och det blir man ju faktiskt väldigt trött av, fast man inte tänker på det.

Lärare två: Buller finns hela tiden, man hör ju fläkten hela tiden. Och sen är det vissa dagar hög volym på barnen och så.

2c: Lärarnas arbetsställningar i undervisningen

En lärare berättade att de nuförtiden inte använde sig av en kateder. Hon berättade att de står mycket och går till de elever som behöver hjälp.

Lärare tre: Förr hade man en kateder där läraren satt, som lärare idag går man runt man har ingen plats där man sitter, man står ju hela tiden. Och sen när man ska hjälpa en elev så

(27)

ställer man sig böjd över bänken eller på knä. Det är väl inte helt smart egentligen men det är väl inget man tar skada av än, men det kommer jag väl säkert att göra.

5.3 SOCIALA ASPEKTER

3. Arbetskamrater och Rektorns roll i lärarens arbete

Alla fyra lärare trivs med sina arbetskamrater. Rektorns roll ska vara tydlig anser lärarna. Det ska vara tydliga svar och inget velande fram och tillbaka.

3a: Arbetskamrater och socialtumgänge på arbetsplatsen är viktigt

Lärarna arbetar i olika arbetslag, både större och mindre. De trivs med arbetskamraterna och arbetslagen skapar en grupp där de kommer närmare varandra och kan diskutera olika frågor.

Vissa lärare arbetar i olika arbetslag och de berättade då att det var svårare att komma in i ett arbetslag som de inte tillhör.

Lärare ett: Vi har bra arbetsgrupp, vi är rätt så få. Det har både för och nackdelar, ibland tycker jag att vi är för få för vissa diskussioner och ibland kan det vara bra med en liten grupp när man ska bolla fram och tillbaka.

Lärare tre: Alla arbetslag kör ju sina egna små race och det är ju väldigt, kan vara svårt att veta hur det funkar i respektive. Men som sagt var det är bara försöka samarbeta så bra det går.

Lärare två: Men något jag känner är jätte viktigt är att alla känner förtroende för varandra på en arbetsplats. För det tror jag har påverkat mig, att jag inte riktigt har fått förtroende för någon enstaka.

Lärare fyra: Jag väljer ju att gå upp hit hela tiden för att få social närvaro eller vad man säger, för att få träffa de andra kollegorna. Jag klarar inte av att isolera mig där nere, då skulle jag bli galen.

3b: Rektors stöd och ledarroll i lärarnas arbete

Lärarna som intervjuades går under två olika rektorer, två lärare hade en kvinnlig rektor och två hade en manlig rektor. De två lärarna som hade en kvinnlig rektor ansåg att de inte fick

(28)

det stödet som de behövde i arbetet och de två lärarna som hade den manliga rektorn ansåg att de hade en rektor som drev dem framåt och stöttade dem i arbetet.

Lärare fyra: Ja tyvärr tycker inte jag att hon leder oss som hon ska göra. Jag tycker inte det utan vi får lösa saker själva. Och vi tycker det är hennes ansvar att hjälpa oss med det. Hon är svår att förstå sig på.

Lärare tre: Hon är väldigt tveksam och vänder kappan efter vinden. Är man inte en stark ledare med blir ju hela organisationen under tveksam, så är det ju tyvärr. Det är många som inte tack vare att det inte finns en ledning som talar om vad som ska göras, utan det är så mycket tveksamheter och ovisshet. Det skulle behövas en stark ledare som står för det som behövs.

Lärare ett: Vi har ett bra stöd. Vi får raka svar och inget velande, det går att prata med rektorn. Nu har han bara varit här det senaste året, men det verkar som att man har honom bakom ryggen om det skulle vara något.

Lärare två: Relationen med den nuvarande rektorn är bra, han frågar hur jag mår och hur jag känner. Och så känner jag att om det är något jag vill ta upp med honom så säger jag till på en gång och då tar han sig tid för att göra det.

Lärare ett: Vår rektor är effektiv under möten. Vi får mycket gjort och han driver oss framåt och ger oss olika slags tänk.

(29)

6. DISKUSSION

Studiens syfte är att skapa en förståelse för upplevd hälsa hos lärare som undervisar i årskurs förskoleklass till årskurs fem. Syftet är att undersöka hur lärarens upplevda hälsa kan ses ur fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare i diskussionen kommer den delas in i ovanstående kategorier där resultatet knyts ihop med litteraturen.

6.1 LÄRARNAS ARBETSMILJÖ UTIFRÅN PSYKISKA ASPEKTER

Resultatet visar att nedskärningar inom skolan påverkar lärarna psykiskt. De måste hjälpas åt att ta klasser och lektioner för de lärare som är sjuka. Detta medför att lärarna får mindre tid till sitt administrativa arbete. De resurser som finns i klasserna lånas ut till andra klasser och på grund av detta ökar belastningen på de andra lärarna. Klasserna har i denna kommun inte blivit större, men resursbristen visar sig. Det är svårt att hjälpa alla och de elever som är i behov av särskilt stöd får inte den hjälpen de behöver. Kindenberg (2005 s. 58ff) visar på att nedskärningarna och besparingar påverkar hälsan hos både elever och lärare, lärare tappar sin arbetsglädje och stress är den största ohälsan i skolan. Resultatet i min studie och Kindenberg resonemang pekar åt samma håll. De visar båda på att lärare blir mer stressade och har mer ohälsa på sitt arbete på grund av skolans nedskärningar och besparingar.

Genom att spara på vikarier försöker kommunen spara pengar. Men jag anser att de inte gör det. Genom att belasta den redan tungt belastade personalen som redan finns ökar de istället sjukfrånvaron. Lärarna orkar inte med allt arbete och blir då sjukskrivna av olika själ.

Psykiska påfrestningar tror jag kan bidra till långtidssjukskrivningar. När kommunen sitter i den sitsen måste de sätta in en vikarie, vilket kostar. Min slutsats blir då att bristen på vikarier ökar sjukskrivningarna vilket leder till större kostnader för kommunen och sämre välmående hos lärarna.

Studien visar även att det administrativa arbetet ökat för varje år. Lärarna ska skriva individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, omdömen och andra dokument. Lärarna berättade att det tar tid att skriva dessa dokument. I skolvärlden (2011) bekräftas detta och där visar de även på vilken press lärarna har. Dokumenten ska följas upp och utvärderas, där även den ansvariga på skolan, det vill säga rektorn granskar dokumenten. En lärare önskade att alla lärare hade en administratör som kunde hjälpa till med pappersarbetet. Jag anser att lärarna

Figure

Updating...

References

Related subjects :