Examensarbete, 15 hp
Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt, 90 hp
Vt 2020
HUR KOMMER VÄRDEN FRAM?
Kritisk analys av miljöetiska dis- kurser i biologiböcker åk 7-9
Helge Erik Erlenkeuser
Hur kommer de grundläggande värden fram? En kritisk analys av miljöetiska diskurser i biologiläroböcker åk 7-9
Helge Erik Erlenkeuser Examensarbete 15 hp
Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt, Vt 2020 Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) Umeå Universitet
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att klarlägga hur olika miljöetiska hållningar presenteras i läroböcker inom ämnet biologi vid högstadiet. De miljöetiska hållningarna sammanfattas som antropocentrism, intergenerationell antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Arbetet utgår ifrån att de olika miljöetiska kategorierna diskuteras och används i samhället diskursivt och att de diskurserna fått olika genomslag i läromedlarna. Metoden som används för undersökningen är därför den kritiska diskursanalysen enligt Fairclough, där diskurser undersöks i tre nivåer: en textanalys klarlägger hur diskurser är synliga på textens mikronivå, den diskursiva praktiken i texterna belysas och den sociala praktiken undersöks som en mer överordnande syn. Uppsatsen undersöker fyra läroböcker som är vanligt förkommande i undervisning i biologi vid högstadiet.
Resultatet visar på att i stor utsträckning dominerar den intergenerationella antropocentriska miljöetiken i samband med hållbarhet medan de olika böcker framvisar tydliga skillnader i användningen av den antropocentriska, den biocentriska eller den ekocentriska miljöetiken.
Nyckelord: Läromedelsanalys, biologi, högstadiet, kritisk diskursanalys, miljöetik.
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställning ... 3
3 Teori ... 3
3.1 Kritisk Diskursanalys... 3
3.2 Läroböcker ... 7
3.3 Miljöetik ... 8
4 Metod, material och avgränsning ... 10
4.1 Kritisk diskursanalys ... 10
4.2 Material och avgränsning ... 14
4.3 Forskningsetiska övervägande ... 15
5 Resultat ... 16
5.1 Textanalys ... 16
5.1.1 Titano Biologi ... 17
5.1.2 Puls Biologi ... 21
5.1.3 Biologi Direkt ... 24
5.1.4 Spektrum Biologi ... 25
5.2 Diskursiv och social praktik ... 27
6 Diskussion ... 30
6.1 Diskursdiskussion ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 33
7 Referenser ... 34
7.1 Läromedel: ... 34
7.2 Övriga referenser: ... 34
1
1 Inledning
Nuförtiden, inför utmaningarna i samband med den mänskliga inducerade globala miljöpåverkan, är lusten att agera mer än någonsin tidigare betydande. Människornas agerande orsaker tydliga effekter på jorden och oron och osäkerhet för framtiden ökar.
Förändringarna i miljön på jorden anses i stora delar av samhället och bland politiker vara enorma och hotande för människor och den naturliga omvärlden. Uppfattningen att åtgärder måste vidtas har därför sedan länge dominerat den offentliga diskussionen som resulterade i internationella beslut om miljöskydd med fokus på en hållbar utveckling varav den senaste är den agenda 2030. På nationell nivå skapades de svenska miljökvalitetsmålen. Det visar på att människor förhålla sig moralisk mot naturen. Stenmark (2000, s. 5) framhäver behovet att människor ska handla enligt miljöetiska riktlinjer som ta hänsyn till de olika moraliska skyldigheter människan har mot naturen. Hur människan agera och värdera sina beslut är en etisk fråga. Handlingar gentemot naturen motiveras därför ur miljöetiska perspektiv som variera beroende på vad som anses vara viktiga och vilka konsekvenser önskas. Kärnan i den frågan ligger på vad som anses ha egenvärde. Här kan fokusen ligga på nu levande människor och samhället, kommande generationer kan tas tillvara, alla levande varelser kan värderas som viktiga eller värdet av ekosystem är det som ska tas hänsyn till. Det utgör en del av en eftersträvad kompetens hos utbildade medborgare i ett samhälle att kunna åtskilja mellan de olika hållningar för att kunna avgöra vilka konsekvenser uppstår utifrån sina handlingar.
Genom att utbilda människor och skapa medvetenhet om effekterna av miljöpåverkan kan vi skapa en mer stabil framtid såväl för naturen som för människorna. Det räcker inte att en regering slår fast några miljömål, även om de avser kommande generationer. Det är samhällets medlemmar som behöver förstå målens betydelse och meningen i att efterleva dem. Det är alltså utbildningen som har som mål att forma nya medborgare. Riktlinjer för utbildningen är i Sverige framförallt skollagen och läroplanen som innehåller kravet om att den här diskuterade miljömedvetenhet förmedlas i undervisningen. Förutsättningen för att utbilda kompetenta medborgare är alltså en på miljömedvetenhet målinriktat utbildning i vilka skolböcker tillkommer en styrande roll. Läromedlarnas roll i lärandet anses ha inflytande på elevernas meningsbildning (Ferlin 2014, s. 14), då lärotexter med sin normativa funktion lägger grunden till elevernas senare handlingar och förhållningssätt mot naturen senare i livet.
2
Skolböcker syftar på att de nationella målen uppnås och är därför anpassade till läroplanen, som i sin tur bygger på skollagen. På detta sätt kommuniceras det politiska beslutet om vad man ska undervisa i klassrummet. Utformningen av läroböcker kan därför förstås som en maktutövande handling. Läroboktexterna ska därför förstås som ett uttryck för den norm som samhället och allmänheten önskar sätta upp. Lektionerna i klassrummet motsvarar då en överföring av normer till eleverna. En lärare som har den här formen av normöverföring i uppdrag behöver alltså kunskap om miljöetiska hållningar för sin undervisning och dessutom passande undervisningsmetoder. På så vis blir frågan om miljöetiska en didaktisk fråga som har i hög grad med läromedlarnas utformning att göra. Det beror på att eleverna hämta in kunskap från läroböckerna och läraren gestaltar undervisningen kring böckernas upplägg eller måste åtminstone kunna ta ställning till de miljöetiska hållningar som uttrycks i böckerna.
Man kan säga att läromedel är formade av de radande och traderade åsikter och samtidigt är formande. Den valda metoden för denna undersökning är den kritiska diskursanalysen som belyser språkets formande roll som kommunikativ händelse på olika nivåer som omfattar textnivån samt de tillhörande diskursiva och sociala praktikerna.
3
2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur relationen mellan människan och naturen presenteras i biologiläroböcker för högstadiet och bör också bidra till att utveckla en kritisk syn på biologiböcker i hänsyn på miljöetiska perspektiv och den tillämpade natursyn.
Miljöfrågor diskuteras i samhället nu och i framtiden och de olika miljöetiska hållningarna tillkommer en diskursiv karaktär. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen ska de
miljöetiska hållningar blir detekterbara i läroböckernas texter. Närmare ska uppsatsen bidra till förståelsen om hur olika lexikala tekniker används som uttrycksmöjlighet för miljöetiska hållningar.
I detalj kommer jag att undersöka följande frågor:
- Vilka miljöetiska hållningar är synliga i läroböcker i biologi?
- Hur uttrycks de olika miljöetiska hållningar i läroböckernas texter?
3 Teori
I detta kapitel beskriver jag den teoretiska bakgrunden för min studie. Den här uppsatsen ska undersöka miljöetiska hållningar som kommer till uttryck i läroböcker. Som det nämndes inledningsvis är miljöetiska hållningar knuten till diskurser som existerar i samhället och som får sin utformning och blir synliga genom språk. Därför är det viktigt att belysa
språkanvändningen och den diskursteoretiska bakgrunden som kommer till användningen i den här uppsatsen.
3.1 Kritisk Diskursanalys
Utan språklig kommunikation finns ingen diskurs. Därför utgör det teoretiska fundamentet för vad som är en ”diskurs” förståelsen hur språket används och hur språkanvändningen påverkar våra förställningar om vår vardag och vad som vi anser realiteten är. Begreppet ”diskurs”
betecknar stort sett ett ämnesområde som kommuniceras i ett samhälles vardag där uppfattningar och förståelse kommer till uttryck:
4
Diskurs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.
(Nationalencyklopedin 2019)
Ordet ”diskurs”, som ursprungligen betyder ”konversation”, ”diskussion” eller ”tal”, används med hög frekvens som en central term inom forskningen i samhällsvetenskapen och
humaniora (Gardt 2007, s. 26). Hur begreppet används skiljer sig mycket beroende på de respektive forskningsansatser och därför är det viktigt att avgränsa den avsedda
användningen. Marianne Winther-Jørgensen och Louise Phillips (2000) utarbeta i sin bok
”Diskursanalys som teori och metod” de mångsidiga aspekter som teorier kring diskursanalysen omfattar. De beskriver att i en diskurs ingår alla perspektiv om ett
ämnesområde och att den ”är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther-Jørgensen & Phillips 2000, s. 7). Peter Svensson (2019) ger också en teoretisk och metodisk överblick i sin bok ”Diskursanalys” och betonar att diskurser är
”Processer varigenom det sociala livet och samhället konstrueras” (Svensson 2019, s. 20).
Den här konstruktionistiska förståelsen innebär ett dialektiskt förhållande, då det spelar någon roll vilka uppfattningar som formar en diskurs och samtidigt hur diskursen har en formande effekt på hur vi tänker och agerar. Det spelar med andra ord en roll vilken betydelse vi ser i det vi ta emot och vilken betydelse vi utgår ifrån när vi formulerar något språkligt. Diskurser uppfattas alltså som en språkvetenskaplig förståelse där språkets olika semantiska nivåer belysas.
Om flera diskurser konkurrerar med varandra används Faircloughs term ”diskursordningen”
för att beskriva ”ett potentiellt eller faktiskt område för diskursiv konflikt” (Winther-
Jørgensen & Phillips 2000, s. 64). Diskursernas konkurrens om förmaktställning kan leder till hegemoni, dvs. att en diskurs dominerar över de andra eller diskurserna står i en antagonistisk konflikt. Med användningen på miljöetiska hållningar går det att se den hållbarhetsdiskursen i en hegemonialt ställning på grund av den är lagligt förankrad medan den miljöekonomiska diskursen står antagonistiskt mot den ekocentriska miljödiskursen.
Om olika diskurser ligger nära varandra och beskriver förhållandet på sitt respektive sätt kallas det för diskursordning (Winther-Jørgensen & Phillips 2000, s. 134). ett avgränsat antal
5
diskurser som strider i samma terräng (Winther-Jørgensen & Phillips 2000, s. 34). I grunden behandlar teorin om diskursanalysen hur språket används i samhället och språkets präglande effekter på samhället. Det förutsätter antagandet att språket anses som en handling och att språket är avgörande i hur vi förstår och beskriver omvärlden.
Liksom diskursanalysen som teori finns en metodologisk ansats som levererar verktyg för språkanvändningens analys. Språkanvändningen sker i olika former som tal, skrift och bild.
Diskursanalys är därmed ” ett sätt att komma bakom språkets beskrivande roll” (Svensson 2019, s. 16).
Diskursanalys avslöjar, enkelt sagt, vilka diskurser som finns och hur de används. Svensson (2019, s. 16) betonar diskursanalysens tvåsidiga egenhet som såväl teori, där språkets funktion i samhället belysas och som metod, där själva språkanvändning samt användare undersöks. En gren av diskursanalysen undersöker hur man genom språklig interaktion kan förstå interaktion i och mellan grupper, hur identitet skapas, hur roller fördelas och hur relationer hanteras (Svensson 2019, s. 17). Här betraktar man en diskurs som en produktiv social praktik (Svensson 2019, s. 54). Undersökningsfrågor inom diskursanalytiska ansatser syftar därför på att belysa hur texter har för avsikt att skapa verkligheter, vad de har för effekt, i motsatsen till det mer konventionella tillvägagångsättet att undersöka hur verkligheten avbildas i texterna. På så sätt bidrar diskursanalytiska undersökningar till att ”avnaturalisera”
världen - i den mening att inte ta rådande strukturer för givna - och kan leder till samhälleliga förändringar under lång sikt (Svensson 2019, s. 167).
Filosofen Michel Foucault (1926 – 1984) utvecklade den teorin i en riktning, där maktbegreppet är en central del i och där makten anses som produktiv. Texter och
kommunikation är då verktyg för att skapa kunskap och tankescheman som bär en normativ karaktär. I motsatsen till den tyska filosofen Jürgen Habermas som menar att ett subjekt definierar diskurser, ser Foucault på intersubjektivitet att den skapas av diskurser. Begreppet diskurs används här i Foucaults teoretiska och metodologiska förståelse, där texter i det offentliga rummet ingår tematiska och funktionella samband. Denna förståelse förutsätter att språk skapar allmänhetens medvetenhet och därmed social verklighet.
En diskursanalys syftar till att ta reda på hur samhället hanterar ett visst ämnesområde,
6
t.ex. utbildning och hur det bidrar till kollektiv opinionsbildning. Filosofen Michel Foucault introducerade konceptet under antagandet att den betydelse vi tillskriver vissa saker avgör våra handlingar. Diskursanalysen undersöker hur social ordning skapas eller upprätthålls.
Social ordning och situationer konstrueras genom interaktion och existerar därför inte oberoende av människors handlingar. Syftet med denna diskursanalys är att undersöka biologiböckernas texter för att indikera de miljöetiska hållningar som framskrivs. Som Svensson (2019, s. 16) förklarar i sin översikt över diskursanalys, undersöker diskursanalys
"språkens meningsbildande roll" när språk betraktas som aktiv handling. I det
samhällsvetenskapliga arbetet undersöker diskursanalyser hur den sociala verkligheten uppstår genom vardagliga interaktioner. I det här fallet gäller det skapandet av ett miljöetiskt förhållningssätt hos elever.
I diskursanalysen formuleras frågan och diskursens ämne definieras. I ett nästa steg namnges diskursnivån. Detta kan fortfarande delas in i diskurssektorer. Detta följs av valet av material och dess analys. Här i detta arbete är frågan om vilka miljöetik som uttrycks i biologiböcker och i läroplanen. Ämnet för diskurs är därför miljöetik i läroböcker. Denna utredning genomförs i förhållande till utbildningsnivån, mer exakt i grundskolans utbildning. Att hantera en forskningsfråga utifrån diskursteorin innehåller att vara medveten om dess
mångsidiga möjligheter att betrakta ett helt problemfält. Winther-Jørgensen & Phillips (2000, s. 141) framhäver att det inte är ämnet i sig som bestämmer den teoretiska och metodiska valen om man utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningens perspektiv skapar då uppfattningar kring undersökningsföremål på ett bestämt sätt.
Med Norman Faircloughs arbete om den kritiska diskursanalysen utvecklades Foucaults arbetssätt för att kunna avslöja maktförhållandet och socialkonstruktionistiska praktiker utifrån textnivån. Fairclough tog sig tre dimensioner i sin analys: textnivå, diskursiv praktik och social praktik (Winther-Jørgensen & Phillips (2000, s. 66 f). Han såg det för nödvändigt att empirisk kunna kartlägga sambanden mellan sociala och kulturella utvecklingar och dess manifestation i kommunikationen.
Eftersom i samhället är enligt diskusterorin allt diskursivt konstruerad (Winther-Jørgensen &
Phillips 2000, s. 142) krävs det en anpassning eller ”översättning” av teoretiska synvinklar med en annan bakgrund. I den metodologiska användningen av Faircloughs tankesätt är den
7
diskursiva praktiken en synpunkt av det sociala, medan den analysnivån om den sociala praktiken utgår ifrån att betrakta de andra teorier utifrån deras egenheter (Fairclough
1995,186). Inom den kritiska diskursanalysen är målet att avslöja maktförhållanden (Svensson 2019, s. 54). Poängen är inte att visa vad som är rätt eller fel, utan hur man pratar om något.
Det handlar om att avslöja regler och relationer och beskriva vad som har att göra med makt.
Kritiken ligger i att ifrågasätta systemet och maktbalansen.
3.2 Läroböcker
Läroböcker är fortfarande av särskild betydelse när det gäller förmedling av
undervisningsinnehåll i grundskolor (Ferlin 2014, s. 14). Skolverket beskriver den styrande effekten som läromedel haft och har på undervisningen som statens instrument att skapa likvärdighet och enhetlighet i skolor (Skolverket 2006, s. 9). Inom de olika typer av läromedel tillskrivs läroböcker den mest betydelsefulla rollen i att säkerställa överensstämmelsen av undervisningen med läroplanen (Skolverket 2006, s. 11) och på så sätt innehar läroböckerna en legitimerande funktion (Englund 2006, s. 22). Läroböcker har även en normativ karaktär, eftersom den i textform formulerade kunskap överförs till eleverna. Eleverna i sin tur har inte möjlighet att välja på egenhand vilka kunskaper de ska tillägna sig och är beroende av
lärarens, dvs. offentlighetens val av kunskaper, som understryker det normativa i
undervisningen. Produktionen av läroböcker kontrolleras sedan 1991 inte längre av staten, så att läroboksförlag kan sätta sin egen prägel i utformning av innehållet. Här ligger
ansatspunkten för de olika miljöetiska hållningarna att kunna framträda i texterna. Förlag och författarna har möjlighet att lägga vikten på en synvinkel som är mest lämpliga i
producenternas strategi. Läroböcker har som mål att vara anpassad till läroplanens krav men utan att vara innehållsmässigt bunden.
Lärobokanalys är en underdisciplin i lärobokforskning. Lilja Waltå (2016) delar upp forskningen i användare-, process- och produktorienterade forskningsperspektiv. Den först nämnde fokusera på användningen i skolan. Den processorienterade synvinkel fokuserar på utveckling av läroböcker och vad som händer innan de används i klassrummet, medan innehåll undersöks i samband med produktorienterade studier (Lilja Waltå 2016, s. 48).
8 3.3 Miljöetik
Den teoretiska bakgrunden för den här uppsatsen ligger främst i perspektiven med denna hjälp det är möjligt att kunna värdera människans relation, förhållande till och agerande mot
naturen, dvs. moral och etik angående miljön. I jämförelse med humanetiska frågeställningar, som hanterar aspekter mellan människor och samhälle, belyser miljöetiken normer och värderingsfrågor i samband med relationen mellan människan och naturen.
Vårt beteende gentemot miljön kan bedömas och reflekteras med användning av etiska standarder. Miljöetik tar upp frågorna mellan människa och natur, medan etik i konventionell mening, mänsklig etik, undersöker förhållandena mellan människor och mellan människor och samhälle. Natursyn och miljöetik som används i läromedel är tydliga indikatorer för att återspegla den bakomstående hållning mot naturen. Angående miljöfrågor finns ett stort antal diskurser som rör de olika perspektiven, vare det ekologiska, ekonomiska eller politiska.
Från uppsättningen av olika miljöetiska riktningar följer jag sammanfattningen av Sandell et al. (2003) och presenterar tre miljöetiska perspektiv. Den äldsta är antropocentrisk miljöetik.
Här är människan i framkant av skapelsen och ser på naturen som något som kan utnyttjas och kontrolleras. I en mer modern formulering som sen antropocentrism betonas vård och skydd av naturen, men i termer av fördelarna för människor. Den intergenerationella
antropocentriska miljöetiken inkluderar ansvar för senare generationer.
I biocentriskt miljöetik ges alla levande saker samma existensrätt, dvs allt har ett inneboende etiskt värde. En särskild roll förnekas därför människor. Ur biocentriskt synvinkel är
människan därför inget speciellt men en del av helheten. En välkänd representant för denna etik var Albert Schweitzer.
I den ekocentriska etiken kritiseras den antropocentriska hållningen. Här ges helheter ett egenvärde. Helhet är här livssystem, t.ex. ekosystem eller arter mot vilka vi kan agera för dåligt eller för gott. Så människor bör agera på ett sådant sätt att de inte försämrar dessa system och orsakar dem skada. Enskilda individer tillförs vanligtvis inte samma betydelse som systemet som helhet. Inom ekocentrisk etik kan ett ekosystem ses som en
9
"superorganism" med sina egna materialcykler och regleringsmekanismer. Dessutom är ett ekosystem mer än summan av dess delar.
Tabell 1. Översikt över de huvudsakliga miljöetiska diskurserna. Anpassad efter Sandell et. al.
(2003, s. 104) och Andersson (2014, s. 29).
Miljöetisk diskurs Antropocentrism Intergenerationell antropocentrism
Biocentrism Ekocentrism
Natursyn Naturen levererar resurser
Naturen har begränsade resurser
Naturen har begränsade resurser
Naturen har begränsade resurser
Moralisk syn Hänsyn till de nu levande
människors behov
Hänsyn till de nu levande samt kommande
generationers behov
Hänsyn till alla organismer. Alla livsformer har ett egenvärde
Hänsyn till organismer och ekosystem som har ett egenvärde.
Människosyn Människan åtskild från naturen
Människan har en unik särställning samtidig är en del av naturen.
Människan är en bland alla organismer.
Människans påverkan på ekosystem är relevant.
Med hjälp av olika etiska synpunkter måste möjliga frågor besvaras, varigenom de olika etiska perspektiven kan komma i konflikt med varandra. I händelse av att man utvärderar, till exempel, det enskildas egenvärde mot systemets. Den offentliga diskussionen om naturen och miljön domineras tydligt av politiska frågor. Inte minst för att frågan ursprungligen
härstammar från en proteströrelse för en mer hänsynsfull användning av naturen som nu finns i en rättslig form.
Sandell et al. förtydligar att lärandet inbegriper en miljömoralisk ståndpunkt (Sandell et al.
2003, s. 152). Miljömoral anses som ”någonting vi alltid har” medan genom att reflektera agerandet i relation till det man orsakar behöver en etisk hållning. Begreppet hållbarhet eller hållbar utveckling måste ägnas särskild uppmärksamhet i detta hänseende. Denna term återspeglar tydligt den offentliga ståndpunkten om förhållandet mellan människa och natur.
10
4 Metod, material och avgränsning
I början av det metodologiska kapitlet kommer jag förklara metodvalet närmare och motivera den kritiska diskursanalysen som lämplig metod för att kunna svara på frågeställningarna.
Inom de olika diskursanalytiska grenar finns flera som kan tänkas är användbara för undersökningen. Så ser den socialpsykologiska diskursanalysen på språket precis som den kritiska diskursanalysen med en dialektisk syn där språket är såväl formad av diskurser som har en formande funktion. I motsatsen till den kritiska metoden undersöker den
socialpsykologiska diskursanalysen hur språkhandlingar utformas i sammanspel mellan olika deltagare i kommunikationen. Det medför att olika perspektiv av en utsaga tas fram i en kommunikativ interaktion beroende på mottagaren (Svensson 2019, s. 66). En interaktion i samband med biologiböcker kan t.ex. vara hur lärarna tolka läroböckernas innehåll eller hur innehållet förs vidare till eleverna. Men det är inte det som frågeställningarna syftar på. Denna utredning har för syftet att belysa mer texternas utformning och inte interaktioner. Det som kan belysas med en kritisk diskursanalytisk undersökning är de olika diskursiva och sociala nivåer som den kritiska synen omfattar.
Den kritiska diskursanalysen är bäst lämpad för denna undersökning eftersom den visar hur diskurser kommer fram genom språkanvändning. Jag valde en kvalitativ strategi eftersom jag vill se hur förhållandet mellan människor och naturen återspeglas i skolböckernas texter. Det gör det å ena sidan möjligt att undersöka innehållet i läroboken och å andra sidan avslöja dess anknytning i de sociala diskurserna. Den kritiska diskursanalysen belyser flerdimensionella frågeställningar. En fråga är då om läroböckernas miljöetiska hållningar och använd
natursynen motsvarar undervisningens syfte enligt styrdokument.
4.1 Kritisk diskursanalys
Ursprungligen utvecklades den metoden för att kunna klarlägga kopplingarna mellan språk och maktstrukturer i samhället. Maktstrukturen kännetecknas exempelvis av statens
auktoritet, som föreskriver läroplanen som normativ text i skolan. Enligt Fairclough skapar
11
språkanvändning system för kunskaps-, relation- och fantasistrukturer. Den faktiska analysen sker i tre dimensioner: textnivå, diskursiv praktik och social praktik.
Textanalysen i det här arbetet följer den första dimensionen av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Där är texten det centrala föremålet för utredningen. En text förstås som ett uttryck för kommunikation i olika former av tal, skriftligt ord och bild. Här fokuseras endast på språket i textform. Själva texten blir upplyst på mikronivå. Grammatik, meningsstruktur och ordförråd betraktas. På den andra nivån beskriver man den diskursiva praktiken, som handlar om att belysa produktion, distribution och användning av texterna. Att framställa läromedel skulle vara ett exempel. Den tredje nivån omfattar en övergripande syn som placerar undersökningsobjektet i ett större socialt sammanhang, den sociala praktiken (Winther-Jørgensen & Phillips 2000, s. 85).
Den diskursiva textanalysen syftar till att undersöka hur den språkliga strukturen i texten uttrycker den diskurs som undersöks. Boréus och Seiler Brylla (2018, s. 328) framhäver den kritiska lingvistiken som föregångare till textanalysen inom den kritiska diskursanalysen.
Indelningen i processer, deltagare och omständigheter härstammar ur det lingvistiska begreppsförrådet. Med processer beskrivs det som sker eller är (tillstånd), deltagare är de nämnda aktörerna, medan omständigheter fokusera på plats, tid, sätt och orsak (Boréus &
Seiler Brylla (2018, s. 334). Det här arbetet använder sig av följande verktygen för textanalysen:
1. Transitivitet: När man överväger transitivitet kan de ideologiska konsekvenserna belysas med hjälp av grammatisk koppling av aktörer – subjekt och objekt - och processer. Det betonas alltså vem eller vad som visas i texten som ett subjekt eller som ett objekt. Som Boréus & Seiler Brylla (2018, s. 330) visar i sin översikt, kan processer uppdelas i
handlingar, händelser och tillstånd för att kunna uttrycka olika sätten av agentiviteten. Det är särskild viktigt för den här undersökningen, då författarnas avsikt att nämna en aktör
återspeglas. En handling har en tydlig aktör t.ex. ”människan som sprider miljögifter”. En Tillstånd tilldela ett attribut: ”miljön är hotad". Det som pågår under processen kan vara materiell, verbal eller mental som processtyp. Den sistnämnda indelning avläser man med hjälp av verbet som används i texten. Dessutom finns deltagare i alla processer som kan
12
åtskiljas i utförande - förstadeltagare - och en andradeltagare som påverkas av processen. Ett exempel är ”[…] människan sprider för mycket närsalter i naturen” (Henriksson 2015, s. 218).
I samband med materiella handlingar pratar man om aktörer som förstadeltagare, mål och mottagare som kan finnas. Mål är då målet av handlingen. I verbala processer kallas deltagare som talare och lyssnare medan i mentala processer är det upplevare av ett fenomen. Ett
tillstånd delas in i bärare och attribut, som i meningen ””Vi är beroende av ekosystemtjänster”
(Henriksson 2015, s. 232), där ”vi” är bärare och attributet är ”beroende”.
2. Omständigheter: Omständigheter beskriver i en text, plats, tid, sätt eller orsak (Boréus &
Seiler Brylla (2018, s. 332). Omständigheter betonar processer och ger författaren möjlighet att lägger mer vikt på sitt budskap. ”Det drabbas miljontals människor” (Henriksson 2015, s.
230). Ett sätt att se kritiskt på texter är att jämföra det skrivna med möjliga alternativa sätten att skildra vad som pågår i processerna. I exemplet nämns endast människor, men alternativt kunde finnas en beskrivning hur djur eller ekosystem drabbas.
3. Transformation: Boréus och Seiler Brylla (2018, s. 334) tar fram begreppet transformation.
När en text använder sig av verbets passiva form döljs agenten i stället för att nämna den, samtidigt står processen mer i fokus. Passiveringen formar alltså om transitivitet. Frånvaron eller generalisering av en agent uttrycks även med hjälp av nominalisering, där verbet ersätts med ett substantiv, som gör att ansvaret för det som sker i processen är förklädd. I exemplet
”Många våtmarker har trängts undan av jordbruk och skogsbruk” (Kukka & Sundberg 2013, s. 368) är människan som aktör dold bakom den nominaliserade handling. Modalitet behövs om man vill förstå makthavarens avsikt. Detta beskriver vilken förståelse av verkligheten som återges. Universella sanningar som medvetet antas kallas för kategoriska modaliteter. I texter indikerar modala hjälpverb ofta modaliteter som i exemplet ”Ovanligt kraftig vattenblomning kan vara ett tecken på att vattnet är förorenat” (Henriksson 2015, s. 32).
4. Intertextualitet: Intertextualitet kan användas direkt eller indirekt i texter. Antingen nämns hänvisningen till andra texter direkt eller så tas de för givet som uppenbar intertextualitet. I de undersökta biologiböckerna är det framför allt de miljökvalitetsmålen som hänvisas till eller citeras fullständigt.
13
5. Ordval: Ordvalet tillhör lexikala aspekter och är vanligtvis ett tydligt uttryck för författarens perspektiv. Upprepningar av ord kan ytterligare understryka hållningen. I
jämförelse med möjliga alternativ i valet av ord kan det avsedda budskap begränsas ännu mer exakt. De ord vi väljer gör oss till en del av en gemenskap. Ordbetydelse är ett annat
forskningsverktyg i samband med val av ord. Rubriker är av stor vikt vid diskursiv textanalys.
De lockar läsarens första uppmärksamhet och har ett tydligt budskap. Vidare kan metaforer och analogier återge författarens avsikt.
Analysen av materialet genomfördes i tabellform, där textcitat skrivs ner samt lexikalt kriterium och tolkning (exempel se Tabell 2).
Tabell 2. Exempel från utvärderingstabellen.
Textcitat Sida Analys Miljöetik Kommentar
Värdefulla insekter
52 Ordvalet
uttrycker att insekter har något värde
Biocentrisk Sammanhang intertextuell kopplad till miljömålen
Diskursiv praktik
I den här analysen beskrivs den diskursiva praktiken i de fyra biologiböckerna. Diskursiv praktik är den andra dimensionen i Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Det går längre än mikronivå för textanalys och ser på produktionen, dvs konstitutionen för texten på textnivå. Vid produktion av texter finns det alltid tolkningar som måste analyseras. Skapandet av texter formas av valet av ord, vilket påverkar förståelsen av det beskrivna ämnet och därmed kan bidra till en förändring i uppfattningen. Texter är således aldrig neutrala, de innehåller värden och attityder som ”avsändaren” vill förmedla till mottagaren. Det här arbetet fokuserar på de miljödiskurser som utrycker ett miljöetisk förhållningssätt
motsvarande de fyra kategorier som beskrivs under kapitlet om miljöetik. Diskurser betecknas som antropocentrisk, intergenerationell, biocentrisk och ekocentrisk. Andra diskurser som är viktiga i den här undersökning är också den ekonomiska diskursen.
Social praktik
14
Det sista steget är att beskriva de sociala praktiker i samband biologiböckerna. Den tredje dimensionen handlar om analys av de standarder som förekommer i samhället eller inom organisationer i samband med de sociala strukturerna. Winther-Jørgensen & Phillips (2000, s.
75) betonar att utvärdering av den sociala praktiken behövs ett bredare syn, som omfattar diskursiva och icke diskursiva element. I utredningen av den sociala praktiken är den
betraktelse riktad på hur språkets användning forma de radande förhållande i det sociala livet (Fairclough 2003, s. 25). Med andra ord vill man förstå de normerande processerna i
kommunikationen. Här blandas in de upptäckta diskurser och diskursordningar som Med en diskursiv undersökning av läroböckernas innehåll undersöker man hur normer överförs i klassrummet genom undervisningen.
4.2 Material och avgränsning
Arbetet avser läroböcker i biologi för högstadiet. Vid urvalet bestämde jag mig för fyra läroböcker i biologi som täcker kunskapsområde för hela högstadiet och som verkade vara under de mest frekvent använda utgåvor och samtidigt varit tillgängliga. Enligt en urvalslista från en läromedelsleverantörs1 webbsida hamnade de fyra förlagen Gleerups, Natur och Kultur, Sanoma Utbildning AB och Liber längst upp, när jag sökte efter kriterier som innehöll begreppen ”högstadiet”, ”biologi”, ”häftad”. Urvalet omfattar följande böcker:
1. Titano Biologi, Gleerups, Malmö (Henriksson, A. 2015).
2. Puls Biologi: Biologi för grundskolans år 7 – 9, Serie Puls, Natur och Kultur, Stockholm (Andréasson, B. 2011).
3. Biologi Direkt, Sanoma Utbildning, Stockholm (Kukka, J. & Sundberg, C.J.
2013).
4. Spektrum Biologi grundbok, Liber, Stockholm (Fabricius, S., Holm, F. &
Nystrand, A. 2013).
Undersökningsområdet avgränsas. Eftersom den aktuella studien behandlar förhållandet mellan människor och naturen, bör textpassager som behandlar ämnet ekologi beaktas särskilt. Dessutom ingår innehåll som berör hållbar utveckling i studien. En annan
1 Läromedia, en leverantör för företagskunder, där jag hade tillgång till under min VFU-period.
15
utgångspunkt är riktad på hur bakterier behandlas i texterna, eftersom bakterier är en del av naturen som människor är direkt beroende av.
Boken ”Titano Biologi” (Henriksson 2015) omfattar 368 sidor och är från 2015 i sin andra utgåva och har generationsmålet listat på den första omslaget. Generationsmålet består av den 12 svenska miljökvalitetsmålen som ett omfattande mål (Naturvårdsverket 2020). Innehållet är uppdelat i 15 kapitel som inte har någon numrering men tydligt markeras med fetstil i innehållsförteckningen. Ämnet ekologi listas som det tionde kapitlet med rubriken "Ekologi och miljö" och täcker sidorna 195 - 244. Ämnet hållbarhet läggs till som extra sidor i varje kapitel där ett av de miljökvalitetsmålen behandlas. Undantag är de kapitlen 1 -
Naturvetenskapligt arbetssätt, 9 - Droger och 15 - Evolution där inga extra sidor finns.
Boken ”Puls Biologi” omfattar 383 sidor och är indelad i fyra avsnitt med sammanlagt 21 underkapitel. Ekologi är det andra huvudkapitel från sida 100 - 159 där ämnesområden hållbarhet samt miljökvalitetsmålen ingår i underkapitlet ”Människan i naturen” från sida 120 - 159. Bakterier ägs till en underkapitel från sida 28 - 33 där även arkéer ingår.
Indelningen av boken ”Biologi Direkt” med 412 sidor omfattar åtta numrerade kapitel med sammanlagt 26 underkapitel. Bakterier behandlas tillsammans med arkéer och virus i ett avsnitt från sida 82 - 93. Ekologin tas upp i kapitel 8 från sida 348 – 385 under rubriken
”Ekologi och hållbarhet”. Ämnesområden hållbarhet finns som olika underkapitel inom kapitel 8.
Förlaget Liber, Stockholm, publicerade sin lärobok “Spektrum Biologi Grundbok” 2013 med en omfattning av 444 sidor och 10 numrerade kapitlen. Varje kapitel har fem till åtta
underrubriker. Kapitel 4 och 5 tar upp ekologin och människan. I kapitel om bakterier (s. 320 – 324) presenteras först den symbiosen som vi lever i med bakterier.
Det som undersöks med diskursanalytiska ansatser är texter i vid betydelse, närmare texterna som är nedskrivna i läromedlen.
4.3 Forskningsetiska övervägande
16
Ett forskningsetiskt uttalande kan utelämnas här, eftersom detta är ett rent materiellt arbete och ingen information om människor eller representationer och uttryck för människor ingår.
I indelningen av miljöetiker avses använda mer eller mindre grov definierade kategorier, där människor framställs som en enhetlig grupp som agera utifrån sina värden. Andra miljöetiska riktningar som till exempel ekofeminismen med ett genusperspektiv på miljöetiken med vikten mer på det relationella förhållandet, förbises i det här arbetet. Det som även kan spela en roll är författarnas kön som hade kunnat betraktas i en kritisk diskursanalys. Särskild för att metoden inkluderar alla partier som gestaltande faktorer inom en diskurs. Dock kommer den här undersökning inte ta upp genusaspekter, då det antas vara ett för omfångsrikt arbete att komma fram till all information om vem som har skrivit vilka avsnitt och hur
granskningsprocessen vid bokproduktionen ser ut hos de olika förlagen. Däremot vill jag mer fokusera på miljöetiska aspekter.
5 Resultat
Undersökningen syftade till att klarlägga miljöetiska hållningar i styrdokument och
biologiläroböcker. Den valda metoden var den kritiska diskursanalysen som utvecklades för att kunna klarlägga maktförhållande och överföring av normer genom att beskriver de olika diskurser som präglade böckernas utformning. Som kriterier togs miljöetik i anspråk. Inom undersökningen beaktades endast utvalda avsnitt som hade människans relation till naturen i fokus, framför allt ämnesområdet ekologi och hållbarhet. Det som visade sig var att det antropocentriska inslaget överväga i tre böcker samt styrdokument. En bok, Puls Biologi, hade ett tydlig ekocentriskt perspektiv. Styrdokumenten som själv domineras av de sexton miljökvalitetsmålen, alltså en intergenerationell antropocentrisk miljöetik, pekar på en allsidig utbildning, närmare är kravet på utbildningen i biologi att alternativa etiska perspektiv ska utläras.
5.1 Textanalys
I det här avsnittet presenteras resultaten av textanalysen i den ordning som de undersökta böckerna togs upp under metodbeskrivningen. För varje av de fyra böcker ges representativa
17
exempel hur inom de valda avsnitten ekologi, hållbarhet och bakterier, respektive miljöetiska hållningar kommer fram (s. Tabell 1).
5.1.1 Titano Biologi
Enligt den genomförda analysen dominerar i Gleerups förlagets bok ”Titano Biologi”
(Henriksson 2015) en antropocentrisk syn på relationen mellan människan och naturen. Det gäller alla de tre undersökta ämnesområden ekologi, hållbarhet och bakterier.
De övriga tre intergenerationell antropocentrisk, biocentrisk och ekocentrisk miljöetik uppträder endast sällan eller ibland. I ämnesområdet bakterier finns bredvid den antropocentriska hållningen endast den ekocentriska synen, medan de andra saknas.
Den huvudsakligen antropocentriska bilden av denna bok illustreras av ett antal exempel.
Citat 1
Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen som har bildats och lagrats i marken under miljontals år. (Henriksson 2015, s. 201)
Ett typiskt exempel är att naturen framförs som resurs som t. ex. i avsnittet om kolets
kretslopp i ekologikapitlet. Den här textpassagen betecknas i sin transitivitet ett tillstånd, där stenkol, olja och naturgas är bärare av attributet ”fossil bränsle” som i sin tur är det endast för det mänskliga samhället. En mer ekologisk inriktad syn kunde vara att beskriva avlagringen av organiskt material som koldioxidfälla som sänkte koldioxidhalten i atmosfären och skapade därmed förutsättningen för det nuvarande förhållande. Ekologisk sett är olja ett fossilt organiskt material, vars koldioxid frisläpps genom människans storskaliga användning som bränsle.
Även vattnet anses vara en resurs, då mängden framförs som begränsad:
Citat 2
Det är en utmaning för oss människor att inte smutsa ner och förgifta den begränsade mängd vatten som finns på vår planet. (Henriksson 2015, s. 202)
18
Den här bakomstående antropocentrisk hållning understryks genom att sätta människan i en ansvarsbärande roll. Ett till exempel för en antropocentrisk hållning utrycks i samband med behandlingen av skogen. Under avsnittet ”skogen som ekosystem” inleds texten med följande citat:
Citat 3
Skogen är viktig för landets ekonomi och den har stor betydelse för vårt friluftsliv. (Henriksson 2015, s. 206)
Skogen, som relateras här endast till ett begränsat område – Sverige – beskrivs som en resurs för människorna och deras ekonomi. Ur en ekologisk synvinkel är det tänkbart att skogen beskrivas mer generellt i sin betydelse för världens atmosfär och för den biologiska mångfalden. Vidare finns den antropocentriska hållningen genom att beskriva sjöar som resurs för människan:
Citat 4
Vårt dricksvatten kommer från en del av dessa. Sjöarna är också viktiga för vårt friluftsliv. Bad och fiske uppskattas av många. (Henriksson 2015, s. 212)
Inom kapitlet om bakterier, det första stycken med rubriken ”små men många” antyder följande formulering en antropocentrisk miljöetik.
Citat 5
Många bakterier kan orsaka sjukdomar, men det finns även bakterier som är nyttiga. (Henriksson 2015, s. 30)
Begreppet ”sjukdom” och ”nyttiga” uppfattas här som nackdel eller respektive fördel. Utifrån läsarens position, som är en människa, tolkas begreppen som hotfullt respektive gynnsamt mot människan. En mer generellt formulerad uttryck, som t. ex. ”hos mer utvecklade organismer”, hade ställt hela meningen i ett systemperspektiv som t. ex. den ekocentrisk miljöetik tillkommer.
Ämnesområde hållbarhet behandlar Sveriges miljökvalitetsmål som syftar framåt och utgår därför från en intergenerationell miljöetik. I boken görs det inte synligt direkt men den ligger
19
implicit i användningen av idéen att bevara den biologiska mångfalden. Den i boken
dominerande antropocentriska synen att naturen är en resurs för människorna är alltså en del av den här hållningen. Den förstärks i det följande citatet genom att den naturliga resursen tillskrivits ett monetärt värde:
Citat 6
Insekter som pollinerar växter är mycket viktiga. Det gäller inte minst bin och humlor som utför en stor del av pollineringen av både odlade och vilda växter. Det arbete insekterna lägger ner på odlade växter i enbart Sverige under ett år kan vara värt hundratals miljoner kronor. (Henriksson 2015, s. 52)
Med en intertextuell koppling till de svenska miljömålen utvidgas den antropocentriska hållningen till kommande generationer i avsnittet om skogen. Under rubriken ”Biologisk mångfald” finns följande textpassage:
Citat 7
Ett av de miljömål Sveriges riksdag satt upp är att bevara den biologiska mångfalden. Det betyder att vi ska ha kvar både många arter och olika sorters natur. (Henriksson 2015, s. 211)
Här nämns inte generationsmålet explicit, men den är dock given då miljömålens definition innebär den framtidstanken. I citatets andra mening kommer igen en antropocentrisk syn till uttryck genom att mångfalden ska vara kvar för människorna som kan omfattar även
kommande generationer utan att de explicit nämns. I citatet nedan hämtat från avsnittet om det ekologiska fotavtrycket skrivs det direkt ut som uppmaning:
Citat 8
Vi måste genomföra förändringar för att kunna tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Henriksson 2015, s. 229)
Den hållning som utrycker ansvar för kommande generationer kommer sällan till användning i avsnittet om ekologi. En biocentrisk hållning kommer fram i det följande citatet som är en fortsättning av det sistnämnda:
20 Citat 9
Vi måste bevara olika naturtyper som t. ex. urskog, äng och insjö för att inte arter ska utrotas.
Varje art är ju anpassad till att leva i en viss sorts natur.” (Henriksson 2015, s. 211)
I citatets första mening gäller det processens omständigheter som framhäver i vilket syfte handlingen utförs. Syftet är att arter inte ska utrotas och inte att människor riskerar tappa en resurs. Att livet står i fokus bekräftas genom den följande mening där arter får ett attribut om beskriver arternas beroendehet av sina livsmiljöer. Även om citatet är förespråkare för den biocentriska synen står den antropocentriska världsbilden bakom texten. Det blir synligt genom sambandet i det hela avsnittet och att människorna – vi – är aktörer som har bevarandet till uppgiften. När det gäller hotet av utrotningen döljs människan som aktör i samma mening genom passivisering ”ska utrotas”.
Att sätta fokus på människan som aktör innebär inte per automatik en antropocentrisk hållning som i det följande citatet, där handlingen syftar på en biocentrisk frågeställning.
Citat 10
Vi människor sprider miljögifter. (Henriksson 2015, s. 223)
I citatet uttrycks en handling med människan som aktör som utför en miljöskadlig handling.
Meningen i sig låter inte erkänna utifrån vilken perspektiv den är skriven. Det blir tydligt i de följande passagerna som beskriver gifternas skadliga påverkan på organismer och återspeglar därmed en biocentrisk hållning. Skildring av miljögifternas effekter försvagas genom en mening som uttrycker en modalitet:
Citat 11
De [här: tungmetaller] kan hamna i växter, djur och människan.” (Henriksson 2015, s. 223)
Kan-modaliteten verkar komma från en antropocentrisk hållning som försöka beskriva människans agerande mot miljön mindre skadlig än det är.
Den ekocentriska hållningen får sitt genomslag i ett mer begränsat omfång. Inom avsnittet om ekologin kan människans beroendehet tolkas som tillhörighet till hela jordens ekosystem:
21 Citat 12
Vi är beroende av ekosystemtjänster och därför måste vi skydda naturen och miljön. (Henriksson 2015, s. 232)
Boken ”Titano Biologi” tar upp bakterier i samband med naturen och beskriver då
vattenblomning som ett fenomen som beror på bakterier i ett ekosystem. Här är det redan rubriken ”Bakterier i naturen”, som introducerar en ekologisk orienterad beskrivning.
Citat 13
Ovanlig vattenblomning kan vara ett tecken på att vattnet är förorenad. Det kan vara gödning som har läckt ut i vattnet från våra jordbruk. (Henriksson 2015, s. 32)
Den här beskrivningen hur ett ekosystem kan drabbas av sådana fenomen har också en antropocentrisk hållning bakom sig, som blir förståelig om man ser på modaliteten. Ordet
”kan” låter utrymme för att inte människan står bakom vattenblomningen, fast det är den mest vanliga orsak. Budskapet är att inte det hela människans utsläpp orsakar problem. Men det behövs ifrågasättas.
I samband med ämnesområden hållbarhet beskrivs också värdet av ekosystem för arterna och dess beroendehet av varandra. I nedanstående citat sker det med hjälp av tillstånd ”finns” och attributet ”beroende”. Det blir tydligt att aktören som hotar de nämnda ekosystemen döljs genom nominaliseringen ”skogsplanteringar” och omständigheter ”blir mindre lönsamt”.
Citat 14
Backtimjan och hedrödmyror finns på öppna betesmarker och sandhedar. Därmed är även den svartfläckiga blåvingen beroende av dessa naturtyper. Det är miljöer som tyvärr minskar på grund av skogsplanteringar och för att det blir mindre lönsamt med betande djur som håller landskapet öppet. (Henriksson 2015, s. 104)
5.1.2 Puls Biologi
Analysen av boken ”Puls Biologi” (Andréasson 2011) visade att ämnesområden ekologi presenteras till övervägande del ur den ekocentriska perspektiven, medan de antropocentriska hållningar samt den biocentriska synen används sällan. I skildring av hållbarheten ligger det
22
största vikten på den intergenerationell antropocentriska etiken och lite mindre på den ekocentriska hållningen medan den rent antropocentriska och den biocentriska hållningen träder sällan upp. Bakterier beskrivs i den här boken ur en ekocentrisk synvinkel. Den biocentriska hållningen framträder också tydligt, medan det antropocentriska perspektivet är svagt presenterad och den intergenerationella hållningen saknas.
Ett tydligt drag i Puls Biologi är att presentera människan som uttryckligt nämnd aktör med betoning att den är bara en del i hela systemet och att det mänskliga samhället är ett öppet ekosystem som påverka andra system som i citaten nedan:
Citat 15
Våra samhällen är öppna system som skickar avfall till miljön runt omkring. (Andréasson 2011, s.114)
Citat 16
Vi människor har förändrat naturen kraftigt. Men vi börjar inse att ekosystemen måste fungerar för att vi själva ska klara oss. (Andréasson 2011, s. 120)
I ekologikapitlet ställs frågan om naturresurserna räcker som rubrik till ett underkapitel. Det indikerar ett antropocentriskt tankesätt. Men i skillnaden till att tillskriva ett attribut till det materialet vi tar från naturen, t. ex. att olja är en resurs, tyder det följande citatet på att det är människan som bestämmer genom sin handling ”kalla” vad som definieras som naturresurs:
Citat 17
Råvaror och energi från naturen brukar vi kalla naturresurser. (Andréasson 2011, s. 124)
En ren antropocentrisk hållning kunde inte upptäckas. När det gäller människans utnyttjande av resurser betonar boken människans beroendehet av naturen. Och som ovan pekar boken på att det är människan som från sitt perspektiv sätta definitionen vad som är en tjänst:
Citat 18
Vi människor är helt beroende av luft, vatten, mark och levande organismer i ekosystemen för att får det vi behöver. Man kan säga att ekosystemen gör oss vissa tjänster. Vi kallar det
ekosystemtjänster. (Andréasson 2011, s. 126)
23
Hållbarheten presenteras i boken genom att ta upp alla de svenska miljökvalitetsmålen. Den intergenerationella ansvaret görs här synligt genom intertextuella kopplingar till FN-
konferensen i Rio de Janeiro 1992 och de svenska miljökvalitetsmålen. I det mån som miljömålen framhäver de ekosystemtjänster som människan nyttjar återspeglar boken en antropocentrisk hållning, men det som betonas mer är arternas behov. Det understryker bokens tendens att förklara världen ur ett biocentrisk och ett ekocentriskt perspektiv:
Citat 19
I vattendragen försvinner många djur och växter när man bygger vattenkraftverk. Kraftverken skapar vandringshinder för fiskar som behöver vandra upp i älvar och floder för att leka.
Ett exempel för en antropocentrisk hållning utgörs av hot mot människans försörjning som formuleras modalt med hjälpverbet ”kan”:
Citat 20
Det sura [grund-] vattnet i marken kan föra att järn i t ex vattenledningar rostar sönder.
(Andréasson 2011, s. 141)
I avsnittet om bakterier framförs relationen mellan människan och natur med tyngdpunkten på en ekocentrisk hållning. Det görs synlig t. ex. genom avsnittets rubrik ”Bakterier överallt”
(Andréasson 2011, s. 30). Den biocentriska hållningen ses i beskrivningen hur bakterier samarbeta med andra organismer. I analysen framträder bakterier ofta som aktör i processen:
Citat 21
I naturen fungerar bakterierna som renhållningsarbetare. (Andréasson 2011, s. 31)
Den antropocentriska hållningen finns endast försvagad i samband med bakterierna även om en möjlig hot eller nytta beskrivs. Det blir synligt genom modala formuleringar med verbet
”kan” som t. ex. i rubriken ”Bakterier kan göra oss sjuka” (Andréasson 2011, s. 30). I det följande citatet där människan är aktör beskriver handlingen ”skyddar” som biologiskt nödvändig:
Citat 22
24
Vi skyddar oss mot sjukdomsbakterier genom att föra miljön otrivsam för dem. (Andréasson 2011, s. 30)
5.1.3 Biologi Direkt
Boken ”Biologi Direkt” av förlaget Sanoma Utbildningen (Kukka & Sundberg 2013) visar tydliga antropocentriska inslag. En mer ekocentrisk hållning är svag synlig medan den biocentriska saknas. Det intergenerationella perspektivet framträder i samband med hållbarheten som framförs med en ännu tydligare ekocentrisk syn. Bakteriernas funktion skildras mer ur antropocentriskt perspektiv än en biocentrisk eller ekocentrisk hållning som förekommer sällan.
Den antropocentriska hållningen framträder mer generaliserad sagt genom att beskriva Jorden som människans. Redan i kapitlets inledande text med rubriken ”Ett begränsad jordklot”
introduceras denna uppfattningen i rubrikens undertext:
Citat 23
Ordet ”ekologi” betyder ”läran om hemmet” och syftar på jordklotet vårt unika hem. (Kukka &
Sundberg 2013, s.350)
Människans särställning betonas genom att se den och sitt behov separerad från resten av naturen och det här tilldelade attributet ställer andra organismer i den andra leden:
Citat 24
Jorden är en fantastisk planet och ett fantastiskt hem. Här har vi människor levt och utvecklats i miljontals år i samspel med övriga organismer. […] Jorden är också en unik planet och såvitt man vet den enda platsen där människan kan överleva. (Kukka & Sundberg 2013, s.350)
Att skapa sammanhang mellan naturen och ekonomiska kriterier understryker bokens antropocentriska drag:
Citat 25
Vi har inte råd att förgifta mark, vatten och luft. Det tar lång tid och kostar enormt mycket att reparera förstörda ekosystem. (Kukka & Sundberg 2013, s. 355)
25
Inom ämnesområden hållbarhet står den intergenerationella hållningen som uttrycks med kopplingar till handlingen ”bevara” bakom den antropocentriska hållningen som fokusera på hot och risker för människorna. Det samma gäller för den biocentriska synen som är
underordnad.
Citat 26
Andra organismer än människan hotas också. Om havsytan stiger kan de artrika korallreven hotas. (Kukka & Sundberg 2013, s. 367)
I samband med bakterier presenteras förhållandet huvudsaklig ur ett ekocentriskt perspektiv genom att sätta bakterierna och deras effekter i relation med ekosystem. Dock sätter den skildring av hur vattenblomning hotar människan och sina husdjur en tydligt antropocentrisk accent.
Citat 27
Blågröna bakterier bildar gifter som kan vara farliga för badande och djur. Det händer att kor, hästar och hundar som dricker sådant vatten blir sjuka och dör. Människor kan få hudutslag och bli starkt illamående om de dricker vattnet. (Kukka & Sundberg 2013, s. 84)
5.1.4 Spektrum Biologi
Analysen av boken ”Spektrum Biologi Grundbok” av Liber förlaget (Fabricius, Holm &
Nystrand 2013) visade att den ekocentriska hållningen dominerar i framförandet av
ämnesområden ekologi och hållbarhet. Grundtanken innehåller den ömsesidiga beroendehet som gäller alla organismer. Kapitlet om bakterier fokusera mer på en antropocentrisk hållning angående relationen mellan människan och natur.
Ett exempel hur attributet beroendehet formuleras finns i bokens inledningstext där ordet ”vi”
i meningens senare del omfattar alla organismer:
Citat 28
26
På jorden lever vi människor tillsammans med en massa olika varelser i en biologisk mångfald som ständigt utvecklas och där vi alla är beroende av varandra. (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 6)
Den antropocentriska hållningen kan ses liksom invävd i de tankegångar kring ekosystem som belyser hela jorden som resurs för människan.
Citat 29
Samma resonemang kan användas när man funderar på hur jorden ska kunna försörja allt fler människor med mat. (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 164)
Den biocentriska hållningen kommer fram genom att beskriva människan jämställd med alla andra arter:
Citat 30
Samtidigt kan man säga att vi gör som många andra organismer – vi brukar naturen och använder den så att den bättre passar våra syften. (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 168)
Den intergenerationella miljöetiken finns i samband med beskrivningen av en hållbar framtid, där frågan om en god levnadsstandard för människor i andra länder och för kommande
generationer ställs (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 195). En intertextuell koppling till FN:s miljömålen och den svenska Miljöbalken finns i samband med frågan om möjliga åtgärder för att minska hotet mot världens ekosystem (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s.
218).
Avsnittet om bakterier har sin position under kapitelrubriken ”Hälsa och sjukdom” (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 304) som indikerar en antropocentrisk synvinkel så som den avsnittsrubriken ”Bakterier och virus – vänner och fiender” (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 320). Den här inställningen förstärks genom att sätta hotet och nyttan i fokus samt möjliga åtgärder för människor. En mer biocentrisk hållning där människor står på samma nivå som andra organismer uttrycks i följande citat som beskriver ett tillstånd:
Citat 31
Vi behöver dem och de behöver oss. (Fabricius, Holm & Nystrand 2013, s. 320).
27
Tabell 3. Visualiserad resultatsammanfattning av textanalysen. Uppskattad förekomsten av olika miljöetiska hållningar i de undersökta läroböckerna: n= sällan, nn= ibland, nnn=
ofta. Böcker: 1= Titano Biologi (Gleerups), 2= Puls Biologi (Natur och kultur), 3=Biologi Direkt (Sanoma Utbildning), 4= Spektrum biologi (Liber).
Miljöetik Område
Antropocentrisk Intergenerationell antropocentrisk
biocentrisk ekocentrisk Böcker
Ekologi nnn n n n 1
n n nn nnn 2
nnn n n 3
n n n nnn 4
Hållbarhet nnn n n nn 1
n nnn n nn 2
nnn nn n n 3
nn n nnn 4
Bakterier nnn n 1
n nn nnn 2
n nn nnn 3
nn n n 4
Sammanfattning av textanalysen
Textanalysens resultat presenteras i tabellform. Analysen visar att de valda läroböckerna använder sig av olika miljöetiska hållningar (se Tabell 3 ). Intressant är att två böcker (Titano Biologi och Biologi Direkt) lägger vikten på en antropocentrisk bild av ekologin medan de andra två beskriver mer konsekvent en ekocentrisk bild.
Hållbarheten presenteras oenhetligt i de undersökta läromedlarna. Även om hållbarheten är ett långsiktigt mål ligger till den största delen en traditionell antropocentrisk hållning bakom texterna i Titano Biologi.
5.2 Diskursiv och social praktik
Enligt den teoretiska ansatsen som följer den kritiska diskursanalysen i sina tre delar ska i detta avsnitt den diskursiva och den sociala praktiken angående de olika miljöhållningar i de
28
fyra böckerna behandlas. Viktiga faktorer som påverkar böckernas uppbyggnad är de
miljökvalitetsmålen, läroplanen, förlag och skolan. De faktorerna förklaras närmare i korthet för att därefter belysa de dominerande diskurser i böckerna.
De svenska miljökvalitetsmålen beslutades 1999 av Riksdagen som följde de global
hållbarhetsmålen. Syftet är att bestämma för politiken i Sverige miljöarbete på alla nivåer i det offentliga livet, för kommuner, den ekonomiska sektorn och länsstyrelsen
(https://sverigesmiljomal.se/). Eftersom dessa mål representerar ett demokratiskt beslut är deras representation i skolböcker ett viktigt bidrag till politisk utbildning.
Läroplanen i Sverige innehåller de övergripande utbildningsmålen samt de nationella målen för ämnesundervisningen. En viktig del av skolutbildningen är att förmedla värden. Förutom kunskapsöverföring är överföring av demokratiska värderingar skolans centrala uppdrag, som lagstiftaren har fastställt i skollagen och i läroplanen. (Skollag § 4; Skolverket 2019).
Läroplanen betonar respekten för den gemensamma miljön som ett utbildningsmål
(Skolverket 2019, s. 5). En annan viktig aspekt i de grundläggande utbildningsmålen är den personliga hållningen och ansvar. Detta uttrycks genom att slå fast ett miljöperspektiv och ett etiskt perspektiv (Skolverket 2019, s. 8). Skolan är därför den plats där demokratiska
medborgare ska formas med en mångsidig utbildning, med läroplanen som ett normativt styrdokument i bakgrunden. På så sätt ger läroplanen ett ramverk för skolundervisningen och skolböcker utan att föreskriver närmare hur undervisningen eller läroböcker ska gestaltas.
Vid produktionen av läroböcker har förlagen inga specifika riktlinjer från statens sida som är att följa, då ingen statlig tillsyn för läroboksproduktion finns i Sverige sedan 1992. Det som styr produktionen är köpbeslutet för skolorna eller lärarna som väljer böckerna för
undervisningen. Detta beslut bygger på följande kriterier: anpassad till läroplanen, baserad på aktuell vetenskaplig forskning, skolans profil och lärarpersonalens personliga åsikter.
Eftersom läroböcker framställs med hjälp av författare, kan ingå olika perspektiv och olika politiska attityder i läroböckernas texter.
De fyra analyserade läroböckerna visar varierande upplägg angående den miljöetiska hållningen (se Tabell 1). De dominerande diskurser är en människofokuserade diskurs där relationen till naturen diskuteras som hot eller nyttan för människan (Titano Biologi; Biologi
29
Direkt), den ekologiska diskursen som lyfter naturens egenvärde (Puls Biologi, Spektrum Biologi), den ekonomiska diskursen som betonar de finansiella värde av resurser respektive kostnader vid miljöskador (Titano Biologi) och den politiska diskursen som omfattar de miljökvalitetsmålen och hållbar utveckling (Titano Biologi, Puls Biologi), och en ekologisk diskurs (Puls Biologi).
För att se närmare på den sociala praktiken ska diskursordningar synliggöras samt deras förändrande eller bevarande effekter i relation till den sociala, ideologiska eller politiska bakgrunden. Den sociala praktiken består i att utger läroböcker som är en del av såväl den institutionella ram som skolsystemet utgör som den fria marknaden där olika
lärobokproducenter konkurrerar med varandra. Läroböcker produceras specifikt för
undervisning för att förmedla kunskap. Språket anpassas för att förenkla komplext innehåll.
Skolsystemet är avsett för att förmedla de rådande sociala normerna för att säkerställa samhällets fortsatta existens. Läroböckerna kan då i vidare bemärkelse anses som normativa texter. Samtidigt transporteras vid normöverföring också ideologiska attityder som existerar i samhället och formar de respektive författarnas uttryckssätt.
I samband med den antropocentriska hållningen som dominerande diskurs, nedtonas agentiviteten genom t. ex. nominalisering eller/och passivisering: genom det ”moderna skogsbruket” leder till att alla träd ”avverkas” (Henriksson 2015, s. 211). I den
människoorienterade diskursordningen ingår en tydligt ekonomisk diskurs som betonar resursernas värde för människorna och deras ekonomi. Inte minst blir en politisk diskurs synlig genom den intertextuella anknytningen till de svenska miljökvalitetsmålen. Intrycket att läroböcker kan anses som en politisk arena förstärks genom uppträdandet av diskurser som finns med i läroböckerna även om de är exkluderade från de från statliga sida formulerade miljömålen. Björkman (2017, s. 27) pekar på nyliberala drag inom den ekonomiska diskursen som inte kommer till användningen i miljökvalitetsmålens texter, men är synlig i en
biologibok med en text om miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” (Henriksson 2015, s. 138).
Med den invävd uppfattningen om privatföretagens exklusiva möjligheter att kunna ta hand om naturen: ”[…] markägare, jordbrukare, skogsbolag och andra som påverka eller kan påverka arternas framtid.” (Henriksson 2015, s. 20). Statens ansvar reduceras till en råd- och stödgivande roll som går ihop med en nyliberal ideologi: ”Markägare kan t.ex. få ekonomiska bidrag för att de bevarar värdefulla naturområden […].” (Henriksson 2015, s. 20). Den
30
tillagda diskursen utmana den diskursordning som den offentliga makten – staten - följer i miljökvalitetsmålen. Det visade exempel förstärker den antropocentriska hållningen och står emot målet att uppnå en hållbar utveckling. Den ekonomiska diskursen innehar alltså en ideologisk dimension eftersom den bidrar att påverka de maktförhållande. I det här fallet är det ett steg tillbaka till en mindre miljöskyddande. Att få en bild på de ideologiska
konsekvenserna av förändringar i diskursordningen är viktigt, eftersom det handlar om vilka kunskaps- och betydelsesystem som influerar skolutbildningen.
I texterna med en dominerande ekocentrisk diskurs utmanas de bestående maktrelationer i riktning av förändring mot ett mer miljövärnande samhälle. Det blir tydligt genom att den diskordningen i miljökvalitetsmålen domineras av den ekonomiska och människocentrerade diskursen och den ekologiska diskursen är svag (Björkman 2017, s. 28). Genom t. ex.
intertextualitet anknytes biologiboktexten till miljörörelsen som var aktiv i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet förde denna diskurs till allmänheten. "Sol, vind och vatten"
(Andréasson 2011, s. 124) är en textrad från en låt som också användes för närvarande för att kräva förändring. I de undersökta texterna kan ofta ses en tydlig agency, där människan är synlig eller jämställdheten mellan alla arter och ekosystem betonas. När det gäller
naturresurser betonas människors handlande som mer exploaterande. I slutändan syftar denna presentation till att förändra samhället och därmed också de befintliga strukturerna för att skydda miljön. I texten uttrycks detta ofta av ett tydligt: ”Vi måste skydda miljön”. Intressant nog är detta mål också nödvändigt ur det antropocentriska perspektivet för att kunna hålla de befintliga strukturerna på plats i framtiden.
6 Diskussion
Syftet med min undersökning var att belysa vilka och hur olika miljöetiska hållningar framförs i läroböcker i ämnet biologi vid högstadiet med fokus på språkanvändningen.
Metoden som användes var den kritiska diskursanalysen efter Norman Fairclough som omfattar en tredimensionell analys på såväl textnivå som diskursiv och social nivå. Nedan presenteras de viktigaste resultaten och slutsatserna utifrån min frågeställning och syfte samt en metoddiskussion.
