Building Blocks kan vägleda
Ett specialpedagogiskt material för alla barn och varje barn
Letizia Corsi, Elke F. Hahn och Åsa Johansson Lyckebay
Specialpedagogiska institutionen Examensarbete 15 hp
Specialpedagogik
Specialpedagogprogrammet (90 hp, AN) Höstterminen 2017
Handledare: Eva Siljehag
English title: Building Blocks can guide
A special educational material for all children and every child
Building Blocks kan vägleda
Ett specialpedagogiskt material för alla barn och varje barn
Letizia Corsi, Elke F. Hahn och Åsa Johansson Lyckebay
Sammanfattning
Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd i förskolan ofta granskas, kartläggs och kategoriseras med resultat att svårigheter förläggs på det enskilda barnet. Studiens syfte var att kritiskt granska på vilket sätt det evidensbaserade ramverket Building Blocks skulle kunna vägleda pedagoger i specialpedagogiska situationer samt att få svar på vilka möjligheter och hinder ramverkets metoder och strategier har. Ramverket är ett skattningsmaterial som utgår från ett organisations-, grupp- och individperspektiv med fyra nivåer och åtta strategiområden.
I studien redovisas fem vägledande samtal med nio pedagoger på tre avdelningar vilka tillämpats med en aktionsforskningsansats. Dessutom har både kvalitativa metoder såsom vägledande samtal och analys av empirisk datainsamling från de tre parallella fallstudier använts samt en kvantitativ metod i form av enkäter för att upptäcka mönster och utforma två teman. Vidare utfördes en korsanalys i syfte att finna likheter och skillnader mellan avdelningarnas arbetsprocess. Studien belyser ett relationellt respektive kategoriskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv samt teoretisk eklekticism. Resultatet indikerar tydligt att de vägledande samtalen gällande ramverket Building Blocks har haft betydelse för verksamhetens förändringsarbete på organisations-, grupp- och individnivå.
Enkätresultatet visar att ramverket har bidragit med att vägleda pedagogerna till att stödja alla barn och varje barn.
Nyckelord: Building Blocks, förskola, specialpedagogik, vägledning, delaktighet
Förord
Vi vill börja med att tacka pedagogerna på de tre förskolorna där studien utförts som med sin tid och sitt stora engagemang bidragit till att undersökningen har kunnat genomföras. Vidare tackar vi alla vårdnadshavare för medgivande att deras barn fått delta i studien vilket möjliggjort för pedagogerna och oss uppsatsskrivare att undersöka materialet Building Blocks. Ett stort tack även till vår handledare Eva Siljehag som med sin tillgänglighet och flexibilitet mött upp samt gett oss stöd genom hela arbetet. Under hela skrivprocessen har arbetet fördelats jämt mellan oss uppsatsskrivare och genomsyrats av ett gott samarbete. Uppdelning av arbetet har endast skett under samtalen vilka genomfördes på tre olika avdelningar samt under transkribering av dessa samtal. Vi tackar varandra för ett gott samarbete och våra familjer för deras stöd under hela studien.
Särskilda behov?
Jag kallas ett barn med särskilda behov.
Barn med särskilda behov blir lätt barn med
särskilda besvär.
Barn med särskilda besvär blir lätt särskilda.
Särskilda barn blir lätt isär-skilda.
Isärskilda barn får lätt särskilda behov.
Särskilda behov är inte särskilda - bara större - Större behov har väl även du -ibland.
Berit Schaub.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problemformulering ... 2
Begreppsförklaring ... 2
Syfte & Frågeställning ... 3
Syfte... 3
Frågeställningar ... 3
Bakgrund ... 4
Historik och trender ... 4
Teoretiska perspektivval ... 5
Specialpedagogik i förskolan ... 5
Lärande och utveckling ... 6
Synsätt gällande olikheter ... 7
Samhällsnivå ... 7
Organisation-, grupp- och individnivå ... 7
Samspel ... 8
Building Blocks ramverk ... 9
Tidigare forskning ... 11
Synsätt och kompetens kring olikheter ...11
Delaktighet för kvalité ...12
Systematiska metoder utifrån organisations-, grupp- och individnivå ...12
Metod ... 14
Aktionsforskning ...14
Pilotstudie ...14
Genomförande ...16
Enkäter ...17
Fallstudie ...18
Mixmetod ...18
Korsanalys ...18
Validitet/Trovärdighet/Reliabilitet ...19
Forskningsetiska aspekter ... 20
Resultat ... 21
Pedagogernas kvalitetsskattning...21
Samtalsgruppens förändringsområde ...22
Samtalen ...23
Avdelning Blå ...24
Avdelning Röd ...25
Avdelning Grön ...26
Enkätresultat ...27
Tematisering och korsanalys av genomförda samtal och enkäter ...29
Tema 1: Vägledande samtal. ...29
Tema 2: Anpassningar för alla barn och varje barn ...31
Diskussion ... 35
Metoddiskussion ...35
Etiska reflektioner ...36
Resultatdiskussion ...36
Vägledande samtal ...36
Anpassningar för alla barn och varje barn ...38
Specialpedagogisk relevans ...39
Slutsatser och vidare forskning... 41
Referenser ... 42
Bilagor ... 48
1
Inledning
Den specialpedagogiska utbildningen bekräftade att svårigheter ofta förläggs till enskilda barn i förskolan. Utifrån vår erfarenhet som förskollärare är vi övertygande om att alla pedagoger är medvetna om förskolans uppdrag samtidigt som det kan vara utmanande att hitta användbara metoder och tillvägagångssätt utifrån ett organisations-, grupp- och individperspektiv som bidrar till att varje barn lär och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Den specialpedagogiska professionen i den svenska förskolan saknar evidensbaserat material med strategier gällande specialpedagogiska situationer vilket vi ser som ett forskningsgap. Inför vårt uppsatsarbete blev vi inspirerade av Eva Siljehags presentation av ”Förskoleprojektet” med möjlighet att utifrån ett evidensbaserat material undersöka på vilket sätt förskolans miljö verkar och arbetar inkluderande för alla barn och varje barn. Vidare föreläste professor S. R. Sandall från Washington University om ramverket Buildning Blocks och dess pedagogiska strategier för alla barns delaktighet i förskolan.
Under studietiden tydliggjordes tankar utifrån både litteraturen och fältstudier att svårigheter ofta förläggs till enskilda barn i förskolan och skolan snarare än att se till miljön eller strukturer som har betydelse för barns möjlighet att utvecklas och lära optimalt. Förskolebarnet granskas, kartläggs och kategoriseras med idén av barnet som förbättringsprojekt med fokus på områden som barnet behöver träna eller utveckla istället för att se granskning som transformativ där en växelverkan sker mellan olika nivåer (Åsén, 2015). Vilket innebär att verksamheten i förskolan ska ta hänsyn till alla barns olika behov vilket innebär att organisera verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå med en strävan att uppväga skillnader för att ge varje barn förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt (Skolverket [SKOLFS], 2014). Även Runström Nilsson (2015) påtalar att barn ingår i olika samhällssystem som påverkar barnets utveckling vilket betyder att förståelse till barnets svårigheter i verksamheten kan finnas både i omgivningen och hos barnet som behöver synliggöras i relation till verksamhetens samtliga nivåer. Evidensbaserade ramverket Building Blocks utgår tydligt från ett organisations-, grupp- och individperspektiv vilket väckte tankar om materialet kan vara användbart i den specialpedagogiska professionen. Läroplanen är tydlig med förskolans uppdrag:
Verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjlig
(Skolverket [Lpfö 98], Reviderad 2016:5)
Med ett systematiskt, kritiskt, vetenskapligt samt specialpedagogiskt arbete undersöks om ramverket Building Blocks kan bidra till att förbättra förutsättningar och villkor för alla barn oavsett behov och förutsättningar.
2
Vårt arbete skrivs inom forskningsnätverket Inkluderande Lärandemiljöer och Tidiga Insatser (ILTI) vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet som utforskar detta ramverk och dess utvecklingsbarhet i den svenska kontexten. Projektledare för ILTI-nätverket
är Eva Siljehag och Mara Westling Allodi. Se vidare
http://www.specped.su.se/forskning/forskning-samverkan
Problemformulering
Vår studie kommer att utgå från specialpedagogiska situationer i förskolans verksamhet vilka kan beskrivas som problemskapande situationer när pedagoger möter barn som utmanar och skapar funderingar hos den vuxne (Siljehag, 2012). Vidare kommer uppsatsarbetet att fokusera på vilket sätt pedagoger med stöd av ett specialpedagogiskt material kan arbeta inkluderande.
Uppsatsarbetet utgår från det pedagogiska ramverket Building Blocks vilket har utvecklats och använts i USA och i Europa. Genom en aktionsforskningsansats undersöks om materialet kan bidra till vägledning för pedagoger i specialpedagogiska situationer.
Begreppsförklaring
I den här uppsatsen används begreppet barn konsekvent för alla inom utbildningsväsendet mellan 1–18 år (Skollagen [SFSR], 2010:800). Litteratur som utgår från skolan kommer relateras och benämns i den mån det går till förskolans verksamhet med begreppen förskola, verksamhet samt förskoleverksamhet och de yrkesverksamma benämns pedagoger.
3
Syfte & Frågeställning
Syfte
Syftet med studien är att kritiskt granska det pedagogiska ramverket Building Blocks intentioner och dess upplägg samt hur materialets strategier gällande specialpedagogiska situationer kan vägleda pedagogerna i deras förändringsintentioner till att stödja alla barn och varje barn i en inkluderande svensk förskoleverksamhet.
Frågeställningar
På vilket sätt kan materialet Building Blocks genom aktionsforskningsansats vägleda pedagoger för en inkluderande verksamhet utifrån dess fyra nivåer: kvalitetsgranskning av förskoleverksamheten, anpassningar i verksamheten utifrån styrdokument, inbäddade pedagogiska strategier på gruppnivå och individuella stödstrategier?
Vilka möjligheter och hinder framkommer med Building Blocks som stöd till specialpedagogiska tillvägagångssätt, metoder och strategier i en inkluderande lärmiljö?
4
Bakgrund
Denna del ska bidra till förståelse för studien genom att med stöd av styrdokument, forskning, undersökningar och litteratur redogöra för förskolans arbete och specialpedagogiska situationer. Inledningsvis berörs historik och trender, teoretiska perspektiv och därefter specialpedagogik i förskolan. Under avsnittet lärande och utveckling granskas lagar och styrdokument gällande förskoleverksamheten. Vidare belyses synsätt gällande olikheter på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå samt samspel vilket har betydelse i arbetet med Building Blocks. Studiens syfte och frågeställningar utgår från Building Blocks och avsnittet i denna del avslutats med en beskrivning av ramverket.
Historik och trender
Under perioder i historien och med stöd av olika ideologier har det som uppfattas som annorlunda definierats som ett hot för civilisationen (Westling Allodi, 2007). Detta har resulterat i att människor med funktionsnedsättning tidigare avskildes och vistades på anstalter eller gömdes undan från samhällets blickar (Assarsson, 2009). Hur vi uppfattar det som avviker och förhåller oss till olikheter är beroende av vår samtid och genom historien har begrepp på sjukdomstillstånd och diagnoser skiftat liksom människosynen har förändrats över tid (Barron, 2004). Förr klassificerades och kategoriserades barn i verksamheter, det bedrevs specialundervisning i mindre grupper vilket resulterade i en kompensatorisk lösning där kunskapen inriktades på att stödja barn att anpassa sig snarare än att förändra skolan eller förstå problem som socialt konstruerade (Gustafsson & Myrberg, 2002). På 1960-talet började förståelsen vidgas från att se det avvikande ur endast ett medicinskt-biologiskt perspektiv till en helhetssyn där även omgivningens påverkan kunde uppfattas som begränsande (Fischbein, 2007). Förståelse av avvikelser skapar grunden för åtgärder utifrån det kategoriska eller relationella perspektivet belyser Rosenqvist (2007) vilket kan innebära en särskiljning av elever eller differentiering av undervisningsinsatser och åtgärder. Forskning har bidragit till en uppluckring från isolerande och segregerade specialpedagogiska verksamheter till ett förhållningssätt som mer präglas av integration, delaktighet och gemenskap (Lutz, 2013;
Rosenqvist, 2007). Under hela skolans historia har det funnits olika tankar om vad som varit bäst för barn som bedömts som annorlunda eller avvikande och det är viktigt att vara medveten om att diagnoser och problemställningar varierar över tid (Runström Nilssons, 2015).
Utformningen av förskoleverksamheten kan möjliggöra delaktighet och under 1990-talet har begreppet inkludering utvecklats med fokus på lärmiljö och anpassning till varje barns förutsättningar och behov (Lutz, 2013). Vidare betonar författaren att en utmaning av det specialpedagogiska uppdraget kan vara skillnader av pedagogers syn på uppgiften, deras erfarenheter och människosyn vilket får betydelse för förhållningssättet. När verksamheten med dess pedagogik har svårt att möta mångfalden av barn med olika behov och förutsättningar skapas specialpedagogiska situationer vilket kräver större förståelse och en annan kompetens.
När specialpedagogisk kunskap finns och pedagoger förstår att innebörden av inkludering innebär mer än enbart rumslig integrering skapas förutsättningar för inkluderande verksamheter vilket enligt Lutz (2013) är ett område som behöver utforskas mer.
5
Teoretiska perspektivval
Kunskap om specialpedagogik skapas till viss del av vilket perspektiv pedagoger intar i specialpedagogiska situationer vilket får betydelse för deras tankesätt, handlingar, begrepp samt normer och värden (Ahlberg, 2007; Palla, 2013). Även Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson och Nilholm (2015) betonar att pedagogers medvetenhet och förståelse av olika perspektivval är av stor vikt för deras utövande av professionen i verksamheten. Traditionellt finns i huvudsak två olika perspektiv inom det specialpedagogiska fältet, dels det kategoriska perspektivet som karaktäriseras av att svårigheter framför allt ses orsakade av egenskaper hos barn eller deras brister utifrån ett medicinskt-psykologiskt perspektiv samt det relationella perspektivet där faktorer på olika nivåer inom miljön kan vara orsaken till att vissa elever hamnar i svårigheter. Det kategoriska perspektivet med fokus på brister hos barn i form av beteende och diagnostiseringar står i motsats till det relationella perspektivet där barns svårigheter ses i relation till den miljö de befinner sig i (Persson, 2013; Runström Nilsson, 2015). I svenska sammanhang har dessa två perspektiv medfört en ovilja att kategorisera barn för att undvika att lägga problemet på barnet samt att även svårigheter har relaterats till kulturella och sociala faktorer istället för till funktionsnedsättning (Westling Allodi, 2016).
Systemteori är tvärvetenskaplig med en samverkande påverkan av funktioner i olika miljöer eller delar av miljöer vilka kan få stor betydelse för enskilda barns utveckling i specialpedagogiska sammanhang. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori ingår ett barn i olika sammanhängande helheter där mikrosystemet utgör den närmaste miljön runt barnet till makrosystemet som representeras av samhället samt hur dessa delar står i relation till varandra och ständigt påverkar varandra ömsesidigt (Odom, 2016). Vygotskij hävdar att utveckling och lärande behöver förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv där interaktioner, sociala aktiviteter och utvecklingszoner är centrala vilket sker i dialog med varandra samtidigt med en inre dialog. Det innebär att miljön har en avgörande betydelse för utvecklingen i relation till utmaningar som finns i omvärlden (Strandberg, 2006). Under de senaste åren har empiriskt förståelse om barn introducerat nya perspektiv och det talas allt mer om teoretisk eklekticism vilket innebär att olika teoretiska utgångspunkter sätts samman till helheter som kan belysa barnets utveckling (Askland & Sataøen, 2003). Odom (2016) beskriver ett förhållningssätt, technical eclectic, som syftar till att pedagogen ska kunna utforma en individinriktad intervention som potentiellt grundar sig i flera teorier för att möta och tillgodose barns varierande behov.
Specialpedagogik i förskolan
Förskolans uppdrag ställer stora krav på pedagoger och deras kompetenser där verksamheten ska anpassas till alla barn med hänsyn till varje barns förutsättning och behov för lärande och utveckling (SKOLFS 1998/16). Utveckling av arbetssätt och arbetsformer i specialpedagogiska situationer kräver ofta en specialpedagogisk profession med andra kompetenser än vad pedagoger i förskolan besitter (Lutz, 2006; Palla, 2009; Siljehag, 2012). Specialpedagogik kan ses både som ett verksamhetsområde men även som ett kunskapsområde vilket medför att den kunskap som skapas i form av teorier och större förståelse bidrar till hur specialpedagogik praktiseras (Ahlberg, 2009). Björk-Åkesson (2014) beskriver att specialpedagogik som
6
kunskapsområde utgår från alla barns rätt till undervisning i en inkluderande verksamhet där delaktighet är grundläggande. För att möjliggöra barns delaktighet behöver pedagoger försöka förstå barn utifrån deras eget perspektiv vilket kan innebära att beakta barns rätt att bli respekterade för vad de vill säga (Qvarsell, 2016; Sheridan & Pramling Samuelsson, 2016). Det handlar om att skapa de bästa förutsättningar för alla barns lärande och utveckling i förskolans lärmiljö vilket kräver kunskap om barns utveckling och kännedom om enskilda barns svårigheter och resurser i verksamheten (Björk-Åkesson, 2014). Vidare anser författarna att specialpedagogik i förskolan behöver utgå från ett förbyggande arbete med anpassningar av förskolans lärmiljö utifrån barns olika behov med tidig intervention och omfattar barns hälsa, lärande och utveckling. Följaktligen är kartläggningen av barn och förskolans resurser viktiga för att kunna tillgodose barns behov samt synliggöra hur verksamheten möjliggör för att tillvarata och uppmärksamma alla i förskolan. Specialpedagogens profession och dess kunskap är nödvändig för att alla barn ska få en trygg omsorg med stimulans till utveckling och lärande samt integrera åtgärder som behövs i den vardagliga verksamheten (a.a.).
Förskolans nya reviderade läroplan (SKOLFS 1998/16) sätter press på pedagogerna hur de utformar och möjliggör lärsituationer samt lärmiljöer. När det gäller planerade lärsituationer är det följaktligen viktigt att de val pedagogerna gör är genomtänkta och medvetna för att gynna varje barns lärande och utveckling. Det gäller att ha kunskap om barns förmågor och färdigheter och de krav som omgivningen ställer för att undvika problemskapande beteende hos barn men å andra sidan ställer även den fria leken krav på förmågor och färdigheter som kan vara utmanande för vissa barn. Alla barn är olika och variation i form av olika aktiviteter är grundläggande för att varje barn ska få möjlighet att utveckla sina förmågor och färdigheter (Edefelt, 2015).
Lärande och utveckling
Regeringen gav 2013-11-21 (U2013/6845/S) Skolverket i uppdrag att förtydliga förskolans uppdrag (Skolverket, 2016) med avsikt att öka kvalitet i förskolan. Planen har lämnats som förslag och forskare har arbetat igenom texten samt lämnat synpunkter att revidera begreppet utveckling och lärande mot lärande och utveckling. Detta med anledning till att lärande kommer före utveckling samt att en granskning och förändring i skollagen (SFS 2010:800) verkar bli aktuellt. FN:s barnkonvention artikel 28 understryker rätten till utbildning för alla barn med insatser för att tillförsäkra en organisation där alla behandlas utifrån mänskliga rättigheter (Förenta nationerna [FN], 2009). “Alla barn är unika – men lika när det gäller rätten till likvärdiga möjligheter till lärande och kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar.
Förskolan [...] har ansvar för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla barn”
(Specialpedagogiska myndigheten [SPSM], 2016:17). I Skollagen (2010:800) betonas vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera förändring av särskilt stöd som grund för verksamhetens kvalitet för att kunna anpassa verksamheten till barns behov. Förskolan är första steget för barns livslånga lärande där arbetet ska omfatta lärande och utveckling med beaktande av barns olikheter och deras förutsättningar samt att den fysiska och sociala lärmiljön anpassas utifrån barnens intresse (Sandall, Schwartz & Gauvreau, 2016; Skollagen 2010:800;
Skolverket, 2016). Därav är det av stor vikt att pedagogerna i verksamheten tar ansvar för att
7
arbeta utifrån styrdokumenten samt att förutsättningar ges på organisationsnivå.
Skolinspektionens uppdrag är att granska förskolors kvalitet och de har under två år besökt 82 förskolor där resultatet visar att barn ges möjlighet till lärande och utveckling men att planerat kunskapande utifrån förskolans mål var mer sällsynt. Vidare påvisas att i nästan hälften av de inspekterade förskolorna arbetade man mindre medvetet med att ta tillvara på barnens nyfikenhet och erfarenheter i verksamheten för att stimulera deras lust att lära vilket öppnar upp till kommunikation och ger en uppfattning av barnets förståelse (Skolinspektionen, 2016).
Synsätt gällande olikheter
Samhällsnivå
Vi lever i ett samhälle som strävar mot solidaritet och medmänsklighet där varje människa är accepterad för den man är. Säfström (2015) menar dock att vi har långt kvar eftersom det förekommer kränkande behandling samt klassificering av människor utifrån bland annat funktionsnedsättning. Helldin (2010) belyser att arbetet kring jämlikhet måste börja på samhällsnivå genom ett brett perspektiv för att skapa förståelse för olikheter vilket även Fischbein och Österberg (2004) diskuterar. Författarna lyfter vikten av gemensamt arbete i samhället för en ökad förståelse och acceptans i skolan vilket också kan kopplas till förskolan.
Ett samhälle med individualistisk syn, det vill säga där man går från samhörighet till enskilt tänkande bidrar till minskad gemenskap och förståelse. I rapport 270 från Skolverket (2005) lyfts problematiken gällande samhällets syn kring olikheter och avvikelser. För att barn med funktionsnedsättning ska få tillträde och uppleva delaktighet i samhällslivet belyses i rapporten vikten av samhället och kommunens ansvar och förmåga att möta olika behov hos barn med funktionshinder. Skolan och förskolan ska arbeta inkluderande där alla barn ska kunna delta oavsett funktionsnedsättning vilket försvåras då det många gånger utifrån politiska beslut krävs en diagnos för att barnet ska få det stöd hen har rätt till. “Segregerade lösningar kan vara ett hinder för delaktighet och jämlikhet och fördröja utvecklingen av ett samhälle där alla har samma möjligheter att delta på egna villkor” (Haug, citerat i Skolverket, 2005:46). Normell (2002) menar att vi lever i ett reflexivt samhälle där människan lätt kan omvärdera sina föreställningar och där påverkan är stor vilket kräver en hög självkännedom. Författaren menar vidare att det är av stor vikt med en god självkännedom om vem man är i relation till andra och sig själv för ett professionellt förhållningssätt där man är en förebild gällande synsätt gällande olikheter.
Organisation-, grupp- och individnivå
Gerrbo (2012) menar att redan på 1600-talet förespråkades att skolans arbete måste på organisationsnivå möta elevers olikheter. Pedagogerna är viktiga förebilder för barnen och ska
“visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet”
(SKOLFS 98/16:10). Enligt Skollagen (2010:800) är förskolans uppdrag bland annat att arbeta för att ge barnen verktyg till att bli bra medborgare, få kunskap gällande mänskliga rättigheter och att vara goda medmänniskor vilket förutsätter att pedagogerna har kunskap om olikheter och ett förhållningssätt som visar på styrkan av mångfald. Tallberg Broman, Vallberg Roth,
8
Palla och Persson (2015) diskuterar vikten av vilken kunskap pedagogerna har samt hur de talar om barns olikheter har stor betydelse för barns sociala medverkan, delaktighet och inkludering.
Barn som utmanar och framkallar funderingar hos pedagoger framställs ofta som objekt vilket kategoriserar barn i olika grupper med konsekvensen att inkludering försvåras. Det tycks vara viktigt i många verksamheter att precisera vem som anses vara i behov av stöd där barnet ses som problembärare istället för att se till miljön och dess svårigheter. Förskolans styrdokument lägger stor vikt vid arbetet kring delaktighet i verksamheten samt vikten av pedagogernas förhållningssätt vilket gör det anmärkningsvärt att man gått mer mot sökandet av problematiken hos barnet de senaste decennierna (Hjörne & Säljö, 2008). Helldin (2010) menar att fokus bör läggas på lärarens sätt att tala om olikheter och deras arbete kring attityder och värdegrundsfrågor vilket även kan gälla pedagoger i förskolans verksamhet. Pedagogers kunskap om barns olikheter är avgörande för en inkluderande verksamhet och kompetensen behöver stärkas (Skolverket, 2006).
Samspel
Askland och Sataøen (2003) påtalar att samspelet ses som den viktigaste förutsättningen för individuell utveckling och att interaktionerna mellan barn och miljö är centrala eftersom de förutsätter och påverkar varandra. Hautaniemi (2015) beskriver vikten av dialektiska förhållanden där barnet upplever välbefinnande i ett tillfredsställande samspel med andra vilket skapar en meningsfull erfarenhet som har betydelse för framtida lärande. Lärande är en interaktiv process där lärare behöver vara medvetna om och förstå hur deras sätt att agera, bemöta samt hur deras metoder och beteenden påverkar barnets möjlighet att lära (Nuthall, 2004). Författaren betonar vidare att det är betydelsefullt att förstå barnens lärstil och anpassa sin pedagogik som samspelar med barnens lärprocesser. Det sociala samspelet har en avgörande betydelse för barns engagemang och forskningsresultat visar att lärarens förväntningar samt deras bemötande påverkas av omedvetna tankar och handlingar vilket får konsekvenser för enskilda barns lärande enligt Jobér (2015). Tallberg Broman et al. (2015) lyfter fram betydelsen av pedagogers sätt att organisera verksamhetens miljö för barns lärande samt framhåller deras ansvar att i interaktion med barn skapa en utmanande miljö som kan leda till meningsfulla sammanhang där barnens lek och lärande integreras. Den sociala, pedagogiska och fysiska miljön skapar förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö för barn eftersom lärandet sker i en relationell process där kunskapen och förutsättningar för lärande ömsesidigt samspelar med varandra (Specialpedagogiska skolmyndigheten, [SPSM], 2016). Det är viktigt att vara medveten om de svårigheter som skolan kan skapa för barn och att lärarens sätt att agera behöver synliggöras i sammanhanget eftersom relationen mellan lärare och barn kan vara en del av problematiken enligt Hjörne och Säljö (2008) vilket även kan omsättas till förskolans verksamhet. Pedagoger behöver kunskap om barn i relation till sin verksamhet för att genomföra de anpassningar och åtgärder som krävs gällande lärmiljöns tillgänglighet utifrån alla barns olika behov vilket innebär att arbeta fram lösningar gällande organisations-, grupp- och individnivå (SPSM, 2016).
9
Building Blocks ramverk
Building Blocks är ett evidensbaserat ramverk och grundar sig på den ursprungliga forskningen om Building Blocks vid The Early Childhood Research Institute on Inclusion (ECRII) of the University of North Carolina. Forskningen startades 1965 av Samuel L. Odom i samarbete med flera forskare i USA där syftet var att finna strategier och interventioner som kan vara till hjälp för pedagoger att stödja barn i behov av stöd i sitt lärande. Forskningens datainsamling och analys pågick under fem år i samarbete med forskare i olika länder och regioner i USA för att säkerställa studiens etniska och kulturella mångfald bland amerikanska barn. Med en evidensbaserad metod genomfördes flera mindre studier med användning av blandade forskningsmetoder för att utvärdera de interventioner som gjorts (Sandall & Schwartz, 2008).
Under senaste åren har användningen av evidensbaserad praktik ökat i syfte att arbeta fram metoder som fungerar för barn i behov av stöd. Med den mångfald av teorier och empiriskt material som finns om barns tidiga utveckling är avsikten att vägleda pedagoger i att finna de bästa metoder för alla barns delaktighet i verksamheten utifrån barns olika behov och förutsättningar. Evidensbaserad praktik är ett område som behöver mer forskning för att säkerställa att en viss intervention fungerar och under vilka villkor samt för vem (Reichow, 2016). Även i Skollagen påpekas vikten av att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen [SFSR], 2010:800, 1 kap. 5§).
Building Blocks syfte är att stödja pedagoger i sitt arbete genom att möjliggöra en tillgänglig och inkluderande verksamhet för alla barn oavsett behov av stöd med målsättning att lära och utvecklas (Sandall & Schwartz, 2008). I Barnkonventionen (FN, 2009) fastställs att alla barn oberoende ålder har lika rätt till särskilt stöd, omvårdnad och utveckling oavsett etnicitet, religion, kultur och funktionshinder samt att barnet bör förberedas inför ett självständigt liv i samhället. Pedagoger behöver anpassa lärmiljön utifrån barns intresse och genom lek, interaktion och social gemenskap åstadkomma delaktighet för alla barn som även Skollagen betonar vikten av att:
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. (SFS, 2010:800; 8 kap., 2§)
Ramverkets metoder och strategier stödjer pedagoger att möta barns olika behov att delta, lära och utvecklas tillsammans i förskolans lärmiljö och utgår från fyra nivåer samt åtta strategier för att vägleda pedagoger i arbetet med inkludering av vardagliga situationer (Sandall &
Schwartz. 2008).
10
Building Blocks ramverk bygger enligt Sandall och Schwartz (2008) på 4 nivåer som vi har översatt till svenska och benämner dem:
1. Kvalitativ förskoleverksamhet/High-quality early childhood program - uppfyller principer för verksamhetsutveckling.
2. Anpassningar i verksamheten utifrån styrdokument/Curriculum modifications and adaptations - med användning av kvalitetsskattningsformulär får pedagogerna stöd att identifiera, planera och genomföra nödvändiga förändringar som gynnar delaktighet och lärande.
3. Inbäddade lärmiljöer/Embedded learning opportunities - lägger fokus på att bädda in planerade aktiviteter i en förändrad lärmiljö eller material för att underlätta eller maximera ett barns deltagande i planerade aktiviteter, interaktion och rutiner.
4. Individuella stödstrategier/Explicit child-focused instructional strategies - fokus läggs på ett unikt lärandemål och kräver systematiska och intensiva insatser.
Den tredje nivån stödjer sig på följande 8 strategiområden:
1. Stöd i lärmiljön/Enviromental support - handlar om att tydliggöra lärmiljön för en inkluderande verksamhet.
2. Materialanpassning/Materials adaptation - anpassa materialet så att barnet kan delta så självständigt som möjligt.
3. Aktivitetsförenkling/Activity simplification - anpassa aktiviteter för alla barn i verksamheten, bryter ner i mindre delar för att korta ner för långa instruktioner till flera moment.
4. Barns intressen/Child preferences - skapa möjligheter utifrån barnens intressen om ett barn inte tar fördel av det som erbjuds i förskolan.
5. Stödmaterial/hjälpmaterial/Special equipment - som ökar barnets nivå av delaktighet.
6. Vuxenstöd/Adult support - vägleda för att stödja barnet i aktiviteter och rutiner för delaktighet och lärande.
7. Kamratstöd/Peer support - dra fördel av kamrater som kunniga vägledare.
8. Medvetet osynligt stöd/Invisible support - målmedvetet arrangemang av naturligt förekommande situationer.
Uppsatsens bakgrund med historik och trender, perspektivval, specialpedagogik, lärande och utveckling, synsätt och samspel samt Building Blocks ramverk utgör grunden i denna studie genom att ge en djupare förståelse samt vidga perspektivet utifrån studiens syfte och frågeställningar vilket även nästkommande del, tidigare forskning, bidrar med.
11
Tidigare forskning
Här presenteras tidigare forskning med avsikt att ge en inblick i vilken kunskap som finns om uppsatsens problemområde gällande synsätt och kompetens angående olikheter, delaktighet och kvalité samt systematiska metoder utifrån organisations-, grupp- och individnivå.
Synsätt och kompetens kring olikheter
Graham och Harwood (2011) resonerar att det kan vara svårt att komma bort från att kategorisera eller diagnostisera barn i skolan, särskilt vid utmanande beteende. Fallstudien som utförts på 13 skolor visar att villkor för delaktighet är som mest kraftfullt genom ett ändrat synsätt och förändrade attityder kring olikheter på organisations-, grupp- och individnivå. När hela verksamheten genomsyras av en inkluderande syn och allas behov tillgodoses i ordinarie grupp skapas ökad trivsel vilket även kan omsättas till förskolans verksamheter. I studien visas att barn behöver engagerade pedagoger som vägleder i vardagliga situationer för att överbrygga olikheter. Detta kan förstås som att vuxna sätter normen med sina attityder och förhållningssätt som får betydelse för vilket perspektiv pedagogerna intar och påverkar möjligheten till inkludering. Författarna påvisar vidare att när engagerade pedagoger är med barnen och vägleder dem kring lekregler och samspel skapas förutsättningar för barnen att använda denna kunskap i andra situationer.
Lundqvist, Allodi Westling och Siljehag (2015) visar i sin kvalitativa longitudinella fallstudie av 65 verksamheter med 56 deltagande barn utförda i förskola, förskoleklass, årskurs 1 och fritids att förskoleklasser ofta har separerad undervisning för barn i behov av stöd vilket också är en form av kategorisering medan förskolan erbjuder stöd i en inkluderande verksamhet.
Segregerad undervisning för barn i behov av stöd tycks hindra delaktighet och inkludering eftersom det försvårar möjligheten till möten i gemensamma sammanhang mellan barn med och utan behov av stöd. Författarna menar att i förhållande till skolan arbetar förskolan mer för alla barns möjlighet till delaktighet men det förekommer dock även där stora skillnader.
Författarna anser att ett systematiskt samarbete mellan förskolan, förskoleklass, fritidshemmen och skolan skulle kunna göra det möjligt att utbyta erfarenheter och underlätta ömsesidigt lärande gällande en inkluderande verksamhet, stöd och integrerande aktiviteter. En tolkning utifrån studierna kan vara att det behövs ett öppet synsätt och större förståelse gällande olikheter.
I en studie av Renblad och Brodin (2012) med fyra förskolechefer som bygger på fokusgruppsintervjuer framkom att pedagogers kompetens har betydelse för kvalitetsarbetet i förskolan. Forskarna belyser att det är verksamheten som ska bedömas men för att kunna bedöma verksamheten måste man utvärdera barnets lärande och utveckling i relation till verksamheten. De diskuterar att pedagogernas kompetens är nödvändig för att se enskilda barn i relation till verksamheten eftersom det är en förutsättning för att ge barn det stöd de behöver utan att kategorisera vilket kan vara komplicerat och motsägelsefullt. I ljuset av detta kan
12
begreppet kompetens förstås både utifrån kunskap och erfarenhet där en kombination av båda kan tänkas vara det bästa.
Delaktighet för kvalité
Castro, Granlund och Almqvist (2017) fokuserar i sin observationsstudie med 55 deltagande svenska förskolor på förhållandet mellan förskolans kvalité och barns engagemang och menar att engagemang hos barn är ett tecken på trivsel och gott hälsotillstånd. Studien fokuserade bland annat på emotionellt stöd, om det visas respekt eller förakt, om det finns lyhördhet och lösningsinriktat fokus, flexibilitet gällande den andres perspektiv samt att material är anpassat efter barnens intressen som grund till engagemang och deltagande. Resultatet visar att känslomässigt stöd i form av lyhörda pedagoger som visar respekt har betydelse för engagemang hos barnen. Sandall et al. (2016) påvisar i sin evidensbaserade studie från USA att kvalitet i förskolans verksamhet är relaterad till lärande och utveckling. En inkluderad verksamhet som är anpassad utifrån barns intresse och behov där ett medvetet arbete genom planerade strategier och förändringar möjliggör barns delaktighet i den fysiska och sociala lärmiljön. I en enkät- och intervjustudie i Nordamerika med 129 föräldrar till barn med och utan utvecklingsstörning och förseningar resonerar även Benjamin, Lucas-Thompson, Little, Davies och Khetani (2017) om barns deltagande i förskolans aktiviteter och menar att delaktighet är en betydelsefull faktor för inkludering. Det är viktigt att skapa möjligheter till sociala sammanhang som främjar barns deltagande och samspel.
Jansson (2001) fann i sin observationsstudie av blinda och seende förskolebarn i leksituationer att det är nödvändigt att dela kommunikationssätt, normer för interaktion och gemensamma erfarenheter för att kunna se mångfald som en tillgång. Resultatet visar att det snarare är skillnader i barns sätt att samspela än deras funktionsnedsättning som skapar svårigheter, det är deltagarnas begränsade förmåga att förhandla som kan leda till hårda diskussioner eller avbruten interaktionen vilket paradoxalt nog motverkar en samhörighet präglad av jämlikhet och delaktighet.
Systematiska metoder utifrån organisations-, grupp- och individnivå
I det longitudinella forskningsprojektet av Ainscow, Dyson, Goldrick och West (2012) vid universitet i Cambridge har forskarna granskat och analyserat ett antal studier under en period av 20 år där flera skolor deltog. Syftet med undersökningen var att utveckla metoder för skolformer som är effektiva och fungerar för alla barn. Att skapa en inkluderande verksamhet börjar med den egna organisationen där samarbetsförmåga är nödvändig. Ett tydligt ledarskap och ett bredare perspektiv med gemensam syn och ansvar på alla plan förbättrar organisationen och höjer kvalitén.
Ramverket Building Blocks syftar till att alla barn och barn i behov av stöd ska inkluderas i gruppen med syfte att barn utvecklas utifrån sina förutsättningar. Sandall et al. (2016) visar i sin studie av evidensbaserad praktik att ramverkets metoder och strategier hjälper pedagoger
13
att möta barns olika behov för att delta, lära och utvecklas tillsammans. Pedagogerna ska anpassa förskolans verksamhet utifrån barns intresse och genom lek samt socialt samspel skapa möjligheter till delaktighet och en inkluderande lärmiljö för alla. Båda studierna påtalar vikten av användbara metoder på organisations-, grupp- och individnivå för att möjliggöra för alla barn att delta utifrån deras förutsättningar och behov.
I dessa nationella och internationella studier framkommer tydligt att pedagogers engagemang och förhållningssätt samt skapande av sociala sammanhang är betydelsefullt för barns delaktighet och inkludering.
14
Metod
Under denna del av studien beskrivs den ansats och de metoder som använts i undersökningen vilket är kvalitativ och kvantitativ metodansats. Vidare ges en kort presentation av aktionsforskning som ansats, pilotstudie, studiens deltagare/urval, genomförande, samtalen samt enkäter. Slutligen redogörs för mix-metod och korsanalys under fallstudiens del.
Både en kvalitativ och kvantitativ metodansats har valts för att få svar på studiens syfte. En kvalitativ metod har använts för insamling av det empiriska materialet i form av vägledande samtal som med stöd av teorier har tolkats samt analyserats för att ge större förståelse av deltagarnas förklaring av verkligheten i deras verksamheter. Den kvantitativa metodens utgångspunkt syftar till att ge en bild av olika faser i processen såsom användning, bearbetning och analys av data för att uppnå resultat (Bryman, 2013). Studien utvärdering var kvantitativ i form av enkäter som pedagogerna svarade enskilt på.
Aktionsforskning
För att få svar på studiens syfte och frågeställning tillämpades aktionsforskningsansats som kännetecknas av ett samarbete mellan oss uppsatsskrivare och pedagoger där pedagoger med kunskap om sin verksamhet är lämpade för ett utvecklings- eller förändringsarbete (Rönnerman, 2016). Arbetet på avdelningarna har skett i växelverkan genom reflekterande, systematiska samtal mellan oss uppsatsskrivare och pedagogerna för att öka förståelsen av verksamheten i syfte att utveckla den och att med en specialpedagogisk vetenskaplig kritisk blick granska densamma. Processen har karaktäriserats av att planera, agera, observera och reflektera tillsammans vilket Rönnerman (2016) beskriver som en återkommande spiralrörelse som för arbetet om den egna praktiken framåt. Efter första samtalet kartlade pedagogerna sin verksamhet med vägledning av Building Blocks kvalitetsskattningsformulär som de nästkommande träff samtalade om samt bestämde vilken förändring som de skulle genomföra.
Vid de följande samtalen reflekterade och diskuterade pedagogerna över den förändring de utfört mellan samtalsträffarna såsom förändringar i lärmiljön, att tillföra bildstöd och stödtecken samt vad de har observerat för att därefter i gruppen komma fram till hur förändringsprocessen ska fortskrida. Genom aktionsforskning kan pedagoger bli mer medvetna gällande sitt förhållningssätt och sin verksamhet enligt Rönnerman (2016). Studien har präglats av ett utforskande och prövande som att exempelvis arbeta i mindre gruppsammanhang där förloppet i aktionsforskningens delar har kompletterats av ramverket Building Blocks strategier som pedagogerna i en cirkulär process har undersökt och utvärderat i sin praktik.
Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes tre månader innan fallstudien för att pröva och försäkra oss om frågorna i ramverket Building Blocks frågeformulär Förskolekvalité - Bedömningsformulär (bilaga 1) var användbara i den svenska förskolekontext för att tydliggöra materialet inför
15
kommande studie vilket Bryman (2013) beskriver. Formuläret översattes med envägsöversättning vilket innebär att enbart översätta från engelska till svenska som introducerades för sju pedagoger på tre olika förskolor som fyllde i formuläret. Det översatta formuläret användes för att ta reda på om de svarande tolkar innehållet i dokumentet på avsett sätt (Ejlertsson, 2014). I pilotstudien gjordes ett medvetet urval av deltagare utifrån studiens syfte och frågeställning och vi valde pedagoger yrkesverksamma inom förskolan. Med utgångspunkt i Building Blocks Förskolekvalité - Bedömningsformulär fördes ett samtal med pedagoger på de tre förskolorna vilket resulterade i mindre korrigeringar i dokumentet utifrån gemensamma reflektioner. De justeringar som gjordes var att ändra namnet från Förskolekvalité - Bedömningsformulär till Kvalitetsskattning (bilaga 2) och att ändra svarsalternativen från “vet inte” till “osäker” samt att korrigera översättningen för att bättre passa i den svenska förskolan.
Studiens deltagare och urval
Studien har genomförts på tre avdelningar i olika städer i Sverige och på varje avdelning deltog en samtalsgrupp bestående av tre pedagoger vid fem samtalstillfällen. Studiens deltagare har olika professioner med olika förkunskaper samt erfarenheter. Avdelningarnas namn är fingerade och benämns som Blå, Röd och Grön. Till alla tre avdelningar gavs en kort information om studiens syfte och materialet och på avdelning Blå och Röd var det ett flertal pedagoger som fick informationen och därefter valdes vilka som skulle delta i samtalsgrupperna. Tre olika missivbrev utformades och delades ut till förskolecheferna (bilaga 3), pedagogerna (bilaga 4) och vårdnadshavarna (bilaga 5) på den aktuella avdelningen med information om studiens syfte och upplägg, forskningsnätverket ILTI, vilka som utför studien samt forskningsetiska principer. Missivbreven delades ut eller mejlades två veckor innan studiens start i syfte att informera alla berörda samt att ge dem möjlighet att samtycka eller avböja sitt deltagande i studien.
Sammanlagt ingick 59 barn i studien fördelade på tre avdelningar i åldrarna 1,5 till 5 år och i samtliga tre barngrupper fanns barn med funktionsnedsättning. Samtalen pågick under fem veckor med ett samtal per vecka som varade drygt en timme per tillfälle.
0 10 20 30 40 50 60
Avdelning Blå Avdelning Röd Avdelning Grön Totalt
3 3 3
9
21 19 19
59
5 5 5
15
Studiens deltagare och samtal
Deltagande pedagoger Antal barn Antal samtal
16
Sammanlagt delades 74 missivbrev ut varav tre till rektorer, 12 riktade till pedagoger och 59 brev var till vårdnadshavare vars barn gick på de utvalda avdelningarna. Alla gav sitt medgivande till studien.
Genomförande
Studien baseras på att vi tre uppsatsskrivare var delaktiga på varsin avdelning och genomförde fem samtal med tre samtalsgrupper där tre pedagoger deltog i varje grupp. Loggbok fördes efter varje samtalsträff som vi delgav varandra och vi diskuterade inför nästkommande samtal för att säkerställa en likvärdig process på alla tre avdelningarna. Under dessa samtal introducerades ramverket Building Blocks som utgjorde grunden för förändringsarbetet i verksamheterna. I samtalen fick pedagoger vägledning av oss uppsatsskrivare i sin skattning av sin verksamhet samt deras arbetssätt utifrån materialet. Building Blocks har i samtalen kritiskt granskats av pedagogerna samt oss uppsatsskrivare för att utreda om materialet passar för implementering i den svenska förskolan. Samtalen har spelats in och sammanfattats och de utvalda citaten har transkriberats för att säkerställa att informationen blir mer fullständig samt för att möjliggöra en större närvaro i dialogen vilket tydligare synliggör pedagogers budskap (Bjørndal, 2005;
Bryman, 2013).
0 10 20 30 40 50 60
Avdelning Blå Avdelning Röd Avdelning Grön Totalt
1 1 5 1 1 4 1 1 3 3 3
12
5 4 3
12
21 19 19
59
21 19 19
59
Missivbrev
Antal utskickade missivbrev till rektorer Antal medgivande från rektorer Antal utskickade missivbrev till pedagoger Antal medgivande från pedagoger Antal utskickade missivbrev till vårdnadshavare Antal medgivande från vårdnadshavare
17
Samtalen
Under drygt en månad genomfördes fem samtal på tre förskolor med sammanlagt nio pedagoger. På första samtalsträffen fick pedagogerna information om uppsatsens syfte, aktionsforskning och ramverket Building Blocks. Vi visade Building Blocks fyra nivåer och de åtta strategiområden som har översatts för att konkretisera materialet.
Formuläret Kvalitetsskattning presenterades och gavs till pedagogerna för att bearbetas till träff två. Pedagogerna fick information om aktionsforskningens syfte och metod samt ombads att läsa första kapitlet ur Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt av Rönnerman (2016). Pedagogerna uppmuntrades att föra loggbok för att reflektera och synliggöra tankar och funderingar under processen (Rönnerman, 2016). Vid andra samtalet bearbetades kvalitetsskattningsformuläret med stöd av formuläret Avdelningens förbättringskriterier (bilaga 6). I det samtalet bestämdes ett förändringsområde som pedagogerna skulle bearbeta till samtalsträff tre. Det tredje och fjärde samtalet hade liknande upplägg där pedagogerna med oss uppsatsskrivare som vägledare i samtalet reflekterade och diskuterade i gruppen hur den veckans förändringsarbete hade implementerats samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna hade erfarit under veckans förändringsarbete. På femte samtalet utvärderades arbetet och dess betydelse för verksamheten innan pedagogerna avslutningsvis genomförde en enkätutvärdering via Google formulär.
Sättet att samtala har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv vilket innebär att fokus riktas mot relationer mellan människor vilket är en bra utgångspunkt i samtal där människor arbetar nära varandra i grupper (Gjems, 1997). Utifrån det perspektivet har vårt sätt att förstå ramverket Building Blocks haft betydelse för hur vi har presenterat materialet i dialog med pedagogerna vilket har påverkat deras förståelse av ramverket samt de förändringar som genomfördes i verksamheten.
Enkäter
Enkäten som metod har fördelen att informationen är registrerad i skriftlig form när deltagarna lämnar sina svar vilket ger en större möjlighet att samla in mer precis information (Bjørndal, 2005). I granskningen av Building Blocks valde vi att använda enkät som utvärderingsmetod för att inhämta pedagogernas synpunkter (bilaga 7). Utifrån studiens syfte och frågeställningar samt förslag från projektledare för ILTI-nätverket har vi formulerat 14 frågor genom
18
operationalisering vilket enligt Ejlertsson (2014) är att ta reda på vad som ska mätas genom att bryta ner frågeområden. I enkäten har vi till större delen använt oss av slutna frågor med möjlighet att rangordna och ett fåtal öppna frågor där respondenten förväntas skriva egen text (Ejlertsson, 2014). Vi har redovisat det interna bortfallet som avser svarsbortfallet på enstaka frågor i enkäten. Alla pedagoger svarade individuellt på frågor via ett elektroniskt Google formulär gällande ramverkets användbarhet utifrån de fem samtalstillfällen, eventuellt önskade förändringar av materialet samt om de vill fortsätta arbeta utifrån ramverket. Vi har skapat enkäten i Google formulär där pedagogerna garanterades anonymitet och att svaren behandlades konfidentiellt.
Fallstudie
Undersökningen är en studie med kvalitativa inslag för att granska om ramverket Building Blocks är användbart i den svenska förskolans organisation (Bryman, 2013). Fallstudiemetoden valdes utifrån ett intresse för att förstå en företeelse på ett helhetstänkande sätt (Merriam, 1994).
Utifrån ett gemensamt syfte har en analys av insamlade data på de tre parallella fallstudierna gjorts och användes för att se mönster samt utforma olika tema (Rienecker & Jörgensen, 2015). Uppsatsskrivarna har under arbetets process tagit hand om sin del med ett ständigt samarbete och informationsutbyte. Fallstudie som metod kräver en mer detaljerad beskrivning för att få en bättre bild av kontexten som ska analyseras. Det är följaktligen nödvändigt att använda olika metoder för datainsamling av empiriskt material som exempelvis enkäter för att komplettera den kvantitativa studien med avsikt att ge en så trovärdig och korrekt bild som möjligt av det som ska studeras (Eriksson, 2014). I de tre fallen var tre förskolor i tre olika kommuner i Sverige representerade.
Mixmetod
Mixmetod är ett uttryck för en kortare variant av en ”flermetodsforskning” som innebär en kombination av både kvalitativ och kvantitativ metod vilket används allt oftare inom forskning.
Det är en mix av två olika metoder som integreras och används inom samma undersökning med syfte att få ett innehållsrikt och upplysande resultat. I studien valdes kvalitativa metoder såsom vägledande samtal och analys empirisk datainsamling som kompletterades med en kvantitativ metod i form av enkäter för att finna mönster och utforma teman.
Korsanalys
Merriam (1994) belyser att genom jämförelser av olika fall och miljöer kan det skapas en mer genomgripande generalisering utifrån ett resultat eller en förklaring vilket samtidigt kan konkretisera under vilka förutsättningar just detta resultat kommer att uppträda. I studien genomfördes en jämförelse och abstraktion av varje fall och miljö i syfte att finna processer som är återkommande i de olika miljöerna. Detta kan möjliggöra jämförelse av skillnader och likheter av datainsamling vilket kan skapa förutsättningar till kategorisering för att förstå informationen som insamlades (a.a.) Informationen av de tre fallstudiernas datainsamling analyserades och varje enskilt fall presenteras kort. Första steget i analysen av det empiriska
19
materialet utfördes när varje uppsatsskrivare på sin hemort förde loggbok och sammanfattade alla fem samtalen för att i nästa steg gemensamt analysera, kategorisera och tematisera materialet. I anslutning till genomförda samtal förde vi uppsatsskrivare loggbok i syfte att systematiskt skapa djupare förståelse av varje samtal vilket gjordes genom skriftlig reflektion för att lättare kunna diskutera tillsammans med avsikt att upptäcka mönster och teman från varje arbetsgrupp såsom Rönnerman (2016) påpekar. Under hela aktionsforskningsprocessens olika steg gjordes reflektioner gällande varje fallstudie med utgångspunkt i de planerade och genomförda aktiviteterna utifrån uppsatsen syfte. För att få en förståelse för praktiken och utvecklingen på de tre avdelningarna i sina olika sammanhang diskuterades, tolkades och analyserades det empiriska materialet av samtalen och enkäten. Syftet var att finna skillnader och likheter mellan avdelningarnas arbetsprocess med stöd av litteratur och teorier och detta har genererat våra utvalda teman: Vägledande samtal och Anpassningar för alla barn och varje barn.
Validitet/Trovärdighet/Reliabilitet
En tydlig beskrivning av undersökningens hela process har utförts med avsikten att återskapa en så stor trovärdig verklighet som möjligt. Flera metoder har tillämpats såsom gruppsamtal för insamling av empiriska data och enkät för att säkerställa en större validitet och bidra till ett rikare resultat gällande studiens syfte och frågeställning. Stor vikt har lagts vid urval av informanter genom att deltagarna är verksamma inom förskolan och har uttryckt sitt intresse att delta samt signalerat öppenhet att utvecklas i sin profession. Varje fas i undersökningen från problemformulering, syfte, frågeställningar, teoretiska utgångspunkter till analys av data har vi uppsatsskrivare kontinuerligt diskuterat, tolkat och granskat arbetet. Genom hela processen har ytterligare granskning skett i form av handledning av lärare på Specialpedagogiska institutionen. I egenskap av vår profession som förskollärare med erfarenhet inom verksamhetsområdet som undersöks har vår förförståelse haft betydelse för hur vi har tolkat och förstått resultaten. Vår intention har varit att arbetet ska präglas av en medvetenhet med fokus på objektivitet för att undvika att våra egna uppfattningar inverkar på studiens genomförande och slutsatserna såsom Fejes och Thornberg (2015) belyser.
20
Forskningsetiska aspekter
Syfte med undersökningen är att kunna bidra med ny kunskap om ett material med utgångspunkt i specialpedagogiska situationer genom att granska det evidensbaserade ramverket Building Blocks i den svenska förskolan. Studien kräver tillgång till fältet med informanter i befintliga verksamheter och det är av stor vikt att skydda informanternas integritet och uppfylla individskyddskravet med utgångspunkt för forskningsetiska överväganden (Vetenskapsrådet, 2017). I studien har samtal i grupp med pedagogerna använts som metod för insamling av empiriska data. De fyra huvudprinciperna för informanternas integritet benämns som informationskrav med syfte att informera deltagarna om studiens olika delar samt att studien är frivillig och kan avbrytas närhelst under processen Både muntlig och skriftlig information lämnades till informanterna i studien i form av missivbrev som mejlades till förskolechefer, pedagoger och vårdnadshavare innan samtycket inhämtades. Informanterna har fått övergripande information om studiens syfte och om specialpedagogiska institutionen som forskningshuvudman. Konfidentialitetskravet garanterar att inga namn på pedagoger, förskolor eller städer namnges och i studien används fingerade namn. Enbart vi uppsatsskrivare har tillgång till studiens insamlade data som kommer att raderas efter uppsatsens färdigställande.
Med styrkan av nyttjandekrav ska materialet enbart användas i detta sammanhang och endast för undersökningens syfte. Samtliga har frivilligt lämnat samtycke till undersökningen.
(Vetenskapsrådet, 2017). Vi har skapat enkäten i Google formulär där svaren behandlas konfidentiellt vilket innebär utan identitetsuppgifter.
21
Resultat
Följande del i denna studie presenterar resultatet genom en fallbeskrivning av de tre avdelningarna Blå, Röd och Gröns kvalitetsskattning vilket utgår från varje pedagogs skattning av verksamheten i följd av samtalsgruppens val av förändringsområde. Vidare presenteras varje avdelnings fem samtal med oss uppsatsskrivare och ett resultat av enkätfrågorna vilket analyseras genom våra kommentarer, reflektion och tolkningar. Resultatet avslutas med en korsanalys av avdelningarnas samtal, skattningar och enkätsvar. Vi uppsatsskrivare har på respektive avdelning intagit en vägledande roll i samtalen och benämns i kommande text som uppsatsskrivare B (Blå), R (Röd) och G (Grön). Avdelning förkortas vid flera tillfällen i resultatdelen med avd. I kommande del används begreppet TAKK vid flera tillfällen vilket innebär tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.
Pedagogernas kvalitetsskattning
Tabellen visar hur varje enskild pedagog skattade sin verksamhet utifrån Building Blocks dokument Kvalitetsskattning vilket är första momentet i ramverkets process. Vid de kriterierna pedagogerna kryssat Nej eller Osäker fanns ett behov av att arbeta utifrån Building Blocks ramverk. I varje samtalsgrupp diskuterades med stöd av uppsatsskrivaren vilket kriterie som skulle prioriteras att börja arbeta utifrån.
Kriterier Ped.1
Blå
Ped.2 Blå
Ped.3 Blå
Ped.4 Röd
Ped.5 Röd
Ped.6 Röd
Ped.7 Grön
Ped.8 Grön
Ped.9 Grön 1. Tillbringar barnen mest av sin
tid i lek och aktivitet med andra barn och material?
Ja Osäker Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej
2. Erbjuds barnen olika aktiviteter
under hela dagen? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
3. Arbetar pedagogerna med enskilda barn i mindre grupper och med hela gruppen vid olika tider under dagen?
Osäker
Ja Ja Ja Osäker Osäker Ja Ja Ja
4. Finns barnens alster, skapande och berättelser synliga på avdelningen?
Ja Ja Ja Osäker Nej Ja Nej Nej Nej
5. Sker lärprocesser inom
meningsfulla sammanhang utifrån barnens intressen och
upplevelser?
Osäker Nej Osäker Osäker Nej Nej Ja Ja Ja
6. Arbetar barnen med projekt och ges det möjlighet till att leka och utforska?
Ja Osäker Osäker Nej Ja Ja Ja Ja Ja
22 7. Får barnen möjlighet till lek
och utforskande ute varje dag? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
8. Läser pedagogerna böcker varje
dag enskilt eller i mindre grupp? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
9. Anpassas verksamheten utifrån styrdokumenten för de barn som är framåt såväl som de som behöver ytterligare stöd?
Ja Osäker Osäker Ja Ja Ja Ja Ja Ja
10. Känner barnen och deras vårdnadshavare sig trygga och säkra i förskolan?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Osäker Osäker Osäker
Samtalsgruppens förändringsområde
Tabellen visar samtalsgruppens val av förändringsområde utifrån varje pedagogs Kvalitetskattning av verksamheten vilket diskuterades fram i samtal två. Vidare i samtalet växte en problemformulering fram som arbetet skulle utgå ifrån vilket kan utläsas under Avdelningens förbättringskriterier/vad är problemet? Avslutningsvis visas vad pedagogerna med stöd av uppsatsskrivarna utifrån samtal två lyfte som kommande arbete med stöd av Building Blocks fyra nivåer.
Avdelning/
uppsats skrivare
Kvalitetsskattning (val av förändringsområde, bilaga 5)
Avdelningens
förbättringskriterier/vad är problemet? (bilaga 6)
Vad kan vi göra? Nivå 1–4 i Building Blocks
Avdelning Blå/
uppsats skrivare B
5: Sker lärprocesser inom meningsfulla sammanhang utifrån barnens intressen och upplevelser?
Hur ser vi de barn som anpassar sig till kamraternas val av lek på grund av svårighet att tydligt visa sitt eget intresse och ta plats i gruppen?
1. Intresseinventering 3. Anpassa material 2. Vuxenvägledning 3. Arbeta språkutvecklande 3. TAKK
Avdelning Röd/
uppsats skrivare R
5: Sker lärprocesser inom meningsfulla sammanhang utifrån barnens intressen och upplevelser?
Barnen ”vandrarna” som har svårt att stanna kvar i aktiviteter.
1. Intresseinventering 2. Mindre
gruppsammanhang 2. Vuxenvägledning 3. Bildstöd
3. Förbereda i dialog
Avdelning Grön/
uppsats skrivare G
4: Finns barnens alster, skapande och berättelser synliga på avdelningen?
Lärmiljön är otillgänglig och behöver anpassas för de yngre nyinskolade barnen.
1. Intresseinventering 2. Mindre
gruppsammanhang 2. Vuxenvägledning 3. Utveckla lärmiljön 3. TAKK/ bildstöd 3. Skapa rum i rum 3. Anpassa material
