Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Agneta Boqvist
Title Proto-industrins förutsättningar. Bollebygds proto-industri i jämförande belysning
Issue 16
Year of Publication 1988
Pages 57–64
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Proto-industrins förutsättningar
Bollebygds proto-industri i jämförande belysning
av AgnetaBoqvist
Inledning
Vid studiet av proto-industrialiseringen och dess verkningar i Sverige, framstår Sjuhäradsbygden i Västergötlandsomettavdeområdenvilka förtjä¬
nar en större uppmärksamhet. En fördjupad un¬
dersökningavBollebygds härad, somutgörendel
avSjuhäradsbygden, finns publicerad i ”Den dol¬
da ekonomin”, en doktorsavhandling i Etnologi
från 1978.''Resultatetavdenna studie ska härjäm¬
föras med andra undersökningar rörande euro¬
peiska förhållanden, främst Franklin Mendelsstu¬
dier avFlandern.2
Vilka är då förutsättningarna för uppkomsten
av enproto-industri?Vilka faktorer kanmanskilja
utsom särskilt betydelsefulla för utvecklandet av den härtypenavnäringsstrukturer eller annorlun¬
dauttryckt: varföruppstår denna formavekono¬
misk anpassning på vissa platsermeninte på and¬
ra?
Allmänt sett utvecklades Sverige som industri¬
statsentjämförtmedstoradelaravövriga Europa.
Jämförande undersökningar avden proto-indust-
riella utvecklingen i andra länder ligger därför of¬
tasti ett annatoch tidigare skedeän den svenska motsvarigheten. Utgångspunkt för Mendels teori¬
erharvarit förekomstenav enutbreddlandsbygds¬
industri i Västeuropaalltifrån 1500-talet.
Bollebygds befolkning
och näringsliv
På många punkter stämmer Mendels beskrivning
väl överens med förhållandenahär hemma. 1 Bol¬
lebygds häradbodde omkr 1880drygt sex och ett halvttuseninvånare. Härliksompåandra håll ha¬
de befolkningen stigit kraftigt alltifrån mittenav 1700-talet. I detnärmastehade Invånarantalettre¬
dubblats under dennaperiod. Till skillnad från de flesta andra landsbygdssamhällen, fortsätter be¬
folkningen istort sett attökaävenunder den föl¬
jande perioden, om än i betydligt långsammare takt.
En överväldigande majoritet av befolkningen
var knutna till jordbruket. Detta hade emellertid
en låg avkastning och både brödsäd och annan
spannmål importerades från annat håll. Även
kreatursstocken var liten i förhållande till folk¬
mängden. Dejordlösautgjorde meränhälften av
befolkningen medan gårdarna genomgående var
mycketsmå, ofta baranågra få hektar.Skillnader¬
namellan besuttnaoch obesuttnavar därförobe¬
tydliga, särskilti denmerutpräglade skogsbygden
därmångasjälvägandeböndersatt på gårdarsom t o mundersteg2ha. Tillgången till skogvar mera avgörande för hushållen än tillgången till åker¬
mark. Skogengav råvarortill hantverket och trä¬
varor sombrädor, slipersochprops.Dessutomgav denbetesmarkerfördjurenoch inte minst bärmar¬
ker.
Vid sidan av jordbruket, som praktiskt taget varje hushållhadenågonanknytningtill, förekom
en rad andra näringskällorav vilkaflertalet hade sin utgångspunkt i träet som råvara. Hit hörde exempelvislaggkärls-ochmöbeltillverkning, korg-
ochbastslöjd, visp-ochskedtillverkningochsillå- detillverkning. Förutom olikaslag av trähantverk
var också den textilahemindustrin, framför allt i form av vävning och maskinstickning, väl före¬
trädd iområdet. Dessutomvarhandel, forkörning
och bärplockning viktiga inkomstkällor. Många människor fick sinbärgning direktfrånskogenge¬
nom flottning, skogsarbete och virkeskörning.
Ävensågverkengav endel inkomsttillfällen.
Godatransportmöjligheler, dvs närhet till järnvägen eller andra viktigatrafikleder, varoftaavgörande för lokaliseringenavde
merskrymmande hantverken. Foto: Allan T Nilson.
På dethela tagetkännetecknadesnäringslivetav
enmycket starkproduktionsspecialisering där oli¬
kanäringsgrenarvarkoncentrerade till mycket be¬
stämdastråk och platser, oftamed tämligen fasta
gränser utåt. Hur denna specialisering hade upp¬
ståttärintekänt,menlikartadeförhållanden åter¬
fanns i helaSjuhäradsbygden liksom på andrahåll
iSverige. ^I Bollebygdliksom i Dalarna och andra
mer utpräglade slöjdbygder var specialiseringen
och arbetsfördelningen byar och bygder emellan mycket stark.^
Marknader
En viktig förutsättning för en produktionsinrikt¬
ningavdetta slagärattdetfinns avsättning utanför
den egna bygden för devaror som framställs. En del av produktionen, framförallt trävaror, expor¬
terades utomlands. Hantverksalster, byggnadsvir- ke, textilierm m stannade kvari landet ochavytt¬
radespämarknader och torgdagar ellergenomför¬
läggare, lanthandlare, knallar och liknande upp¬
köpare. Dettafordradeeninre marknadsomkun¬
de ta emot den växande varuströmmen. Genom den agrararevolutioneni börjanav 1800-taletfrig¬
jordes arbetskraft,varvidenmarknaduppstod bå¬
de för jordbruksprodukter och för andra varor
som tidigare framställts inom självhushållets ra¬
Jordbruketärdåligtutvecklat och gårdarnasmå ideflesta viktiga slöjdområden. Därmedintesagt attde naturliga förutsättningar¬
nanödvändigtvis måstevarasämreänpå andra håll.FoW:Erik Rud, Skaraborgs länsmuseum.
mar.® Härvidlag stämmer förhållandena i Bolle- bygd väl överensmed demi andravästeuropeiska regioner.
Befolkningstillväxt
och näringsutrymme
Enligt Mendels var en kraftig befolkningsökning
en avdedrivande krafterna bakom proto-indust- rinsuppkomst ochframväxt.Dettaräcker dockin¬
te som förklaring. 1 Sverige ökade befolkningen överlag mycket kraftigt under 1800-talet. Trots detta utveckladesinteproto-industrin i alla regio¬
ner. På de flesta håll valde man att lösa försörj¬
ningsproblemet genom en ökad satsning på jord¬
bruket. På andrahåll valdemanutflyttningsomal¬
ternativ eller herrarbeten, dvs säsongsarbeten på platser utanför den egna bygden. 1 de storajord¬
bruksområdena iSyd- ochMellansverigesögstor¬
godsen till sig allarbetskraft, vilket leddetill upp¬
komstenavett stortjordlöstproletariat.
UteiEuropapräglades de proto-industriellaom¬
rådenaav en permanentoch mycket starkbefolk¬
ningsökning. Här liksom i Sverige ökade de obe¬
suttna,dvs desominte ägdenågon jord, allramest.
Om vi ansluterosstill ChristerWinbergsom menar att befolkningsökningen i sigär ett resultat av ett
ökatnäringsutrymme, medettökat födelsetalsom
följdsnarareän,sommånga tidigare forskare hän¬
visattill, en minskaddödlighet(”freden, vaccinet
ochpotäterna”), så måstemanockså ställasig frå¬
gan om näringsutrymmet i de bygder där proto- industrin växte fram verkligen var större än på
andra håll.®
I Bollebygd, där befolkningen tredubblades
mellan 1750 och 1880, lyckades man i vilket fall uppnåettvisst måttavvälstånd. Emigrationenvar
här lägreänpå andra håll i Sverige vid denna tid.
Andelen fattigvårdsförsörjda var anmärknings¬
värtlåg och utomståenderesenärersbeskrivningar
av området, liksom officiella utredningar, typ
Emigrationsutredningen (1908—14) och Hem- slöjdskommitténs betänkande (1917), ger likaså
vid handenattbygden utmärktesavvälståndsna¬
rareän avden fattigdomsom avhävd brukartill¬
skrivas liknande områden.Saluslöjdenvarsåledes inteettutslagavfattigdom och elände. Välståndet
var större i Bollebygd än i trakter där jordbruket dominerade.
1 Bollebygd liksom på andra håll ökade antalet obesuttna snabbare än den övriga befolkningen.
Förhållandet tilljorden var emellertid inte avgö¬
rande för hushållens välstånd. Näringsutrymmet ökadeparallellt med befolkningstillväxtenmenin¬
te främst genom en intensifiering avjordbruket,
utangenom enökad satsning på näringar utanför jordbruketsramar.Uppodlingsgradenvarlågsan¬
noliktdärförattmanfann derikasteutkomstmöj¬
ligheterna, inte inom jordbruket, utaninom hant¬
verket, handeln och hemindustrin.Proletarisering-
enkananseshög endastommananvänder konven¬
tionellamätmetoder, dvsom manhar förhållandet tilljordensomettmåttpå besuttenhet.Detvarhel¬
ler inteenbartdejordlösasomägnade sigåtproto- industriella sysslor. 1 likahög grad deltog de små ochmedelstorabönderna. FörBollebygds del inne¬
bar detta praktiskt taget samtliga invånare efter¬
som området på det hela taget saknade storjord¬
bruk.
Familjestorlek och slöjdtraditioner
Giftermålsålderoch födelsetali Bollebygdär inte
närmareutreddamenrentallmäntgällerattdetär lättare att flytta hemifrånochsätta bo i områden där man inte är beroende av tillgången till jord.
Mankundeförsörja sig tidigtgenomattmångaoli¬
kainkomstkällor stod till buds. Dessutomvarbar¬
nen en meraodiskutabeltillgångsomarbetskraft i denproto-industriellanäringsstrukturen.Visserli¬
gen blev det fler munnar att mätta, men det var också fler händer som sysselsattes med direkt in¬
komstbringande arbetsuppgifter.
Avavgörande betydelse förnäringslivetsutveck¬
ling i ettområde var ocksåtraditionen eller kun- skapsarvet. Långt innan det ekonomiskaanpass-
ningsmönstret utvecklats till något som kan defi¬
nierassomproto-industri hadeenregional speciali¬
sering vuxit fram. Dennautgjordeembryot till vad
som senareskulle komma. Redan ibörjanav 1700- talet och enligt vissa beläggännutidigare, fanns i Bollebygd en produktion av trävarori liten skala
för en exklusiv marknad. Det kunskapsarv som härvid utveckades förmedlades mellan generatio¬
nernaochutgjordeendel av den lokala kulturen.
Däremottordemaninte kunna tillskrivatillgången
till råvaror den stora betydelsen man ofta gör.
Skog fanns det visserligen gott om i Bollebygd,
mendet fanns det ävenpåandra håll utanattträ¬
slöjden utvecklades. Samtidigt finns det många exempel på bygder som utvecklade ett produk¬
tionsmönster som inte alls hade någon täckning i
en god råvarutillgång. Hit hörde förlagssmidet i Västergötland.
Bollebygds saluslöjd i ett
europeiskt perspektiv
Mendels hämtar sitt jämförelsematerial från län¬
deriEuropavarsekonomisk-historiska utveckling
imånga avseendenvarit skild från Sveriges. Därför
stämmer heller inte hans teorier helt med förhål¬
landena här hemma. Mendels hävdar bl aatt det
proto-industriellainitiativet kom från städerna där
handelsmännen pgade lägre lönerna på landsbyg¬
den, medvetet förlagt produktionen till landsbyg¬
den. Menvaresig i Bollebygd med sinmeramång¬
sidiga näringsstrukturmedhuvudsaklig inriktning påträvaruproduktion eller i övriga Sjuhäradsbyg-
den medsin textilainriktning,kom initiativet från städerna. Varken den näraliggande småstaden Borås ellermetropolen Göteborg några milväster¬
utspelade i detta avseende någonstörreroll.Över¬
huvudtaget var urbaniseringsgraden i Sverige låg jämfört medstoradelar avövriga Europa, och de
svenska städernavar som regel alltförsmå föratt
Möbellillverkningenkrävdemeravirkeänexvisp- och skedtill¬
verkningen.Denna näringvardärföriförsta handförbehållende litestörregårdarna där detfanns tillgångtillskog.Foto: A lian T Nilsson.
Råvarutillgångenvargodmenknappastavgörandefördenstora trävaruproduktionen i området. Skogengavockså i sig mångaar¬
betstillfällen bådegenom avverkning, flottnlng och virkeskör- nlng. Foto: Erik Rud,Skaraborgslänsmuseum.
på egenhand eller ensi någon störreutsträckning bidratill landets industriella utveckling.
Arbetsfördelning mellan könen
En viktig faktor för det enskildahushållets val av inkomstkällor var könsfördelningen i familjen.
Många sysslor var uteslutande förbehållna det manliga könet, medan det i andra fall förhöll sig
tvärtom.Arbetsfördelningenvartraditionsbunden
ävenomdet fanns tillfällendåmanvaldeattbryta
ettgivet och utstakatmönster.
1 Bollebygd var arbetsfördelningen mellan kö¬
neni de flesta fall relativtsträngtreglerad. Denma¬
skinella stickningenvar dock en näringsgren som både kvinnor och män på många hållobehindrat
kundeägnasigåt. Sysselsättningen varrelativt ny närden vanninsteg i området och till följd härav obundenavnormeroch restriktionersomtvingade in verksamheten i bestämda banor. Bruket av
stickmaskiner gjorde sannolikt sysselsättningen
mera attraktiv även för männen. Inom de flesta äldre, mermanuellt och hantverksmässigtinrikta¬
de näringsgrenar inom den textila sektorn, domi¬
neradekvinnorna. ”1fördelningenavhemarbetar¬
napåkön hade också förändringar inträtt. Under hemvävningens glansdagar var det ovanligt, att
männen satt vidvävstolar och de redovisade hem¬
arbetarnavar uteslutande väverskor. Männen och barnen uppträdde som hjälparbetare vid rullning
ochspolning. Ibåde stickningochsömnad kunde
allt flermän sysselsättas. Redan arbetetskaraktär
och maskinernas storlekbidrog till denna föränd¬
ring.”^
Ekonomiska och sociala förhållanden
1 Bollebygd, liksom i helaSjuhäradsbygden i öv¬
rigt, varden ekonomiskadifferentieringenlåg. Be¬
folkningenvarrelativt homogenoch storgods sak¬
nades helt. Likadantförhållerdetsig med de vikti¬
gasteslöjdbygderna i övrigalandet, i Skåne, Små¬
land och Dalarna. 1 Mälardalen däremot liksomi storadelar avSkåne därjordbruket dominerade,
var avsaluslöjden praktiskt taget obefintlig. Den ekonomiska strukturen i dessa områden kan ha motverkatuppkomsten av ett mermångsidigt nä¬
ringsliv, medan frånvaronavfeodalaproduktions¬
förhållanden gynnat en sådan anpassningsform.
Dessa faktorer, snarare än ekologiska förutsätt¬
ningar, torde habefrämjat en proto-industriellin¬
riktningav näringslivet.
Den agrara revolutionen i början av 1800-talet medförde inte bara en produktionsökning utan ocksåenekonomisk och socialskiktningpå lands¬
bygden. De lite större gårdarna blev ännu större och många små jordbruk slogs ut helt. I de rika spannmålsbygderna fanns destörstagårdarnaoch
det var också dessa som drog det längsta strået i den utveckling som ägde rum inom jordbruket,
främst under 1800-talet.Utslagningenvarstoroch
till följd härav också proletariseringen. Storjord¬
brukensögåt sig arbetskraft vilket sannolikt ledde
tillattdet integavssåstort utrymme attsökanya, och kanskemerinkomstbringandeförvärvskällor i demerutprägladejordbruksbygderna.
Det fanns heller inget alternativt kunnande i de starkt specialiserade jordbruksbygderna. Jord¬
bruksnäringen hade här alltid utgjort den självkla¬
rabasen ochmanhadealdrig behövt utveckla nå¬
got kunnande inom andra områden. Före den kraftiga befolkningsökningen och den följande ekonomiska och socialaskiktningenavbefolknin¬
gen, hademanheller inte haft några vägandemo¬
tiv, inga verkliga incitament attöverge modernä¬
ringensompå det helatagetgjorde befolkningen i dessa områden tämligen välmående. När fördel¬
ningen av välståndet senare utvecklades i ogynn¬
samriktning, fanns ingetalternativt kunnandeatt ta till i branscher utanför det i allt uppslukande jordbruket.
Saluslöjden och fabriksindustrin
IBollebygd kom aldrig de proto-industriella närin¬
garnaattutvecklas till”riktig”industri. En förkla¬
ring till att mångsyssleriet ändå levde kvar längre
änpåandra håll ligger i denya,teknisktmer avan¬
cerade näringsgrenar, som erbjöd sig vid rätt till¬
fälle.När denhemindustriellastickningen efter 1:a
världskriget på allvar börjar vinna terräng, var
många slöjdverksamheter redan på upphällningen.
Arbetskraft stod därför till förfogande, villig att övergedet otidsenliga, och med sjunkande lönsam¬
het, bedrivna hantverket. En fastorganisation för
distribution och försäljning fanns etablerad och vävförläggarna, vilkastod förkapitalet,hade bara
attgripa tillfället.Närlådtillverkningenetttiotalår
senare fick insteg,varbehovet av kompletterande näringskällorännu större och det var bara att slå till. Så länge det fanns ett underlag för det sam¬
mansatta näringsmönstret fortsatte dettaatt leva vidare.
En successiv avveckling skedde emellertid från börjanav1900-talet. Deproduktersomframställ¬
desi området konkurreradesutavnyamaterial och förändrade vanor. De gamla träredskapen byttes
först ut mot modernareijärnoch andra metaller.
Hemvävningen tillhörde de traditionellt”kvinnliga”näringarna, vilketintehindradeattäven männenpå vissa håll iSJuhäradsbyg-
den komattägnasig häråt. Foto: Axe! Karlsson,Skaraborgs läns¬
museum
Laggkärlen ersattes av varor av plåt och porslin.
Visparna och skedarna avträ byttesut motnyare
husgeråd och de gamla nedsaltningskaren upphör¬
deslutgiltigtatttillverkasnärkylrummen och frys¬
boxarnaslog igenom. Möbelindustrins industriali¬
sering skedde på andra håll i landet och priserna pressades. Bostadsvanorna förändrades också och medfunktionalismenstrånga kök blevunder 1930- talet kökssoffan omöjlig. Deväggfasta köksskå¬
penstidvarinne och dengreninom snickerietsom
ägnade sig åt skåptillverkning, försvann helt. På kommunikationsområdet medförde bilismens de¬
finitivagenombrott att beroendet avpåortenbe¬
fintliga förvärvskällor slutgiltigt upphörde och pendlandet blev en institution i sig. Alltsammans
varettutslagi olika formeravden pågåendesam-
hällsomdaningen och efter hand, trängdes det mångsidiga näringsmönstersom hade präglatun¬
dersökningsområdet slutligen ut. Först under
1950-talet försvann de sista resternaavdet gamla näringsmönstret.
Sammanfattning
Vi ska så sammanfatta förutsättningarna/driv- krafterna bakom proto-industrins framväxt så
somde utkristalliserats i bla Bollebygd. Enavde viktigare och mera självklara förutsättningarna
var förekomsten av enmarknad fördevaror som
producerades i området. Denmarknad som upp¬
stod iSverige under 1800-taletvarbl aresultatetav
Gårdarnaärideflestaslöjdbygder relativt små och storgods saknas på det helataget, helt. Dettagällersåväl i SJuhäradsbygdensomiex.
DalarnaochnorraSkåne. Foto: AndersKarlsson,Skaraborgs länsmuseum
en agrar revolution och utvecklandet avett kom¬
mersielltjordbruk. Först i och med denna omvälv¬
ning skapades utrymme för proto-industrinspro¬
dukter. IBollebygdvarjorden dåligt uppodlad och jordbruketsvagtutvecklat. Storgods saknades helt
och denekonomiskastruktureni området varho¬
mogen. Visserligen utjorde de jordlösa mer än hälftenavhushållen i områdetmendesjälvägande gårdarnavarrelativt små och långt ifrån självför¬
sörjande. Beroendet av inkomstkällor utanför jordbruket var stortoch ett rikt differentieratnä- ringsmönster baserat på bl ahantverk och hemin¬
dustriuppstod i området underloppetavförraår¬
hundradet.
Som förklaring till uppkomstenavdylika slöjd-
och hantverksbygder, brukar man hänvisa till jordbrukets dåliga förutsättningar. Ett dåligt ut¬
vecklatjordbruk hänger emellertid vanligensam¬
manmedensärskild ekonomisk struktur iettom¬
råde. Därjordbrukets naturligaförutsättningarär gynnsammaärden ekonomiskaskiktningen också påtaglig och storgodsenvanliga. Dessa sugeri sin
tur åt sig arbetskraften vilket minskar utrymmet förnyainitiativ och därmedaccepterandetavand¬
ra yrkesanpassningar. Proto-industrins förutsätt¬
ningar brukar således vara bäst i områden där jordbruket är mindrevälutvecklat vilket vanligen
sammanfaller med enekonomisktmerahomogen befolkningsstruktur.
Ytterligare en faktor som haft betydelse för proto-industrins uppkomst och utvecklingärtradi¬
tionen. Dethar funnitsettkunnande inom ett,eller kanske flera, områden, redan tidigare. Dessa fär¬
digheter harmansedan påpassligt kunnattatillva¬
raochbygga vidare pånärbehovet har dyktupp.
Oftast har det existerat en liknande tillverkning, fast i liten skala, långt innan denna produktion
kunde betecknassomproto-industri.
IBollebygd finnsenlaggkärlstillverkning belagd
redanunder1600-talet,enproduktionsomutveck¬
lades under deföljande århundradena. Effekterna
av proto-industrins framväxt, så som de tagit sig uttrycki Bollebygd ochäven på andra hålli Sveri¬
ge,ärettstigande välstånd ochenkraftig ökningav
befolkningstalet. Att antalet obesuttna samtidigt ökar,äringen paradox utan endast följdenav att förhållandet tilljorden inte längreutgörmåttstock
förvälståndsmätning.Detta ärettavdemerasynli¬
gatecknen påatten nytid brutit igenom.
Agneta Boqvist, f 1947, fil dr i etnologi och verk¬
sam som antikvarie vid Skaraborgs länsmuseum.
Har arbetat inom projektet ”Kustsamhällen i väst”.
Noter
1. Boqvist, 1978.
2. Mendels 1971 och 1972.
3. Forssell, 1953,s78 och Nelson, 1963,s114.
4. Utterström, 1957,s245.
5. Fridholmetal, 1976,s20 f.
6. Winberg, 1975.
7. Sterner, 1973,s115.
Litteratur
Boqvist,Agneta, 1978. Den dolda ekonomin. Kungälv.
Forssell, Nils,1953. Borås stads historia de! 2. Borås.
Fridholm,Merikeetal, 1976. Industrialismensrötter.Om förut¬
sättningarnaför denindustriellarevolutionen iSv. Lund.
Isacson,Maths &Magnusson, Lars, 1983. Vägentillfabrikerna.
Malmö.
Mendels, Franklin, 1971. Industrialization and Population Pressure in 18th CenturyFlanders. Journal of Economic History \o\. XXXl.
Mendels, Franklin, 1972. Proto-industrialization: The First Phaseof theIndustrializationProcess.JournalofEconomic History vol. XXXII.
Nelson, Helge, 1963. Studieröversvenskt näringsliv, säsongsar¬
bete och befolkningsrörelser under 1800- och 1900-talen.
Lund.
Sterner, Björn, 1973. Textil hemindustriiSjuhäradsbygdenun¬
der1900-taletsförstahälft. Stockholm.
Utterström, Gustaf, 1957. JördbruketsarbetaredelIoII. Stock¬
holm.
Winberg,Christer, 1975. Eolkökningoch proletarisering kring den socialastrukturomvandlingenpäSveriges landsbygdun¬
derdenagrararevolutionen. Meddelanden fr. Historiska in¬
stitutioneniGbg 10.
Preconditions for proto-industriali-
zation:
Proto-industry in Bollebygd in a
comparative perspective
by Agneta Boquist
Duringthe 18th and 19th centuries,proto-industry
hadgainedastrongfootholdinBollebygd,ahund¬
red located in Västergötland. What were thepre¬
conditions forthedevelopmentofaproto-industry
inthis area? Which factorswereofparticular im¬
portance for the evolution of thistypeof produc¬
tive structure,or,to expressit differently: whydid this type of economic adaptation occurin certain places, butnotin others?Andfinally inwhatways does Bollebygd differ fromother proto-industrial
areas inSwedenand onthe Continent.
One ofthemost importantand obviousprecon¬
ditionswastheexistence ofamarket for thegoods
that wereproduced in thearea. The Swedishmar¬
ketwasamongotherthingsthe result ofanagricul¬
turalrevolution and the developmentofcommer¬
cialfarming, and only after thisdevelopmentwas thereplace for theproductsofprotoindustry.The soil inBollebygdwaspoorly cultivatedandagricul¬
ture undeveloped. There were scarcely any large
estates and the economic structure in the region
was homogeneous. To besure, the landless made up morethan half of the totalnumerof household, butthefarms of peasantproprietorswererelatively small and hardly self-supporting. There was a strongdependenceon sourcesin incomeother than farming, and a richly differentiated economic
structurebasedonamongotherthingshandicrafts
and home industry developed in the areas during
thecourseof the 19thcentury.
Itis usualtopointtotheexistenceofpoorcondi¬
tions forfarming in order toexplain thedevelop¬
mentof handicraftregions of this kind. However,
a weakly developed agricultural sector is usually combinedwithaparticulareconomicstructureina
region. When the natural preconditions for agri¬
cultureare favorable, economic differentiation is marked and largeestates areusual. These absorb labor, which reduces the field for new initiatives and thus the acceptance of other occupational adaptations.Thepreconditions for proto-industry
arethereforeusually best inareaswithalesshighly developed agriculture, which normally coincides withan economicallymorehomogeneous popula¬
tionstructure.
Tradition isanother factorthat hasbeen ofim¬
portance for the development of proto-industry.
Proficiencyhad beendeveloped inone, orperhaps several,areas atanearlier stage. These skillswere
promptly utilizedand extended whenthe needaro¬
se. In most cases, asimilartypeofproduction had been in existence long before it could be termed proto-industrial.
There is evidence that the manufacture ofcon-
tainers made of wooden staves wascarried on in
Bollebygd as early as the 17th century, and this productionwas developed later centuries.The ef¬
fects of thedevelopment ofproto-industry,asthey
weremanifested inBollebygd and also inotherare¬
asofSweden,were anincreasingprosperityanda
substantialgrowthin population. Itisnoparadox
that the number of landless peasantsincreased at thesametime; rather,thiswasthe resultofthefact
thataconnectiontothelandwas nolongera mea¬
sureofprosperity. Thiswas oneof themorevisible signsthata newerahad arisen.
