En studie om hur revisionsplikten

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Examensarbete C

HT 2004

En studie om hur revisionsplikten

av små aktiebolag upplevs.

Författare:

Yvonne Sternesjö

Carolina Wåhlin-Carlsson Handledare:

Joachim Landström

A1209

(2)

Revisionsplikt En studie om hur revisionsplikten av små aktiebolag upplevs.

Sammandrag

Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt.

Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas.

Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten. I debatten diskuteras framförallt frågan om begränsning av byråjäv och hur förändringen kommer att påverka de små aktiebolagen ekonomiskt.

Slutsatsen är att de intervjuade företagen ser revisorn som en tillgång och ett stöd i företaget.

De anser att revisionsplikten borde utökas för att även omfatta övriga företagsformer. Enligt de ekonomiska tidningsartiklar som delvis ligger till grund för uppsatsen är åsikterna de motsatta det vill säga att revisionsplikten borde marknadsefterfrågas eller helt avskaffas.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning...4

1.1 Uppsatsens disposition ...5

2 Metod ...6

2.1 Kvalitativ respektive kvantitativ metod...6

2.2 Intervjuer ...6

2.3 Avgränsningar ...7

3 Begrepp...9

3.1 Revisionsplikt ...9

3.2 Godkänd/Auktoriserad revisor ...9

3.3 Kombiuppdrag och Byråjäv...10

3.4 Bolagsformer ...10

4 Debatten om revisionsplikt ...12

4.1 Avskaffa revisionsplikten ...12

4.2 Marknadsefterfrågad revision...13

5 Resultat ...15

5.1 Alice Norberg (Neil Jonsson Snickeri AB) ...15

5.2 Bröderna Jonssons Bygg AB ...16

5.3 Lars Åhnberg AB...17

5.4 AB Uppsala Språkbruk ...17

6 Sammanfattning av resultat ...19

6.1 Revisionsplikten ...19

6.2 Aktiebolagsformen ...19

6.3 Byråjäv...20

7 Diskussion...21

7.1 Förslag till fortsatt forskning ...22

Referenslista ...23

Bilaga 1 ...24

(4)

1. Inledning

Vid förra sekelskiftet ökade antalet aktiebolag kraftigt i Sverige vilket ledde till en ökad ägarspridning och försämrade möjligheter för aktieägarna att bedöma penningplaceringarnas säkerhet. I och med aktiebolagsformen, till skillnad från andra företagsformer, tillkom befrielse från personligt betalningsansvar för företagets skulder. Denna befrielse missbrukades och ledde till att pengar förskingrades från småföretag, offentlig sektor och banker. (Sjöström 1994)

För att stävja den ekonomiska brottsligheten lades 1895 ett förslag i riksdagen om en statlig revisorskår. I debatten ansågs de små aktiebolagen ha så enkel bokföring att yrkesrevisorer inte var nödvändigt och skulle leda till onödigt höga revisionskostnader för småföretagen, så de undslapp revisionsplikt. (Sjöström 1994)

I slutet av 60-talet hade behovet av insyn i aktiebolagen från andra intressegrupper ökat och revisorer skulle skydda borgenärers, anställdas och andras intressen i företaget. Den ökande ekonomiska brottsligheten ledde till ett ökat behov av granskning i aktiebolagen.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ), hävdade att det var i de mindre aktiebolagen den ekonomiska brottsligheten var som störst i och med att dessa bildats just på grund av att ägaren skulle undgå personligt betalningsansvar. BRÅ föreslog att det skulle vara obligatoriskt att anlita en revisor i alla aktiebolag och därmed skärptes 1983 gällande Aktiebolagslag, från 1975, med obligatorisk revisionsplikt i alla aktiebolag. (Sjöström 1994)

Debatten kring frågan om revisionsplikt i små aktiebolag handlar i ekonomisk media främst om det lagförslag som finns för att motverka byråjäv. Många företag använder sig av samma revisionsföretag för rådgivning och revision och revisionsbyrån kan då hamna i en jävsituation. Det som debatteras är om detta ska förbjudas eller begränsas för att förhindra nya redovisnings- och revisionsskandaler, och om de små aktiebolagen ska undantas från revisionsplikten på grund av ökade revisionskostnader.

Med aktiebolagsformen tillkommer kostnaden för att anlita en revisor, vilken är en av skillnaderna mot övriga företagsformer. Revisorns roll är viktig för att säkerställa riktigheten och förtroendet för den reviderade ekonomiska informationen. Revisorn är den externa kontrollen som utses av ägarna men i många företag kan revisorn ses som den interna

(5)

kontrollen som inte bara granskar redovisningen, utan även kommer med råd om företagets ekonomi och utveckling. Regler för redovisning är under ständig förändring och det är en omfattande uppgift att som företagare hålla sig uppdaterad i dessa förändringar. Oavsett hur liten omsättning aktiebolaget har, så krävs revision i och med att det är lagstadgat i Aktiebolagslagens tionde kapitel (SFS 1975:1385).

Att ändra i Aktiebolagslagen för att förhindra missbruk innebär att lagstiftaren också måste utreda vilka konsekvenser detta får för de näringsidkare som bedriver sin verksamhet seriöst.

En reglering i lagen som blir alltför hårddragen kan innebära negativa konsekvenser, olägenheter och ökade kostnader för de seriösa företagarna som ändå utgör majoriteten av alla aktiebolag. Dessa ökade kostnader kan hänföras till regler för informationslämnande till kontrollerande myndigheter och revisionen av transaktionerna inom bolaget. Den svenska Aktiebolagslagen är redan vid en internationell jämförelse sträng och de svenska reglerna för revision är mer långtgående vid denna jämförelse. (Regeringen, 2004-11-16)

I denna uppsats inledningsfas fick vi indikationer av en revisorsassistent, att den allmänna uppfattningen hos företagare var att revisionsplikten enbart innebär onödiga kostnader.

Stämmer detta eller har de stöd av revisorn i sin roll som företagare? I den debatt som pågår ifrågasätts behovet av revision för små aktiebolag och att dessa företag drabbas av kostnadsökningar om lagförslaget om utökat byråjäv bifalls. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas.

1.1 Uppsatsens disposition

Efter inledning och denna disposition, följer kapitel två som förklarar vilken metod vi valt för insamling av primärdata, samt för- och nackdelar med vald metod och de avgränsningar som gjorts. I kapitel tre definierar vi de begrepp som används i uppsatsen, där redogörs även för de olika bolagsformer som ett företag kan bedriva verksamhet inom. Valda delar ur ekonomiska pressens debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag återges i fjärde kapitlet. I det femte kapitlet redovisas resultaten av de intervjuer som genomförts. Sjätte kapitlet utgörs av en sammanfattning av resultaten. Slutligen återfinns diskussion av uppsatsen och förslag till vidare forskning i kapitel sju.

(6)

2 Metod

I detta kapitel redogörs för vilka vägval som gjorts och det tillvägagångssätt som använts för att genomföra undersökningen.

2.1 Kvalitativ respektive kvantitativ metod

För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att använda en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning kännetecknas av att det som studeras är betydelser och det sätt människor förstår saker på (Denscombe 2000 s. 243). Uppsatsen bygger på hur företagarna upplever revisionsplikten. Det är data som kännetecknas av känslor och erfarenheter och för att samla in dessa data används intervjuer för att få mer detaljerad information från ett fåtal företag (ibid s. 132). Data som en kvantitativ undersökning kan generera passar inte uppsatsens syfte eftersom en sådan undersökning fokuserar mer på lite information inom många undersökningsområden (Holme & Solvang, 1997 s.78).

2.2 Intervjuer

Undersökningen genomförs hjälp av intervjuer då vi anser att fördelarna med intervjuer överväger nackdelarna. Fördelarna med intervjuer är att det finns möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång för att få mer detaljerad information, de har hög svarsfrekvens, de är flexibla och de har hög validitet då möjligheten att kontrollera insamlade data med följdfrågor under tiden som data samlas in. Nackdelar med intervjuer är att de är både tidskrävande och resurskrävande dessutom blir reliabiliteten svår att uppnå då varje intervju är unik. (Denscombe, 2000 s 161-163) Vidare kan intervjun påverkas av aktörernas statusskillnader, personliga relationer och respondentens uppfattning om vad som undersöks.

Respondenten kan eventuellt avlämna svar som denne tror att intervjuaren vill ha. (Holme &

Solvang, 1997 s. 106)

Intervjuer kan vara strukturerade och är då styrda från intervjuaren med ett begränsat antal svarsalternativ, de kan även vara helt ostrukturerade med öppna svarsalternativ. Den typ av forskningsintervju som används i denna undersökning är ett mellanting av ovanstående, det vill säga en semistrukturerad intervju. Kännetecknande för denna intervjuform är att intervjuaren har en lista med frågor utan bestämd ordningsföljd och därmed ges utrymme för

(7)

följdfrågor. (Denscombe, 2000 s. 134-136) En ostrukturerad intervju anser vi inte vara lämpligt då risk föreligger att det blir mer konversation istället för intervju och med därpå följande effekt att frågeställningen tappar fokus (Sahlin Andersson, 2004). Undersökningen genomförs med hjälp av intervjuer på ett antal små privata aktiebolag där intervjuguide med frågor som inringar problemformuleringen i uppsatsen ligger som underlag för intervjun.

Intervjuer kan vara antingen respondent- eller informantintervjuer (Holme & Solvang, 1997 s.

104). Det vi genomför är respondentintervjuer då nyckelpersonen som intervjuas på respektive företag är ägaren och företagsledaren och det är deras uppfattning om problemet som ska undersökas, en informant befinner sig utanför företeelsen som undersöks (Ibid).

Författarna har valt att intervjua respondenterna vid personliga möten då bandupptagning av intervjun sker. Respondenterna har fått frågan vid bokningen av intervjun om det var möjligt att göra bandupptagning av intervjun. De frågor som vi ställt återfinns i Bilaga 1. För att respondenterna ska kunna utvärdera och ta ställning till de frågor som författarna vill diskutera har tre av fyra respondenter tagit del av intervjuguiden i förväg, den fjärde gick inte att nå innan intervjutillfället. Bandupptagning av intervjun passar valet av semistrukturerad intervju då möjlighet ges att utveckla följdfrågor och i efterhand tolka intervjusvaren. En bandupptagning kan påverka respondentens sätt att tala öppet när denne är medveten om bandupptagning och för att minimera denna påverkan har de intervjuade fått informationen att syftet med bandupptagning endast är till för att författarna ska kunna tolka det som sagts i efterhand. (Denscombe, 2000 s. 146)

2.3 Avgränsningar

Fokus i uppsatsen är att intervjua små ägarledda aktiebolag. Vår definition för dessa är att företaget ska ha maximalt fem anställda. För att kunna ställa de frågor som är relevanta för undersökningen är urvalskriteriet för respondenten att denne ska ha varit med vid starten av företaget och att denna person är med och driver detsamma. Detta för att få information om diskussionen och planeringen som föregick startandet av företaget innefattade överväganden om de olika bolagsformernas för- och nackdelar. Ett annat urvalskriterium är att företaget inte ska vara nystartat, vår gräns för detta är att företaget ska vara äldre än två år, då vi antar att företagsledaren är mer insatt i vad de lagstadganden som finns för aktiebolag kontra andra bolagsformer innebär för företaget. Urvalet av företag har skett både genom privata nätverk och AffärsData. Författarna har medvetet valt företag inom olika verksamhetsgrenar för att

(8)

undvika att svaren på intervjufrågorna påverkas av företagets sysselsättning. De svar som erhålls från intervjuerna jämförs med den debatt som förekommit i ekonomisk press och som samlats in för genomförandet av denna uppsats.

(9)

3 Begrepp

För att underlätta för läsaren förklaras i detta kapitel de begrepp som används i uppsatsen.

3.1 Revisionsplikt

Alla aktiebolag ska enligt Aktiebolagslagen anlita en revisor som varje år ska granska bolaget.

I de delar av det empiriska material som utgörs av artiklar från ekonomisk press används benämningen revisionsplikt för detta lagstadgade krav. Denna definition används fortsättningsvis i uppsatsen.

3.2 Godkänd/Auktoriserad revisor

Alla aktiebolag måste ha minst en revisor. Revisorns uppgift är att granska bolagets bokföring, årsredovisning och verkställande direktörens och styrelsens förvaltning och allt ska ske enligt god redovisnings- och revisionssed. Efter varje räkenskapsår ska revisorn, som väljs av bolagsstämman, lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Revisorn ska också lämna anmärkningar och påpekanden till den verkställande direktören och styrelsen i överensstämmelse med god revisionssed. (SFS 1975:1385)

För att upprätthålla en god kvalitet i revisionen har lagstiftaren fastställt vissa krav på revisorns kompetens. Detta görs genom avläggande av revisorsexamen och auktorisering av revisorn. Endast godkända eller auktoriserade revisorer får utföra den lagstadgade revisionen.

De särskilda villkor som Revisorsnämnden (RN) fastställer för godkännande och auktorisation av revisorn är att den som söker ska ha utövat revisionsverksamhet omfattande minst 1 500 timmar under de fem år som närmast föregår ansökan. Av dessa timmar ska minst hälften ha ägnats åt juridiska personer som enligt lag skall ha godkänd eller auktoriserad revisor. (RN, 2004-11-02) Uppdragen ska utöver detta ha omfattat revisionsklienter inom olika branscher (FAR¹ II 2004). Godkännande och auktorisation gäller fem år i taget och inför varje ny femårsperiod gör RN en kontroll av revisorns yrkesverksamhet och att god revisorssed och revisionssed efterföljs. God revisorssed handlar främst om de etiska

1 FAR är en förening för auktoriserade och godkända revisorer och andra högt kvalificerade specialister inom revisionsbyråbranschen. Ursprungligen var FAR en förkortning av Föreningen Auktoriserade Revisorer. Nu heter föreningen bara FAR, eftersom branschen vilar på kompetens från flera yrkesgrupper (FAR 2004-12-17)

(10)

normerna, det vill säga revisorns yrkesmässiga uppträdande. God revisionssed handlar främst om normer hur revisionsuppdraget ska utföras. (RN, 2004-11-02)

3.3 Kombiuppdrag och Byråjäv

En revisionsbyrå kan anlitas av ett företag för både rådgivning och revision, med andra ord har revisionsbyrån kombiuppdrag i det aktuella företaget. Det kan uppkomma en jävsituation vid kombiuppdrag och RN kontrollerar huruvida revisorerna inom revisionsbyråerna är jäviga i samband med att de både ska ge råd till företaget och sedan granska den redovisning som byrån varit delaktig i genom rådgivning, detta benämns byråjäv. (RN, SFS 2001:883) För stor tilltro kan sättas till det arbete som utförts inom byrån och kan försämra kvaliteten på revisionen, därav finns ett lagförslag att begränsa möjligheten för en revisionsbyrå att åta sig kombiuppdrag i ett företag (Balans 2:2004).

3.4 Bolagsformer

Detta avsnitt redogör för skillnaderna mellan aktiebolag, handelsbolag och enskild firma när det gäller revisionsmässiga hänseenden. Ytterligare företagsformer finns, dessa är kommanditbolag och ekonomisk förening, men då ingen av våra respondenter har erfarenhet från dessa, behandlas de inte i uppsatsen.

Vid starten av ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 100 000 kr. Principiellt är det personliga ansvaret för företagets skulder begränsat till aktiekapitalet vilket är en av fördelarna med aktiebolagsformen och företaget blir därmed avskilt från ägarnas personliga ekonomi. (Nutek, 2004-12-03) För att balansera denna frihet finns det lagar och förordningar för att ge bolagets borgenärer ett visst skydd som innebär att det i bolaget ska finnas en marginal mellan tillgångar och skulder, det vill säga aktiekapitalet (Regeringen, 2004-11-15).

Med aktiebolagsformen tillkommer kravet på att upprätta en årsredovisning, vilken ska granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor en gång per år. Årsredovisningen ska bestå av en resultaträkning, balansräkning, noter och en förvaltningsberättelse. I större företag ska även en finansierings analys ingå. I revisorns uppgift ingår även att granska styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning av bolaget. (SFS 1995:1554)

(11)

Många företag startar som enskilda firmor eller handelsbolag. I en enskild firma finns ingen klar gräns mellan företaget och ägarens privata ekonomi. Ägaren står som personligt ansvarig för företagets skulder. I en enskild firma krävs inget aktiekapital och normalt finns inget krav på revisor. Om nettotillgångarna överstiger 24 miljoner kronor eller om företaget haft fler än 10 anställda i genomsnitt under två år, finns dock krav på revisor. (Nutek, 2004-12-03)

Handelsbolag startas av minst två personer. Delägarna är solidariskt och personligt ansvariga för företagets skulder. I handelsbolag finns inget krav på satsat kapital och normalt inget krav på revisor, men undantag finns. Handelsbolag måste anlita revisor om minst en av delägarna är en annan juridisk person (handelsbolag, aktiebolag), om företaget haft fler än tio anställda i genomsnitt under två år eller om tillgångarnas nettovärde överstiger 24 miljoner kronor.

(Nutek, 2004-12-03)

Inom de olika företagsformerna kan företagaren välja att använda sig av en auktoriserad eller godkänd revisor eller en redovisningskonsult för att sköta löpande bokföring (Nutek, 2004- 12-03).

(12)

4 Debatten om revisionsplikt

Det finns ett lagförslag och en debatt om byråjäv. Debatten startades i och med alla redovisningsskandaler runt om i världen, till exempel Enron i USA. Byråjäv betraktas i artiklarna på två sätt beroende på om det är ur revisorns perspektiv (kombiuppdrag), eller om det är ur en granskande myndighet som Revisorsnämndens perspektiv. Ser man på detta ur revisorns synvinkel är det högre kvalitet på kombiuppdrag och bara positivt att byrån utför både rådgivning och revision då löpande information om företaget tillhandahålls och det finns större kontroll över de avgifter och skatter som ska betalas in. Brister i bokföringen är lättare att upptäcka vid kombiuppdrag. Revisorsnämnden hävdar att situationen är sådan att kvaliteten på uppdragen blir sämre då stort förtroende för sina medarbetares insatser kan leda till sämre revision. Regeringen har lagt ett förslag om en ny aktiebolagslag, där de krav på revision i gällande lag förs över till den nya. (Några frågor om Revision, s. 56-57)

En annan fråga som diskuteras i de artiklar som delvis ligger till grund för denna uppsats är att om förslaget om förbud mot kombitjänster går igenom bör revisionsplikten för små aktiebolag avskaffas.

4.1 Avskaffa revisionsplikten

På ledarsidan i Västmanlands Läns Tidning (VLT) den 23 januari 2004, undrar Roy Blom, legitimerad redovisningskonsult, om det inte är dags att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Han ställer sig tvivlande till att revisionsbyråerna bryr sig om att småföretagen får ökade kostnader om förslaget att begränsa kombiuppdrag går igenom. Att revisionsbyråerna inte vill att detta förslag ska godkännas beror enligt honom mer på lönsamhetsproblem eftersom deras verksamhet då skulle begränsas. Revisionen är både till nytta och en nödvändighet för att få ytterligare insyn i företaget och även för att kontrollera att de lagar och förordningar som finns efterlevs. Företaget betalar för revisorns tjänst, men alla intressenter har ett intresse av att revisionen utförs, revisionsberättelsen påverkar beslutsprocessen hos de övriga intressenterna. Han undrar om alla företag behöver revision, vilket syfte en revision har, hur uppfyller dagens revision detta syfte, hur ändamålsenlig är revisionen och är revisionens syfte relevant? Blom anser att lagstiftaren inte kan sätta sig in i den verklighet som småföretag lever och verkar i, och därför drabbas de små företagen hårt när eventuella framtida skandaler ska motverkas. (VLT 2004-01-23)

(13)

4.2 Marknadsefterfrågad revision

Justitiedepartementets förslag om utvidgat byråjäv har besvarats av remissinstanserna med ett förslag om att utreda om revisionsplikten verkligen behövs i de små aktiebolagen. I en artikel av Inge Wennberg, publicerad i tidningen Balans nr 2, 2004, diskuteras denna fråga med Stefan Persson från Ernst & Young, Peter Bodin från Lindbergs Grant Thornton, Gunvor Engström VD hos Företagarna och FAR: s generalsekreterare Dan Brännström. I samma artikel finns även refererat ett interpellationssvar från Thomas Bodström.(Balans nr 2, 2004)

Persson, Bodin, Engström och Brännström är av den uppfattningen att revisionsplikten för de små aktiebolagen bör avskaffas om förslaget om utökat byråjäv bifalls. Diskussionen bör enligt Persson fokuseras på om företaget behöver revision, han vill att revisionen blir marknadsefterfrågad istället för som nu lagstiftad. Ett företag skulle då kunna välja bort revision vissa år och där intressenter, till exempel banken, kan begära revision vid tecknande av nya lån. Om lagstiftningen angående revision för små aktiebolag lättas upp kommer företagarna få ökad tillgång till byråernas kompetens och byråerna i sin tur blir friare i sin rådgivning till företagarna. (Balans nr 2, 2004)

Även Bodin anser att ett avskaffande av revisionsplikten vore att föredra och jämför med Storbritannien där revisionsplikten redan avskaffats och där revisorerna genomför revision när den efterfrågas och utfärdar intyg om företagets ekonomiska ställning. Denna utveckling upplevs i Storbritannien som positiv, enligt Persson, då intygen blir skräddarsydda för den aktuella situationen. Han tror även att revisionens status kommer att höjas om revisionen inte är lagstiftad, ordet kombiuppdrag kan ge intryck av rabatterbjudande. Rådgivningen kan bli sämre för företagen än vad de är idag, enligt Bodin. Ett förbud mot kombiuppdrag innebär att aktiebolaget måste anlita två byråer som ska sätta sig in i företagets situation. Detta leder till ökade kostnader och kan även innebära att byråerna kan vara av olika uppfattning i diverse frågor, fortsätter Bodin, det är olyckligt om de små företagen ska drabbas av återverkningar på grund av de stora redovisningsskandalerna. Det är i de stora företagen med allmänt intresse som skandalerna skett, inte i de små ägarledda företagen enligt Bodin. Svenska byråer utför inga kombiuppdrag i de stora bolagen enligt ett EU-direktiv som säger att kombiuppdrag är förbjudna i ett företag med allmänt intresse. (Balans 2:2004)

(14)

Gunvor Engström VD i Företagarna är även hon emot förslaget om utvidgat byråjäv. De viktigaste kontakterna en företagare har enligt henne, är banken och revisorn, dessa personer är företagets rådgivare. Av Sveriges företag är 99.2 % småföretag, av dessa är 70 % enmansföretag där samma person både äger och driver företaget, dessa företag ska inte drabbas av ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag på grund av skandalerna i de stora bolagen enligt Engström. Hon menar att antingen ska de små företagen undantas från ett förbud mot kombiuppdrag eller så ska revisionsplikten tas bort. Engström har fler förslag till var gränsen kan gå för att undanta företag från förbud mot kombiuppdrag; mellan privat och publikt företag, antal anställda eller med någon anknytning till redovisningen. (Balans 2:2004)

Dan Brännström, generalsekreterare i FAR hoppas på att förslaget om utökat byråjäv inte går igenom. Om det ändå skulle bifallas måste det utredas om revisionsplikten måste kvarstå för de minsta företagen. FAR är av den uppfattningen att statsmakterna vill ha revisionsplikten kvar på grund av kopplingen till skattelagstiftningen och på det viset motverka ekonomisk brottslighet. Regeringen försöker förenkla för företagen, förslaget om utökat byråjäv motsäger den ambitionen menar FAR, som tror att det i framtiden kommer att finnas olika regler för revision beroende på företagets storlek. Brännström tror att många revisorer skulle se fördelar med att revisorsrollen skulle förändras och att revision skulle utföras vid efterfrågan. (Balans 2:2004)

På frågan om vad Thomas Bodström tänker göra för att få en starkare revision inom näringslivet utan att detta leder till tyngre regelbörda och ökade kostnader för Sveriges småföretagare är svaret att revisionen påverkas om en revisor granskar bokföringen som han eller en kollega inom samma byrå gjort, därav förslaget om utvidgat byråjäv. Bodström påpekar att det fortfarande kommer att vara tillåtet att ge sina klienter råd. Han är även medveten om att konsekvenserna för de små företagen är viktiga att beakta och att dessa inte är ordentligt utredda. (Balans 2:2004)

(15)

5 Resultat

I detta kapitel redogörs för de svar som framkom vid intervjuerna med de små aktiebolag som ingår i vår undersökning. De företag som intervjuats har olika sysselsättningar, Alice Norberg är redovisningskonsult, Bröderna Jonssons Bygg AB är inom byggbranschen, Lars Åhnberg AB utövar förlagsverksamhet och AB Uppsala Språkbruks verksamhet är översättning,

5.1 Alice Norberg (Neil Jonsson Snickeri AB)

Alice Norberg är redovisningskonsult och företagsledare för aktiebolaget sedan 1985 och var med vid starten av företaget. Aktiebolaget är uppdelat mellan henne och hennes man, Neil Jonsson, som bedriver finsnickeri i sin del. Norberg är ensam anställd i sin del av företaget.

Företaget startades som aktiebolag och valet av företagsform var självklart från början.

Genom sitt yrke är hon väl insatt i övriga företagsformers för- och nackdelar. Det positiva med aktiebolaget är enligt Norberg, att det är en renare företagsform i den meningen att företagets ekonomi är särskiljd från den privata och att den skatt som ska betalas varje månad är rätt från början, det är inte som i enskild firma där skatten blir ett antaget belopp. En annan fördel är att hon upplever att mottagandet och uppfattningen av företaget blir mer seriöst.

Nackdelar är att det krävs aktiekapital på minst 100 000 kronor och att det tillkommer kostnader för att anlita en revisor.

Revisorns funktion i företaget är att förutom granskning av räkenskaperna även fungera som rådgivare i olika frågor. Företagets kostnader för revisorn uppskattas till 10 000-15 000 kronor per år och anses vara väl värt pengarna. Att räkenskaperna granskas en gång per år är positivt för att veta att alla papper är i sin ordning inför myndigheter och banker. Något som väckt funderingar hos Norberg är varför revisorerna inte specificerar den tid som är nedlagd för revisionen vid fakturering och om det är därför som revisorernas kunder upplever att revisionen är dyr.

Hon upplever revisionsplikten positivt och önskar att den utökades för att även omfatta övriga bolagsformer, då risken för ekonomisk brottslighet är lika stor i dessa företag.

Norberg har uppfattat att hennes klienter anser att många uppgifter som ska uppges i årsredovisningen är onödigt omfattande för fåmansföretag, exempelvis uppgifter som

(16)

medeltal av anställda under räkenskapsåret, sjukfrånvaro som i sin tur ska delas upp i timmar för kvinnor respektive män och slutligen könsfördelningen mellan ledande befattningshavare.

Ett förslag från henne var att istället för att skilja på bolagsform skulle utifrån företagets storlek och omsättning anpassa krav på revision och omfattningen av obligatoriska upplysningar.

5.2 Bröderna Jonssons Bygg AB

Berndt Jonsson, VD i Bröderna Jonssons Bygg AB, startade aktiebolaget 1987 och företaget har tre anställda. Tidigare drevs bolaget som handelsbolag, men i och med att den tredje brodern skulle ansluta sig till verksamheten omvandlades företaget till aktiebolag.

Anledningen till att aktiebolagsformen valdes var att de, eftersom byggbranschen är en kapitalkrävande verksamhet, kände större säkerhet med aktiebolagsformen då ägarna själva inte är personligt betalningsansvariga för företagets skulder. Jonsson anser att de blir mer seriöst bemötta i och med att företaget drivs som aktiebolag jämfört med handelsbolaget.

Nackdelen med aktiebolagsformen är aktiekapitalet på 100 000 kr och att företaget måste betala sjuklön till den anställde i tre veckor enligt nuvarande regler. Kostnaden för att betala ut sjuklön är högre för aktiebolag jämfört med de avgifter de betalat för att få sjukpenning från Försäkringskassan i handelsbolag och enskild firma.

Bröderna Jonssons Bygg AB har en redovisningskonsult som sköter den löpande bokföringen och en revisor som sköter revisionen. Kostnaden för bokföring och revision är 25 000 kronor per år, men Jonsson upplever inte kostnaden som hög, däremot skulle han önska att revisorn preciserade antalet nedlagda timmar för revisionen, vilket inte görs idag.

Relationen till revisorn är god, menar Jonsson och det är en fördel att företagets räkenskaper revideras en gång per år. Dessutom anser han att revisorn är bra att ha som rådgivare när svårare problem uppstår, men i första hand kontaktas redovisningskonsulten vid mer vardagliga problem. Angående revisionsplikten anser han att den borde utökas till att omfatta även andra företagsformer alternativt att någon form av kontroll infördes av de övriga företagsformerna förutom den kontroll skattemyndigheten utför.

(17)

5.3 Lars Åhnberg AB

Företaget startades som aktiebolag 1991 av Lars Åhnberg och har fyra anställda.

Sammantaget tyckte Åhnberg att aktiebolagsformen var den bästa, då han ville jobba upp tillgångar i företaget för att kunna leva av dessa senare i livet.

Fördelar med aktiebolagsformen är att företagets ekonomi separeras från den privata och att ägaren då slipper det personliga betalningsansvaret för företagets skulder. Åhnberg anser sig bli mer seriöst bemött från myndigheter, banker och kunder i och med aktiebolagsformen.

Nackdelar med aktiebolaget är aktiekapitalet och merkostnaden för revisionen. Åhnberg sköter all löpande bokföring själv, vilket enligt honom är en stor fördel då han gärna vill ha kontroll över företagets ekonomi.

Revisorn används som rådgivare i svårare frågor och utför även revisionen i företaget.

Kostnaden för revisionen, 15 000 kronor per år, är väl värd pengarna anser Åhnberg. Han ser inte ett problem i att revisorn inte uppger hur många timmar som gått åt till revisionen eftersom revisorn kan rådfrågas i enklare problem utan att denne debiterar för detta och relationen till revisorn anses som mycket god.

Åhnberg har ingen klar uppfattning om revisionsplikten, men skulle önska att även övriga bolagsformer omfattades av detta. Ett förslag från honom var att man inte skulle ta hänsyn till storleken på företaget, det vill säga antalet anställda eller omsättningen, utan istället se till hur många och komplicerade verifikationer som finns för att därefter dra gränser för obligatorisk revision.

5.4 AB Uppsala Språkbruk

Företaget startades som enskild firma 1993 av Kerstin Wallin, för att 2000 omvandlas till aktiebolag. Hon är ensam ägare till bolaget och ensam anställd. Wallin ansåg att det var en fördel med aktiebolagsformen inför kunderna, då hon upplevde det som att kunderna tycker det är mer seriöst med ett företag som är registrerat och löpande kontrolleras av en revisor.

Det finns i stort sett bara fördelar med aktiebolagsformen, det enda negativa enligt henne var aktiekapitalet på 100 000 kronor. Hon rekommenderar andra att driva företag i aktiebolagsform då man inte är personligt ansvarig för företagets skulder.

(18)

Relationen mellan revisorn och företaget är god, men Wallin har mer kontakt med redovisningskonsulten, som anlitas för att sköta löpande bokföring, än med revisorn.

Redovisningskonsulten ses som en extra person i aktiebolaget som konsulteras vid frågor om bolagets skötsel. De första åren skötte hon själv bokföring och årsbokslut, men detta var inte hållbart i längden och bokföringen lejdes ut till en bokföringsbyrå. Det är positivt med den kontroll av företaget som en revision innebär och väl värt pengarna menar Wallin. Företaget betalar 8 000 kronor per år för revisionen och 4-5 000 kronor per år för den löpande bokföringen, men Wallin anser att alternativkostnaden för att sköta detta inom företaget skulle bli högre.

Revisionsplikten borde vara kvar, och borde utökas till att omfatta även andra företagsformer anser Wallin. Hon funderade om det var så att de företag som är negativa till revisionsplikt i själva verket inte vill bli kontrollerade snarare än att det handlade om kostnaden, vilka företag kan inte betala 8 000 kronor per år för revisorn?

(19)

6 Sammanfattning av resultat

I detta kapitel presenteras de resultat som framkommit i samband med intervjuer och datainsamling. Dessa resultat har sammanställts och är nedan uppdelade i Revisionsplikt, Aktiebolagsformen och Byråjäv.

6.1 Revisionsplikten

Alla respondenterna var positiva till revisionsplikten. Företagarna ansåg att även övriga företagsformer borde omfattas av revisionsplikt eller åtminstone någon annan form av kontroll än den som skattemyndigheten utför. Ekonomiska oegentligheter kan enligt respondenterna förekomma i alla bolagsformer. En av de intervjuade spekulerade i om de företagare som är negativa till revisionsplikten kanske inte vill bli kontrollerade och att detta snarare är problemet än kostnaden för revisionen.

Respondenterna tycker att det är bra att en revisor verifierar riktigheten i sin bokföring och att kunna rådgöra i diverse frågor rörande verksamheten. De företag som intervjuats har en god relation till sin revisor och uttrycker sin uppskattning just för att denna fungerar både som rådgivare och revisor och de upplevs som en tillgång i företaget. Regler för redovisning är under ständig förändring och det är en omfattande uppgift att hålla sig uppdaterad i dessa frågor för en ensam företagare. Kostnaden för att själv hålla reda på förändringar upplever respondenterna som högre än att betala en revisor eller redovisningskonsult för denna typ av information.

Kostnaden för revisionen anses inte av respondenterna som höga utan är snarare väl värd pengarna, en investering i företagets seriositet. Ett av respondenterna uttryckt önskemål är att revisorerna på fakturan ska specificera antalet nedlagda timmar på uppdraget. Ingen av respondenternas revisorer specificerade hur många timmar som ägnats åt företagets uppdrag.

6.2 Aktiebolagsformen

Två av de fyra intervjuade företagen har startats i annan bolagsform än aktiebolag. Vid byte av företagsform vägdes aktiebolagets för- och nackdelar mot varandra kontra tidigare erfarenheter med andra bolagsformer. Den avgörande fördelen med aktiebolagsformen är enligt alla respondenter att ägarna undslipper det personliga betalningsansvaret för företagets

(20)

skulder. Aktiebolagsformen uppfattas som mer seriös av omgivningen, det vill säga banker, kunder och leverantörer, menar respondenterna. Anledningen till detta förmodas vara att aktiebolagets räkenskaper granskas en gång per år av en revisor och även det faktum att man har aktiekapitalet bakom sig vid eventuella förluster. Aktiekapitalet på 100 000 kronor anser respondenterna vara ett högt belopp och därmed det enda negativa med företagsformen.

6.3 Byråjäv

Tre av de fyra aktiebolag som intervjuats anlitar olika företag för rådgivning respektive revision. Om förslaget att tvinga aktiebolag att använda sig av olika företag för dessa uppdrag bifalls, kommer inte de intervjuade företagen att påverkas nämnvärt ekonomiskt av detta, men ämnet är ändå intressant för uppsatsen, då frågan även handlar om revisionspliktens vara eller inte vara i de små aktiebolagen

Revisionspliktens framtid för små aktiebolag är beroende av hur framtiden för revisionen i stora företag ser ut. Förbjuds kombiuppdragen kommer detta att öka kostnaderna för revision och rådgivning på grund av att företagen måste anlita olika företag för dessa uppdrag, vilket innebär att två olika revisionsföretag ska sätta sig in i företagets verksamhet. De större revisionsföretagen framhåller i debatten att kombiuppdragen gör det lättare att upptäcka brister i bokföringen och att kostnaderna för företagen sänks medan Revisorsnämnden och justitieminister Thomas Bodström menar att revisionen påverkar kvaliteten då revisorn förlitar sig för mycket på sina medarbetares insatser inom revisionsföretagen.

Små aktiebolag kommer att drabbas hårt ekonomiskt om förslaget om utökat byråjäv bifalls enligt Bodin, Brännström och Engström. De som stiftar lagar och på så sätt vill komma åt och begränsa eventuella framtida företagsskandaler har inte utrett vilka konsekvenser dessa åtgärder får för de små aktiebolagen. Detta framgår av Thomas Bodströms interpellationssvar (Balans 2, 2004; Riksdagen 2005-01-19).

(21)

7 Diskussion

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av företagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. När arbetet med undersökningen startade hade vi fått indikationer på att företagen skulle vara negativa till revisionsplikten och att detta enbart innebär onödiga kostnader. Efter att ha undersökt det insamlade materialet, kan vi konstatera att åsikterna snarare är de motsatta. De intervjuade företagen och representanter ur svenskt näringsliv har olika ståndpunkter angående revisionsplikten och om behovet av densamma.

Det resultat som är mest framträdande är att respondenterna var positiva till revisionsplikten och önskar att densamma utökas för att även omfatta övriga företagsformer, medan representanter från bland annat de större revisionsbyråerna anser att revisionsplikten för små aktiebolag borde behovsprövas eller helt avskaffas.

Att respondenterna valt aktiebolagsform för sin verksamhet baseras främst på att det inte finns personligt betalningsansvar för företagets skulder. I bolaget måste det dock finnas en marginal mellan tillgångar och skulder, aktiekapitalet, för att ge ett visst skydd till bolagets borgenärer.

Aktiebolagsformen upplevs som mer seriös jämfört med övriga bolagsformer i och med revisionsplikten.

Vi är övertygade om att revisionsplikten för de små aktiebolagen kommer att kvarstå trots diskussionerna om avskaffandet av densamma. En anledning till detta är att skattemyndigheten i så fall skulle förlora en av sina viktiga kontrollfunktioner. Vår slutsats stöds av FAR: s uppfattning om att statsmakterna vill ha kvar revisionsplikten i och med kopplingen till skattelagstiftningen och på det sättet motverka ekonomisk brottslighet. De redovisnings- och revisionsskandaler som inträffat på senare tid talar emot att revisionsplikten för de små aktiebolagen avskaffas. I det nya lagförslag som lagts fram av regeringen finns för övrigt inga indikationer på att små aktiebolag ska undantas från revisionsplikten.

Intressant är att enligt BRÅ var den ekonomiska brottsligheten störst i de små aktiebolagen, som bildats just för detta ändamål, och detta var anledningen till att även de små aktiebolagen omfattades av revisionsplikt 1983. Förslaget om utökat byråjäv har uppkommit i skuggan av de redovisnings- och revisionsskandaler som inträffat i de stora publika aktiebolagen. Bodin

(22)

menar att de små bolagen inte bör straffas för detta genom ökade kostnader för revisionen om förslaget för utökat byråjäv bifalls.

Istället för att avskaffa revisionsplikten föreslår vi att lagstiftaren borde se över vilka uppgifter som faktiskt är relevanta för företagets verksamhet i årsredovisningen. Exempelvis uppgifter som medelantal anställda under räkenskapsåret och könsfördelningen bland ledande befattningshavare är onödigt omfattande och gör att företagens revision blir onödigt dyr, och dessa uppgifter är knappast relevanta för ett enmans- eller fåmansföretag (SFS 1995:1554).

Undersökningen som gjorts har omfattat fyra små aktiebolag, vilket innebär en begränsning för att kunna generalisera resultaten till att gälla för alla företag i landet. Detta är fyra företagares åsikter men i och med intervjuernas samstämmiga svar pekar detta på att företagare är positiva till den lagstadgade revisionsplikten. Respondenternas svar kan ha påverkats av intervjuareffekten, det vill säga respondentens förmåga att tala öppet när denne är medveten om att intervjun spelas in på band. Intervjuareffekten kan också innebära att respondenterna svarar på frågorna på det sätt som de tror att intervjuaren förväntar sig att få svar. Dessutom kan det vara svårt att uppnå reliabilitet till intervjuinformationen i och med att varje intervjusituation är unik.

7.1 Förslag till fortsatt forskning

Ett aktiebolag ska återge den ekonomiska verkligheten på ett rättvisande sätt enligt ÅRL för att öka jämförbarheten mellan företag och jämförbarhet över tidsperioder. Ett förslag till vidare forskning är att utreda effekterna på jämförbarheten vid en eventuell underlättnad för av revisionsplikten för små aktiebolag. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att utreda konsekvenserna för de små aktiebolagen om förslaget om utökat byråjäv bifalls.

Under arbetets gång har framkommit förslag till annan uppdelning av vilka företag som ska omfattas av revisionsplikt. Engström på Företagarna och en av respondenterna, Lars Åhnberg, har nämnt förslag på dessa uppdelningar; utefter verifikationernas komplexitet, med anknytning till redovisningen eller antal anställda, även detta kan vara ett uppslag för fortsatt forskning.

(23)

Referenslista

AffärsData www.ad.se 2004-11-29 13:00 Aktiebolagslagen (SFS 1975:1385)

Blom, R., (2004). Varför inte slopa revisionsplikten för småföretag? Vestmanlands Läns Tidning (VLT), 23 januari, 2004

Denscombe, M., (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

FAR: s Samlingsvolym 2004 del II: Stockholm: FAR Förlag AB

Holme & Solvang (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder.

Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, B., VD Bröderna Jonssons Bygg AB (2004). Intervju 2004-12-10 Justitiedepartementet (2003), promemoria Några frågor om revision 2003-06-25, Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Lagrådsremiss 2004-02-09 www.regeringen.se 2004-11-16 16:00

Lundahl & Skärvad (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund:

Studentlitteratur.

Norberg, A., VD Neil Jonsson Snickeri AB, (2004). Intervju 2004-12-09

Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/22/45/0e138ab6.pdf , 2004-11-15 15:00 Regeringen www.regeringen.se/rixlex 2004-11-16 15:00

Revisorslagen (SFS 2001:883)

Riksdagen www.riksdagen.se2005-01-19 10:00 Interpellationssvar nr 2003/04:196 RN, Revisorsnämnden http://www.rn.se/inforam.htm, 2004-11-02 10:00

Rättsnätet, Notisum www.notisum.se 2005-01-07 kl.14.30

Sahlin-Andersson, K., (2004). Föreläsning om kvalitativ metod 2004-11-04

Sjöström, C., (1994). De svenska revisorernas yrkesmässiga arv. Balans, nr 6-7 1994 Trost, J., (1993). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Wallin, K., VD AB Uppsala Språkbruk (2004). Intervju 2004-12-08

Wennberg, I., (2004). Dags att avskaffa revisionsplikten för små företag? Balans, nr 2, 2004 Åhnberg, L., VD Lars Åhnberg AB, (2004). Intervju 2004-12-10

Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554)

(24)

Bilaga 1

Intervjuguide

Anonymitet

Får vi använda ert namn och/eller ert företagsnamn i uppsatsen?

Om inte, får vi uppge att vi besökt företaget och sedan använda uppgifterna som ni lämnar anonymt?

Om Företaget

Frågor

Vilken position har du i företaget?

Var du med vid starten av företaget?

Hur många anställda finns i företaget?

Intervjuområden

Resonemanget kring valet av bolagsform

För- och nackdelar kring de olika bolagsformerna Historik vad gäller företagsformen

Om Revisorn

Frågor

Vad har revisorn för funktion i ert företag?

Kostnaden per år för revisorn?

Intervjuområden

Omfattningen av revisorns uppdrag Relationen mellan företaget och revisorn.

Eventuella fördelar och nackdelar med revisorn.

Revisionsplikten endast för aktiebolag Vad är din åsikt om revisionsplikten?