Examensarbete, 15 hp Fysioterapeutprogrammet 180 hp
Ht 2020
MED HÄSTEN SOM ARBETSKOLLEGA
Fysioterapeuters syn på hästunderstödd terapi
Teresa Selin, Julia Stenmark
Fysioterapeutprogrammet 180 hp Titel svenska:
Med hästen som arbetskollega – Fysioterapeuters syn på hästunderstödd terapi
År:
2020
Titel engelska:
With the horse as a colleague – Physiotherapists’ views on equine assisted therapy
Författare:
Julia Stenmark Teresa Selin Gaddmyrvägen 7 Vittervägen 270 905 80 Umeå 907 51 Umeå
Handledare:
Anncristine Fjellman Wiklund, docent, leg.
Sjukgymnast, Inst för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi
Nyckelord: Hästunderstödd terapi, fysioterapeuters erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, psykisk hälsa, fysisk hälsa
Extern medverkan Nej Pågående projekt Nej
Sammanfattning
Introduktion: Hästunderstödd terapi är en behandlingsform där man ägnar sig åt ridning och andra aktiviteter med hästen för att främja fysisk och psykisk hälsa. Hästen har en central roll och bidrar till en icke-dömande och trygg plats för patienterna. Vidare har stallet och naturen positiva effekter inom behandlingen.
Syfte: Belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter som arbetar eller har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod.
Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer med legitimeradefysioterapeuter/sjukgymnaster, med erfarenhet av hästunderstödd terapi, genomfördes via telefon. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats.
Resultat: Analysen resulterade i temat “Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling”, som beskriver bredden av behandlingen, hur kroppen och psyket påverkas samt vilken roll hästen, stallet och naturen har inom behandlingen. De fem kategorierna som identifierades var Mångsidig behandling som möter olika behov, Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum, Hästen som stöttande behandlare, Personlighet och kropp tar stora steg framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Kategorierna inkluderar delar av behandlingsmetoden, vilka patientgrupper man kan komma i kontakt med, vilken roll hästen har samt effekterna av behandlingen.
Konklusion: Hästunderstödd terapi lyftes fram som en bred behandlingsform av fysioterapeuterna. De upplevde behandlingen som speciell i förhållande till annan behandling genom dess möjlighet att påverka flera delar samtidigt, både för kroppen och psyket. Fler studier bör genomföras med större
undersökningsgrupper; både fler fysioterapeuter, men även patienters erfarenheter bör lyftas fram.
Introduktion
Att använda hästar inom olika behandlingsinsatser har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat. Att hästar kan bidra till människors hälsa är inget nytt, utan går tillbaka ända till antikens tider. Det är dock under 1950-talet som idén om att hästar och ridning kan främja hälsa utvecklades (1). Vanligen används hundar eller liknande
perceptiva djur när djur inkluderas i en behandling. Detta eftersom de är bra på att kommunicera och reagera på känslostämningar, vilket även hästar är. Som flyktdjur är hästar evolutionärt vana att vara mycket inkännande mot sin omgivning, för att kunna detektera faror. De läser av signaler från allt i sin omgivning inklusive övriga delar av sin flock. Inom flocken finns starka sociala band och alla har sin plats runt en vanligtvis lugn, erfaren och säker ledare (2).
Hästunderstödd terapi
Hästunderstödd terapi, förkortat HUT, är en gren av djurassisterad terapi där ridning och andra typer av aktiviteter tillsammans med hästen görs för att främja den fysiska och psykiska hälsan (3). Vid interaktion med djur kan man se både positiva fysiska och
psykologiska effekter hos vuxna och barn (2). Hästen och hästens miljö används för att ge stöd och behandling, och hästunderstödda insatser finns inom en rad olika
verksamhetsområden (4). HUT är inte en specifik terapiform utan handlar om användandet av hästen för att göra behandlingsinsatser mer effektiva. Utövaren kan exempelvis vara en fysioterapeut, psykolog, socionom, socialpedagog eller arbetsterapeut och det finns inga kvalitetskrav på vare sig utövare eller verksamhet, med undantag för vissa kommuner (5). Organisationen för hästunderstödda insatser (OHI) håller i
utbildning inom hästunderstödd terapi och verkar för ökad kunskap och användning av HUT. De utfärdar även certifiering i syfte att kvalitetssäkra och kvalitetsbeskriva personer som bedriver verksamheter med hästar som medhjälpare (4).
Hästen ses som en central del i HUT behandlingen och bidrar framför allt till större självinsikt (3). Hästar har en enastående förmåga att förstå mänskligt kroppsspråk vare sig människan själv är medveten om sitt agerande och sin sinnesstämning eller inte (2).
Genom att studera hästarnas beteende när vi interagerar med dem kan man få direkt feedback kring hur vi själva uppfattas i stunden, vilket med vägledning kan hjälpa oss att bli mer medvetna om oss själva och underlätta att stanna i nuet (3). Denna förståelse av den egna kroppen ger också en möjlighet att sedan arbeta vidare med den kroppsliga identiteten. Resultatet blir en tydligare bild av kroppsspråk och hur den påverkar kommunikationen med andra människor (2). Hästarna anses ha en icke dömande natur och kan hjälpa oss att förstå våra känslor, eftersom de är duktiga på att uppfatta
sinnesstämningar och kroppsspråk hos andra (3, 6). Hästens reaktioner blir som en reflektion av beteenden, vilket underlättar för patienter att se konsekvenserna av sitt agerande (2, 6). Det ger en trygg start att träna med och bygga upp självförtroende, som sedan kan överföras till relationer med andra människor (2).
Utöver detta är stallet en miljö som både är lockande och som ställer krav. Det är en miljö som ger tillfälle till möten, samtal och gemenskap (4). Genom att byta ut vårdmiljön från det vanliga ”öga mot öga”-mötet i stängda rum, försvinner en del av stigmat kring
behandling av mental ohälsa. Det ger även mer utrymme för att experimentera och ”göra”
snarare än att vara en passiv klient, som det ofta kan bli. Regelbundna möten utomhus och stallets mer aktiva och mindre verbala miljö beskrivs som gynnsam och bidrar till förbättringar hos deltagare (7, 8). Relationen mellan terapeut och patient anses också vara annorlunda mot vad den är i de kliniska miljöerna patienterna vanligtvis vistas i.
Patienter kan uppleva att både hästarna och terapeuter såg dem som personer, och betraktade terapeuterna som mer tillmötesgående och vänskapliga, eftersom de förbisåg stämpeln ”patient” under träffarna och fick dem att känna sig mer som normala
människor (8).
5
Effekter av hästunderstödd terapi
HUT har, för vissa psykiska sjukdomstillstånd, visat sig ge positiva effekter, bland annat vad gäller personer med ätstörningar, ångest och sjukdomar associerade med användning av droger (9). Det man kunnat visa är förbättringar i självkänsla, självförtroende,
reglering av känslor och allmän psykisk funktion (6, 9). Känslor av gemenskap och acceptans är inte heller ovanliga, och vissa upplever även stolthet i att ha lyckats förvärva en färdighet (10). Arbetet med hästen ger en känsla av mening och välbefinnande vilket skapar engagemang i de aktiviteter som görs tillsammans med hästen. Det ger en
möjlighet att lära känna sig själv och andra, samt en möjlighet att knyta an till relationer både med hästen och personalen (8). HUT har också visat sig kunna minska symtom hos patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), förbättra social förmåga och minska emotionell påverkan i dagliga aktiviteter. Det är inte ovanligt att patienter med PTSD avslutar sin behandling innan den är klar (3). En studie har även kunnat se snabbare förbättring med kombinerad behandling med cognitive processing therapy (CPT) och HUT, än med endast CPT (7). Deltagare har varit nöjda med HUT och upplevt trygghet och variation i behandlingen (3). Fortsatt har deltagare i HUT beskrivit
terapiformen som något de såg fram emot och upplevde som positivt. Att få vara i stallet och med hästarna gav dem en paus från dagen eller något trevligt att göra (8). Vissa föredrog hästunderstödd terapi medan andra såg det som ett bra komplement till annan behandling (9).
I en studie av personer med autismspektrumtillstånd (ASD) tyder resultatet på flera effekter. Bland annat förbättrade sociala färdigheter, exempelvis vad gäller
kommunikation, och minskning av så kallade problembeteenden, vilket inkluderar irritabilitet och hyperaktivitet. Man kan inte säga exakt vad detta beror på men det finns hypoteser om att det är en effekt av den tysta kommunikationen som sker mellan häst och ryttare. Interaktionen med hästar kan bidra till en avstressande miljö och att den lugnar barn med ASD. Dessa hypoteser styrks delvis av en patient som berättar att denna kommunikation bidrog till dämpade ångestkänslor (11).
För personer med neurologisk skada eller sjukdom kan HUT vara en god
rehabiliteringsinsats då det är en variationsrik aktivitet. Patienterna utmanar sitt mod och bygger självkänsla. Vidare ger aktiviteten möjlighet att lyckas trots nedsatt funktion.
Hästens rörelser och de terapeutiska egenskaper som ridningen ger är mångsidiga och påverkar många delar av en individs förmågor. Det ställs krav på kommunikation, koordination och kroppskännedom hos ryttaren i de övningar häst och ryttare gör tillsammans (4). Aktiviteter med häst leder till att fysisk aktivitet blir en del i
behandlingen, samtidigt som patienterna får möjligheten att träna tillit, tålamod och acceptans (7). Att hålla sig till hästens rörelser ger upprepande men lågbelastad styrke- och balansträning. Aktivitet med hästen ger nästan obegränsad variation och möjlighet till stegring i svårighetsgrad (4).
För patienter med speciella behov, såsom vid cerebral pares (CP), har man sett att just ridning hjälper genom att det ger goda effekter både neurologiskt och muskulärt (3). De fysiska effekterna är många. Ridning kan bland annat bidra till att minska muskulär hypertonus, genom att en sittande ryttares benposition motverkar extensor-spasticitet och ger samtidig stretchning av höftadduktorerna (12). Minskning av adduktorspasticitet har bland annat observerats hos barn med svår spastisk CP (13). Barn med lindrig CP förbättrade balans, samt ökad muskelstyrka i bland annat bålmuskulaturen genom HUT (14). Genom att hästen rör sig förflyttas tyngdpunkten och därmed stimuleras ryttarens vestibulära och neuromuskulära system, vilket bidrar till förbättrad balans. Ryttarens hållning och bålstabilitet förbättras genom att behöva parera och behålla kroppen i upprätt position (12). Ryggradens muskler påverkas genom att de repetitivt och rytmiskt aktiveras av hästens rörelser och under tiden försätts ryttaren ständigt ur balans (4). När det gäller gång har man hos barn med bilateral spastisk CP sett antydan till ökad stabilitet vid gång, genom förändringar i delar av gångcykeln (15). Rörelsemönstret som hästen förmedlar till ryttarens bäcken vid skritt, simulerar nästan samma rörelser som sker vid
gång och framkallar dessutom responser i det motoriska systemet som används vid gång (12). De rörelser som sker i överkroppen, i samband med att hästen skrittar, kan liknas vid den motrotation som sker i samband med gång. Ridningen skapar därmed
gångträning för överkroppen (14).
HUT skapar således en välkomnande miljö som inte dömer eller värderar, utan låter patienten känna sig som mer än sin diagnos (8). Det gynnar patienten både fysiskt (3-4, 12- 15) och psykiskt (3, 6-9) och hjälper dem att växa i sig själva och därmed underlättas interaktion med omgivningen (2). Hästarna bidrar med lugn och trygghet, tillsammans med en ärlig återkoppling som ger en möjlighet att reflektera (2-3, 6). Forskning pekar på goda resultat och för vissa patienter kan det vara en av de sista möjligheterna till
förbättring. Många studier bygger på en kvantitativ grund, vilket ger evidens för
hästunderstödd terapi och dess mätbara effekter, men få studier lyfter fram terapeuternas åsikter och syn på behandlingsmetoden. En enkel sökning (28 september 2020), med sökorden equine assisted therapy AND physical therapy AND qualitative research, i databasen PubMed gav endast 11 träffar. Studier som lyfter fram fysioterapeuternas syn, uppfattning och erfarenhet av HUT är alltså få, och mer forskning inom det området behövs.
Syfte
Syftet med denna studie är att belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter och sjukgymnaster, som för närvarande eller tidigare har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod.
Metod
Studiedesign
Studien har utgått från en kvalitativ studiedesign där fokus ligger på individernas egna uppfattningar och tolkningar om sin sociala verklighet (16). Ord samt betydelsen och innebörden av dessa i specifika sammanhang är primärt inom kvalitativ metod, detta för att få en djupare insikt om ämnet som studeras (17). Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna studie och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att lyfta fram deltagarnas synsätt (18).
Urval och deltagare
Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna skulle vara legitimerad fysioterapeut eller sjukgymnast, som arbetar eller har arbetat med HUT under minst ett år. Exklusionskriterier innefattar icke svensktalande personer, detta för att underlätta för författarna vid analys. Deltagarna rekryterades genom ett ändamålsenligt urval, vilket innebär att personer som har erfarenhet och kunskap inom området väljs ut, eftersom de kan bidra med relevant information till studien (19). Vidare användes även snöbollsurval, där vi med hjälp av redan intervjuade informanter tillfrågade andra relevanta personer till studien (16).
Rekryteringen startade med en bred sökning på internet med orden hästunderstödd terapi och fysioterapi, för att finna verksamheter där hästunderstödd terapi används. Vid sökning upptäcktes OHI:s hemsida (20), där det fanns information och kontaktuppgifter till fysioterapeuter med OHI-certifiering. Sökningen gav även andra träffar till
verksamheter och arbetsplatser och kontaktinformationen fanns då till respektive person.
Ett informationsmail (bilaga 1), med förfrågan om deltagande i studien och beskrivning av studien och intervjuerna, skickades initialt ut till fem fysioterapeuter/sjukgymnaster.
Därefter skickades mail ut, allteftersom svar kom in eller uteblev efter bestämd tid.
Sammanlagt skickades fjorton mail ut till fysioterapeuter inom området HUT och fyra tackade ja till intervju. De som valde att delta fick skriva på ett samtycke (bilaga 2) som skickades tillbaka till författarna via mail i samband med överenskommelse om
intervjutid.
7
Författarnas förkunskaper
Vi båda har tidigare erfarenheter av hästar och ridning. Den ena författaren (JS) var vid studiens utförande, fortfarande aktiv inom ridsporten. Den andra författaren (TS) hade tidigare varit aktiv ryttare och hästägare.
Datainsamling
Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide, som gav informanten frihet att svara på sitt eget sätt men även möjlighet för intervjuaren att ställa andra relevanta frågor vid behov (16). Intervjuerna genomfördes via telefon med var och en av informanterna, och spelades in på dator med deras tillåtelse. En
intervjuguide (bilaga 3), med halvstrukturerade frågor kring informantens arbetsbakgrund och arbetsområde samt deras arbete med HUT användes för att säkerställa att författarna fick kunskap som kunde ge svar på studiens syfte, utan att i betydande mån begränsa eller styra informanterna (18).
Under intervjuerna användes våra telefoner, där högtalare sattes igång under intervjuns gång för bättre ljud och möjlighet att spela in intervjun på lösenordskyddade datorer.
Första intervjun genomfördes av en av författarna (TS) och ansågs vara en pilotintervju, för att få en uppfattning om tidsåtgången och om intervjuguiden var tillräckligt
omfattande. Denna intervju transkriberades av författaren som genomförde intervjun och lästes sedan av båda författarna för att se över om intervjuguiden behövde omformas.
Frågorna behövde inga justeringar och vi ansåg att intervjun höll tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i analysen. Efterföljande intervjuer delades upp mellan oss.
Intervjuerna som genomfördes startade med en introduktion som omfattade en
presentation och en upprepning av studiens syfte, samt en påminnelse om att intervjun spelades in och att informanternas deltagande var frivilligt. Varje intervju varade mellan 20 – 35 minuter. Insamlat material transkriberades därefter på en dator för vidare analys där varje deltagare tilldelades en kod som senare användes under resterande del av analysen och uppsatsen. Detta för att citat inte skulle kunna kopplas till enskilda
informanter. Materialet sparades på lösenordskyddad dator fram till godkänd C-uppsats.
Dataanalys
En induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman, används för att analysera intervjuerna. Att en induktiv ansats används betyder att
texterna analyseras utan koppling till någon teori eller modell. I den här studien studerar istället personliga utsagor på ett opartiskt sätt med målet att lyfta fram deltagarnas synsätt. Detta innebär att gemensamma och delade åsikter, synsätt eller erfarenheter i texterna lyfts fram på ett manifest plan, med andra ord så textnära som möjligt, för att sedan utforskas med målet att identifiera underliggande budskap (18).
Analysen utfördes genom att författarna enskilt identifierade meningsenheter i texten, vilket kunde vara ord, meningar eller textstycken som hade ett relativt
överensstämmande innehåll och sammanhang. Därefter genomfördes en gemensam kondensering av meningsenheterna. Detta för att förkorta texten och underlätta fortsatt analys, samtidigt som inget betydelsefullt innehåll gick förlorat. Meningsenheterna tilldelas koder för att lyfta fram kärnan i innehållet. Koderna som lyfte fram liknande innehåll samlades i kategorier och underkategorier, utifrån likheter och skillnader (18).
Temat i den här studien sammanfattar den röda tråden som kommer fram genom kategorierna. Ett exempel på analysprocessen visas i tabell 1.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen, från meningsenhet till kategori.
Meningsenhet Koder Underkategori Kategori
”Ehh, för jag tänker att djuret i sig, både det här med
beröring och med att det är en icke-dömande varelse som man lätt kan få kontakt och knyta an till, att det är liksom en möjliggörare.”
Icke-dömande varelse Beröring och kontakt Knyta an
Möjliggörare
En balanserad och ärlig varelse
Hästen som behandlare
Etik
Under studiens gång har etiska principer följts i enlighet med Helsingforsdeklarationen (21). Allt deltagande var frivilligt, och fick avslutas närhelst informanterna ville.
Deltagarna fick denna information i ett informationsbrev (bilaga 1) där även uppgifter om studien, dess syfte samt metoder beskrevs. För att säkerställa konfidentialitet förvarades allt material i författarnas lösenordskyddade datorer som endast de hade tillgång till.
Handledaren fick tillgång till delar av materialet. Ett skriftligt informerat samtycke (bilaga 2) skrevs på av informanterna innan intervjuns start.
Resultat
Analysen av intervjuerna resulterade i ett tema: Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling. Temat innefattar de fem kategorier som identifierades:
Mångsidig behandling för alla åldrar, Stallet och naturen - ett annorlunda
behandlingsrum, Hästen som behandlare, Personlighet och kropp - stora kliv framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Här nedanför följer en beskrivning av temat, samt respektive kategori med exempel på citat från intervjuerna. En
sammanfattning av resultatet finns i tabell 2.
Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling
Temat beskriver en sammanfattande syn av de fem kategorierna. Bredden med
behandlingen exemplifierades till viss del genom de möjligheter som informanterna lyfte fram med behandlingen, och de patientgrupper som kunde involveras. Informanterna lyfte fram att det inte bara är effekter på kroppsfunktions- eller kroppsstrukturnivå utan effekterna av behandling når även delaktighets- och aktivitetsnivå. Stallet och miljön lyftes fram som en del som särskiljer HUT från sedvanlig behandling. Utöver
möjligheterna var stallmiljön och naturen annorlunda jämfört med ett vanligt behandlingsrum. Miljön beskrevs som mer avslappnad och det patienter klarade av betonades. Hästens del i behandlingen uppfattades som speciell. Informanterna lyfte fram hästens roll som en tredje part och dess neutrala, icke-dömande ställning i förhållande till patienten. Hästen ställde också direkt och indirekta krav på deltagarna.
Vidare verkade hästen hjälpa deltagarna med kommunikation, genom att finnas som träningsobjekt, men även stötta dem i att upptäcka världen. Detta upplevde
informanterna inte fanns på samma sätt i en vanlig behandlingssituation, vilket också särskiljer HUT från annan behandling.
Mångsidig behandling som möter olika behov
Informanterna arbetade inom olika arbetsområden inom fysioterapin och kom därmed i kontakt med olika patientgrupper som hade användning av HUT. Både patientgrupperna inom den egna verksamheten, och forskning på andra patientgrupper uppmärksammades som aktuella för terapiformen. HUT användes generellt som en kompletterande del i patientens behandling. Patienter inom habiliteringen, med mer fysiska problem kunde få behandlingen, men informanterna hänvisade även till evidens om strokepatienter som fått HUT. Inom psykiatrin nämndes olika grupper såsom patienter med
neuropsykiatriska diagnoser och personer med ångest, trauma eller stressproblematik.
Informanternas arbetsplatser tog emot patienter med olika diagnoser, och
9
behandlingsmetoden nyttjades för både barn, ungdomar och vuxna.
“Och en grupp för patienter med annan form utav stress problematik. Det kan vara att de har då neuropsykiatrisk, ADHD eller utmattningssyndrom, asså svår utmattningssyndrom, bipolär sjukdom. Ehm, svårt svåra
ångesttillstånd och så.” - Intervju 3
“Så att eeh det har vart barn- och ungdomshabilitering och vuxen
tillsammans sen så slog vi ihop allting till en gemensam. Så att, så har vi vart då folk från både barn och vuxen åå jobbat där ute med detta då.“
- Intervju 1
Informanterna hänvisade på något sätt till de möjligheter som finns med HUT. Enligt informanterna var HUT en behandling där många saker händer parallellt. Behandlingen nådde flera plan samtidigt, och skapade tillfälle att påverka flera steg i ICF. Den lyftes fram av informanterna som en behandling olik andra behandlingar som finns.
Möjligheten att arbeta tvärprofessionellt och inkludera flera olika yrkesgrupper i
behandlingen var något som återkom i intervjuerna. Från marken fanns möjligheten för patienten att vara med hästen och skapa en relation. Patienterna kunde få leda hästen, sköta om eller mata den. Det framkom från informanterna att det finns många
anpassningsmöjligheter. Behandlarna kunde göra justeringar och använda sig av hjälpmedel, för att patienten ska sitta säkert och bra på hästen. De kunde även välja en häst som passade utifrån patientens kropp och behov. Behandlingen gick därmed att anpassa så att det fungerade för de flesta patienter.
“...att den hästunderstödda terapin är en väldigt tvärprofessionell
behandling och att man kan ju jobba på väldigt många olika sätt, ehh, med det som terapiform, och jobba med många plan i livet för att, för att barnen och ungdomarna ska kunna få utvecklas sig och lära sig mer…” - Intervju 2
“Eh då kan man se att det händer en massa saker samtidigt. Både på kroppsstruktur och kroppsfunktion, att man blir starkare, får bättre balans... Eeh, men sen också på aktivitetsnivå och på delaktighetsnivå och på person.. liksom faktorersnivå.” - Intervju 4
Utifrån ett träningsperspektiv så kunde ridningen, enligt informanterna, träna både kondition och styrka hos patienter. Det är en behandling där man kunde träna dessa funktioner även för personer med funktionshinder. Här lyfte informanterna fram att det gav en möjlighet att träna längre, för att patienterna orkar mer på hästen jämfört med vanlig träning. För vissa kunde det vara svårt att gåträna en längre stund, men de klarade av att rida samma tid. Inom habiliteringen uttrycktes svårigheter med att träna ryggen hos funktionshindrade personer, men att patienterna kunde träna den typen av styrka genom ridningen. Informanterna lyfte också fram att ridningen skapade möjligheter att träna medveten närvaro och kroppskännedom.
“Och på hästen kan vi ju sitta även med svåra funktionshinder och träna både kondition och styrka i kroppen.” - Intervju 1
“...så det kan man väl säga att det är en bra möjlighet i inom, jamen medveten närvaro, och jamen kroppskännedoms behandling.” - Intervju 3
Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum
Enligt informanterna var stunden i stallet en betydelsefull del av behandlingen. Dels bröts den vanliga mottagningsmiljön till en lite lortigt och inte så ordningsam miljö som
vanliga behandlingsrum oftast är. Informanterna såg stallet som en resurs, då den fokuserade på patientens förmågor och inte de svårigheter som kunde finnas. Dels blev det en del i att komma ut i naturen, då hästen är en del av den och ridningen utfördes vid vissa tillfällen i utomhusmiljö. Naturen och stallet ansågs även hjälpa till med
återhämtning. Att vara med hästen i stallet gav enligt informanter ett tillfälle för
patienten att ha en mysig stund, en chans att känna in lugnet och varva ner. För vissa blev det även en stund att tacka hästen efter en ridtur.
“... det blir en liten stund efteråt så att dom involveras i det.” - Intervju 1
“... med hästarna så påminner vi personen att känna in var är du … att liksom landa i sig själv, och få kontakt med sig själv, både kroppen och liksom mentalt...” - Intervju 3
“Då kan jag se att stallet kan verkligen hjälpa dom till återhämtning, i form av aktiv återhämtning.” - Intervju 4
I stallet fanns många sysslor som måste göras. Det krävs att man ger hästarna mat, städar och sköter om dem, eftersom de inte klarar av det själva. Det framkom i intervjuerna att känslan av gemenskap skapades genom aktiviteterna med och runt hästen. Att ha möjlighet att ta hand om någon som behöver en, som en kan bry sig om och sköta som varken dömer eller är svår att läsa, fick patienter att känna samvaro. I stallet fanns dessutom rutiner för när sysslorna skulle göras och det var alltid likadant, vilket en del av informanterna upplevde gynnade patienterna. Rutiner gjorde att patienter lättare kunde se sammanhang och förstå syftet med sina uppgifter vilket även kunde hjälpa dem i sina egna vardagssysslor. En informant förklarade det som att i stallet kunde man ha en röd tråd;
“... i stallet kan du ha en röd tråd och allting du gör har en mening. Så att allting blir ju begripligt också när man är i stallet, man vet varför man gör så för hästen behöver det … man måste ta hand om hästen, man måste ta hand om sig själv, hästen måste ha mat o jag måste själv ha mat. Hästen måste borstas, jag måste själv duscha, de här vardagsrutinerna ... ” - Intervju 1
Hästen som stöttande behandlare
Hästens roll i behandlingen ansåg informanterna var stor. En del i det berodde på att terapiformen inte gick att genomföra utan häst, men informanterna uttryckte andra saker som också spelade in. Delvis kunde hästen bidra med att kontakten mellan patient och behandlare gick fortare än i en vanlig behandlingssituation. Patienten kunde även knyta an till hästen i sig. Hästens opartiskhet och neutrala del i behandlingen ansågs viktig. Den kunde hjälpa patienterna genom att ge direkt feedback och samtidigt inte döma.
Återkopplingen från hästen kunde göra patienterna uppmärksamma på sitt beteende och medvetandegöra känslor. Just det att hästen är en icke-dömande varelse återkom i flera intervjuer. Inom psykiatrin verkade den delen extra viktig och skapade motivation för patienterna att komma till behandlingen. HUT som behandling gav en lugn plats att få vila på och hästen gav patienten ett värde. Även inom andra områden skapade hästen motivation till deltagande bara genom att vara en del av behandlingen, den bidrog enligt informanterna med att skapa en viss trygghet.
“Alltså den ingår ju i den hära, alltså som dom kallar för den terapeutiska trekanten ibland, mellan mig, häst och patient. Han har ju jättestor del, eeh, i att det blir bra också.” - Intervju 1
“...men många säger att dom får som en, ett värde för att ehm hästarna inte kan värdera och det är så viktigt den delen att hästen liksom accepterar dig när du kommer och är ledsen eller ångestfylld eller vad det nu kan vara.“ - Intervju 3
Hästen hade också en roll för kroppen. Under ridningen kunde hästens egna rörelser förtydliga patientens rörelser och även hjälpa patienten att känna in sin egen kropp.
Hästen kunde anpassas för patienter som har olika problematik och därmed kräver olika
11
saker. En liten och söt häst kunde användas för att skapa förtroende i början. Sedan kunde en häst med rätt typ av gångmönster användas för att påverka kroppen. Byte av häst gav också en chans till progrediering av behandlingen.
“...okej vilken häst blir lämplig då. Här har vi en superspastisk person, då kanske vi inte ska ha den här hästen med det här ganska korta stötiga steget, utan då behöver vi ju den här hästen med det här väldigt så mjuka steget.” - Intervju 2
Förutom att hästen fick en relation till patienterna, var även relationen mellan häst och behandlare viktig. Informanterna nämnde hur samarbetet med hästen byggde på att de litar på varandra och att man som behandlare kunde ställa rätt krav på hästen. Eftersom hästen är så tydlig i sitt sätt att vara, blev det enklare för fysioterapeuten att se om man gick för fort eller långsamt fram i behandlingen.
“Dom är verkligen en kollega så då är det ju så ju mer jag lär mig eeh o ju bättre, skickligare jag blir, så ser jag hästens värde mer.” - Intervju 4
Personlighet och kropp tar stora steg framåt
HUT visade sig ge stora förändringar hos patienter, både kroppsligt och mentalt. En del av informanterna talade om de fysiska effekterna av ridningen, där bland annat
gångförmåga, balans och bålstabilitet förbättrades. De tog även upp möjligheten att upptäcka sin kropp genom ridningen. Patienter som i stort sett inte känt sina kroppar kunde på hästryggen få kontakt med den igen. Informanter beskrev att patienter kände att hela kroppen började kännas mer stadig och stabil. Andra informanter berättade om att ridningen och att få vara kring hästar även ökade det psykiska välmåendet. Relationen patienten skapade med hästen framkallade självkänsla och självförtroende, många kände sig mer glada och modet stärktes upp. Stunden tillsammans med hästen fick dem att landa och må bra i sig själva. Resultatet av behandlingen var inte något som enbart fysioterapeuten såg, utan även andra från patientens nätverk kunde se förändringar i sättet patienten använde sin kropp och hur deras personlighet började lysa fram mer.
“Väldigt många upplever att det är en stor skillnad på det grovmotoriska.
Orkar sitta längre ... positioneras bättre i stolen ... lättare använda arm och hand ... bålen stabil...” - Intervju 2
“... så himla kul, och så häftigt att se vad som händer varje gång … Alla, eh, har mer ögonkontakt, ler mer, är mer upprätta, så alla mår bättre.” - Intervju 3
Ökad dialog och delaktighet genom hästen
Vidare nämnde informanterna hur HUT öppnade upp för dialog och delaktighet.
Effekterna som uppmärksammades var ökad kommunikation och interaktion hos patienterna. Att komma upp på hästryggen gjorde att patienterna blev berörda, både fysiskt och känslomässigt, på ett nytt sätt. Hästens rörelser fick dem att slappna av.
Patienterna började upptäcka världen omkring sig från hästryggen. De började se sig runt, hittade motivationen till att börja kommunicera och kunde smått börja ta emot instruktioner. En av informanterna förklarade det som;
“... dom blir plötsligt med oss istället för att vara i sin egna lilla värld.”
- Intervju 1
Informanterna nämnde vid flertal tillfällen att hästen medverkade i att hitta närvaron.
Hästen kunde med hjälp av sitt kroppsspråk påminna om att vara i nuet och hålla fokus, genom att till exempel buffa på en om man svävat iväg i sina tankar. Vidare berättade informanter om patienter som började teckna mer eller peka och använda sig av bilder för att kommunicera.
“...han ändå har nånting som han kan visa och prata om och skolan dom tar bilder när han är där och rider och fotar och klistrar in i en bok och han pekar och berättar och använder då liksom sitt ganska begränsade tal, men säger ändå saker.” - Intervju 2
Tabell 2. Resultat i tabellform. Koder, underkategorier, kategorier och sammanfattande tema.
Exempel på koder Underkategorier Kategorier Tema
Hästen ger möjlighet till en
unik och omfattande
behandling Mångsidig
behandling som möter olika behov - Behandling för
kroppen
- Anpassningsbar och bred behandling - En annorlunda behandling - Behandling på flera plan samtidigt
- Grupper inom psykiatrin - Inom barn- och ungdoms, samt vuxenhabiliteringen
- Orkar vara aktiv längre på häst - Ridterapi tränar kondition och styrka - Flera anpassningsmöjligheter
- En behandling som inte ser ut som en behandling
Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum - Mening med arbetet
- En frisk och normal miljö
- Positiv miljö - Skapar vardagsrutiner - Utomhus för att ge mer sinnesintryck för
patienten från vind, lukter, miljön - Hästarnas hem - trevligt mysigt
- Behandling i frisk miljö, fokus på resurser - Arbetet har en mening
- Vardagsrutiner som måste göras - Skitig miljö, inte tillrättalagt
Hästen som stöttande behandlare - En balanserad och
ärlig varelse - Hästen förtydligar och återkopplar - Hästen har en stor roll
- Snabbare kontakt med patienten - Får direkt feedback från hästen - Skapar trygghet och lugn - Icke-dömande varelse
- Hästens rörelser förtydligar kroppens rörelser
Personlighet och kropp tar stora kliv
framåt - Effekter på styrka
och balans
- Förbättrad självbild - Bättre kontakt med sig själv och andra - Ofta väldigt bra grovmotoriska effekter
- Jobba med gångförmåga, balans och bålstabilitet
- Bättre kroppsfunktion
- Bättre självkänsla och självförtroende - Bättre kontakt och positivare kroppsspråk - Få kontakt med sig själv mentalt och fysiskt
Hästen öppnar upp för dialog och
delaktighet - Samverkan med
omvärlden - Motivation till delaktighet utåt - Börjar upptäcka världen omkring ex. titta,
ögonkontakt
- Barnet hittar motivation till att teckna - Med oss istället för i egen bubbla - Kan ta emot instruktioner - Pratar trots svårigheter - Vilja att vara närvarande
13
Diskussion
Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos fysioterapeuter som använder sig av HUT som behandlingsmetod. Fysioterapeuternas erfarenheter och tankar resulterade i temat: Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling. I de kategorier som utmynnade i temat skapades en bild av behandlingen och dess effekter.
Det framkom av informanterna att behandlingen används för många olika
patientgrupper, från barn till vuxen ålder. Behandlingen påverkar deltagarnas kropp likväl som psyke. Hästen öppnar upp för en snabb kontakt mellan behandlare och patient.
Genom att inte värdera skapar hästen inte bara motivation för patienterna att delta, utan bidrar även till ett tryggt och icke-dömande utrymme där patienterna kan hitta lugn. Den smutsiga miljön skapar en välkomnande och avslappnad atmosfär, och möjligheten att vara utomhus bidrar också. Stallet ger en möjlighet att se betydelsen av vissa sysslor och rutiner, vilket patienterna kan ta med sig in i vardagen. Fysioterapeuterna som deltog i den här studien lyfter fram HUT som en bred behandling som skapar möjligheter att arbeta tvärprofessionellt.
Att behandlingsformen är användbar för flera patientgrupper stöds av forskning om patienter med PTSD (3, 8), autism (11, 22), ångest (6) och spastisk CP (15, 13) samt stroke (23) som fått HUT. För unga med olika funktionshinder finns studier som tyder på
förbättringar i balans (14) och gångförmåga (14, 15), men för äldre både friska och de med funktionshinder är evidensen mer begränsad (24, 25). Ser man till bålstabilitet så
observerade Joo Kim et al (26) i sin studie att simulerad ridning aktiverade bålmuskulatur i större utsträckning än vanlig ridning, hos friska vuxna och äldre.
Användandet av denna typ av träning skulle enligt dem kunna öppna upp för högre träningsintensitet än vanlig ridning. Den variant av terapi tänker vi kan minska den oro som kan finnas inför mötet med en riktig häst, samt ökar säkerheten. Samtidigt lär de psykiska effekter man sett av HUT begränsas genom användandet av en simulator.
Fysioterapeuterna i vår studie observerade ökat självförtroende, självkänsla och mod hos deltagare, och ett bättre mående i allmänhet. Deltagare i en annan studie (6) lyfter också fram ökat självförtroende. De terapeuter som där blev intervjuade upplevde att
patienterna tog för sig mer och våga agera på ett mer spontant och inte så instängt sätt (6). För autistiska barn finns studieresultat som tyder på att kommunikationen börjar mellan barnen och hästen, men att barnen senare börjar ta mer kontakt med de som höll i terapin (22). Vad gäller de psykiska aspekterna så finns studier som tyder på effekter av hundassisterad terapi, som liknar de effekter man får av HUT. Exempelvis lyfter man, i en review av Jones et al (27), fram observationer kring socialiserande och ökat socialt
beteende hos ungdomar efter hundassisterad psykoterapi. Detta gällde vare sig detta var det primära målet eller inte. Dock är evidensen för bland annat ökat självkänsla och självuppfattning mer begränsad (27). Vi tänker också att hundterapi begränsar möjligheten att träna kroppen. Gångträning kan troligtvis utföras med hund, men det kräver att patienten har en gångförmåga till att börja med. Vidare kan detta påverkas av det som våra fysioterapeuter lyfter fram, nämligen att orken att gåträna en längre tid, saknas hos många av deras patienter.
Naturen och stallet lyftes, av våra fysioterapeuter, fram som viktiga delar för
behandlingen. Enligt en studie av Lee et al (28) ger aktiviteterna med hästen ute i naturen avslappning, en känsla av att bara vara och öppnade upp ögonen hos deltagarna.
Schwarzmüller-Erber et al (29) menar att naturen blir förknippad med något positivt och kan bidra till bättre mental hälsa. Den minskar stress och ångest och visar sig även hjälpa till med återhämtning. Ridning och naturen ger glädje men bygger också upp självkänslan (29). I en studie av Kern-Godal et al (7) lyfter deltagarna fram att stallmiljön upplevs mer avslappnad än ett vanligt behandlingsrum. Deltagarna arbetade tillsammans med de ansvariga och relationen fick dem att känna sig mindre som patienter än i en vanlig behandlingssituation. Fokus låg inte på deras problem utan var riktat mot de saker som var nödvändiga att göra. Att sysslorna hade ett värde för hästen upplevdes som positivt, då deltagarna kände att de bidrog med något (7). Detta sätt att öka patientens deltagande i sin egen vård och lämna det kliniska behandlingsrummet tänker vi kan balansera
makten i relationen mellan patient och vårdpersonal. Maktskillnad som finns mellan patient och vårdpersonal, och som generellt beror på mer kunskap hos vårdaren, tror vi kan minska. Att byta miljö, framför allt till en lite mer lortig miljö, tror vi också kan upplevas som mer neutral mark och därmed öka patientens känsla av att kunna uttrycka sig fritt.
Ur ett praktiskt perspektiv tänker vi att det kan finnas svårigheter i behandlingsmetoden.
Dels har vi säkerheten och de risker som kan uppstå i samband med levande djur. Trots att terapeuten i bästa mån väljer hästar som passar för ändamålet, finns alltid en risk för att hästen kan bli rädd eller stressad i vissa situationer. Sedan finns även risken att hästen exempelvis råkar trampa på en patients fot eller nafsar dem vid hantering. Hästarna är egna individer, så även om terapeuten har en plan kring hur behandlingstillfället ska gå till kan hästen reagera på andra sätt än som det är tänkt. Fysioterapeuterna i vår studie nämnde säkerhetstänket kring ridningen, där olika hjälpmedel användes för att patienten ska sitta så säkert och bra som möjligt på hästen. Allt skedde även i lugn takt och med medhjälpare vid sidan av hästen vid behov. Vi antar, även om inte fysioterapeuterna nämnde det, att hjälm användes då detta är ett krav inom Svenska Ridsportförbundet (30).
Ur ett vårdperspektiv tänker vi att HUT öppnar upp för samarbete inom vården. Flera professioner kan arbeta med samma grund i terapin, hästen, men från olika håll. Genom planering tänker vi att man på detta sätt kan få ett behandlingstillfälle där en patient kan träffa flera olika yrkeskategorier efter varandra utan att sessionen känns spretig, eller att man behöver byta plats. De hinder som vi kan tänka oss finnas för att genomgå denna typ av behandling är om patienten har allergi mot hästar, om patienten inte är motiverad nog eller ifall det finns rädslor både hos patient men även hos de vuxna om det gäller deras barn. Kern-Godal et al (31) tar upp i sin studie om just nervositet, ångest och rädsla hos de intervjuade när de första gången träffade hästarna. Orsakerna till känslorna berodde på hästarnas storlek, styrka och de plötsliga rörelserna som de kunde göra.
Fysioterapeuterna i vår studie nämnde rädsla hos patient och föräldrar, då valdes en häst som var liten och söt från början för att lättare få patient och häst knyta an med varandra.
Förutom att hästen får en anknytning med patienten har även den ett band till
behandlaren och tvärtom, enligt fysioterapeuterna i vår studie. De förklarar det som att de behöver vara samspelta med varandra. Med hästen kan man inte tvinga fram något, utan man måste ha en plan och tydliga målsättningar för att göra behandlingstillfället så bra och säker som möjligt. Forsling (32) synliggör hästen som co-terapeut, där den samspelar med terapeuten i en helhet med både styrkor och svagheter. Det är samarbetet mellan häst och behandlare och deras tillit till varandra som skapar större tillit hos patienterna. Hästen öppnar upp för förtroende, glädje och bra stämning (32).
Kliniska implikationer
Med HUT som behandlingsform tänker vi det skapas en möjlighet att jobba
tvärprofessionellt, där man utgår från stallet och hästen. Professionerna kan således anpassa sin del av behandlingen genom att ta olika delar av samma behandlingssession.
Detta skulle kunna underlätta för patienten och underlätta samarbetet mellan de olika professionerna. Potentiellt skulle behandlingen även kunna hjälpa patientgrupper med flera olika symtom och problematik, då den är så bred och anpassningsmöjligheterna är stora.
Metodologiska överväganden
Resultatets trovärdighet påverkas av giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet och
delaktighet. Delaktigheten påverkas av den förförståelse författarna har i ämnet, vilket kan upplevas bära med sig både för och nackdelar. I en kvalitativ studie med intervjuer blir författarnas delaktighet högre, vilket ställer krav på att kunna tolka resultatet med neutralitet (18). Vi anser att vår förförståelse i form av kunskap om hästar och ridning, har bidragit med en möjlighet att skapa en passande intervjuguide, genomföra
15
intervjuerna samt att genomföra och förstå analysen på ett djupare plan.
Giltighet kan beskrivas som sanningshalten i resultatet och detta kan delvis påverkas av hur urvalet av deltagare genomförts (18). Urvalet som gjordes i den här studien var en kombination av ändamålsenligt urval och snöbollsurval. Vi anser att detta var ett passande val då det lyfter fram åsikter och kunskap från personer med erfarenhet.
Snöbollsurvalet gav även informanterna möjlighet att lyfta fram andra som de ansåg kunde delge intressanta erfarenheter. Deltagarna bestod av kvinnliga fysioterapeuter eller sjukgymnaster som arbetar eller som tidigare har arbetat med hästunderstödd terapi.
Urvalet var av stor bredd gällande arbetsområde där hästen användes, geografiskt område samt yrkeserfarenhet vilket vi ser som en styrka i studien. En svaghet kan dock vara att alla deltagare hade samma kön. Samtidigt verkar det i Sverige, övergripande vara kvinnliga fysioterapeuter som arbetar med HUT. Därmed skapar informanterna i vår studie en mer korrekt representation av de som är yrkesverksamma i Sverige, vilket kan betraktas som en styrka. Vidare är storleken på undersökningsgruppen en svaghet. Det var relativt få deltagare och den svagheten berodde främst på svårigheten att få kontakt med informanter, samt att andelen fysioterapeuter som arbetar med behandlingen i Sverige är få till antalet.
Materialet till studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer. Vi bestämde oss för att använda intervjuer eftersom uppmärksamheten då riktas mot den intervjuades
synpunkter. Flexibiliteten i intervjuformen och möjligheten att vara följsam och kunna ställa nya frågor vid behov för att få fylliga och tydliga svar ansågs vara bästa sättet att få svar på studiens syfte. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, vilket gav frihet för informanterna att utforma svaren på sina egna sätt samt möjligheten för intervjuaren att ställa andra relevanta frågor utöver dem i
intervjuguiden (16). En av intervjuerna genomfördes när vi kommit en bit in på analysen.
Detta ansågs hjälpa till med att erhålla mer information. Genom att kunna ställa fler frågor kring sådant som vi ansåg behöva veta mer om, blev resultatet mer detaljrikt.
Överlag tyckte vi att alla intervjuer gav rikligt med information. Två telefonintervjuer genomfördes av vardera författare (TS respektive JS). Fördelen med att använda sig av telefonintervjuer är, enligt Jacobsen, att anonymiteten ökar. Vidare minskar även intervjuareffekten, vilket kan förklaras som intervjuarens påverkan på den som blir intervjuad. Genom sitt beteende och kroppsspråk finns annars en risk att intervjuaren påverkar informantens svar. Samtidigt finns det de som anser att mötet ansikte-mot- ansikte öppnar upp för en mer personlig relation och samtalet kan bli mer öppet och ärligt. Dessutom skapas möjligheten för intervjuaren att studera informanternas kroppsspråk och minspel. På detta sätt kan intervjuarens förståelse av berättelsen bli större (19).
För analys av datamaterialet tillämpades kvalitativ innehållsanalys (18). Transkribering av intervjuerna utfördes av vardera författare av de intervjuer de utfört. Genom att analysen av den här studien genomfördes av båda författarna enskilt och gemensamt, ökade möjligheten för författarna att själva skapa en egen bild över materialet innan det sammanställdes. På detta sätt tänker vi att vi kunnat upptäcka fler saker i texten och tolka utan inblandning av varandra. Samtidigt som vi sedan gemensamt kunde samtala kring det som vi identifierat och undersöka om de tolkningar som gjorts stämmer överens eller inte. Detta sätt att kontrollera analysprocessen ökar resultatets tillförlitlighet (18). Vi har eftersträvat att uppnå transparens genom att så utförligt som möjligt beskriva
tillvägagångssätten i studien samt ge en framställning på hur vi kommit fram till studiens resultat. Detta för att andra ska få möjligheten att bedöma kvaliteten och betydelsen av arbetet (16). Dessa förklaringar öppnar även upp för läsare att bedöma studiens
överförbarhet, vilket innebär i vilken grad resultatet kan överföras till en annan liknande grupp och kontext (18). I vår studie styrks överförbarheten delvis av den enighet som finns hos informanterna, gällande många frågor från intervjuerna. I flera intervjuer framkommer liknande svar vilket stärker resultatets trovärdighet. Den spridda yrkeskompetensen som fanns bland våra informanter i kombination med deras gemensamma åsikter kan också anses öka överförbarheten.
Etikdiskussion
Vad kan det då finnas för etiska problem med den här studien. Det största problemet kan ses kring säkerställande av anonymitet. För att skapa så stor anonymitet som möjligt fick vi ta ställning till huruvida vi skulle presentera deltagarnas arbetsplats. Vi valde att inte ta med detta då vi resonerade att antalet fysioterapeuter i Sverige som använder sig av metoden HUT är få. Därför upplevde vi personernas yrkesområde som en risk för anonymiteten och valde att inte skriva ut detta i rapporten. Annat som diskuterades i samband med anonymiteten var om vi vid citaten skulle använda “intervju 1, 2, 3, 4” eller utelämna dessa. Där valde vi att behålla dem eftersom ingen presentation om
arbetsplatserna gavs, vilket gör att det inte går att dra några slutsatser kring vem
personen som sagt ett visst citat är. Vi valde också utifrån hänsyn till det etiska att inte ta med delar ur citat som kunde koppla personer till en viss plats. Själva intervjuerna tänker vi inte lyfter några större etiska problem. Eftersom dessa utfördes via telefon vet vi författare inte hur deltagarna ser ut, vilket också ökar anonymiteten. Utifrån frågorna vi ställde, anser vi inte att dessa ses som känsliga och borde inte uppfattats av deltagarna som obehagliga. Det går att resonera kring att deltagarna lämnade ut sina telefonnummer och om det utgör någon etisk risk. Vi har dock inte delat med oss av dessa till någon, och har inte sparat dem. Information om frivilligt deltagande har upprepats flera gånger;
genom informationsbrevet, samtycket och vid starten av de enskilda intervjuerna. Vi tänker att detta skapar trygghet för deltagarna, och visar att vi är måna om att de inte ställer upp mot sin vilja.
Konklusion
Fysioterapeuterna och sjukgymnasterna i vår studie upplevde HUT som en bra behandlingsform med flertal möjligheter och användningsområden. Behandlingen uppfattades som bred och potentialen att jobba med kroppen på samma gång som psyket beskrivs som positiv. Informanterna menar att behandlingen inte kan liknas vid annan behandling som finns, och både hästen och miljön öppnar upp för alternativ som är svåra att skapa i andra sammanhang. I framtiden behövs fortfarande mer omfattande studier, med fler deltagare, som ytterligare kan synliggöra fysioterapeuter åsikter. Vidare bör även patienternas åsikter lyftas fram för att uppmärksamma deras erfarenheter av att få
behandlingen.
17
Referenser
1. Silfverberg, G. Några nedslag i den hästunderstödda terapins historia. I:
Silfverberg, G & Lerner, H, redaktörer. Hästen, hunden och den
mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s. 55-83.
2. Johansen SG, Arfwedson Wang CE, Binder PE, Malt UF. Equine-facilitated body and emotion-oriented psychotherapy designed for adolescents and adults not responding to mainstream treatment: A structured program. J Psychother Integr.
2014; 24(4): 323-3.
3. Shelef A, Brafman D, Rosing T, Weizman A, Stryjer R, Barak Y. Equine Assisted Therapy for Patients with Post Traumatic Stress Disorder: A Case Series Study.
Mil Med. 2019; 184(9-10): 394-9.
4. Hästnäringens Nationella Stiftelse. Hästen och folkhälsan forskning - fakta - goda exempel [Internet]. Stockholm: Hästnäringens Nationella Stiftelse,
Organisationen för Hästunderstödda Insatser; 2018. [Citerad: 2020-09-15].
Hämtad från: https://hastsverige.se/content/uploads/2019/06/hasten-och- folkhalsan-web-180307.pdf
5. Socialstyrelsen. HUT (Hästunderstödd terapi, ridterapi) [Internet]. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2018 [uppdaterad 2019-01-26; citerad 2020-09-15]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad- praktik/metodguiden/hut-hastunderstodd-terapi-ridterapi/
6. Wilson K, Buultjens M, Monfries M, Karimi L. Equine-Assisted Psychotherapy for Adolescents Experiencing Depression and/or Anxiety: A Therapist's Perspective.
Clin Child Psychol Psychiatry. 2017; 22(1): 16-33.
7. Kern-Godal A, Halvorsen Brenna I, Ajo Arnevik E, Ravndal E. More than Just a Break from Treatment: How Substance Use Disorder Patients Experience the Stable Environment in Horse-Assisted Therapy. Subst Abuse. 2016; 10: 99-108.
8. Wharton T, Whitworth J, Macauley E, Malone M. Pilot Testing a Manualized Equine-Facilitated Cognitive Processing Therapy (EF-CPT) Intervention for PTSD in Veterans. Psychiatr Rehabil J. 2019; 42(3), 268-76.
9. Arnon S, Fisher P W, Pickover A, Lowell A, Turner J B, Hilburn A, et al. Equine- Assisted Therapy for Veterans with PTSD: Manual Development and Preliminary Findings. Mil Med. 2020; 185(5-6): 557-64.
10. Schneider M, Pilchak Harley L . The impact of therapeutic riding for people with disabilities on variables related to mental health. Anthrozoos. 2016; 29(1): 59-72.
11. Gabriels R, Pan Z, Dechant B, Agnew J, Brim N, Mesibov G. Randomized controlled trial of therapeutic horseback riding in children and adolescents with autism spectrum disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2015; 54(7): 541- 9.
12. Rigby BR, Grandjean PW. The Efficacy of Equine-Assisted Activities and Therapies on Improving Physical Function. J Altern Complement Med. 2016;
22(1): 9-24.
13. Lucena-Antón D, Rosety-Rodríguez I, Moral-Munoz JA. Effects of a hippotherapy intervention on muscle spasticity in children with cerebral palsy: A randomized controlled trial. Complement Ther Clin Pract. 2018; 31: 188-92.
14. Champange D, Corriveau H, Dugas C. Effect of Hippotherapy on Motor
Proficiency and Function in Children with Cerebral Palsy Who Walk. Phys Occup Ther Pediatr. 2017; 37(1): 51-63.
15. Nunes Antunes F, Severo do Pinho A, Rozin Kleiner AF, Salazar AP, Duarte Eltz G, Alves de oliveira Junior A, et al. Different horse’s paces during hippotherapy on spatio-temporal parameters of gait in children with bilateral spastic cerebral palsy: A feasibility study. Res Dev Disabil. 2016; 59: 65-72.
16. Bryman, A. Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:7. Stockholm:
Liber; 2011.
17. Hjerm M, Lindgren S, Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
Upplaga 2. Malmö: Gleerup; 2014. Kapitel 2, Kvalitativ analys; s. 29-44.
18. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 187-202.
19. Jacobsen DI. Förståelse, beskrivning och förklaring Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur; 2012.
20. Organisationen för hästunderstödda insatser - OHI. OHI-certifierade terapeuter/pedagoger [Internet]. OHI; 2019. [citerad 7 september 2020]
Hämtad från: https://www.irt-
ridterapi.se/onewebmedia/Certifierade%202020.pdf
21. World Medical Association. WMA declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects [Internet]. World Medical Association;
2013 [Uppdaterad 9 juli 2018; citerad 2 dec 2020]. Hämtad från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
22. Malcolm R, Ecks S, Pickersgill M. ‘It just opens up their world’: autism, empathy, and the therapeutic effects of equine interactions. Anthropol Med. 2018; 25(2):
220-234.
23. Silfverberg G, Tillberg P. Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet [Internet]. Stockholm: Stiftelsen
Lantbruksforskning; 2008. [citerad 2021-01-06]. Hämtad från:
https://www.lantbruksforskning.se/projektbanken/hasten-som-terapeutiskt- verktyg-om-ridterapi-valbe/?action=contact&city=&sp=1&page=114&txt=- hundedeo.com&mode=1
24. Homnick TD, Henning KM, Swain CV, Homnick DN. The Effect of Therapeutic Horseback Riding on Balance in Community-Dwelling Older Adults: A Pilot Study. J Appl Gerontol. 2015; 34(1): 118-126.
25. Hilliere C, Collade-Mateo D, Villafaina S, Duque-Fonseca P, Parraça J A. Benefits of Hippotherapy and Horse Riding Simulation Exercise on Healthy Older Adults:
A Systematic Review. PM R. 2018; 10(10): 1062-1072.
26. Joo Kim M, Yeong Kim T, Oh S, Yoon BC. Equine Exercise in Younger and Older Adults: Simulated Versus Real Horseback Riding. Percept Mot Skills. 2018; 125(1):
92-108.
27. Jones MG, Rice SM, Cotton SM. Incorporating animal-assisted therapy in mental health treatments for adolescents: A systematic review of canine assisted
psychotherapy. PLoS One. 2019; 14(1): e0210761.
28. Lee K, Dabelko-Schoeny H, Jedlicka H, Burns T. Older Adults’ Perceived Benefits of Equine-Assisted Psychotherapy: Implications for Social Work. Res Soc Work Pract. 2020; 30(4): 399-407.
29. Schwarzmüller-Erber G, Stummer H, Maier M, Kundi M. Nature Relatedness of Recreational Horseback Riders and Its Association with Mood and Wellbeing. Int J Environ Res Public Health. 2020; 17(11): 4136-4151
30. Svenska Ridspotrförbundet. Säker med häst - Säkerhet inom svensk ridsport [Internet]. Strömsholm; Svenska Ridsportförbundet; 2018 [Uppdaterad 2018;
Citerad 2021-01-06]. Hämtad från:
http://www3.ridsport.se/ImageVault/Images/id_340/ImageVaultHandler.aspx 31. Kern-Godal A, H. Brenna I, Kogstad N, A. Arnevik E, Ravndal E. Contribution of
the patient–horse relationship to substance use disorder treatment: Patients’
experiences. Int J of Qual Stud on Health Well-being. 2016;11(1):31636.
32. Forsling, S. Den terapeutiska relationen - hästen, flickan och terapeuten. I:
Silfverberg, G & Lerner, H, redaktörer. Hästen, hunden och den mänskliga hälsan:
vård, behandling och terapi. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s. 109-138.
