Barn och tro Barns inre funderingar

(1)

Beteckning: ___________

Institutionen för lärarutbildningar

Barn och tro

Barns inre funderingar

Eva Bergman

December 1993

Specialarbete A, 10 poäng Religionsvetenskap

Lärararbete i ett helhetsperspektiv A Handledare: Stefan Myrgård

(2)

Jag skulle vilja tacka alla som stött och hjälpt mig under detta arbete. En jättekram vill jag ge elever och lärare i klass 4-5-6 på 47:an i Lunds skola, Forsa för deras medverkan till att detta arbete blev färdigt. Sist men inte minst vill jag tacka mina föräldrar för deras ovärderliga stöd under arbetets gång. Jag hade inte klarat det utan er.

(3)

Innehåll

Sammanfattning 4 Bakgrund, syfte, precisering av undersökningsmål 5

Metod 6

Resultat 7

Fyra elevsvar med kommentarer 7

Vilka frågor kom upp? 13

Enkätsvar från eleverna 15

Enkätsvar från lärarna 17

Diskussion 19

Vad säger böckerna? 19

Slutsammanfattning 22 Litteraturförteckning 24

Bilaga 1 25

Bilaga 2 27

(4)

Sammanfattning

Jag har genom diskussioner, inkluderade bandupptagningar, fritt skrivande och enkäter med barn i åldern elva till tretton år fått fram svar på de frågor jag ställt om barn och tro. Jag har även fått svar på vilken möjlighet lärarna ger eleverna att ventilera sina funderingar.

Jag sätter hög tilltro till barnens ärlighet vid diskussioner och enkätsvar. Dock ställer jag mig tveksam till ärligheten hos vissa lärarsvar.

Jag har i det här arbetet tyvärr inte haft möjlighet att gå in på barns religiösa utveckling, utan måste utelämna det till någon annan gång.

(5)

Bakgrund, syfte, precisering av undersökningsmål

Jag har under min utbildning på Grundskollärarlinjen på Högskolan i Gävle/Sandviken börjat intressera mig för hur barn ställer sig inför frågor om tro. Jag tyckte att det avsattes för lite tid för detta ämne och beslutade mig därför att detta skulle jag vilja veta lite mer om. På så sätt

”föddes” mitt specialarbete. Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.

De frågor som jag har ställt mig är följande:

 Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?

 Har de några trosfunderingar?

 Har barn några ”djupare” funderingar?

 Hur ser dessa funderingar ut?

 Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?

I slutkapitlet citerar jag några tidigare, professionella undersökningar, hur de ställer sig till några av dessa frågor.

(6)

Metod

Först och främst så började jag med att gå till olika bibliotek och samla ihop litteratur av alla de slag om detta ämne. Efteråt så fick jag givetvis gallra bland titlarna. Senare när jag började min praktik hade jag en gång i veckan, under ett hundra minuters pass, diskussioner med eleverna.

Det gick till så här:

Jag delade in eleverna i klass fem och sex i mindre och årskursblandade grupper (fyrorna hade annat arbete, så de kunde inte vara med). Vi satte oss där jag visste att vi skulle få vara ostörda.

I det här fallet var det i lärarrummet.

Jag hade gjort i ordning några ”påpuffningsfrågor” innan för att få barnen att komma igång. Jag visste att barnen inte var vana vid den här sortens arbete, så jag var förberedd utifall det skulle bli problem. Jag började med att berätta varför jag ville diskutera frågorna med dem och jag förklarade vad ett specialarbete var för någonting. Jag talade också om att jag skulle ha en bandspelare på under den tid som barnen pratade. Bandspelaren hade jag på grund av att det är ett bra medel för att ha kvar diskussionerna till senare bearbetning.

I början tyckte barnen att bandspelaren var mycket spännande, men efter en stund så glömde både de och jag bort den. Under samtalen lät jag barnen uttrycka sig fritt. Med andra ord så styrde jag dem så lite som möjligt. Givetvis så tvingade jag aldrig ett barn att prata om de absolut inte ville.

Första gången vi samlades för att prata gick det lite trögt. Men ju fler gånger vi träffades ju lättare flöt samtalen. Så mitt råd till den som skall arbeta på detta sätt är, att inte bara göra det en gång, ty då ger det inget resultat, utan låt det bli ett arbete som får fortgå under en längre tidsperiod.

Till den sista sammankomsten gjorde jag ett förtryckt formulär, som barnen fick besvara. Detta var en sammanfattning av vad barnen pratat om under dessa veckor. Det sista jag gjorde för att samla in material var att skicka ut en enkät till de flesta lärarna i kommunen. Den innehöll frågor som berörde elevernas chans att få komma till tals i dessa frågor.

(7)

Resultat

De material som jag har samlat in är dels bandupptagningar av diskussioner med barn. Dessa diskussioner berör barnens tro och deras funderingar kring livet och sig själva. Sedan har jag även en skriven version av dessa barns tankar, som de har formulerat själva. Det sista materialet som jag har ifrån barnen är ett frågeformulär, som jag gjorde i ordning för att sammanfatta våra diskussionsstunder.

Jag samlade även in ett material som jag skickat ut till låg- och mellanstadielärarna i Hudiks- valls kommun. Det materialet omfattar frågor, som berör lärarens syn på hur mycket tid barnen får till sina funderingar.

Jag tänkte börja med att återge en del av barnens texter. Dessa texter återger jag ordagrant. Det vill säga att alla stavfel och andra fel finns med i texterna. Efter varje text kommer jag att analysera och beskriva den. Jag kommer även att beskriva barnen. Det bör också nämnas att jag lovat barnen att få vara anonyma. Därför sätts endast kön och klass ut.

Fyra elevsvar med kommentarer

Text 1 pojke klass fem

När blir jordens undergång

och varför kanske meniska förstör Jorden med avgaser och farliga ämnen kanske meniskan utrotar sig själv med droger och vapen kanske till och med men kemikalier

Vi bygger så mycket som inte behövs tex rymstationer värför måste vi veta mer om rymden och om döden jag tror det är bäst om vi inte ve någonting om det där varför uppfann man vapen igentligen

(8)

vad gjorde vapnen för nytta ingen Bara död och pina och försämring

på jorden allt vi byggt upp Bara försvinner och varför för at vi skapade vapen

och krig om gud finns varför

stoppar han inte krigen för att någon annan makt ond och starkare tår i vägen eller gör han det för att det inte

ska bli överbefolkning finns djävulen eller är det bara vad folk säger

Vad gör vi meniskor för nytta här på jorden förstör miljön slänger kemikalier hit och dit djuren försöker bara överleva

men vi vi bygger bara kärnkraftvärk skräpar ner häller olja i havet dödar utrotning s hotade djur bara för att få pengar vad ska man med pengar till köpa onödiga saker. Vem kom igentligen på vapen och varför

lika som med vapen kanske nån kommer på att man kan bygga robotar ock mass produsera sälja som livvakter ock tjäna miljarder men om robotarna blir för intilligenta och tar över jorden vad ska han/hon då med pengarna till Jag tror helt enkelt att meniskan kommer att utrota sig själv. Och dom kommer säkert bygga hårdare matreal, och

ju hårdare matrealet blir desto bättre blir vapnen

alltså allt matreal går att förstöra vapnen blir bätre och bätre sen börjar man såklart bygga robotar

(9)

robotarna blir bätre och bätre till slut kanske robotarna tar över jorden Jag önskar att

man kunde bygga en tids maskin så man kunde åka tillbaka till den tiden då vapen skapades och stoppa honom men det går inte för först måste man veta vad tid är och sen måste man progra mera in det i maskinen

men ingen vet vad tid är Vad är tid igentligen?

nu tillbaka till djuren djuren dödar inte för nöjes skull Dom Dödar för at över leva dom lever av varandra vi meniskor dödar bara för skojs skull

Kommentar till text 1

När jag läste den här pojkens text blev jag mycket förvånad över att han hade så många och djupa funderingar över livet. Jag hade fått det intrycket av honom, innan jag började med diskussionerna, att han inte brydde sig så speciellt mycket om detta ämne.

Det som också förvånade mig var att han skrev så pass mycket som han har gjort. När jag senare frågade barnens lärare, så fick jag veta att han inte alls brukade skriva så här långa texter. För mig så var det mycket uppskattande att läsa just den här texten på grund av att det syns så tydligt att han inte har haft tid till att stanna upp. Texten består i stort sett av en enda lång mening. Den är skriven precis som han har tänkt, med snabba kast mellan ämnena och ibland även oavslu- tade tankegångar.

Det känns mycket fint för mig, som hållit i de här diskussionerna, när även eleverna tycker ämnet är roligt. Pojken, som har skrivit den här texten, var en lugn och sansad och skötte sina arbetsuppgifter bra. Det var en typisk elev som inte syntes så bra på grund av att han ”flöt” med.

Kort sagt kan jag kalla honom för en elev som inte var för bra och inte för dålig. Denne pojkes

(10)

djupa sinnelag blev jag nog mest förvånad över i och med att han inte hade gjort någonting för att få någon form av uppmärksamhet innan vi började diskussionerna.

Han hade heller inte visat några tendenser till att vilja prata och ventilera dessa frågor. Ändå var han en av dem som kom med de mest kloka och genomtänkta funderingarna. Jag skulle vilja avsluta min beskrivning av honom med en fundering från ett av diskussionsbanden, ställd just av honom, så kanske ni förstår hur djup han är.

– Du Eva, jag tycker inte att människan ska forska om tron och döden. För tänk om de är bättre där man hamnar an här. Då kanske alla vill dö …

Text 2 flicka klass fem

Jag vill inte bli stor jag tycker det känns som två olika liv helst vill jag bli vetrinär i fall man måste växa upp och bli vuxen.

Jag vill heller inte börja

högstadiet jag tycker det verkar vara svårt. Ibland känner jag mig ganska negativ.

Den här flickan uppfattades som mycket stabil. Hon hade bestämda åsikter om nästan allt. Det förvånade mig mycket när jag läste hennes text och förstod att hon var rädd för att bli vuxen. Jag hade själv uppfattat henne som mycket mogen för sin ålder, nästan lite lillgammal.

Den här flickan var otroligt aktiv under våra diskussioner och hade alltid något att säga. Hon var lättpratad och uttryckte sina funderingar klart och redigt. Därför blev jag nog lite förvånad över att hon åstadkom en så kort text när de skulle skriva ned sina funderingar. Hon hade märkbara svårigheter att få ned någonting på papperet. Det var mycket tydligt att det verbala språket passade henne bättre än det skriftliga när det rörde sig om detta ämne.

(11)

I vanliga fall, så var hon mycket duktig på att skriva och kunde åstadkomma betydligt mer än hon gjort här. Jag tycker inte, med detta uttalande, att hon har gjort ett dåligt jobb. Det var bara så att jag trodde att hon skulle ha lika lätt att uttrycka sina funderingar skriftligt som muntligt.

Tydligen så blev detta ett svårt ämne för henne när det skulle ned på papper.

Text 3 pojke klass sex

Jag tror på Satan!

Jag tror mindre på gud varför vet jag ej. Kanske för att jag lyssnar och spelar

Djävuls mucik. Texterna innerhåller oftast om satan, gud och svärord.

En sak är då iallafall säker att jag inte är någon dyrkare.

Jag känner inom

mig själv att satan finns i mig. Tyvär kan jag inte tyda mina känslor om religion så bra men det här är

alla fall en kännsla.

Jag tror att alla kommer till Helvetet. De som tror på Satan får det bra där och de som tror på Gud får det inte bra där. Jag tror på Satan därför får jag det bra.

Detta sade den här pojken under ett av diskussionspassen vi hade. Det han sade var inte ett försök till att chocka mig, det märkte jag genast, utan det var väl genomtänkt och ett, för åldern, moget ställningstagande. Han hade funderat mycket på Gud och Satan, sade han, och kommit fram till detta långt innan våra diskussioner började. Den här pojken var en mycket stark vilja och en ledargestalt i klassen. Det var en kille som nästan alla ville vara kompis med.

(12)

I klassrummet hade han dock smärre koncentrationssvårigheter. Han ville helst sitta och prata om annat i stället för att jobba. Därför förvånade det mig oerhört när han visade ett brinnande intresse under våra samtalsstunder. Det verkade som om han hade ett stort behov av att få prata av sig sina funderingar i lugn och ro tillsammans med sin klass kamrater och på ett barns villkor. Pojken kom senare till mig och sade att våra sammankomster hade gett honom mycket och att han och kamraterna brukade fortsätta att diskutera på rasterna.

Text 4 flicka klass sex

 Jag tycker om hästar och djur och jag önskar att jag fick en egen häst.

 Jag undrar vad som skulle hända om det blev krig om jag skulle dö eller om jag skulle fortsätta leva och min familj skulle dö.

 Jag önskar att de inte skulle sälja mina älsklingshästar.

 Jag undrar hur jag kommer att dö och hur gammal jag kommer att bli

 Jag vill inte bli stor det verkar bli jobbigt, undrar vad jag kommer att få för jobb.

Jag vill bli ridlärare och ha många hästar, och andra djur.

Det här var en i allmänhet mycket duktig flicka. Hon var en av de bästa i klassen när det gällde vanliga skolämnen. Dock var hon mycket tyst då vi började våra pratstunder. Hon tillhörde i och för sig den svåraste gruppen. Den bestod av enbart flickor och blev lätt lite fnittrig. I gruppen hade hon svårt att formulera sig, hon hade i vanliga fall mycket lätt för detta, och blev ofta generad inför sina kamrater.

Under en senare diskussion sade hon att hon aldrig hade funderat över sådana här frågor förr och tyckte att det var svårt att tänka på dem. När de senare fick skriva ned sina tankar så visade det sig att hon nog hade funderat rätt mycket i alla fall.

(13)

Vilka frågor kom upp?

Jag har valt ut de fyra texterna på grund av att de är typiska för de frågor som kom upp under diskussionerna. De största frågorna, de som har diskuterats flitigast, är:

 Framtiden

 Krig

 Gud och Satan

 Att bli vuxen

 Liv efter döden?

Jag tycker själv att det är ganska typiskt att barn i den här åldern tar upp just de här frågorna.

Problematiken om framtiden kan tyckas konstigt att barn funderar över. Det tycker inte jag.

Titta bara hur mycket elände som sänds från hela världen genom nyheterna i TV varje dag. Jag förstår mycket väl att barn blir oroliga när de ser massaker, krig, naturkatastrofer och svält med mera varje kväll.

Härifrån är steget inte långt att börja fundera på Gud och Satan. Är Gud god då han tillåter en sådan värld? Är det egentligen Satan som styr världen? Jag blir inte förvånad över att barn har dessa tankar. Jag blir heller inte förvånad över att många av barnen känner en stor ångest inför att bli vuxen.

Så här tänkte barnen: När världen ser ut som den gör. Kan då Gud vara god och finns det en framtid för oss barn? Blir svaret nej, så är det ju självklart att barnen känner en oro inför att bli vuxen. Och då sätter man sina förhoppningar till att det i alla fall finns något bättre efter livet.

Ett liv efter döden. Alla barn tänkte dock ej på detta viset utan det finns alltid ett fåtal som inte har några funderingar alls. Men i det stora hela såg det ut på detta sätt.

Dessa stora frågor, som kom upp, hakar i varandra och föder nästa fråga. Det vill säga de hör ihop och går runt som i en cirkel. Jag tänkte nu följa upp mina funderingar i detta avsnitt med ytterligare några citat från eleverna i mina diskussionsgrupper. Dessa är relaterade till de frågor som diskuterades flitigast.

(14)

Frågor om framtiden dyker upp i bland annat följande elevcitat:

”Tänk om allting skulle sluta leva. Vad skulle finnas kvar då?”

”Jag tror att männskligheten kommer att dö ut.”

”Jag undrar hur jag kommer att dö och hur gammal jag kommer att bli.”

”Jag tror på morgondagen.”

Den andra stora frågan som dyker upp är funderingar om krig. Vilket jag belyser i dessa elevcitat:

”Jag tror på ett till världskrig. Jag tror att Sverige blir ockuperat år 2008.”

”… att 3:dje världskriget snart bryter ut och att om 3:dje världskriget bryter ut så är det jordens undergång.”

”Jag tycker att det kunde vara fred och att hudfärgen inte spelar någon roll.”

”Jag tycker att dom ska sluta kriga. Så det blir fred.”

”Jag undrar vad som skulle hända om det blev krig om jag skulle dö eller om jag skulle fortsätta leva och min familj skulle dö.”

Om Gud och Satan sade barnen bland annat följande:

”Varför föds man varför dör man varför existerar det onda”

”Jag tror i vilket fall som helst (dum eller snäll) så kommer man till satan och efter som jag tror på (helvetet) så får jag en bra plats och den som tror på gud får brinna i evigt. FINNS SATAN!”

”om gud finns varför stoppar han inte krigen för att någon annan makt ond och starkare tår i vägen”

”finns djävulen eller är det bara vad folk säger”

På frågan om att bli vuxen har en del elever svarat så här:

”Jag vill inte bli stor jag tycker det känns som två olika liv”

”Jag vill inte bli stor det verkar bli jobbigt”

”Får man joja när man är vuxen?”

(15)

Diskussionsämnet om det finns liv efter döden fängslade många elever. Vilket följande citat påvisar.

”Det är nog väldigt fint och mysigt där vart det nu är om det är. Men jag tror inte att man kommer upp i himlen och blir änglar.”

”Jag tror att det ser ut som ett paradis med massor av blommor och det är jätte mysigt där.”

”Att man blir ett djur”

”Jag tror att man lever om samma liv så att man får chansen att ändra på det som man gjorde fel!”

”Att det livet är ungefär som det här eller att man är en fisk fågel eller nåt annat djur”

”Att alla gamla och nya saker är kvar. Och att alla släktingar står och väntar”

Enkätsvar från eleverna

Jag kommer här nedan att redovisa enkätsvaren från eleverna på ett kortfattat sätt. Allt som allt var det 21 barn som omfattades av undersökningen. Enkäten med frågorna hittas som bilaga 1.

Fråga 1 Svar Antal %

Gud 10 48

Religion 1 4

Ont och gott 2 10

Inget 1 4

Vet ej 7 34

Ja 12 57

Nej 6 29

Vet ej 3 14

Framtiden 1 4

3:e världskrig 2 10

Gud 5 24

Liv efter döden 2 10

Tomtar 2 10

Inget svar 3 14

Vet ej 6 28

(16)

Ja 18 86

Vet ej 3 14

Gå i kyrkan 5 24

Pos. och neg. 2 10

Inget svar 1 4

Vet ej 13 62

Ja 18 86

Kanske 2 10

Vet ej 1 4

Reinkarnation 3 16

Vackert ställe 3 16

Himlen 1 4

Lika som jorden 1 4

Helvetet 1 4

Allt återföds¹ 1 4

Inget svar 1 4

Vet ej 10 48

Jag har tidigare i arbetet skrivit att enkätsvaren är en sammanfattning av diskussionerna jag hade tillsammans med barnen. Men jag vill ändå konkretisera elevsvaren genom att här påvisa vilka frågor som diskuterats f1itigast.

För dessa barn så ansåg över hälften att begreppet tro innebar Gud eller någon form av religion.

En stor andel av eleverna hade även någon form av tro och skulle inte tveka i en situation där de skulle behöva försvara den. Nästan alla eleverna trodde på ett liv efter döden, men när de skulle beskriva hur det livet såg ut blev det genast svårare. Det visade sig nämligen att nästan hälften inte visste hur de skulle beskriva det eller tyckte att det var svårt att förklara.

1 Eleven menar att när han/hon kommer till ett ställe efter döden, så finns allt som fanns i hans/hennes närhet på jorden där och väntar på honom/henne. T.ex. huset, hunden, farmor och farfar.

(17)

Enkätsvar från lärarna

Även lärarna ingick i en enkätundersökning sammanställd av mig. Resultatet finner ni nedan.

Det bör nämnas att av 82 utskickade formulär återkom endast 18. Enkäten med frågorna finnes som bilaga 2.

Ja 13 72

Nej 2 10

Ibland 1 6

Sällan 1 6

Inget svar 1 6

Ja 10 56

Nja 2 10

Inget svar 6 34

Ja 7 38

Nej 9 50

Som tema 1 6

Inget svar 1 6

Ja 4 22

Nej 12 66

Ej prioriterat 1 6

Inget svar 1 6

Ja 5 28

Nej 11 62

Inget svar 2 10

(18)

1-2ggr/termin 1 6

Den tid som behövs 12 66

2h/vecka 1 6

Inte mycket 1 6

Inget svar 3 16

I och med att jag fick så dålig respons på lärarenkäten, så var jag först tveksam ifall jag skulle skriva ut procenttalen. Till sist så bestämde jag mig för att utformningen skulle se ut så här.

(19)

Diskussion

Den största fördelen med den här uppläggningen är att man kommer barnen mycket nära. Det är egentligen a och o för att kunna genomföra den här sortens arbete. Jag tror att det skulle vara svårt att ha en annan uppläggning på just det här ämnet för att få reda på det man skall.

Jag tycker själv att jag har fått svar på de frågor som jag ställde mig inför arbetet. Det visade sig att de flesta barn har någon form av åsikt inför de frågor som jag ville ha svar på. Barnen, som jag pratat med, är mycket öppna och toleranta inför frågor om tro. Jag tycker att jag fått en positiv respons från dem.

Däremot blev jag mycket besviken på lärarnas intresse för enkäten. Av 82 stycken utskickade återkom endast 18 stycken till mig. Här ifrågasätter jag verkligen tillförlitligheten hos den undersökningen. Jag tror att många lärare svarade vad som lät bäst, inte vad som är verklighet.

Till exempel på fråga fyra i enkäten så frågar jag om läraren tycker att detta ämne är svårbe- handlat. Då har hela tolv av arton svarat att de inte tycker att ämnet är svårbehandlat. Jag kan inte föreställa mig att så många tycker ämnet är lätt.

Vad säger böckerna?

Den litteratur jag haft som underlag (se bifogad litteraturförteckning), tar upp ämnet ur olika vinklar. Ingen av böckerna kunde ge svar på just de frågor jag ställde direkt till barnen. ”Barn och tro - barns inre funderingar” har en sådan kolossal spännvidd, att jag tagit fakta på själva problematiken i relationerna barn och vuxna. Jag har här velat belysa själva kärnpunkten med mina citat ur böckerna och inte gått in i någon fördjupning av delfrågor.

Hur man möter barnen och lyssnar och försöker förstå dem tycker jag citaten ur böckerna belyser på ett bra sätt. Det kan kännas besvärligt att tala med barn om livsfrågor. Detta belyser boken Fundera tillsammans på detta sätt.

(20)

”Föräldrar kan känna sig besvärade av att de inte förstår hur barn tänker Men också de som har pedagogisk utbildning och yrkeserfarenhet kan ha svårigheter att handskas med barns frågor.

Skälen till det är många:

1. Hänsyn till föräldrarna. Livsfrågorna berör känsliga ämnen där vi i Sverige har mycket olika åsikter, och där invandrarnas värderingar bryter av ännu mer. Det bränns. Vem vill komma på kollisionskurs med föräldrarna?

2. Hänsyn till barnen. Barnen kanske far illa av att lyssna till motstridiga auktoriteter?

Måste de inte bli förvirrade och kanske komma i lojalitetskonflikt? Är det inte bäst att låta föräldrarna sköta livsfrågorna?

3. Hänsyn till oss själva. De frågor som barn ställer, om döden, om rädsla, om Gud, är vi kanske inte själva färdiga med. Vi blir överrumplade och illa berörda. Vad skulle vi då kunna svara?

4. Vi anser oss inte ha tid. Allvarliga frågor kräver personlig behandling, men de andra barnen stimmar, och mycket ska göras. En annan gång, lilla gumman …”

(Birgitta Petri, 1989, sidan 3 och 4)

Ämnets svårighetsgrad belyses även i boken Tala med barnen om livsfrågor belysta i barn- böcker. ”Livsfrågorna brottas människan med hela livet, ganska likartat faktiskt under årens lopp, men barns frågor kan sätta egna obearbetade konflikter i blixtljuset.”

”Inom BaLi-projektet (Barn och livsfrågor) framkom att förskollärare, lågstadielärare och fritidspedagoger uppfattade det som problematiskt att arbeta med frågor som hör till tro och religion, döden och alltings begynnelse. Är det rätt att påverka? Hur talar man objektivt med barn om ett ämne som ligger så nära myt och känsla? Får och bör man redovisa sin egen tro eller brist på sådan? Avgörande är att vi lyssnande möter barnen på den nivå de befinner sig. Att vi tar steget in i deras verklighet …” (1987, sidan 41 och 42)

Vad säger då böckerna om hur barn tänker i detta ämne? Så här säger i alla fall boken Tala med barnen om livsfrågor belysta i barnböcker. ”Någon har sagt att logik det är att tänka steg för steg, intuition att tänka i långskutt. Att barn som den lilla flickan i Fynns Herr Gud, det är Anna

(21)

yttrar sig genialt och nytänkande kring andliga ting har med detta ”lång-skuttande” att göra.

Man behöver inte förstå allting för att gripas i sin känsla, uppleva det gudomliga och inspireras i sin religiösa fantasi.” (1987, sidan 43)

I boken Fundera tillsammans säger de så här om detta. ”När barn ställer en fråga rätt ut ur sin egen tankegång, tror de att de vuxna är inne i samma tankegång, vilket kan ända i total förvirring.” (Birgitta Petri, 1989, sidan 23)

Hur säger böckerna att vi vuxna skall bemöta barnens funderingar? Så här säger boken Barns funderingar över livsfrågor att vi skall bemöta barnens frågor. ”Det är viktigt att tala om alla dessa frågor med barn och ungdomar, och vi måste tänka på att svara ärligt när barnet frågar, d.v.s. lyssna på barnet och svara efter vår egen övertygelse. Det här innebär en påverkan på barnet som vi inte behöver vara rädda för. Det är bättre för barnet att få ett tydligt svar än ett som är neutralt och diffust. Många gånger ställer barnet en direkt fråga: ”Vad tycker du?”, ”Vad tror du?” Då måste vi klart deklarera vår uppfattning, även om det är ett område där andra åsikter förekommer. Det går inte att undvika påverkan. Säger vi inte något, visar vi ändå med vårt sätt att vara vad vi innerst inne känner.”

”Barnet tänker annorlunda än vuxna, eftersom de ser sig självt i centrum. Associationerna kan ibland vara svåra att följa, de kan ta ett långt ”skutt” från den ursprungliga frågan. Vi måste ta hjälp av vår fantasi för att försöka sätt oss in i hur barnet tänker, eftersom det är helt övertygat om att vi tänker på samma sätt och att vi kan ”se” dess tankeförlopp, tänkandet utvecklas inte heller i en klar linje, utan spiralformat. Vi lär oss vad som är typiskt för barnets sätt att tänka genom att lyssna noga på det. Om svaret är på för hög nivå konstruerar barnet egna förklaringar, som är mer begripliga för det. På så sätt drar det egna slutsatser i många frågor.”

”Ställ en motfråga t.ex. ”Hur menar du?” På så sätt får barnet försöka precisera sin undran.

Oftast är det bara frågan om en praktisk detalj i stället för hela förloppet. I stort gäller att försöka få till stånd en dialog med barnet där man är lyhörd och inte använder för svåra ord eller är för omständlig med svaren.” (Anita Eriksson, Birgitta Ericsson, 1982, sidan 4)

I boken Fundera tillsammans belyses problemet så här. ”Barn behöver stadiga vuxna som inte viker undan och smiter. Inte sådana som vet allt och kan svara på allt, men sådana som törs ta emot en rak fråga och svara anspråkslöst och modigt, t.o.m. om de inte vet svaret själva.”

(22)

”Barn behöver funderingsmaterial för att växa. Likaväl som vi vuxna lär oss genom att lyssna och samtala, mötas, ge och ta, likaväl behöver barnen dialogen mellan oss och med varandra.

De behöver pröva sina funderingar, säga ut sin hemliga rädsla, hämta in nya upplysningar och belysningar och införliva dem med sin gamla erfarenhet. Det är så de växer.” (Birgitta Petri, 1989, sidan 5)

Jag vill avsluta detta teoretiska avsnitt med ett citat ur boken Barn som filosofer, som kan sammanfatta svårigheterna i detta stora ämne.

”Det övergripande problemet, som vi försökte gripa oss an med var följande: finns det någon möjlighet att förena auktoritet och fostran till självständigt och kritiskt tänkande jämte tolerans?

Här finns ett centralt problem i pedagogikens filosofi. En hypotes vi ville testa var att flera av de mål som framhävs som önskvärda i läroplanen för grundskola och gymnasium främjas av någon typ av filosofiska samtal. I läroämnen, där det finns bestämda färdigheter eller säker- ställda fakta att lära ut måste lärarauktoriteten komma i konflikt med självständighet och kritiskt tänkande. Det är inte omöjligt att lösa dessa problem genom pedagogiska metoder, som innefattar självständigt sökande efter uppgifter, experiment osv. Men vi tror att konflikten mellan auktoritet och frihet blir påtagligt svårare i sådana sammanhang: Den enklaste och snabbaste vägen till kunskap är ju helt enkelt att läraren talar om hur det är. Många elever skulle också finna det vara ytterst irrationellt att vara tvungen att skaffa fram uppgifter, som läraren utan vidare kan tala om för dem.

Men när det gäller filosofiska samtal ar läget annorlunda. Här finns inget facit, inga givna lösningar. Det kan finnas bättre och sämre sätt att gå tillväga, visst kan man träna färdigheten att resonera klokt och följdriktigt. Men ändå har ingen större auktoritet än någon annan. Lärare står lika undrande och osäker inför problemen som eleverna, ja, skiljer hon sig, gör hon det snarast genom att hennes osäkerhet är större, därför att hon kan se fler alternativ, fler argument för och emot, fler svårigheter i föreslagna svar.” (Bosse Malmhester, Ragnar Ohlsson, Ola Halldén, 1991, sidan 15 och 16)

Slutsammanfattning

Det här arbetet har gett mig otroligt mycket i avseende relationen med eleverna. Om man visar barnen respekt har jag märkt att man får respekt tillbaka. Inga tankar, funderingar är för små för

(23)

att inte tas på allvar. Man får även vara begåvad med en stor portion tålamod, lära sig att ta hänsyn och lyssna med vidöppet sinne på barnens villkor. Att våga öppna sig själv för barnen, släppa fram lite av barnet i sig själv. Ett givande och tagande som ger så otroligt mycket, speciellt när det gäller sådana här frågor som berör själva kärnan i livet. Vi borde alla behålla barnet inom oss upp genom åren. Barn ser så friskt och klarsynt på det här ämnet och kan vi tänka i lite andra banor, ha lite större associationsförmåga, tror jag mycket är vunnet, för kontakten oss alla människor emellan. Frågan som en elev ställde: ”Får man joja när man är vuxen?” belyser väl en hel del av barnens sätt att fundera och tänka. Är det oro inför framtiden och att bli vuxen, eller en gardering att få tillstånd att vara barn även som vuxen.

Det böckerna lärt mig är att det är otroligt viktigt att vara ärlig och tydlig i de svar man som vuxen ger på barnens frågor. Det är bättre att ge ett subjektivt än ett objektivt svar.

(24)

Litteraturförteckning

Malmhester, B & Ohlsson, R & Halldén, O (1991). Barn som filosofer. Centrum för barnkul- turforskning vid Stockholms universitet.

Eriksson, A & Ericsson, B. (1982). Barns funderingar över livsfrågor. Esselte Studium AB.

Tala med barnen om livsfrågor belysta i barnböcker.(1987). Lund.

Petri, B. (1989). Fundera tillsammans. Stockholm: Verbum förlag AB.

(25)

Bilaga 1

Namn: _________________________________________ Årskurs: ______________________

1. Vad innebär tro för dig?

___________________________________________________________________________

2. Tror du?

___________________________________________________________________________

3. Om du tror. På vad tror du då?

___________________________________________________________________________

4. Vågar man stå för sin tro?

___________________________________________________________________________

5. Vad innebär det för dig om man tror?

___________________________________________________________________________

(26)

6. Tror du på ett liv efter döden?

___________________________________________________________________________

7. Om du svarat ja hur ser det då ut?

___________________________________________________________________________

PLATS FÖR ANDRA FUNDERINGAR

___________________________________________________________________________

(27)

Bilaga 2

Hudiksvall 930926

Hej alla lärare!

Jag heter Eva Bergman och går sista terminen på Grundskollärarutbildningen i Gävle. Under denna termin har vi ett stort arbete på tio poäng som skall göras. Mitt arbete handlar om ”Barn och tro”.

Detta formulär har jag satt samman för att få veta lite grand om hur Ni på Er skola behandlar detta ämne. Svara gärna med endast ja eller nej-frågor. Om Ni inte tycker att det räcker har jag lämnat några rader för fylligare svar.

Tack på förhand Eva Bergman

P.S. Skicka gärna svaren i internkuvert till Björkbergsskolan i Hudiksvall. D.S.

(28)

Skola : __________________________________________ Årskurs : ____________________

1. Brukar Ni prata med barnen om deras trosfunderingar?

___________________________________________________________________________

2. Om ja, brukar barnen då få prata obehindrat (tidsbegränsat)?

___________________________________________________________________________

3. Finns detta inlagt på schemat?

___________________________________________________________________________

4. Tycker Ni detta ämne är svårbehandlat?

___________________________________________________________________________

5. Skulle Ni vilja ägna Er mer tid åt dessa frågor?

___________________________________________________________________________

(29)

6. Hur mycket tid avsätter Ni för att barnen skall få prata av sig sina funderingar om detta ämne?

___________________________________________________________________________

PLATS FÖR KOMMENTARER

___________________________________________________________________________