Att aktivera en stadskärna
gestaltning för en levande stad
Kandidatarbete i fysisk planering 2020 Blekinge Tekniska Högskola
Oleg Sokolovskyi
Att aktivera en stadskärna:
gestaltning för en levande stad Författare: Oleg Sokolovskyi
Handledare: Patric Karlsson Examinator: Abdellah Abarkan
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för Fysisk Planering
Program: Fysisk planering
Kurs: FM 1473 Kandidatarbete i fysisk planering Nivå: C-uppsats
Omfattning: 15 högskolepoäng Datum: 2020-05-25
Sammanfattning
Negativa effekter av externhandeln har länge uppmärksammats och då fram för allt de effekter som den externa handeln medfört på stadslivet (Andersson 2016;
Elvingson 2001; Svedström och Holm; Tham 2016). Forskning tyder på att folk- livet i staden minskar i takt med att detaljhandeln försvinner från stadskärnan (Svensk Handel 2015). Samtidigt pågår en aktiv diskussion kring hållbarhet och kommuner eftersträvar levande städer med spontana möten och livfulla gator.
Så hur kan man främja stadsliv i en stad där externhandel har vuxit kraftigt och stadskärnans attraktivitet har minskat?
Syftet med detta arbete är att identifiera faktorer som bidrar till en levande stad och vidare applicera dessa faktorer i ett gestaltande förslag. Uppsatsen är genom- förd som en fallstudie och det studerade fallet är centrala Uddevalla. Forsknings- metoder som har använts är kvalitativ textanalys och platsanalys.
Studien resulterar i ett gestaltningsprogram som bygger på identifierade fakto- rer som främjar en levande stad och utifrån gestaltningsprogrammet har ett gestaltnings förslag tagits fram. Gestaltningsförslaget i centrala Uddevalla visar således på vilket sätt den fysiska miljön kan utformas för att främja stadsliv.
Innehållsförteckning
Sammanfattning...3
Innehållsförteckning...4
Inledning...5
Problemställning 5
Problemformulering 5
Syfte 6
Frågeställningar 6
Avgränsning 6
Begreppsförklaring 7
Teoretisk utgångspunkt...8
Social hållbarhet 8
Forskningsdesign och metod...11
Fallstudie 11
Kvalitativ textanalys 12
Platsanalys 13
Kunskapsöversikt...14
Externhandel och social hållbarhet 14
Fysisk miljö och stadsliv 15
Viktiga faktorer för en levande stad 16
Områdesöversikt...19
Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort 19
Områdesplan för Bäveån 20
Fallstudie... 21
Bakgrund 21
Platsanalys 23
Funktioner 27
Planförslag... 28
Gestaltningsprogram 28
Gestaltningsförslag 30
Slutsats...4 0
Källförteckning...42
Problemställning
Problemformulering
Inledning
Att handla på ett externt köpcentrum har länge varit vardag för en svensk familj. Tack vare dess popularitet hos svenska folket har antalet köpcentrum och handelsområden vuxit kraftigt sedan 1990-talet och har än positiv omsätt- ningsökning (Datscha 2019). Intresset för att etablera handel i externa lägen är också växande, enligt en kartläggning av Nordic Council of Shopping Centers (NCSC 2017). En sådan omstrukturering har medfört stora effekter på sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter av samhällsplaneringen. En av de nega- tiva effekterna som externhandeln har medfört i Sverige är dess inverkan på det offentliga livet i stadskärnorna. I en rapport från Svensk Handel framkommer det att när detaljhandel försvinner från stadskärnan tenderar folklivet i staden att minska (Svensk Handel 2015). Detta kan bland annat leda till minskad trygghet och tillgänglighet till närservice. Andra negativa effekter som etableringen av externhandel medför är privatisering och kommersialisering av offentliga platser samt den ökade bilismen (Ullstad 2008:17).
Idag domineras den svenska samhällsplaneringen av hållbarhetsdiskursen där man eftersträvar tätare städer med minskad bilism och bättre tillgänglighet. En stad ska också vara ”levande” med spontana möten och livfulla gator. Så hur främjar man en levande stad samtidigt som verksamheter tenderar att flytta ut till externa platser och gör offentliga platser folktomma?
En stad som starkt förändrats efter etableringen av ett externt handelsområde är Uddevalla. I början av 1990-talet kom Torp utanför Uddevalla att etableras och idag är Torp ett av Sveriges största externhandelsområden med flertalet butiker och besökare. Handelsområdet har blivit en viktig kommunikationsnod i regi- onen och idag består av flertalet stora handelskedjor för inköp av kläder, möb- ler, mat, hobby och fritid (Torp u.å.). Vilket i sin tur har inneburit att flertalet
mindre butiker i centrala Uddevalla har tvingats flytta till Torp eller alternativt fått stänga ner sin verksamhet (Andersson 2016). Tydligt är att Torp är populärt och handelsområdet tycks ständigt utvecklas med nya handelskedjor och även med planer på ett konferenshotell.
Denna utveckling har lett till ett problem för Uddevalla som stad och de senaste åren har problemet med utarmningen av stadskärnan fått större uppmärksamhet (Bohusläningen 2013; Bohusläningen 2020; Löwstedt och Edwartz u.å.). Mindre åtgärder har vidtagits så som upprustning av centrala stadsgator för att locka till sig besökare. Men för att stadskärnan ska återfå sin attraktivitet för både besökare och näringsidkare kan det tänkas att större förändringar behöver ske.
En ny centralt belägen stadsdel skulle kunna aktivera den centrala staden och bidra med liv i området.
I Uddevalla kommuns översiktsplan kan man även utläsa att det finns ett behov av fler bostäder och då i de centrala delarna av staden (Uddevalla kommun 2017:4).
Utifrån ovan problematik med externhandel som tenderar att locka människor bort från centrala Uddevalla är det således intressant att undersöka vilka faktorer som kan främja stadsliv. En levande stadsdel kan ge förutsättningar för verk- samheter att återetablera sig i centrala staden och således utmana externhandeln.
Syfte
Frågeställningar
Avgränsning
Syftet med detta arbete är att identifiera faktorer som bidrar till en levande stad. Vidare är syftet att applicera dessa faktorer på en omvandling av området Kampenhof i centrala Uddevalla, i ett gestaltande förslag.
Denna kandidatuppsats fokuserar främst på den fysiska miljön och hur den ska utformas för att främja stadsliv. Därför kommer arbetet i huvudsak inte beröra 1. Vilka faktorer kan främja en levande stad?
2. På vilket sätt kan fysisk miljö utformas för att främja stadsliv?
ämnen som ekonomiska och ekologiska konsekvenser, medborgar dialoger, trygg- het eller gentrifiering. Detta på grund av studiens begränsade omfattning. Ar- betet kommer även att ta viss hänsyn till ett gällande områdesplan för centrala Uddevalla.
Den geografiska avgränsningen begränsas till centrala Uddevalla. I studien kommer hela stadskärnans förutsättningar att analyseras för att förstå platsens kontext. Arbetets gestaltningsförslag kommer att vara inom området Kampenhof som direkt gränsar till stadskärnan. Kampenhof området har valts eftersom det anses ha de bästa geografiska förutsättningarna för att integreras i stadskärnan.
Även kommunen lyfter i sin områdesplan att området kring Kampenhof är pri- oriterat för framtida utveckling (Uddevalla kommun 2016:18).
Uppsatsens geografiska avgränsning
Begreppsförklaring
Levande stad – i den här uppsatsen förstås begreppet som en stad som befol- kas under större delen av dygnet. Jan Gehl har beskrivit det som en stad fylld av mänsklig aktivitet av olika slag (Gehl 2011:14). En levande stad uppmuntrar människor till sociala möten och gynnar mindre verksamheter (Wikström och Olsson 2012:112).
Stadskärna – stadens primära centrum som karaktäriseras av högre grad av mänsklig aktivitet och hög koncentration av kommersiella verksamheter.
Offentligt rum – en del av bebyggelsemiljön som är tillgänglig för allmänheten, till exempel gator, torg och parker (Nationalencyklopedin u.å.).
Externhandel – storskaligt handelsområde som ligger utanför tätorten.
Aktivera ett område – i den här uppsatsen innebär begreppet att det befintliga området ska få en högre nyttjandegrad.
Funktionsblandning – innebär att människor har nära till aktiviteter, funktioner och andra värden (Boverket 2020).
Teoretisk utgångspunkt
Begreppet social hållbarhet definierades för första gången i rapporten Vår gemensamma framtid, även känd som Brundtlandsrapporten år 1987 (Ström, Molnar och Isemo 2017:12). Begreppet tar sin utgångspunkt från ett annat, mer övergripande begrepp hållbar utveckling vilket definieras enligt följande: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”
(FN u.å.:1). Denna definition har blivit kritiserat för att vara otydlig och många har svårt att definiera vilka mål man önskar uppnå med hållbar utveckling (Dempsey, Bramley, Power och Brown 2009:290; Holden, Linnerud och Banister 2014:130). Det finns många definitioner och precisioner vad social hållbarhet är och i den här uppsatsen kommer Folkhälsomyndighetens definition att användas.
Folkhälsomyndigheten definierar social hållbarhet enligt följande: ”ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader” (Folkhälsomyndigheten u.å.).
Då denna studie fokuserar på att studera fysisk miljö, är det viktigt att belysa vilka effekter den fysiska miljön har på social hållbarhet.
Dempsey et al. menar att städer har fått en större roll när det kommer till att bidra med social hållbarhet (2009:290). I och med att människor i allt större utsträckning flyttar till städerna, är det här man har de bästa möjligheterna för att minska ojämlikheter. Författarna har definierat ett antal fysiska faktorer som kan tänkas vara av stor vikt för ökad social hållbarhet: rimlig boendemiljö, attraktiva offentliga rum, hållbar urban gestaltning, fysisk tillgänglighet och tillgång till grönområden (Dempsey et al. 2009:291). Genom exempelvis land- märken kan man utveckla ”känslan av platsen”, vilket i sin tur bidrar till bättre social sammanhållning i grannskapet (Dempsey et al. 2009:296). I och med att området får större igenkännbarhet, ökas känslan av tillhörighet hos invånarna.
En annan faktor som anses vara av stor vikt för social hållbarhet är täthet av den bebyggda miljön. Bramley och Power menar att tillgänglighet till service
Social hållbarhet
Fokus i denna uppsats är den fysiska miljön och hur människan förhåller sig till den. Social hållbarhet har därför valts som teoretisk utgångspunkt, med syfte att sätta tydliga ramar för uppsatsen.
och faciliteter ökar i tätbebyggda områden samt att antalet spontana möten ten- derar att vara större än i glesare miljön (2009:34). Vidare minskar även behovet av bil vilket annars brukar vara stort i områden med externhandel. Bilanvänd- ning i allmänhet anses vara en vana som bör förändras för en långsiktig hållbar utveckling. Enligt arkitekten Erland Ullstad, förändras i genomsnitt två procent av bebyggelsen i Sverige genom om- och tillbyggnad varje år (Ullstad 2008:31).
Om denna förändring sker på ett hållbart sätt, blir det möjligt en total omställ- ning av samhället. Vidare menar Ullstad att hållbarhet inte ska ses som något slutresultat utan som en inriktning för ett pågående och föränderligt stadsbygge (ibid.). I likhet med Dempsey et al. ger Ullstad exempel på vilka egenskaper en stad bör inneha för att främja social hållbarhet. Staden ska vara blandad med olika funktioner, vilket förutsätter varsamhet vid nybyggnationen. Stadens offentliga platser bör vara av hög kvalité och rättvist fördelade över hela staden.
Staden ska vara tillgänglig för alla, vilket förutsätter att stadsstrukturen bör vara sammanhängande och främja andra trafikslag än endast bil (Ullstad 2008:32).
Stöd för socialt hållbar samhällsplanering kan man även finna i svenskt lag- stiftning. Med detta menas framförallt ett miljökvalitetsmål God bebyggd miljö som innebär att städer och tätorter ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö (Miljödepartementet 2012:101). Med målet avses även att infrastruktur och den bebyggda miljön ska utgå från och stöder människans behov (Miljödepartementet 2012:103). Vidare pekas ut vikten av avvägning mellan olika samhällsintressen för att åstadkomma goda helhetslösningar (Miljödepartementet 2012:105).
Forskningsdesign och metod
Martyn Denscombe menar att fokus i en fallstudie ligger på en förekomst av ett fenomen med syfte att djupare redogöra för händelser eller processer som före- kommer i ett särskilt fall (Denscombe 2018:85). Eftersom denna uppsats foku- serar på stadsliv i centrala Uddevalla, bör valet av fall utgå ifrån det. Uddevallas stadskärna anses då vara ett lämpligt val för studien, då staden haft problema- tik kopplat till etablering av externhandel vilket liknar andra städer av ungefär samma storlek. Ett fall är lämpligt om det har relevanta särdrag för problemet som ska undersökas (Denscombe 2018:90).
Ett fall är ett naturligt förekommande fenomen, vilket betyder att det inte är skapat av forskaren. Det är en fristående enhet med tydlig avgränsning vilket gör att ett fall kan studeras utöver sitt sammanhang (Denscombe 2018:85–86). I denna studie har fallet en geografisk avgränsning samt avgränsning utifrån val av studerande dokument.
En fallstudie syftar till att besvara mer generella frågor genom att rikta in sig på ett specifikt fall. Detta är möjligt eftersom metoden tillåter en djupare under- sökning istället för en mer ytlig undersökning (Denscombe 2018:87). Vilket i sin tur kan leda till en bredare förståelse av det fenomen som studeras. På så sätt bildas ett helhetsperspektiv över det studerade problemet, vilket är lämpligt för denna studie. Detta eftersom problematiken kring utarmning av stadskärnor är välkänd och genom att studera Uddevalla som fall kan man på så sätt skaffa sig en bredare förståelse av denna problematik.
En fördel med fallstudier är att de tillåter och uppmuntrar en kombination av olika forskningsmetoder (Denscombe 2018:88). På så sätt möjliggör det för metoderna
Fallstudie
För att genomföra detta arbete har fallstudie valts som forskningsdesign. Fallet som kommer att undersökas är centrala Uddevalla. De metoderna som kommer att användas är kvalitativ textanalys och platsanalys. Detta för att skaffa sig bättre förståelse om ämnesområdet och vilka riktlinjer kommunen har i fråga om stadskärneutveckling (dokumentstudie). Platsanalys kommer att baseras på Kevin Lynchs stadsbildanalys. Denna metod sker genom visuell observation i staden som sedan sammanställs i en plan som beskriver stadens nuläge. På så sätt definierar man de stadsstrukturerna som påverkar hur människor rör sig.
kvalitativ textanalys och platsbesök att kombineras. Detta är särskilt lämpligt för denna studie då textanalysen tillsammans med platsanalysen kommer att bidra till bättre förståelse kring det studerande fallet. En annan fördel är fallstudiens lämplighet för studier av sociala processer och relationer. Genom att undersöka saker på djupet ökar förståelsen för varför saker inträffar (Denscombe 2018:87).
Vilket är passande för denna uppsats som fokuserar på det sociala perspektivet av planeringen.
En nackdel med fallstudier är att det är svårt att generalisera resultatet eftersom det kommer från ett specifikt fall. Man bör således vara medveten om att inte dra alltför generella slutsatser (Denscombe 2018:97).
Den primära forskningsmetoden som används i denna studien är kvalitativ textanalys. Detta för att skaffa sig ett tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna studera forskningsproblemet. Metoden handlar om att med hjälp av textmaterial införskaffa kunskap om samhällsfenomen som är relevanta för denna studie.
Den passar bra när skriftliga dokument och texter ska undersökas, vilket gör metoden lämplig för denna uppsats (Widén 2015:176).
Vid val av material som ska studeras finns det två tillvägagångssätt: att göra snävt eller brett materialurval. Man bör här vara medveten om att det finns begränsningar med samtliga val och fundera över vilka konsekvenser detta kom- mer ha. Om man väljer bort visst relevant material finns det risk att dra felaktiga slutsatser. Samtidigt kan det vara praktiskt ogenomförbart att i detalj studera en mängd texter (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud 2012:220). I den här uppsatsen har ett snävare materialurval gjorts med tydlig koppling till begrepp som social hållbarhet, stadsliv, externhandel och fysisk miljö.
Pär Widén menar att det finns tre dimensioner utifrån vilka en text kan tolkas.
Den första dimensionen analyserar textens författare och vilka intentioner hen hade med textens produktion. Den andra dimensionen fokuserar på textens form och innehåll och syftar till att redogöra för dessa. Den tredje dimensionen hand- lar om att analysera texten utifrån dess förhållande till det omgivande samhället.
Detta för att förstå vad texten säger om det samhället i vilket texten producerats (Widén 2015:178–179). Denna uppsats kommer att utgå ifrån den andra dimen- sionen, eftersom det är texters innehåll som är viktigt för att kunna förstå hur fysisk planering bidrar till en levande stad.
Kvalitativ textanalys
I denna studie kommer dokumentär forskning utgöra en del av kvalitativ text- analys. Det är framförallt kommunala styrdokument som kommer att analyseras med syfte att skapa kunskapsunderlag om fallstudiens plats. Denscombe menar att officiella dokument har tendens att vara trovärdiga och opartiska eftersom de har producerats av tjänstemän och sakkunniga (Denscombe 2018:322). Det är dock viktigt att alltid fastställa dokumentets trovärdighet utifrån fyra kriterier:
dokumentets autenticitet, representativitet, innebörd och validitet (Denscombe 2018:328). Detta eftersom felaktiga källor kan göra att studiens resultat blir felaktig.
En nackdel med kvalitativ textanalys är att forskarens egna erfarenheter kan påverka analysens slutsats (Denscombe 2018:428). Det är därför viktigt att all- tid vara källkritisk och använda ett flertal olika källor. En annan nackdel med metoden är att fakta kan lyftas ut ur sin kontext och på så sätt bli missvisande.
Därför är det viktigt att klargöra vilka aspekter är lämpliga för fallet och vilka är mer generella.
En annan metod som används i studien är Kevin Lynchs platsanalys. Kevin Lynch var en amerikansk stadsplanerare och i sin bok The Image of the City beskriver han hur invånarna i en stad uppfattar den. Lynch menar att en stad är lik en bild som invånarna har i huvudet – mental image (Lynch 1960:9). Fysiska strukturer som bildar staden kan därför bidra till dess läsbarhet (imageability) vilket gör att invånarna lättare kan orientera sig i staden. En stad med till exempel tydliga landmärke och gent gångvägnät skulle underlätta orientering och till och med främja rörelse.
Lynch har definierat fem begrepp som utgör en bild av staden – stråk, nod, om- råde, kant och landmärke. Dessa begrepp definieras senare i platsanalysdelen.
Lynchs analys lämpar sig för denna studie eftersom han lägger mycket fokus på människans rörelse i staden. Genom att analysera planområdet man kan få bättre förståelse för hur människor rör sig i centrala Uddevalla för att sedan använda denna kunskap vid planering av Kampenhof. På så sätt kan man på ett mer orga- niskt sätt koppla stadskärnan med planområdet. Det är dock viktigt att påpeka att den ursprungliga Lynchs analys även innebar intervjuer med invånarna, vilket inte kommer att göras i denna studie på grund av den begränsade tidsperioden.
Platsanalys
Kunskapsöversikt
I detta avsnitt presenteras först en kort sammanfattning om framväxten av externhandel i Sverige. Därefter redovisas ett flertal texter som beskriver begrepp som social hållbarhet, stadsliv och fysisk miljö. Kunskaps översikten skapar en grund för analysen och slutdiskussionen att bygga på. Denna information kom- mer även att appliceras på ett gestaltande förslag. Syftet med kunskapsöversikten är inte att ge en heltäckande bild över ämnesområdet utan att exemplifiera den kunskap som finns inom ämnet med tanke på uppsatsens avgränsning.
Handel i Sverige har inte alltid sett ut som den gör idag. Fram till andra världs- krigets slut gjorde folk sina livsmedelsinköp i sitt närområde medan sällan inköpen skedde i stadskärnor (Hagson 2003:40). Detta ändrades under efterkrigstiden då ett nytt stadsbyggnadsideal, grannskapsplaneringen kom att växa fram.
Grannskapsplaneringen innebar att bebyggelse i form av flerbostadshus grup- perades kring ett centra som skulle inkludera kommersiell och offentlig service.
Under detta stadsbyggnadsideal skedde även trafikseparering. Trafikseparering skulle öka tillgänglighet och minska antalet bilolyckor. Detta ledde istället till längre avstånd mellan områden och separation mellan olika funktioner (Hag- son 2003:41). Under 1960-talet kunde man se tillkomsten av större varuhus och livsmedelshallar och på 1970-talet började de första externa stormarknader att etableras (Svedström och Holm 2004:8). En anledning till detta var framför allt bilens ökade attraktivitet samtidigt som varuhandel lokaliserades längs med stora trafikleder i stadens periferi. Sedan dess har externhandel ökat och fortsätter att öka än idag (Svedström och Holm 2004:10; Datscha u.å.).
Handelns strukturomvandling har fått märkbara konsekvenser för städers håll- bara utveckling. Framför allt när det gäller den ekologiska aspekten, genom ökad biltrafik och anspråkstagande av jordbruksmarker men även för den sociala. Per Elvingson menar att när storskalig externhandel ökar i omsättning så drabbar det handeln i stadskärnorna, stadsdelscentra och i glesbygden (2001:8). Detta i sin tur drabbar resurssvaga grupper utan tillgång till bil, som kanske är i störst behov av ett konkurrenskraftigt utbud. Minskad omsättning inom småskalig handel kan även hota samhällsservice, till exempel posten eller apotek (ibid.).
Svedström och Holm menar att offentliga mötesplatser i anslutning till butiker också kan försvinna, om fler väljer att handla på externa köpcentrum (2004:18).
Externhandel och social hållbarhet
Vikten av mötesplatser för levande stad har länge uppmärksammats av olika forskare, detta kommer att redogöras för senare i detta avsnitt.
En annan negativ konsekvens av externhandel är att stadskärnor med minskad handel lättare kan drabbas av förfall, eftersom minskade hyresintäkter försvårar underhåll och upprustning (Elvingson 2001:8). Vidare är en förändrad demo- grafisk situation i Sverige en anledning till att man bör uppmärksamma de nega- tiva sociala effekterna av externhandel. Det vill säga åldrande befolkning som inte kan ta sig till butiker, vilket kan medföra försämrad livskvalitet och ökade samhällskostnader som följd (ibid.).
Arkitekten Måns Tham menar att externa handelsområden har ökat inte minst på grund av den bristfälliga diskussionen som förs under dess planering. Genom att planera för ny bebyggelse på ”osynliga” platser utanför tätorter, undviker politiker och planerare de konflikterna som hade kunnat uppstå vid liknande eller mindre stadsutvecklingsprojekt i centrala stadsdelar. Detta leder även till bristfällig estetisk utformning, då de flesta externa köpcentrum ser likadana ut oavsett var i landet de byggs. Vidare bortprioriteras stadskärneutveckling till förmån för externhandel, vilket leder till att det traditionella centrumet kon- serveras, menar Tham. I dagens politik och planering där hållbarhetsdiskursen har en allt större plats, har stadsutveckling för externhandel lite att göra med ambitioner om hållbar samhällsplanering. (Tham 2016)
Staden är präglad av individers och gruppers sociala nätverk (Wikström och Olsson 2012:40). Människan är en social varelse och har ett behov av att vistas i närheten av andra människor. Jane Jacobs uppmärksammade detta faktum redan på 1960-talet och belyste vikten av att skapa en stadsmiljö som främjar social interaktion ( Jacobs 2004:59). Hon menar att det finns tydliga fördelar med gator fulla av mänsklig aktivitet. Hon lyfter bland annat ökad trygghet och tillhörighet samt bättre förutsättningar för etablering av verksamheter som några av för- delarna ( Jacobs 2004:56, 64). Staden där bilen blev en domine rande färdmedel anses av Jacobs vara en livlös plats med få mänskliga kontakter i offentliga rum (Wikström och Olsson 2012:89). Detta argument är av betydelse än idag, då bil- orienterad handel har ökat under de senaste åren.
Sociologen Sören Olsson lyfter också vikten av ett rikt offentligt liv för städers välmående. Han menar att människor ofta njuter av andras sällskap och kan ta
Fysisk miljö och stadsliv
del av varandras aktiviteter på offentliga platser. Offentliga rum som ”gatans teater” medför att staden blir en levande miljö (Olsson 1998:106). Offentliga platser främjar också tolerans. Genom att vistas på samma torg med människor från andra kulturer lär man sig acceptera och uppskatta andra (Olsson 1998:107).
Vidare kan ett rikt offentligt liv få människor att känna sig delaktiga i ett sam- hälle, genom möten och diskussionen med andra. Det är i offentliga rum som man oftast ser andra omkring sig (Olsson 1998:108). Det finns även fördelar utifrån politiskt synpunkt och offentliga miljöer är viktiga för demokratin. Detta då det är där människor oftast samlas för att uttrycka sitt missnöje och krav på inflytande (Olsson 1998:109).
Carmona, Tiesdell, Heath och Oc menar att människor i rörelse är grunden för den urbana upplevelsen och aktivitet i staden (2010:201). Författarna gör en upp- delning mellan bil- och fotgängartrafik och hävdar att den första endast är en cirkulation medan den andra bidrar till ekonomiskt, socialt och kulturellt utbyte (ibid.). Folk stannar till på olika platser för att ta del av det offentliga livet och betrakta andra människor. Därför ska platser som torg och parker lokaliseras där flödet av människor är stor.
Naess menar att urban form har stor betydelse för människans beteende och va- nor i staden (Naess 2006:13). Den traditionella rutnätsstaden bidrar till exempel till en mer tillgänglig stad som främjar stadsliv (Naess 2006:22). Boverket menar i sin rapport att kvalitativ stadsmiljö har stor vikt för en hållbar samhällsplane- ring (2015:18). Människors vistelsemiljöer bör och kan ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Detta kan uppnås genom att överbrygga fysiska barriärer, minimera buller och skapa närhet till grönområden (ibid.). Om ute- miljöer är av bristande kvalitet kommer troligtvis inga människor vara intres- serade av att vistas där. Raman menar att stadsdelar som är fysiskt integrerade med den övriga staden har bättre förutsättningar för människor att träffa andra människor (2010:77). Tillgång till offentliga platser är viktig för att boende ska trivas och området ska vara levande. Vidare är täthet en viktig faktor för ska- pandet av sociala relationer. Detta eftersom högre bebyggelsetäthet bidrar till starkare sociala band hos boende (ibid.). Den kan även bidra till bättre underlag för verksamheter, då befolkningen är större i tätare områden (Naess 2006:22).
En faktor som är viktig för en levande stad är konnektivitet, det vill säga kopplin- garna i staden. Stadens nät är rum mellan byggnader och vissa hävdar att nätets
Viktiga faktorer för en levande stad
element såsom stråk och grönstruktur ska ha starka band mellan varandra, för att främja rörelse i staden (Salingaros 2005:18). Viktiga noder som kopplar sam- man stråk kan också stärka samband, eftersom människor rör sig mellan dem (Salingaros 2005:30). Dessa noder kan vara torg, parker eller ha olika kommer- siella funktioner. Stråk kan i sin tur dela ett befintligt område i olika delar och på så sätt utgöra en barriär. Det är därför viktigt att planera stråk längs befintliga områdesgränser, för att på så sätt förstärka den befintliga strukturen (Salingaros 2005:33). Ett exempel skulle kunna vara en gångpromenad längs ett vattendrag.
Ett gångstråk längs med en befintlig gräns kan uppfattas som positivt av besö- kare eftersom det tenderar att öka tryggheten.
Konnektivitet i staden har mycket gemensamt med Kevin Lynchs teori om orienter- barhet och visuella kopplingar. Båda teorierna har fokus på stadsstrukturer och hur de främjar eller hindrar människors rörelse. Platsanalysen som syftar till att definiera stråk och samband i centrala Uddevalla kommer därför att vara en bra grund för utvecklingen av ett gestaltningsförslag.
Funktionsblandning är en annan faktor som kan främja rörelse i staden. Jacobs menar att på väl fungerande stadsgator rör sig människor vid olika tidpunkter (2004:179). För att uppnå detta bör en stadsdel fylla mer än en primär funktion (till exempel bostäder, kontor, biografer). Endast bostäder eller kontor i sig ska- par inte mångfald eller rörelse i staden, det är när olika funktioner kombineras och människan använder dem vid olika tider på dygnet som gatan fylls med liv ( Jacobs 2004:187). Vidare menar Carmona et al. att det finns andra fördelar med funktionsblandade stadsdelar och lyfter ökad tillgänglighet till service, större chans för spontana möten samt ökad social mångfald som några av fördelarna (2010:221). Funktionsblandning blir således viktig för ökat stadsliv. Vid stads- utveckling bör man först ta hänsyn till den befintliga bebyggelsen, oavsett om den innehar kulturhistoriskt värde eller inte (Ullstad 2008:32). På så sätt får sta- den en blandning av olika byggnadsstilar som avspeglar olika epoker. Detta är även något som Jacobs förespråkar. Hon menar att stadsdelen ska bestå av en blandning av hus som varierar i ålder och skick ( Jacobs 2004:215). Detta eftersom mindre företag ofta inte har råd att etablera sig i nyproducerade lokaler. Genom att bevara äldre byggnader tillåter man fler företag att etablera sig i området och på så sätt främja mångfald.
Kvartersstruktur är viktig för rörelse i staden enligt Jacobs. Hon förespråkar framförallt korta kvarter, vilket kan skapa flera alternativa vägar samt öka folkliv i stadsdelen ( Jacobs 2004:206). Carmona et al. hävdar att det bör finnas en balans mellan långa och korta kvarter, med syfte att främja variation i
stadsrum (2010:98). Varierande kvartersstorlek kan öka intresset hos fotgängare, samtidigt som det finns möjlighet för mer effektiv platsanvändning. Mindre kvarter bidrar till bättre läsbarhet och översikt för fotgängare. Större kvarter höjer dock känslan av privatisering snarare än offentlighet (Carmona et al.
2010:101). Jan Gehl förespråkar också mindre kvarter och menar även att fasaderna bör vara smalare, vilket kan korta avstånd mellan målpunkter (Gehl 2011:93).
Smala byggnader främjar gatuliv eftersom det är vid entréerna som aktiviteter brukar äga rum. Förhållandet mellan byggnadshöjd och gatubredd har också viss påverkan på stadsliv. Olika förhållanden ger olika intryck på gående, då gatan kan vara omsluten eller ge en svag känsla av omslutenhet (Carmona et al.
2010:183). Carmona et al. förespråkar förhållandet som motsvarar 1:2 – 1:2,5 där gatubredden är 200 – 250% i förhållande till byggnadshöjden (ibid.). Byggnader högre än fem våningar bör undvikas, eftersom visuell kontakt med gatan saknas efter femte våningen (Gehl 2011:98). Detta gäller dock inte i enstaka fall där en byggnad utgör ett landmärke som syftar till att främja läsbarhet i staden, vilket är något som Kevin Lynch förespråkar.
Tillgång till kvalitativa offentliga rum är också av stor vikt för att främja en levan- de stad. Det är på offentliga platser som de flesta spontana möten sker, därför är det viktigt att underlätta tillgång till dem och göra dem attraktiva. Offentliga platser kan till exempel vara torg, gågator eller kajpromenader. Ullstad menar att på senare tid har planeringen av offentliga miljöer förbisetts i kommunal planering (2008:26). Detta eftersom mycket av kommunernas fokus legat på att få ihop ekonomiska kalkyler och det privata byggandet. Men välplanerade offentliga rum har ofta indirekta värden som påverkar människors välmående och kan skapa förutsättningar för en levande stad (ibid.).
En attraktiv och lättillgänglig offentlig plats innebär att den ska vara lokali- serat inom befintligt gatunät, längs med stråk där folk ofta rör sig (Carmona et al. 2010:207). Offentliga platser kan utformas på så sätt att de antingen blir inbjudande eller avvisande, menar Gehl (2011:113). På samma sätt har planerare möjlighet att underlätta för gående och cyklister att använda vissa platser och försvåra för bilister. Dimensioner av offentliga platser spelar stor roll för dess attraktivitet. Oftast bör en offentlig plats ligga på en gatunivå, för att vara syn- lig för besökare. Den bör även vara mellan 20–100 meter bred eftersom det an- ses vara lämpligast avstånd för människor att uppfatta platsen och genomföra aktiviteter på platsen (Gehl 2011:97).
Områdesöversikt
I den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort har kommunen tagit fram en samhällsbyggnadsstrategi som beskriver i vilken riktning staden ska utveck- las (Uddevalla kommun 2017:4). Tydligt är att fokus ligger på att komplettera befintlig bebyggelse i centrala lägen. Vidare syftar strategin till att stärka stadens attraktionskraft genom att öka antalet bostäder och verksamheter (ibid.). Kom- munen menar att stadens centrum behöver bli mer konkurrenskraftigt genom att lyfta fram dess unika egenskaper så som vattennära läge, närhet till naturen och kulturhistoriska värden (Uddevalla kommun 2017:7). Förtätning av bostäder är en åtgärd som kan stärka stadskärnan, då det redan finns en befintlig infrastruk- tur på plats. Då behovet av bostäder är stort i kommunen, föreslår kommunen en omvandling av industrimark till stadsbebyggelse i centrala lägen (Uddevalla kommun 2017:8). Det förespråkas även variation i typ och storlek på bostäder.
Kommunens samtliga mål är särskilt aktuella för den här studien eftersom plan- området Kampenhof ligger i ett attraktivt vattennära läge vilket betyder att dess utformning är av stor vikt för kommunens framtida attraktionskraft.
Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort
Västra Götaland
Uddevalla
Göteborg
Lokalisering av Uddevalla
Det finns ambitioner från kommunens sida att utveckla mer hållbara kommu- nikationer, där bilens roll ifrågasätts (Uddevalla kommun 2017:18). Det framgår att kommunen vill etablera ett nytt resecentrum, vilket betyder att den nuvarande bussterminalen Kampenhof som ligger inom planområdet kan komma att flyttas.
Detta för att skapa bättre kopplingar mellan järnvägen och busstrafiken (ibid.).
Det finns också en plan för att sänka hastigheter för bilvägar i tätorten och gång- och cykelvägnät ska byggas ut och kopplas samman (Uddevalla kommun 2017:19).
Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv är den gamla rutnätsstaden Uddevalla intres sant. Kommunen lyfter i sin översiktsplan att stadens karaktär och kultur- miljö bör bevaras vid nybyggnation (Uddevalla kommun 2017:26) Vid ett större stadsomvandlingsprojekt som detta arbete syftar till finns det möjlighet att för- stärka den befintliga rutnässtrukturen. Genom att planera Kampenhof området med hänsyn till den gamla rutnätsstaden kan karaktären i centrala staden bevaras och bidra till en förlängning av stadskärnan.
Bäveån är ett vattendrag som rinner igenom centrala Uddevalla och utgör grun- den för Uddevallas framväxt (Uddevalla kommun 2016:5). Eftersom Kampenhof ligger inom detta område är det aktuellt att redovisa vilka strategier och mål som kommunen har för utvecklingen av planområdet.
Kommunen menar att området ska samspela med stadskärnan och fungera som dess förlängning (ibid.). Det är framför allt huvudstråk som ska förlängas och binda samman två stadsdelar. Vidare vill kommunen se funktionsblandning i området, där bostäder blandas med privata och offentliga verksamheter. Även skapandet av mötesplatser ska prioriteras (ibid.). Inom planområdet ligger en busstation, vilken kommunen anser kan flyttas på grund av dess ”oklara” läge då den ligger på långt avstånd från järnvägsstationen (Uddevalla kommun 2016:20). Utformning av gator bör ta hänsyn till gående och cyklister samt det ska möjliggöras för en kajpromenad (Uddevalla kommun 2016:12). Området Kampenhof föreslås exploateras i form av utvidgad rutnätsstad för att anpassa till befintlig bebyggelse i stadskärnan. Vidare menar kommunen att det finns bra förut sättningar för kommersiella och offentliga lokaler i Kampenhof tack vare dess närhet till centrala staden (Uddevalla kommun 2016:24).
Områdesplan för Bäveån
Fallstudie
Uddevalla är en mellanstor tätort som ligger på Västkusten. Staden är en central ort i Uddevalla kommun och är en viktig nod i Västra Götaland. Den är strategiskt belägen mellan Göteborg och Oslo och har goda järnväg- och motorvägförbin- delser. Stadskärnans nuvarande utformning tog form på 1800-talet och det var på den tiden man började uppföra stenhus i kvartersform efter att flertalet bränder drabbat staden. Under samma tid tog industrialismen fart i hela världen och även i Uddevalla, där bland annat Kampenhofs bomullsspinneri var en av de största arbetsgivarna i staden. Spinneriet revs år 1982 och idag ligger buss terminalen på dess plats. År 1984 lades även Uddevallavarvet ner – ett av de största varven i Sverige (Bohusläns museum u.å.). Denna industrikris har fått stora konsekvenser på hur staden har utvecklats sedan dess. Stor arbetslöshet präglade staden efter varvskrisen och etableringen av ett externt köpcentrum Torp kunde framstå som räddningen (Andersson 2016).
Konsekvenserna som denna etableringen har medfört har dock blivit drastiska för Uddevallas centrum. Det har rapporterats i lokala media om butiker som tvingats stänga på grund av hård konkurrens från Torp (Andersson 2016). Lokala medborgare har också försökt att uppmärksamma detta problem, vilket visar på dess omfattning och konsekvenser för allmänheten (Bohusläningen 2013;
Bohusläningen 2020; Löwstedt och Edwartz u.å.). Denna utveckling anses inte vara hållbar utifrån ett socialt perspektiv. Detta eftersom tillgängligheten minskar för de resurssvaga grupperna som inte har tillgång till bil (Elvingson 2001:8). När kommunen väljer att satsa på externa handelsområden tenderar det att leda till att utveckling av stadskärnan bortprioriteras, vilket kan medföra andra problem så som färre mötesplatser och minskat stadsliv.
Bakgrund
Området Kampenhof idag
För att definiera hur Kampenhof kan utformas utifrån studiens syfte, har en platsanalys över planområdet med omnejd gjorts. Platsanalys enligt Kevin Lynch innebär att man upptäcker och beskriver vilka fysiska strukturer som bildar den analyserande platsen (Lynch 1960). För att underlätta för läsaren vad det handlar om ska det först ges en förklaring av dessa stadsbildande element.
Stråk (path) – en betydelsefull väg som många använder. Människor obser verar staden genom att ta sig längs stråk och det är därför ett avgörande element för att bygga upp stadens bild. Stråk kan exempelvis vara gator, järnvägar och motorvägar med flera. (Lynch 1960:47)
Kant (edge) – ett element som bildar en gräns mellan olika områden. Det är ofta stråk som utgör kanter, eftersom de olika stråken tenderar att ha olika funktioner.
Andra exempel på kanter är stränder, väggar, staket, skogsområde i staden. (ibid.)
Område (district) – större delar av staden som har enformig karaktär gentemot omgivningen. Många delar upp sin stad i olika områden, vilket underlättar för orientering och identitetsskapande. (ibid.)
Nod (node) – viktiga punkter i staden som har stora koncentrationer av rörelse.
Noder kan vara betydelsefulla korsningar, stationer för flertal transportsätt eller tydligt definierade torg. (Lynch 1960:48)
Landmärke (landmark) – ett externt referensobjekt som underlättar för orien- tering i staden. Oftast handlar det om ett fysiskt objekt som en högre byggnad, ett berg eller en större affär. Vissa landmärken kan ligga utanför staden och inte vara omgivna av övrig bebyggelse. (ibid.)
Platsanalys
åde
Under analysen av Uddevallas stadskärna och planområdet identifierades de ovannämnda stadsbildande elementen. Analysen genomfördes både under plats- besök och med hjälp av kartmaterial. På platsen kunde man urskilja skillna derna mellan den fysiska miljön i stadskärnan och planområdet. Med detta menas den slutna kvartersstrukturen gentemot stora parkeringsytor med enstaka foodtrucks.
Först identifierades en tydlig kant i området, Västerlånggatan som sträcker sig från norr till syd. Gatan är bred med mycket motortrafik och utgör både fysisk och mental barriär mellan stadskärnan och Kampenhof. Men precis som Lynch menar, utgjorde även gatan ett viktigt stråk i området då det var många gång- trafikanter som rörde sig längs stråket. Vidare är Bäveån en annan kant som tyd- ligt delar upp stadscentrumet i en nordlig och sydlig del. Ån upplevdes även ha
Platsanalys av centrala Uddevalla enligt Kevin Lynch
en ytterligare funktion nämligen rekreation eftersom det var flertalet människor som uppehöll sig längs kajen.
Västerlånggatan tillsammans med gatorna som bildar stadskärnan är viktiga stråk i området. Gatorna upplevdes som välbesökta eftersom det finns flertalet verksamheter längs dem. Vidare tycks majoriteten välja att parkera sin bil öster om Västerlånggatan, vilket gör att stadskärnan i stort sett upplevdes som bilfri, endast enstaka bilar fanns parkerade på övriga gator. Rörelsen i öst-västlig rikt- ning avbryts dock, på grund av ovannämnda barriär – Västerlånggatan. Vidare är Strömstadsvägen ett ytterligare stråk, det är den gatan som sträcker sig från stadskärnan till järnvägsstationen.
Samtliga stråk kopplar ihop ett antal noder i centrumet. Det är viktigt att po- ängtera att själva stadskärnan utgör den största noden, då människor från Uddevalla med omnejd rör sig mot den. I denna studie, på grund av den gjorda avgränsningen, har det valts att utpeka de mindre noderna i centrumet. Av dessa identifierades busstationen som den största, då det är en viktig knutpunkt med många resenärer. En annan nod är Kungstorget, Uddevallas största torg med ett flertal verksamheter och restauranger. Vidare är Badhusparken en viktig nod.
Parken har ett attraktivt läge vid ån med många besökare.
Lynch menar att landmärken är viktiga för bättre orientering i staden (Lynch 1960:48). I centrala Uddevalla identifierades flera landmärken, varav Bohusläns museums storskaliga byggnaden var den mest synliga. Bredvid museet finns en annan storskalig byggnad i form av ett hotell, vilket även det var synligt från många håll i centrumet. På kort avstånd från hotellet ligger ett mindre landmärke, tornet som tillhör räddningstjänsten i Uddevalla. Det är viktigt att påpeka att samtliga landmärken ligger i direkt anslutning till planområdet. Det kan därför vara av vikt att vid utformningen av området skapa nya landmärke eller ta hän- syn till de befintliga. Vidare är Uddevalla kyrkan ett landmärke i stadskärnan, dess torn var väl synligt och är en viktig del av stadens siluett.
De sista stadsbildande elementet som identifierades på platsen var område (district). Enligt Lynch har område tydlig karaktär gentemot omgivningen (Lynch 1960:47). Det upplevdes att den traditionella stadskärnan i rutnätsstruktur skiljer sig markant från övriga omgivningen och därför definierades som ett område. Ett annat område med egen karaktär är några flerbostadshus längs Strömstadsvägen.
Husen står i samma riktning och har liknande öppna och halvöppna kvarter.
Västerlånggatan utgör både en barriär och ett stråk i centrala Uddevalla
Utifrån kunskapsöversikten skapas bättre förståelse för vikten av blandade funktioner för stadsliv och rörelse. För att skaffa sig en bättre bild över tillgång till funktioner och kvalitéer i centrala Uddevalla undersöktes dessa både på plats och med hjälp av kartmaterial. Det framgår att det finns en bra blandning av funktioner av olika slag i stadskärnan. Antalet verksamheter är dock mycket färre väster om Västerlånggatan. De betydelsefulla verksamheterna som åter- finns inom planområdet är Bohusläns museum, hotell Riverside samt Uddevallas turistcenter. Den nuvarande busstationen är en betydelsefull funktion men då områdesplan för Bäveån föreslår dess omlokalisering tas inte den i beaktan här.
I övrigt utgör parkeringsytor den större delen av planområdet, det finns också en bensinstation och några foodtrucks. Det finns flera offentliga platser i området till exempel Badhusparken som upplevdes som välanvänd. Uddevalla är även präglad av god tillgång till natur, även i den centrala staden. Det finns två större områden som består av täta skogspartier med motionsstigar.
Funktioner
Identifierade funktioner i centrala Uddevalla
Planförslag
I kunskapsöversikten har det framkommit vilken påverkan fysisk miljö har på stadsliv. Ett flertal faktorer viktiga för främjande av stadsliv har beskrivits, vilka är konnektivitet, funktionsblandning, kvartersstruktur och tillgång till offentliga rum. Dessa faktorer kommer att ligga till grund för framtagandet av gestaltnings- programmet för Kampenhof, vilket i sin tur mynnar ut i ett gestaltningsförslag av området. Vidare har även kommunala styrdokument undersökts och varit en del i utformningen av gestaltningsprogrammet.
Gestaltningsprogram
Gestaltningsprogrammet består av tre övergripande principer som ska ligga till grund för gestaltningsförslaget för utformningen av Kampenhof. Med stöd i tidigare forskning har ett antal principer tagits fram. Dessa principer redovisas nedan och är: förlänga stadskärnan, varierande kvartersstruktur och tillgång till offentliga platser.
Förlänga stadskärnan
Kampenhof har ett mycket centralt läge i Uddevalla men skiljer sig markant från stadskärnan eftersom området inte är exploaterat. En ytterligare anledning är att Västerlånggatan delar upp områdena och minskar rörelsen. Både Kevin Lynch och Nikos Salingaros förespråkar starkare band mellan noder i staden eftersom bättre konnektivitet kan främja rörelse och liv i staden (Lynch 1960:48;
Salingaros 2005:30). Detta kan uppnås genom att förlänga de gågatorna som präglar stadskärnan. Under platsanalysen har det identifierats att gatorna i stadskärnan utgör viktiga stråk för fotgängare. Dessa stråk avbryts längs med Västerlånggatan, då den är hårt trafikerad av motortrafik. Gatan bör därför gestaltas om till en stadsgata med bredare trottoarer och sänkt fordonshastighet. Detta är också något som Uddevalla kommun har som mål i sin översiktsplan (Uddevalla kommun 2017:19). Genom att utforma Kampenhof som en fortsättning av den traditionella staden, suddas gränserna ut och det blir mer naturligt att röra sig mellan de två områdena. Stadsdelarna kan således aktivera varandra och på så
Förlängningen av stadskärnan handlar inte enbart om fysisk miljö. Den nya bebyg gelsen ska innehålla andra kvalitéer som den traditionella staden innehar.
Jacobs och Carmona et al. menar att kombinationen av olika funktioner i staden bidrar till ökat stadsliv eftersom människor rör sig under större delen av dygnet när flertalet funktioner finns tillgängliga (Carmona et al. 2010:221; Jacobs 2004:187).
Eftersom Uddevalla kommun är i behov av bostäder i centrala läge (Uddevalla kommun 2017:8), kommer bostäder att utgöra den huvudsakliga funktionen av planområdet. Förutom bostäder bör det skapas möjligheter för etableringen av mindre handel- eller restaurangverksamheter i bottenvåningar. Detta för att öka tillgängligheten till service samt skapa konkurrens med extern handel. En förlängning av Kungsgatan kommer att få bästa förutsättningar för etablering av verksamheter i bottenvåningar och kommer bli ett huvudstråk genom den nya bebyggelsen.
Varierande kvartersstorlek är något som Jacobs, Gehl och Carmona et al. förespråkar.
Detta är fördelaktigt utifrån rörelsesynpunkt eftersom variation i gatu rummet bidrar till ökat intresse för fotgängare. Större kvarter kan bidra till ökat exploatering av området och möjliggöra för ett större utbud av funktioner, medan mindre och kortare kvarter kan främja gång- och cykeltrafik eftersom avstånden mellan målpunkterna minskar (Carmona et al. 2010:98; Gehl 2011:93; Jacobs 2004:206).
Utformningen av Kampenhof kommer således utgå från kvarters struktur, för att på så sätt samspela med rutnätsstrukturen som Uddevallas stadskärna grundas på. Detta kommer även ligga i linje med kommunens intentioner om att bevara de kulturhistoriska kvalitéer som stadskärnan innehar (Uddevalla kommun 2017:26).
Det kommer även finnas variation i hustyper och fasadmaterial. Byggnader kommer att anpassas till en mänsklig skala vad gäller våningshöjder samtidigt som förhållande mellan gatubredd och byggnadshöjd kommer att vara mellan 1:2 – 1:2,5. Forskning visar att detta främjar människors sätt att uppleva sin omgivning, vilket i sin tur kan främja gatuliv (Carmona et al. 2010:183). Vidare är utformningen av gränser viktig för en levande stad (Salingaros 2005:33). I dagsläget
Varierande kvartersstruktur
utgör Bäveån och Västerlånggatan tydliga gränser i området. Västerlånggatan är en mycket trafikerad gata med stor andel motortrafik. Den kommer därför att gestaltas om till en stadsgata med större hänsyn till mjuka trafikanter – gående och cyklister. Området kring Bäveån har goda förutsättning att bli en kvalitativ offentlig plats, då det kommer att anläggas en kajpromenad längs ån. På så sätt utformas gränserna för att gynna stadslivet.
Tillgång till offentliga platser
Offentliga platser är av betydelse för att främja social sammanhållning. Många forskare menar att välplanerade torg eller parker kan främja människors hälsa, öka sociala relationer och bidra till stadsliv (Carmona et al. 2010:201; Dempsey et al. 2009:291; Olsson 1998; Ullstad 2008:26). I dagsläget finns det ett flertal offent- liga platser inom planområdet. Dessa är Museiparken och Badhusparken. Medan Badhusparken upplevdes som välanvänd med en lekplats med mycket grönska, upplevdes istället Museiparken som kal och utsatt för vind eftersom den sakna- de träd och grönska. Både parkerna har tillgång till Bäveån med kajpromenader och sittplatser. Dessa kommer att bevaras och utvecklas vidare. Badhusparken kommer att bevaras med dess befintliga funktioner. Delen av Museiparken nära Bäveån kommer att omvandlas till ett torg och dess norra delen bebyggs med bostäder och verksamheter i bottenvåning. Detta för att förlänga Kungsgatan och den befintliga kvartersstruktur samt skapa förutsättningar för mer rörelse längs kajen. Då Bohusläns museum är en viktig målpunkt i området, kommer detta att skapa bättre kopplingen med stadskärnan. Vidare kommer en skatepark anläggas, intill en ny skola. Ett torg med sittplatser i soligt läge har bra förut- sättningar att vara befolkad och främja stadsliv (Gehl 2011:175).
Gestaltningsförslag
Illustrationsplanen visar Kampenhof och dess nya bebyggelsestruktur som sam- spelar med Uddevallas stadskärna. Utgångspunkten för den nya Kampenhof ligger i tre horisontella stråk som förlänger stadskärnans kvartersstruktur och skapar bättre kopplingar mellan stadsdelarna. Detta bidrar till att bättre flöden skapas i centrala staden och området blir lättillgängligt.
Den nya bebyggelsen är mellan 2–5 våningar hög, detta för att skapa variation som väcker intresse och främjar rörelse. Byggnaderna bildar oregelbundna och genomsläppliga kvarter som har privata och semi-privata gröna innegårdar.
Västerlånggatan som tidigare delade upp området och försvårade tillgänglig- heten omvandlas till en stadsgata med större fokus på gång- och cykeltrafikanter.
Byggnaderna längs gatan är mellan 4–5 våningar för att skapa bättre rumslighet.
Handel och service finns i bottenvåningar för att främja rörelse under dygnets alla timmar. Kvarteren i området uppdelas genom en tydlig gatuhierarki med huvudgator och tvärgator. På de mindre gatorna har gång- och cykeltrafikanter prioriterats, där bilar kör på gåendes villkor. I anslutning till museet anläggs en parkeringsplats för att tillgodose besökarnas behov. Ett parkeringshus och gatuparkeringar i området ska tillgodose boendes och besökarnas behov av bil- parkering. Parkeringshuset placeras i västra delen av planområdet. I nordöstra delen av planområdet placeras en högre byggnad på 6 våningar som ska rym- ma kontor och centrumverksamheter. Syftet med byggnaden är att bli ett nytt landmärke i centrala Uddevalla och skapa identitetsvärde hos invånarna. Land- märken anses vara viktiga för social sammanhållning i området och kan bidra till känslan av tillhörighet hos invånarna (Dempsey et al. 2009:296). Byggnaden ska gestaltas med hänsyn till gamla bebyggelsen och det centrala läget.
I södra delen av planområdet, bredvid museet, anläggs ett nytt torg – Museitorget.
Syftet med det nya torget är att bli en naturlig mötesplats och en större nod i området. Torgets placering i sydligt läge med närhet till vatten och viktiga stråk säkerställer att det kommer att utnyttjas av invånarna. Detta är något som Carmona et al. belyser vikten av (2010:207). För att skapa ännu bättre kopplingar till torget, anläggs en ny gång- och cykelbro över Bäveån som knyter samman Badhusparken med Museitorget. Förutom museet ska det finnas andra funktioner på torget, så som uteserveringar, sittplatser och cykelparkeringar. Områdets vattennära läget ska tas tillvara genom att anlägga en promenadkaj längs båda sidor av Bäveån.
Idag utgör ån en gräns i området och stråk längs befintlig barriär kan förstärka strukturen och främja rörelse i området (Salingaros 2005:33). Badhusparken som återfinns på andra sidan av ån ska bevaras och utgöra en stadsdelspark.
Badhusparken
Illustrationsplan
Funktioner
630 bostäder
6500 kvm verksamhetsyta 7000 kvm kontorsyta
Funktioner
Stråk och infrastruktur
primära gång- och cykelstråk
primära bilvägar
sekundära gång- och cykelstråk
sekundära bilvägar
Stråk och infrastruktur
Stråk och infrastruktur
Sektion över Västerlånggatan
Sektionen visar Västerlånggatan efter omgestaltningen, där antalet kör- fält har minskat och trottoarerna har breddats. På så sätt utgör inte gatan en barriär, som den tidigare gjorde. En extrabred trottoar i västerläge har goda förutsättningar att rymma uteservering eller sittplatser vilket är främ- jande för stadslivet.
Förlängning av Kungsgatan
Sektionen visar förlängning av Kungsgatan. Variation i byggnasstorlek och våningsantal anses vara främjande för stadsliv. I bottenvåningar möjlig- görs det för etablering av verksamheter vilket ska bidra till rörelse under dygnets många timmar.
Elevationen visar en husfasad i planområdet. Fasaden riktar sig mot för- längningen av Kungsgatan och har verksamheter i bottenvåningar. Bal- kongerna är vända mot gatan vilket ska bidra till mer aktivitet i området då mer kontakt mellan det offentliga och privata skapas. Huset är fyra våningar högt vilket ytterligare möjliggör för kontakt mellan boende och gatan.
0 5 10 m
Museitorget. Illustrationsplan
Bostadsgård. Illustrationsplan
Perspektiv
Perspektivet visar en av Kampenhofs offentliga platser – Museitorget där människor tar del av var- andras aktiviteter. Blandning av olika funktioner, goda sittmöjligheter, varierande fasader är främ- jande för aktivitet i staden och bidrar till en levande stad.
Perspektivet visar en av Kampenhofs bostadsgårdar. Gården innehåller olika funktioner för boen- de vilket främjar aktivitet i området. Korta fasader med varierande utformning bidrar också till ak- tivitet hos invånarna. En skatepark intill skolan blir en mindre nod i området och främjar rörelse i stadsdelen.
Slutsats
Studiens syfte var att identifiera faktorer som bidrar till en levande stad. Vidare var syftet att applicera dessa faktorer på en omvandling av området Kampenhof i centrala Uddevalla, i ett gestaltande förslag.
Den första forskningsfrågan var att identifiera vilka faktorer kan främja levande stad. Uppsatsens kunskapsöversikt visar på samband mellan fysisk miljö och stadsliv. Det vill säga att den fysiska miljöns utformning påverkar hur och i vil- ken omfattning denna miljö används av människor. Faktorer som är främjande för stadsliv är kopplingar i staden, högre bebyggelsetäthet, varierande kvarters- struktur, tillgång till offentliga platser och funktionsvariation. Det till exempel framgår att i områden som har fler än en funktion rör sig människor oftare än i monofunktionella stadsdelar. Detta bekräftades även under platsanalysen, då de frekvent använda stråken låg längs med gator som hade flera funktioner.
Genom att tillämpa de ovannämnda faktorerna i utformningen av den fysiska miljön läggs större fokus på människan och dess behov i staden. Ett område som är planerat med detta i åtanke har bättre förutsättningar att främja rörelse i staden vilket är grunden för den urbana upplevelsen och varför många söker sig till urbana områden (Carmona et al. 2010:201). En stad befolkad under många timmar av dygnet kan tänkas utmana de externa köpcentrum som är beroende av en bilburen kundkrets och begränsade öppettider. Offentliga platser som är tillgängliga för alla bidrar till mer sammanhållet samhälle och är ett tecken på en välfungerande och levande stad (Olsson 1998:106–109).
Utifrån de ovannämnda faktorerna har ett gestaltningsprogram för Kampenhof tagits fram. Programmet är en grund för gestaltningsförslaget som i sin tur svarar på den andra forskningsfrågan: på vilket sätt fysisk miljö kan utformas för att främja stadsliv. Förslaget kopplar samman stadskärnan med Kampenhof och på så sätt skapar mer kopplingar i centrala staden. Vidare möjliggör förslaget för ett flertal offentliga platser som gestaltas för att främja aktivitet i stadsdelen.
Området föreslås innefatta tätare bebyggelse i kvartersstruktur som bidrar till kortare avstånd mellan målpunkter. Ett antal stråk har definierats som har goda förutsättningar för etableringar av verksamheter i bottenvåningar. Förslaget an- ses ha goda förutsättningar att främja stadsliv om det skulle genomföras. Denna slutsats grundas på studiens kunskapsöversikt.
Det är viktigt att påpeka att uppsatsens gestaltningsprogram och förslag inte nödvändigtvis är applicerbara på ett annat område med liknande problematik.
Det är viktigt att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna när ett nytt område planeras. I vidare forskning skulle det vara intressant att involvera invånarna i utformningen av ett nytt område för att främja stadsliv. Intervjuer kan bidra till att få bättre uppfattning av platsens kvalitéer. Vilket också kan vara främjande ur ett demokratiskt perspektiv. Vidare skulle det vara intressant att följa upp ett nybyggt bostadsområde med lokaler i bottenvåningar för att skapa bättre förståelse om vilka verksamheter som bidrar till stadsliv. Idag är det ofta kom- mersiella verksamheter som tenderar att flytta in i bottenvåningar, men det kan finnas värde i en blandning av verksamheter med social eller kulturell inriktning.
Källförteckning
Andersson, E. (2016). Så hamnade stadens centrum på en åker. Svenska Dagbladet.
11 september. https://www.svd.se/sa-hamnade-stadens-centrum-pa-en-aker (Hämtad 2020-04-18)
Bohusläningen. (2013). Väck en stad som somnat innan det är för sent. Bohusläningen.
22 juni. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/v%C3%A4ck-en-stad- som-somnat-innan-det-%C3%A4r-f%C3%B6r-sent-1.2276337 (Hämtad 2020-05-12)
Bohusläningen. (2020). Säg nej till badhus på Torp. Bohusläningen. 10 febru- ari. https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5sikt/debatt-och-ins%C3%A4nda- re/s%C3%A4g-nej-till-badhus-p%C3%A5-torp-1.23791842 (Hämtad 2020-05-12)
Bohusläns museum. (u.å.). Uddevallas historia. https://www.bohuslansmuseum.
se/samlingar-och-historia/uddevallas-historia/ (Hämtad 2020-05-12)
Boverket. (2015). Uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering (Boverket rapport 2015:44). Karlskrona: Boverket. https://www.boverket.se/
globalassets/publikationer/dokument/2015/uppfoljningsbara-mal-for-hallbar- fysisk-samhallsplanering.pdf (Hämtad 2020-05-01)
Boverket. (2020). Funktionsblandning på rätt sätt. https://www.boverket.se/sv/
PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/klimat- paverkan-och-oversiktsplanering/klimatsmarta-strukturer/funktionsbland- ning-pa-ratt-satt/ (Hämtad 2020-05-17)
Bramley, G. & Power, S. (2009). Urban form and social sustainability: the role of density and housing type. Environment and Planning B: Planning and Design, 2009(36), ss 30–48. doi: 10.1068/b33129
Carmona, M., Tiesdell, S., Heath, T., & Oc, T. (2010). Public places, Urban spaces
- The dimensions of urban design (2:a uppl.). Abingdon: Routledge.
Datscha. (2019). Ny data från SSCD och HUI visar att köpcentrum ökar – med en svagare tillväxt. https://datscha.se/kunskap/pressmeddelande-nyheter-pressmed- delande-ny-data-fran-sscd/ (Hämtad 2020-04-14)
Dempsey, N., Bramley. G., Power, S. & Brown, C. (2009). The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability. Sustainable Development Sust. Dev. 19, 289–300. doi: 10.1002/sd.417
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Elvingson, P. (2001). Stormarknaderna och miljön: kunskapsöversikt och förslag till åtgärder. Stockholm: Svenska Naturskyddsföreningen.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodprak- tikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad (4:e uppl.). Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
FN. (u.å.). Hållbar utveckling [faktablad]. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/
Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf (Hämtad 2020-04-20)
Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Vad är social hållbarhet för oss? https://www.folk- halsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ (Hämtad 2020-05-01)
Gehl, J. (2011). Life between buildings – using public space. Washington: Island Press.
Hagson, A. (2003). Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på trafikarbete och miljö – en kunskapsöversikt. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola
Holden, E., Linnerud, K. & Banister, D. (2014). Sustainable development: Our Common Future revisited. Global Environmental Change, 2014(26), ss. 130–139.
Jacobs, J. (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos AB.
Lynch, K. (1960). The Image of the City. Cambridge: MIT Press.
Löwstedt, A. & Edwartz, L. (u.å.). Ett centrum på väg mot en ny identitet. https://
www.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/ett-centrum-p%C3%A5-v%C3%A4g- mot-en-ny-identitet-1.13774051 (Hämtad 2020-05-12)
Naess, P. (2006). Urban Structure Matters: Residential Location, Car Dependence and Travel Behaviour. New York: Routledge.
NCSC. (2017). Rekordhögt intresse för köpcentrum. http://www.mynewsdesk.
com/se/pressreleases/rekordhoegt-intresse-foer-koepcentrum-1831973 (Hämtad 2020-04-14)
NE Nationalencyklopedin. (u.å.). Offentligt rum. https://www.ne.se/uppslagsverk/
encyklopedi/l%C3%A5ng/offentligt-rum (Hämtad 2020-05-17)
Miljödepartementet. (2012). Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmå- len och en första uppsättning etappmål. Stockholm: Miljödepartementet.
Olsson, S. (1998). Det offentliga stadslivets förändringar. Göteborg: Centrum för byggnadskultur.
Raman, S. (2010). Designing a Liveable Compact City: Physical Forms of City and Social Life in Urban Neighbourhoods. Built Environment, 36 (1), ss 63-80.
doi:10.2148/benv.36.1.63
Salingaros, N. (2005). Principles of Urban Structure. Amsterdam: Techne Press.
Ström, L., Molnar, S. & Isemo. S. (2017). Social hållbarhet ur ett samhällsplane- ringsperspektiv (Mistra Urban Futures Rapport 2017:4). https://www.mistraur- banfutures.org/sites/mistraurbanfutures.org/files/Rapport-2017-4.pdf (Hämtad 2020-04-24)
Svedström, S. & Holm, H. (2004). Dags att handla nu: detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling. Karlskrona: Boverket.
Svensk Handel. (2015). Levande Stadskärnor. Kartläggning av hot och möjlighe- ter. https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/
rapporter-och-foldrar/ovriga-rapporter/levande-stadkarnor-las_.pdf (Hämtad 2020-04-14)
Tham, M. (2016). Ladornas land. https://arkitektur.se/kritik/essa/ladornas-land/
(Hämtad 2020-04-22)
Torp. (u.å.). Om vårt centrum. https://torp.se/om-centret/ (Hämtad 2020-04-20)
Uddevalla kommun. (2016). Områdesplan för Bäveån – maj 2016. https://www.
uddevalla.se/download/18.2715f00615851296b07d41/1479893958760/Omr%C3%A- 5desplan%20f%C3%B6r%20B%C3%A4ve%C3%A5n.pdf (Hämtad 2020-04-23)
Uddevalla kommun. (2017). Fördjupad översiktsplan Uddevalla tätort. https://www.
uddevalla.se/download/18.1eaf39b415e6f90b47e363f/1510646417091/F%C3%96P%20 Uddevalla%20T%C3%A4tort%20del%201.pdf (Hämtad 2020-05-03)
Ullstad, E. (2008). Hållbar stadsutveckling. En politisk handbok från Sveriges Arkitekter. https://mycourses.aalto.fi/pluginfile.php/538668/mod_page/con-
tent/9/H%C3%A5llbar_stadsutveckling.pdf (Hämtad 2020-04-17)
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, ss. 176–192.
Wikström, T., & Olsson, L. (2012). Stadens möjligheter: platser och stråk. Malmö:
Tita-projektet, Region Skåne.