- Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberättelser? Revisionsberättelser

Magisteruppsats Vårterminen 2008

Handledare: Tobias Svanström Författare: Emma Spjut

Maria Ulfhielm

Revisionsberättelser

- Vilka faktorer har ett samband med

orena revisionsberättelser?

Sammanfattning

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Till exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia. Syftet med att finna faktorer som har samband med orena revisionsberättelser är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag ligger riskzonen för att erhålla en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.

Vi har genomfört en kvantitativ studie där vårt material kommer från årsredovisningar för 2006 för svenska aktiva aktiebolag med noll till tio anställda. Vårt urval består av 500 företag, varav 64 företag hade en oren revisionsberättelse. Vi har utgått från intressenternas perspektiv och genomfört studien med en hypotesprövande undersökningsmetod.

Den teoretiska referensramen är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar. Inledningsvis behandlas behovet av revision och intressenternas nytta av revisionen. Revisionsprocessen och olika typer av uttalanden i revisionsberättelsen beskrivs översiktligt. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan olika faktorer och orena revisionsberättelser beskrivs och de faktorer som vi själva valt att studera redovisas mer ingående.

Vi testade sambandet mellan orena revisionsberättelser som beroende variabel och ett flertal oberoende variabler. De variabler som hade det mest signifikanta sambandet med orena revisionsberättelser var soliditet och storleken på företaget. Båda dessa variabler hade ett negativt samband med den beroende variabeln vilket innebär att de företag som har en låg soliditet och låg balansomslutning karakteriserar de företag som erhåller en oren revisionsberättelse. Utifrån resultaten som uppkommit i vår studie anser vi att vi inte kan ge intressenterna ett fullvärdigt verktyg för att kunna se om företag ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse. Vi anser att fler faktorer, vidareutvecklade faktorer eller en annan kombination av faktorer behövs för att med större säkerhet kunna förutsäga uppkomsten av en oren revisionsberättelse.

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4 

1.1  Problembakgrund... 4 

1.2  Problemformulering... 6 

1.3  Syfte... 6 

1.4  Avgränsningar ... 6 

1.5  Begreppsbeskrivning ... 6 

2.  Teoretisk metod... 7 

2.1  Ämnesval ... 7 

2.2  Perspektiv ... 7 

2.3  Kunskapssyn ... 8 

2.4  Undersökningsmetod ... 9 

2.5  Val av metod... 10 

2.6  Angreppssätt ... 10 

2.7  Val av teoretisk referensram... 11 

2.8  Sammanfattande figur... 12 

3.  Teoretisk referensram... 13 

3.1  Kapitlets upplägg ... 13 

3.2  Behovet av revision samt intressenter ... 13 

3.2.1  Agentteorin... 13 

3.2.2  Intressenter ... 14 

3.3  Revisionsprocessen... 15 

3.3.1  Planering... 15 

3.3.2  Granskning ... 16 

3.3.3  Rapportering... 17 

3.4  Tidigare studier som behandlar revisionsberättelser ... 19 

3.5  Oberoende variabler ... 21 

3.6  Kontrollvariabler ... 23 

3.7  Tidigare anmärkning... 24 

4.  Praktisk metod... 25 

4.1  Urval och datainsamling ... 25 

4.2  Bearbetning av data ... 25 

4.2.1  Independent-Samples t-tests och Pearson Chi-Square ... 26 

4.2.2  Binary logistic regression model... 26 

4.2.3  Tidigare anmärkningar och orsak till avvikelser från standardutformningen .... 27 

4.3  Källkritik... 27 

4.3.1  Artiklar ... 27 

4.3.2  Årsredovisningar ... 28 

4.3.3  Övriga källor ... 28 

4.4  Sanningskriterier... 28 

4.4.1  Reliabilitet ... 29 

4.4.2  Validitet ... 29 

4.4.3  Generaliserbarhet ... 29 

5.  Empiri och analys... 31 

5.1  Kapitlets upplägg ... 31 

5.2  En översikt av de faktorer som ingår i studien ... 31 

5.3  Beskrivande statistik... 32 

5.4  Extremvärden... 33 

5.5  Independent-Samples T-test ... 33 

5.6  Pearson Chi-Square ... 34 

5.6.1  Förlust... 34 

5.6.2  Big 4 ... 35 

5.6.3  Bransch... 35 

5.7  Korrelation... 35 

5.8  Logistisk regression – modell 1 och 2 ... 36 

5.9  De oberoende variablerna ... 37 

5.9.1  Storlek på företagen ... 37 

5.9.2  Skuldsättningsgrad och soliditet... 37 

5.9.3  Lönsamhet ... 38 

5.9.4  Revisions- och Rådgivningsarvode ... 39 

5.9.5  Likviditet ... 39 

5.10  Kontrollvariabler... 40 

5.10.1  Big 4 ... 40 

5.10.2  Bransch... 40 

5.11  Tidigare anmärkningar... 41 

5.12  Olika typer av avvikelser ... 41 

5.13  Logistisk regression - modell 3 till 6 ... 42 

6.  Slutdiskussion... 45 

6.1  Fortsatt forskning... 46  Källförteckning

Bilagor

Bilaga 1 – Ren och oren revisionsberättelse Bilaga 2 – Extremvärden

Bilaga 3 – Korrelationstabell

Bilaga 4 – Regressionsmodell 7 och 8

1. Inledning

Detta kapitel inleds med en problembakgrund som bland annat innehåller en beskrivning av aktuella frågor i ämnet och en kortfattad redogörelse av revision och dess intressenter. Detta åtföljs av problemformulering och syfte. Vi avslutar kapitlet med avgränsningar samt en kortfattad begreppsbeskrivning.

1.1 Problembakgrund

Revision är i dag ett omtalat ämne då revisionsplikten ska tas bort för ett stort antal av Sveriges företag. I dagsläget är gränsvärdena för de företag som kommer att omfattas av slopandet av revisionsplikten inte fastställda.¹ I SOU 2008:32 föreslås i delbetänkandet att gränsvärdena sätts så att revisionsplikten omfattar knappt fyra procent av Sveriges aktiebolag.

Det föreslås att bestämmelserna ska gälla från och med 1 juli 2010.² I dagsläget är det bara Sverige, Norge och Malta som har revisionsplikt för mindre bolag³. Då borttagandet sannolikt kommer att omfatta ett stort antal företag och då det på ett eller annat sätt kommer att påverka revisionsbranschen och dess intressenter är detta ett aktuellt och omdiskuterat ämne men det pågår också andra debatter.

Dan Brännström, generalsekreterare i FAR SRS, diskuterar i artiklar i bland annat tidskriften Balans revisionsberättelsens innehåll och ett eventuellt utvidgande av dessa rapporter för att ge mer information till intressenter. Han är medveten om att detta skulle innebära ökade risker för revisorn, och menar att skadeståndsansvaret då skulle behöva förändras.⁴ Dan Brännström menar också i en intervju i Svenska Dagbladet att ett betygssystem med en skala från ett till fem skulle kunna innebära att revisionen blir tuffare.⁵ Peter Öhman, ekonomie doktor och lärare vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är positiv till att initiativ till diskussion tas men menar att många frågor uppkommer i samband med förslaget. Till exempel undrar han om det är tänkt att detta skalsystem ska ersätta den nuvarande rapporteringen med ren eller oren revisionsberättelse.⁶ Fler tankar kring denna debatt har Sten Lundvall, tidigare auktoriserad revisor vid KPMG, som menar att om FAR SRS skulle införa offentlig betygssättning av företagen måste intressenterna engageras i stor utsträckning.⁷

För att börja från början; revision innebär att företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning kvalitetssäkras⁸. För att kunna genomföra revisionen måste revisorn ha en grundlig förståelse för företaget⁹. Revisorn ska vid revisionen följa god revisionssed och god revisorssed¹⁰. Integritet, självständighet, opartiskhet och objektivitet är några egenskaper som är viktiga för revisorn att inneha i sin yrkesutövning, vilka brukar sammanfattas som revisorns oberoende.¹¹

1 Brännström, Dan. ”Livet efter revisionsplikten – dröm eller skräckscenario” Balans, nr 12, 2007, s. 12

2 SOU 2008:32, Avskaffande av revisionsplikten för små företag, s. 1 och 13

3 Suneson, Björn. ”Betyg kan skapa tuffare revision”, Svenska Dagbladet 071025

4 Brännström Dan. ”FAR SRS räknar med förtroende”, Balans, nr 8-9 2007, s. 23

5 Suneson, Björn. ”Betyg kan skapa tuffare revision”, Svenska Dagbladet 071025

6 Öhman, Peter. ”Mer information i revisionsberättelsen” Balans nr 12, 2007 s. 6

7 Lundvall, Sten. ”En ren revisionsberättelse bör vara kort, klar och koncis” Balans, nr 2 2008, s. 6

8 FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning. Stockholm, FAR Förlag 2006 s. 12

9 Ibid., s. 22-23

10 Ibid., s. 112

11 FARs Samlingsvolym 2006 Del 2. Stockholm, FAR Förlag. s. 219

Det är viktigt att revisorerna innehar egenskaper så som opartiskhet och självständighet för att intressenter ska kunna ha tilltro till deras arbete.¹² Det är också viktigt att användare av finansiella rapporter kan grunda beslut på den information som återfinns i dessa. Däri ligger revisorernas uppgifter, att kvalitetssäkra och skapa trovärdighet för de finansiella rapporterna som upprättats av företaget. Det finns ett antal olika intressenter som kan dra nytta av revisorns arbete, däribland ägare, kreditgivare, leverantörer och kunder.¹³

I RS200 punkt 2SE anges att ”målet för den lagstadgade revisionen i Sverige är att revisorn ska lämna en revisionsberättelse”¹⁴. Det är genom revisionsberättelsen som intressenterna kan ta del av revisorns uttalande¹⁵. Således är detta den enda del av revisorns arbete som externa intressenter kan ta del av och rapporten kan då fungera som underlag för intressenternas beslut angående företaget. Då en revisor har granskat ett företag och inte hittat några väsentliga fel i årsredovisningen eller förvaltningen skriver han eller hon en revisionsberättelse utan anmärkning¹⁶. Rena revisionsberättelser är vanligast och 2006 hade cirka 87 procent av de aktiebolags årsredovisningar som skickades in till Bolagsverket ingen anmärkning, det vill säga cirka 277 000 företag. De övriga 13 procenten, drygt 41 000 företag, hade en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.¹⁷

Vilken typ av anmärkning som företagen får beror på vilken typ av avvikelse revisorn har funnit, detta kan exempelvis vara osäkerhet kring företagets fortsatta drift eller att aktiekapitalet är förbrukat. I de fall revisionsberättelsen avviker från standardutformningen har revisorn uttalat sig med reservation, avstått från att uttala sig eller uttalat sig med en avvikande mening.¹⁸ En oren revisionsberättelse kan ha en negativ effekt på företagen till exempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.

I en artikel i Balans skriver Skough och Brännström om de vanligaste anmärkningarna, vilka är att bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften, att bolaget inte redovisat skatter och avgifter rätt och att årsredovisningen inte har upprättats i tid. Där framgår också att de allra flesta anmärkningarna förekommer i de mindre företagen, cirka 92 procent av anmärkningarna finns bland företag med noll till tio anställda och med en omsättning som understiger tio miljoner kronor.¹⁹

Tidigare studier har behandlat ämnet revisionsberättelser som avviker från standardutformningen och olika variabler som har samband med dessa. Dessa studier har funnit samband med olika avvikelser från standardutformningen och faktorer som till exempel förlust, storlek på revisionsbyrån, tidigare anmärkning samt storlek på företaget²⁰. Många

12 FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning. Stockholm, FAR Förlag 2006, s. 107

13 FAR Förlag. Revision en praktisk beskrivning 2006 s. 19-20

14 FARs Samlingsvolym 2006, Del 2 s. 336

15 Eilifsen, Aasmund & W. F. Messier Jr. Auditing and assurance services. Berkshire, McGraw-Hill Education 2006 s. 37

16 FARs samlingsvolym 2006, Del 2, FAR förlag. s. 331

17 Skough Bengt, Brännström, Dan, ”De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn”, Balans 12/2007, s.21-22

18 FARs samlingsvolym 2006, Del 2, FAR förlag, s. 331

19 Skough, Bengt & Dan Brännström. ”De flesta felen rättas efter påpekanden från revisorn”, Balans 12/2007, s.21-22

20 Ireland, Jennifer C. “An Empirical Investigation of Determinants of Audit Reports in the UK” Journal of Business Finance and Accounting Vol. 30 Nr. 7 och 8 Sept/Oct 2003 s. 975-978 och Keasey, K. mfl. “The

olika intressenter skulle kunna ha nytta av att kunna identifiera företag som löper risk att erhålla en oren revisionsberättelse. Genom att undersöka olika faktorer och se om dessa har ett samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen skulle olika intressenter i ett tidigt skede kunna få indikationer på om företaget ligger i riskzonen för att erhålla en oren revisionsberättelse och de effekter som det kan innebära.

1.2 Problemformulering

Vilka faktorer har ett samband med revisionsberättelser som avviker från standardutformningen?

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med att finna sådana samband är att dessa kan användas av intressenter som hjälp vid deras bedömning om ett företag riskerar att erhålla en oren revisionsberättelse och på så sätt ökar informationen vid olika intressenters beslutstagande gällande företaget.

1.4 Avgränsningar

Vi kommer i denna uppsats att begränsa oss till att titta på årsredovisningar för år 2006 för aktiva aktiebolag i Sverige med noll till tio anställda. Detta på grund av att det är bland små företag de flesta revisionsberättelserna med anmärkningar finns.

1.5 Begreppsbeskrivning

Begreppet oren revisionsberättelse kommer i denna uppsats att användas synonymt med en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen. Även en revisionsberättelse med avvikelse syftar på en revisionsberättelse som har en eller flera avvikelser från standardutformningen. Exempel på en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen och en som följer standardutformningen återfinns i bilaga 1.

Small Company Audit Qualificaton: A Preliminary Investigation”Accounting and Business research, Vol 18 Nr.

72, 1988.

2. Teoretisk metod

Detta kapitel behandlar bland annat vårt ämnesval, det perspektiv vi utgår ifrån samt vår förförståelse. I kapitlet ingår också vårt metodval och vår kunskapssyn, vi har i kapitlet motiverat de val vi gjort för att ge läsaren förståelse för de metoder som används.

2.1 Ämnesval

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan ett antal faktorer och revisionsberättelser som avviker från standardutformningen. Att ämnesvalet rör området revision faller sig naturligt då vi författare är intresserade av detta ämne. Olika frågor inom revision är i dagens läge omdiskuterat, bland annat det förestående borttagandet av revisionsplikten för en ännu obestämd andel av Sveriges företag²¹ samt så har en diskussion som handlar om revisionsberättelsen och dess innehåll kunnat tas del av i tidskriften Balans²². I RS 200 går att läsa att målet med den lagstadgade revisionen är revisionsberättelsen²³. Efter att ha studerat vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning har vi valt att fokusera på dessa revisionsberättelser och som nämnts ovan faktorer som kan indikera att företag ligger i riskzonen för anmärkningar då vi tycker att detta är intressant att undersöka.

2.2 Perspektiv

I denna studie har det undersökts om det går att finna ett samband mellan förekomsten av revisionsberättelser med avvikelser och ett antal olika faktorer. De faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser skulle sedan kunna användas till att analysera om företagen ligger i riskzonen för att kommande år få revisionsberättelser med avvikelser. Vi har i undersökningen utgått från data som återfinns i externa källor och således grundat vår studie på årsredovisningar.

Detta gör det möjligt att utgå från ett antal olika perspektiv. Intressenter till företaget kan alla ha nytta av att kunna analysera om företags bokföring och årsredovisningar innehåller väsentliga fel. Till exempel kan kunder vid beslutsfattande vara intresserade av att veta om fortsatt drift, leverantörer vill försäkra sig om att företaget kan betala sina fakturor samt att banker vill veta om företaget är kreditvärdigt. Beroende på typen av avvikelse i revisionsberättelse till följd av typen av felaktighet som existerar kan dessa intressenter välja om de vill grunda sina beslut på denna information.

Ju tidigare intressenterna kan identifiera att möjliga felaktigheter kan förekomma desto bättre beslutsunderlag. Att utgå från revisorers perspektiv är också en möjlighet, de kan till exempel använda faktorer när de utvärderar tänkbara kunder samt planerar sin granskning. Som nu framgått finns alltså flertalet aktörer som kan dra nytta av faktorer som har samband med orena revisionsberättelser. Vi har valt att utgå från de externa intressenternas perspektiv eftersom vi tar del av samma information som de har tillgång till.

21 Ribbestam, Steve. ”Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen”, Balans, nr 3 2008, s. 39

22 Bland annat Brännström, Dan. ”Livet efter revisionsplikten – dröm eller skräckscenario” Balans, nr 12, 2007, s. 12 och Peter Öhman. ”Mer information i revisionsberättelsen” Balans nr 12, 2007 s. 6

23 FARs samlingsvolym 2006, del 2, s. 336. p. 2SE

2.3 Kunskapssyn

Det finns olika sätt för forskare att förhålla sig till vetenskap. Två av dessa är positivismen och hermeneutiken, som är något av motsatser till varandra. Förenklat kan hermeneutik beskrivas som en inriktning där förståelse och tolkning ingår.²⁴ Eriksson och Wiedersheim- Paul beskriver att språket och dialogen mellan människor inom hermeneutiken är ett viktigt verktyg för att uppnå förståelse²⁵. Patel skriver att det inom hermeneutiken är genom att tolka människans språk och handlingar som förståelse kan erhållas. Vidare är forskaren inom denna kunskapssyn subjektiv och förförståelsen ses som något positivt i strävan efter att uppnå förståelse. ²⁶

Inom positivismen, till skillnad från hermeneutiken, ska forskaren vara objektiv och resultaten av forskningen ska inte vara påverkade av personen som utfört studien.²⁷ I boken Positivism kontra hermeneutik skriver Andersson att ”fakta och värderingar” ska vara skilda men att det kan vara problematiskt. För att detta ska vara möjligt ska forskaren vara medveten om sina värderingar. En annan skillnad från hermeneutiken är att istället för en strävan efter förståelse handlar positivismen om en vilja att förklara.²⁸

Av dessa två kunskapssyner anser vi oss ha ett positivistiskt synsätt mer än ett hermeneutiskt.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns samband mellan ett antal faktorer och orena revisionsberättelser. Vi har alltså ambitionen att försöka förklara snarare än att förstå dessa eventuella samband. Vi har i vår undersökning ett objektivt förhållningssätt och avser inte att blanda in våra värderingar och våra erfarenheter på ett sådant sätt att det påverkar resultatet av vår studie. Vår källa till information är befintlig data som hämtats ur årsredovisningar, den tonvikt hermeneutiker verkar lägga på språket och dialogen mellan människor avspeglar inte vårt tillvägagångssätt i studien.

I denna undersökning ska vi studera årsredovisningar för att uppnå vårt syfte och vi har därför valt att använda oss av ett analytiskt synsätt då vi vill förklara dessa samband. Det finns förenklat sett tre olika metodsynsätt inom företagsekonomin, dessa är det analytiska synsättet, systemsynsättet och aktörssynsättet²⁹. Det analytiska synsättet är det äldsta och det som har använts i stor utsträckning inom företagsekonomisk forskning och är en förlängning av positivismen. Enligt Arbnor och Bjerke sägs detta synsätt vara summativt, det vill säga

”helheten är summan av delarna”³⁰. Med detta menas att när en forskare studerat delarna av en helhet kan dessa delar summeras och forskaren får då fram helheten.³¹ Enligt detta synsätt anses verkligheten vara oberoende, det vill säga att verkligheten är objektiv och att forskare ska försöka urskilja vad som är objektiva fakta och vad som är subjektiva tolkningar. Två grundläggande frågor inom det analytiska synsättet är:³²

• Vad är givet?

24 Patel. Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning.

Studentlitteratur. 1994 s. 23-25

25 Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001 s. 222-223

26 Patel. 1994, s. 23-25

27 Ibid., s. 28

28 Andersson. 1979. s. 60-61, 104

29 Arbnor, Ingeman & Björn Bjerke. Företagsekonomisk metodlära, Lund, Studentlitteratur, 1994, s. 65 och 112

30 Ibid., s. 65

31 Ibid., s. 65 och 112

32 Ibid., s. 97

• Hur är detta givna möjligt att förklara?

Detta synsätt ser på verkligheten som att den i grunden existerar oberoende av andra aktörer, även om dessa aktörer kan påverka verkligheten genom praktiska ingrepp. Med detta som grund kan forskare som ansluter sig till det analytiska synsättet studera olika delar av verkligheten oberoende av varandra.³³

Systemsynsättet skiljer sig från det analytiska synsättet på så sätt att verkligheten inte ses som att helheten är summan av delarna utan menar att helheten skiljer sig från summan av delarna.

Detta synsätt är alltså mer inriktat på att studera skillnader och relationer mellan de olika delarna.³⁴ Systemsynsättets verklighetsuppfattning går ut på att verkligheten kan ses både som objektiv och som subjektiv beroende på om verkligheten är systemiskt uppbyggd.³⁵

Det tredje metodsynsättet är aktörssynsättet, vilket innebär att en forskare är intresserad av att förstå sociala helheter. Fokus ligger på aktören och dennes handlingar. Forskaren är ute efter att utforska dessa sociala handlingar och förstå dess betydelse för omgivningen. Verkligheten anses vara konstruerad av sociala handlingar, har olika innebörder på olika nivåer och omtolkas allteftersom nya sociala handlingar äger rum.³⁶

De årsredovisningar vi ska studera är uppbyggda på i princip samma sätt då de har följt de lagar och standarder som finns. Även om det i dessa årsredovisningar finns plats för vissa subjektiva tolkningar av dessa lagar och standarder anser vi att vår analys inte kommer att påverkas då vi inte på något sätt själva kan påverka den information som står i årsredovisningarna. Därför har vi ett analytiskt synsätt, då vi menar att det är den objektiva verkligheten vi analyserar. De andra två synsätten ger oss inte lika bra vägledning i vår studie då systemsynsättet ser verkligheten som både objektiv och subjektiv och aktörssynsättet ser verkligheten som en social konstruktion.

2.4 Undersökningsmetod

Det finns ett stort antal olika undersökningar en forskare kan genomföra, men för att få en bättre överblick över dessa kan tre olika typer av undersökningar urskiljas. Dessa är explorativa, deskriptiva och hypotesprövande. En explorativ undersökning innehåller stor kreativitet och idérikedom där forskaren ofta syftar till att samla in så mycket information som möjligt inom ett visst ämne. En deskriptiv undersökning syftar till att beskriva ett visst fenomen, där forskaren detaljerat och grundligt undersöker befintliga förhållanden. Den tredje typen av undersökning är en hypotesprövande undersökning, där forskaren utgår från teorier och tidigare studier inom ämnet. Utifrån dessa teorier forumleras sedan hypoteser som testas för att se om det finns något samband mellan olika variabler. ³⁷ I denna studie utgår vi från en stor mängd tidigare forskning i vår teoretiska referensram. Vi har därför i grunden använt oss av en hypotesprövande undersökning, där vi har formulerat hypoteser som vi sedan testat för att undersöka eventuella samband mellan de variabler vi har valt att studera. Vi har också använt en mer utforskande metod då vi ville utöka analysen genom att variera den beroende variabeln.

33 Arbnor & Bjerke,1994, s. 116

34 Ibid., s. 66-67

35 Ibid., s. 162

36 Ibid., s. 68

37 Patel, 1994, s.10-11

2.5 Val av metod

Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Vi kommer att genomföra en kvantitativ studie genom att studera årsredovisningar och samla in de data som behövs för att svara på vår problemformulering.

När befintliga data används görs en så kallad sekundärdataundersökning³⁸ och då vi har utgått från årsredovisningar har befintlig data således använts. Efter att vi samlat in befintlig information och bearbetat den har vi dragit slutsatser från den bearbetade informationen.

Ett annat sätt att göra en kvantitativ studie är skicka ut enkäter för att få in data och kunna besvara problemformuleringen, men i vårt fall skulle detta inte vara ett bättre alternativ att få in rätt information. I en enkätundersökning skulle vi då fråga företagen om deras omsättning, lönsamhet med mera, vilket vi lättare kan kolla upp i företagens årsredovisningar. Vårt val av metod, att studera årsredovisningar, ger oss alltså mer tillförlitlig information än vad enkäter skulle göra. Enkätsvar skulle kunna ge oss kompletterade information men på grund av en begränsad tidsram har vi valt att uteslutande använda oss av årsredovisningar.

En kvalitativ metod skulle ha varit ett alternativ och då göra intervjuer med revisorer för att ta reda på orsakerna bakom årsredovisningar med avvikelser. Kvalitativa undersökningar är till för att få en djupare kunskap och en förståelse för ett ämne och genomförs ofta genom intervjuer³⁹. Detta tillvägagångssätt är inte lämpligt för vår undersökning då vi vill kunna generalisera resultatet, vilket är svårt med en kvalitativ undersökning.

2.6 Angreppssätt

Enligt den positivistiska kunskapssynen finns det tre olika sätt att dra slutsatser, dessa är induktion, deduktion och hypotetisk-deduktion.⁴⁰ Induktion innebär att forskaren genomför en empirisk studie och utifrån denna studie drar generaliserbara slutsatser för att till slut komma fram till en teori. Förenklat kan induktion beskrivas som att en forskare utifrån observationer genererar teorier. Tvärtom kan deduktion beskrivas som att en forskare utgår från teorier i sina undersökningar och observationer.⁴¹

Deduktion kan också beskrivas som att forskaren arbetar utifrån befintliga teorier och allmänna principer. Forskaren genomför sedan en undersökning för att kunna dra slutsatser om enskilda fenomen.⁴² Inom samhällsvetenskap är deduktion den vanligaste tankegången för relationen mellan teori och praktik.⁴³

Det tredje angreppssättet, hypotetisk-deduktion innebär att forskaren ställer upp hypoteser som testas och sedan dras en slutsats om hur verkligheten ser ut. Forskaren genomför därefter en empirisk undersökning som testar slutsatsen som dragits från hypoteserna. På detta sätt förenas forskaren empiri och logik.⁴⁴

38 Dahmström, Karin. Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, Lund, Studentlitteratur, 1991, s. 35

39 Patel. 1994, s. 99

40 Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001, s. 200

41 Bryman, Alan & Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö, Liber Ekonomi, 2005, s. 25

42 Patel. 1994, s. 21

43 Bryman & Bell. 2005, s. 23

44 Eriksson & Wiedersheim-Paul. 2001, s. 201

Alla dessa tre angreppssätt används inom den positivistiska kunskapssynen men med vårt tillvägagångssätt använder vi oss av ett deduktivt angreppssätt. Vi utgår i den teoretiska referensramen från tidigare studier inom området revision för att sedan genomföra en empirisk studie. I vår undersökning har vi använt oss av de faktorer som vi funnit i de tidigare studierna. Vi har sedan analyserat de data vi kommit fram till och dragit slutsatser utifrån en jämförelse mellan teori och empiri.

2.7 Val av teoretisk referensram

Vår teoretiska referensram är till stor del uppbyggd på vetenskapliga artiklar som behandlar tidigare studier inom ämnet och även teorier inom revision, som till exempel agentteorin.

Ämnet som uppsatsen behandlar är orena revisionsberättelser och därför har vi även valt att beskriva revisionsprocessens gång med hjälp av litteratur bland annat från FAR SRS. De vetenskapliga artiklar som behandlar tidigare studier inom ämnet har vi sedan använt som grund till vår analys.

De tidigare studierna är inte utförda på exakt samma sätt som vår undersökning, då en del studier inriktar sig på stora företag och en del på både stora och små företag. Dessa studier har också använt sig av en varierande uppsättning oberoende variabler, och vi har i vår studie valt att använda de vanligast förekommande variablerna. De tidigare studiernas innehåll är trots vissa skillnader med vår studie, mycket relevant och ger oss en bra grund till vår analys.

Vi använde framför allt Umeå Universitetsbibliotekets databas Business Source Premier i vår sökning efter vetenskapliga artiklar, men även andra databaser har använts som till exempel Emerald Fulltext. I de artiklar vi fann tittade vi även i källförteckningen på dessa för att på så sätt leta oss fram till fler artiklar som var relevanta för vår studie. De sökord vi använde vid våra sökningar är bland annat:

• Audit report

• Audit qualification

• Audit modification

• Audit process

• Agency theory

• Agent principal

• Big 4

• Liquidity

• Profitability

• Audit fee

• Non-audit fee

2.8 Sammanfattande figur

Ämnesval:  Samband mellan ett antal faktorer och orena revisionsberättelser  Perspektiv:  Externa intressenter 

Teorival:  Tidigare studier och litteratur inom ämnet  Metodval:  Kvantitativ metod 

Kunskapssyn:  Positivistiska och analytiska synsättet  Angreppssätt:  Deduktion 

Undersökningsmetod:  Hypotesprövande  Tabell 2.1 – Sammanfattande figur över metodkapitlet

3. Teoretisk referensram

Detta kapitel inleds med en beskrivning av revisionens betydelse och intressenter. Detta åtföljs av en kortfattad redogörelse över revisionsprocessen. Tidigare forskning i ämnet beskrivs och de faktorer som används i undersökningen behandlas.

3.1 Kapitlets upplägg

Vår teoretiska referensram grundar sig till stor del på vetenskapliga artiklar, som bland annat behandlar tidigare studier inom ämnet revision. Till att börja med redogör vi i detta kapitel för behovet för revisionen. Vi tar upp och behandlar revisionens intressenter och vad dessa kan ha för nytta av revision och revisionsberättelser. För att beskriva bakgrunden till revisionsberättelserna redogör vi för hur revisionsprocessen är uppbyggd och vilka olika typer av uttalanden en revisor kan göra i revisionsberättelsen.

Vi har beskrivit tidigare studier som undersökt sambandet mellan ett antal oberoende variabler och orena revisionsberättelser. Dessa studier har genomförts på företag av olika storlek, i olika länder och med olika variabler. Men de tidigare studierna är relevanta för vår undersökning då det är samband mellan orena revisionsberättelser och olika faktorer som har undersökts. Vi har även specificerat de faktorer vi valt att undersöka i vår studie genom att mer ingående redogöra för dessa. I dessa redogörelser har vi ställt upp hypoteser som kommer att testas i regressionsmodeller. Vår teoretiska referensram ger oss den grund vi behöver för att kunna genomföra vår studie.

3.2 Behovet av revision samt intressenter

Redovisning fyller olika syften i dagens samhälle. Redovisningen bidrar med information om företag till intressenter samt att den skapar kontroll över hur resurserna i företaget används⁴⁵. Det finns särskilda krav på hur företag med begränsat ägaransvar presenterar sitt resultat och sin ställning. När det gäller information om företagets förvaltning och ekonomiska ställning är det VD och styrelse som har ansvaret.⁴⁶ Revisorn ska uttala sig om företagets årsredovisning och dessutom skydda externa parters intresse⁴⁷.

3.2.1 Agentteorin

För att beskriva behovet av revision kan agentteorin användas. Förutom redovisning och revision kan och har agentteorin också applicerats på många andra ämnen, som till exempel makroekonomi och finansiering⁴⁸.

Agentteorin beskriver relationen mellan en agent och principaler. Principalen anförtror kontrollen över sina tillgångar till agenten⁴⁹ och denna ska agera utifrån principalernas

45 Fellingham, John C & Paul D Newman. “Monitoring Decisions in Agency Setting”, Journal of Business Finance & Accounting, Vol. 6, Nr 2, (1979), s. 203

46 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning. s. 19

47 Lavin, David. ”Perceptions of the independence of the auditor” The accounting Review. Vol. 51 Nr. 1, (Jan 1976) s. 41

48 Khalil, Fahad and Jaques Lawarrée. “Collusive Auditors” American Economic Review, Vol. 85 Nr. 2 (Maj 1995), s. 442

49 Fellingham & Newman. (1979), s. 203

intressen⁵⁰. Eftersom både principalen och agenten antas vara nyttomaximerande kan det hända att agenten agerar utifrån sitt eget intresse istället för principalens⁵¹. Då detta händer och då agentens intressen inte överensstämmer med principalens intressen kan värdet i företaget försämras⁵².

Om investerare tror att ledningen i första hand agerar i sitt eget intresse och på bekostnad av till exempel aktieägare kan de vara ovilliga att investera pengar i företaget. För att motverka detta kan företaget granskas och på så sätt kan ledningen visa att de agerar på ett sätt som principalerna skulle samtycka med.⁵³

En annan aspekt av agentteorin är att det mellan agenten och principalen råder informationsasymmetri då agenten har tillgång till mer information än principalen.⁵⁴ De externa aktieägarna har således inte samma insikt i företaget som ledningen⁵⁵.

Ur perspektivet företagsledning och aktieägare utgör ledningen agenten och aktieägarna principaler. Revisorn ska kontrollera om de rapporter agenten upprättar stämmer⁵⁶. Revisorns arbete reducerar informationsasymmetrin då en granskning av företaget, och den interna informationen, genomförs⁵⁷. En annan fördel med revisorns granskning är att informationsrisken, det vill säga risken att de finansiella rapporterna innehåller fel och inte är tillförlitlig, minskar⁵⁸. Revisorns arbete bidrar till att öka rapporternas trovärdighet och arbetet ökar således rapporternas värde för intressenterna⁵⁹.

3.2.2 Intressenter

En av intressenterna till den externa revisionen är således redan identifierad, nämligen aktieägarna. Det finns också ett antal andra intressenter som har direkta eller indirekta fördelar av revisorns arbete⁶⁰. Revisorns arbete leder till att trovärdigheten i det granskade materialet förbättras⁶¹. Rapporterna som dessa intressenter och användare tar del av ska ge en rättvisande bild av företaget och revisorns oberoende är viktig då en avsaknad av detta oberoende skulle leda till att värdet av revisionsberättelserna går förlorad.⁶²

Som redan nämnts har aktieägarna ett intresse av att revision genomförs eftersom att de i större företag oftast inte har en ledningsposition är det viktigt att informationen de får tillgång till och kan grunda beslut på är trovärdig⁶³. Revisorns granskning av årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen ska leda till ett uttalande om årsredovisningen ger en rättvisande bild över företagets resultat och ställning⁶⁴. Revisorns granskning kan också vara

50 Husted, Bryan W. “Agency, Information, and the Structure of Moral Problems in Business” Organization Studies; Vol. 28 Nr. 2, 2007, s. 178

51 DeJong, Douglas V. & John H. Smith. “The Determination of Audit Responsibilities: An Application of Agency Theory” Auditing: A Journal of Practice & Theory, , Vol. 4 Nr. 1, (Hösten 1984) s. 22

52 Fellingham & Newman. (1979), s. 203-205

53 Ibid.

54 Husted. (2007) s. 180-181

55 Eilifsen & Messier. 2006 s. 7

56 Ibid.

57 Khalil & Lawarrée. (1995) s. 442

58 DeJong & Smith. (1984) s. 22

59 Eilifsen & Messier. 2006 s. 7

60 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, 2006 s. 20

61 FARs Revisionsbok 2002, Stockholm, FAR Förlag s. 15

62 Lavin. (1976), s. 41-42

63 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, 2006 s. 20

64 FARs Samlingsvolym 2006 Del 2 s. 336

positiv för styrelsen och VD: n på så sätt att revisorn bidrar med bedömningar och åsikter angående företaget⁶⁵.

Kreditgivare, kunder, leverantörer och anställda är andra parter som kan ha intresse av revisionen. Till exempel kan banker vilja veta om rapporterna från företag innehåller tillförlitlig information så att informationen kan fungera som en del av beslutsunderlaget vid bedömningar om företagen kan återbetala lån. Ett annat exempel är att kunderna har intresse av trovärdig och korrekt information för att kunna bedöma om leverans av beställda varor eller tjänster kommer att ske. På samma sätt ska leverantörerna kunna bedöma om kunden kan ges kredit och om det innebär en ekonomisk risk att leverera varorna till företaget. ⁶⁶ Till sist ligger revisionen också i stat och kommuners intresse. Till exempel är företag skyldiga att betala in skatt och avgifter och då dessa grundas på redovisningen ökar revisorns granskning chanserna att detta hanteras korrekt.⁶⁷

3.3 Revisionsprocessen

En revisor genomför en revision genom att granska ett företags årsredovisning, bokföring och förvaltning. Denna granskning resulterar i en revisionsberättelse där revisorn uttalar sig om dessa rapporter ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning.⁶⁸ Under genomförandet av en revision måste en revisor följa vissa lagar och standarder. Men en revision innebär mer än bara en granskning. Revisionsprocessen innehåller en mängd steg som en revisor följer men vi har valt att sammanfatta revisionsprocessen i tre steg; planering, granskning och rapportering, vilka på ett övergripande sätt beskriver revisorns arbete.

3.3.1 Planering

Det första steget i en revision är planeringsstadiet, vilket är det mest omfattande steget. Innan själva planeringen börjar ska revisorn utvärdera om han eller hon vill och kan anta uppdraget, vilket innebär att revisorn lär känna kunden och dennes företag.⁶⁹ Detta kan göras genom offentliga källor så som allmänna företags- och branschpublikationer men även genom att revisorn tar del av kundens interna rapporter och analyser, både finansiella och icke- finansiella. På detta sätt kan revisorn hålla sig ajour med kundens aktiviteter och även förstå hur kunden bedriver sin verksamhet.⁷⁰ Revisorn undersöker om det finns något hinder att anta revisionsuppdraget, bland annat genom att lära känna kundens företag och utvärdera etiska krav och kundens tekniska kompetens. En av de viktigaste faktorerna när en revisor ska acceptera en kund är en utvärdering av revisorns oberoende. Denna inledande del av planeringen i ett revisionsuppdrag avslutas med ett uppdragsbrev där villkoren för uppdraget accepteras av både revisorn och kunden.⁷¹

Planeringsstadiet är en viktig del i revisionsarbetet och måste utarbetas noga. I detta steg bestäms vad som ska granskas, vilka områden som revisorn ska lägga fokus på, när och hur det ska göras och vem som ska utföra granskningen.⁷² Revisorn bedömer risker för väsentliga

65 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s 20-21

66 Ibid.

67 Ibid.

68 FARs samlingsvolym 2006 del 2, s. 336

69 Hayes, Rick mfl. Principles of Auditing, an Introduction to International Standards on Auditing, Harlow, Pearson Education Limited, (2005), 2 uppl, s. 186-187

70 Hirst, D Eric & Lisa Koonce, Audit Analytical Procedures: A Field Investigation, Contemporary Accounting Research, Vol 13, No 2, (1996), s. 462

71 Hayes mfl. 2005, s. 186-187

72 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 33

fel i de finansiella rapporterna, avgör graden av väsentlighet och förbereder utförandet av revisionen, vilket inkluderar revisorns ansvar för de identifierade riskerna. Med graden av väsentlighet menas ett belopp som är så stort att det påverkar helhetsbilden av företaget. Detta är viktigt då granskningen av ett företag utgår från vad som anses vara väsentligt.⁷³

Revisionsrisken som bedöms består av inneboende risk, kontrollrisk och upptäcktsrisk. Den inneboende risken är risken att ett saldo eller en transaktion ska innehålla något väsentligt fel som inte berörs av den interna kontrollen. Kontrollrisken är risken att ett företag inte upptäcker väsentliga fel i deras interna kontroller. Upptäcktsrisken är risken att revisorn i sin granskning inte upptäcker väsentliga fel.⁷⁴ Vad som är väsentligt skiljer sig mellan företag då begreppet väsentlighet kortfattat beskrivs som en felaktighet så stor att den påverkar helhetsintrycket av den finansiella informationen vid beslutsfattande.⁷⁵ Väsentlighetsbeloppet avgörs av revisorns professionella bedömning och kan till exempel beräknas som tre till fem procent av företagets vinst före skatt. Detta innebär att belopp som överstiger tre till fem procent av företagets vinst före skatt anses vara så väsentligt att det kan påverka helhetsbilden av företaget.⁷⁶

I planeringsstadiet ingår även en förståelse för företagets interna kontroll. Revisorn måste utvärdera de interna kontrollerna som finns på företaget genom att beakta om dessa kontroller förhindrar, upptäcker och rättar till väsentliga felaktigheter.⁷⁷ Planeringen av en revision resulterar bland annat i antal budgeterade timmar för revisionen, vilka granskningstest som ska genomföras och en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan revisionsteamet. Ofta baseras planeringen av en revision på föregående års planering.⁷⁸

3.3.2 Granskning

Det andra steget i revisionsprocessen är granskning. Genom granskningen får revisorn fram sitt underlag för att kunna göra ställningstaganden i revisionsberättelsen. Hur omfattande granskningen är skiljer sig mellan företag och beror på hur bra intern kontroll företaget som ska granskas har. Den interna kontrollen avgör också vilken granskningsmetod som används, granskning av kontroller eller substansgranskning. Det vanligaste är att en kombination av de två metoderna används. Allt arbete som revisorn genomför ska på ett överskådligt sätt dokumenteras.⁷⁹ Granskning av kontroller görs för att bedöma företagets interna kontroller och se om dessa fungerar tillfredställande under perioden och om de upptäcker, förhindrar och rättar till felaktigheter. Substansgranskning innebär att revisorn detaljgranskar transaktioner och saldon samt använder sig av analytisk granskning.⁸⁰ Genom granskning av kontroller och substansgranskning ska revisorn få tillräckligt med revisionsbevis för att kunna göra en bedömning om en revisionsberättelse med eller utan anmärkning ska skrivas.⁸¹

Vid väsentliga felaktigheter i transaktioner eller saldon, upptäckta under granskningen, utreder revisorn potentiella förklaringar till dessa felaktigheter. Målet med granskningen är att undersöka om alla kritiska problem har blivit utredda och att tillräckliga revisionsbevis har

73 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 36

74 Fearnley, Stella mfl. Auditor Independance and Audit Risk: A Reconceptualization, Journal of International Accounting research,Vol. 4, Nr 1, (2005), s. 43

75 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 36-37

76 Eilifsen & Messier. 2006, s. 14

77 Hayes mfl. 2005, s. 263

78 Hirst & Koonce. (1996), s. 461

79 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 57-61

80 FARS samlingsvolym 2006 del 2, s. 328 & 334

81 Hayes mfl. 2005, s. 27

samlats in för att stödja de finansiella rapporterna.⁸² När granskningen ska genomföras delar revisorn ofta upp företaget som ska granskas i olika processer. En uppdelning på detta sätt kan göra det lättare för revisorn att samla in revisionsbevis. Processerna som företaget delas upp i är; intäkter, inköp, inventarier, finansiering och personal. Revisorn använder sig sedan av de två ovan nämnda granskningsmetoderna för att ta fram ett underlag till sitt ställningstagande i revisionsberättelsen.⁸³

En studie visar att revisorer i 95 procent av fallen använder sig av samma granskningsmetoder år efter år. Dessa metoder anses vara standardtest som fungerar tillfredställande för alla sorters företag och upptäcker en stor variation av potentiella felaktigheter.⁸⁴ När granskningsmetoderna praktiskt tillämpas genomförs granskningsåtgärder. Exempel på åtgärder är intervjuer, observationer, uppföljning av avstämningar, deltagande vid lagerinventering och andra analytiska granskningar så som omsättningshastighet, vinstutveckling och budgetavvikelser.⁸⁵

3.3.3 Rapportering

Målet med en revision är att revisorn ska kunna göra ett utlåtande om årsredovisningen, i alla väsentliga avseenden, är upprättad enligt tillämplig lag om årsredovisningar. Detta utlåtande formuleras i revisionsberättelsen och är i princip den enda kommunikation en revisor har med de externa användarna av årsredovisningen. Det är därför viktigt att de externa användarna av årsredovisningen förstår revisionens omfattning och revisorns ansvar. För att underlätta för användarna har revisionsberättelsen en standardiserad utformning, vilket minskar risken för missförstånd i kommunikationen mellan revisorn och användarna.⁸⁶ I de fall en revisionsberättelse avviker från standardutformningen ska dessa anmärkningar vara tydligt synliga med kursivering, understrykning eller liknande.⁸⁷

I Sverige ska en revisor också granska företagets förvaltning, genom att göra bedömningar om eventuell försummelse från styrelse eller VD som skulle kunna orsaka ersättningsskyldighet för företaget, om bokföringsskyldigheten är fullgjord och om andra eventuella överträdelser av tillämplig lagstiftning. Granskningen av förvaltningen resulterar i att revisorn förordar ansvarsfrihet för styrelse och VD, i de fall ingen försummelse har skett. Om någon styrelseledamot eller verkställande direktören genom försummelse orsakat ersättningsskyldighet för företaget ska revisorn påpeka detta i revisionsberättelsen och i detta fall ska revisorn avstyrka ansvarsfrihet.⁸⁸

Felaktigheter som revisorn hittar under granskningen rapporteras till företagsledningen och rättas oftast till innan revisionsberättelsen skrivs. I de fall felaktigheterna är väsentliga och de inte har rättats till ska revisorn göra en anmärkning i revisionsberättelsen.⁸⁹ I Sverige följer revisorerna RS 709 (Revisionsberättelsens utformning i aktiebolag och andra företag) vid utformandet av revisionsberättelsen. Enligt denna standard ska en revisionsberättelse innehålla ett konstaterande att ”…revisionen har planerats och genomförts för att revisorn med hög men inte absolut säkerhet skall försäkra sig om att årsredovisningen inte innehåller

82Hirst & Koonce. (1996) s. 478

83 Eilifsen & Messier. 2006 s. 328

84 Mock, J Thoedore, Wright, Arnold, An Exploratory Study of Auditors´ Evidential Planning Judgements, Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol 12, No. 2,Hösten 1993, s.57

85 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 61-62

86 Eilifsen & Messier. 2006, s. 548

87 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 95

88 FARs samlingsvolym 2006, Del 2, s. 341-342

89 FAR Förlag, Revision En praktisk beskrivning, s. 93-94

väsentliga felaktigheter”.⁹⁰ Vidare ska revisionsberättelsen bland annat innehålla ett fastställande om att revisionen är genomförd enligt god revisionssed, att det är styrelsen och VD som är ansvariga för årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen, om årsredovisningen är upprättad enligt ÅRL och om den ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning.⁹¹

När en revisor har tillräckligt med revisionsbevis som stödjer informationen i årsredovisningen ska han eller hon skriva en revisionsberättelse som följer standardutformningen.⁹² Kan en revisor inte utfärda en revisionsberättelse utan anmärkning, på grund av något väsentligt förhållande som påverkar årsredovisningen eller ansvarsfriheten för styrelse och vd, finns det ett flertal olika avvikande utlåtanden. Dessa utlåtanden kan delas in i fyra kategorier där revisorn kan; lämna en särskild upplysning, uttala sig med reservation, låta bli att uttala sig eller uttala en avvikande mening. I de fall en revisor inte kan lämna en revisionsberättelse enligt standardutformningen ska han eller hon tydligt redogöra i revisionsberättelsen orsaken till detta. Om det går att beräkna ska ett belopp med den möjliga påverkan på årsredovisningen anges, vilket oftast lämnas i ett separat stycke före revisorns utlåtanden där en hänvisning kan göras till en tilläggsupplysning med mer uttömmande information. ⁹³

• När det i en revisionsberättelse finns ett stycke med särskilda upplysningar, vill revisorn framhäva något förhållande som inverkar på årsredovisningen eller förvaltningen. Denna typ av upplysning i revisionsberättelsen ska finnas med även i förvaltningsberättelsen eller i en not och är inte så väsentlig att den påverkar revisorns uttalande. Ett exempel på en särskild upplysning kan vara när revisorn anser att det finns ett väsentligt förhållande som har inverkan på bedömningen av företagets fortsatta drift.⁹⁴

• I de fall revisorn anser att det finns en begränsning i revisionsarbetet eller är oenig med styrelsen och VD han revisorn uttala sig med reservation. Denna begränsning eller oenighet med styrelsen och VD är dock inte så omfattande eller väsentlig att revisorn avstår från att uttala sig. ⁹⁵

• I de fall en revisor avstår från att uttala sig beror detta på att han eller hon inte har tillräckligt med information från revisionsarbetet för att kunna uttala sig och denna begränsning är så väsentlig att ett uttalande med reservation inte är tillräckligt.

Exempel på när revisorn är begränsad i sitt arbete är när han eller hon tillträtt uppdraget efter att lagerinventeringen är gjord och därför inte kunnat medverka eller att företagets bokföring är undermålig.⁹⁶

• När revisorn är oenig med styrelsen och VD i den utsträckningen att ett uttalande med reservation inte tydligt kan beskriva effekterna ska revisorn i revisionsberättelsen uttala en avvikande mening. Revisorn kan vara oenig med styrelsen och VD till

90 FARs samlingsvolym 2006, Del 2, s. 499

91 FARs samlingsvolym 2006 del 2, s. 498-500

92 Farrugie, J Konrad, Baldacchino, Qualified audit opinions in Malta, Managerial Auditing Journal, (2005), Vol 20, No 8, s. 823

93 FARs Samlingsvolym 2006 del 2, s. 504-506

94 Ibid., s. 504

95 Ibid., s. 506

96 Ibid., s. 506

exempel angående de redovisningsprinciper som använts och om är lämpliga för företaget.⁹⁷

3.4 Tidigare studier som behandlar revisionsberättelser

Det har skrivits en mängd olika artiklar där studier genomförts för att undersöka samband mellan revisionsberättelser och att antal variabler. Syftet är att undersöka vilka faktorer som förklarar orena revisionsberättelser.⁹⁸ En annan studie har haft motivet att undersöka olika typer av avvikelser⁹⁹.

De flesta artiklar vi kommit i kontakt med har undersökt stora företag eller inkluderat både stora och små företag i sin undersökning. Dopuch med flera och Lim som beskriver Chan och Walters studie har studerat stora företag¹⁰⁰. Ireland samt Farrugia och Baldacchino har inkluderat både stora och små företag¹⁰¹. Keasy med flera har fokuserat på små företag¹⁰². Faktorerna i undersökningarna skiljer sig något. Dopuch har förutom finansiella variabler också använt sig av aktiemarknadsrelaterade variabler¹⁰³. De som är gemensamt för de flesta artiklarna vi läst är att storlek på företaget är beaktat och att de har revisionsrelaterade variabler, till exempel om företagen använt sig av en stor revisionsbyrå. Lim och Ireland har bland annat använt sig av lönsamhetsmått¹⁰⁴. Dopuch och Ireland har båda beaktat om företagen har redovisat förluster¹⁰⁵.

Några av artiklarna har tagit hänsyn till olika riskfaktorer bland annat genom att beakta skuldsättningsgrad. Andra faktorer som har undersökts är om företagen fått någon anmärkning i revisionsberättelsen tidigare år och vilken bransch företaget är verksamt inom.¹⁰⁶

De beroende variablerna i de olika undersökningarna ser något olika ut. Lim beskriver att Chan och Walters beroende variabel är en avvikande revisionsberättelse¹⁰⁷. Ireland har skilt på de olika slagen av anmärkningar och avvikelser som förekommer i revisionsberättelser, hon har analyserat både avvikelser som handlar om fortsatt drift samt andra anmärkningar som till exempel begränsning i revisionens inriktning och omfattning. Ireland menar att det är viktigt att skilja på dessa då olika faktorer påverkar sannolikheten för avvikelser olika. Som exempel nämner hon att dålig likviditet kan indikera att företaget riskerar att inte kunna fortsätta driften men samtidigt kan det innebära att sannolikheten är större att företagets rapportering upprättats ärligt och alltså minskar risken för andra avvikelser.¹⁰⁸ Även Farrugia och Baldacchino har separerat de beroende variablerna baserat på orsaken till de olika

97 FARs Samlingsvolym 2006 del 2, s. 506-507

98 Ireland, (2003); Keasey mfl. (1988)

99 Farrugia & Baldacchino, (2005)

100Dopuch, Nicholas, Robert W Holthausen och Richard W. Leftwich.” Predicting Audit Qualification with Financial and MarketVariables”, The Accounting review. Vol. 62, Nr 3, (1987); Lim, Gua Hua. “Audit Qualifiaction: What Does It Mean?” Singapore Management Review, Vol. 19, Nr 2, (Jul 97)

101 Ireland, (2003); Farrugie, J Konrad, och Peter J Baldacchino. “Qualified audit opinions in Malta”, Managerial Auditing Journal, Vol 20, Nr 8, (2005)

102 Keasey mfl. (1988) s.323

103 Dopuch mfl. (1987) s. 436

104 Lim, (1997) s. 78; Ireland. (2003) s. 985

105 Dopuch mfl. (1987) s. 436; Ireland (2003) s. 985

106 Keasey mfl. (1988) s. 327; Lim. (1997) s. 78; Ireland. (2003) s. 985

107 Lim. (1997) s. 78

108 Ireland. (2003) s. 975-978

anmärkningarna¹⁰⁹. Dopuch med flera har även de skilt på typen av anmärkelse, till exempel fortsatt drift och avvikelser som beror på stämningar ¹¹⁰.

Den undersökning som har genomförts av Keasey med flera skiljer sig från de övriga på så sätt att den handlar om ”small company audit qualification”¹¹¹. Denna anmärkning var tillåten i Storbritannien vid tiden för undersökningen, numera gäller den inte¹¹². Den beroende variabeln är således denna om anmärkning för små företag förekommer eller inte¹¹³.

Dopuch med flera konstaterar att det finns samband mellan vissa variabler och revisorns uttalande i revisionsberättelsen¹¹⁴. Keasey med flera anser att sannolikheten att få en ”small company audit qualification” är större för företag som har granskats av större revisionsbyråer, de företag som har haft tidigare anmärkningar och som har ett sjunkande resultat ¹¹⁵. Även Ireland menar att företag som har tidigare anmärkningar löper större risk för avvikelser. Hon menar även att sannolikheten är större för stora företag och företag med hög andel skuldsättning att erhålla anmärkningar som gäller oenigheter med styrelse och VD samt begränsning i revisionsarbetets inriktning och omfattning. Anmärkningar om fortsatt drift är enligt Ireland vanligare i företag med hög andel skuldsättning, nyliga förluster och i företag som betalar höga revisionsarvoden.¹¹⁶

En tidigare studie beskriver också att företag med högre risk, de som förlitar sig på skulder i högre grad, löper större risk att erhålla orena revisionsberättelser. De beskrivs också att sämre likviditet och sämre lönsamhet har ett samband med anmärkningar och att mindre företag oftare får anmärkning, i snitt var de totala tillgångarna 40 procent mindre i företagen med oren revisionsberättelse än i de företag som hade ren revisionsberättelse.¹¹⁷

Farrugia och Baldacchino som i sin undersökning har separerat olika anmärkningar har kommit fram till att typ av anmärkning har samband med storleken på revisionsbyrån.

Anmärkningar som beror på oenighet med styrelse och VD kommer enligt dem i högre utsträckning från de större byråerna och anmärkningar som gäller begränsningar i revisionsarbetet kommer oftare från mindre revisionsbyråer.¹¹⁸ Vi har i vår studie utgått från att använda oren revisionsberättelse som beroende variabel, men vi har också valt att separera olika typer av avvikelser för att utöka analysen. De hypoteser vi har ställt upp gäller endast för de regressionsmodeller när oren revisionsberättelse är den beroende variabeln.

109 Farrugia, J Konrad & Peter J Baldacchino. “Qualified audit opinions in Malta”, Managerial Auditing Journal, Vol 20, Nr 8, (2005) s. 837

110 Dopuch mfl. (1987) s. 431

111 Keasy mfl. (1988) s. 323

112 Ireland. (2003) s. 979

113 Keasey mfl. (1988) s. 326

114 Dopuch mfl. (1987) s. 447

115 Keasey mfl. (1988) s. 323

116 Ireland (2003) s. 1010-1011

117 Lim. (1997) s. 78-79

118 Farrugia & Baldacchino. (2005) s. 840

3.5 Oberoende variabler

Likviditet

När det gäller likviditetsmått har många författare förknippat dessa med en risk för företagen att erhålla en revisionsberättelse med en anmärkning om fortsatt drift. Men likviditetsmåtten har beräknats något olika. Ireland har tagit fram två likviditetsmått där det ena är förhållandet mellan företagens omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och det andra måttet är årets och föregående års vinster/förluster¹¹⁹. DeFond har ett likviditetsmått som mäter företagets förmåga att ”snabbt skaffa pengar” och detta mått är beräknat som summan av företagens likvida medel i förhållande till totala tillgångar¹²⁰. Fler forskare som använt sig av likviditetsmått är Menon och Schwartz, vilka har använt sig av omsättningstillgångar genom kortfristiga skulder och även förändringen i detta mått över en ettårsperiod.¹²¹ Ireland menar att det är viktigt att skilja på fortsatt drift anmärkningar och övriga anmärkningar när det gäller likviditetsmått. Detta på grund av att om företagen har dålig likviditet är risken större att de får en anmärkning om fortsatt drift, men risken för en annan anmärkning är lägre då de finansiella rapporterna troligtvis är korrekta.¹²²

H₀: Likviditet har inget samband med orena revisionsberättelser HA: Likviditet har ett negativt samband med orena revisionsberättelser Lönsamhet

Det finns olika sätt att undersöka lönsamheten i företag. Ett sätt är att kontrollera resultatet och se om företaget är vinst- eller förlustgivande. Några som studerat förlust som en faktor i sina undersökningar är Dopuch med flera samt Ireland¹²³. Ireland har funnit ett samband mellan nyliga förluster och sannolikheten för avvikelser som handlar om fortsatt drift¹²⁴. Lim beskriver att företag med orena revisionsberättelser har sämre lönsamhet, de har lägre nettoresultat före ränta och skatter i förhållande till totala tillgångar jämfört med företag med ren revisionsberättelse.¹²⁵ I denna studie kommer både resultatet, om företaget redovisar en förlust eller inte, och avkastning på totalt kapital studeras.

H₀: Förlust har inget samband med orena revisionsberättelser H_A: Förlust har ett positivt samband med orena revisionsberättelser H0: RT har inget samband med orena revisionsberättelser

H_A: RT har ett negativt samband med orena revisionsberättelser Storlek på företaget

Storlek på företag är en faktor som har studerats i tidigare artiklar; Ireland, Dopuch med flera samt Keasey med flera för att nämna några exempel¹²⁶. Storleken på företagen kan vara relevant att studera då det kan ha inverkan på företagens interna kontroller. Risken kan vara mindre för större företag att få en avvikande revisionsberättelse då deras internkontroll

119 Ireland. (2003) s. 989

120 DeFond mfl. (2002) s. 1256

121 Menon, Krishnagopal, Schwartz, B. Kenneth, An empirical investigation of audit qualification decisions in the presence of going-concern uncertainties, Contemporary Accounting Research, Vol. 3, Nr. 2, (1987) s.314

122 Ireland. (2003) s. 978

123 Dopuch mfl. (1987) s. 436; Ireland. (2003) s. 1010-1011

124 Ireland. (2003) s. 1010-1011

125 Lim. (1997) s. 79

126 Dopuch mfl. (1987) s. 435-436; Ireland (2003) s. 985-989; Keasey mfl. (1988) s. 327