• No results found

Barns inflytande i förskolan -sex förskollärares uppfattningar om möjligheter och begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barns inflytande i förskolan -sex förskollärares uppfattningar om möjligheter och begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete inom lärarprogrammet med

inriktning mot arbete i förskolan, 15 hp

Barns inflytande i förskolan

-sex förskollärares uppfattningar om möjligheter

och begränsningar i relation till arbetet med barns

inflytande

Författare: Linda Stålhammar Ida Lindahl Handledare: Zara Bersbo Examinator: Kyriaki Doumas Termin: HT15

(2)

Abstrakt

Children's influence in preschool

-six preschool teachers' perceptions of the possibilities and limitations in

relation to the work with children's influence

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som

begränsar barns möjligheter till inflytande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare.

Resultatet visar hur förskollärare uppfattar att barns inflytande kan möjliggöras samt vad de uppfattar begränsar arbetet med barns inflytande. Aspekter som framkommer som betydelsefulla i relation till möjliggörandet av barns inflytande är bland annat att läraren har ett förhållningssätt som präglas av lyhördhet samt att kommunikationen mellan lärare och barn får stort utrymme. Andra aspekter som tas upp är att miljön är inbjudande och anpassas efter barngruppen, att barnen får delta i val och beslut, att barnen får möjlighet att ta ansvar samt att barnens intresse är utgångspunkt i förskolans verksamhet. När det gäller begränsningar lyfter förskollärarna bland annat fram hur regler och rutiner, föräldrar och barns olika åsikter, lärarens makt eller att barn

begränsar varandra kan bli ett hinder i relation till barns inflytande. Andra aspekter som tas upp är att stora barngrupper och lite personal kan bli begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

Nyckelord

Förskola, inflytande, demokrati, förskollärare

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 4

2. Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 5 2.1 Syfte ___________________________________________________________ 5 2.2 Forskningsfrågor __________________________________________________ 5

3. Begreppsdefinition ___________________________________________________ 6 3.1 Begreppet inflytande_______________________________________________ 6

4. Tidigare forskning ___________________________________________________ 7 4.1 Hur barns inflytande kan möjliggöras _________________________________ 7 4.2 Begränsningar i relation till barns inflytande ___________________________ 10 4.3 Sammanställning av tidigare forskning _______________________________ 11

4.3.1 Sammanställning utifrån tidigare forskning- hur barns inflytande kan

möjliggöras ______________________________________________________ 11 4.3.2 Sammanställning utifrån tidigare forskning- begränsningar i relation till barns inflytande __________________________________________________ 12 4.3.3 Analytiska verktyg baserade på tidigare forskning ___________________ 12

5. Teoretiskt verktyg __________________________________________________ 14 5.1 Sociokulturella perspektivet ________________________________________ 14 5.1.1 Analytiska verktyg baserade på det sociokulturella perspektivet ________ 14

6. Metod _____________________________________________________________ 15 6.1 Urval __________________________________________________________ 15 6.2 Genomförande __________________________________________________ 15 6.2.1 Forskningsetiska övervägande __________________________________ 16 6.2.2 Metoder för att bearbeta och analysera ___________________________ 16 6.2.3 Hur redovisas resultatet _______________________________________ 17 6.3 Metodkritik _____________________________________________________ 17

7. Resultat & Analys ___________________________________________________ 19 7.1 Uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan _________ 19 7.1.1 Förskollärarens förhållningssätt _________________________________ 19 7.1.2 Förskollärarens sätt att kommunicera ____________________________ 21 7.1.3 Organisatoriska aspekter ______________________________________ 22 7.1.4 Dokumentation som kan möjliggöra barns inflytande ________________ 24 7.1.5 Erbjuda möjlighet till val och beslutsfattande _______________________ 25 7.1.6 Barns ansvar ________________________________________________ 27 7.2 Uppfattningar om begränsningar i relation till barns inflytande ____________ 27 7.2.1 Regler och rutiner ____________________________________________ 27 7.2.2 Organisatoriska aspekter ______________________________________ 28 7.2.3 Förskollärarens förhållningssätt _________________________________ 30

(4)

7.2.4 Föräldrar eller andra barn begränsar ____________________________ 31

8. Diskussion _________________________________________________________ 33 8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 33 8.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 34 8.3 Fortsatt forskning ________________________________________________ 35 8.4 Koppling till professionen _________________________________________ 35

9. Referenser _________________________________________________________ 36 10. Bilagor ____________________________________________________________ I Bilaga A Intervjufrågor ________________________________________________ I

(5)

1 Inledning

Demokratiarbetet är en väsentlig del av förskolans värdegrundsarbete. Ett demokratiskt arbetssätt ska inte bara ge barnen kunskaper om demokrati utan också om mänskliga rättigheter. I det demokratiska arbetet är barnens inflytande en central del. Att barnen utvecklar demokratiska kompetenser är inte bara viktigt i stunden utan också för att kunna bli en del av den framtida gemensamma demokratin som samhället vilar på (Skolverket, 2015). I forskning poängteras värdet av att alla barn ska få sin röst hörd även om barnen tycker olika. Att respektera varje barns röst och att ge barnen möjlighet att påverka sin vardag är den verkliga kärnan i demokratin (Erwin & Kipness, 1997).

Olika verktyg som kan användas i arbetet med demokrati i förskolan kan vara att fråga om barns åsikter, diskutera tillsammans med dem och inta ett uppmuntrande

förhållningssätt gentemot barnens egna idéer. Demokrati i förskolan är dock ett

komplicerat område. Problematik kring barns inflytande och ansvar kan uppstå då det är svårt att avgöra var gränsen mellan vuxnas ansvar och barns initiativ ska gå. Andra komplicerade situationer som enligt tidigare forskning kan uppstå är exempelvis när pedagoger erbjuder barn valmöjligheter. Alltså att förskollärare exempelvis låter barnen välja mellan fyra förutbestämda aktiviteter. En sådan situation kan liknas vid

”skendemokrati” då det på ett sätt begränsar barnen och deras egna initiativ medan det å andra sidan kan ses som en möjlighet för små barn att reellt påverka sin situation i stunden (Westlund, 2010).

I läroplan för förskolan står bland annat följande i relation till barns inflytande:

”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Lpfö 98, rev 2010:12). Flertalet studier visar dock att det finns vissa svårigheter rörande barns möjligheter till inflytande i förskolan. Bland annat belyses att demokratiuppdraget är komplext och att förskollärare upplever

demokratiuppdraget som svårt att förverkliga i förskolans vardag (Ribaeus, 2014).

Andra aspekter som komplicerar uppdraget rör organisatoriska förutsättningars påverkan på barns möjlighet att utöva inflytande. Sådana förutsättningar kan vara barngruppens storlek och antal personal då förskollärare påtalar att stora grupper begränsar det enskilda barnets möjlighet att utöva inflytande (Westlund, 2011).

I forskning lyfts också lärarens förhållningssätt och attityder fram som viktiga aspekter i relation till barns möjlighet att utöva inflytande i förskolan. De föreställningar som förskollärare har om vad barnen i förskolan kan och bör ha inflytande över ser olika ut och påverkar vilka möjligheter barnen ges (Emilson 2007, Bae 2009, Arnér 2006).

Inflytande handlar bland annat om att vuxna i förskolan måste visa barnen att de tror på dem och våga ge dem eget ansvar. Det är av vikt att vuxna ständigt för dialog med barnen om varför saker och ting görs på ett visst sätt exempelvis genom att diskutera förskolans regler och rutiner. Begreppet inflytande handlar på så sätt inte om att alla får bestämma själva utan om att ständigt ha möjlighet att uttrycka sin mening i dialog både med vuxna och kompisar (Skolverket, 2011). Med detta som utgångspunkt finner vi det intressant att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar att de kan möjliggöra barns inflytande i förskolan men också vad de uppfattar som möjliga begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

(6)

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan.

2.2 Forskningsfrågor

Hur uppfattar förskollärare att barns inflytande kan möjliggöras i förskolans verksamhet?

Vad uppfattar förskollärare begränsar barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet?

(7)

3. Begreppsdefinition

3.1 Begreppet inflytande

Barns inflytande är ett begrepp som går att tolka på flera sätt. Arnér (2006) menar att inflytande i förskolan handlar om att barn ska få möjlighet att påverka sin vardag.

Denna påverkan ska också vara påtaglig på så sätt att den faktiskt har betydelse för barnets upplevelse av att bli tagna på allvar. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att inflytande i förskolan handlar om att barnet ska erfara att de blir hörda och sedda samt bemötta med respekt. På så sätt handlar begreppet inflytande inte bara om att bestämma utan om att alltid bli bemött på ett respektfullt sätt. Vuxna måste också anstränga sig för att förstå barnet och ta tillvara på barnets intressen och intentioner för att skapa förutsättningar för barns inflytande på verksamheten. Vidare menar författarna att vuxna måste visa barn att de har förtroende för dem vilket kan kopplas samman med Skolverkets (2011) syn på inflytande där det bland annat lyfts fram att vuxna i förskolan måste visa barnen att de tror på dem och vågar ge dem eget ansvar. Att ständigt föra dialog med barnen om förskolans rutiner och vardag är också en del i begreppet inflytande enligt Skolverket (2011). I läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) finns en egen rubrik som rör barns inflytande. Aspekter som att ta ansvar, delta i beslutsfattande samt uttrycka åsikter och på så sätt påverka sin vardag ses då som en del av begreppet inflytande.

(8)

4. Tidigare forskning

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Forskningsintresset fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som

begränsar barns möjligheter till inflytande. Den tidigare forskning som här presenteras kommer därför ha sitt fokus på dessa områden och då främst ur ett svenskt perspektiv.

Som beskrivits i inledningen är inflytande en del av demokrati och därför kommer även forskning som berör det demokratiska arbetet i förskolan att presenteras då vi funnit den relevant för studiens syfte.

4.1 Hur barns inflytande kan möjliggöras

Vi har tagit del av en fallstudie som undersökt pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. Studien har utgått från en kritisk relationell syn på demokrati där kunskap anses som konstruerad i sociala sammanhang. På de två medverkande

förskoleavdelningar har de valda pedagogerna visat särskilt intresse för

barns inflytande i verksamheten. Fallstudien har genomförts genom observationer, fältanteckningar och intervjuer med pedagogerna. I resultatet redovisas olika arbetsformer som möjliggör barns inflytande. För det första lyfts vikten av att barn erbjuds handlingsutrymme, exempelvis att de får chansen välja vad de vill göra. Här lyfts den fria leken fram som den aktivitet som barnen har störst möjlighet att utöva inflytande över genom att de då får störst utrymme att göra egna val. När barnen leker fritt är pedagogerna oftast inte delaktiga i leken, vilket leder till handlingsutrymme för barnen att själva fatta beslut kring sina lekar. Miljöns utformning kan också skapa handlingsutrymme för barns inflytande genom att material är tillgängligt så barnen på egen hand kan hantera det. För det andra belyser resultatet hur samtal med barnen kan ses som en arbetsform som möjliggör barns inflytande eftersom pedagogen via samtalet får ta del av barnens tankar och åsikter. Den tredje aspekten belyser lärarens förmåga att främja samspelet mellan barn som ett sätt att arbeta med barns inflytande. Att stötta barnen i deras konflikthantering skrivs fram som ett exempel på detta. När läraren ger barnet stöd kan barnet på egen hand vara en del i att lösa konflikten och på så vis ges barnet möjlighet till inflytande över situationen. För det fjärde framgår det också i resultatet att en stor del av barns inflytande handlar om att ge barnen möjlighet att fatta beslut i olika situationer. Detta kan bland annat ske genom att de får göra olika val. Den femte arbetsformen som lyfts fram är att barnens intressen ska ligga till grund vid planering av verksamheten. Den sista aspekten som tas upp är vikten av att pedagogerna frågar barnen om de har några önskemål eller förslag samt uppmuntrar när barnen

kommer med egna initiativ som en del i arbetet med barns inflytande (Westlund, 2011).

Vi har fortsättningsvis tagit del av ytterligare en svensk studie som genomförts med syftet ”att undersöka förskolans demokratiuppdrag så som det kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar och genom barns agerande i förskolans verksamhet” (Ribaeus, 2014:31). De metoder som använts i studien är främst observationer men också intervjuer med förskollärare samt granskning av lokala dokument. I resultatet framkommer att demokratiuppdraget är komplext och att förskollärare upplever att demokratiuppdraget är svårt att förverkliga i förskolans vardag. Förskollärarna i denna studie menar att demokratiuppdraget främst handlar om att ge barnen möjlighet till just inflytande. Något som framförallt lyfts fram som viktigt i relation till barns inflytande är förskollärarens förhållningssätt och förmåga att

reflektera och tänka nytt kring vad barnen kan få möjlighet att påverka. Att skapa

(9)

förutsättningar för barns inflytande exempelvis genom att barnen får göra val eller komma med förslag som följs upp är också aspekter som framhålls i det demokratiska arbetet. Avslutningsvis lyfts också barnets möjlighet att få känna och ta ansvar i verksamheten fram som viktigt i relation till det demokratiska arbetet i förskolan (Ribaeus, 2014).

I likhet med Ribaues (2014) studie har också Arnér (2006) presenterat en studie som lyft fram förskollärarens förhållningssätt i relation till barns inflytande. Denna studie har genomförts i Sverige med syftet att undersöka hur pedagoger kan utveckla ett bejakande förhållningssätt gentemot barnen som främjar deras möjligheter till inflytande genom att delta i ett projektarbete. Även konsekvenser i relation till barns inflytande lyfts fram i studien vilket vi belyser under vår rubrik Begränsningar i relation till barns inflytande. Resultatet som presenteras bygger främst på analys av tre pedagogers berättelser och lyfter framförallt betydelsen av att pedagoger reflekterar och diskuterar pedagogiska frågor för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barns inflytande i förskolan. Genom reflektion kunde pedagoger i studien förändra sitt

förhållningssätt och för givet tagna föreställningar blev synliga och möjliga att förändra.

Genom att pedagogerna förändrade sitt förhållningssätt blev de mer tillmötesgående gentemot barnens initiativ. Områden som lyftes fram som värdefulla att reflektera kring var exempelvis traditioner, pedagogernas barnsyn, regler eller hur pedagogerna förhåller sig till varandras meningsskiljaktigheter. I resultatet betonas på så sätt den vuxnes förhållningssätt som den mest betydelsefulla faktorn i relation till barns möjlighet att utöva inflytande i förskolan.

Emilson (2007) har genomfört en studie som undersökt vilka möjligheter de minsta barnen i förskolan har att utöva inflytande samt hur möjligheten påverkas av lärares utövande av makt och kontroll. Metoden som använts vid denna studie var

videoobservationer av sammanlagt 46 barn och 10 lärare. I resultatet presenteras fyra aspekter som är särskilt viktiga i relation till barnens möjlighet att utöva inflytande.

Dessa aspekter är: möjligheter barnen har att göra egna val, möjligheter att ta egna initiativ, lärarens attityder samt vilka regler lärare hänvisar till. I studien framkommer att förskollärare ofta arbetar med barns inflytande genom att erbjuda dem

valmöjligheter. Barnen tog också ofta egna initiativ till inflytande genom att uttrycka önskemål om vad de ville göra under dagen. Om lärarna tillmötesgick barnens önskemål eller ej kopplas i denna studie ihop med kontroll och makt från lärarens sida. Forskaren beskriver hur makt och kontroll påverkas av hur stark kontra svag inramning och klassifikation en situation har. Det innebär att i situationer som har svag klassifikation och inramning har barnen större möjlighet att utöva inflytande eftersom det finns mer utrymme för egna initiativ. Stark lärarkontroll behöver dock inte automatiskt betyda att barnens möjligheter till inflytande begränsas då den viktigaste faktorn är på vilket sätt kontrollen upprätthålls. När läraren anstränger sig att se på saker ur barnets perspektiv, intar ett lekfullt förhållningssätt och är emotionellt engagerad kan stark kontroll

upprätthållas utan att barnets möjlighet till inflytande begränsas. Även Bae (2009) lyfter fram de aspekter som Emilson (2007) belyser som särskilt viktiga i relation till vilka förutsättningar barn i förskolan har till både inflytande och delaktighet. I denna studie som genomförts i Norge har deltagande observationer använts och barnen har varit i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar också här att förskollärarens bemötande gentemot barnen har betydelse för barnets möjlighet att ta egna initiativ. Förmågan och viljan att följa upp barns initiativ lyfts då fram som en aspekt. Andra aspekter som visat sig var betydelsefulla är precis som i Emilsons (2007) studie att läraren har emotionell närvaro, att läraren har en lekfull inställning samt en förmåga att inta barnets perspektiv.

(10)

Återigen är det alltså lärarens förhållningssätt som blir avgörande för vilket inflytande barnen ges möjlighet att utöva, vilket Ribaeus (2014) och Arnér (2006) så starkt betonat.

Flertalet studier belyser vidare hur förskollärare använder kommunikationen som ett verktyg i det demokratiska arbetet. Emilson (2008) har exempelvis genomfört en studie med syftet att förstå hur fostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan barn och lärare. Studien har synliggjort vilka värden som kommuniceras och hur de kommuniceras med fokus på delaktighet och inflytande. Genom att undersöka vilka värden som förskollärare förmedlar till barnen i den dagliga kommunikationen menar Emilson att synen på barns delaktighet och inflytande kan bli tydlig. Metoden som använts vid studien har i detta fall varit videoobservationer av

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn. I studiens resultat presenteras tio värden som ofta kommunicerades till barnen. Dessa tio värden delades sedan in under tre överordnade värden som benämns omsorgsetiska, demokratiska och disciplinerande.

De värden som delades in under demokratiska var delta i gemenskapen, utöva inflytande och att förhandla. Vidare menar Emilson (2008) att barnets möjlighet att utöva de demokratiska värdena har ett nära samband med lärarens sätt att kommunicera.

Karlsson (2009) har i sin avhandling också belyst demokratiska värden i förskolan. Här lyfts hur barn visar omsorg, tar ansvar och visar respekt fram som aspekter av det demokratiska arbetet. Genom att barnen ges möjlighet att vara aktiva deltagare utvecklar de sitt ansvarstagande samt medkänsla för andra vilket kan leda till ökad förståelse för demokratiska värden. Att förskollärare kommunicerar demokratiska värden samt på vilket sätt förskollärare samtalar med barnen är på så sätt betydelsefulla aspekter i relation till barns inflytande.

Tholin & Jansen (2012) har vidare också genomfört en studie som belyser lärarens sätt att kommunicera. Denna studie har genomförts i Norge med forskningsfrågan ”Hur använder förskollärare språket för att uppmuntra till samtal som karaktäriseras av demokrati?” och syftet har varit att visa goda exempel på hur förskollärare kan använda språket för att samtala med barn på ett demokratiskt sätt. Även i detta fall har

videoobservationer använts och det är två förskollärare som deltagit och studien pågick under två års tid. I resultatet framgår att det är betydelsefullt att läraren på ett avvägt sätt ställer frågor, visar att de lyssnar, ger barnen tid att tänka samt ger utrymme för olika åsikter och uppfattningar för att barnen ska ges goda möjligheter att delta i

demokratiska samtal.

En norsk studie som vi har tagit del av belyser avslutningsvis hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av utmaningar och dilemman som kan uppstå i relation till planering och dokumentation. Forskningsfrågorna belyser vad och hur förskollärare väljer att dokumentera i sin verksamhet och intervjuer har använts som metod. I resultatet

framgår att förskollärarna tycker att aktiviteter ska planeras utifrån det som barnen visar intresse för vilket kan kopplas samman med barns inflytande. Med stöd från

dokumentationen reflekterar förskollärarna över vad de tror barnen är intresserade av och har det som utgångspunkt i sin planering av verksamheten (Alvestad & Sheridan, 2015). På så sätt skulle dokumentationer kunna användas som ett verktyg för att möjliggöra barns inflytande i förskolans verksamhet.

(11)

4.2 Begränsningar i relation till barns inflytande

När det gäller begränsningar i relation till barns inflytande utgår vi först ifrån en svensk studie som bland annat belyst hur pedagoger hanterar demokratiuppdraget i förskolan och skolan. I studien har pedagoger med stort engagemang för demokratifrågor valts ut och dessa pedagoger har också deltagit i ett Demokratiprojekt. För att få svar på

forskningsfrågorna har både enskilda intervjuer, gruppintervjuer och pedagogernas egna fältanteckningar använts. I resultat lyfts bland annat hinder som de deltagande

pedagogerna uppfattat i relation till det demokratiprojekt de deltagit i. De hinder som nämns är bland annat svårigheter att förändra sitt arbetssätt/sina värderingar, att arbetslagets engagemang och attityder rörande demokratifrågor varierar, brist på

resurser samt organisatoriska förutsättningar som exempelvis tidsbrist (Persson, 2010).

I Westlunds (2011) studie, som presenterats tidigare, belyses också en rad aspekter som kan ses som begränsningar i relation till barns inflytande. Vissa av de aspekter som tas upp är vidare identiska med de hinder som Persson (2010) lyft fram. Westlund (2011) förklarar att hur förskollärarna ser på demokrati samt barns inflytande och delaktighet återspeglas i hur det demokratiska arbetet genomförs. Samspelet mellan personalen påverkar på så sätt vilka möjligheter barnen får till inflytande. Olika förskollärare har olika uppfattningar om vad barnen ska ha möjlighet till inflytande över och detta kan bli en begränsning. Förskollärarens förhållningssätt lyfts alltså fram som mycket

betydelsefull i relation till barns inflytande. Även i Ribaeus (2014) studie tas aspekter av förskollärarens förhållningssätt upp. Det beskrivs bland annat hur förskollärare ibland villkorar eller hindrar barnens möjlighet att utöva inflytande exempelvis genom att hänvisa till regler som finns på förskolan enbart på grund av tradition. Förskollärarna menar på så sätt att barnens inflytande begränsas på grund av att arbetslaget inte

diskuterar och reflekterar över de olika regler som finns och om de går att rucka på.

Arnér (2006) lyfter också fram hur traditioner kan bli en stor begränsning i relation till barns inflytande på så sätt att pedagoger tenderar att neka barns initiativ med hänvisning till hur förskolan traditionellt sätt brukar arbeta. Kollegors uppfattningar kan också påverka pedagoger att säga nej till barn istället för ja och på så sätt begränsa deras möjlighet till inflytande. Detta pekar på att pedagogens förhållningssätt både kan skapa förutsättningar för barns inflytande men också begränsningar beroende på om

förhållningssättet är bejakande eller ej. Ribaeus (2014) tar upp ytterligare en aspekt av detta då hennes resultat visar att förskollärare tenderar att säga nej istället för ja till barn med anledning av att de är oroliga att barnen ska skada sig. Denna oro kan på så sätt också bli en begränsning i relation till barns inflytande.

Emilsons (2007) studie, som belyst lärarens utövande av makt och kontroll, kan till vis del också kopplas samman med lärarens förhållningssätt. Exempelvis tas samlingen upp som en situation där barns möjlighet till inflytande begränsas eftersom denna aktivitet främst styrs av läraren. Situationer med stark klassifikation och inramning begränsar på så sätt barns möjlighet till inflytande genom att sådana situationer erbjuder barn små möjligheter att ta egna initiativ. Att barn erbjuds få valmöjligheter kopplar Emilson fortsättningsvis också ihop med en form av kontroll och makt från lärarnas sida då barnen styrs i högre utsträckning än om barnen gjort val som inte grundats i förutbestämda alternativ.

Ribaeus (2014) studie belyser vidare hur förskollärare menar att organisatoriska

omständigheter kan bli ett hinder i demokratiarbetet. Strukturella hinder såsom lokalens utformning, barnens ålder och stora barngrupper är då begränsningar som nämns. I Westlunds (2011) studie tas också omständigheter som stora barngrupper, liten

(12)

personalstyrka eller tidspress upp som aspekter som kan begränsa barns inflytande.

Fortsättningsvis förklaras att de stora barngrupperna i detta fall kan leda till att pedagogerna upplever att de inte hinner med att delta i, eller skapa möjligheter till, barns egna initierade aktiviteter. I stora grupper upplevs det också svårt att ge det enskilda barnet inflytande då det är fler barn att ta hänsyn till. När det är färre barn på förskolan är det lättare för förskollärare att ge barn möjligheter till delaktighet och inflytande. På så sätt påverkas möjligheten för barn att få inflytande av hur mycket personal det finns och hur många barn som är närvarande under dagen. Ytterligare en studie som Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson (2014) har presenterat

problematiserar de stora barngruppernas påverkan på barns möjligheter till inflytande. I studien har 12 förskolor deltagit och intervjuer har genomförts med 24 förskollärare för att belysa hur förskollärare förklarar att de organiserar sin verksamhet med stora

barngrupper och varför de organiserar på ett visst sätt. I resultatet framkommer bland annat att i stora barngrupper får det enskilda barnet mindre uppmärksamhet av läraren.

Detta visar sig bland annat genom att möjligheterna för läraren att kommunicera och delta i nära interaktioner med enskilda barn begränsas. På så sätt begränsas också barnets inflytande genom att läraren inte får samma inblick i barnets intressen. I relation till bland annat Tholin & Jansens (2012) studie som påtalar betydelsen av lärarens förmåga att på ett avvägt sätt ställa frågor, visa barnet att han/hon lyssnar samt ger barnet tid att tänka blir begränsningen med stora barngrupper tydlig.

En annan aspekt som tas upp som ett hinder för barns inflytande är att barnen på olika sätt begränsar varandras möjligheter till inflytande vid exempelvis leksituationer. Det kan ske genom att det är ett barn som styr leken och sätter upp lekregler medan övriga barn inte ges möjlighet att påverka hur leken utformas (Ribaeus, 2014). I Westlunds (2011) studie tas föräldrar och barns olika åsikter upp som en möjlig begränsning i relation till barns inflytande. Förskollärare upplevde i denna studie att det är svårt att avgöra om föräldrar eller barn ska få inflytande i en situation som de är oense i.

Barns olikheter kan avslutningsvis ses som såväl hinder som möjligheter i det

demokratiska arbetet i förskolan. Barn är olika och har därmed olika förutsättningar att utöva inflytande. Några barn behöver mer stöd för att ta initiativ till inflytande över sin vardag i förskolan medan andra barn är mer framåt. En svårighet blir hur alla barn med olika förutsättningar ska ges likvärdiga möjligheter att vara delaktiga och få inflytande så det inte enbart är några få barns röster som hörs (Westlund, 2011).

4.3 Sammanställning av tidigare forskning

4.3.1 Sammanställning utifrån tidigare forskning- hur barns inflytande kan möjliggöras

Westlund (2011) presenterar sex olika arbetsformer som förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande i förskolan. Dessa är: att hitta tillfällen att samtala med barn, att stödja barn i deras samspel sinsemellan, skapa förutsättningar för barn att agera självständigt, skapa förutsättningar för barnen till val och egna beslut, ha barnens

intressen som utgångspunkt i planering samt erbjuda barn möjligheter till

ansvarstagande. Flera studier tar upp lärarens förhållningssätt som ett sätt att skapa förutsättningar för barns inflytande (Ribaeus 2014, Arnér 2006, Emilson 2007 & Bae 2009). En viktig aspekt är att läraren är öppen för att reflektera kring sitt förhållningssätt och beredd att ifrågasätta och förändra förgivettagna regler och rutiner exempelvis (Ribaues, 2014 & Arnér, 2006). Arnér (2006) betonar att läraren ska inta ett bejakande förhållningssätt och tillmötesgå barns initiativ i möjligaste mån. I relation till lärarens

(13)

förhållningssätt lyfts också lärarens förmåga till lekfull inställning, förmåga till

emotionell närvaro samt förmåga att inta barnets perspektiv fram som viktiga aspekter (Emilson, 2007 & Bae, 2009).

Forskning lyfter också fram lärarens sätt att kommunicera med barn som en faktor som kan skapa förutsättningar för barns inflytande i förskolan (Emilson, 2008 & Tholin &

Jansen, 2012). I relation till kommunikation lyfts aspekter som på vilket sätt läraren ställer frågor, visar att de lyssnar, ger barnen tid för reflektion samt visar att det är okej att ha olika åsikter (Tholin & Jansen, 2012).

4.3.2 Sammanställning utifrån tidigare forskning- begränsningar i relation till barns inflytande

Forskning tar upp hur rutiner, regler och traditioner kan bli en begränsning i relation till barns inflytande. Exempel på detta är när förskollärare nekar barns initiativ med

hänvisning till de regler som förskolan traditionellt har. Andra exempel kan vara att rutinsituationer, som måltider, begränsar barnets egna initiativ eftersom barnens dag styrs av dessa rutiner. Att förskollärare inte reflekterar och diskuterar dessa aspekter med varandra kan på så sätt också bli en begränsning (Westlund 2011, Ribaeus 2014 &

Arnér 2006). Emilson (2007) belyser hur lärarens sätt att utöva makt och kontroll kan bli en begränsning genom att olika aktiviteter som utövas på förskolan ger barnen varierad möjlighet till inflytande. Exempelvis är samlingen en situation som läraren oftast har större kontroll över än den fria leken.

Flertalet studier tar upp hur organisatoriska omständigheter kan bli en begränsning i relation till barns inflytande. Exempel på detta kan vara hur lokalen är utformad och om material finns lättillgängligt för barnen. Andra aspekter som tas upp är barnets ålder, personalstyrka och storleken på barngruppen. Dessa aspekter påverkar bland annat vilka möjligheter förskolläraren har till nära samspel med barnen samt i vilken utsträckning lärarna kan tillmötesgå barnens initiativ (Ribaeus, 2014 & Westlund, 2011). Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson (2014) beskriver hur stora barngrupper leder till att det enskilda barnet får mindre uppmärksamhet. Lärarens möjlighet att kommunicera och delta i nära interaktioner med barnen begränsas och på så sätt blir barnens intressen inte lika tydliga för lärarna att identifiera. På så sätt begränsas barnets inflytande i förskolans verksamhet.

Andra begränsningar som presenteras är hur barn kan begränsa varandras möjligheter till inflytande exempelvis genom att barn har olika mycket inflytande i leksituationer (Ribaeus, 2014). En annan aspekt är att föräldrar och barns skilda åsikter kan begränsa barns inflytande genom att förskolläraren ställer sig på förälderns sida gentemot barnet (Westlund, 2011). Att barn i förskolan har varierade intressen och olika personligheter kan begränsa barns inflytande på så sätt att deras intressen kan kollidera med varandra.

Läraren måste också hitta olika arbetsformer som skapar förutsättningar för alla barn, vilket kan ses som en svårighet.

4.3.3 Analytiska verktyg baserade på tidigare forskning

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Utifrån den forskning vi har presenterat har vi valt ut begrepp som vi menar sammanfattar vad som framkommit och dessa begrepp kommer vi använda i vår analys. De begrepp vi identifierat som relevanta att använda i vår analys i relation till hur barns inflytande möjliggörs är samspel, närma sig barnets perspektiv, skapa en nära relation, möta barnet på ett lekfullt sätt, lyssna, ställa frågor, barnets intressen/önskemål, ge utrymme för olika uppfattningar, miljöns betydelse,

(14)

barns självständighet, reflektion, dokumentation, val och beslut samt barns ansvar. I relation till begränsningar av barns inflytande har vi identifierat följande begrepp: regler och rutiner, barnens ålder, stora barngruppen, miljöns utformning, lite personal,

tidsbrist, lärarens makt och kontroll, olika uppfattningar i arbetslaget, oro för att barn skadar sig, barn begränsar varandra samt föräldrar och barns olika åsikter. I vår analys kommer vi alltså att fokusera på dessa begrepp utifrån det resultat vi presenterar.

(15)

5. Teoretiskt verktyg

Vi har valt att använda oss av det analytiska verktyg vi presenterade under punkt 4.3.3 samt det sociokulturella perspektivet som teoretiskt verktyg. I vår analys och diskussion kommer det sociokulturella perspektivet att användas för att analysera lärarnas

uppfattningar i de fall vi kunnat göra kopplingar till perspektivet. Vi har också valt att synliggöra de uppfattningar som lärarna lyfter fram som vi inte kunnat tolka utifrån ett sociokulturellt perspektiv i vårt resultat och använder då endast våra analytiska verktyg som baserats på tidigare forskning.

5.1 Sociokulturella perspektivet

Vi tar vår utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet eftersom vi ser att möjligheter och begränsningar som presenterats i tidigare forskning i många fall kan kopplas samman med detta perspektiv. Det är framförallt på grund av sättet som det sociala samspelet och kommunikationen lyfts fram som betydelsefullt som vi gör denna koppling. Hwang & Nilsson (2011) förklarar att enligt perspektivet ses det sociala samspelet mellan barnet och dess omgivning som en viktig faktor för människans lärande och utveckling överlag. Den individuella människan utvecklas som ett resultat av de sammanhang hon ingår i, både sociala och kulturella. Stort fokus ligger också på människans språk och tänkande. En av anledningarna till att språket lyfts fram som betydelsefullt är att språket möjliggör ett socialt samspel mellan människor i form av samtal men också genom att språket utvecklar människans tänkande. En viktig aspekt av språket som lyfts fram i perspektivet är också att barnet får möta frågor av sin lärare för att därigenom utveckla sitt tänkande. (Hwang & Nilsson, 2011).

Barnets intresse är också något som har en betydande roll i relation till barnets lärande och utveckling. När barnets intresse får vara utgångspunkt blir barnet mer aktivt och förutsättningarna för lärande ökar (Vygotskij, 1999). Tankarna om att barnets intresse bör vara utgångspunkt finner vi också relevanta i relation till barns inflytande.

5.1.1 Analytiska verktyg baserade på det sociokulturella perspektivet

I vår studie är syftet att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. I den tidigare forskning vi tagit del av har begrepp som samspel, kommunikation och barnets intresse lyfts fram som viktiga i relation till arbetet med barns inflytande. Dessa begrepp är även framträdande inom det

sociokulturella perspektivet och därför finner vi det relevant att analysera vårt resultat genom att identifiera begrepp som utgår från perspektivet och som samtidigt kan tolkas som relevanta för vår studie.

I vår analys kommer vi använda följande begrepp: socialt samspel, samspel med omgivning, språk och kommunikation samt barnets intresse. Vi har även valt att presentera uppfattningar som lärarna lyfter fram som vi inte kunnat tolka utifrån det sociokulturella perspektivet. I analysen av dessa uppfattningar kommer vi främst att utgå ifrån våra analytiska verktyg som presenterats under punkt 4.3.3.

(16)

6. Metod

Under denna rubrik kommer vi presentera de metodval vi gjort för att kunna svara upp mot studiens syfte och få våra forskningsfrågor besvarade. Vi kommer också att argumentera för de metodval vi gjort. Vår studie utgår från en fenomenografisk ansats eftersom det är förskollärares uppfattningar kring det demokratiska arbetet i förskolan vi vill ta del av. Fenomenografin vill ta reda på hur människor upplever, uppfattar och förstår sin omvärld. Ofta har fenomenografiska studier som syfte att ta reda på hur olika människor uppfattar ett fenomen (Kihlström, 2007b). I vårt fall är det alltså

förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet ”barns inflytande i förskolan” som är studiens fokus. Det är av vikt att uppmärksamma att fenomenografin fokuserar på hur något uppfattas av någon och på så sätt är det inga sanningar som kommer presenteras.

6.1 Urval

Björkdahl & Ordell (2008) förklarar att urval ska ske på ett medvetet sätt och därför presenterar vi här vilket urval vi valt att göra. Vi har valt att intervjua sex utbildade förskollärare som samtliga arbetar i samma kommun och med barn i åldrarna 1-5 år. De lärare vi valt att intervjua har vi haft kontakt med sedan våra tidigare VFU-perioder.

Detta är ett subjektivt urval vilket innebär att urvalet gjorts genom att de tillfrågade valts ut eftersom forskaren anser det troligt att de har kunskaper som kan bidra till studien (Denscombe, 2009). Vi har alltså gjort bedömningen att de tillfrågade förskollärarna har kvaliteter som möjliggör att vi kan uppnå vår studies syfte. Urvalet är också ett

bekvämlighetsurval vilket innebär att med utgångspunkt i tidsmässiga begränsningar har ett lättillgängligt alternativ valts (Denscombe, 2009). Namnen är fingerade och i

resultatet benämns förskollärarna som Förskollärare 1, Förskollärare 2 osv.

6.2 Genomförande

Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna svara upp mot studiens syfte. ”En kvalitativ intervju liknar till formen ett vanligt samtal, men skiljer sig från det vardagliga samtalet genom att det har ett bestämt fokus” (Kihlström, 2007a:48). Då våra frågeställningar riktade sig mot förskollärares uppfattningar och erfarenheter har vi valt att använda oss av personliga intervjuer eftersom Denscombe (2009) menar att det är en lämplig metod när så är fallet. Personlig intervju har också flera fördelar bland annat att en intervjusituation är lätt att arrangera samt att det underlättar vid transkriberingen att det bara är en respondent vid intervjutillfället. Kihlström (2007a) påtalar också vikten av att det är just respondentens uppfattningar som är av intresse vid kvalitativa

intervjuer och att det därigenom är av största vikt att vi som utför intervjun inte låter oss påverkas av vår egen förförståelse. Då vi efterfrågade förskollärares erfarenheter var det också av vikt att vi anpassade följdfrågor till de tankar som våra respondenter delade med sig av och inte hade förutbestämda uppföljningsfrågor. Denscombe (2009) tar upp begreppet semistrukturerad intervju. Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren bestämda teman som ska beröras men är samtidigt öppen för att respondentens svar kan leda in på nya banor (2009). Vid våra intervjuer planerade vi på så sätt att låta

respondentens tankar styra i vilken ordning vi berörde våra ämnen och vi ville också uppmuntra vår respondent att utveckla sina tankar kring de ämnesinnehåll som lyftes fram. Vi valde också att lämna ut våra intervjufrågor till våra respondenter i förväg för att få mer utvecklade svar. En risk med detta val skulle kunna vara att respondenterna får än mer tid att fundera över hur barns inflytande skulle kunna möjliggöras snarare än hur det verkligen är. Vi har dock gjort bedömningen att fördelarna överväger nackdelar då vi önskade utvecklade svar kring deras uppfattningar. Vi valde att intervjua 3

(17)

förskollärare var och vi var inte närvarande vid varandras intervjuer med tanke på det underläge som respondenten hade kunnat uppleva.

Innan vi skrev ner våra intervjufrågor satte vi oss in i tidigare forskning och på så sätt fick vi en förförståelse för barns inflytande i förskolan. Kihlström (2007a) menar att det är betydelsefullt att fundera över sin egen förförståelse för ett fenomenen inför en intervju för att sedan försöka bortse från densamma vid intervjusituationen. Vi hade också en förförståelse i form av erfarenheter från exempelvis VFU-perioder som vi fick anstränga oss att bortse ifrån. Författaren (2007a) poängterar också vikten av att de frågeställningar vi utgår från vid intervjun stämmer överens med studiens syfte. De frågor vi utgått från vid våra intervjutillfällen har på så sätt haft våra forskningsfrågor som utgångspunkt.

Vi har också valt att spela in våra intervjuer då det gav oss en möjlighet att lyssna på materialet om och om igen vilket var en fördel vid behandlingen av datan.

Avslutningsvis har vi valt att transkribera våra intervjuer vilket innebär att vi sammanställt intervjuerna skriftligt. Denscombe (2009) påtalar betydelsen av att transkribera sina intervjuer då forskaren på så sätt kommer nära sin data, vilket är eftersträvansvärt.

6.2.1 Forskningsetiska övervägande

De etiska aspekter vi tagit hänsyn till i vår studie är bland annat Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer. Dessa principer innebär att forskare måste ta hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De förskollärare som valt att delta i vår studie har fått ta del av en informationslapp där vi förklarar vad de olika principerna går ut på. Informationskravet innebär att forskaren informerar undersökningsdeltagaren om vilken roll han/hon spelar i undersökningen samt vilket syfte undersökningen har. I informationskravet ingår också att upplysa om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. I vår studie har vi alltså informerat våra respondenter om vår studies syfte samt deras roll i studien.

Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagaren ger sitt samtycke till att medverka. När vi kontaktade våra respondenter förtydligade vi att deltagandet var frivilligt samt att de har rätt att avbryta sin medverkan om de önskar.

Konfidentialitetskravet har nära koppling till anonymitet och innebär i vår studie att vi kommer använda fiktiva namn på våra undersökningsdeltagare samt att ingen

information som kan kopplas till en enskild förskola kommer att skrivas fram. Efter att vårt arbete har publicerats kommer vår insamlade empiri att raderas och undertiden förvaras materialet så att utomstående inte har tillgång det. Nyttjandekravet innebär avslutningsvis att datan som samlas in endast får användas till den forskning som vi informerat den deltagande om, vilket alltså är vårt självständiga arbete. Forskningsetik är också något som Hermerén (2011) belyser och tar då också upp etik kring forskning överlag. I vår studie har vi alltså tillämpat de forskningsetiska principerna genom att vi informerat våra respondenter om principerna och vad de innebär.

6.2.2 Metoder för att bearbeta och analysera

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ dataanalys vid vår bearbetning av data. Det innebär att vi utgått från den insamlade datan och läst in oss noggrant på densamma.

Vidare har vi eftersträvat att inte låta fördomar eller förförståelse påverka vår analys vilket också lett till att vi varit öppna för att göra olika typer av jämförelser av den data vi samlat in. När vi blivit förtrogna med datan har vi alltså valt att kategorisera den vilket innebär att datan sammanställts i olika teman. Genom att hitta teman som

(18)

framkommer i flera intervjuer stärks tillförlitligheten i resultatet (Denscombe, 2009).

För att analysera resultatet har vi använt våra analytiska verktyg som presenterats tidigare i studien. De begrepp vi presenterat under punkt 4.3.3 (Analytiska verktyg baserade på tidigare forskning) samt under punkt 5.1.1 (Analytiska verktyg baserade på det sociokulturella perspektivet) är då i fokus när vi analyserar vårt resultat.

6.2.3 Hur redovisas resultatet

Resultatet redovisas i form av olika teman där vi sorterat respondenternas uppfattningar utifrån de kategoriseringar vi kunnat göra genom analys av den insamlade datan.

Kihlström (2007b) menar att kategorisering av uppfattningar är ett vanligt sätt att redovisa data vid fenomenografiska studier. De olika kategorierna är sammanställningar av förskollärarnas uppfattningar och kopplas samman med citat från den insamlade datan vilket gör att det finns en tydlig förankring till datamaterialet. På så sätt har citat använts som styrkande belägg för de slutsatser vi kommer fram till i vår studie, vilket Denscombe (2009) också lyft fram som ett sätt att stärka de resultat som presenteras.

6.3 Metodkritik

Då vi valt intervju som metod har vi också satt oss in i kritiska aspekter som kan uppstå i relation till denna metod. Bland annat kan datan som framkommer vid intervjuer snarare baseras på respondents uppfattningar om hur något bör vara än på hur det verkligen är. Denscombe (2009) kallar denna kritiska aspekt för intervjuareffekten. Vi valde också att lämna ut våra intervjufrågor till våra respondenter i förväg för att få utförligare svar. En nackdel med detta val skulle kunna vara att respondenterna får än mer tid att fundera över hur barns inflytande skulle kunna möjliggöras snarare än hur det verkligen är.

Denscombe (2009) tar också upp hur hämningar kan uppstå vid en intervjusituation. En sådan hämning skulle kunna vara att vi valt att spela in vår intervju. Det är också så att intervjusituationen i sig själv kan upplevas hämmande då det är en konstlad situation.

En annan aspekt som tas upp är att transkribering av intervjuer är tidskrävande i jämförelse med exempelvis frågeformulär med standardiserade svar. Även

bearbetningen av datan vid semistrukturerade intervjuer innebär ett mer tidskrävande arbete då vi inte får standardiserade svar. Hade vi valt en annan metod, exempelvis enkät, hade vi tidsmässigt haft möjlighet att göra ett större urval men vår bedömning var att vårt syfte bäst kunde uppnås genom de metodval vi gjort.

En annan kritisk aspekt är att vi själva har koppling till de verksamheter som våra respondenter utgår från i sina svar. Det leder till att vi skulle kunna tolka in aspekter i svaren som inte blivit sagda rakt ut. För att undvika detta har vi helt och hållet fokuserat på de svar som framkommit vid intervjutillfällena och endast utgått från det faktiskt sagda i vår presentation av resultatet.

Denscombe (2009) förklarar att när det är respondentens uppfattningar som efterfrågats vid en intervju är det svårt att säkerställa trovärdigheten i svaren. Det finns dock vissa kontroller som kan stärka tillförlitligheten i den data som samlas in. Ett sätt är då att hitta gemensamma teman som återkommer i flera intervjuer. I vårt resultat har vi därför valt att kategorisera vår insamlade data utifrån uppfattningar som delas utav flera av våra respondenter. Allwood & Erikson (2010) förklarar att genom att kontrollera om ens egen insamlade data bekräftas via andra informationskällor kan validiteten också

stärkas. Det innebär att om andra studier kommit fram till liknande resultat stärks

(19)

giltigheten och därför har vi jämfört vårt resultat med den tidigare forskning som vi tagit del av.

(20)

7. Resultat & Analys

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Forskningsintresset fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som

begränsar barns möjligheter till inflytande. Resultatet som här presenteras är

sammanställt utifrån de svar vi fått från våra respondenter vid intervjutillfällena. Vi har valt att presentera vårt resultat i form av olika kategorier som vi funnit i respondenternas svar. Med hänsyn till de forskningsetiska principerna har vi valt att benämna

respondenterna ”Förskollärare 1”, ”Förskollärare 2” osv då vi citerar dem i resultatredovisningen.

7.1 Uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan

Under denna rubrik kommer följande kategorier att presenteras: Förskollärarens förhållningssätt, Förskollärarens sätt att kommunicera, Organisatoriska aspekter, Dokumentation som kan möjliggöra barns inflytande, Erbjuda möjlighet till val och beslut samt Barns ansvar.

7.1.1 Förskollärarens förhållningssätt

Alla respondenter är överens om att förskollärarens förhållningssätt är betydelsefullt i relation till möjliggörandet av barns inflytande. Däremot kan vi se en variation i vilka aspekter förskollärarna lyfter fram i relation till förskollärarens förhållningssätt.

Lyhördhet och respekt gentemot barnet är något som framkommit återkommande i vår empiri. Dessa aspekter lyfts bland annat av Förskollärare 2 som i följande exempel också berör aspekten flexibilitet.

Då är det viktigt att försöka anpassa sig om man ser att de vill fortsätta. Även om vi har tänkt att göra andra saker så kan man ändra planerna och låta dem få fortsätta.

Så tänker jag om inflytande. Att vi är lyhörda. Det är det allra viktigaste. Lyhördhet (Förskollärare 2).

Samtliga respondenter poängterar att förskollärarens bemötande gentemot barnet har stor betydelse för barns inflytande. Men även här kan vi se variation i respondenternas svar då exempelvis Förskollärare 1 betonar vikten av att kunna anpassa sitt bemötande till varje enskilt barn för att på så sätt kunna ge barnet bäst förutsättningar till

inflytande. Ett annat sätt att se på bemötande gentemot barnet är att bemöta barnets åsikter och frågor med intresse vilket är något som Förskollärare 6 uppfattar som möjliggörande för barns inflytande. Andra aspekter som flera respondenter berör är att inta ett lekfullt förhållningssätt gentemot barnet och anstränga sig att komma nära barnets perspektiv/skapa en nära relation till barnet. I följande exempel tas dessa aspekter upp och även en vilja att tillmötesgå barnets perspektiv framträder i respondentens uttalande.

Att skoja och vara med barnen gör också att barnen vågar öppna sig lite mer och jag kommer lite närmare barnet. Då blir det också lättare för mig att bli

uppmärksam på vad barnen vill ha inflytande över. När jag får en nära relation till barnet så är det lättare att möta barnens önskemål på nåt sätt (Förskollärare 3).

(21)

I relation till förskollärarens förhållningssätt tas också tilltro till barnets förmåga upp som ett sätt att möjliggöra barns inflytande. Flera av förskollärarna tar upp barnet som kompetent och menar på så sätt att barnet ges inflytande i verksamheten när

förskollärarna vågar lita på deras förmågor. Förskollärare 6 säger bland annat ”Och där har vi också det här med inflytande. Om jag ser Kalle som kompetent kan han ju få mycket mer inflytande över sin dag.”

Diskussion och reflektion är också aspekter som lyfts av några förskollärare och som på så sätt visar på en variation i förskollärarnas uppfattning om hur förskollärarens

förhållningssätt kan möjliggöra barns inflytande. Förskollärare 3 tar upp hur genomtänkta regler kan möjliggöra barns inflytande vilket vi kopplar ihop med reflektion då hon menar att det är viktigt att ”tänka till runt sånt”. När det gäller diskussion och reflektion i arbetslaget så tas det upp av förskollärare 2 som ser reflektion som ett sätt att utmana sig själv och våga testa nya saker.

Ja, att diskutera och reflektera i arbetslaget är verkligen en sak som möjliggör barns inflytande. Det är viktigt att sitta och prata om de här sakerna och att vi vågar testa (förskollärare 2).

Förskollärare 4 talar om barns självständighet och att de ska få möjlighet att göra det de klarar av på egen hand och nämner då också diskussion och reflektion som

möjliggörande för barns inflytande. Hon menar att diskussion och reflektion kan användas på så sätt att det kan bli en påminnelse om att barnen ska tillåtas att vara så självständiga som möjligt. Hennes uppfattning är att det är av vikt att förskollärare kritiskt granskar sig själva och på så sätt möjliggör barns inflytande i större

utsträckning.

Analys

Resultatet som presenterats rörande förskollärarens förhållningssätt kan belysas utifrån det sociokulturella perspektivet. Denna tolkning gör vi utifrån att samspelets betydelse genomsyrar lärarnas svar då de betonar samspelets betydelse i relation till barns

inflytande. Just det sociala samspelet är något som lyfts fram som betydelsefullt utifrån det sociokulturella perspektivet (Hwang & Nilsson, 2011). Reflektion och diskussion i arbetslaget kan också belysa vikten av ett socialt samspel med kommunikation i fokus.

Vi tolkar det som att lärarna menar att genom att samspela med andra, i detta fall sina kollegor, kan de själva utvecklas i sitt tänkande.

Förskollärarna har i intervjuerna varit enade om att deras förhållningssätt påverkar barnets möjlighet till inflytande. Vi kan se en variation i vilka aspekter respondenterna lyfter i relation till förskollärarens förhållningssätt och aspekterna återfinns i den forskning vi har tagit del av. Något som betonas, i vår empiri, som möjliggörande för barns inflytande är att förskolläraren har en vilja att närma sig barnets perspektiv, en vilja att skapa en nära relation till barnet samt en vilja att möta barnet på ett lekfullt sätt.

Dessa aspekter stämmer väl överens med studier som Bae (2009) likväl som Emilson (2007) presenterat. I studierna har lärarens förmåga till emotionell närvaro, förmåga till lekfull inställning samt förmåga att inta barnets perspektiv lyfts fram som mycket betydelsefulla i relation till barns inflytande. I vår genomgång av begreppet inflytande (se rubrik 3.1) beskrivs att inflytande kan handla om att barnen får erfara att de blir hörda och sedda samt bemötta med respekt. Dessa aspekter genomsyrar förskollärarnas svar i vårt resultat.

(22)

Förskollärarna lyfter också vikten av att reflektera och diskutera för att kritiskt kunna granska sig själva och våga förändra i sin verksamhet så den anpassas efter de intressen som den aktuella barngruppen har och på så sätt gynna barns inflytande. Detta stämmer överens med hur Ribaeus (2014) & Arnér (2006) beskriver att reflektion kan användas som ett sätt att möjliggöra barns inflytande. I deras studier lyfter de framförallt vikten av just reflektion och menar då förskollärarens förmåga att våga tänka nytt och bli mer tillmötesgående gentemot barnens initiativ och på sätt ge barnen mer inflytande i verksamheten.

7.1.2 Förskollärarens sätt att kommunicera

Förskollärarna beskriver hur deras sätt att kommunicera påverkar vilka möjligheter barnen har till inflytande. I denna kategori är förskollärarna enade kring att aspekter som att lyssna och ställa frågor till barnen kan vara möjliggörande faktorer. Däremot kan vi se en variation på så sätt att några förskollärare tar upp att uppmuntra och utmana barnen samt att föra samtal på barnets nivå som ett sätt att möjliggöra barns inflytande.

Just att lyssna på barnen är något som flera förskollärare återkommer till ofta vid våra intervjuer. I nedanstående exempel lyfts lyssnandet fram men även aspekten att ställa frågor till barnen.

Ja men visst att ställa frågor men framförallt att lyssna på barnens svar. Och att lyssna på barnen överhuvudtaget. Det här med tvåvägskommunikation när det gäller all kommunikation tycker jag att man ska försöka eftersträva. Sen läser jag en kurs nu och då uppmärksammas mycket det här med utforskande frågor men som sagt just att lyssna tycker jag är viktigt (Förskollärare 3).

Att ställa frågor uppfattas, som vi beskrivit tidigare, av alla förskollärare som en aspekt av kommunikation som kan möjliggöra barns inflytande. Här följer två exempel på hur förskollärarna uttrycker sig kring detta.

Så genom att fråga kommer man närmre barnets perspektiv och det tycker jag är jätteviktigt när det gäller barns inflytande (Förskollärare 2).

Att man pratar med barnen om hur man ska gå tillväga. Fråga vad dom tycker och de får va med och tycka. Fråga efter deras uppfattningar och vad de vill göra (Förskollärare 1).

Samtal med barn överlag är alltså också en aspekt som framkommer i vår insamlade data som ett sätt att möjliggöra barns inflytande. Denna aspekt är inte lika framträdande i empirin och här kan vi alltså se en variation i förskollärarnas uppfattningar kring hur kommunikation kan möjliggöra barns inflytande. Förskollärare 4 ser samtal med barn överlag som möjliggörande på så sätt att det kan ge förskolläraren en chans att få upp ögonen för barnets intresse.

Bland annat för att få veta deras intressen och vad dom tycker om att göra. Pratar man med dom så kanske dom också berättar att dom gjort något hemma som dom tycker om. Och så kan man följa upp det här (Förskollärare 4).

I vår insamlade data berättar några av förskollärarna också att genom att uppmuntra och utmana barnen muntligt kan inflytande möjliggöras. Förskollärare 5 menar exempelvis att det är av vikt att kommunicera positiva förväntningar på barnet som ett sätt att möjliggöra inflytande. Det är endast en utav förskollärarna som tar upp att hennes sätt

(23)

att hjälpa barn i konflikthantering kan ses som ett sätt att kommunicera för att möjliggöra barns inflytande vilket kan ses som en variation i förskollärarnas uppfattningar.

Jag tänker på att det här med att hjälpa barnen i konflikthantering kan ha att göra med barns inflytande och kommunikation. Man kan ge barnet inflytande på så vis att man, ja det är så svårt att förklara, men att de får inflytande i lösningen av konflikten. Att man löser det ihop och pratar med båda barnen så kanske man kan komma fram till en lösning som man kan gå vidare med (Förskollärare 1).

Analys

Enligt det sociokulturella perspektivet ses språket som en möjliggörande faktor för människan att ingå i sociala samspel. Språket ses också som ett redskap för kognitiv utveckling överlag vilket gör att språket lyfts fram som en viktig aspekt inom perspektivet. En aspekt av kommunikation som lyfts fram i det sociokulturella

perspektivet är att ställa frågor till barnen (Hwang & Nilsson, 2011). Här kan vi se att vårt resultat kan tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet eftersom förskollärarna lyfter kommunikation överlag men också belyser hur frågor kan möjliggöra barns inflytande. I vår empiri framhåller förskollärarna att kommunikation kan vara ett sätt att ta reda på barnens intressen för att ha det som utgångspunkt i verksamhetens fortsatta arbete. Just barns intresse är något som framhålls återkommande i relation till arbetet med barns inflytande av förskollärarna. I våra analytiska verktyg som baseras på det sociokulturella perspektivet är intresse också något som lyfts fram som betydelsefullt (Vygotskij, 1999).

I vår empiri framhålls framförallt förmågan att lyssna och på ett avvägt sätt ställa frågor som aspekter som kan möjliggöra barns inflytande. Dessa två aspekter presenteras också i Tholin & Jansens (2012) studie så här kan vi se en tydlig likhet. Övriga aspekter som tas upp i studien är att ge barnen tid att tänka efter samt ge utrymme för olika uppfattningar och åsikter. I vårt resultat framkommer inga uppfattningar som berör aspekten att ge barnen tid att tänka. I viss mån kan vi däremot se att förskollärarna i vår studie har en vilja att ge utrymme för olika åsikter och uppfattningar på det sättet att de har en vilja att ta reda på barns uppfattningar och en vilja att tillmötesgå barnens intressen vilket också lyfts fram i forskning. Vår tolkning är dock att i forskning presenteras denna aspekt som en möjlighet för barnen att förstå att människor kan ha olika åsikter och uppfattningar och att det är okej. I vår empiri kan vi inte göra

kopplingar till denna tolkning då ingen av förskollärarna lyfter fram att uppmärksamma barn på olika uppfattningar och åsikter kan vara ett sätt att arbeta med barns inflytande genom kommunikation. I den tidigare forskning vi har tagit del av har vi också sett att förskollärarens sätt att kommunicera demokratiska värden kan möjliggöra barns inflytande (Emilson, 2008) vilket kan kopplas samman med de uppfattningar som Förskollärare 1 delger oss kring konflikthantering. I Westlunds (2011) studie kopplas dock lärarens förmåga att stötta barn i deras konflikthantering samman med att främja samspel mellan barn och inte som ett sätt att kommunicera för att möjliggöra barns inflytande.

7.1.3 Organisatoriska aspekter

När det gäller organisatoriska aspekter som kan möjliggöra barns inflytande så belyser även samtliga förskollärare hur sådana aspekter kan möjliggöra barns inflytande. De mest framträdande uppfattningarna handlar om miljöns utformning som tas upp av

(24)

samtliga förskollärare. När det gäller uppfattningar kring miljön så är det framförallt hur material placeras som lyfts fram men att låta miljön vara föränderlig utifrån barnens intresse är också en uppfattning som framkommer vid våra intervjuer.

Miljön är ju viktig också för att… Tillexempel om barnen vill göra någonting att barnen kan hämta material själva. Det är ju också inflytande. Och just miljön tror jag har stor betydelse för barns möjlighet till inflytande. Det ger ju barnen möjlighet till val hela tiden under dagen att man kan välja vad man vill och själv hämta och göra det. (Förskollärare 1).

Och återigen det här med miljöerna. Att dom är föränderliga och att man låter den aktuella barngruppen påverka. Att dom här barnen behöver det här och då har vi anpassat miljön för att få in det. Det handlar om det här med självständighet och inflytande över vad det är man vill göra (Förskollärare 6).

Sen är det viktigt att ha materialet tillgängligt, att det finns där. Så inflytandet är ju beroende på organisationen och hur lokalerna är utformade (Förskollärare 5).

En annan framträdande uppfattning är att genom att dela upp barnen i mindre grupper möjliggörs barns inflytande, vilket fem av de intervjuade förskollärarna tar upp.

Uppfattningar som rör mindre barngrupper handlar framförallt om att kunna dela upp barnen under dagen för att på så sätt möjliggöra barns inflytande vilket presenteras i följande två exempel.

När det gäller barngruppen så är det ju lättare i mindre grupper för barnet att göra sig hörd. Och ja, att göra saker överhuvudtaget. Man kan fråga och prata mer med barnen och de vågar också mer i en mindre grupp och får då mer inflytande (Förskollärare 1).

Sen tänkte jag på det här med. Att när det är mindre barn inne så är det lättare att ha mer material framme. Så hur vi organiserar dagen. Om vi delar gruppen så kan barnen få mer inflytande (Förskollärare 3).

Mer personal är en organisatorisk aspekt som fyra av de sex förskollärarna tar upp som en möjliggörarande faktor i relation till barns inflytande. Förskollärare 3 menar att barnens önskemål hade kunnat tillmötesgås i större utsträckning med mer personal tillgänglig under dagen. Ett exempel på detta menar hon är att hon ofta får avbryta eller säga att hon inte har möjlighet att spela spel tillsammans med barnen. Förskollärare 4 tar också upp hur barns önskemål kan tillmötesgås i större utsträckning med mer personal tillgänglig och tar då upp barns möjligheter till val som en möjliggörande aspekt.

Hur mycket personal det är påverkar till viss del. Det påverkar eftersom barnen kan lite mer välja om de till exempel vill vara inne eller ute. Beroende på vad de själva vill. Är man kort om folk så har ju barnen kanske svårare- man har svårare att låta dom välja. Alla måste göra samma sak samtidigt för att det ska fungera

(Förskollärare 4).

Analys

Inom det sociokulturella perspektivet framhålls att barnet utvecklas som ett resultat av de sammanhang han/hon ingår i (Hwang & Nilsson, 2011) vilket vi kopplar samman med lärarnas uppfattningar kring miljöns betydelse. Till skillnad från tidigare

(25)

presenterade kategorier har vi däremot under denna rubrik inte tolkat det som att lärarnas svar i lika stor utsträckning kan tolkas ha en sociokulturell prägel. Det som istället framträder i vår empiri som rör de organisatoriska aspekterna är hur miljön kan skapa förutsättningar för barns inflytande genom att möjliggöra barns självständighet.

Westlund (2011) presenterar olika arbetsformer som möjliggör barns inflytande och betonar då vikten av att barn kan agera självständigt. Ett sätt att arbeta med barns självständighet är då att ha material tillgängligt och på så sätt skapa handlingsutrymmen för barn, alltså att möjliggöra för barnen att på egen hand göra val och genomföra dem.

De uppfattningar som lärarna i vår empiri lyfter fram rörande miljön stämmer alltså väl överens med hur miljön lyfts fram som en möjliggörande aspekt i tidigare forskning.

Förskollärare 6 lyfter vikten av att barnens intressen ligger till grund för hur miljön utformas och barnets intresse är något som återkommer som betydelsefullt inom det sociokulturella perspektivet. Även i tidigare forskning tas barnets intresse upp som en möjliggörande faktor för barns inflytande överlag (Westlund, 2011).

De aspekter som framträder i vår empiri som berör mindre barngrupper och mer personal kan kopplas samman med hur Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson (2014) presenterar att stora barngrupper kan bli en begränsning. Viktiga möjliggörande aspekter som kommunikation mellan barn/lärare eller möjligheten för läraren att delta i nära interaktioner med barn begränsas i större grupper. I vår empiri beskriver

framförallt Förskollärare 1 hur kommunikationen med barnen är något som främjas i mindre grupper. När det gäller aspekten med mer personal är det framförallt

möjligheten för förskollärarna att tillmötesgå barnens önskemål och barnens möjligheter att göra val som kopplas samman med denna uppfattning. I tidigare forskning betonar bland annat Arnér (2006) vikten av att förskollärare har en vilja att tillmötesgå barnens önskemål vilket kan kopplas samman med de uppfattningar som framträder i vår empiri.

I de uppfattning som berör mindre barngrupper och mer personal tolkar vi det som att förskollärarna bland annat menar att det sociala samspelet mellan lärare och barn gynnas av mindre barngrupper och mer personal. Här kan vi återigen göra kopplingar till det sociokulturella perspektivet och det sociala samspelets avgörande betydelse för barnets utveckling överlag (Hwang & Nilsson, 2011).

7.1.4 Dokumentation som kan möjliggöra barns inflytande

När det gäller dokumentation lyfter förskollärarna fram olika sätt och aspekter av att dokumentera som de uppfattar möjliggör barns inflytande. Följande aspekter har vi sett i vår insamlade data: att reflektera tillsammans med barnen, att utgå från barnens

intressen vid dokumentation, att ha dokumentationerna tillgängliga för barnen samt att använda dokumentationen i kommande planering. Det som är gemensamt för alla intervjusvar är att dokumentationerna kopplas samman med barnen och barnens önskemål och intressen på ett eller annat sätt även om olika sätt att dokumentera används. Här följer några exempel på uppfattningar kring dokumentation och barns inflytande.

Ipaden kan vara ett sätt. Då kan barnen titta på det som intresserar dem också. Och få inflytande på det sättet. Sen att ha mycket på väggarna så barnen lätt kan se. Och gärna laminera så det håller och barnen verkligen kan hämta och titta på

dokumentationerna själva. Ge dem möjlighet att klara sig själva och göra själv. Sen att barnen får bestämma. Vill jag vara med på den här bilden? Vill jag sätta upp den här teckningen? Återigen lyssna på barnen. (Förskollärare 3).

References

Related documents

Exempelvis kan vi tycka att här är det ett bra tillfälle att föra en dialog med barnen om vad som skall göras innan utgång till gården, detta för att ge barnen möjlighet

Resultatet som jag har fått fram i min studie visar att förskollärarna dagligen arbetar med barnens inflytande och delaktighet i förskolan, men när jag gjorde min undersökning

Anna säger dock att det finns ju vissa barn som aldrig vill något och då är det viktigt att som pedagog se detta och försöka uppmuntra barnet ännu mer till att göra det de

I undersökningen har nedanstående stycke betydelse för barns inflytande, eftersom förskolorna där undersökningen ägt rum följer läroplanen och kommunala

En gissning att just den 1780 stämplade kaffe­ kannan skulle kunna vara hans mästerstycke ligger frestande nära, detta även om han som Upmark anger skulle ha blivit mästare 1779..

I vår undersökning använde vi oss av fokusgruppssamtal som kvalitativ metod. Med detta redskap ansåg vi att vi skulle få ta del av förskollärarnas tankar om arbetet

Vad jag menar - och faktiskt också skriver är emellertid att den tekniska utvecklingen gjort bankarbetet mer kvalifice­ rat "genom att befria bankmännen från

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen