Examensarbete
Skogen i förskolan i Örebro kommun
- The Forest in Preschool in Örebro Municipality
Författare: Hilda Gustavsson
Handledare: Ewa Williamsson & Tinh Sjökvist Examinator: Erika Olofsson
Handledare, företag: Daniel Thorell, Skogsstyrelsen Datum: 2021-05-24
Kurskod: 2TS10E, 15 hp Ämne: Skogs- och träteknik Nivå: Kandidatexamen
Institutionen för skog och träteknik
II
III
Sammanfattning
I studien har det undersökts hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus och hur hälsan påverkas av natur- och
skogsvistelse. I denna studie har även på vilket sätt samt hur ofta skogen används som verktyg i undervisningen undersökts och hur den pedagogiska verksamheten utomhus kan skilja sig mellan förskolor i stadsmiljö och förskolor på
landsbygden. Förhoppningsvis bidrar resultatet till en ökad kunskap om att bedriva skogsundervisning i skolan samt en ökad motivation till att vistas
utomhus. Studien är byggd på litteraturstudier om utomhuspedagogik och vikten av utomhusvistelse samt en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun.
Skogen är en av våra viktigaste naturresurser, inte bara ekologiskt och
ekonomiskt, utan även socialt och för vår hälsa. Att vistas utomhus motverkar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. De flesta förskolor i Örebro kommun har tillgång till en skolskog eller ett skogsområde i närheten av förskolan. Pedagogisk verksamhet utomhus för pedagogerna innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. Det innebär också att träna bland annat motorik, matematik, samarbete, teknik, turtagning och balans samt att upptäcka nya saker genom nyfikenhet och glädje.
De flesta pedagoger/barnskötare upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial. Undervisningsmaterialet lockar när det är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Det är också en fördel om materialet innehåller inspirerande bilder och fyller ett syfte pedagogiskt.
Utomhuspedagogiken mellan förskolor i stadsmiljö och förskolor på
landsbygden skiljer sig inte nämnvärt åt utan det handlar mer om hur engagerad förskolan är. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till närhet till skogen där.
IV
Summary
The study examined how preschools in Örebro municipality conduct their educational activities outdoors and how health is affected by nature and forest stays. The way and how often the forest is used as a tool in teaching has also been investigated and how the pedagogical activities outdoors can differ between preschools in urban environments and preschools in rural areas. Hopefully, the result contributes to an increased knowledge of conducting forest education in school and an increased motivation to stay outdoors. The study is based on literature studies on outdoor pedagogy and the importance of outdoor living as well as a questionnaire sent to 26 preschools in Örebro municipality.
The forest is one of our most important natural resources, not only ecologically and economically, but also socially and for our health. Staying outdoors
counteracts stress, increases physical health and stimulates brain development.
Most preschools in Örebro municipality have access to a forest area nearby.
Educational activities for the educators mean proximity to nature, taking indoor activities out, teaching the children about nature's cycle and the right of public access and that they can learn to care for nature. It also means training in motor skills, mathematics, cooperation, technology, taking turns and balance, as well as discovering new things through curiosity and joy.
Most educators do not experience any difficulties in finding new teaching material. The teaching material attracts when it is easy to perform, clear about purpose and goals, well thought out, developing and does not require too much material. It is also an advantage if the material contains inspiring images and fulfills a purpose pedagogically.
The outdoor pedagogy between preschools in an urban environment and preschools in rural areas does not differ significantly, but it is more about how committed the preschool is. However, the conditions for preschools in an urban environment are worse as there is not the same opportunity for proximity to the forest there.
V
Abstract
Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun.
Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans.
De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt
undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt.
Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur
engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till
skogsareal där.
Nyckelord: Förskola, Skog, Utbildning, Utomhus, Utomhuspedagogik, Klassrum, Örebro, Sverige
Keywords: Preschool, Forest, Education, Outside, Classroom, Örebro, Sweden
VI
Förord
Under sista terminen av utbildningen till skogskandidat ska ett
examensarbete skrivas med fri inriktning inom ämnet skog, omfattande 15 högskolepoäng.
När jag valde ämne ville jag dels att det skulle vara något som jag finner intressant men också något som kan komma till nytta för mig i livet. Jag valde därför att genom en enkätundersökning studera hur den pedagogiska verksamheten utomhus utförs i förskolor inom Örebro kommun och hur hälsan påverkas av utomhusvistelse.
Stort tack till alla pedagoger och barnskötare som tagit sig tid att besvara enkäten och på så vis gjort studien möjlig. Jag vill också tacka Daniel Thorell på Skogsstyrelsen som arbetar med projektet Skogen i Skolan. Till sist vill jag tacka mina handledare på Linnéuniversitetet, Ewa Williamsson och Tinh Sjökvist, samt min examinator Erika Olofsson.
Bocksboda, Örebro 2021-05-24
VII
Innehållsförteckning
Sammanfattning ______________________________________________ III Summary ___________________________________________________ IV Abstract _____________________________________________________ V Förord ______________________________________________________ VI Innehållsförteckning __________________________________________ VII 1. Introduktion ________________________________________________ 8
1.1 Bakgrund __________________________________________________ 8 1.2 Syfte och mål _______________________________________________ 9 1.3 Frågeställningar _____________________________________________ 9 1.4 Avgränsningar ______________________________________________ 9 2. Metod ____________________________________________________ 11 3. Genomförande _____________________________________________ 12
3.1 Tillvägagångssätt ___________________________________________ 12 3.2 Svarsfrekvens ______________________________________________ 12 4. Resultat och analys _________________________________________ 13
4.1 Skogens betydelse för människans hälsa _________________________ 13 4.2 Skolans betydelse ___________________________________________ 15 4.3 Skogen i Skolan ____________________________________________ 17 4.4 Enkätundersökning _________________________________________ 17 5. Diskussion och slutsats ______________________________________ 21
5.1 Diskussion ________________________________________________ 21 5.2 Slutsats ___________________________________________________ 23 6. Referenser ________________________________________________ 25 7. Bilagor ___________________________________________________ 28
Hilda Gustavsson8
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
År 2019 var cirka 522 000 barn inskrivna i förskolan (Skolverket, 2020). De första levnadsåren av ett barns liv innehåller värdefulla erfarenheter som påverkar barnets lärande över en länge tid (Sheridan m.fl., 2009). Det är därför viktigt att barnen får vistas i naturen. Naturen bidrar till en harmonisk utveckling och en livsglädje som inte är kopplad till materiella saker. Brügge m.fl. (1999) menar att barn behöver komma i kontakt med natur och miljö så tidigt som möjligt och sedan regelbundet för att de ska kunna uppleva naturen med alla sina sinnen i lugn och ro. Utomhus i naturen ges möjligheten att uppleva och förstå saker med hela kroppen och där får barn den direkta upplevelsen vilket ger undervisning och konkreta inlärningssituationer. Barns koncentrationsförmåga och utveckling ökar i en naturpräglad utomhusmiljö som är rik på variation.
Även Szczepanski (2007) menar detsamma, att kärnan i utomhuspedagogik är att upplevelser, platser och förstahandserfarenheter utomhus samverkar med boklig bildning där den fysiska aktiviteten stödjer lärandet.
Pedagogik innebär vetenskapen om utbildning ur ett sociologiskt och kulturellt perspektiv, läran om att lära ut. Pedagogik innefattar planerat stöd till lärande i aktiviteter och verksamheter (NE, 2021).
I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att barn ska få vistas både inne och ute samt kunna växla mellan olika aktiviteter. De ska även ges möjlighet att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att utföra fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer. Ibland finns det så kallade skolskogar i närheten av skolor. En skolskog är som ett klassrum i naturen, ett avgränsat område som efter överenskommelse med markägaren disponeras av skolan för lektioner och utevistelse (Skogen i Skolan, 2021). Målet med skolskogar är att bidra till ökad kunskap om hållbart brukande skogar, dess ekosystemtjänster och roll i
samhället samt att bidra till ökad måluppfyllelse av läroplanens mål.
En verksamhet som arbetar med skolskogar och utbildning med skogen som verktyg i undervisningen är Skogen i Skolan, en organisation som sedan 1973 utvecklat pedagogiska verktyg till pedagoger för att arbeta med skogen i
skolmiljö. Detta för att barnen ska få vistas i, samt få en god relation till, naturen.
Organisationen arbetar med målgrupperna barn, ungdomar och lärare. Barn och ungdomar ska få en tydlig bild av skogens nytta i samhället. De erbjuder
kostnadsfritt pedagogiskt material som är kopplat till kurs- och läroplaner.
Skogen i Skolan är en rikstäckande verksamhet och ett nationellt samarbete mellan skolan och Sveriges skogligaste intressenter så som myndigheter, universitet, organisationer och näringsliv (Skogen i Skolan, 2021).
Det finns flera anledningar till att studera ämnet. En anledning är att det inte finns så mycket tidigare studier inom ämnet, en annan för att det är intressant och
Hilda Gustavsson9
värdefullt för personal och föräldrar att få en chans att ta del av vad det är för typ av utomhuspedagogik som bedrivs på förskolorna, i hur stor omfattning det sker samt var undervisningsmaterial hittas. Ytterligare en anledning är att
Skogsstyrelsen vill som drivande i organisationen Skogen i Skolan få
information om var personalen på förskolorna hittar utbildningsmaterial och vad som intresserar dem för att sedan kunna utveckla organisationens egna
utbildningsmaterial.
1.2 Syfte och mål
Syftet var att beskriva hur Örebro kommuns förskolor bedriver sin utomhuspedagogik samt hur ofta de använder skogen som verktyg i undervisningen.
Målet var att ge information om hur skogen och naturen påverkar hälsan samt på vilket sätt och hur ofta förskolor i Örebro kommun bedriver utomhuspedagogik.
Ytterligare ett mål med studien är att undersöka om det finns något skogsområde i närheten av förskolan och om området är lämpligt för verksamheten.
Information om mål som förskolorna har med utomhuspedagogik läggs fram.
Studien ska även ge Skogsstyrelsen information om var respondenterna hittar undervisningsmaterial och vad som gör materialet intressant. De kan då få en uppfattning om i vilken mån Skogen i Skolans undervisningsmaterial används men även hur de kan utforma sitt undervisningsmaterial på bästa sätt. Även skillnader i utomhuspedagogik mellan förskolor på landsbygd och förskolor i stadsmiljö beskrivs i undersökningen. Resultatet bidrar förhoppningsvis till en ökad kunskap och motivation till att bedriva skogsundervisning i skolan. Studien väcker även funderingar om utvecklingspotential av skogsområden i närhet av förskolor i Örebro kommun för organisationen Skogen i Skolan.
1.3 Frågeställningar
• Vilken betydelse har skogen för människans hälsa och för utomhuspedagogiken?
• Vad innebär pedagogisk verksamhet utomhus för förskolor i Örebro kommun?
Hur används skogen i skolmiljön?
• Hur ofta sker utomhuspedagogik och vilka mål finns?
• Skiljer sig utomhuspedagogiken mellan skolor i stadsmiljö och skolor på landsbygden?
• Var hittas undervisningsmaterial till utomhuspedagogik och vad lockas personalen av?
1.4 Avgränsningar
Hilda Gustavsson10
Studien har begränsats till förskolor eftersom grunden för barnen läggs där, i unga åldrar. Den omfattar vissa kommunala förskolor i Örebro kommun och där endast vissa av pedagogerna. Dessa har valts ut genom bra fördelning mellan skolor i olika miljöer samt de skolor som kunde tänka sig att medverka. Studien hade blivit för omfattande om alla förskolor och pedagoger i kommunen hade tagits med. Enkät med lättsvarade frågor görs på grund av stor räckvidd och bra överblick över förskolorna men därav ges inget utrymme för följdfrågor.
Hilda Gustavsson11
2. Metod
Studien är byggd på litteraturstudier om utomhuspedagogik och betydelsen av utomhusvistelse samt en enkätundersökning som skickades till förskolor i Örebro kommun.
Studien har genomförts dels genom kvantitativ metod med litteratursökning samt enkla enkätfrågor som analyseras genom statistik och dels genom kvalitativ metod med enkätfrågor som varit mer djupgående med verbala formuleringar från pedagogerna vilket kommer tas upp som en diskussion med åsikter, tankesätt och attityder.
Enkätundersökning valdes på grund av att det är en effektiv metod som ofta ger ett stort uppslag med svar, dock fås inte samma möjlighet till följdfrågor som vid intervjuer och kan därför inte bli lika djupgående i frågorna (Ejvegård, 2003).
Informationen som erhålls genom enkäten är bland annat om det finns något skogsområde i närheten av förskolan, om den används i verksamheten och hur ofta, om området är lämpligt för verksamheten, vad pedagogisk verksamhet innebär för dem, vad det finns för mål och vart de hittar undervisningsmaterial.
Dessa svar kommer att studeras samt jämföras med varandra i syfte att ta reda på om det finns skillnader mellan skolor i stadsmiljö och på landsbygden.
Förskolorna valdes via en lista över alla förskolor i Örebro kommun, på Örebro kommuns hemsida, så det gav en bra fördelning mellan förskolor på landsbygden och i stadsmiljö.
Hilda Gustavsson12
3. Genomförande
3.1 Tillvägagångssätt
Litteratur om hur skogen påverkar hälsan söktes fram via Google och på
databaser där faktan ligger till grund för en sammanfattande informationstext om ämnet. Studien bygger även på en enkätundersökning som skickats till 26
kommunala förskolor i Örebro kommun.
För att få så hög svarsfrekvens som möjligt kontaktades förskolechefen för varje förskola i undersökningen för att genom dem vidarebefordra enkäten till
pedagoger/barnskötare.
Enkätens utformning har följt rekommendationer från Ejvegård (2003) som menar att en enkät ska vara väl genomarbetad innan den skickas ut till
respondenterna och bör lämna möjlighet till att efter de bundna svarsalternativen kunna kommentera frågorna som ställs. Enkäten utformades genom Google drives verktyg. Den innehöll tolv frågor varav fem kryssfrågor, vilka kunde kommenteras, resten besvarades med relativt korta svar. Enkäten (bilaga 1) mailades sedan tillsammans med ett missivbrev (bilaga 2) till förskolechefen som sedan skickade vidare till pedagoger eller barnskötare. I missivbrevet presenterades författaren till undersökningen samt syftet med studien. Utskicket skickades tisdag 16 mars 2021. En vecka senare, den 23 mars, skickades ett påminnelsebrev ut (bilaga 3) för att försöka höja svarsfrekvensen.
Procentantal räknades fram från de kortare svaren. Längre svar genomlästes och kategoriserades utifrån miljö och geografi för att kunna jämföra förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Pedagoger, barnskötare, rektorer och förskolor var anonyma i studien.
3.2 Svarsfrekvens
Totalt inkom svar från 19 förskolor av de 26 som enkäten skickades till. Av de förskolor som svarat är sex stycken på landsbygden, två stycken i utkanten av staden och resterande i staden. Eftersom förskolechefer i Örebro kommun kontaktades och vidarebefordrade enkätundersökningen till någon/några pedagoger eller barnskötare är antalet som fått enkäten okänt, detta ger därför inte en rättvis svarsfrekvensstatistik, det viktigaste med studien är dock inte statistiken utan att enkäten bidragit med en rättvis bild av förskolans
utomhuspedagogik och utomhusvistelse.
Totalt 34 pedagoger, barnskötare samt några rektorer svarade varav åtta
pedagoger/barnskötare inte svarade på frågan om vilken förskola svaren gällde.
Dessa kan inte studeras på ett riktigt sätt i undersökningen då information om geografi uteblir vid kommande jämförelse mellan förskolor i stadsmiljö och förskolor på landsbygden.
Hilda Gustavsson13
4. Resultat och analys
4.1 Skogens betydelse för människans hälsa
Skogen är en av våra viktigaste naturresurser, inte bara ekologiskt och ekonomiskt, utan även för vår hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt välbefinnande, både ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Det handlar alltså inte bara om att vara frisk enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Hälsa och blodtryck
Skog och natur är ett hjälpmedel vid rehabilitering efter sjukdom eller svåra skador. På 1980-talet noterades i en studie av miljöpsykologen Roger Ulrich att de sjukhuspatienter som hade naturutsikt från fönstret kunde skrivas ut några dagar tidigare samt hade ett mindre behov av smärtstillande (Ulrich, 1984).
Ulrich har även gjort studier på kopplingen mellan naturen och hälsan som visar att de som tog del av diabilder och videos på naturbilder påvisade ett lägre blodtryck (Ulrich, 1986). Det finns även studier av Terry Hartig, doktor i miljöpsykologi och socialekologi vid Uppsala universitet där blodtrycket
undersöks. Personer utsattes för liknande stressframkallande situationer och fick sedan varva ner antingen i ett rum med fönster ut mot naturområde eller i ett rum utan fönster. Det visade sig att blodtrycket sjönk hos de personer som hade fönster med utsikt över naturområde medan hos de i fönsterlösa rum steg blodtrycket på. Därefter fick de fortsätta nedvarvningen med en promenad i naturmiljö eller i stadsmiljö och det visade sig att de som tagit promenad i naturmiljö hade lägst blodtryck samt kände sig gladare och lugnare än de andra som promenerat i stadsmiljö (Hartig m.fl., 2003).
Ökat blodtryck och försämrat immunförsvar kan vara påföljder av stresshormonet kortisol (Hjärnfonden, 2017).
Stress
Naturen ger inte bara positiva effekter på den fysiska hälsan utan även på den psykiska hälsan enligt litteraturstudien. Naturmiljöer kan reducera, förebygga och även läka stress och stressrelaterad ohälsa. Hartig m.fl. (1991) har forskat på hur stress kan reduceras vid naturvistelse. Han lät ett antal personer utsättas för stressframkallade situationer och sedan skulle de varva ner på olika sätt. Vissa genom promenader i naturmiljö och vissa i stadsmiljö eller i fönsterlösa rum. Det visade sig att personerna som varvade ner genom promenader och naturvistelse kände sig lyckligare, mindre upprörda samt fick bättre koncentrationsförmåga.
Även Lundell & Dolling (2010) har studerat inom ämnet stress och utmattning.
De utförde en studie där människor med utmattningssyndrom fick komma ut i
Hilda Gustavsson14
skogen och redan efter en vistelse på två timmar var deltagarna mer avspända, gladare och mer harmoniska. Naturen är läkande vid stressrelaterad ohälsa.
Skogen är således en miljö för stressavlastning och det är möjligt att skapa speciella skogar som fungerar som rehabilitering, dock måste
rehabiliteringsvärde då ingå i skogsförvaltningsplaneringen och det måste definieras vad skogen bör innefatta för egenskaper (Nordström m.fl., 2015).
Forskning visar att bredbladiga skogar kan ha mer betydelsefulla värden för människors hälsa än barrskog (Annerstedt, m.fl., 2010). Från början utvecklades människan på savannen, vilket innebär att den därför trivs bäst i naturmiljöer med vattendrag och glest utspridda träd med stora trädkronor (Lundell &
Dolling, 2010).
Långvarig stress kan leda till både psykiska och fysiska besvär så som bland annat depression, sömnsvårigheter, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter (Hjärnfonden, 2017).
Humör och positiva känslor
Naturvistelse har en positiv inverkan på humör, koncentrationsförmåga samt att de positiva känslorna ökar (Meidenbauer m.fl., 2020). Skogen är en kravlös och harmonisk miljö och ger enligt Szczepanski (2007) energi och kraft.
Litteraturstudien visar även att rörelse i naturen bidrar till god hälsa. Szczepanski (2007) menar att hälsan och lärandet hör ihop och att det är vid kroppslig rörelse som tankarna också sätts i rörelse, vilket innebär att den kroppsliga aktiviteten främjar hälsan.
Även Kaplan (1995) menar att de intryck som tilltalar oss och framhäver de positiva känslorna vid naturvistelse är environmental preferences, alltså något vi känner igen och knyter an till. De menar även att fyra kvalitéer som behöver uppfyllas för att återhämtning ska ske är att få komma iväg – being away, få uppleva en annan värld – extent, få fascineras spontant – fascination och få vara i en miljö som stödjer det man har lust och kraft att göra – compatibility. Naturen ställer inga direkta krav på oss utan där kan vi få vara vilka vi vill och vi kan då leva i harmoni och koppla av.
Litteraturstudien visar att solljuset som tas upp av kroppen vid utevistelse minskar känslor av ångest och förbättrar sömnen då hormoner, kroppen och skelettet påverkas positivt av D-vitaminer. D-vitaminer hjälper nämligen kroppen att tillgodogöra sig viktiga ämnen så som fosfor och kalcium (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2021).
Naturmiljön jämfört med en byggd miljö
Naturen är viktig för mental återhämtning till skillnad från stadsmiljön som är en byggd miljö och som innefattar mer intryck att sortera bland (Min skog, 2019).
Luften i skogen är även renare med färre avgaser och damm än luften i
Hilda Gustavsson15
stadsmiljö. Det som ofta stressar oss fysiskt är buller och oljud vilket minskar i natur- och skogsmiljöer (Währborg, 2002). I den gröna natur- och
skogomgivningen känner kroppen trygghet vilket gör att den primitiva delen av hjärnan reagerar vilket i sin tur påverkar det autonoma systemet och minskar aktiviteten i hjärnan. Detta får kroppen att slappna av och få tillfälle till
återhämtning (Kenttä & Svensson, 2008). Människan behöver stundvis komma iväg från den bullriga och högljudda stadsmiljön med mycket intryck till den gröna miljön i naturen (Lundell & Dolling, 2010). Detta gäller även korta vistelser med lite exponering men det är mer effektivt med längre stunder menar Meidenbauer, m.fl. (2020).
Människan kommer från naturen och trivs därför bäst i naturmiljöer ur ett hälsoperspektiv (Lundell & Dolling 2010).
4.2 Skolans betydelse
Omkring 522 000 barn var inskrivna i förskolan i Sverige 2019 (Skolverket, 2020). Nästan hälften av alla ettåringar i Sverige går i förskolan och över 90% av alla barn i åldern 2–5 år. Det är ungefär 6% av alla barn i Sverige mellan 3–5 år som inte går i förskolan (SCB, 2019). Det förskolan presenterar och visar för barnen är viktigt då de första levnadsåren i ett barns liv ger värdefulla
erfarenheter som påverkar barnets lärande över en länge tid. Erfarenheter som barn får genom förskolan bidrar till en allsidig utveckling och deras kognitiva och sociala utveckling förbättras av en hög kvalitet i förskolan (Sheridan m.fl., 2009).
Skolor har traditionellt sett ägnat sig åt klassrumsbaserad undervisningsmetod för att ge barnen optimala och kontrollerade lärandemål men i dagens samhälle finns mer fokus än tidigare på utomhusaktiviteter och användningen av
utbildningsmetoder utanför klassrummen ökar (Otte m.fl., 2019). I Säljös bok Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv (2014) beskrivs hur lärandet i dagens samhälle inte enbart handlar om att ta del av information utan även att kunna uppleva kunskap i konkreta sammanhang i olika miljöer. Szczepanski (2007) menar att kärnan i utomhuspedagogik är att upplevelser, platser och förstahandserfarenheter utomhus samverkar med boklig bildning där den fysiska aktiviteten stödjer lärandet.
Det ökade intresset inom utomhuspedagogik i Sverige är relativt nytt. Studier om huruvida regelbunden pedagogisk verksamhet utomhus ger positiva effekter på skolgången långsiktigt finns mindre forskning på. Däremot är det när fallstudier är unika eller outforskade som möjligheten till ny kunskap kan vara som störst enligt Yin (2014). Utomhuspedagogik som forskningsområde är relativt nytt i Sverige, dock så har andra länder under flera år bedrivit forskning om
utomhuspedagogik (Szczepanski, 2007).I en studie i Danmark visade det sig att utbildning utanför skolan mer än två timmar per vecka hade positiv inverkan på testresultaten (Otte m.fl., 2019). Denna studien skedde endast under ett läsår och
Hilda Gustavsson16
det är därför, som ovan nämnts, omöjligt att veta om regelbunden utbildning utomhus är positivt associerad med läsprestanda.
Szczepanski, m.fl. (2005) påvisar i sin studie, där stresshormonet kortisol mättes i saliven hos elever, att flertalet skolbarn i årskurs F-6 är stressade. Stress hos barn påverkar emotionell, intellektuell och biologisk utveckling. Det gjordes sedan en satsning inom utomhuspedagogik på skolan och testet gjordes om med resultat att utomhuspedagogiken hade en signifikant positiv effekt på elevernas stressnivå. Det har även visats i en studie i grundskola att regelbunden
exponering för utbildning utanför klassrummet var förknippad med förbättrad skolmotivation (Bølling mfl., 2018). Utbildningen utomhus bedrevs då ofta i naturen och på gröna platser, gärna i närheten av parker, i skog eller museum.
Szczepanski (2007) beskriver hur vi måste gripa för att begripa för att utveckla begreppsförståelse. Detta stämmer överens med John Deweys påstående Learning by doing som också menar att barnen behöver utforska och pröva på saker för att lära sig och utvecklas (Dewey, 2004).
Barnen på förskolan ska enligt läroplanen (Lpfö 18) få förståelse för naturens olika kretslopp, samverkan mellan människor, natur och samhälle samt hur dessa påverkar varandra. Detta är ett mål för ett hållbart samhälle. Barn ska enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 18) få vistas både inne och ute och kunna växla mellan olika aktiviteter. De ska även ges möjlighet att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att utföra fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer. Att barnen får röra sig både inomhus och utomhus skapar en växelverkan under lärprocessen vilket i sin tur leder till positiv påverkan på skolprestationer, hälsa och välmående (Skogen i Skolan, 2021). Fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet som är skolans kunskapsformer kan uppnås genom att barnen kan känna, lukta, smaka och beröra olika föremål utomhus. Alla sinnena kan användas utomhus och Brügge m.fl. (1999) menar att barn behöver komma i kontakt med natur och miljö så tidigt som möjligt och sedan regelbundet för att få den möjligheten, att uppleva naturen med alla sina sinnen i lugn och ro.
Utomhus i naturen ges inte bara möjligheten att uppleva saker med alla sinnen utan även med hela kroppen och då ges den direkta upplevelsen till barnen som medför undervisning och konkreta inlärningssituationer. Även Kaplan (1995) menar att naturen upplevs med alla sinnen.
Naturen bidrar till en harmonisk utveckling och en livsglädje som inte är kopplad till materiella saker (Brügge m.fl., 1999). Barns koncentrationsförmåga och utveckling ökar i en naturpräglad skolmiljö utomhus som är rik på variation.
Brügge m.fl. (1999) menar också att det sker färre konflikter mellan barn och de stör varandra mindre om de får vistas mycket utomhus, det innebär även färre leksaker att bli oense om. De tränar på samarbete och samspel och ökar därigenom sin sociala kompetens.
För att ett barn ska ha viljan att vara ute behövs en bra fysisk miljö – trygg och lekfull. Barns fantasi blir livligare i naturen, det blir ett bättre samspel mellan
Hilda Gustavsson17
barnen. De använder färre ord och samspelar mer med hjälp av kroppsspråk och omgivning (Mårtensson, 2005). Arbetsmaterial behövs det inte i så hög grad i skogen, det finns så mycket bara genom att se sig omkring. Sand, jord, stenar, blad, pinnar och andra småsaker. Platserna för utomhuspedagogik bör vara utformade så de uppmuntrar till olika aktiviteter och barnen ska kunna leka, lära, utforska och upptäcka olika saker då barn lär sig genom upplevelser och
utmaningar (Lekolar, 2021). Deras nyfikenhet väcks av det som är nytt, det vill säga att när barnen ges frihet att upptäcka ökar deras engagemang (Olsen, 2007).
Kroppen sätter tanken i rörelse och den kroppsliga aktiviteten främjar människors hälsa. Hälsa och lärande hör ihop (Szczepanski, 2007).
4.3 Skogen i Skolan
En av de aktörer som driver ämnet utomhuspedagogik på skolor är
organisationen Skogen i Skolan. Organisationen startades år 1973 och har sedan dess utvecklat pedagogiska verktyg att använda i skolor för att få in skogen i undervisningen. Barn och ungdomar ska få en tydlig bild av skogens kretslopp och dess nytta i samhället. Skogen i Skolan finns över hela Sverige och erbjuder pedagogiskt material som är kopplat till kurs- och läroplaner. De har även ett nationellt samarbete mellan skolor och skogliga intressenter så som myndigheter, universitet, organisationer och näringsliv (Skogen i Skolan, 2021). Skogen i Skolan kan även hjälpa till att anordna en skolskog samt ordna studiebesök till skogliga företag och organisationer.
Läromedlen är kopplade till förskolan upp till år 9 i grundskolan. De finns tillgängliga både digitalt, som skogliga övningar och tryckta läromedel. Digitalt finns information om skogens roll i en hållbar utveckling. I tryckta läromedel finns information om skoglig kunskap, övningar, pyssel samt affischer och övningar om svenska träd och allemansrätten (Skogen i Skolan, 2021).
Läromedlen är utvecklade med fokus på skogens sociala värden och ett hållbart, utomhusbaserat lärande.
Organisationen vill öka kunskapen och förståelsen om skogsbruk, miljö, hälsoeffekter, friluftsliv samt förmedla fördelar med att vistas utomhus inom undervisningen. De vill även visa ungdomar de möjligheter som finns till arbete inom skogssektorn och öka intresset hos både tjejer och killar för en ökad jämställdhet inom skogssektorn. Att inspirera yngre generationer till att vistas utomhus kommer leda till bättre hälsa och livskvalitet (Skogsstyrelsen, 2020).
4.4 Enkätundersökning
Skogsområde i närheten av förskolorna
Av de förskolor som svarat hade 79% tillgång till en skolskog eller ett
skogsområde i närheten av förskolan (figur 1). Barnen och personalen, på vissa
Hilda Gustavsson18
förskolor i stadsmiljö, var tvungna att promenera längre sträckor eller åka buss för att komma till ett skogsområde, vilket ansågs vara ett problem med yngre barn samt i dessa tider med Covid-19 när möten och kollektivtrafik bör undvikas.
En av respondenterna som arbetar på en förskola i centrum skrev:
”Vi har möjlighet att besöka flera skogsområden tack vare våra lådcyklar. Avståndet krymper då.”
Alla som svarat på enkäten ansåg att det var viktigt att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus, vilket de allra flesta utövade varje dag med skogsbesök i snitt 1 gång per vecka. Omkring 58% önskade mer undervisning utomhus.
Figur 1, närhet till skogsområde
Av de förskolor som hade en skolskog eller ett skogsområde i närheten ansåg 93% av respondenterna att området var lämpligt för verksamheten men många av dessa såg också en stor utvecklingspotential i sina skogsområden. Bland annat önskade de vindskydd, grillplatser och mer anpassning till de yngre åldrarna, främst under 4 år.
Pedagogisk verksamhet utomhus
Pedagogisk verksamhet utomhus för pedagogerna innebar med hänvisning till enkäten närhet till naturen, möjlighet att kunna ta med sig inomhusaktiviteter ut och träna på bland annat motorik, matematik, samarbete, teknik, turtagning och balans. Barnen lärde sig enligt respondenterna om naturens kretslopp,
allemansrätt samt att vårda naturen. Även ljudnivån blev bättre utomhus.
Den pedagogiska verksamheten utomhus ska utföras med glädje och nyfikenhet samt vara trygg och lärorik, detta var viktigt för respondenterna. Den ska uppmuntra till fantasi och lek. Skogen är inte förprogrammerad för pojkar eller flickor, materialet är fritt och finns i mängder. En av de som svarat på enkäten skrev:
”Det innebär frihet, rörelseglädje, ljud- och stressminimerande.”
Respondenterna nämnde att de delade upp barnen i mindre grupper inför skogsutflykterna, det underlättade både för personalen och för inlärningen. De menade att det finns möjlighet till utforskning av insekter, svampar och växter utomhus. Hur många ben har insekterna? Vad äter de? Vilka färger har de?
Närhet till skogsområde
Ja Nej
Hilda Gustavsson19
Respondenterna menade att i skogen finns stenar att hoppa på, stammar att gå balansgång på samt möjlighet till kojbygge. Även årstiderna studerades. En av respondenterna kommenterade vad pedagogisk verksamhet innebär och hur den utövas:
”Att upptäcka naturen tillsammans med barnen och förmedla en känsla av välbefinnande, glädje, nyfikenhet. Knyta ihop skogsmiljön med vår gård och även innemiljön. Vi upptäcker tillsammans med barnen skogen och har dagen efter ateljétid då vi skapar olika material, reflekterar genom att titta på kort, film från vår dag i skogen. Ge utmaning och uppdrag som berikar lärandet och samarbetet.”
En annan respondent skrev:
”Allt som kan göras inne kan göras ute men allt som kan göras ute kan inte göras inne.”
Undervisningsmaterial för utomhuspedagogik
Av respondenterna upplevde 73% inga svårigheter med att hitta nytt
undervisningsmaterial (figur 2). Undervisningsmaterialet hittades bland annat i Unikums verktyg skolbanken, Pinterest, håll Sverige rent, via olika sökmotorer på Internet, naturskolan, olika förskoleforum, sociala medier samt via inspiration från andra förskolor och pedagoger. En av respondenterna skrev:
”Pedagogerna har möjlighet att hälsa på andra förskolor för att få inspiration och tips. Vi arbetar väldigt nära varandra och det finns goda möjligheter att hälsa på varandra.”
Undervisningsmaterial som är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt och fyller ett syfte pedagogiskt lockade respondenterna. Materialet bör inte kräva allt för mycket material, får gärna innefatta inspirerande bilder, och väcka en nyfikenhet menade de. Det krävdes också att det passar in i läroplanen och pågående projekt samt främjar barnens kunskaper och intressen.
De som upplevde upprepning av sitt undervisningsmaterial uppskattades till 12%.
Figur 2, material Svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial
Nej Ja
Behöver inspiration/motivation för att inte fastna i samma material
Hilda Gustavsson20
Drygt 15% av de som svarat på enkätundersökningen hade kännedom om organisationen Skogen i Skolan.
Förskolor på landsbygden och i stadsmiljö
De förskolor som studerades på landsbygden samt de i utkanten av staden hade alla närhet till skogsområde från förskolan. Endast en skola var missnöjd med skogsområdet men detta skulle lösas genom ett staket vid en större väg som är belägen intill förskolan, många såg dock utvecklingspotential. Av de förskolor i stadsmiljö som svarat hade 64% tillgång till skogsområde i närheten av förskolan och av dessa var samtliga nöjda med skogsområdena men såg
utvecklingspotential. De 36% som inte hade tillgång till ett skogsområde i närheten av förskolan genomförde långa promenader eller bussresor till skogsområde.
Samtliga utförde skogsutflykter i snitt en gång per vecka.
Hilda Gustavsson21
5. Diskussion och slutsats
5.1 Diskussion Förskolan och skogen
Att vistas utomhus är viktigt vilket syns tydligt i undersökningen från litteraturstudien men också i svaren från enkätundersökningen. Det är extra intressant att studera utomhuspedagogik i förskolan då grunden för barnens uppväxt läggs där. Kaplan (1995) menar att naturen upplevs med alla sinnen.
Szczepanski (2007) beskriver hur vi måste gripa för att begripa för att utveckla begreppsförståelse liknande Deweys teori (2004) Learning by doing. Även Brügge m.fl. (1999) instämmer med att barn behöver uppleva naturen med alla sina sinnen i lugn och ro och därför behöver de komma i kontakt med naturen så tidigt som möjligt. Det framkommer också i enkätundersökningen där
respondenterna beskriver att skogen och naturen är en plats där barnen använder alla sina sinnen då de upptäcker saker med hela kroppen. De får då lättare att koncentrera sig inomhus och de blir mindre stressade som även forskningsstudier bekräftar i litteraturstudien (Hartig m.fl., 1991 & Lundell m.fl., 2010 &
Szczepanski m.fl. 2005). Barnen behöver få komma ut i skogen och komma bort från alla de intryck som finns i en byggd miljö och på så vis vila hjärnan (Kenttä m.fl., 2008, Lundell m.fl. 2010).
Studien visar att den pedagogiska verksamheten utomhus i förskolan är viktig för samtliga respondenter och ett arbetssätt som är givande och kommer fortsätta att utvecklas, inte bara för ökad kunskap utan även för hälsan. Barn behöver få vara ute och få kontakt med naturen vilket ger dem livsglädje och harmonisk
utveckling enligt litteraturstudien (Brügge m.fl., 1999). Att förskolorna i Örebro kommun enligt enkätundersökningen ägnar sig åt pedagogisk verksamhet utomhus dagligen samt en skogsutflykt per vecka i snitt bådar gott för barnens utveckling och framtid. Även Läroplanen menar att barnen ska få möjlighet att vistas både inomhus och utomhus samt kunna växla mellan olika aktiviteter (Lpfö 18). Läroplanen beskriver även att barnen på förskolan ska få förståelse för naturens olika kretslopp, samverkan mellan människor, natur och samhälle samt hur dessa påverkar varandra, vilket också respondenterna i enkätundersökningen beskriver som en viktig faktor i utomhuspedagogiken. Skolans kunskapsformer så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet kan uppnås genom att barnen kan känna, lukta, smaka och beröra olika föremål utomhus (Skogen i Skolan, 2021).
Litteraturstudien visar att det krävs en trygg och lekfull miljö för att barn ska få viljan att vara ute (Mårtensson, 2005). Platserna behöver också vara utformade så att de uppmuntrar till olika aktiviteter och barnen ska kunna leka, lära, utforska samt upptäcka olika saker (Lekolar, 2021) vilket är så som många pedagoger i enkätundersökningen upplever sina förskolors utomhusmiljöer.
Dock anser de generellt att större anpassning till de mindre barnen under 4 år
Hilda Gustavsson22
behövs. Respondenterna upplever också en mer behaglig ljudnivå utomhus, vilket även skyddar personalens hörsel. De menar att det sker färre konflikter mellan barnen om de vistas ute, de stör inte varandra i samma utsträckning samt att de får möjlighet att utveckla samspelet mellan varandra vilket också
överensstämmer med litteraturstudien (Brügge m.fl., 1999). Detta kan även påverkas av att de positiva känslorna ökar av naturvistelse och därav sker färre konflikter utomhus (Meidenbauer, m.fl., 2020, Kaplan, 1995).
Majoriteten av respondenterna i litteraturstudien har inte svårt att hitta nytt undervisningsmaterial och det är viktigt att materialet förnyas då och då. Barn behöver nytt då det väcker deras nyfikenhet, det vill säga att när barnen ges frihet att upptäcka ökar deras engagemang, visas det i litteraturstudien (Olsen, 2007) och då behövs ombyte av undervisningsmaterial. Respondenterna beskriver också att det finns mycket redskap och material utomhus i naturen, så som pinnar, stenar och kottar. Detta bekräftas även av Lekolar (2021) som menar att det inte behövs så mycket arbetsmaterial i skogen då det finns i mängder bara man ser sig omkring, sand, jord, stenar, blad, pinnar och andra småsaker.
Vald metod
Enkätundersökning är en arbetseffektiv metod där många svar kan fås på en kort tid, dock kan det vara svårare att få svar än vad som kan tros. Pedagogisk
verksamhet är viktig för majoriteten av förskolorna i Örebro kommun, dock var svaren utförligare och mer innehållsrika från de skolor som arbetade aktivt med utomhuspedagogik. Det kan också finnas en viss skillnad mellan yrkesroller men flera av respondenterna valde att inte skriva vilken befattning de hade på
förskolan, vilket lättare hade fåtts via intervjuer. Frågorna i enkätundersökning kan misstolkas eller vara otydliga vilket då endast förstås i efterhand när svaren kommit in. Ett exempel är när frågan ställdes om hur ofta de hade möjlighet att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Syftet med frågan var att få veta hur ofta de hade möjlighet att gå till skogsområdet medan respondenterna tolkade frågan som att all tid utomhus med barnen är en form av utomhuspedagogik, vilket svaret då blev dagligen. Tursamt nog framkom det på andra frågor under övrigt hur ofta de normalt vistas i skogsområdet. Detta hade enkelt gått att förtydliga i intervjuer.
Det skulle vara intressant att göra en liknande studie med intervjuer för att se om liknande svar fås samt vad skillnaden kan vara när frågorna kan förtydligas och svaren kan få följdfrågor. Som nästa steg i undersökningen vore det även intressant att veta hur utomhusvistelse och naturinslag i skolan följs upp i låg-, mellan- och högstadiet.
Förväntningarna innan undersökningen var att studien skulle visa större skillnad på utomhuspedagogiken vid förskolor på landsbygd och förskolor i stadsmiljö då skogen är mer lättillgänglig på landet där större areal skog finns. Tre av skolorna befann sig på gränsen mellan landsbygd och staden och därför svårt att placera i kategorierna. Det verkar vara mer beroende på inställningen och engagemanget
Hilda Gustavsson23
till utomhuspedagogik som avgör, dels pedagogerna och barnskötarnas inställning men även hur mycket stöd och utrymme de får från ledningen att utvecklas och lägga tid på utomhuspedagogik.
Rimlighet om resultatet
Validitet innebär om det som forskaren avser att mäta verkligen mäts (Ejvegård, 2003). Studien är gjord genom enkätutskick till flera skolor som är olika stora samt befinner sig på olika platser geografiskt. Respondenterna besitter även olika yrkesroller och studien bör därför ha god validitet.
Reliabilitet avser tillförlitligheten av det mätinstrument som används (Ejvegård, 2003). Vid en enkätundersökning är det viktigt att formulera frågorna så att de inte misstolkas. Den ska vara lätt att besvara för att tillförlitligheten ska bli som störst. Genom att enkäten i denna studie (bilaga 1) är enkel att besvara och skickades tillsammans med ett missivbrev (bilaga 2) har information
framkommit om vad som ska studeras samt vad informationen ska användas till.
Enkäten har skickats till förskolor med geografisk spridning inom Örebro kommun och skolor av olika storlek för att få en spridning och då kunna få en bra bild av det som studeras.
Resultatet bidrar förhoppningsvis till kunskapsmotiverad motivation till ökad utevistelse. Resultatet känns relevant och kan användas som underlag i hela Sverige, bland annat om var utbildningsmaterial kan hittas och hur
utomhuspedagogiken kan tillämpas. Det finns tips i studien för de som arbetar fram undervisningsmaterial, vad som efterfrågas och hur materialet kan utformas på bästa sätt för personal på förskolor.
5.2 Slutsats
Naturen ger inte bara positiva effekter på den fysiska hälsan utan även på den psykiska hälsan. De positiva känslorna ökar vid naturvistelse. Skogen är en kravlös och harmonisk miljö som ger en trygghetskänsla. Utomhusvistelse bidrar till positiva effekter på stressnivå, hjärnans utveckling och blodtrycket.
Det syns tydligt att pedagogerna och barnskötarna i studien är positiva till pedagogisk verksamhet utomhus och att inställningen till att vistas utomhus i naturen är mycket god. Utomhuspedagogik för förskolorna innebär närhet till naturen, möjligheten att kunna ta med sig inomhusaktiviteter ut samt träna på bland annat motorik, matematik, samarbete, teknik, turtagning och balans. Att upptäcka nya saker genom nyfikenhet och glädje. Barnen lär sig om naturens kretslopp och hur naturen ska vårdas.
Förskolorna i Örebro kommun utövar utomhuspedagogik dagligen med i snitt en skogsutflykt per vecka. Den ska då utföras med glädje och trygghet och
uppmuntra till fantasi och lek. Där finns möjlighet att inspektera svampar och
Hilda Gustavsson24
växter samt stenar att hoppa på, stammar att gå balansgång på och möjlighet till kojbygge.
Studien pekar på att utomhuspedagogiken mellan förskolor i stadsmiljö och förskolor på landsbygden inte skiljer sig nämnvärt åt utan det handlar mer om hur engagerad personalen i förskolan är. Dock kan förutsättningarna för
förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma areal skog i staden och av de 21% som inte hade närhet till skogsområde befann sig samtliga i
stadsmiljö.
Undervisningsmaterialet som personalen använder sig utav hittas bland annat på olika forum på Internet, sociala medier, skolbanken, Printrest samt tips från personal på andra förskolor. Personalen önskar undervisningsmaterial som är enkelt att genomföra, tydligt kring mål samt fyller ett syfte pedagogiskt.
Undersökningen har gett en bra bild av utomhuspedagogik i Örebro kommun, vad det innebär och hur ofta det utövas. Hur skillnaden mellan förskolor på landsbygd och förskolor i stadsmiljö ser ut samt även bidragit med information om personalens tillgång till undervisningsmaterial. Undersökningen har sedan sammankopplats med litteratur om förbättrad hälsa vid naturvistelse och då gett ett bra underlag till ökad motivation av utevistelse både inom den privata sektorn och på förskolor.
Hilda Gustavsson25
6. Referenser
Annerstedt, M., Norman, J., Boman, M., Mattsson, L., Grahn, P., Währborg, P.
(2010). Finding sress relief in a forest. Ecological Bulletins. Vol. 53: 33–42.
Brügge, B., Glantz, M., Sandell, K. (1999). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB.
Bølling, M., Otte, C., Elsborg, P., Nielsen, G., Bentsen, P. (2018) The association between education outside the classroom and students´school motivation: Results from a one-school-year quasi-experiment. International Journal of Education Research. Vol. 89: 22–35.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle- utbildningsfilosofiska texter.
Stockholm: Natur & Kultur.
Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB, 3:e uppl.
Folkhälsomyndigheten (2019). WHO och internationell samordning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/internationellt- samarbete/who-samarbete/ [2021-04-23].
Hartig, T., Mang, M., Evans, G.W. (1991). Restorative Effects of Natural Environmental Experiences. Environment and Behavior. Vol. 23: 3-26.
Hartig, T, Evans, G.W., Jamner, L.D., Davis, D.S., Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. Journal of Environmental
Psychology. Vol. 23: 109–123.
Hjärnfonden (2017). Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa.
https://www.hjarnfonden.se/wp-
content/uploads/2017/12/171214_M_Stress_bakgrundsmaterial.pdf [2021-05- 18].
Kaplan, S. (1995) The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework. Journal of Enviromental Psychology 15(3): 169-182.
Kenttä, G., Svensson, M. (2008). Idrottarens återhämtningsbok: fysiologiska, psykologiska och näringsmässiga fakta för snabb och effektiv återhämtning.
Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Knutsson, A., Laestadius, C. (2005). Utomhuspedagogik – vad motiverar, vad hindrar pedagogerna? Luleå tekniska universitet.
Lekolar (2021) Utomhuspedagogik för förskolan.
https://www.lekolar.se/aktuellt/utomhuspedagogik-for-forskolan/ [2021-03-13].
Hilda Gustavsson26
Lundell, Y., Dolling, A. (2010). Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? SLU. Fakta skog 2010:13.
Meidenbauer, K., Stenfors, C., Bratman, G., Gross, J., Schertz, K., Whan Choe, K., Berman, M. (2020). The affective benefits of nature exposure: What´s nature got to do with it? Journal of Environmental Psychology. Vol. 72.
Min skog – skogscentralens kundtidning (2019). Hälsa från skogen.
https://www.minskog-kundtidning.fi/nyheter/halsa-fran-skogen [2021-04-23].
Mårtensson, F. (2005). Barn vill vara där det händer saker. Artikel i tidning Gröna fakta nr. 03/2005.
NE, Nationalencyklopedin (2021). Pedagogik.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pedagogik [2021-06-02].
Nordström, E-M., Dolling, A., Skärbäck, E., Stoltz, J., Grahn, P., Lundell, Y.
(2015) Forests for wood production and stress recovery: trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research. Vol. 134:
755–767.
Olsen, A. (2007) Skogen som resurs i lärandet. Växjö universitet, Institutionen för pedagogik. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:205486/FULLTEXT01.pdf [2021-03-13].
Otte, C., Bølling, M., Stevenson, M., Ejbye-Ernst, N., Nielsen, G., Bentsen, P.
(2019) Education outside the classroom increases children´s reading
performance: Results from a one-year quasi-experimental study. International Journal of Education Research. Vol. 94: 42-51.
SCB (2019). 23 000 barn går inte i förskolan. https://www.scb.se/hitta- statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-forskola/ [2021-03-14].
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., Johansson, E. (2009) Barns tidiga lärande – en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande.
Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf [2021- 03-13].
Skogen i Skolan (2021). Låt det ringa Ut för lärande, hälsa och välbefinnande.
https://www.skogeniskolan.se/nyheter/lat-det-ringa-ut-for-larande-halsa-och- valbefinnande [2021-03-13].
Skogen i Skolan (2021). Skolskogar. https://www.skogeniskolan.se/skolskogar [2021-04-12].
Hilda Gustavsson27
Skogsstyrelsen (2020). Skog och hälsa. https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om- skog/manniskan-och-skog/skog-och-halsa/ [2021-04-23].
Skogsstyrelsen (2020). Skogen i Skolan. https://www.skogsstyrelsen.se/mer-om- skog/manniskan-och-skog/skogen-i-skolan/ [2021-05-07].
Skolverket (2019). Läroplan för förskolan, Lpfö 18.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for- forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan [2021-03-13].
Skolverket (2020). Statistik över barn och personal i förskola 2019.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-
statistiknyheter/statistik/2020-04-02-statistik-over-barn-och-personal-i-forskola- 2019 [2021-03-13].
Strålsäkerhetsmyndigheten (2021). Sol och D-vitamin.
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/rad-och- rekommendationer/sol-och-d-vitamin/ [2021-05-18].
Szczepanski, A. (2005) Hälsa och utomhuspedagogik. Linköpings universitet, centrum för miljö och utomhuspedagogik.
Szczepanski, A. (2007) Uterummet ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, A. (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir
lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, s. 9–37.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – sociokulturellt perspektiv. 3 uppl.
Studentlitteratur AB.
Ulrich, R. (1984). View through a window may influence recovery from surgery.
Science. New York, N.Y. 224(4647), 420.
Ulrich, R. (1986). Human responses to vegetation and landscapes. Landscape and Urban Planning. Vol. 13(C), 29–44.
Währborg, P. (2002). Stress, den nya ohälsan. Natur & Kultur bokförlag, 2002.
Yin, R. (2014) Case study research Design and methods. 5 uppl. Thousand Oaks, California: Sage Publications Inc.
Örebro kommun (2020). Alla förskolor i Örebro kommun.
https://www.orebro.se/barn--utbildning/forskola--pedagogisk-omsorg/alla- forskolor-i-orebro-kommun.html [2021-03-10].
Hilda Gustavsson28
7. Bilagor
Bilaga 1
Enkätfrågor
1. Vilken skola företräder ni? Namn, befattning, skola, årskurs.
2. Har ni skolskog/skogsområde i närheten som ni använder i den dagliga verksamheten?
3. Anser ni att det skogsområdet är lämpligt för er verksamhet? Om nej, hur skulle det kunna utvecklas?
4. Anser ni att det är viktigt att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus?
5. Vad innebär pedagogisk verksamhet utomhus för er? Hur utövar ni det?
6. Har ni några specifika mål med utomhuspedagogiken?
7. Hur ofta har ni möjlighet att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus?
8. Finns önskemål om mer undervisning utomhus?
9. Upplever ni svårigheter med att hitta nytt undervisningsmaterial när det gäller utomhuspedagogik?
10. Var söker ni efter inspiration och nytt undervisningsmaterial när det gäller utomhuspedagogik?
11. Vad är det som gör att nytt undervisningsmaterial verkar intressant och att ni vill testa det?
12. Har ni kännedom om organisationen Skogen i Skolan?
Hilda Gustavsson29
Bilaga 2
Missivbrev Hej.
Mitt namn är Hilda Gustavsson och jag är 26 år. Jag studerar till skogskandidat vid Linnéuniversitetet och skriver nu mitt examensarbete. Examensarbetet kommer innefatta en enkätundersökning inom pedagogisk verksamhet utomhus på förskolor i Örebro kommun. I samarbete med Skogsstyrelsens projekt med Skogen i Skolan vill jag även undersöka var ni hittar undervisningsmaterial och inspiration till er utomhuspedagogik.
Resultatet hoppas jag ska bidra till en ökad kunskap om att bedriva
skogsundervisning i skolan. Jag hoppas även att det kommer väcka funderingar om utvecklingspotential av skogsområden i närhet av förskolor i Örebro
kommun för organisationen Skogen i Skolan. Jag tror även det är intressant för både pedagoger och föräldrar att få ta del av vad det är för typ av
utomhuspedagogik som bedrivs på förskolorna, i hur stor omfattning samt var andra pedagoger hittar sitt undervisningsmaterial.
Jag vore tacksam om ni ville delta i min enkätundersökning. Den tar några minuter att genomföra och jag skulle behöva ert svar senast 31 mars 2021. Ni kan kontakta mig vid frågor eller om ni önskar få kontakt med mina handledare på Linnéuniversitetet.
Tack!
Med vänlig hälsning, Hilda Gustavsson 073–0240670
Hilda Gustavsson30
Bilaga 3
Påminnelsebrev Hej!
Påminnelsebrev
För en vecka sedan skickade jag ut en enkät med frågor om pedagogisk verksamhet utomhus. Svarsfrekvensen har än så länge varit låg och jag skulle verkligen uppskatta om du kunde ta dig tid att besvara den. Med en högre svarsfrekvens kan jag dra fler intressanta slutsatser av undersökningen till mitt examensarbete.
Om du redan har besvarat enkäten så ber jag dig bortse från denna påminnelse.
Tack för att du tar dig tid!
Med vänliga hälsningar, Hilda Gustavsson 073–0240670
hildagustavsson@hotmail.com
