11
Utbildningsgruppens
verksamhet 2013
1
Utbildningsgruppens verksamhet 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utbildningsgruppen 4 Verksamhet 4 Utgångspunkter 4 Strategier 5 SAMMANFATTNING2. Årets verksamhet i sammandrag 7
3. Nyckelhändelser 8
Gymnasieantagning och reservantagning genomförd 8
Avtal kring yrkesvuxutbildning 8
Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna 9
GR främjar samverkan skola-arbetsliv 9
GR utvecklar Framtidens Samhällsbyggare tillsammans med
näringslivet och CMB8 9
Satsningar för att utveckla utanförskap 9
Fair Sex: Nätverket – spel om trafficking och mänskliga rättigheter 10
Nya EU-projekt på Pedagogiskt Centrum 10
Kompetensplattform 10
Demokratitorg i Västra Götaland 10
GR SYVO 11
Ny som chef 11
Läromedelssamordning 11
Läromedelsinformation och aktiviteter 11
Mediatjänst och elevkonto 12
Upphovsrätt 12
4. Resultatredovisning 12
VERKSAMHETSBESKRIVNING
5. Utbildningssamverkan – ett öppet, gränslöst och tillgängligt
utbildningslandskap 16 Skolformer För- och grundskola 16 Gymnasieskola 16 Gymnasiesärskola 17 Yrkesutbildning i gymnasieskolan 17 Gymnasieantagningen 18 Nätverken Utbildningschefsnätverket 18
Nätverket Barn i behov av särskilt stöd 18
Barnomsorgsgruppen 18
Gruppen för fristående gymnasieskolor 19
2
Grundskolenätverket 19 Gymnasieekonomnätverket 19 Gymnasienätverket 20 Introduktionsprogramgruppen 20 Kvalitetsnätverket 20Nätverket för Lärande på arbetsplats 20
Internationaliseringsgruppen 21
Skolbiblioteksgruppen 21
Skolekonomgruppen 21
Skol-IKT-gruppen (informations- och kommunikationsteknik) 22
SYV-nätverket 22
Särskolenätverket 22
Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan
Uppföljning, utvärdering och utveckling 22
Regiongemensam elevenkät 22
Teknikcollege Göteborgsregionen 23
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen 23
SMOC - Europeisk modell för erfarenhetsutbyte 24
GR Vux
Avtal kring yrkesvuxenutbildning 25
Samverkansavtal kring svenskundervisning för invandrare (SFI) 25
6. Pedagogiskt Centrum - regiongemensamma satsningar på
kompetensutveckling för pedagoger och skolledare 28
Skolutveckling
Wikimini 29
IKT-pedagogens förändrade yrkesroll 29
WFI – Wikipedia för invandrare 29
Lilla Edet BFL (bedömning för lärande) 29
Gymnasiedagarna 29
Demokratitorg i Västra Götalandsregionen 30
FN- och EU-rollspel 31
FörskoleVis 31
Metodmaterial om sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter (SRHR) 32
Webbresurser SRHR.se 32
Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass (SIV)
på Kristinedalsskolan 32
Sex unga och skolans roll 32
SRHR-lyftet 32
Utbildning i Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för SFI 32
Lärarhandledning: Mitt val 2014 33
GR Utbildning Multimediastudion – ett nav för filmproduktion 33
Familjedaghemskonferens 34
Hem- och konsumentkunskapskonferens 34
Cyberbullying-konferens 34
Konferens förskoleklass 34
Processutbildning för specialpedagoger 34
Kartläggning i Färgelanda kommun 34
Nösnäsgymnasiet – Från tanke till handling 35
Fair sex: Nätverket 35
GR Speldatabas 35
Mötesplats Skola 35
Framtidens ledare
Ny som chef 35
Program för ledarutveckling inom Utbildningsförvaltningen,
3
Traineeprogrammet ”Framtidens samhällsbyggare” 36
Ledningsgruppsutveckling inom Lokalförvaltningen, 31
Göteborgs Stad 36
Jag vill bli skolledare!? 36
Jag vill bli chef!? 36
Utvecklingsarbete i Lilla Edet 36
Kommunbaren 36
EU-projekt på Pedagogiskt Centrum
Plug In GR 37
PlugInnovation 37
GR Drop Outs 38
GR SYVO 38
EE&WOW (Entrepreneurship Education & the World of Work) 38
Maths Practice PALs 38
Innovative Technologies for an Engaging Classroom (iTEC) 39
Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) 39
Transnationella aktiviteter under året 39
Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR) 39
Developing Global Citizens through Anti Bullying Work 39
Förstudie LEDET – Lilla Edet Designar Effektiv Tillväxt 39
Plug In GR, fördjupad implementering 39
7. Skola-arbetsliv - regiongemensamma satsningar på lärande i
arbetslivet 40
SAK-Rådet 40
Utmärkelsen 40
Verktyget praktikplatsen.se 41
Praktik inom grundskolan 41
Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för gymnasieskola och vuxenutbildning 41
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för högskola 41
Arbetsmarknadspraktik i Göteborgs Stad 41
Utvecklingsprojekt rörande Yrkeshögskolans praktik 42
Yrkeshögskolans EU-projektsamordnarutbildning (YHEU) 42
Kompetensplattformen 42
Verktyg för utbildningsplanering (VUP) 42
Program för jobbskuggning, yrkesambassadörer och fadderföretag 42
Vägskäl – ett digitalt spel om att söka jobb 43
Förmedling av skarpa case 43
SAMSAS – ett VINNOVA-finansierat projekt 43
Processledning av skola-omvärldsarbetet 43
Utveckling av ny form för praktik på Sjumilaskolan 43
Ny samarbetsform med ABF Vuxenutbildning och praktikplatsen.se 43
Handledarinspiration 43
8. Läromedel - regiongemensamma satsningar på
läromedelsförsörjning 44
Läromedel – regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning 44
IKT – Läromedelsutveckling 44
Läromedelssamordning 44
Läromedelsinformation och aktiviteter 44
Mediautbud 45
Mediatjänst och elevkonto 46
Elevresekort 46
4
1.Utbildningsgruppen
Verksamhet
Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Den utses av Förbundsfullmäktige och har
myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal,
överenskommelser och avsiktsförklaringar.
Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i
medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.
Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar idag cirka 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare, drygt 1 500 skolledare och cirka 1 300 skolor, fristående såväl som
kommunala.
Utbildningsgruppens sammansättning är följande:
Helene Odenjung (FP), Göteborg, Ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, Vice
ordförande
Kristina Tharing (M), Göteborg Robert Hammarstrand (S), Göteborg Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale
Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (S), Lilla Edet Evalotta Liljenzin (M), Härryda Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö Claes Olsson (M), Mölndal
Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn
Utgångspunkter
Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd.
För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt
samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga.
Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, och konkurrenskraft för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.
5
StrategierFör att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildnings-området grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.
Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal,
överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser.
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Modellen ger en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande.
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och bättre förankring noteras.
Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverks-organisering, kontaktverksamhet etc. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning.
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor.
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande.
Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation.
GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten, att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner
emellan, är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete.
Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra.
6
såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande.
EU och det internationella perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet.
Utbildningsgruppen stödjer arbetet kring dessa frågor med utgångspunkt från skolans styrdokument. Idag sker skolans internationalisering gränsöverskridande mellan länder, kulturer och enskilda människor och berör såväl politiska, ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter. GRs spetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Under 2013 har internationell samverkan och EU-satsningar vidareutvecklats i en positiv riktning.
2. Årets verksamhet i sammandrag
Verksamheten omsatte 280 (205) mkr. Medlemsavgiften utgjorde 2,8% (3,8%) av GR Utbildnings totala omslutning.
GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 68 (71) skolor i regionen, varav 26 (27) är kommunala och 42 (44) är fristående. Totalt hanterades 12 364 (12 762) ansökningar till 379 (408) utbildningar.
Andelen elever som blivit antagna på sitt förstahandsval är 85% (85%). Endast 21 (27) elever stod som reservplacerade när antagningen avslutades den 5 september. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan.
Under året har arbetet med ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik slutförts. Antagningsstatistiken för antagningsåret 2014 kommer att publiceras i det nya verktyget för direktåtkomst på webben, för de kommuner som valt att ansluta sig till verktyget. Verktyget ger ett effektivt stöd i arbetet med regional och lokal
utbildningsplanering och dimensionering av platser för Göteborgsregionens gymnasieskolor.
Pedagogiskt Centrum (PC) möter cirka 36 000 (40 000) deltagare på seminarier, längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra aktiviteter som mässor och liknande.
Under året har 16 (20) FN- och EU-rollspel genomförts samt elevinriktade insatser inom sex och samlevnadsundervisning, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och
demokratifrågor. Dessa har engagerat 3 000 (3 500) elever inom grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola. Utöver detta lockade mässan
Gymnasiedagarna över 11 000 elever som står inför det stundande gymnasievalet. PC har drivit 10 (7) EU-finansierade projekt kring skolans utveckling och det livslånga lärandet.
Framtidens Ledare har utbildat cirka 450 (500) nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram.
Webbsidan www.praktikplatsen.se underlättar hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade 188 300 (240 000) besök. Praktikplatsen har samarbetat med cirka 5 000 (5 800) företag och arbetsplatser som erbjuder
praktikplatser och under året har 13 500 (14 000) praktikplatser levererats.
GR Vux har under 2013 disponerat 92,6 (58,5) mkr totalt varav 61,2 (27,5) mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 31,4 (31) mkr. Under 2013 har GR Vux startat 78 (54) olika yrkesutbildningar inom 8 olika branscher fördelade på 88 (56) undervisningsgrupper med 1 145 (825) unika deltagare vid fyra (tre) utbildningsstarter.
7
GR Vux har, i samarbete med anordnarkommunerna, behandlat 4 586 ansökningar under 2013 från totalt 2 411 sökande, 603 sökande per start i genomsnitt. Totalt har 1 606 utbildningsplatser erbjudits varav 1 145 platser tagits i anspråk, 71% beläggning i genomsnitt.
Fördelningen av studerande från medlemskommunerna har varit cirka 60% från Göteborg och 40% från kranskommunerna vilket väl speglar befolkningsfördelningen mellan Göteborg och kranskommunerna. GR Vux har 60 (57)% av sina studerande i åldersgruppen 20-29 år, vilket får ses som mycket tillfredsställande i perspektivet av den höga ungdomsarbetslösheten, och vårt uppdrag att erbjuda yrkesutbildningar som
efterfrågas av studerande.
GR Vux hemsida www.grvux.se har haft 80 000 (90 000) besök under 2013. Vid annonsering av GR Vux.se har antalet besökare ökat markant. Det bekräftar att varumärket grvux.se är väl etablerat och får ett stort genomslag i marknadsföringen. Marknadsaktiviteterna under året har bestått av annonsering i Metro, Riksmedia och Göteborgs spårvagnar. GR Vux har även deltagit på ett flertal mässor och liknande aktiviteter.
Antalet besök på GR Utbildnings webbplatser år 2013 var 1 770 668 (1 550 388). Läromedel inköptes via GR för drygt 58 mkr (53 mkr).
Genom miljötransporter reduceras trafikarbetet med 80% jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten.
GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av 17 000 titlar till ett inköpt värde av cirka 20 mkr.
GRs läromedelsservice omfattas av mer än 690 av Göteborgsregionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor, vilket ger en omfattning av 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter.
Distribution i strömmande form motsvarade 97% av medielånen från GR. Av drygt 825 000 (747 000) medielån utgjordes 800 000 (702 000) av distribution i strömmande form.
8
3. Nyckelhändelser
Gymnasieantagning och reservantagning genomförd
Den 5 september avslutades reservantagningen 2013 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 566, varav 6 241 på kommunala skolor och 3 325 på fristående. 85% av eleverna var antagna på sitt förstahandsval.
Av 170 behöriga elever som enbart var reservplacerade den 26 juni vid
definitivantagningen, återstod 21 som fortfarande inte erbjudits en plats. Av dessa var 8 sökande direkt från grundskolan. Det fanns 1 422 lediga platser, 632 på kommunala skolor och 790 på fristående.
160 sökande var fortfarande obehöriga till ett nationellt program och hänvisades till andra alternativ. De 181 elever, behöriga och obehöriga, som inte erbjudits en plats kontaktades av kommunens informationssansvariga för att hitta lämpliga vägar vidare.
Avtal kring yrkesvuxenutbildning
Det tvååriga samverkansavtal avseende yrkesutbildningar för vuxna som trädde i kraft den första januari 2010, och som omfattade 2010-2011, förlängdes 2012 och 2013. Avtalet gör det möjligt för alla invånare i regionen, oavsett i vilken kommun man bor, att studera yrkesutbildningar för vuxna inom Göteborgsregionen.
Under året har ett nytt avtal framtagits vilket gäller från fr. o m 2014 och tills vidare. Detta avtal innebär en avsevärd utveckling av det regionala samarbetet inom vuxnas lärande och det innefattar även möjlighet att ta tillvara kombinationer av
utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, t ex språkstöd (exempelvis SFI, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former, t ex lärlingsutbildning för vuxna.
Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna
Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens mötesplats inför gymnasievalet och en årligen återkommande mässa. Det är en informations- och vägledningsaktivitet där elever och utbildningsanordnare möts på en gemensam arena. Mötesplats Skola är en
kompetensutvecklingsinsats under vecka 44 där tusentals besökare erbjuds ett hundratal seminarier och konferenser, utställning, och möjlighet till idé-, kunskaps- och
erfarenhetsutbyte under två dagar. Tillsammans samlade dessa två aktiviteter strax under 30 000 deltagare på Svenska Mässan med GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum som arrangör.
9
GR främjar samverkan skola-arbetslivRegionen står inför stora utmaningar avseende ungdomsarbetslöshet och
matchningsproblematik på arbetsmarknaden. GR Skola Arbetsliv och Pedagogiskt Centrum har under året intensifierat sina satsningar kring samverkan skola-arbetsliv, exempelvis genom praktikplatsen.se förmedlas över tiotusen praktikplatser varje år. Under 2013 pågår en utvecklingsprocess där GR Skola Arbetsliv och Pedagogiskt Centrum skapar fler alternativ, metoder och aktiviteter för att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet, ett exempel är den digitala plattformen SYVonline.
GR utvecklar Framtidens Samhällsbyggare tillsammans med näringslivet och CMB
GR och Centre for Management of the Built environment (CMB) startar ett
traineeprogram för Framtidens Samhällsbyggare. Ett femtontal organisationer från både offentlig och privat sektor anställer traineer som under tolv månader får en bred
utbildning i personlig utveckling parallellt med teknisk kompetens i toppklass och – inte minst – en ökad förståelse för hela samhällsbyggandet. För den tekniska kompetensen står organisationer inom CMB och Chalmers professional medan GR Framtidens Ledare är övergripande projekt- och processledare samt genomförare av utbildning inom personlig utveckling.
Satsningar för att motverka utanförskap
PC driver flera ESF-finansierade projekt för att motverka utanförskap som innebär en strategisk satsning mellan kommunerna som ingår i Göteborgsregionens
kommunalförbund kring denna fråga. PC utvecklar PlugInnovation som är en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan. Syftet är att på ett ställe samla kunskap gällande att motverka avbrott och främja närvaro i skolan.
PlugInnovation utvecklas inom ramen för projektet Plug In, som är Sveriges största samverkansprojekt för att minska avbrott från gymnasiet. PC leder arbetet i
Göteborgsregionen, där sju kommuner i GR deltar i projektet genom olika metodverkstäder, i vilka nya metoder för att få ungdomar att fullfölja sina
gymnasiestudier prövas. Under året avslutades också GR Drop outs, ett projekt som syftar till att motverka skolk inom grundskola och gymnasium. Projektet har genomfört kartläggningar, utvecklat metoder och kompetensutvecklat 1500 yrkesverksamma i skolan.
10
Fair Sex: Nätverket – spel om trafficking och mänskliga rättigheter
Pedagogiskt Centrum utvecklar spel inom ramen för Upplevelsebaserat lärande. Fair Sex: Nätverket är ett digitalt spel där Pedagogiskt Centrum i samarbete med organisationen RealStars tar fram ett webbspel om trafficking och mänskliga rättigheter. Vidare utvecklas spel och metoder för att användas för att exempelvis stärka elevers kunskap om arbetsmarknad, EU-valet 2014 och sex och samlevnad. Spelen går att användas kostnadsfritt via www.pedagogisktcentrum.se/speldatabas.
Nya EU-projekt på Pedagogiskt Centrum
GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum har fått två nya ESF projekt beviljade inom området för unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet. Det ena projektet är en fördjupad implementering av Plug In och det andra är en förstudie i Lilla Edet. Projekten kommer att genomföras under 2014. Anti Bullying är ytterligare ett projekt där GR utbildning får EU-medel från Comenius Regio för att tillsammans med Jonsereds IF, Jonsereda skola och engelska partners arbeta för att motverka mobbning genom samarbete mellan både skolor och fotbollsklubbar.
Kompetensplattform
Regeringen har genom regleringsbrev (N2009/9378/RT) lämnat uppdrag om att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och
utbildningsplanering. Västra Götalandsregionen driver arbetet med
kompetensplattformen tillsammans med företrädare för kommuner, kommunalförbund, övriga regionala och statliga aktörer samt företrädare för näringslivet och
arbetsmarknaden. GRs arbete med kompetensplattformen har två spår. Dels sker ett arbete med strategisk kompetensförsörjning som handlar om att skapa nätverk och strukturer kring frågan och därigenom kunna bygga en kunskapsbas. Dels sker ett utvecklingsarbete av det webbaserade Verktyget för utbildningsplanering (VUP) som är ett statistikverktyg som visar utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Demokratitorg i Västra Götalandsregionen
Demokratitorg är en dialogform som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan politiker och gymnasieungdomar i Västra Götalandsregionen. Genom Demokratitorgen får ungdomarna tillfälle att framföra sina åsikter direkt till beslutsfattare, medan politikerna ges möjlighet att öka sin förståelse för ungas situation och behov. Demokratitorgen är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Pedagogiskt Centrum som sträcker sig tillbaka till 2007. Under året har 18 Demokratitorg genomförts runtom i regionen. Några av de ämnen som har diskuterats under året har varit Kollektivtrafik och infrastruktur, Vård och hälsa, Fritid och kultur, Framtid, Jobb och utbildning samt Inkludering och rättigheter. Fokus för samtalen är de ungas tankar, åsikter och
önskemål. När alla Demokratitorg genomförts gör PC en sammanställning av de tankar, åsikter och förslag som lyfts av ungdomarna. Sammanställningen presenteras i form av en rapport som delges både regionens politiker och de deltagande skolorna. Västra Götalandsregionen fångar därefter upp de frågor som lyfts från ungdomarna och för dem vidare till den nämnd och verksamhet som är ansvarig.
11
GR SYVOGR SYVO (studie- och yrkesvägledning och orientering) är ett tvåårigt ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt i GR. Syftet är att öka samverkan mellan utbildning och arbetslivet med studie- och
yrkesvägledningen som motor. Under 2013 har projektet erbjudit kompetensutveckling inom sju områden för studie- och
yrkesvägledare, rektorer, lärare och
arbetslivsrepresentanter. En central del i GR SYVO är dess
organisationsutvecklingsinsatser där
kommuner, organisationer och enskilda skolor erbjuds processtöd för att öka samverkan skola-arbetsliv. Projektet har även skapat nya och innovativa kontaktytor mellan skola och arbetsliv, exempelvis Jobbskuggning och Anställningsbaren på Gymnasiedagarna där över 50 yrkespersoner stod redo att prata arbetsmarknad och framtid med regionens årskurs 8 och 9. Projektet har också tagit fram två digitala plattformar;
Entreprenörskap i Skolan och
www.syvonline.se.
Ny som chef
Tre ledarutvecklingsprogram genomfördes inom ramen för ”Ny som chef” under året. Programmet syftar bland annat till att ge deltagarna en god grund för sitt ledarskap och har som delmål att deltagarna ska känna sig säkra och trivas i chefsrollen. Slutmålet är ökad produktivitet genom ett utvecklande och hållbart ledarskap. Programmet fokuserar på utveckling av det personliga ledarskapet men tar också upp hur kommuner kan styras och ledas, rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, mål och målstyrning,
förändringsarbete och konflikthantering.
Läromedelssamordning
Genom det läromedelsavtal som GRs medlemskommuner har tecknat med GR, säkras en förenklad och kostnadseffektiv hantering av skolans läromedelsinköp. Under 2013 har e-handelsmöjligheten vid inköp av läromedel använts av ett flertal kommuner.
Läromedelsinformation och aktiviteter
Tillsammans med Utbildningsradion (UR) arrangerade GR i september en ”UR-vecka” med fyra arrangemang på fyra dagar. Två av dessa, grundskoleinriktade
NO-arrangemanget ”Teachers’ Night” samt en ”Förskolekväll med Beppe”, skedde i
samverkan med Universeum och besöktes av drygt 600 pedagoger. Kvällarna bjöd på många spännande miniseminarier och aktiviteter och blev mycket uppskattade.
Vecka 44 genomfördes Mötesplats Skola där GR Utbildning Läromedel fanns på plats med information och demonstration av mediatjänsten GR-SLI. Med Svenska Mässan
arrangerade GR Utbildning Läromedel i år också mässans ”Pedagogiska Scen” till vilken regionens alla kommuner bidrog med inspirerande exempel från skolans vardag.
12
Mediatjänst och elevkontoUnder året har GRs nya mediatjänst GR-SLI till fullo ersatt den tidigare webbtjänsten med en utvecklad sök-, sortera- och filtrerafunktion samt nytt gränssnitt, ny spelare och bättre plattformsanpassning och enkel elevinloggning. Med en uppdaterad och mer användarvänlig utformning av mediatjänsten söker GR ytterligare bidra till en kreativ användning av IT i klassrummet. Utbudet av strömmande film och ljud nås nu även via surfplatta och smartphone i appen SLI.se Play.
Upphovsrätt
Övergången från analoga till digitala medier har medfört nya möjligheter till användning, bearbetning och kopiering, vilket inneburit nya frågeställningar kring juridik och
upphovsrätt. Tydlighet om de upphovsrättsregler som gäller i skolan är en viktig del i den information som GR delger regionens skolor. Allt mediematerial från GR innefattas av så kallade ”institutionella visningsrätter”, ett villkor för laglig användning i skolan av media i inspelad form.
4. Resultatredovisning
Utbildningsgruppen har fastställt ett antal målsättningar för verksamheten, vilka tillsammans med utfall 2013 redovisas nedan.
Målsättning:
Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola – arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska
Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner.
Grad av måluppfyllelse 2013
Inom skol- och kompetensutveckling är PC en framträdande aktör där det sker en viss ökning av att driva mer omfattande projekt. Skolutvecklingsinsatser sker i samtliga tretton kommuner och projekten som PC genomför efterfrågas även nationellt.
Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna är de två största mötesplatserna i regionen för yrkesverksamma inom skola och elever, med ca 30 000 besökare. Ett centralt
verksamhetsområde är arbetet med att motverka avbrott i gymnasieskolan, där PC är en ledande aktör, både regionalt och nationellt.
Inom regionen är praktikplatsen.se, som stöttar samordningen av praktikplatser, det enda webbverktyg i sitt slag och flertalet av medlemskommuner är involverade i arbetet på GR Skola Arbetsliv på något vis.
Gymnasieantagningen tillhandahåller IT-verktyg och information samt statistik rörande gymnasieantagningens alla skeden till skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare (SYV), elever och föräldrar. Detta görs i första hand via antagningssystemet Indra och webbplatsen Indranet samt genom utbildningskatalogen Vad ska jag välja? Under 2013 har ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik utvecklats.
Antagningsstatistiken för antagningsåret 2014 kommer att publiceras via detta verktyg för direktåtkomst på webben för de kommuner som valt att ansluta sig till verktyget. Gymnasieantagningen tillhandahåller även IT-verktyget GRs Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som ger information om vilka ungdomar som gör avbrott i studierna och som därmed står utan gymnasieskola. Systemet ger också information om elever som är inskrivna på gymnasieskolor inom GR samt uppgift om elevers fullständiga studieväg. Syftet med GRUUS är att alla berörda parter, avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun, snabbt ska bli varse förändringar som sker med de egna ungdomarna. GRUUS används av samtliga gymnasieskolor och utbildningsförvaltningar inom GR.
13
Under 2013 har två datalagerprojekt bedrivits som syftar till att öppna upp och tillgängliggöra den utbildningsdata som Gymnasieantagningens IT-system innehar. GR Läromedel erbjuder service till GR-regionens skolor, kommunala så väl som
fristående, samt skolorna i Varbergs och Falkenbergs kommuner, vilket innebär drygt 1 400 skolor inom alla skolformer. I denna service ingår läromedelslån av film, tv- och radioprogram, inköp av fysiska och digitala läromedel, tillgång till läromedelsutställning, pedagogiska caféer, kundmottagning och kundsupport.
GR Vuxs uppdrag är att regionalt samordna yrkesutbildning för vuxna och att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt
perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i regionen. GR Vux har, i samarbete med anordnarkommunerna, behandlat 4 586 ansökningar under 2013 från totalt 2 411 sökande, 603 sökande per start i genomsnitt. Totalt har 1 606 utbildningsplatser erbjudits varav 1 145 platser tagits i anspråk, 71% beläggning i genomsnitt.
Sedan juli 2011 finns ett 2-årigt samverkansavtal mellan Göteborgsregionens medlemskommuner kring olika utbildningsvägar i kombination med svenska för invandrare (SFI) på olika nivåer. 12 av GRs medlemskommuner deltar (Kungsbacka deltar ej). Avtalet förlängdes att också omfatta hösten 2013 för att avslutas 2013-12-31 då yrkesutbildningar med/språkstöd integreras i samverkansavtalet avseende
yrkesutbildningar för vuxna som tas i anspråk fr.o.m. 2014-01-01.
GRsfi-avtalets syfte var att erbjuda nyanlända invandrare SFI, såväl flyktingar som övriga, som var anpassade till den nyanländes förutsättningar och behov. Det skulle också underlätta för berörda målgrupper att effektivare och med högre kvalitet tillägna sig det svenska språket och underlätta inträde på arbetsmarknaden eller fortsatt högskoleutbildning. Detta bidrar i sin tur till uthållig tillväxt och ökad integration inom Göteborgsregionen i stöd och samverkan med regionens näringsliv/arbetsliv.
Målsättning:
100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter.
Grad av måluppfyllelse 2013
PCs insatser visar goda resultat och uppfyller kraven för bedömningen av verksamheten. Flertal av projekten är av mer processinriktad karaktär utvärderas projekten kontinuerligt och projektens innehåll anpassas efter detta.
Målsättning:
Verksamheten ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
Grad av måluppfyllelse 2013
GR deltar i två internationella forskningsprojekt, dels det samnordiska EU-projektet GNU (Gränsöverskridande nordisk undervisning), som beforskar metodik i klassrummet och hur digitala verktyg används för att skapa lärande. GR är också associerad partner i Innovative Technologies for an Engaging Classroom (iTEC,) som är EUs största forskningsprojekt om IT i skolan.
14
Målsättning:
Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.
Grad av måluppfyllelse 2013
Pedagogiskt Centrum arrangerar elevinsatser i form av Demokratitorg, FN-rollspel och temapass för cirka 3 000 elever årligen. Dessutom testas flertalet av de spel och metoder som Pedagogiskt Centrum utvecklar i klassrumssituationer, där eleverna utgör
testgrupperna. Samtliga elevinsatser som görs tillsammans med lärarna ökar användandet eftersom arbetet fortsätter på hemmaplan.
Gymnasieantagningens webbplats för gymnasieval, Indranet, används årligen av cirka 11 000 elever med egen inloggning. På Indranet gör eleverna sina val till gymnasiet och tar del av information som rör det egna gymnasievalet. Eleven kan följa sitt gymnasieval under hela antagningsprocessen.
Elevinloggning på GR-SLI och dess möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang ses nu som en självklarhet i allt större användargrupper och kommer också att beredas nya möjligheter i den fortsatta utvecklingen av GR-SLI.
All information om utbildningar inom GR Vux och GR Sfi sker via hemsidorna. Inga lösenord krävs och det är även möjligt att söka till utbildningarna via hemsidorna. Dessa är även viktiga kanaler för information till studie- och yrkesvägledare och
arbetsförmedlare.
Målsättning:
Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av;
- rationalitet, exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt,
- framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling.
Grad av måluppfyllelse 2013
Pedagogiskt Centrum har mött över 3 000 elever i utbildningsinsatser under 2013. På Gymnasiedagarna deltog 11 400 elever. Vidare ökar under året utbudet av digitala metoder inom upplevelsebaserat lärande som vänder sig direkt till elever.
Praktikplatsen.se vänder sig direkt till elever och studerande som genom skola eller utbildningsanordnare får lösenord till webbsidan för att se tillgängliga praktikplatser, göra sina val och därefter bokas på en praktikplats. Under 2013 initierades ett
utvecklingsarbete på GR Skola Arbetsliv och praktikplatsen.se som innebär ökad målgruppsdelaktighet och däribland är elever en viktig grupp.
Gymnasieantagningens antagningsdatabas Indra med tillhörande system ägs av GR och har genom åren anpassats efter de behov som uttryckts av systemens användare. Systemförvaltningen bedrivs utifrån ett inkrementellt förhållningsätt i syfte att erbjuda samtliga användare en funktionell och rättssäker antagning. En vidareutveckling av
antagningssystem pågår under arbetsnamnet Indra 2. Fokus för utvecklingsarbetet ligger på att modernisera systemet för ett effektivare, mer användarvänligt och tillgängligt verktyg för samtliga användargrupper.
Under 2013 har ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik utvecklats. Medlemskommunerna erbjuds tillgång till verktyget och därmed möjlighet att få direkt tillgång till regionens antagningsstatistik. Statistik som ger nya möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering av
15
utbildningsplatser. Från och med antagningsåret 2014 tas det nya digitala verktyget för GRs antagningsstatistik i bruk.
Under 2013 har två projekt med syfte att öppna upp och tillgängliggöra utbildningsdata rörande studieavbrott och gymnasieantagning bedrivits (Datalagerprojekt). Målet är att tillgängliggöra data, det vill säga öppna upp data för vidare användning, vilket i projektet inneburit att systematisera, indexera, avidentifiera och slutligen införa data i ett
datalager som genom ett öppet API tillgängliggörs till allmänheten. Ytterligare syftet med projekten är att sätta regelverk som ska vara applicerbart på samtlig utbildningsstatistik och på så sätt möjliggöra vidare arbete inom området. Datalagerprojekten utforskar också gränslandet mellan personlig integritet och offentliggörande av data.
Genom ett ökat utbud av film i strömmande form har 478 000 av de drygt 512 000 medielån som gjorts fram till september 2013 utgjorts av digital distribution. I stort sett all film som inköps på Läromedel är i strömmande form och utgår både från användarnas önskemål och skolornas läroplan.
Den pedagogiska formen för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat antal distansutbildningar. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska moment som kan läsa på distans via digitala verktyg.
Målsättning:
Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas; - av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för
elevernas och skolornas utveckling. Grad av måluppfyllelse 2013
PC utvecklar under året ett antal helt nya digitala verktyg som på olika sätt stödjer utbildningslandskapet. Exempel på detta är: PlugInnovation är en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan som samlar kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan. Utvecklas inom ramen för Plug-in.
SYVonline är en dynamisk, deltagarstyrd webbaserade informationsportal för studie-och yrkesvägledare.
Praktikplatsen.se är ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Verksamheten är utvecklad och anpassad efter skolornas behov i samarbete med skolan och arbetslivet.
Vidare genomför PC flera processinriktade utbildningar med fokus på digital kompetens för pedagoger och skolledare i regionen.
Målsättning:
Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.
Grad av måluppfyllelse 2013
Pedagogiskt Centrums verksamhet vänder sig till både kommunala och fristående skolor. Skol- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar samtliga skolformer.
Praktikplatsen.se omfattar samtliga skolformer med undantag av förskolan. Både kommunala och fristående skolor och utbildningsanordnare deltar.
Gymnasieantagningen gör antagningen till GRs samtliga gymnasieskolor, vilket 2013 är 26 kommunala skolor och 42 fristående skolor. Verksamheten vänder sig också till samtliga grundskolor inom Göteborgsregionen som har årskurs 9. Informationen vänder
16
sig i första hand till sökande elever och studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående grundskolor.
GR Läromedel har även Varbergs och Falkenbergs skolor som användare. Samtliga skolformer från förskola till vuxnas lärande omfattas. Såväl kommunala som fristående skolor ingår i verksamheten. GR Vux har 15 utbildningsleverantörer som är både kommunala och fristående. GR Sfi har endast kommunala utbildningsleverantörer.
5. Utbildningssamverkan – ett öppet, gränslöst och tillgängligt
utbildningslandskap
Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.
Skolformer
För- och grundskola
Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. 2014-01-01 träder en ny förlängning i kraft och avtalet gäller därmed till och med 2015-12-31.
Kommunerna har enats om en gemensam prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR. Under året har aktiv dialog och erfarenhetsutbyte skett i de nätverk och grupper som behandlar för- och grundskolefrågor. Vilka områden och frågor som respektive nätverk arbetat med under året finns angivet nedan, under respektive nätverk.
Gymnasieskola
Samverkansavtalet 2007-2011 för gymnasieskolan omfattar elever som inledde sina gymnasiestudier senast under våren 2011, då de har rätt att fullfölja studierna enligt dessa villkor. Gymnasiesamverkansavtalet 2011-2015 omfattar elever som har antagits till år ett, två och tre på ett nationellt program, till nationella inriktningar på de program där inriktning får starta år ett eller till särskilda varianter läsåret 2013-2014.
Avtalet har inneburit att 1 325 elever (22,1%) har valt att genomföra sin utbildning i annan kommun trots att den har erbjudits i hemkommunen. 51 elever har antagits till utbildning i annan kommun fast de har haft högre val till hemkommunen. Avtalet har också inneburit att många elever har antagits till utbildningar som inte har erbjudits i hemkommunen.
Möjligheten att söka till och genomföra ett introduktionsprogram i någon av GRs
kommuner har ökat något, då avtalet omfattar samtliga programinriktade individuella val (IMPRO) och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar (IMYRK). 592 platser inom IMPRO och IMYRK har erbjudits. 433 elever är antagna och 193 placerade som reserver.
17
GR har under året erbjudit systemstödet GRINDA för att synliggöra fördelningen av antalet lediga platser på gymnasieprogrammens inriktningar och underlätta vid övergång för elev mellan programinriktningar inom GR. Systemet bidrar till större transparens, högre fyllnadsgrad, bättre planeringsförutsättningar och därmed en effektivare gymnasieskola. Funktionen går under namnet Göteborgsregionens inriktningsdatabas (GRINDA).
Regionalt samråd kring gymnasieutbudet inför 2014 har genomförts i
Gymnasierektorsgruppen (inklusive fristående anordnare), Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen samt med arbetsmarknadens parter inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege för utbildningar inom dessa två sektorer. Som underlag har regionala befolkningsprognoser, beroendekartor, fyllnadsgradsstatistik samt statistik över elevers val under 2013 och tidigare använts. Andra regionala insatser som har stöttat samrådet har varit statistik från GRs webbplats Uppföljning, Utvärdering och Statistik.
Avtalet omfattar även Gemensamma gymnasiet, som på entreprenad erbjuder kurser för elever som inte kan genomföra studierna enligt sin studieplan på den skola den
huvudsakligen går på. Gemensamma gymnasiet omfattar bland annat ett antal
språkkurser, vilket underlättar för eleverna att tillgodoräkna sig meritpoäng inom språk inför antagning till högskolan. Läsåret 2013/2014 har Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg haft 55 anmälda elever till olika kurser inom moderna språk - Japanska. Språkcentrum i Göteborg har erbjudit 34 kurser och har haft 64 anmälda till 19 kurser inom moderna språk som erbjuds sen eftermiddag eller kväll inom ramen för Gemensamma gymnasiet. Exempel på språk som erbjudits är persiska, spanska och turkiska.
GRs administrativa verktyg (GRUMO) för registrering av kurser, deltagare, kurstider och kontaktpersoner har vidareutvecklats och anpassats till den samordnade verksamheten inom Språkcentrum i Göteborg som köper tjänsten av GR. GRUMO har under hösten 2013 hanterat 1 691 gymnasieelever, vilka har anmälts till modersmålskurser och kurser i moderna språk.
Gymnasiesärskola
Det nya samverkansavtalet för gymnasiesärskolan som gäller 2013-2015 anger att antagning till ett av de nio nya nationella programmen ska ske gemensamt om en urvalssituation skulle uppstå. Vidare har avtalet en paragraf som reglerar skolskjutsar mellan kommuner, så att elever som antagits till ett nationellt program ges rätt att få två resor om dagen mellan hemkommun och skola i anordnarkommun. Skollagen anger endast att skolskjuts ska finansieras inom hemkommunen. De första eleverna antogs inför höstterminen 2013 enligt det nya avtalet och enligt den reviderade
gymnasiesärskolan.
Yrkesutbildning i gymnasieskolan
Förändringen av elevernas preferenser och erbjudna platser när det gäller val till gymnasieskolans program efter reformen GY2011 har fortsatt, men med en smärre förändring till yrkesprogrammens fördel. Elevkullens nedgång är cirka 2%.
Yrkesprogrammens andel har varit 30% (29% 2012) och högskoleförberedande
programs 70% (71% 2012). Störst nedgång mellan dessa två år har det varit på bygg- och anläggningsprogrammet (-45 antagna), hotell- och turismprogrammet (-39
antagna), hantverksprogrammet (-42 antagna), naturvetenskapsprogrammet (-137 antagna) och samhällsvetenskapsprogrammet (-129 antagna). El- och energiprogrammet (+39 antagna) samt ekonomiprogrammet (+211 antagna) har ökat mest under 2013. Samarbetet med Göteborgs Universitets (GU) Centrum för yrkeskunnande har under året fortsatt. Detta inom universitetets programråd för yrkeslärarutbildning och genom GUs medverkan vid ett flertal möten, till exempel kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. Samarbetet har bland annat bidragit till att antagningsstatistiken per
18
ämnesområde har blivit mera transparent. Marknadsföringen av yrkeslärarutbildningen har också stöttats i förhållande till presumtiva yrkeslärare, t ex via Vård- och
omsorgscollegeinsatser. Båda insatserna ger bättre förutsättningar för
gymnasieskolornas och vuxenutbildningens planering av personalsituationen.
Gymnasieantagningen
Utbildningsgruppen har bemyndigande från kommunerna att fatta beslut om antagning till de kommunala gymnasieskolorna. Samtliga fristående gymnasieskolor inom
Göteborgsregionen köper antagningstjänster från GR. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett, samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. Indra är det tekniska systemet för antagning och till det finns webbsidan Indranet, där elever själva kan göra sin gymnasieansökan. Indra och Indranet anpassas ständigt för att på bästa sätt möta elever, skolor och övriga användares olika behov. Under året har utvecklingsarbetet med att webbasera hela antagningssystemet intensifierats inför införande.
Nätverken
Utbildningschefsnätverket
Utbildningschefsnätverket (UC), som utgörs av kommunernas förvaltningschefer för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, har träffats regelbundet under året. Förvaltningscheferna har bland annat arbetat med drop outs-problematiken, samverkat kring nya reformen om förstelärare, diskuterat kring bristen på förskolelärare och dess utmaningar och för 2014 enats om den
interkommunala ersättningen för alla skolformer.
I september genomfördes även en konferens på temat ”Arbetsmarknad idag och i morgon”. Förvaltningscheferna har också fått nätverksrapport vid varje sammanträde från de nätverk som samverkar i GR. Under året har utbildningschefsnätverket haft besök av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket.
Nätverket Barn i behov av särskilt stöd
Nätverket består av chefer för barn- och elevhälsa i GRs kommuner. Årets
nätverksträffar har innehållit arbete med och diskussion kring skolans ansvar och uppdrag i förhållande till andra aktörer, systematiskt kvalitetsarbete samt förtydligande av ansvar för utredning och insatser när det gäller barn/unga med specifika läs- och skrivsvårigheter. Erfarenhetsutbytet tar sin utgångspunkt i elevhälsan i GRs kommuner och externa gäster, såsom representanter från Skolinspektionen och Sveriges kommuner och landsting (SKL), har deltagit i diskussionerna.
Barnomsorgsgruppen
Barnomsorgsgruppen består av nyckelpersoner som arbetar med frågor av operativ karaktär rörande förskola och pedagogisk omsorg. Under året har gruppen avhandlat frågor om bland annat tillsyn av fristående verksamhet, förskolans samverkansavtal, omsorg på obekväm tid och närvaro i förskolan. Lokal omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker fortlöpande på och mellan
Barnomsorgs-gruppens möten. Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är
tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. 2014-01-01 träder en ny förlängning i kraft och avtalet gäller därmed till och med 2015-12-31.
19
Gruppen för fristående gymnasieskolorGruppen för fristående gymnasieskolor startade hösten 2013. Syftet med gruppen är att skapa en arena för dialog och erfarenhetsutbyten utifrån aktuella frågeställningar samt att fungera som en referensgrupp i utbildningsfrågor. Gruppen ses vid 3 tillfällen per termin, varav ett sker tillsammans med Gymnasienätverket. Sammantaget har 13 friståendekolor varit representerade vid höstens möten. Områden som behandlats är regiongemensamma enkäter och information om satsningar på karriärtjänster inom den fristående gymnasieskolan. Gruppen har även diskuterat delade lärartjänster, kollegialt lärande och samarbete mellan skolor och huvudmän.
GRIA – Det kommunala informationsansvaret och GRUUS-gruppen
Nätverket för det kommunala informationsansvaret (GRIA) består av ledare för det kommunala informationsansvaret i GRs kommuner. Utöver fortlöpande erfarenhetsutbyte kring informationsansvaret och GRUUS (se nedan), har nätverket bland annat diskuterat regeringens utredning om arbetet med unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:13 och SOU 2013:74) utifrån konsekvenser och behov på lokal och regional nivå om föreslagna lagändringar träder i kraft. Nätverket har en nyckelroll i regionens arbete med att motverka utanförskap och fungerar som referensgrupp i ESF-projektet Plug In. 2011 bildades arbetsgruppen GRUUS som arbetar med utveckling och anpassning av Göteborgsregionens Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS). Syftet med IT-systemet är att alla berörda parter, hemkommun, skolkommun, avlämnande skola och mottagande skola, snabbt ska bli varse förändringar som sker med ungdomarna. För det kommunala informationsansvaret är systemet särskilt viktigt för snar identifiering av de ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Arbetsgruppen för GRUUS har tillsammans med GRIA-nätverket under 2013 arbetat med den ständigt aktuella frågan om hur rapportering från gymnasieskola till elevs hemkommun kan förbättras, men också hur den statistiska redovisningen kring avbrottsrelaterade händelser ska utformas. Arbetet med statistik har skett i nära samarbete med ESF-projektet PlugInnovation där en prototyp av ett IT-verktyg för avbrottsstatistik tas fram.
Grundskolenätverket
Grundskolenätverket startades upp under 2013. Under våren genomfördes en
inventering av aktuella och relevanta områden att arbeta med i nätverket. Under senare delen av året har arbetet fokuserat kring det pedagogiska ledarskapet. Bland annat har nätverket berört framgångsfaktorer, förutsättningar, metoder och effekterna av det pedagogiska ledarskapet. Arbetet har resulterat i ett aktivt erfarenhetsutbyte i grundskolenätverket.
Gymnasieekonomnätverket
Nätverket har under året tagit fram förslag till prislista för gamla och nya
gymnasieutbildningar och gymnasiesärskoleutbildningar. Underlaget har utgjorts av en avstämning mot bokslut för 2012. Man har även tagit fram index för 2014 och förslag till hantering av pris för särskilda verksamheter som nationellt godkända idrottsutbildningar, särskilt kostsamma regionala versioner av nationella program, tillägg för utökade
yrkesprogram samt tillägg för regionalt sökbara introduktionsprogram.
Den demografiska utvecklingen har belysts i en aktuell befolkningsprognos och den regionala statistiken har diskuterats ur ett övervintrings- och rationaliseringsperspektiv. Omställningen av gymnasieskolan ur både demografisk och innehållsmässig synvinkel har varit en viktig fråga för nätverket. Under ett par år kommer parallella system att bedrivas vilket innebär extra kostnader. Behov av samverkan på fler områden har därför lyfts fram.
Vidare pågår ett kartläggningsarbete som syftar till att identifiera hur ett framtida IT-stöd för att tillhandahålla effektivare och säkrare underlag för kommunernas interkommunala fakturering. Kartläggningen sker i nära samarbete med ESF-projektet PlugInnovation.
20
GymnasienätverketFokus för 2013 har fortsatt varit på implementeringen av den nya gymnasieskolan (GY 2011), gymnasieförordningen och skollagen. Några exempel på fokusområden utifrån dessa är lärarbehörigheter, försteläraruppdraget, lektorat, legitimation och
kompetensutvecklingsbehov, bedömning och betygssättning, gymnasiearbetet,
åtgärdsprogram samt stöd för att förhindra avbrott. Rektors roll som pedagogisk ledare har varit ett genomgående tema under nätverksmötena. Särskilt fokus har lagts på det nya gymnasiearbetet, som för första gången genomförs läsåret 2013/2014.
Gymnasienätverket har initierat två regionala tillfällen till programvist idé- och erfarenhetsutbyte om planering, genomförande, utvärdering och betygsättning av gymnasiearbetet. Drygt 500 personer (lärare, skolledare och arbetslivsföreträdare) har diskuterat upplägget och bedömningen för att kvalitetssäkra processen ur ett regionalt perspektiv. Den regionala demografiska situationen har inneburit ännu större behov av gemensam planering av utbudet, varför fristående rektorer inbjudits till två av sex nätverksmöten för gemensamma diskussioner om utbud och omställning inför 2014. Etiska regler för marknadsföring och information har vidareutvecklats.
Kvalitetsarbetet harfokuserat på arbetsplatsförlagd utbildning och arbetsplatsförlagt lärande (APU/APL), lokala och regionala programråd, stöd för att behålla behöriga elever på programmen och en mängd statistik kring elevers val av utbildning. Arbetslivets kompetensbehov har lyfts fram, till exempel kring det västsvenska paketet och via collegen.
Introduktionsprogramgruppen
Introduktionsprogramgruppen består av representanter från kommunernas
introduktionsprogram. Under år 2013 har Introduktionsnätverket ombildats till en grupp. Gruppens syfte är att utbyta erfarenheter och se på samordningsmöjligheteter
kommunerna emellan. Detta för att på bästa sätt möta enskilda elevers behov av olika insatser inom introduktionsprogrammen. Introduktionsprogramsgruppen har under året haft ett flertal besök från andra verksamheter i GR kommunerna för att ta del av deras arbete med elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammen eller står utanför gymnasieskolan.
Kvalitetsnätverket
Kvalitetsnätverket har fortsatt sitt arbete med erfarenhetsutbyte, där olika modeller för att systematiskt höja kvaliteten i verksamheterna har varit ett genomgående tema. Under året har arbetet med den regiongemensamma elevenkäten varit en
återkommande punkt. Kvalitetsnätverkets medlemmar är kontaktpersoner i kommunerna vid genomförandet av elevenkäterna våren 2014. Kvalitetsmått, jämförelsetjänster och Öppna Jämförelser har också diskuterats på årets möten.
Nätverket för Lärande på arbetsplats
Kvalitetssäkringen av försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, liksom
ordinarie lärlingsutbildning i nya gymnasieskolan, har fortsatt. Nätverket har arbetat med erfarenhets- och idéutbyte kring lärande på arbetsplats av olika slag. Bland annat har metoder för att dokumentera och följa upp utfallet av APL via iPad presenterats. Skolinspektionens nya rapport om kvalitet i arbetsplatsbelagd utbildning har pekat ut nationella förbättringsområden som behandlats i nätverket. Även Arbetsmiljöverkets inspektioner har använts vid diskussionerna och verktyg och strategier har presenterats. En kartläggning av utläggningen av det arbetsplatsförlagda lärandet på vård- och
omsorgsprogrammet liksom el- och energiprogrammet har genomförts.
Nätverket har vidare följt Skolverkets arbete med kvalitet i yrkesutbildningen (KYRK). Flera deltagare i nätverket har sökt och antagits som nationella APL-utvecklare med uppdrag från Skolverket att medverka i det nationella arbetet med att utveckla det lärande som sker på arbetsplats. Aktuell forskning om yrkesdidaktik från Göteborgs
21
Universitet har använts som diskussionsunderlag vid nätverksträffarna och nätverket har verkat för att fler yrkeslärare ska kunna arbeta med uppdrag som ”förstelärare”.
Samarbete har sökts med vuxenutbildningen för att utveckla gemensamma koncept kring lärlingsutbildning inom regionen.
Internationaliseringsgruppen
Under 2013 har nätverket övergått till en grupp och har en uppdaterad syftesbeskrivning. Gruppen fokuserar på att vara ett forum för idé- och
erfarenhetsutbyte och bidrar till kompetensutveckling med tydlig koppling till EU och internationalisering inom utbildningsområdet. Gruppen bidrar också till att skapa inspiration och stimulera internationaliseringsarbetet i kommunerna, bredda kontakter samt återföra kunskap till hemkommunen. Medlemskommunernas behov står i fokus på gruppens möten.
Skolbiblioteksgruppen
Skolbiblioteksgruppen består av skolbibliotekansvariga i GRs kommuner. På mötena ägnas mycket tid åt idé- och erfarenhetsutbyte kring språk, lärande och skolbibliotek. Under årets möten har gruppens deltagare lyft exempel från den egna verksamheten för inspiration och diskussion. Tid har även ägnats åt nationell och lokal omvärldsbevakning, däribland konferenser och publikationer såsom forskningsantologin "Skolbibliotekets roller i förändrade landskap".
Skolekonomgruppen
En prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR har tagits fram. Den går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Utöver arbetet med interkommunal ersättning (IKE) har nätverket tagit fram så kallade spindeldiagram och diskuterat ekonomistyrning. Därtill har en kontinuerlig
omvärldsbevakning och ett erfarenhetsutbyte, kring exempelvis bidrag på lika villkor och ensamkommande barn och ungdomar, ägt rum på årets nätverksmöten.
22
Skol-IKT-gruppen (Informations- och kommunikationsteknik)
Skol-IKT-gruppen består av GR-kommunernas skolutvecklare, med fokus på IKT som verktyg i lärandet. Gruppen har återkommande mötts för att delge varandra strategier och erfarenheter inom IKT-området, som kommit att bli en självklar del i
skolutvecklingsarbetet. Vid nätverksmöten har bland annat frågor som följande bearbetats: molntjänster och juridik, samverkan kring kompetensutveckling,
federationsarbete rektors roll i skolutveckling med IKT, inkluderande arbetssätt med digitala verktyg, konsekvenser av arbete med surfplattor och avtal mellan skola/hem vid utdelning av dessa. Gruppens arbete har under året skett vid möten på GR, vid
studiebesök på skolor, i gemensamma ytor på webben och genom direktkontakter kommunerna emellan.
SYV-nätverket
SYV-nätverket fungerar som samlingspunkt för regionens studievägledare och genom nätverket arbetar man med alla frågor som rör vägledning. Studievägledare från grundskolan, gymnasieskolan och komvux ingår. Under året har nätverket till stor del varit delaktigt i projektet SYVO, ett projekt för att stärka studievägledarnas roll samt öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Projektet har finansierats av Europeiska
Socialfonden och har pågått under två år. Nätverket har också under året särskilt arbetat med att stärka studievägledarnas kvalitetsarbete på skolorna.
Särskolenätverket
Särskolenätverket, som består av representanter för grund– och gymnasiesärskolan samt särvux, har bidragit till att arbetet med dessa elever har utvecklats. Årets träffar har innehållit information om och diskussion kring gymnasiesärskolan GYS 2013, nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan, likvärdig bedömning och behörighet att
undervisa i särskolan. Dialog har förts med Skolverket inför publicering av nya allmänna råd för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola.
Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Under året har fortsatt kartläggning gjorts kring vilken statistik som publiceras av GR inom utbildningsverksamheten, samt vilka behov av statistik som kan identifieras i medlemskommunerna. Revideringen fortgår i nytt visualiseringsverktyg för att göra statistiken mer lättillgänglig och användbar. Med det nya verktyget blir statistik mer tillgänglig, det går tillexempel att jämföra två eller flera kommuner med varandra och på ett enkelt sätt se trender mellan olika år. De diagram som publicerats under föregående år och som beskriver samtliga skolformer hittas på GRkom.se/U3. I kartläggningen och utvecklingen inkluderas även statistik gällande gymnasieantagningen, vilken dels finns publicerad i statiska presentationer på indranet.se, men som för antagningsåret 2014 också kommer att finnas tillgängligt i annat format via nytt statistikverktyg, som är tillgängligt för de kommuner som valt att ansluta sig till verktyget.
Regiongemensam elevenkät
Utbildningsgruppen har gett GR Utbildning i uppdrag att arbeta fram en regiongemensam elevenkät i GR-kommunerna. Syftet är att kunna göra jämförelser inom så kallat mjuka frågor som rör elevers uppfattning om utbildningen. Syftet är även att få en högre kostnadseffektivitet samt att bidra till både högre kvalitet och utveckling av
verksamheterna. Enkätundersökningen, som är webbaserad, genomfördes under våren 2013 och innefattar framför allt elevenkäter för årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasieskolan. Kommunerna och stadsdelarna har haft möjlighet att utöka antalet årskurser, att lägga till fler skolformer samt lägga till enkäter till vårdnadshavare. Resultatet av undersökningen presenterades på såväl skol- som kommunnivå för varje kommun som deltagit, samt per kommun för hela Göteborgsregionen under
försommaren. För att få full jämförbarhet kommer enkätundersökningen att genomföras vid samma tillfälle och med samma målgrupp under de kommande åren.
23
SAK-rådetSAK-rådet, regionens referensgrupp för skola-arbetslivskontakter, har som uppgift att synliggöra och stärka mötesplatser mellan skola och arbetsplatser för att främja
Göteborgsregionens konkurrenskraft och tillväxt. SAK-rådet består av representanter för Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg, Företagarna, Göteborgsregionens
kommunalförbund, LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och Västsvenska
Handelskammaren. Gemensamt för arbetet inom SAK-rådet är Avsiktsförklaringen som undertecknades första gången 2002 och som uppdaterades och reviderades i oktober 2011. Denna lyfter fram kriterier som syftar till att säkerställa en nödvändig kvalitet i kontakten mellan elev, skola och arbetsliv. SAK-rådet har även tagit initiativ till
Praktikplatsen.se och Utmärkelsen. Gruppen träffas fyra gånger om året för att diskutera området skola-arbetsliv och organisationernas aktiviteter gällande skola-arbetsliv.
Utmärkelsen arrangeras av SAK-rådet, för femte året i rad, i syfte att uppmärksamma de skolor och arbetsplatser som arbetar för att utveckla en god samverkan mellan skola och arbetsliv.
Teknikcollege Göteborgsregionen
Arbetet med Teknikcollege (TCGR) har fortgått och samarbetet mellan utbildare och arbetsliv har vidareutvecklats. Tio enheter har erbjudit kvalitetssäkrad utbildning inom teknik och industriteknik. TC i Göteborg består av Göteborgsregionens tekniska
gymnasium/Göteborgs tekniska college, Lindholmens tekniska gymnasium,
Polhemsgymnasiet SKF tekniska gymnasium/SKF Kompetenscentrum och Yrkeshögskolan Göteborg. TC i Kungsbacka består av Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka. TC i Kungälv består av Mimers hus och TC i Stenungsund består av Nösnäsgymnasiet.
Företrädare för Volvo Cars Corporation, SKF Sverige AB, Metso AB, Midroc Europé AB, Heka-Mylab, Borealis AB, E-vital och Chalmers tekniska högskola med flera har deltagit i Teknikcollegerådets verksamhet, liksom kommunala och fristående anordnare. I de lokala styrgrupperna har ytterligare drygt 35 företag medverkat till lokal dialog och kvalitetssäkring.
Teknikcollege Göteborgsregionen har uppmärksammats i landet för sin stora andel vuxenutbildning inom collegen. I samband med konjunkturnedgången har många arbetslösa eller anställda tack vare Teknikcollege haft möjlighet att genomgå utbildning för att öka möjligheterna till anställning eller utveckling i sitt yrke. Det ökade intresset för det nya teknikprogrammet med 890 antagna (982, 2012) kan också vara ett resultat av regionens arbete med teknikcollege. Kompetensutveckling har anordnats specifikt för lärare på teknikprogrammet. Skolledare, lärare och representanter för arbetslivet har bland annat diskuterat det nya gymnasiearbetets genomförande under två
programspecifika seminarier mellan skolor i regionen. Teknikcollege Göteborgsregionen har genom deltagande i aktiviteten Möjligheternas värld, under de nationella
Industridagarna och ett antal fackmässor samt under Gymnasiedagarna och Mötesplats Skola verkat för att intresset för teknik stimulerats.
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen (GRVO-College) har ansökt om och beviljats återcertifiering för ytterligare en femårsperiod. Fler parter har tillkommit i arbetet, som nu omfattar de flesta kommunala förvaltningar inom vård- och omsorg liksom regional sjukhusvård samt kommunala och fristående utförare av utbildning. Även primärvården deltar i arbetet. Det nya samverkansavtalet är undertecknat av 35 parter. Mölndal har under året blivit certifierat som lokalt Vård- och omsorgscollege. Sedan tidigare är Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Kungsbacka, Lilla Edet, Ale och Kungälv certifierade. Härryda har lämnat in ansökan och väntar på besked. Alingsås och
