1
Så utvecklar vi tillsammans
det goda livet i Göteborgsregionen
Verksamhetsinriktning och budget för
Göteborgsregionens kommunalförbund
2016
3
M
ed denna verksamhetsinriktning vill vi på ett tydligt sätt lyfta fram de av medlemskommunerna gemensamt beslutade långsiktiga strategi erna för det regionala arbetet inom Göteborgs regionens kom munalförbund (GR). Den bygger på och utgår från mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt med en utveckling av det sociala perspektivet för att täcka GRs hela verksam hetsområde. Vi har en flerårig ansats eftersom vi bedriver en långsiktig verksamhet, men dokumentet beslutas for mellt för ett år. I kompletterande ettåriga verksamhets planer beskriver vi vilka insatser vi planerar under det kommande året. Verksamhetsplanerna innehåller också en mer detaljerad budget.
Medlemskommuner i Göteborgsregionens kommunal förbund (GR) är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungs- backa, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö.
4
Vet du att …
• regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. • GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). • varje år deltar omkring 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. • GR anordnar Gymnasiedagarna som brukar ha drygt 20 000 besökare varje år. • FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. CERA vann Göteborgs universitets samverkanspris år 2014. • GRs gymnasieantagning hanterar drygt 12 000 ansökningar till cirka 400 utbildningar vid 70 skolor, både kommunala och fristående. • GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för alla nyanlända som deltar i etableringsreformen. Under 2014 deltog runt 2 000 personer. • Cirka 700 000 av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. • GRs mediebibliotek har omkring 17 000 artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt 35 000 elever har registrerat sig för användning av medietjänsten. • det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. • det ESF-finansierade projektet Gro stärkte kompetensen för organisatoriskt lärande och omfattade cirka 1 000 anställda inom funktionshinder- samt måltidsverksamhet i GR-kommunerna. • under 2014 erbjöd GR-kommunerna feriejobb till närmare 5 500 ungdomar. • GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. • Omkring 5 000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka 10 000 praktikplatser.5
En stark Göteborgsregion skapar
förutsättningar för det goda livet
Vi vill tillsammans utveckla det goda livet
i Göteborgsregionen och Västsverige
G
öteborgsregionen ska vara en stark,framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En framgångsrik region är en region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att arbeta målinriktat tillsammans. Då kan vi också aktivt möta framtidens utmaningar. Vi ser ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla.
För människor som lever och bor i Göteborgsregionen utgör inte
kommungränserna hinder. Medborgarna kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som kommer att bli ännu mer markant i takt med att arbetsmarknadsregionen växer.
Inom GR har vi nått stora framgångar med
Helena Söderbäck
Förbundsdirektör
Jonas Ransgård
Förbundsordförande
vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet kan vi vidareutveckla när vi under de närmaste åren fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region.
Verksamhetsinriktningen tar sin utgångs punkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vi visar hur vi med vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götalandsregionen och visio nen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som en växande storstadsregion som vår står inför.
6
GR – arenan som gör samverkan möjlig
GR
s uppgift är att verka för samarbeteöver kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen.
Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen.
Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk och erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla och förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna.
Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av process- och delaktighetsmodeller.
Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal
aktörer utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en aktiv dialog mellan samhällets aktörer och regionens invånare förstärks regionens utveckling.
Vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och har en kontinuerligt pågående dialog. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt.
GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom.
Genom vårt delägarskap i Göteborg & Co utvecklar vi också regionen som destination.
Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer samt universitet och högskola. Som ett led i vår egen
kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer.
7
Utveckling i balans
GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlem skommunerna. Den kan beskrivas i tre grund läggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushål lar vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att även tyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner.
GR och medlemskom-munerna är en del av en stark och tydlig tillväxt-region och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommu-nal samverkan ger regio-nal styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka.
Vi förstärker varandras arbete – det ger
mervärde både för regionen och för den
enskilda kommunen.
GR och medlems-kommunerna Västra Götalandsregionen Staten EUVi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna – etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder, ålder – i analys och planering samt i alla insatser vi genomför.
EU och det internationella
perspektivet
Det internationella perspektivet och EU-frågor na ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till tillväxt och utveckling i medlemskom munerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta
8
kan ske i form av gemensamma utvecklingspro jekt, men GRs uppgift är också att omvärldsbe vaka och stärka kunskapen på EU-området.
En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden 2014 2020. Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljningsbarhet och resultat. När det gäller Europeiska Socialfonden finns även ett ökat fokus på den transnationella dimensionen.
Forskning och utveckling
GR ska bedriva integrerat forsknings och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt att ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Re sultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja ut vecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sam manvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja och den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan.Kompetensutveckling i
medlemskommunerna
Den samverkan som GR som kompetensresurs har etablerat har som mål att främja och ut veckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroen devalda i kommunerna.
Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksam het samt professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former
av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplats arrangemang.
GRkommunerna står dessutom inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av
arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad.
Finansiering
Verksamheten, huvudsakligen våra grundläg gande processer och basverksamhet, finansie ras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna. 2014 utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Med lemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek.
Huvuddelen – omkring 80 procent år 2014 – finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera
10
Utmaningar och strategier för
Göteborgsregionen de kommande åren
Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och
strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och utgöra en resurs för kommunerna i deras arbete på dessa områden – inte att ha en utförarroll.
Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom:
•
Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga.
•
En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet.
•
Livslångt lärande.
•
Boende och bostäder för alla.
•
En fungerande arbetsmarknad.
•
En hållbar livsmiljö.
•
Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande.
11
Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta denviktigaste resursen under barns uppväxt. Skolresultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är vik-tig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället.
Barn och unga som lever med sämre socio ekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till Göteborgsregionen utan vårdnads havare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas.
För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker.
GR ska bidra till kunskaps- och verksamhets utveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan kommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduk tions- och fortbildningsinsatser för kommu nerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutveck lingsprojekt för att bland annat motverka utan förskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlems kommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv.
Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga
12
Delaktighet har nära samband med upplevel-sen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat.Kommunerna står för en stor del av de välfärds insatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i sam hällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet.
Den demografiska utvecklingen, som inne bär att vi blir allt fler som lever allt längre, stäl ler krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg.
GR ska arbeta för att bidra till att stärka ut vecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet.
Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete med GR
syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid.
Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GRsamarbetet ska öka möj ligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbets marknad för personer med långvarigt utanför skap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar.
Flyktingmottagandet är ett nationellt åta gande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som arbetsförmedlingen, migrationsverket och länsstyrelsen. Ett bra eta bleringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfär dens framtida finansiering. Göteborgsregionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända vuxna asylsökande, ensamkommande barn samt en betydande anhöriginvandring. Inom GR samordnas de re gionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella.
Ohälsan är generellt sett högre bland per soner som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bris ten på delaktighet i samhället. Viktiga förutsätt ningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället.
13
Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet genom att utgå från en vetenskaplig grund har ökat markant de senaste åren.
Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning.
Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av
gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. På samma sätt anordnar och samordnar GR ett utbud av yrkesutbildningar för vuxna, tillgängliga för alla i hela regionen.
GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska
vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist, administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder.
För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar.
För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet.
Livslångt lärande
14
Att ha en bostad som fungerar är en av deviktigaste grundförutsättningarna för möjlig-heten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende.
För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger.
GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka
Boende och bostäder
för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning.
Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostadsplanering och arbeta med tillgänglighetsfrågor.
15
Arbetslösheten har under en längre tid legat på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland an-nat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens.Arbetsmarknadspolitiken är egentligen ett statligt ansvarsområde, men det ligger ett intresse hos kommunerna av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten i regionen hålls nere.
De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver också skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll.
För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR sträva efter att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården.
GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen och den så kallade missmatchningen på arbetsmarknaden.
16
Vår livsmiljö ska värnas från skadlig påverkan. Alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.I en storstadsregion är grönska och vatten ovär derligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har på börjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyg gelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskaps underlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemensam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt.
Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta sys tem och effektivitet för att klara morgondagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen
En hållbar livsmiljö
gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och tillväxt i sopberget. GR bistår kom munerna i arbetet med att omsätta intentioner na i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen.
En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är därför avgörande för ett fungerande samhälle. Allt detta ställer i sin tur krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretslopps cirkeln. Detta är viktiga delar i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att fortsätta följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar gällande miljökvalitetsnormer och når klimat målen. Vi ska också fortsatt samverka med öv riga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete.
I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvaliteter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis miljö störningar från trafiken. Genom Luftvårdspro grammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och därigenom ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö i regionen.
GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futu res – ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsut veckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden.
17
Idag konkurrerar Västsverige på en globalmarknad. För att behålla arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka i regionen behö-ver arbetsmarknaden växa. Det är också viktigt för att ge fler tillgång till arbetsmarknaden.
Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga pus selbitar för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter.
Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor. Både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjlig heter.
Med strategiska satsningar skapar vi möjlig heter för fler att välja var de vill bo och arbeta och därför verkar medlemskommunerna inom GR för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgäng lig kollektivtrafik. Det sker genom att skapa strategiska förutsättningar för investeringar i väg och järnväg. Det ska också ske genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst.
För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen.
GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalands regionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intres sen. GR medverkar och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Människors köp och resmönster har regio nal betydelse. Det är därför viktigt att handels etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och framförallt den samlade effekten behöver vi baskunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregio nen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför fram tiden.
All samhällsbyggnad förutsätter en väl fungerande och långsiktigt hållbar materialför sörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkost nader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggnings verksamhet.
18
Den digitala utvecklingen utgör både en möjlig-het och en utmaning för den enskilda kommu-nen. Här kan samverkan inom Göteborgsregio-nen vara den avgörande faktorn.E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offent lig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompe tenser. E-förvaltningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av service. Of fentlig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av andra aktörer och därigenom bidra till samhäl lets tillväxt.
Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. Vi har via våra egna IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data
Digital utveckling och välfärdsteknologi
som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. De ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi ut bildningsdata och kan koppla samman den med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivi sera anskaffning och förmedling av praktikplat ser och andra arbetslivskontakter.
Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen på bästa sätt.
IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg och effektivera insatserna samt att underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-Hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.
19
Detta styr vår verksamhet
Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbunds fullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna.
Verksamhetsinriktning och budget – På uppdrag av förbundsstyrelsen har vi för första gången utvecklat denna verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) – Varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta handlingsplaner för det kommande året.
Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig till växtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort samman fattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt.
Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den
sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksam hetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad.
Strukturbild för Göteborgsregionen är en över enskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskom melse.
20
Handelsstrategi för Göteborgsregionen – Den regionala handelsstrategin är en överenskom melse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregio nen och Göteborg som handelscentrum. K2020 – är en målbild för utvecklingen av kol lektivtrafiken i Göteborgsregionen.
Vision Västra Götaland – Det goda livet – är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attrak tiv att bo och verka i.
VG2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland – är det gemensamma styrdo
kumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling 2014–2020 under huvudområdena
En ledande kunskaps-region, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och en-gagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka
Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskaps region. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga de 49 kommunerna inom Västra Göta landsregionen.
Klimatstrategi för Västra Götaland – Vi har ställt oss bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år 2030. Samtliga dokument hittar du direkt på vår hem sida grkom.se eller via länkar.
21
Så här är vi organiserade
FAKTA
Dotterbolag och delägarskap
ISGR – Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt)
Göteborg & Co (delägt)
GR samarbetar i stiftelseform med: Universeum, Västkuststiftelsen
GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med: Business Region Göteborg
GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och
Utbildningsgruppen, en politisk styrgrupp som bland annat ansvarar för den regionala
gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område.
De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Högsta beslutande organ - - Arbets-marknad Sociala Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Förbunds styrelsen Förbunds fullmäk ge
Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna
Cirka 50 nätverk
Avdelning Utbildning Avdelning Planering Avdelning Välfärd ADA Administra va avdelningen Förbunds-ledning22
Övriga styrgrupper
Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden:
Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens
utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbetsgi vare.
Sociala området: verkar för en socialt hållbar
utveckling med social sammanhållning och tryg ga levnadsförhållanden för god social välfärd.
Miljö och samhällsbyggnad: företräder det
regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en vik tig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensam
Styrgrupperna och nätverken
är kärnan i GRs verksamhet
ma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksam hetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del.
Nätverken
Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen.
Idag är flera hundra personer från med lemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken.
23
Myndighetsutövning
GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två om råden:
• GR svarar för antagningen till gymnasiesko-lan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna.
• GR är av regeringen utsett till regionplane-organ enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens upp drag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningsta gande.
Det är i kommunerna
det händer
GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskom munernas behov.
Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utveck lingen i nätverken är helt centrala i GRs verk samhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöverskridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken värdefulla.
Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskom munerna.
25
Ekonomi
Budgetöversikt 2014-2016
I planeringen för 2015 ingår bland annat start av ny programperiod för EU-projekt, ökad efterfrå gan på GR-tjänster och en flytt till nya kontors lokaler.
GR har i detaljbudgeten för 2015 budgeterat ett underskott på 4,4 mkr. Det budgeterade underskottet är hänförbart till GRs flytt till nya lokaler i september 2015. Förbundsstyrelsen har beslutat att bevilja nyttjande av eget kapital för att finansiera budgeterat underskott avseende flyttkostnaderna. I övrigt har GR budgeterat ett nollresultat med en budget i balans.
Enligt SCBs befolkningsprognos per den 30/9 2014 beräknas antalet invånare i Göteborgsregionen 2016 uppgå till 968 995 invånare, vilket är en ökning med 10 969 invånare jämfört med 2015. Faktisk årsavgift för 2016 baseras på befolkningstal per 31/12 2014 och ska därmed ses som preliminär.
Årsavgiften utgör cirka 21 procent av den totala omsättningen på GR.
Resterande del av omsättningen utgör 79 procent och består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudgeten 2016 är ett nollresultat.
Budgetöversikten nedan visar horisontellt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (medlemsavgift). Vertikalt är indelningen för respektive år (2014-2016) budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat.
26
Tabell sammanställning budget 2014–2016
Balansbudget och nyckeltal
GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställ ningen på kort och lång sikt.
Soliditet definieras här som eget kapital i förhål
lande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar.
Kassalikviditet definieras här som förhållandet
mellan omsättningstillgångar (exklusive varu lager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. VERKSAMHET ÅR 2014 ÅR 2015 ÅR 2016 Budge-terade intäkter Budge-terade kostnader Budge- terat resultat Budge-terade intäkter Budge-terade kostnader Budge- terat resultat Budge-terade intäkter Budge-terade kostnader Budge- terat resultat STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Sociala området 26 094 -26 194 -100 24 715 -24 715 0 24 715 -24 715 0 varav årsavgi 6 138 6 185 6 229 Arbetsmarknad 24 067 -24 467 -400 15 314 -15 314 0 15 314 -15 314 0 varav årsavgi 3 457 3 457 3 457
Miljö och samhällsbyggnad 22 050 -22 450 -400 19 219 -19 219 0 19 219 -19 219 0
varav årsavgi 8 654 8 654 8 654
Utbildningsgruppen 235 724 -238 284 -2 560 234 715 -234 715 0 234 715 -234 715 0
varav årsavgi 15 093 15 093 15 093
Styrgruppernas verksamh. totalt 307 935 -311 395 -3 460 293 963 -293 963 0 293 963 -293 963 0
ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet 12 952 -13 452 -500 13 871 -18 271 -4 400 14 583 -14 583 0 varav årsavgi 7 755 8 555 9 267 Transfereringar 27 543 -27 543 0 27 604 -27 604 0 27 661 -27 661 0 varav årsavgi 27 543 27 604 27 661 Poli sk organisa on 1 584 -2 284 -700 1 538 -1 538 0 1 451 -1 451 0 varav årsavgi 1 585 1 451 1 451
Övrig verksamh. totalt 42 079 -43 279 -1 200 43 013 -47 413 -4 400 43 695 -43 695 0
27
Bokslut Prognos Budget Budget
2013 2014 2015 2016
Belopp i mkr -12-31 -12-31 -12-31 -12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella och materiella anläggningstillgångar 9,6 7,6 7,1 7,1
Finansiella anläggningstillgångar 18,8 18,8 17,6 17,6 Summa anläggningstillgångar 28,4 26,4 24,7 0,0 Omsättningstillgångar Varulager m.m. 3,3 8,6 8,0 8,1 Kortfristiga fordringar 40,5 46,4 43,4 43,5 Likvida medel 74,6 75,0 68,6 68,7 Summa omsättningstillgångar 118,4 130,0 120,0 120,3 SUMMA TILLGÅNGAR 146,8 156,4 144,7 120,3
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital 49,7 45,0 40,6 40,6
– därav årets resultat -1,1 -4,7 -4,4 0,0
Avsättningar 1,1 0,0 0,0 0,0
Kortfristiga skulder 96,0 111,4 104,1 104,4
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 146,8 156,4 144,7 145,0
Soliditet 33,9% 28,8% 28,1% 28,0%
Likviditet 123% 117% 115% 115%
Kassaflöde mkr 17,6 0,4 -6,4 0,1
Eget kapital
För att säkerställa god ekonomisk hushållning har vi tagit fram en beräkningsmodell som identifierar GRs behov av eget kapital i riskhän seende specifikt för varje år.
GR har ett eget kapital per 2013-12-31 som uppgår till 49,7 mkr. GRs behov av eget kapital i riskhänseende beräknat per 20131231 be döms vara ca 35 mkr.
GR har ett tillräckligt stort eget kapital i risk hänseende och är därmed väl konsoliderade.
28
Styrgruppen för sociala området 14% Arbets-marknad 8% Miljö och samhällsbyggnad 20% Utbildningsgruppen 34% Gemensam verksamhet och politik 24%Årsavgiftens fördelning.
Medlemskommunernas årsavgifter
GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oföränd rad år 2016.
Befolkningsutvecklingen inom Göteborgs regionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlems
Årsavgiften 2016 är beräknad utifrån uppgifter från SCB om befolkningen den 30/9 2014.
Årsavgiften ska baseras på befolkningstal per 31/12 2014, och ska därför ses som preliminär.
Kr 2014 2015 2016 Ale 2 063 371 2 080 564 2 100 352 Alingsås 2 842 489 2 862 054 2 898 739 Göteborg 38 988 456 39 520 714 40 029 183 Härryda 2 610 377 2 648 099 2 685 598 Kungsbacka 5 690 610 5 735 373 5 787 843 Kungälv 3 094 315 3 120 698 3 134 408 Lerum 2 895 478 2 913 931 2 941 871 Lilla Edet 932 304 950 757 962 022 Mölndal 4 569 548 4 593 190 4 648 031 Partille 2 655 880 2 678 854 2 702 273 Stenungsund 1 842 967 1 847 711 1 868 461 Tjörn 1 109 723 1 115 356 1 118 394 Öckerö 929 265 931 859 934 898 Summa 70 224 783 70 999 159 71 812 071 kr/inv 74,11 74,11 74,11
Tabell: Årsavgiftens fördelning
per kommun 2014-2016.
Business Region Göteborg (BRG): ett
aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner.
Västkuststiftelsen: en stiftelse med
huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet.
kommunerna år 2016 beräknas cirka 39 procent eller 28,50 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer (se tabell Transfereringar år 2016).
GR transfererar till följande organisationer:
Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en
sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå.
Göteborg & Co är ett aktiebolag med
Göteborgs stad som huvudägare. GR äger 15 procent. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling.
29
Europakorridoren är en ideell förening därmedlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas.
Mistra Urban Futures är en verksamhet
inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande.
Europa Direkt är EU-kommissionens
informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten.
Miljösamverkan i Väst drivs av Västra
Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn.
Airport Region Conference (ARC) är en
ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget
är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna.
Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en
stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader.
Reväst är en enhet inom Handelshögskolan.
Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige.
Transfereringarna till Västkuststiftelsen,
Västkom och Europakorridoren ökar då bidraget är rörligt och antalet kommuninvånare i
medlemskommunerna ökar. Detta innebär att totala transfereringar ökar mellan 2015 och 2016. Årsavgiften till GR beräknas uppgå till 71,8 mkr år 2016. Efter transfereringar till andra organisationer beräknas kvarvarande del av årsavgiften år 2016 uppgå till 44,1 mkr. Nedan illustreras hur årsavgiften exklusive transfereringar fördelas på GRs styrgrupper och övrig verksamhet. Tkr Kr/inv. BRG 20 000 20,92 Västkuststiftelsen 3 394 3,55 Västkom 1 775 1,86 Gbg & Co 1 100 1,15 Europakorridoren 467 0,49 Mistra 400 0,42 Europa Direkt 200 0,21
Övriga bidrag såsom Miljösamverkan,
ARC, Reväst m.fl 259 0,27
Summa transfereringar 27 595 28,86
30
Bilaga
GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar och strategier för GR som beskrivs i detta doku ment.
1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION
1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap
2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden
2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion
2 EN REGION FÖR ALLA
2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom
4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna
2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft
1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer
4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet
1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland
3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR
3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan
1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer
1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling
31
4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR
4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden
1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt
2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland
32
GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommuner
na cirka 960 000 invånare och omkring 70 000 medarbetare.
Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00 Fax 031–335 51 17 • e-post gr@grkom.se • www.grkom.se
