• No results found

Yttrande gällande remiss avseende översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande gällande remiss avseende översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Datum 2019-03-22

Beteckning KS 2019.0104-4 Ert datum Er beteckning

Klippans kommun

Trädgårdsgatan 12 264 80 Klippan 0435-28 000 kommun@klippan.se

www.klippan.se

Kommunstyrelsen

Yttrande gällande remiss avseende översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Sammanfattning av ärendet

Finansdepartementet har skickat ut gjord utredning och översyn för

kostnadsutjämningen på remiss. Alla kommuner och regioner är remissinstanser och

remisstiden går ut 2019-05-17. Utredningen konstaterar att dagens

kostnadsutjämning i huvudsak fyller sitt syfte men att mer fokus behöver ges åt

socioekonomi och glesbygdens villkor. För Klippans kommun innebär förslaget

utifrån dagens förutsättningar en lägre avgift med 908 kr per invånare, vilket

motsvarar ca 16 mnkr om modellen gälls för utjämningsåret 2018.

Ärendet

Utredningen har haft i uppdrag att se över den del av utjämningssystemet som avser kommunernas och landstingens kostnader för obligatoriska verksamheter, den så kallade kostnadsutjämningen. Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för kostnadsskillnader till följd av faktorer som kommunerna och landstingen inte kan påverka, s.k. strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen består för kommunerna av nio delmodeller och för landstingen av tre delmodeller. Därutöver finns en för kommunerna och landstingen gemensam delmodell avseende

kollektivtrafik. I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad för respektive kommun och landsting. Skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgiftsuttag ska inte beaktas vid beräkningen av standardkostnaden. En kommuns standardkostnader summeras till en strukturkostnad. Om kommunens strukturkostnad är högre än den genomsnittliga strukturkostnaden i hela landet får kommunen ett

kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden. Om i stället kommunens strukturkostnad är lägre än den genomsnittliga strukturkostnaden ska kommunen betala en kostnads utjämningsavgift. Denna beräkningsmetod tillämpas även för landstingen.

Uppdraget innefattade bland annat att bedöma om tillräcklig hänsyn tas till

flyktingmottagandet och att se över de ersättningar som går till glesare delar av landet. Utredningen konstaterar att dagens kostnadsutjämning i huvudsak fyller sitt syfte men att mer fokus behöver ges åt socioekonomi och glesbygdens villkor.

(2)

Datum 2019-03-22

Beteckning KS 2019.0104-4 Ert datum Er beteckning

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NR. PLUSGIRO

99 999 Kommunen Besöksgatan 3 099 – 98 76 54 vx 999999-0000 999 99-5

E-POST TELEFAX WEBPLATS BANKGIRO

kommunstyrelsen@kommunen.se 099-98 76 00 www.kommunen.se 999-0000

skolväsendet, en ny modell för komvux (svenska för invandrare) samt bättre

socioekonomisk profil för socialtjänsten. Vidare föreslås ett stärkt stöd till glesbygden och en uppdaterad bedömning är gjord av glesbygdsförhållanden. Kompensationen ska följa kostnadsutvecklingen vilket inte är fallet idag. Befolkningsförändringar ges ökad betydelse. Uppräknande ersättningar föreslås för växande och minskande befolkning. Vidare föreslås ny ersättning för minskande antal barn 1-5 år.

Dagens kostnadsutjämning omfördelar från kommuner med i genomsnitt höga inkomster, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med i genomsnitt låga inkomster, gles bebyggelse och liten befolkning. Förslaget förstärker nuvarande profil. Klippans kommun definieras som en pendlingskommun nära större stad. För Klippans kommun innebär förslaget en minskad avgift på 908 kr per invånare vilket motsvarar ca 16 mnkr om modellen gällt för utjämningsåret 2018. De största förändringarna finns inom delmodellen IFO, förskola, kommunal vuxenutbildning samt barn och unga med utländsk bakgrund.

Det är positivt att en samlad översyn och uppdatering sker av nuvarande modell som infördes 2005. Vidare är det positivt att kostnadsutjämningen uppdateras och i takt med samhällsutvecklingen. En befolkningsökning/minskning leder till att

befolkningssammansättningen ändras vilket bör beaktas i utjämningssystemet. Vidare är det positivt att skärpt fokus läggs på en socioekonomisk profil och glesbygdens villkor.

Beslutsunderlag/Bilagor

Remissmissiv från finansdepartementet daterat 2019-02-08

Betänkande av kostandsutjämningsutredningen, SOU 2018:74 Lite mer lika. Översyn

av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.

Förslag till beslut

Klippans kommun ställer sig positivt till förslaget.

Beslut skickas till Finansdepartementet

References

Related documents

Mora kommun anser dock att utredarens förslag inte är tillräckligt för att utjämna de stora. skillnaderna

gemensamma ställningstagande är att utredningens förslag är bra och att det är av stor vikt med ett snabbt införande för att nå en mer rättvisande kostnadsutjämning än

Sigtuna kommun har inte funnit anledning att i sitt yttrande närmare kommentera de enskilda modellernas konsekvenser för kostnadsutjämningen och dess explicita påverkan för

Sollentuna anser att otillräckliga insatser har gjorts i utredningen för att få till en modell för kostnadsutjämning, som skapar incitament för tillväxt, ökad sysselsättning

Regionen delar inte utredningens uppfattning att en snabbväxande region ska kompenseras för högre lokalkostnader.. Istället är det rimligt att en region med ökande befolkning

Uppsala kommun instämmer i behovet av ett socioekonomiskt index i delmodellen för gymnasieskola men anser inte att utredningens förslag lever upp till principerna

Region Västernorrland ställer sig positiv till att lönemodellen även tar hänsyn till kostnad för inhyrd personal i och med att merkostnaden för bemanning i glesbygd beaktas

Västerås stad anser inte att delmodellen för kollektivtrafik lever upp till principen att kostnadsutjämningsystemet ska utjämna för strukturella kostnader inom