• No results found

Specialpedagogiska skolmyndigheten lämnar följande remissvar.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Specialpedagogiska skolmyndigheten lämnar följande remissvar."

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2020-04-14 1 STY-2020/113 1 (4) Johanna Jadstrand 010-473 58 49 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Utbildningsdepartementet

Svar på remiss gällande promemorian Ökad kompetens om

neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i

lärarutbildningarna (U2020/00176/UH)

Specialpedagogiska skolmyndigheten lämnar följande remissvar.

Förslag 6. Ett examensmål utvidgas i syfte att säkerställa kompetens om neuropsykiatriska svårigheter

Specialpedagogiska skolmyndigheten ser positivt på att funktionsnedsättnings- perspektivet i grundutbildningen av lärare förtydligas. Det är därtill positivt att ett förtydligande placeras under Färdighet och förmåga eftersom det behövs ett praktiknära undervisningsinnehåll och inte enbart en generell vetenskaplig orientering. Studenterna bör få verktyg att utveckla ett tydliggörande

förhållningssätt, pedagogiska strategier och stödstrukturer som ger vinster för alla barn och elever, och även främjar lärande, trygghet och studiero.

Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslår att examensmålet att visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov som gäller för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen istället ska utformas så att det innebär att visa förmåga att identifiera och i

samverkan med andra tillgodose behov av specialpedagogiska insatser inbegripet behov hos barn eller elever med funktionsnedsättning och deras lärmiljö.

Istället för att lyfta ut en elevgrupp och dess svårigheter anser Specialpedagogiska skolmyndigheten att funktionsnedsättningsperspektivet i relation till lärmiljöns betydelse bör förtydligas i utbildningen av lärare. Risken är annars att diagnoser och svårigheter läggs hos individen och att elever med neuropsykiatriska

svårigheter särbehandlas. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning missgynnas ofta i skolan, men det gör också elever med andra

(2)

2020-04-14 1 STY-2020/113

2 (4)

Ett annat problem med att specifikt ange elever med neuropsykiatriska svårigheter är att det inte ingår i lärares uppdrag att identifiera och dokumentera sådana svårigheter. Om en elev har svårigheter som får konsekvenser för elevens lärande angår det den pedagogiska verksamheten oberoende av vad som är orsaken till svårigheterna.

Problem ska inte som utgångspunkt förläggas till eleven, utan svårigheter uppstår ofta i mötet med lärmiljön. Ett främjande och förebyggande arbete för att skapa tillgängliga lärmiljöer måste därför vara utgångspunkten. Specialpedagogiska skolmyndigheten vill motverka att framtida lärare riskerar att uppfatta behov av specialpedagogiska insatser som något som ensidigt uppstår hos en individ i form av en diagnos, istället för hinder i lärmiljön i skolan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten är tveksam till termen ”specialpedagogiska behov” då det handlar om behov av specialpedagogiska insatser eller behov av stöd så som det formuleras i skollagen och i ämnesbeskrivning av

specialpedagogik. Specialpedagogiska skolmyndigheten är också tveksam till termen ”hantera specialpedagogiska behov”. Det kan uppfattas negativt att elever är något man hanterar. Det andas ett föråldrat kategoriskt och patologiskt

perspektiv inom specialpedagogik där brister finns hos barnet och därmed blir det barnet som ska hanteras.

Specialpedagogiska skolmyndigheten vill uppmärksamma de allt fler kunskapsanomalier, kunskapsavvikelser, som uppkommit inom området

neuropsykiatri. Detta gäller både i fråga om diagnosticering och kunskapsstöd till de professionella som i sin tur ska ge stöd till elever. Detta är också en av

anledningarna till att Socialstyrelsen nu arbetar med att ta fram ett nytt kunskapsstöd.1

Specialpedagogiska skolmyndigheten bedömer att förslaget att respektive lärosäte ska ansvara för utformning och innehåll kan riskera såväl likvärdighet som

kvalitet i utbildningarna. Då det redan är stoffträngsel i lärarutbildningen, och inga mål plockas bort, ser Specialpedagogiska skolmyndigheten att det med förslagets nuvarande utformning finns en risk för att innehållet blir allt för tunt och att utbildningen enbart lyfter fram neuropsykiatriska svårigheter när det gäller behov av specialpedagogiska insatser.

1 https://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/kunskapsstod/lagesrapporter/Sidor/Behov-av-

nationella-kunskapsstod-inom-omradet-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-Behovs-och- problemanalys-avseende.aspx

(3)

2020-04-14 1 STY-2020/113

3 (4) Förslag 7. Ett nytt examensmål införs i syfte att säkerställa

kompetens om sex och samlevnad

Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslaget med följande kommentar.

Specialpedagogiska skolmyndighetens ungdomsnätverk med ungdoms- organisationer lyfter fram att elever med funktionsnedsättningar ofta upplever fördomar när sex och samlevnad tas upp i grundskolan på olika sätt. Mot denna bakgrund anser Specialpedagogiska skolmyndigheten att förslaget om ökad kompetens om sex och samlevnad i lärarutbildningarna även bör inkludera

kunskap om normbrytande funktionalitet. Det behövs ett förtydligande som gör att studenten blir medveten vad som egentligen avses med identitet, sexualitet och samlevnad. Diskrimineringslagen2, de jämställdhetspolitiska3 och

folkhälsopolitiska4 målen kan bidra med förståelse för själva innebörden. Specialpedagogiska skolmyndigheten föreslår att examensmålet som gäller för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, och som föreslås införas även för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem och med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen, ska utformas så att det innebär att visa

förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, normer, sexualitet och samlevnad i förhållande till jämställdhet.

Även här ser Specialpedagogiska skolmyndigheten en risk att förslaget att respektive lärosäte ska ansvara för utformning och innehåll kan leda till bristande likvärdighet och kvalitet i utbildningarna.

Sakkunniga i detta ärende har varit Lena Hammar, Emelie Cramér Wolrath, Lena Samuelsson, Pia-Lotta Sahlström, Lovisa Jacobsson, Linda Petersson, Tone Engen, Håkan Karlsson, Elisabeth Högberg, Eva Klubb Degsell, Lina Jerpö och Jenny Nilsson. Föredragande har varit Johanna Jadstrand.

2 Svensk författningssamling (2008:567)

3 https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ 4 https://www.regeringen.se/artiklar/2018/05/folkhalsopolitiken-ska-bli-mer-jamlik/

(4)

2020-04-14 1 STY-2020/113 4 (4) För Specialpedagogiska skolmyndigheten Elektroniskt

Fredrik

undertecknad av Fredrik Malmberg Datum: 2020.04.14 13:55:08 +02'00' Fredrik Malmberg Generaldirektör

Malmberg

References

Related documents

Corona-viruset kan smitta när du är nära andra människor.. Därför är

I att främja det livslånga lärandet ingår, utöver att likvärdigt tillgängliggöra för olika målgrupper (jfr promemorian s. 21), även att ta vara på den livslånga

Sakkunniga har i detta ärende varit Eva Klubb Degsell, Kia Norell, Lena Hammar, Elisabeth Högberg och Jonas Feldte. Föredragande har varit Johanna

Specialpedagogiska skolmyndigheten var kritisk till förslaget i slutbetänkandet Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever

Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslaget med kommentar Specialpedagogiska skolmyndigheten delar förslaget att myndigheter ska verka för en ökad tillgänglighet men

All individbaserad information som myndigheten redovisar ska vara uppdelad på kön, om det inte finns sär- skilda skäl som talar emot detta. Vid alla åtgärder som rör barn

skollagen (2010:800) med administrativa tjänster i samband med att hemkommuner och hemregioner betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa

Specialpedagogiska skolmyndigheten vill lyfta fram vikten av att lagstiftningen och de insatser som följer av den utgår från ett rättighetsperspektiv där FN:s konvention om