Varför väljer elever transportprogrammet?

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Varför väljer elever transportprogrammet?

Why do students choose the transport program?

Bujar Shaqiri

Lärarexamen 90 hp Handledare: Haukur Viggosson

Lärarutbildning 90 hp Examinator: Anna Henningsson-Yousif

3

Malmö Högskola

Lärarutbildningen 90 poäng Skolutveckling och ledarskap

Sammanfattning

Bujar Shaqiri (2008) Varför väljer elever transportprogrammet? (Why do students choose the transport program?)

Skolutveckling och ledarskap. Examensarbete. Lärarutbildningen. Malmö Högskola.

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet.

Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden. Målgruppen för undersökningen är gymnasieelever elever som studerar på ett transportprogram.

Resultatet visar att även om flertalet elever väljer transportprogrammet av intresse, så finns det även de elever som väljer transportprogrammet av andra skäl. 15 % av eleverna hade valt utbildningen av andra skäl. Gratis körkort, lätt program, och att man endast ville gå ut gymnasiet är några av motiven till varför man väljer transportprogrammet.

Nyckelord: Transportprogrammet. Studieavbrott. Könsfördelning.

Bujar Shaqiri Handledare: Haukur Viggosson

Ellenborgsvägen 119 Examinator: Anna Henningsson-Yousif

212 38 Malmö

4

Förord

Jag vill framföra ett stort tack till eleverna på transportprogrammet, för att de har varit mycket trevliga och hjälpsamma i samband med enkätundersökningen och intervjuerna. Jag vill även tacka rektorn och lärarna på gymnasieskolan i fråga som har gjort det möjligt att genomföra undersökningen på just deras skola. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Haukur Viggosson för all den hjälp jag har fått.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 6 1.1.1. Vilsna elever 6 1.1.2. Många valmöjligheter 6 1.1.3. Egna erfarenheter 7

1.1.4. Varför är undersökningen intressant? 7

1.2.1. Syfte 8

1.2.2. Frågeställningar 8

1.3.1. Transportprogrammet 9

1.3.2. Vad ställs det för krav? 10

2. Litteraturgenomgång 11

2.1.1. Många avbryter studierna 11

2.1.2. Vad säger rapporten om fordonsprogrammet? 12 2.1.3. Hur många får jobb efter avslutade studier? 12

2.1.4. Könsfördelning 13

2.1.5. Vilka faktorer påverkar elever vid gymnasieval? 14 2.1.6. Jobb och lön är inte viktigt vid studieval 15 2.1.7. Varför är det viktigt att så väl fler flickor som välmotiverade elever väljer

transportprogrammet? 15

2.1.8. Kulturförändring 16

2.1.9. Vilken roll spelar media? 17

3. Metod 17 3.1.1. Val av forskningsmetod 17 3.1.2. Enkätmetoden 18 3.1.3. Genomförandet av enkätmetoden 18 3.1.4. Intervjumetoden 19 3.1.5. Genomförandet av intervjumetoden 19 4. Resultat 21 4.1.1. Resultat av enkätundersökningen 21 4.1.2. Resultat av intervjuerna 27

5. Diskussion och slutsats 29

5.1.1. Analys av enkätundersökningen 29 5.1.2. Analys av intervjuundersökningen 33 5.1.3. Oplanerad gruppdiskussion 34 5.1.4. Tarnsportprogrammets framtid 35 5.1.5. Fortsatt forskning 35 6. Källförteckning 36 7. Bilagor 37

6

1 Inledning

1.1.1. Vilsna elever

Skolan är uppmärksammad som aldrig förr, allt från elever till politiker har sina synpunkter om skolan. Men det som skolan uppmärksammas mest av allt för, är våra medier, som dagligen skriver om hur skolan fungerar. ”Elever missköter sig” ”Elever är bråkiga” ” Många elever har hög frånvaro och skall därför straffas ekonomiskt via avdrag av CSN” Det är rubriker som man känner igen från våra medier, det är också den bilden av skolan många tyvärr har. Personligen tror jag inte att det finns många elever som tycker att det är roligt att missköta sig, utan det är förutsättningarna på skolan och ibland i hemmet som gör att man väljer ett visst beteende. Min egen uppfattning är att dagens ungdomar känner sig vilsna. Idag har de väldigt svårt att bestämma sig för vad de vill bli, det är inte heller ovanligt att de väljer fel gymnasieprogram. Varför är det så? Finns det kanske fler valmöjligheter idag? Det är något som jag återkommer till. Elever som känner att de har valt fel program löper större risk att bli omotiverade och som i sin tur leder till skolk och annat. För att det ska vara lättare att förstå mitt resonemang vill jag ge ett exempel: Jag är väldigt idrottsintresserad men just ishockey är något som jag verkligen ogillar. För att jag ska kunna se en ishockeymatch så måste någon mer eller mindre tvinga mig till det. Många av dessa omotiverade elever känner samma sak, de känner sig tvingade till att läsa något som de egentligen inte gillar. Det är alltså motivationen för programmet som saknas och inte motivationen för skolan enligt mig.

1.1.2. Många valmöjligheter

Man brukar säga att ju fler möjligheter man har desto svårare blir det att bestämma sig. Det får jag bl.a. bekräftat av en fordonslärare. ”Idag är det annorlunda. När man förr i tiden gick

ut gymnasiet då ville man bara ha ett jobb för att kunna köpa hus och försörja sig. Idag finns det arbetssökande som i vissa fall inte kan tänka sig att tack ja till ett jobb, om denne inte får en bärbar dator. Jag tycker att människans sätt att tänka och de många valmöjligheter som idag finns, gör ungdomarna mer osäkra på vad de vill bli. Väljer de då fel program då kan motivationen inte vara på topp, det är något som jag har förståelse för” När jag frågor

honom om vad skolan kan göra för att upprätta situationen, småskrattar han lite och svarar ”Inte för att jag vill vara elak men, men jag tycker att det är grundskolan som bär det största

ansvaret. Det är på grundskolan som eleverna har möjligheten att upptäcka det de är intresserade av. År efter år får vi in elever som aldrig tidigare har skruvat fast något, och som plötsligt har fått för sig att de ska bli bilmekaniker”

7

Efter att ha tagit en oplanerad fika tillsammans med fordonsläraren och därmed fått hans synpunkter om dagens elever som söker till Fordons/transportprogrammet får jag en bekräftelse på att min undersökning kommer att vara värdefull, både för lärarna och skolledningen, men också samhället. Frågan är: Har samhället råd att utbilda ungdomar till något som inte leder någonstans?

1.1.3. Egna erfarenheter

Jag har själv läst transportprogrammet på gymnasiet, och i mitt fall var det en ren tillfällighet att jag hamnade just där. I min klass var det bara ett fåtal elever som hade det riktiga intresset för programmet. Enligt min kännedom är det bara ett fåtal klasskamrater som är kvar inom branschen, många har valt helt andra vägar. Något som är beklagligt vad det gäller

transportprogrammet är att det är så få flickor som söker till transportprogrammet. I min klass hade vi inga flickor alls, vilket var synd. Jag reagerade själv redan under min gymnasietid på att det fanns så få flickor på utbildningen, det är en av anledningarna till att jag även belyser den frågan i mitt arbete. Gymnasietiden är för många människor något speciellt. Det är något som man aldrig glömmer och något som man alltid blickar tillbaka till. Det är då man tar ett nytt steg mot vuxenlivet. Minnena från gymnasietiden kan vara olika för oss, vissa trivdes mer och vissa mindre. Personligen trivdes jag mycket bra på gymnasiet, men nu efter många år funderar jag mycket på varför jag valde just transportprogrammet? Vilket var det positiva respektive negativa med transportprogrammet? Det är frågor som jag har velat få svar på en längre tid, utan att ha lyckats riktigt. Det beror till viss del på att forskningen om

transportprogrammet är väldigt begränsad.

1.1.4. Varför är undersökningen så intressant?

Det finns många anledningar till varför jag valde frågan Varför väljer elever

transportprogrammet? som utgångspunkt för mitt arbete. Först och främst har jag ett

brinnande intresse av få svar på mina frågor som jag har haft en längre tid. Att forskningen om transportprogrammet är begränsad gör mig mer motiverad eftersom jag känner att min forskning behövs. Dessutom har jag ett entusiastiskt stöd från den skolan som jag kommer att göra undersökningen på. Då motivationen hos eleverna på transportprogrammet inte alla gånger är tillfredställande, är skolledningen väldigt nyfikna på vad min undersökning kommer att ge för resultat. Den stora frågan som skolledningen vill få svar på är: Varför söker elever till ett program som de inte har något intresse för?

8

1.2. Syfte

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på

fordons/transportprogrammet inte får ett slutbetyg med grundläggande behörigheter. Det är en alarmerande siffra som säger en hel del om elevernas motivation. Är det motivationen för skolan som saknas eller är det motivationen för programmet? Om det sist nämnda stämmer, varför väljer man då ett gymnasieprogram som man inte har något intresse av? Det är en fråga som är mycket svår att besvara, eftersom orsakerna kan vara många och varierande.

Huvudsyftet med det här arbetet är att ta reda på varför elever söker till transportprogrammet. Något som är intressant och något som jag kommer att undersöka närmare är, varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Vad kan skolan göra mer för få fler flickor att söka till transportprogrammet? Då orsakerna om varför man väljer transportprogrammet inte alltid är kända är jag mycket förväntansfull inför resultatet.

1.2.1. Frågeställningar

1. Varför söker man till transportprogrammet?

9

1.3.1. Transportprogrammet

Även om transportprogrammet finns med på 56 olika skolor runt om i landet enligt (TYA), så är det långt ifrån alla som vet vad programmet går ut på. Därför vill jag kortfattat beskriva skolan och transportprogrammet där jag kommer att genomföra min undersökning. Enligt (skolans hemsida) är skolan en yrkesinriktad skola och har c:a 400 elever Skolan har två nationella program: hantverksprogrammet och fordonsprogrammet. På fordonsprogrammet ingår transportprogrammet och följande inriktningar:

• Transportteknik • Personbilsteknik • Karosseriteknik • Lastbilsteknik • Flygteknik

Det första året på fordonsprogrammet läser alla elever fordonsteknik, det är först i år två som man måste välja inriktning. Enligt en (Fordonslärare) är eleverna i vissa fall inte medvetna om att det finns så många olika inriktningar inom fordonsprogrammet Valet man gör inför år två har stor betydelse, det är en stor skillnad på att utbilda sig till lastbilschaufför eller

bilmekaniker. Den stora fördelen med att välja inriktning i år två är att osäkra elever kan se det som en andra chans att välja ”rätt” program. Även om det är bra att det finns många inriktningar att välja mellan så är risken också stor att det kan bli ett spontant beslut enligt mig. Väljer man inriktning transport så väntar en spännande utbildning men som också ställer stora krav på eleverna. Eleverna får behörigheter att köra tunga fordon som till exempel lastbil med släp. Körkortsbehörigheterna som man kan erhålla är:

• Truckkort • B

• BE • C • CE

På utbildningen ingår även yrkeskompetensbevis och ADR utbildning som innebär att man kan köra de flesta klasser av farligt gods. (Skolans hemsida)

10

1.3.2. Vad ställs det för krav?

Elever som inte får ett slutbetyg med grundläggande behörigheter kan inte erhålla de tunga körkortsbehörigheterna. Enligt (skolans hemsida) måste man få godkänt i alla dessa kurser som följer nedan för att kunna erhålla de tyngre körkortsbehörigheterna, C lastbil och CE lastbil med släp. Annars får man nöja sig med B eller truckkort, vilket innebär att man inte är lika attraktiv på arbetsmarknaden.

• Fordon och samhälle • Fordonskännedom • Fordonsvård och service • Transportfordon grundkurs • Godshantering A

• Tunga fordon grundkurs • Fordonskombinationer • Distributionstransporter

Numera kan man efter gymnasieutbildningen också söka till Transportmanagement som är ett transportprogram på högskolenivå som startade hösten 2002. Efter att ha genomgått

utbildningen kan man jobba som transportplanerare, transportköpare, ekonomiansvarig, speditör, transportchef och utredare i transportfrågor. Detta ger ytterligare en möjlighet att byta inriktning om så önskas. (Transportmanagement, Malmöhögskola)

11

2 Litteratur

2.1.1. Många avbryter studierna

Även om vi har en relativt bra verksamhet på vår skola så har vi också problem på våra skolor och program. Problemen är av sådan karaktär att man måste ta tag i det med omedelbar verkan. Det genomförs idag olika undersökningar om verksamheten på skolan, både av privatpersoner och statliga institutioner. Resultaten är av olika kvalitet beroende av bl.a. hur många som har deltagit i undersökningen, och hur mycket tid och resurser som man har haft att röra sig med. En av de statliga institutionerna är Skolverket som med jämna mellanrum genomför olika typer av undersökningar som handlar om skolan och våra elever.

Jag har tittat närmare på en rapport från skolverket, som publicerats den 17 juni 2008, där det återigen fanns siffror som vi helst vill blunda för. Enligt rapporten är det närmare 10 000 gymnasieelever som avbryter studierna under det första eller andra året. Vidare konstaterades att ytterligare 20 000 gymnasieelever lämnar år 3 utan att få slutbetyg grundläggande

behörighet.

Här nedan följer en tabell som finns med på rapporten där det finns konkreta siffror om varje gymnasieprogram.

12

2.1.2. Vad säger rapporten om fordonsprogrammet?

Då jag har valt att genomföra min undersökning på transportprogrammet som ingår i

fordonsprogrammet, har jag ännu en gång fått bekräftat att det är något som inte stämmer på fordons/transportprogrammet. Vad det gäller fordons/transportprogrammet är det var tredje elev som inte får ett slutbetyg med grundläggande behörighet. Fordonsprogrammet är efter Handelsprogrammet det program som har flest elever som inte får ett slut betyg med grundläggande behörigheter. Det är siffror som är skrämmande egentligen, ur många olika aspekter. En av dessa aspekter är att samhället har ett stort behov av utbildad arbetskraft i bl.a. transportsektorn. Om problemet ligger på skolan eller eleverna låter jag vara osagt. Men motivationen på eleverna borde inte saknas. Jag tycker att just dessa elever ska ha den bästa motivationen, eftersom man har valt ett yrkesprogram där det ingår mycket praktik. Man kan också tycka att eleverna ska ha den rätta motivationen då fordons/ transportprogrammet är en utbildning som ger större möjligheter till att få ett jobb efter avslutade studier. Enligt TYA:s (Transportfackens Yrkes – och Arbetsmiljönämnd) arbetskraftsbarometer 2008, har

gymnasieskolornas transportprogram fått bra betyg av de elever som har gått programmet. Enligt deras undersökning har 70 % gett utbildningen högsta eller näst högsta betyg. Enligt TYA:s undersökning är det inte fel på skolorna eller programmen, utan jag tolkar det som att problemet måste ligga någon annanstans.

2.1.3. Hur många får jobb efter avslutade studier?

Att ta reda på hur många som har fått jobb efter avslutade studier skulle kunna säga en hel del om eleverna som väljer transportprogrammet. Men faktum är att det inte finns många sådana undersökningar, och det är dessutom svårt att göra sådana undersökningar, eftersom det är svårt att få tag i elever som har gått på transportprogrammet. Jag har tittat närmare på en undersökning från ett examensarbete. Anette Standar (2004) Vad händer då gymnasieskolan

slutar? Det är ett arbete som handlar om transportprogrammets elever, där det framkom att 13

av totalt 44 elever inte hade fått något jobb direkt efter gymnasiet. Det är m.a.o. ca: en tredje del som inte hade fått något jobb. Det är siffror som stämmer överens med rapporten från skolverket om hur många elever på fordonsprogrammet som inte får ett slutbetyg med grundläggande behörigheter. Liknande siffror har även TYA fått fram. Av de elever som har gått transporprogrammet på gymnasiet är det 60 % som har jobbat inom transportsektorn och 10 % som har startat eget sex år efter examen.

13

2.1.4. Könsfördelning

På rapporten som publicerades av skolverket hittade jag ytterligare ett diagram som visar på de könskillnader jag tidigare belyste. Här nedan följer en tabell som visar att vi har en tydlig könfördelning på våra gymnasieskolor.

Vi har idag mycket svårt att förstå de begränsade yrkesmöjligheter kvinnor hade inte allt för långt tillbaka i tiden Tallberg Broman (2002). Men faktum är att det fenomenet existerar än idag, även om det inte är någon lag som säger att det ska vara just så. Vi har skapat kulturer som säger att vissa yrken är till för män och vissa för kvinnor Eddy Nehls (2003). Idag har vi ungdomar som vet vad de vill bli men som inte väljer det yrket eftersom det anses vara ”ett yrke som tillhör det motsatta könet”. Enligt diagrammet ovan så kan man se att de

programmen som är mer tekniska domineras av män, medan de programmen som är mindre tekniska domineras av kvinnor. Det är bara samhällsprogrammet och

naturvetenskapsprogrammet som har en någorlunda jämn könsfördelning. Vad det gäller t.ex. fordons/transportprogrammet så står det klart att programmet domineras av män med över 95 %. Varför är det så? Vad kan vi göra för att få bort problemet? Hur är pojkarnas inställning till fler flickor på transportprogrammet? Frågorna är många, men om ska ta hänsyn till Eddy Nehls (2003) doktorsavhandling så ligger problemet något djupare, nämligen ute i själva branschen. ”Kvinnors status och rätt till respekt är långt ifrån självklar där, vilket påverkar

vem som kan tänka sig att söka till yrket. Det räcker inte att kvinnliga lastbilsförare bryter könsbarriären inom åkerinäringen, de konfronteras dessutom dagligen under yrkesutövandet

14

med sitt påtvingande utanförskap” (Nehls, 2003, s 174) Det som Nehls menar stämmer bra

överens med den bild jag har fått av transportbranschen, från vänner och bekanta som jobbar inom branschen. Viktigt är att påpeka att det finns transportföretag där man varmt välkomnar kvinnor.

2.1.5. Vilka faktorer påverkar elever vid gymnasieval?

Att göra ett gymnasieval är inte lätt eftersom det kan vara ett val man har gjort för hela livet. Jag anser att det är väldigt svårt att veta vad man som 15 åring vill bli. Oavsett om man tycker det är svårt eller lätt så måste ett val ändå till slut göras. Gymnasieval efter intresse ger bäst resultat. Det visar en undersökning som gjorts på DN:s initiativ (Dagens Nyheter) där 8 805 elever har deltagit. ”De som har haft ett eget intresse fullföljer studierna i större utsträckning

än de som har blivit tillsagda av andra” säger Allan Svensson, professor i pedagogik och

didaktik vid Göteborgs universitet som har varit med och genomfört undersökningen. De elever som valde utbildning efter bl.a. möjligheter att komma in på programmet, råd från syo och föräldrar är sämre på att fullfölja studierna än de elever som har valt utbildning efter intresse. Efter att ha studerat undersökning blev jag genast nyfiken på vilka andra faktorer som påverkar elever och i synnerhet hur mycket föräldrarna påverkar deras barn vid val av yrke.”Forskning visar att ungas närmiljö, både i bemärkelsen boendeplats och närstående,

har samband med deras val. Eleverna tar hjälp av sina föräldrar i valet även om de själva inte menar att föräldrarna eller andra inte påverkar deras val. Ungefär 1/3 av eleverna uppfattar dock att föräldrarna på något sätt influerar deras framtida val av yrke”. (Sandell,

2007, s 75) Som jag tidigare har påpekat så är det inte lätt att som 15 åring välja

gymnasieprogram och yrke. Även om det är bra att liknande undersökningar kommer fram så tror jag inte att det hjälper villrådiga elever som inte vet vad de vill bli. Till vem ska man

vända sig om råd från syo och föräldrar inte räcker till?

Att vi idag fortfarande har en könssegregerad gymnasieskola håller nog många med om. Som jag tidigare har påpekat har vi enligt Eddy Nehls (2003) skapat kulturer som inte ”tillåter” flickor och pojkar att välja yrke efter intresse. Det finns även dolda faktorer som påverkar om vilka elever får välja vad. En av dessa faktorer är skolprestationerna. ”På senare tid har även

killarnas brister uppmärksammats, främst deras sämre skolprestationer (Björnsson, 2005) Skolprestationerna är en viktig aspekt i avhandlingens sammanhang, då segregationen även påverkas av vilka faktiska möjligheter en elev har för att ta sig vidare i

15

utbildningssystemet”(Sandell, 2007, s 69). Vidare menar Sandell att tjejer oftare avbryter

mansdominerade utbildningar än vad killar avbryter utbildningar som är tjejdominerade. En av anledningarna är att tjejerna säger sig inte ha tillräckligt med stöd från lärarna.

2.1.6. Jobb och lön är inte viktigt vid studieval

De flesta av oss vill ha ett bra jobb med bra lön, men det är ingen avgörande faktor när man gör ett studieval. Det menar Studentum, som är en internetportal och som har genomfört en undersökning som har publicerats på Dina pengar. se. I undersökningen ingick hela 3 192 personer som i någon form hade sökt till en eftergymnasialutbildning. Där framkom det att för hela 64 %, eller två tredje delar, var inte möjligheterna till jobb och bra lön något som

påverkade dem vid studievalet. Möjligheterna till jobb och bra lön i all ära, men man måste vara intresserade av det man håller på med. Det är med andra ord 64 % som har valt

utbildning efter program och ämne. Endast för var fjärde person eller 25 % var möjligheterna till jobb och bra lön en viktig faktor. En annan intressant faktor som påverkade eleverna vid studieval var om studierna var på hemorten. Hela 38 % av de tillfrågade ville gärna studera på hemorten. Att sådana faktorer påverkar vuxna elever som sökt till eftergymnasiala

utbildningar är något som inte var överraskande för mig med tanke på ex vis barnomsorg vilken ju underlättas av närheten mellan hem och skola. Det ska bli intressant att se vilka faktorer som har påverkat gymnasieeleverna på transportprogrammet.

2.1.7. Varför är det så viktigt att så väl fler flickor som välmotiverade

elever väljer transportprogrammet?

Enligt TYA:s (Transportfackens Yrkes – och Arbetsmiljönämnd) arbetskraftsbarometer 2008 så behöver det utbildas 7000 lastbilschaufförer de kommande åren för att tillfredställa

behoven. Det stora behovet har att göra med att en stor del yrkeschaufförer nu går i pension. Men det har även att göra med att transporterna ökar kontinuerligt. Enligt TYA har

lastbilstrafiken ökat med 27 % sedan 1990. För att vi ska vara så effektiva som möjligt ur samhällsekonomiskt perspektiv, så behöver vi bryta åtminstone två mönster. Det första mönstret att bryta är snedfördelningen av manliga/kvinnliga sökande till programmet. Fler flickor till transportprogrammet skulle bl.a. innebära bättre möjligheter att tillfredsställa efterfrågan. Det andra mönstret att bryta är att de gymnasieelever som söker till

transportprogrammet ska göra det av intresse. Då ökar chanserna att få ett slutbetyg med grundläggande behörigheter, vilket är ett krav för att sedan få körkortsbehörigheterna.

16

2.1.8. Kulturförändring?

Nu när vi har ett stort generationsskifte på gång så har vi verkligen chansen att förändra gamla könsmönster. Vad är det som pekar på att vi kommer att få en kulturförändring inom

transportbranschen? Eddy Nehls beskriver fenomenet på följande sätt: ”Det finns inget som

tyder på att samhällets transportbehov kommer att minska i framtiden, snarare tvärtom. Varorna och godset måste förflyttas och kunderna torde inte ha något större intresse av förarens kön, nationalitet eller sexuella läggning” (Nehls, 2003, s 174)

Om vi ska få en kulturförändring måste många faktorer förändras. Hårt arbete och en förändrad syn på vad som är manligt och kvinnligt är nödvändigt. Enligt Olle Hagman (Fordon och Samhälle 2002) så finns det förhoppningar, eftersom det egentligen inte finns någon naturlig koppling mellan fordon och män. För 50-60 år sedan var det nästan bara män som höll på med hästar, medan det idag är flertalet kvinnor som gör det. Därför är det inte omöjligt att arbeten som har med fordon och transporter att göra kan bli ett kvinnligt yrke i framtiden.

Det görs olika försök att få fler kvinnor att bli yrkeschaufförer. Lastbilstillverkarna Scania har på kvinnodagen anordnat en ”Girls Trucking Day” som innebär att kvinnor får en möjlighet att diskutera lastbilar, provköra men också få information om själva branschen. Enligt samma artikel (Sveriges Radio Kalmar P4) så är det bara en av 50 förare kvinnor, vilket motsvarar 2 %. Vidare står det att intresset för yrket ökar bland kvinnor, något som är mycket välkommet. Veolia, ett av de företag som sköter busstransporter i Skåne, ordnade nyligen i samarbete med min VFT- skola en rekryteringsträff bara för kvinnor där även en av de anställda kvinnorna informerade om yrket och sin väg dit. Detta kan ses som ett exempel på ett aktivt arbete att på ett konkret sätt öka antalet kvinnor i yrket.

17

2.1.9. Vilken roll spelar media?

Bilden till höger visar Sandra, som går andra året på transportprogrammet, och är tagen från en artikel som publicerats i Motala & Vadstena Tidning. Båda av Sandras föräldrar jobbar som lastbilschaufför. Därför har yrket som

lastbilschaufför varit självklar för Sandra. Hon berättar också att det finns ytterligare två tjejer i hennes klass. Det finns manliga chaufförer som är tveksamma om tjejer kan klara av tunga lyft, men det är inget problem för Sandra som ser det som

en utmaning, vidare berättar hon att det finns el - truckar som hjälpmedel. Sådana artiklar är välkomna eftersom de framför en positiv reklam som kan innebära mycket för de flickor som funderar på att bli yrkeschaufförer. Jag anser att media kan spela en stor roll om vi ska få en kulturförändring i transportbranschen. (www.motalatidning.se)

3 Metod

3.1.1. Val av forskningsmetoder

Valet av metod är svårt, eftersom det kan vara avgörande för hur resultatet kommer att utfalla. Genomförandet av metoderna är något som man måste vara mycket försiktig med, eftersom det inte finns någon återvändo. Har man en gång delat ut enkäter eller intervjuat någon då är det försent att komplettera. Därför kräver valet och genomförandet av de olika metoderna mycket tid och noggrannhet. Jag kommer att använda mig av både enkät och intervjumetoden. Enkätmetoden använder jag för att få en så bred bild som möjligt, medan intervjumetoden använder jag mig av för att försöka få en fördjupad kunskap, framförallt på frågan om varför det finns så få flickor på transportprogrammet. Antalet elever som kommer att fylla i blanketten är ca: 28 st. det är 15 från åk2 och 13 från åk3. Antalet intervjuande elever är fyra: två pojkar och två flickor. Målgruppen är elever som går på transportprogrammet. Urvalet grundar jag på att skolan är min VFT – skola, där jag gör min praktik på, vilket innebär att jag känner till skolans elever på ett någorlunda sätt. Jag upplever ibland att vissa elever inte har den rätta motivationen för programmet.

18

3.1.2. Enkätmetoden

Enkätmetoden är smidig eftersom den inte tar så mycket tid för målgruppen att fylla i. Det innebär att det är lätt att få sina blanketter ifyllda. Men enkätmetoden har sina nackdelar också. Om man väljer att skicka blanketterna via post är det stor risk att man inte får blanketterna ifyllda. Därför valde jag att vara närvarande eftersom chanserna att få blanketterna ifyllda är större och att dessa blanketter fylls i mer seriöst. Jag berättade också muntligt vad syftet med undersökningen var och att deras svar skulle vara anonyma, vilket kändes viktigt för att få så ärliga svar som möjligt. Även om det naturligtvis också finns risk för oseriösa svar vid en anonym enkät. Vidare kunde jag direkt redogöra för eventuella oklarheter i frågorna. Då eleverna är heltidsstuderande var det viktigt att jag hittade en lämplig dag, tid och plats så att jag störde så lite som möjligt. Jag bokade därför in flera tider eftersom det kunde finnas frånvarande elever just den dagen.

3.1.3. Genomförandet av enkätundersökningen

Enkätundersökningen har genomförts på min VFT- skola, måndagen den 22 sep 2008 med åk2 klassen, och torsdag den 25 sep 2008 med åk3 klassen. Eftersom det fanns ett antal frånvarande elever i de båda klasserna blev jag tvungen att besöka skolan på nytt. Det var måndagen den 29 sep 2008 och torsdagen den 2 okt 2008. Bortfallet blev en elev som inte dök upp på de två av tillfällena som jag hade bokat. Tiden för undersökningen var c:a 10 minuter, och allteftersom eleverna blev klara fick de hålla frukost i överenskommelse med lärarna, allt för att inte störa de elever som behövde mer tid på sig. Tack vare att jag i förväg blev informerad om att eleverna efter undersökningen skulle ut och övningsköra, så misstänkte jag att jag skulle behöva låna ut pennor. Informationen som jag fick i förväg visade sig vara värdefull. Att jag var närvarande vid undersökningen höjde trovärdigheten avsevärt, men trots det är jag lite skeptisk till enkätundersökningar eftersom det finns en risk att enkätundersökningar inte tas på allvar till skillnad från t.ex. intervjumetoden.

19

3.1.4. Intervjumetoden

Den stora fördelen med intervjumetoden är att respondenten är mer allvarlig p.g.a. att jag som intervjuare känner till dennes identitet, till skillnad från enkätmetoden där eleverna inte skriver sina namn så som jag nämnde under 3.1.2. I det direkta mötet kan jag också avbryta intervjun, omformulera frågorna men också utveckla dem. En annan stor fördel är att jag kan som intervjuare kan se på respondentens känslor och yttryck. Har man t.ex. ställt en känslig fråga, då lär man märka det och då gäller det att snabbt hoppa över till en annan fråga om man så önskar. Även om intervjumetoden är bra så har den även många nackdelar. Den stora nackdelen är att det är oerhört svårt att få människor att ställa upp på en intervju. På grund av den anledningen är antalet intervjuer begränsade vid olika undersökningar. Genomförandet av intervjun spelar också roll. Det finns nämligen de som inte vill bli inspelade på band, och då är man plötsligt tvungen att skriva det för hand. Därför är det viktigt att innan man genomför intervjun komma överens med respondenten om hur intervjun kommer att genomföras. Att tala om för respondenten att intervjun kommer att vara anonym tror jag hjälper rätt mycket för att få folk att ställa upp på en intervju.

3.1.5. Genomförandet av intervjuundersökningen

Totalt har jag intervjuat fyra elever som går på transportprogrammet. Det är två pojkar och två flickor. Intervjuerna har ägt rum på måndagen den 29 sep 2008. Urvalet av de intervjuade gjordes genom en handuppräkning i klassen på vilka som ville ställa upp på en intervju. Vad det gäller flickorna var det oerhört viktigt att de ställde upp på intervjun för arbetets skull. Detta med tanke på tidigare nämnda sneda könsfördelning inom yrket. Båda flickorna deltog, glädjande nog, så att de enda två flickorna i klassen fick säga sitt i frågor som berör flickorna på transportprogrammet. ”Människor som går med på att låta sig intervjuas förtjänar att man

tar hänsyn till deras behov och önskemål när det gäller tid och plats” (Judith, 2007, s 168)

Efter att ha tagit vara på tipset som står ovan fick de intervjuade bestämma tid och plats. Vi kom också överens om hur intervjuerna skulle gå till. Eleverna har intervjuats en och en och vid varje tillfälle hade jag bokat en halvtimme. Intervjuerna spelades in på band och var anonyma vilket innebar att de intervjuade fick påhittade namn. För att få de intervjuande eleverna avslappnade hade jag bokat en sal där vi inte blev störda.

Frågorna som jag hade på intervjuerna handlade ju i huvudsak om varför det är så få flickor på transportprogrammet men också om varför de har sökt till transportprogrammet?

20 De intervjuande är: • Pojke nr: 1 • Pojke nr: 2 • Flicka nr: 1 • Flicka nr: 2

Intervjumetoden är helt klart en mer kvalitativ metod där jag kände att jag hade stort behov av vid min undersökning. Det är en metod som jag upplever är mer trovärdig. Men det

begränsade antalet intervjuer gör att trovärdigheten sjunker avsevärt. Urvalet av eleverna kan också diskuteras. Hade det blivit samma resultat om jag hade intervjuat andra elever i

klassen? Enligt lärarna på transportprogrammet var dessa elever som jag intervjuad olika duktiga, vilket är glädjande med tanke på att jag ville få en så bred bild som möjligt om eleverna och deras synpunkter.

21

4 Resultat

4.1.1. Enkätundersökning

1.

Var bor du? Enligt undersökningen framkom det att 45 % av eleverna bor i utkanten av en storstad. 25 % bor i centrum av en storstad. 14 % av eleverna bor i en mellanstor stad. Lika många procentantal bor ute på landet.

2.

Hur långt har du till skolan? 55 % av eleverna hade ett avstånd till skolan som var längre än 5 km. De övriga eleverna som motsvarade 45 % hade ett avstånd till skolan som var mindre än 5 km.

22

3.

 

Har du svenskfödda föräldrar? 48 % av eleverna hade inte svenskfödda föräldrar. 44 % av eleverna hade svenskfödda föräldrar. 8 % av

elevernahade en av föräldrarna som var svenskfödd.

4.

 

När fattade du beslutet om att söka till transportprogrammet? Det visade sig att 81 % av eleverna hade fattat beslutet på högstadiet. 14 % av eleverna hade fattat beslutet på mellanstadiet. Endast 5 % av eleverna hade fattat beslutet på lågstadiet.

23

5.

 

Var transportprogrammet ditt förstahandsval? För 88 % av eleverna var transportprogrammet förstahandsval. För de resterande eleverna

som motsvarar 12 % var transportprogrammet inget förstahandsval.

6.

 

Har du någon i familjen som jobbar inom transportbranschen? 63 % av

eleverna hade någon i familjen som jobbade inom transportbranschen. De resternade 37 % av eleverna hade ingen i familjen som jobbade inom transportbranschen.

24

7.

 

Var det någon eller något som påverkade dig vid valet av gymnasiet? 55 % av elevernade hade inte påverakts vid valet av gymnasiet. 22 % hade påverkats av deras famijemedlemmar. 15 % hade påverkats av de hyfsade lönnerna.

4 % hade påverkast av kompisar. Samma procentantal hade påverkats av de goda möjligheterna för att få jobb.

8.

(På frågan nedan var det möjligt att kryssa för fler än ett alternativ) 

På vilket sätt fick du info om transportprogrammet? 44 % av eleverna hade fått

info från grundskolan. 40 % hade fått info från någon bekant. 37 % av eleverna hade fått info från broschyrer. Samma procentantal hade fått info från

25

9.

 

Hade du önskat dig att veta mer om transportprogrammet innan du sökte? 81 % av eleverna hade ingen önskan om att veta mer om transportprogrammet innan de sökte. 11 % önskade sig mer info om yrket. 4 % ville få mer info om

om hur skolan fungerar. 4 % önskade sig att ha åkt lastbil i en vecka innan man

bestämde sig för att söka till transportprogrammet.

10.

 

Hade du önskat dig att det fanns fler tjejer på transportprogrammet?

66 % av eleverna önskade sig att det fanns fler tjejer på transportprogrammet.

18 % av eleverna var osäkra. 14 % önskade inte att det fanns fler tjejer på transportprogrammet.

26

11.

 

Kommer du att jobba inom transportbranschen efter avslutade studier?

85 % av eleverna hade planer på att jobba inom transportbranschen. 7 % visste inte om de skulle jobba inom transportbranschen. 7 % hade inga planer på att jobba inom lastbilsbranschen.

12.

    

Om du inte vill jobba inom valde utbildning, vad är meningen med studierna? 7 % av eleverna ville endast gå ut gymnasiet. 4 % av eleverna ville endast få gratis körkort. 4 % av eleverna tyckte att det var ett lätt program.

27

4.1.2. Intervjuundersökningen

1. Hur kommer det sig att du valde just transportprogrammet?

Samtliga fyra har ett mycket stort intresse för att köra lastbil. Pojkarna har ingen i släkten som körde lastbil, medan Flicka 1: berättade att hennes pappa och många andra i släkten kör lastbil. Flicka 2: säger att det är ett intressant yrke, hon har dessutom många kompisar som kör lastbil och som hon har åkt med sen tidigare.

2. Var familjemedlemmarna positiva till ditt beslut om att söka till transportprogrammet?

På den frågan svarade samtliga att man hade fått ett stort stöd från sina respektive föräldrar att söka till transportprogrammet.

3. Har du kompisar som också går på transportprogrammet?

Pojke 1: har en kompis i klassen som han kände sen innan. Flicka 1: och Flicka 2: kände också varandra sen innan från åk 1:

4. Sökte ni tillsammans till transportprogrammet? (Flicka 1: och Flicka 2:)

Här svarade flickorna att de sökte tillsammans, men att det inte var en avgörande faktor. De menar att de har sökt till transportprogrammet självständigt. Det är ett program som de verkligen gillar.

5. Finns det några faktorer som har påverkat er vid valet av transportprogrammet?

Pojke 1: är snabb att svara på frågan, och säger att det är lätt att få jobb, jag har redan kontakt med ett transportföretag så att visst är det lockande. Även Pojke 2: och Flicka 1: menar att möjligheterna till att få jobb kan ha påverkat dem.

6. Hur känns det att det är så få flickor i klassen?

Här säger pojkarna att det inte känns något speciellt. Flicka 1: tyckte att det var mest jobbigt i början: ”Men nu är jag van”, säger hon. Flicka 2: säger däremot att det är skönt att det inte finns några tjejer i klassen. Det skulle bli mycket mer tjejsnack på ett sådant här program säger hon.

28

7. Hade ni önskat er att det fanns fler flickor i klassen?

Pojkarna är mycket positiva till att ha fler tjejer i klassen och även Flicka 1: medan Flicka 2: menar att hon inte önskar sig att det fanns fler tjejer på transportprogrammet.

8. Tror ni att flickor skulle kunna klara av de arbetsuppgifter som finns inom transportbranschen?

Pojke 1: menar att tjejer skulle kunna klara av arbetsuppgifterna lika bra som killar och ser det inte som ett problem. Pojke 2: menar också att det inte är något problem, det handlar mer om vilja. Vidare berättar han att det idag finns bra hjälpmedel, som truckar t.ex. Flickorna

däremot menar tvärtom. Många tjejer skulle inte klara av den fysiska biten och det ser det som ett allvarligt problem. Flicka 2: menar dessutom att tjejerna skulle ha svårt att palla trycket från killarna. ”Sen är det inte en tjejig grej heller, tjejer är mer för att plugga”, säger hon.

9. Har du haft svårt att välja transportprogrammet eftersom det anses vara ett program för pojkar? (Flicka 1: och Flicka2:)

Här menar båda flickorna bestämd att de vet vad de vill bli, och att de inte bryr sig om vad andra säger och tycker.

10. Vad hade skolan kunnat göra mer för att få fler flickor att söka till transportprogrammet?

Pojke 1: ”Då tycker jag att man ska låta de tjejerna vi har i klassen gå ut på olika grundskolor och göra reklam om skolan, och säga att det är ett program för tjejer också. Man ska alltså vissa att det finns tjejer i skolan. Det är vad jag tror” säger han.

Pojke 2: ”Göra mer reklam, och på de bilder som man göra reklam med, ska det finnas tjejer. Affischer tror jag hjälper mycket så som många andra skolor har.”

Flicka 1: ”De kunde ha lagt mer tid på oss tjejer, de gör inte så mycket för oss tjejer här. Precis som att de inte bryr sig. Precis som att skolan är bara till för killar.”

Flicka 2: ”Skolan ska alltså satsa på oss först. Det saknas även tillräckligt med tjejtoaletter. De skulle kunna bygga skolan till större så att det blir mer plats. Det är inte heller många som vet var skolan finns, eller att den ens finns. Man hade kunnat gå runt till grundkolor, och berättat att det går tjejer här. På de bilder som man gör reklam med om skolan skall det finnas tjejer, för är det oftast killar som är med på dessa bilder.”

29

5 Diskussion och slutsatser

5.1.1. Analys av enkätresultatet

Mina två frågeställningar har varit: Varför man väljer transportprogrammet?

Varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet?

Enligt min undersökning så visar resultatet att de elever som väljer transportprogrammet inte är några stadspojkar eller stadsflickor. Det är endast 25 % som bor i centrum av en storstad. Flertalet av eleverna bor med andra ord i utkanten av en storstad eller på landet. Elever som bor ute på landet brukar generellt ha ett större intresse för fordon. Alla de elever som bor ute på landet hade enligt uppgift någon i släkten som jobbade inom transportbranschen. För dessa elever var transportprogrammet också deras förstahandsval. Det är inte heller ovanligt att ungdomar som bor ute på landet börjar köra traktorer i mycket tidig ålder. Detta kan vara några av anledningarna till att intresset för transportprogrammet är större bland ungdomar som bor ute på landet eller i periferiområde.

En annan fråga som intresserade mig var hur långt eleverna hade till skolan. Det är en fråga som är olika viktig för oss. Vissa gillar att pendla långa sträckor, medan andra avskyr det. Enligt Studentums undersökning så ville 38 % gärna studera på hemorten. Vi har idag ett transportsystem som fungerar relativt bra, men byte av bussar är ändå vanligt. Mer än 55 % av eleverna på transportprogrammet hade ett avstånd till skolan på mer än 5 km, vilket

förmodligen innebär byte av bussar. Resultatet kan känneteckna att 55 % inte har valt skolan utifrån närheten till hemmet. Om de resterande 45 % har påverkats vid studievalet med tanke på det korta avståndet till skolan låter jag vara osagt.

En annan intressant statistik från undersökningen visar att programmet på skolan i fråga har en bra fördelning mellan de som har svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar (se tabell 3 - resultat). Det kan visa på att de elever som har sökt till transportprogrammet inte har påverkats av något kulturellt, som säger att man ska utbilda sig till något speciellt.

30

Enligt mina erfarenheter brukar ungdomar i mycket tidiga åldrar drömma om att jobba inom ett speciellt yrke. Vad det gäller transportprogrammet så är det annorlunda. 81 % hade fattat beslutet om att söka till transportprogrammet först på högstadiet. Utgår man från det

procenttalet så det inget yrke som man drömmer om i mycket tidig ålder. Att man bestämmer sig för ett yrke på högstadiet, behöver inte vara något negativt. Men det kan också innebära att man tar ett spontant beslut vilket inte är bra alla gånger. Hade man gjort detta arbete ännu mer omfattande hade det här varit intressant att ta reda på vilken bild av transportprogrammet som förmedlas på grundskolorna.

Som jag tidigare har påpekat har skolan och transportprogrammet många omotiverade elever enligt lärarna. De lärare jag har diskuterat med menar att många elever inte har något intresse för själva programmet, eftersom de studerar till något som inte är deras förstahandsval. Det vill säga att de har allt för låga betyg som gör att man inte kommer in på önskat program. Enligt undersökningen är det 88 % som hade transporprogrammet som förstahandsval, trots det kan man inte dra den slutsatsen att 88 % av eleverna som går på

fordons/transporprogrammet har kommit in på deras förstahandsval eftersom jag endast gör ett s.k. stickprov.

En annan intressant fråga var om eleverna hade någon i släkten som jobbar inom

transportbranschen. Människor påverkas lätt av sin omgivning och inte minst ungdomar. C:a två tredje delar eller 61 % hade någon i släkten som jobbade inom transportbranschen. Med största sannolikhet har eleverna hört ett och annat om transportbranschen, vilket också kan ha påverkat dem vid valet av program. Att man har någon i släkten som jobbar inom transportbranschen kan vara både positivt och negativt. Det positiva är att man förmodligen har diskuterat för- och nackdelarna med transportbranschen med släktingen. Med andra ord har man fått en bild av branschen. Nackdelen är att elever som inte har det rätta

självförtroendet kan har påverkats alldeles mycket av släktingen, vilket gör att man till slut inte väljer yrke själv utan låter någon annan göra det. Det är inte heller ovanligt att föräldrar vill att deras barn ska bli det de själv är, eller det som de själva har drömt om att bli. Man glömmer ibland bort att ens barn är en egen individ. Att föräldrarna gillar ett yrke innebär inte att samma gäller för deras barn. Det jag menar är att det är bra att få ett tips från nära och kära, men det är individen som själv måste välja yrke.

31

Enigt undersökningen har många elever påverkats av olika faktorer vid valet av yrke. 55 % menar att de inte har påverkats av någon eller något vid valet av gymnasieprogram. 22 % menar att de har påverkats av deras familjemedlemmar något som inte förvånar mig med tanke på att en tredjedel har någon i släkten som jobbar inom transportbranschen. 15 % menar att de hyfsade lönerna inom transportbranschen har påverkat dem vid studievalet. Av någon anledning har många fått för sig att man tjänar stora pengar inom transportbranschen, en uppfattning som jag är skeptisk till. Enligt mig så har lastbilschaufförer som kör lokalt en relativt normal lön. De lastbilschaufförer som däremot kör fjärtransporter eller utomlands, brukar tjäna mer eftersom det ingår mycket traktamente.

4 % menar att de har påverkats av deras kompisar, vilket inte är något överraskande för mig. Man vill gärna välja samma inriktning som kompisarna från grundskolan. Endast 4 % menar att de har påverkats de goda möjligheterna till att få jobb. Det är något som jag tycker är unikt för transportprogrammet. Eleverna som går ut transportprogrammet med fullständiga betyg och alla körkortorts behörigheter är otroligt attraktiva på arbetsmarknaden.

På frågan om på vilket sätt eleverna hade fått information om skolan och transportprogrammet var det tillåtet att kryssa för fler än ett alternativ. Det är en fråga som är intressant ur olika aspekter. En av dessa är att skolledningen får reda på om vilka av deras reklampelare fungerar bäst för att nå eleverna. Sist hamnar tidning och internet, medan listan toppas av grundskolan följd av bekant, broschyr och Öppet hus -dag. Att grundskolan toppar listan är kanske inte överraskande, men frågan man kan ställa sig är, hur mycket grundskolorna påverkar eleverna vid studieval? Finns det skolor och program som prefereras? Det är frågor som är intressanta att få svar på men omfattningen av arbetet sätter stopp för det. Att man får information från bekanta som själva har gått på skolan och programmet innan kan både vara en fördel och en nackdel. Fördelen är att man får en bild av skolan och programmet, nackdelen är att skolan förändras hela tiden, på både gott och ont. Att en bekant har läst transportprogrammet för ett visst antal år sedan innebär inte att han eller hon kan mycket om vad transportprogrammet innebär idag, och vad det ställs för krav. Det bästa alternativet att få information av är de s.k. Öppet hus - dagarna. Det är en dag där alla intresserade är välkomna till skolan, för att få information om skolan och de olika programmen. Enligt den här undersökningen är det bara 37 % som har fått information från Öppet hus – dagen, vilket jag tolkar som att endast 37 % har varit på skolans Öppet hus – dag.

32

Det är något som jag tycker är synd, eftersom jag anser att det bästa sättet att få relevant information är att vara närvarande på dessa Öppet hus - dagar.

En annan intressant fråga som behandlas mer i intervjuerna, är om eleverna önskade att det fanns fler tjejer på transportprogrammet. Även om det fanns några som var emot det, och några som var osäkra, så var flertalet mycket positiva till att det skulle finnas fler tjejer på transportprogrammet. Något som visar att tjejer är välkomna på transortprogrammet. Frågan är dock hur skolorna hur skolorna och branschen rent konkret jobbar med detta.

Näst sista frågan löd: kommer eleverna att jobba inom transportbranschen efter avslutade studier? 85 % av eleverna i min undersökning hade planer på att jobba inom

transportbranschen, vilket är mycket positivt. Det är samma procenttal elever som hade transportprogrammet som förstahandsval. Den slutsatsen man kan dra av den här frågan är att de elever som har transportprogrammet som förstahandsval planerar att jobba inom

transportbranschen, medan de elever som inte har transportprogrammet som förstahandsval har inga planer att jobba inom transportbranschen efter avslutade studier. Den absolut sista frågan var riktad till de elever som var osäkra eller som inte ville jobba inom vald

utbildningen. Och löd: vad är meningen med studierna om du inte vill jobba inom vald utbildning. 7 % ville endast gå ut gymnasiet. 4 % ville endast få ”gratis” körkort. 4 % tyckte att det är ett lätt program där man inte behövde plugga så mycket. Utbildningen innehåller mycket praktik, men att utbildningen skulle vara lätt håller jag definitivt inte med om, eftersom det ställs relativt höga krav på transportprogrammet. Slutsatsen man kan dra av de två sista frågorna är att även om det finns ett visst antal elever som inte vill jobba inom transportbranschen så har flertalet elever planer på att jobba inom vald utbildning. Att de flesta har som planer att jobba inom transportbranschen glädjer många, inte minst de många transportföretag som behöver arbetskraft som aldrig förr.

33

5.1.2. Analys av intervjuundersökningen

Som det tidigare har konstateras har intervjun handlat mest om varför så få flickor väljer transportprogrammet. De intervjuade är två pojkar och två flickor. Samtliga fyra hade ett stort intresse av programmet. Pojkarna hade ingen i släkten som jobbade inom transportbranschen, medan en av flickornas pappa jobbade själv som lastbilschaufför. Den andra flickan hade många kompisar som jobbade inom transportbranschen. Samtliga fyra berättade att deras familjemedlemmar var mycket positiva till beslutet att söka till transportprogrammet. Det som var intressant var att flickorna hade sökt till transportprogrammet tillsammans, men samtidigt påpekar de att de självständigt gjorde sitt studieval. När jag frågar de om det finns något som påverkat de vid studievalet, så menar tre av dem att möjligheterna till jobb är en viktig faktor. Att det finns så lite flickor på utbildningen var inget märkvärdigt flickorna. Flickorna menade att det var mest jobbigt i början men att de nu är vana. Något som visar styrka hos flickorna är att de säger att de inte bryr sig om vad folk säger: ”Vi vet vad vi vill bli och bryr oss inte vad andra människor säger och tycker.” Jag slås av en tanke: måste man som flicka ha en mental styrka för att söka till transportprogrammet? En annan fråga där pojkarna och flickorna inte är överens är om flickorna skulle kunna klara av arbetsuppgifterna på ett lika bra sätt som pojkarna. Pojkarna menar att det den fysiska biten inte är något problem. Idag finns det även truckar som gör att man inte behöver vara fysiskt stark. Flickorna är inne på en helt annan linje. Båda flickorna menar att den fysiska biten är en faktor som bidrar till att det är så få flickor som söker till transportprogrammet. På frågan om de hade önskat sig att det fanns fler flickor på transportprogrammet, var tre av fyra positiva till fler flickor på

transporprogrammet. Medan en av flickorna var negativ till det eftersom hon menar att det skulle mycket mer ”tjejsnack” på en sådan här utbildning. Vidare menar hon att det inte är något program för tjejer, tjejer är mer för att plugga. En av de mest betydelsefulla frågorna var vad skolan kunde göra mer för att få fler flickor till att sökta till transportprogrammet.

Pojkarna talar om betydelsen av att göra mycket mer reklam på grundskolor och visa att det är ett program för tjejer också. ”Skolan måste satsa på oss tjejer som går här först och främst.

Det saknas tillräckliga tjejtoaletter. De skulle kunna bygga skolan till större så att det blir mer plats. Det är inte många som vet var skolan finns, eller att den ens finns. Man hade kunnat gå runt till grundskolor och berättat att det går tjejer här, och på de bilderna som man gör reklam om skolan, skall det då finnas tjejer, det är oftast killar som är med på bilderna.”

34

5.1.3. Oplanerad gruppdiskussion

En dag när jag var på besök på skolan hade jag en kort gruppdiskussion med elever som inte var med på intervjuerna. Jag såg det som en möjlighet att gräva fram ytterligare information om varför dessa elever har valt transportprogrammet.

Trivs ni på skolan/transportprogrammet?

Flertalet trivdes bra på transportprogrammet. Istället ställde de frågor till mig som handlade om yrket: Är det bra att vara lastbilschaufför? Är det bra betalt? Är det lätt att få jobb? Det var några av frågorna som de ville ha svar på. Det fanns även de som satt helt tysta och som inte hade några frågor. Då blev jag genast nyfiken på varför de inte pratade. Har du inga frågor?, undrar jag och vänder mig till en av de tystlåtna killarna. Jag kan allt om transportbranschen, säger han och ler. Kommer du att jobba som chaufför när du är klar med skolan?, frågade jag vidare. Jag vet inte, vi får se, först och främst måste jag få ut mina körkort, svarar han. Hur kommer det sig att du valde just transportprogrammet då?, undrar jag. Jag vet inte, det är ödet kanske, säger han. Plötsligt var de tvungna att gå.

Här fick jag en kort men betydelsefull diskussion med en av eleverna som gick på transportprogrammet. Det intrycket jag fick av eleven var både positivt och negativt. Det positiva var att han såg framemot att få sina körkort, vilket kan tolkas som att han har ett intresse för utbildningen och yrket. Medan det negativa var att han var osäker på om han skulle jobba som chaufför efter att han var klar med studierna. Är man osäker på att jobba inom en viss bransch efter studierna så finns det en risk att man inte sköter studierna.

35

5.1.4. Transportprogrammets framtid

Av allt att döma har gymnasieskolornas transportprogram en ljus framtid, åtminstone de kommande åren. Som jag tidigare har påpekat behöver det utbildas 7000 nya chaufförer år 2008/2009 enligt TYA: s arbetskraftsbarometer 2008. Vidare står det att arbetsförmedlingen har fått in 8000 nya lediga platser bara under det första halvåret. Det är en utveckling som har pågått de senaste åren. Antalet lediga lastbilsförar-yrken har på arbetsförmedlingen ökat med 10 000 platser extra sedan 2004. Det finns flera alternativ att få lastbilskörkort på. Under 2007 har det utbildats 7700 personer till lastbils- och lastbil med släp- förare. Av de 7700 har en stor del 4900 examinerats via vägverket. Via kommunen har det examinerats 2100 personer där gymnasieskolans transportprogram står för 70 % medan vuxenutbildningen står för 30 %. Sedan 2001 har antalet utbildade från vuxenutbildningen halverats, medan antalet utbildade via gymnasieskolans transportprogram ökat med 15 %. (TYA) Tar man hänsyn till de olika statistikerna så kan man konstatera att transportprogrammet är ett gymnasieprogram som kommer att expandera stort de kommande åren. Tänker man också på undersökningen där det framkommer tydligt att 85 % av eleverna hade som planer att jobba inom transportbranschen så är det bara att gratulera transportbranschen och de elever som väljer utbildningen. Sker det också en kulturförändring inom transportbranschen som gör det lättare för flickor att välja transportprogrammet ökar chanserna att uppfylla branschens efterfrågan på nya förare de kommande åren.

5.1.5. Fortsatt forskning

Det finns många olika områden som hade varit intressanta att forskare vidare om. En av dessa är att ta reda på vad det är som gör att elever inte har den rätta motivationen för skolan. Alla elever har inte lika bra möjligheter att studera, då tänker jag mest på förhållandena i hemmet. Vilket stöd har eleverna från sina föräldrar? Transportprogrammet är kanske mer teoretiskt krävande än man tror och det spelar naturligtvis roll om man vid behov kan få hjälp hemifrån eller ej. Mer än hälften av de elever som ingick i undersökning hade inte varit på Öppet hus – dagen där även föräldrarna är inbjudna. Varför har inte föräldrarna brytt sig om att komma på de här dagarna eller beror det på att de inte har blivit informerade? Enligt undersökningen hade många elever fått information om transportprogrammet från grundskolan. Frågan är hur mycket grundskolan påverkar eleverna, och om det finns program som prefereras? Och, som jag nämnde tidigare, om grundskolan ger en rättvisande bild av utbildningen. Det är frågor som hade varit intressanta att forska vidare i.

36

6 Källförteckning

6.1. Skriftliga källor

Nehls, E. (2003) Vägval. Etnologiska Föreningen i Västsverige. Hagman, O. (2002) Fordon och Samhälle. Stockholm

Judith, B. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Skolverket. (2008) Aktuella analyser. Studieresultat i gymnasieskolan. TYA. (2008) Arbetskraftsbarometer.

Standar, A (2004) Vad händer då gymnasieskolan slutar? Examensarbete, Malmö högskola, Lärarutbildningen

Tallberg Broman, I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön. Lund: Studentlitteratur

Sandell, A. (2007). Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval, genus och

lokala praktiker. Avhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen.

6.2. Digitala källor

Skolverket, 2008 - 09 - 05. http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/12195 Tya, 2008 – 09 – 10. www.tya.se

Sveriges Radio P4 Kalmar, 2008 – 09 – 25. http://www.sr.se/cgi-bin/kalmar/nyheter/artikel.asp?artikel=1244099

Dina Pengar, 2008 – 09 – 14. www.dinapengar.se

http://di.se/Nyheter/?page=/Funktioner/ArtikelKommentarer.aspx%3FarticleId%3D2008%25 5C06%255C26%255C290248%26acmShow%3Dtrue%26SectionID%3DDinapengar%26men usection%3DDinapengarDinapengarNyheter

Transportmanagement, Malmöhögskola, 2008 – 08 – 15. http://www.mah.se/templates/Page____73585.aspx

Bli yrkesförare, 2008 – 09 – 10. http://www.bliyrkesforare.nu/2007/yf_utbildn.html Bli yrkesförare, 2008 – 09 – 10. http://www.bliyrkesforare.nu/2007/yf_trptbransch.html Tya, 2008 – 09 – 10. http://www.tya.se/tya/produkter/material_i_pdf/barometer_2008.pdf Motalatidning, 2008 – 09 - 20 http. ://www.motalatidning.se/nyheter/artikel.asp?id=61849 Dagens Nyheter, 2008 – 11 – 06.

37

7 Bilagor

7.1. Enkätundersökning

Markera dina svar med ett kryss inom rutan.

1. Var bor du?

I centrala Malmö I utkanten av Malmö I en mellanstor stad På landet

2. Hur långt har du till skolan?

Närmare än 5 km Längre än 5 km

3. Har du svenskfödda föräldrar?

Ja, båda av mina föräldrar är födda i Sverige Endast en av mina föräldrar är född i Sverige Nej, ingen av mina föräldrar är födda i Sverige

4. När tog du beslutet för att söka till transportprogrammet?

Högstadiet Mellanstadiet

38 5. Var transportprogrammet ditt förstahandsval?

Ja Nej

6. Har du någon i familjen som jobbar inom transportbranschen?

Ja Nej

7. Var det någon eller något som påverkade dig vid valet av gymnasieprogram?

Ja om ja, vem eller vad påverkade dig?

……… ……….. ……… Nej

8. På vilket sätt fick du information om transportprogrammet och Agnesfridsgymnasiet?

Via broschyr Via tidning

Via Internet Via grundskolan Via en bekant Via Öppet hus - dag Fick ingen info

39

9. Hade du önskat dig att veta mer om transportprogrammet innan du sökte?

Ja om ja, vad skulle du önska dig att veta mer om? ……… ………... ……… Nej

10. Hade du önskat dig att det fanns fler tjejer i klassen?

Ja Nej Vet ej

11. Kommer du att jobba inom transportbranschen efter avslutade studier?

Ja om ja, då behöver du inte svara på fråga 14. Nej om nej, svara på fråga 14.

Vet ej om vet ej, svara på fråga 14.

12. Om du inte vill jobba inom vald utbildning, vad är meningen med studierna?

Jag vill endast få körkort Jag vill endast gå ut gymnasiet

Det är ett lätt program, behöver inte plugga så mycket För att jag har kompisar som går på transportprogrammet Vet ej

Annat

40

7.2. Intervjufrågor

Utgångsfrågor

1. Hur kommer det sig att du valde just transportprogrammet?

2. Var familjemedlemmarna positiva till ditt beslut om att söka till transportprogrammet?

3. Har du kompisar som också går på transportprogrammet?

4. Sökte ni tillsammans till transportprogrammet? (Flicka 1: och Flicka 2:)

5. Finns det några faktorer som har påverkat er vid valet av transportprogrammet?

6. Hur känns det att det är så få flickor i klassen?

7. Hade ni önskat er att det fanns fler flickor i klassen?

8. Tror ni att flickor skulle kunna klara av de arbetsuppgifter som finns inom transportbranschen?

9. Har du haft svårt att välja transportprogrammet eftersom det anses vara ett program för pojkar? (Flicka 1: och Flicka2:)

10. Vad hade skolan kunnat göra mer för att få fler flickor att söka till transportprogrammet?