Att lägga sin kriminella karriär på hyllan

ATT LÄGGA SIN KRIMINELLA

KARRIÄR PÅ HYLLAN

EN KVALITATIV STUDIE OM KRIMINELLA

KARRIÄRERS AVSLUT

AMANDA JOHANNESSON

FELICIA ROSENLUND

Examensarbete i kriminologi Malmö universitet 61-90 hp Hälsa och samhälle

Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö

ATT LÄGGA SIN KRIMINELLA

KARRIÄR PÅ HYLLAN

EN KVALITATIV STUDIE OM KRIMINELLA

KARRIÄRERS AVSLUT

AMANDA JOHANNESSON

FELICIA ROSENLUND

Johannesson, A & Rosenlund, F. Att lägga sin kriminella karriär på hyllan. En kvalitativ studie om kriminella karriärers avslut. Examensarbete i kriminologi

15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

institutionen för kriminologi, 2019.

Brottslighet är ett ständigt eskalerande samhällsproblem vilket leder till både ekonomisk såväl som psykisk samt fysisk skada för befolkningen i samhället. “Att lägga sin kriminella karriär på hyllan” är en studie som genom kvalitativa

semistrukturerade intervjuer ämnar undersöka varför aktuella informanter valt att avsluta sina kriminella karriärer. Vad låg bakom deras beslut att istället välja en prosocial/icke-kriminell väg och vilka var de bakomliggande orsakerna till deras beslut att avsluta den kriminella karriären? Studien bidrar till att bredda

kunskapsläget kring kriminella karriärers avslut, något som är av stor vikt att undersöka vidare eftersom tidigare forskning på området främst är inriktat på övriga delar av kriminella karriärer än just dess avslut. Analysen av resultatet utmynnade i fem teman vilka alla grundar sig i olika bakomliggande orsaker till avslutet av den kriminella karriären och som var återkommande i intervjuerna med informanterna. Dessa var följande: “alkohol, narkotika och ohälsa” där finansieringen av narkotikamissbruket menades vara den främsta bakomliggande orsaken till att den kriminella karriären fortgått varav att upphöra med missbruk i sin tur blev en vändpunkt eller process för att upphöra även med kriminalitet; “sociala band” vilket innefattade anknytningen till familj samt prosociala vänner; “sysselsättning” innebärande vikten av att hitta ett arbete eller en hobby; “stöd från samhället” genom olika behandlingsprogram och gemenskapen som

föreningslivet skapade; “straffhot” innefattande främst fängelsestraff. Resultatet i denna studie ämnas bidra till att fler lämpliga verktyg kan upprättas i syfte att minska de negativa konsekvenser som individers kriminella karriärer orsakar i samhället.

TO LAY ONE'S CRIMINAL

CAREER ON THE SHELF

A QUALITATIVE STUDY ABOUT THE

DESISTANCE OF CRIMINAL CAREERS

AMANDA JOHANNESSON

FELICIA ROSENLUND

Johannesson, A & Rosenlund, F. To lay one's criminal career on the shelf. A qualitative study about the desistance of criminal careers. Degree project in

Criminology 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and

Society, Department of Criminology, 2019.

Crime is an ever-escalating societal problem, a problem which induces both economic as well as mental and physical damage to the population of our society. “To lay one's criminal career on the shelf” is a study, which through qualitative semi-structured interviews, intends to investigate why the informants have chosen to end their criminal careers. What instigated their decision to choose a

prosocial/non-criminal path and which were the turning points that influenced their decision to end the criminal career? This study contributes to broadening the state of knowledge about the end of criminal careers, something that is of great importance to investigate further as earlier research in the field has mainly

focused on other parts of criminal careers. Through our analysis of our results, we identified five themes that were recurring in the informants' interviews: The crime's link to addiction and poor health where funding for drug abuse was thought to be the main reason why the criminal career continued and terminating the addiction in turn became a turning point for ending crime; social bonds including the connection to family and prosocial friends; employment

emphasizing the importance of finding a job or a hobby; support from society through various treatment programs and the community created by the

association; threat of punishment mainly including imprisonment. The result of this study aims to contribute to the establishment of more suitable tools to mitigate the negative consequences for society which criminal careers of individuals cause.

FÖRORD

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till de fyra informanter som genom sitt deltagande i intervjuerna har möjliggjort denna studie, det var otroligt givande att få ta del av era livshistorier och vi önskar er all lycka till i framtiden! Vi vill även tacka Gyuri Petö på föreningen KRIS i Malmö för hjälpen med att rekrytera informanter lämpade för vår studie samt för möjligheten att hålla

materialinsamlingen i föreningens lokaler. Slutligen vill vi givetvis även tacka vår handledare Erika Hedenrud för stort engagemang samt en hjälpande hand i form av vägledning genom arbetets gång.

Amanda Johannesson & Felicia Rosenlund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1 Age-graded theory of informal social control 4

2.2 Marunas identitetsteori 6

3. Tidigare forskning 6

3.1 Livsförändringar och förståelse för desistance 7

3.2 Sociala bandens betydelse och informell social kontroll 7

3.3 Brottsoffrets påverkan och bekräftelsen från omgivningen 9

3.4 Stöd- och interventionsprogram 9 3.5 Insikt om missbruk 9 4. Metod 10 4.1 Förförståelse 10 4.2 Kvalitativ metod 11 4.3 Urval 11 4.4 Tillvägagångssätt 12 4.5 Semistrukturerade intervjuer 12

4.6 Bearbetning och analys 13

4.7 Etiska principer 15

5. Resultat 16

5.1 Alkohol, narkotika och ohälsa 17

5.2 Sociala band 17 5.3 Sysselsättning 18 5.4 Stöd från samhället 19 5.5 Straffhot 21 6. Diskussion 22 6.1 Resultatdiskussion 22 6.2 Metoddiskussion 27 7. Slutsats 31 8. Referenslista 33 9. Bilagor 36 Bilaga 1. Informationsbrev 36 Bilaga 2. Intervjuguide 37

1

1. INLEDNING

Brottslighet är ett samhällsproblem i Sverige som ökar i många avseenden, ett problem som ofta innebär höga samhällskostnader i form av att förvara dömda kriminella i fängelse såväl som kostnader för föremål som förstörts vid

vandalisering, läkarkostnader vid våldsbrott, samtalsterapi för brottsoffer etcetera (Brottsförebyggande rådet 2017). Livsstilskriminella som har en lång karriär innefattande upprepad brottslighet drabbar många människor i vardagen och skapar en stor otrygghet i samhället (Justitiedepartementet 2011). Kriminaliteten drabbar även gärningsmännen själva; en individ som innehar en kriminell karriär lider ofta av en komorbiditet i form av allvarlig missbruksproblematik som funnits sedan tonåren och har även ofta en diagnostiserad psykiatrisk problematik samt annan form av ohälsa (Torstensson Levander 2013). Denna problematik beror sannolikt ofta på den hårda livsstil individen levt, vilken dessutom i många fall utmynnar i tidig död (a.a.). En större del av de intagna inom kriminalvården är missbrukare (Brottsförebyggande rådet 2005); andelen intagna år 2017 i Sverige som var drabbade av alkohol- och narkotikaproblematik var 2379 av 4148

personer (Kriminalvården u.å.). Mer än hälften av de intagna hade någon form av missbruksproblematik och en tredjedel (31%) av dessa ägnade sig åt

narkotikamissbruk vilket också var det mest förekommande problemet bland intagna (a.a.).

En lång kriminell karriär leder ofta till att den kriminelle förlorar sitt arbete och har svårt att hitta ett nytt vilket i många fall även leder till en sämre familjerelation (Andersson 2013). Individers brottsliga beteende är dynamiskt och skiljer sig åt mellan olika individer; när de börjar begå brott, brottsfrekvens samt

allvarlighetsgraden på brott de begår (Wright m.fl. 2015). Forskning påvisar att de flesta individer någon gång under tonåren innehar en kort kriminell karriär då de begår ett fåtal brott under en kortare tidsperiod för att sedan upphöra med

kriminaliteten och fortsättningsvis leva ett samhälleligt välanpassat liv som vuxna. Trots detta så upprätthåller en liten del av dessa individer sin kriminella karriär upp i vuxen ålder, vilken ofta innefattar en ökning av brottsfrekvens främst gällande brott av grov karaktär (Carlsson 2014; SOU 2013). Det är individer som vidhåller en kriminell verksamhet över en längre tidsperiod som undersöks i denna studie.

En kunskapslucka kring forskning på avslut av kriminella karriärer har

uppmärksammats. Carlsson (2014) påpekar vikten av att undersöka flera olika processer i en individs liv i syfte att skapa förståelse för vad som lett till

desistance, det vill säga ett avslut på en kriminell karriär. Han påpekar även vikten av hänsynstagande till kontexten i dessa vändpunkter, något som med fördel kan undersökas genom kvalitativa studier på området. De flesta studier som gjorts inom karriärsforskningen har haft korta uppföljningsperioder vilket missgynnat forskning av desistance på längre kriminella karriärer, som i sin tur lett till något begränsad forskning inom området livsförloppskriminologi (Torstensson

Levander 2013). Ett flertal kriminologiska studier har undersökt brottslighet inom kriminella karriärer men endast ett begränsat antal av dessa studier har ämnat undersöka varför individer väljer att avsluta sin kriminella karriär (Nilsson & Estrada 2009). Därav anser vi det viktigt att fördjupa forskningen om vad som kan leda till avslut på längre kriminella karriärer, något vi ämnar bidra med till

2

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att, genom kvalitativa intervjuer med informanter vilka tidigare innehaft en kriminell karriär, djupgående få ta del av informanternas berättelser kring deras tidigare liv som kriminella. På så sätt möjliggörs identifiering av bakomliggande faktorer som lett fram till den kriminella karriärens avslut. Genom att identifiera vad som legat bakom individers

upphörande med kriminalitet så ämnar studien bidra till att fler lämpliga verktyg kan upprättas för att minska ovanstående konsekvenser av kriminella karriärer.

1.2 Frågeställning

➢ Vad bidrar till avslut på en kriminell karriär?

1.3 Avgränsning

Vår studie kommer att avgränsa sig till att endast inkludera informanter som är 30 år eller äldre, detta då studien endast ämnar fånga upp individer som haft en längre kriminell karriär. Studien avgränsas även till att enbart inkludera män som informanter då detta ger störst samhällsnytta om forskningsresultaten används instrumentellt eftersom män är överrepresenterade bland individer med kriminella karriärer (Andersson 2013). Vi lämnar därmed att undersöka könsskillnader inom kriminella karriärers avslut till framtida forskning.

1.4 Begreppsförklaring

Det är av betydande vikt att tidigt i undersökningens gång precisera centrala begrepp som studien kommer innefattas av då begrepp samt operationaliseringar är en central och viktig del av samhällsinriktade undersökningar (Alvehus 2013). För att uppnå de kvalitetsmått som bör tillhandahållas vid kvalitativa studier så behöver begreppen definieras, nedan följer därför definitioner för de centrala begrepp vi inkluderat i vårt arbete (Malterud 2009).

Kriminell karriär

Det finns ett flertal definitioner av vad en kriminell karriär innebär och dessa varierar beroende på författare. Blumstein m.fl. (1986) definierar en kriminell karriär som “en beskrivning av en longitudinell sekvens av brott som begåtts av en

enskild gärningsman” vilket är en kortfattad och koncis beskrivning av

fenomenet. Vi valde att använda oss av denna definition av en kriminell karriär då definitionen ansågs vara bäst lämpad för studiens syfte; att undersöka kriminella karriärers avslut i sin helhet. Studien ämnade inte primärt att belysa karaktären på de kriminella karriärerna varpå karriärens omfattning inte är av betydande vikt. I diskussionsdelen har det dock tagits i beaktning att de kriminella karriärerna kan variera i längd, frekvens samt allvarlighetsgrad på brottsligheten inom vald definition.

Desistance

Begreppet desistance innebär att en individ slutar begå brottsliga handlingar (Sampson & Laub 2001). Enligt Sampson & Laub (2001) så definieras desistance som en upphörandeprocess; en kausal process vilken består av omständigheter samt faktorer som stödjer avhållsamheten från kriminalitet. Denna process ter sig

3

olika för olika individer till följd av situationella såväl som sociala och individuella påverkande faktorer. Det kan vara problematiskt att skilja ett

långsiktigt upphörande av en kriminell karriär från ett tillfälligt avbrott av denna varpå det i många fall är fördelaktigt att se avslutet som en process istället för en specifik händelse som lett fram till detta (a.a.).

Vändpunkt

Begreppet vändpunkt har inom kriminologisk livsförloppsforskning blivit mycket uppmärksammat främst genom den forskning som Sampson & Laub (2003) bedrivit. En vändpunkt förknippas ofta med förändringar relaterade till sociala fenomen såsom arbete och giftermål. Begreppet används ofta i samband med den kriminella karriärens upphörande, så kallad “desistance” för att få en fördjupad förståelse över vad som leder till upphörandet (Sampson & Laub 1997).

Begreppet är ett analytiskt koncept för att förstå förändringar i beteende, det som avgör vad som klassas som en vändpunkt är effekten av händelsen (a.a.). Om övergången till en anställning leder till att en individ upphör med kriminalitet så räknas anställningen som en vändpunkt, men om anställningen inte får individen att upphöra med brott så räknas den istället som en övergång; en så kallad transition (a.a.). Fokus för begreppet ligger därmed i effekten av händelsen och inte händelsen i sig själv, något som bör tas i beaktning då en avläser resultatet av denna studie. Upphörandet av en kriminell karriär behöver inte komma efter en vändpunkt utan är ett beslut som kan uppstå även till följd av längre processer såsom exempelvis en individs mognad över tid (Glueck & Glueck 1974). Vi har trots detta valt att använda vändpunkt som ett centralt begrepp i studien då även vändpunkter innefattas i resultatet. Dock poängterar vi härmed vikten av förståelse i hur vändpunkter skiljer sig åt mellan individer såväl som huruvida det var en vändpunkt eller en längre process som ledde till en kriminell karriärs avslut.

Human agency

Human Agency är ett begrepp som har haft ett djupt inflytande inom livsförloppskriminologi samt inom studier kring desistance av kriminella karriärer. Human agency menas vara ett av de mest betydelsefulla begreppen då en vill förklara fenomenet att upphöra med kriminalitet (LeBel m.fl. 2008). Begreppet definieras av Sampson och Laub (2003) på så sätt att human agency innebär att individen aktivt försöker påverka sitt livsförlopp, detta genom att agera med avsikt genom eget beslutsfattande, något som kan påverka individer till både avhållsamhet från brott såväl som att fortsätta med sin kriminella karriär.

1.5 Disposition

Nedan följer en presentation av tidigare forskning på området och teorier relevanta för frågeställningen. Därefter redogörs studiens tillvägagångssätt, från urval till bearbetning och analys samt etiska principer vilka tagits hänsyn till under studiens gång. Slutligen följer en presentation av resultatet och

avslutningsvis så diskuteras studiens resultat och metod efterföljt av en slutsats.

2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I en forskningsprocess används teorier främst som en referensram, de teorier författarna bär med sig i form av förförståelsen tas fram under analysprocessen

4

vid bearbetning av materialet. Teorierna hänförs senare till föreliggande studies resultat i syfte att skapa ytterligare förståelse för materialet (Malterud 2009). Inom kriminologisk teori så föreligger ett flertal olika förklaringar till varför en individ beslutar sig för att avsluta en kriminell karriär. Teorierna betonar bland annat vikten av individens aktiva val, självkontroll, betydelsen av individuell avskräckning såväl som social kontroll (Felson & Boba 2010; Gottfredson & Hirschi 1990; Maruna 2001; Sampson & Laub 1993). I detta avsnitt så kommer teorierna age-graded theory of informal social control samt Marunas

identitetsteori att presenteras då dessa ansågs mest lämpade utifrån vad studien

ämnade undersöka. Age-graded theory of informal social control behandlar livsförloppskriminologi och innefattar teori om vändpunkter samt desistance och Marunas identitetsteori är inriktad på avslut av kriminella karriärer.

2.1 Age-graded theory of informal social control

Age-graded theory of informal social control är en kriminologisk teori som ursprungligen presenterades i boken Crime in the making: Pathways and turning

points through life av Sampson & Laub (1993). Teorin är en utvecklingsteori av

Hirschis teori om sociala band och utvecklades till följd av att Sampson & Laub ämnade förklara stabilitet och förändringar i kriminalitet över tid (a.a.). Data som insamlats på 40-talet av Glueck & Glueck (1950), där en grupp av

ungdomsbrottslingar i Boston utgjorde studiekohorten, kombinerades med mer modern litteratur. Genom denna kombination ställde Sampson & Laub (1993) upp en frågeställning gällande huruvida det existerar en fullständig dynamisk teori som tar hänsyn till avvikande och kriminellt beteende under ett helt livsförlopp. Genom dataanalys fann de att barn och tonåringar som medverkar i kriminellt beteende i tidig ålder löper större risk att fortgå med antisocialt beteende i vuxen ålder jämfört med de ungdomar som bibehåller ett prosocialt beteende i tidig ålder (a.a.). Teorin vidareutvecklades 10 år senare och presenterades i den nya boken

Shared beginnings, divergent lives: Delinquent boys to age 70, till följd av att

Sampson & Laub (2003) ansåg att de tidigare hade brustit i förklaringen av vilka faktorer som bidrar till att en individ upphör med kriminalitet samt hur

vändpunkterna påverkar detta.

Age-graded theory of informal social control utgår från antagandet att individer begår brott till följd av avsaknaden av kontroll, ett begrepp vilket Sampson & Laub (2003) har delat upp i informell social kontroll samt formell social kontroll. Informell social kontroll innebär den yttre påverkan en individ upplever från bland annat familj, vänner, arbetsplats och dylikt medan formell social kontroll istället innebär kontroll utövad av exempelvis polis och/eller fängelse. Den sociala kontrollen förändras under en individs livsförlopp men kommer att spela stor roll för individens brottslighet livet ut. Under barndomen är social kontroll främst utövad av familj och skola medan det i vuxen ålder istället är social kontroll genom arbete eller äktenskap som har störst påverkan på individen. Den

strukturella kontexten formad av den informella sociala kontrollen i barndomen förklarar därmed antisocialt beteende i tidig ålder. En kontinuitet uppstår därefter i det antisociala beteendet som ofta fortsätter upp till vuxen ålder. Den informella sociala kontrollen som sedan uppstår i vuxen ålder till exempel familj och/eller arbete förklarar förändringarna i det brottsliga beteendet.

Teorin menar att brottsfrekvensen förändras utifrån att den informella sociala kontrollen förstärks eller försvagas beroende på vilken livsfas individen befinner

5

sig i. Sampson & Laub (1993) menar att den informella sociala kontrollen är åldersgraderad i den mening att den har en åldersberoende påverkan på individens brottsbenägenhet under hela livsförloppet, beroende på hur starka eller svaga de sociala banden är. Efter teorins vidareutveckling så menar författarna att det som avgör om en individ begår brott inte bara är de svaga sociala banden utan också det mänskliga valet (human agency), ett begrepp som presenterats ovan under begreppsdefinitioner. Sampson & Laub (1993) menar att en individs upphörande med kriminalitet ofta är en kombination av human agency, den situationella kontexten samt strukturella influenser. De menar även att kriminaliteten i många fall upphör eller minskar i utsträckning vid påverkan av huvudorsakerna som påverkat individen till att inleda deras kriminella karriär.

Sampson & Laub (2003) menar att vändpunkter är avgörande för att kunna förstå förändringsprocessen i en kriminell karriär. Faktorer som kan leda till att en individ väljer att upphöra med kriminalitet är exempelvis äktenskap, arbete och militärtjänstgöring. När individen ingår äktenskap så skapar denne en

investeringsprocess genom att knyta sociala band till en annan individ. Tanken på att förlora allt en investerat gör att individen möjligtvis avstår från att begå brott. Sampson & Laub (2003) menar också att äktenskapet leder till förändrade rutinaktiviteter, exempelvis flytt till ett annat bostadsområde eller föräldraansvar som gör att mer tid spenderas inom familjen. Dessa förändringar minskar risken att exponeras för kriminogena miljöer vilket i sin tur innebär att

brottsbenägenheten minskar. Starka sociala band till en stabil arbetsplats kan leda till individens upphörande med kriminalitet, detta då Sampson & Laub (2003) menar att även arbete kan ses som en investeringsprocess. Utöver detta så ökar de ömsesidiga banden mellan arbetstagaren och arbetsgivaren den informella sociala kontrollen.

Arbete medför förändrade rutinaktiviteter genom att en struktur i vardagen skapas vilket minskar risken för att individen kommer att exponeras för kriminogena kontexter, något som i sin tur minskar risken för att denna ägnar sig åt kriminella handlingar. Arbetet medför även social kontroll på så sätt att arbetsgivaren ofta övervakar individen under arbetstid. Slutligen menar Sampson & Laub (2003) att arbetet ger individen en känsla av tillhörighet vilket i sin tur kan vara en

bakomliggande orsak till en kriminell karriärs avslut. Det faktum att

militärtjänstgöringen kan ses som en vändpunkt menar de beror på att individen tvingas lämna sitt dåvarande liv bakom sig innefattande exempelvis kriminella vänner, socialt stigma samt boende i ett sämre bostadsområde. Detta menar Sampson & Laub (2003) kan ses som en knifing-off process, då den miljö samt sociala faktorer som influerat individen till att begå brott sakta men säkert “skärs bort”.

Nämnvärt är att Sampson & Laub (2003) hävdar att processen till avståndstagande från kriminalitet är en komplex process som sker över tid och att en kriminell karriärs avslut därmed inte kan betraktas som en enda händelse. Det finns flera möjliga vägar till upphörande av kriminalitet och Sampson och Laub (2003) menar att upphörandet i majoriteten av fallen sker som en respons på att

strukturella vändpunkter uppstår, vilka kan fungera som en sorts katalysator för långsiktig beteendeförändring.

Individens upphörande av kriminalitet kan enligt teorin även ske genom “desistance by default”, vilket innebär en individs beslut att upphöra med

6

kriminalitet tas på ett omedvetet plan (Sampson & Laub 2003). Processen till avslut av en kriminell karriär är en biprodukt av att exempelvis ingå äktenskap då individen ofta därmed har investerat så pass mycket i dessa sociala band vilka individen därmed strävar efter att upprätthålla (Sampson & Laub 2003).

2.2 Marunas identitetsteori

Marunas (2001) identitetsteori bygger på grundidén att en individs personliga integritet är den mest centrala mekanismen i relation till kriminella karriärers avslut. Han menar att detta avslut är en längre process – en så kallad ”making-sense process” – under vilken individen successivt bearbetar sitt förflutna för att därmed göra detta konsekvent med den nuvarande synen på sig själv som

individen besitter (a.a.). Det handlar inte om att förstå själva anledningen till att en individ avstår från att begå brott, utan det som är viktigt är få insikt i hur individen uppfattar sig själv, sitt förflutna samt framtiden utifrån ett så kallat redemption script (Cullen & Wilcox 2010).

Ett redemption script är något som individen på egen hand skapar utifrån sin individuella livssituation. Individens redemption script är därmed olika för olika individer, detta trots att processen i helhet är densamma (Maruna 2001).

Redemption script innebär att individen får insikt i att tidigare kriminalitet kan utmynna i något bra samt att individen ser godheten i sig själv (Cullen & Wilcox 2010). Individen uppfattar sig själv som en moraliskt korrekt person i grund och botten och skapar insikt i att brott inte är en del av individen utan bara är

handlingar denne begått tidigare (a.a.). Maruna menar att redemption script innefattar tre viktiga element: uppfattningen av att inneha ett godhjärtat inre (så kallat “core self”), en känsla av kontroll över sin egen framtid samt viljan att ge något tillbaka till kommande generationer (a.a.).

Den process en individ genomgår då hen går från att upprätthålla en kriminell karriär till att avsluta denna påbörjas på så sätt att individen först och främst bestämmer sig för att vilja genomgå en förändring (Maruna 2001). Individen finner därmed motivation till att förändra sitt liv; en motivation som ofta förstärks genom att hen finner tilltro till en extern individ som visar stöttning. Processen fortgår genom att individen med hjälp av sitt redemption script rekonstruerar den självuppfattning som hen besitter, något som i sin tur leder till att så småningom finna ny livsglädje samt livsmening (a.a.). Vidare menar teorin att desistance till viss del beror på individens vilja att göra något gott tillbaka till samhället genom att avsluta sin kriminella karriär och därmed förhindra att denna vidare kommer att påverka samhället negativt. Detta som en uppvisning av tacksamhet vilket därmed leder till att individen erhåller en hög moral genom att numera leva som en hederlig samhällsmedborgare (Cullen & Wilcox 2010).

3. TIDIGARE FORSKNING

Sampson & Laub (2001) menar att det finns ett antal faktorer som samvarierar med en individs upphörande av kriminalitet vilka är giftermål, stabilt arbete, identitetsförändring samt åldrande. De menar att den process som individen genomgår då denne upphör med brottslighet ser likadan ut som upphörande med andra typer av problembeteenden. Kapitlet har delats upp i fem olika

7

underrubriker där livsförändringar och förståelsen för upphörandet, sociala band, påverkan på brottsoffret, stöd- och interventionsprogram samt insikt om missbruk är faktorer som tidigare forskare menar är bidragande faktorer till ett avslut på en kriminell karriär. Rubrikerna ansågs komplettera varandra väl då de tillsammans utgjorde en bra grund att återkoppla till vid senare diskussion av resultatet.

3.1 Livsförändringar och förståelse för desistance

Sampson & Laub (1993) har studerat vändpunkter genom sin studie Shared

beginnings, divergent lives: delinquent boys to age 70 i vilken de följde upp

makarna Glueck & Glueck’s (1950) studie Unraveling juvenile Delinquency. Forskarparet Glueck var först med att undersöka vad som påverkar individen till att ändra sitt brottsliga beteende samt bryta sin kriminella karriär; i deras studie undersökte de 500 brottsliga respektive icke-brottsliga pojkar i 10–17 års ålder som följdes upp vid två olika tillfällen senare i livet. Intervjuer och den

registerdata som samlats in användes sedan av Sampson & Laub (1993) för att identifiera vändpunkter som påverkat männen till att upphöra med sin kriminella karriär. Sampson & Laub (1993) påvisar i denna forskning att bland annat äktenskap, ett meningsfullt arbete samt att påbörja militärtjänstgöring var avgörande vändpunkter för männens upphörande av den kriminella karriären. Även Carlsson (2014) har studerat vändpunkter i syfte att undersöka förändringar i individers brottslighet genom The Stockholm Life Course Project (SLCP) - en större livsförloppsstudie. Carlsson (2014) menar precis som Sampson & Laub (1993) att när en individ upphör med kriminalitet så beror detta ofta på olika livsförändringar som inträffat såsom familjebildning, anställning eller militärtjänstgöring.

Sampson & Laub (1993) menar dock att trots att äktenskap kan identifieras som en vändpunkt så är det inte händelsen i sig som leder till själva upphörandet av brott. När individen ingår äktenskap så leder detta ofta till att nya kontakter och umgängeskretsar upprättas, vilket är den huvudsakliga anledningen till avslutet av den kriminella karriären. Carlsson (2014) menar på samma sätt att olika

transitions såsom familjebildning, anställning och militärtjänstgöring inte kan betraktas som vändpunkter enskilt utan endast om de bidrar till andra förändringar som är viktiga för att individer ska upphöra med kriminalitet. Carlsson (2014) påpekar också att det är viktigt att undersöka flera olika processer i en individs liv för att skapa förståelse för varför individen genomgår förändringar och upphör med brottslighet. Även att ta hänsyn till kontexten i vändpunkterna är av stor vikt då det vid upphörandet av kriminaliteten kan vara nödvändigt att fokusera på de processer som leder till avslutet samt se hur dessa förändringar träder fram i individers liv (a.a.).

3.2 Sociala bandens betydelse och informell social kontroll

Hughes (1998) har undersökt vändpunkter genom djupintervjuer med män som involverat sig i olika trajectories (kriminella banor) av destruktivt beteende inkluderande våld, försäljning av narkotika samt övrig brottslighet. Studien

ämnade undersöka livet för dessa kriminella män samt avslöja faktorer vilka ledde fram till beslutet att upphöra med kriminalitet. Författaren kunde precis som Sampson & Laub (1993) och Carlsson (2014) konstatera att individer som följer en trajectory ofta upphör med kriminaliteten genom specifika livshändelser, så kallade transitions, vilka inträffar under individens livsförlopp (a.a.). Dock så

8

identifierade Hughes (1998) andra vändpunkter som påverkade upphörandet av en kriminell karriär; kärleken till sitt barn samt att kunna ge barnet en bra barndom och uppväxt där en djupgående respekt och omsorg fanns konstaterades vara avgörande, eftersom många av deltagarna i studien själva hade upplevt

traumatiska barndomsupplevelser under sin uppväxt vilka de inte önskade sina egna barn. Hughes (1998) konstaterade därmed att både personliga och

miljömässiga vändpunkter får individer att upphöra med sin kriminella karriär, samt att kärleken en individ känner till sitt barn är mest avgörande vilket beror på att detta är den enda identifierade vändpunkten som har ett osjälviskt motiv. King (2013) kom fram till i sin studie - vars syfte var att undersöka

identitetsförändringar utifrån ett individperspektiv och hur dessa förändringar påverkade individen till att upphöra med brott genom semistrukturerade intervjuer - att viljan för utveckling av sociala band och en nära relation till någon är

avgörande för avslutet på den kriminella karriären. Många deltagare menade att deras vänner i majoriteten av fallen redan hade en partner, var gift och/eller hade barn samt levde ett stabilt liv vilka informanterna upplevde att de saknade (a.a.). Sampson & Laub (2003) menar att individer som saknar ett stabilt arbete samt social anknytning till någon har större sannolikhet för att ägna sig åt kriminella handlingar. De menar att vardagsrutiner samt att utveckla en informell social kontroll till olika institutioner såsom familj och arbetsplats är avgörande för individens upphörande (a.a.). King (2013) menar att utvecklandet av sociala band samt skapandet av en ny identitet där individen intar nya viktiga roller i livet, såsom att få vara en bra förälder eller en framgångsrik affärsman, är avgörande. Det visade sig även att män som hade integrerat med människor vilka satt i fängelse insåg att de inte vill tillhöra den skara individer som avtjänade långa straff; att åka in och ut i fängelse hela livet var inte något en önskade att uppleva. Gadd & Farrall (2004) har också undersökt varför individer avstår från att begå brott och de menar precis som King (2013) att utvecklandet av sociala band samt att inta nya viktiga roller i livet är en avgörande faktor för upphörandet av

kriminalitet. De konstaterade genom forskning baserad på intervjuer att en av deltagarna som hade utvecklat en stabil relation till sin partner men också fått ta på sig en papparoll till sin partners barn upplevde detta som en avgörande

vändpunkt. Självrapportsdata visade att mannen inte hade lagförts för brott under de senaste tre åren efter att han inlett en relation med sin partner och därmed fått inta en ny roll i livet (a.a.). Sampson & Laub (2005) menar även att en av de viktigaste bakomliggande faktorerna till desistance är att kapa de sociala band som finns till tidigare kriminella vänner för att därefter istället knyta an till nya prosociala sådana.

Nilsson & Estrada (2009) har undersökt vändpunkter genom en longitudinell databas, the Stockholm Birth Cohort Study (SBC). Denna studie ämnade

undersöka hur livet som vuxen utvecklade sig för personer vilka lagförts för brott under tonårstiden samt hur deras etablering på arbetsmarknaden samt

familjebildning skiljde sig åt från jämnårigas (a.a.). Forskarparet kom fram till att män som både var brottsbelastade vid ung ålder men även vid vuxen ålder mer sällan levde i en relation, detta jämfört med de som enbart registrerats för brott i ungdomsåren respektive de som ej var brottsbelastade. Majoriteten av de individer som begått brott både som ung och vuxen levde i större utsträckning ensamma vid 48 års ålder och saknade sociala band jämfört med de som bara begått brott i tonåren eller inte begått brott alls (a.a.). Nilsson & Estrada (2009) konstaterade att

9

män som hade haft en längre kriminell karriär och begått brott både i tonåren samt i vuxen ålder hade en mer instabil arbetsmarknadsanknytning jämfört med de som haft en kortare kriminell karriär och bara begått brott som unga respektive de som inte hade begått brott alls. Hälften av de som haft en längre kriminell karriär hörde till kärnarbetskraften vid 48 års ålder (a.a.). King (2013) menar att anställning är en avgörande vändpunkt för att individen ska upphöra med den kriminella karriären på så sätt att individen är beredd på att förändra sin personliga samt sociala kontext.

3.3 Brottsoffrets påverkan och bekräftelsen från omgivningen

King (2013) fann att individens skuldkänslor samt ånger gentemot offret är avgörande för att individen ska förmås avsluta sin kriminella karriär. Förståelsen för att man hade skadat en annan individ samt klarheten över vilka negativa effekter som brotten ledde till var bakomliggande orsak till att individen inte längre önskade fortsätta sin kriminella karriär. King (a.a.) ansåg även bekräftelsen från andra människor avgörande för avslutet på den kriminella karriären. Att individen fick bekräftat från andra i sin omgivning att en kunde förändras samt upprätthålla ett liv fritt från kriminalitet var viktigt för upphörandet. Detta ledde i många fall till positiva förändringar såsom att återupprätta relationer med

familjemedlemmar (a.a.).

3.4 Stöd- och interventionsprogram

Hughes (1998) menar att deltagandet i olika interventionsprogram spelar stor roll för upphörandet av den kriminella karriären. Individen kan genom dessa få

adekvat hjälp för att förändra sitt liv och därmed få insyn i de omständigheter som ledde till att den kriminella karriären inleddes. Stöd från programledarna kan även bidra på så sätt att individen konsekvent får råd, familjerådgivning, arbetsträning och/eller utbildning som sedan kan komma att påverka individens självkänsla positivt (a.a.). Gadd & Farrall (2004) har kunnat urskilja samma mönster i sina intervjuer; att följa ett interventionsprogram, i detta fallet ett

anti-våldsrådsgivningsprogram, som en av männen gjorde i deras studie var avgörande för upphörandet av den kriminella karriären. Det visade sig att efter den

genomförda intervjun så hade deltagaren i studien genomfört 54

rådgivningsmöten samt följt interventionsprogrammet i ytterligare sex månader. Självrapporteringsdata hade samlats in av en extern bedömare under tiden för projektet och när forskarna sedan sökte i Offenders Index (en datakälla vilken innehåller information om fällande domar från rättegångar) så visade det sig att mannen inte hade dömts för något brott efter studiens intervjutillfälle.

3.5 Insikt om missbruk

En bakomliggande faktor som anses vara av stor betydelse för individers avslut på den kriminella karriären - framförallt för de med missbruksproblematik - är kontrollen över sina egna handlingar (King 2013). King (2013) menar att när individen fick en förståelse för hur förhållandet mellan missbruk och det brottsliga beteendet såg ut och hur stor påverkan ett missbruk faktiskt hade på individens handlingar, så ville deltagarna inte längre fortsätta sin kriminella karriär (a.a.). Hughes (1998) påpekade att insikten om missbruk ofta även ledde till att rädslan för att dö och/eller bli fysiskt skadad om missbruket samt kriminalitet fortgick blev uttalad. Informanterna i studien menade att de till slut nådde en punkt där

10

rädslan för att dö hade ett signifikant inflytande på att huruvida de valde att lämna missbruket och/eller den kriminella karriären bakom sig.

Sampson & Laub (2001) menar att upphörande av missbruksproblematik är så gott som avgörande för huruvida en individ kommer att upphöra även med kriminalitet. De menar att upphörandeprocessen för missbruksproblematik liknar den för kriminalitet på så sätt att de negativa konsekvenser en kan komma att uppleva till följd av såväl kriminalitet som missbruk i stort sett är detsamma; negativa hälsoeffekter, sämre ekonomi samt eventuella olyckor (a.a.). Även Schroeder m.fl. (2007) menar att missbruksproblematik starkt samvarierar med kriminalitet, detta då individer som umgås i umgängeskretsar där narkotika brukas ofta innehar uppfattningen av att kriminalitet är accepterat. Schroeder m.fl. (2007) menar även att missbruksproblematik påverkar en individs upprätthållande av sociala band i vuxen ålder, detta då narkotikabruk går emot det ansvarstagande som en vuxen individ förväntas inneha. Detta kan exemplifieras med att

missbruksproblematik ofta leder till sämre prestation på arbetsplatsen, förseningar till möten samt att narkotikabruk motsäger de normer som finns gällande hur föräldraskap bör handhas (a.a.). Det är av stor vikt att bryta de sociala banden till antisociala vänner med missbruksproblematik samt att avsluta sitt eget

narkotikabruk för att därpå kunna skapa prosociala band till det konventionella samhället (a.a.).

Ett antal kunskapsluckor identifierades inom tidigare forskning kring kriminella karriärers desistance, vilka har redogjorts för i inledningen. Forskning kring kriminella karriärer har bidragit med betydande empiriska resultat om olika livshändelser som får en individ att upphöra med kriminalitet (Andersson 2013). Trots dessa framsteg så står forskningsområdet fortfarande inför ett antal

utmaningar. Detta då resultaten som framkommit i tidigare studier fortfarande behöver replikeras till olika kohorter, länder och historiska perioder (a.a.).

4. METOD

Vår studie är av kvalitativ metod med induktiv ansats, det vill säga teoriskapande. Urvalet gjordes via målinriktat snöbollsurval och datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden som valts för att analysera insamlat material är en tematisk analys.

4.1 Förförståelse

Förförståelse är ett begrepp som innefattar tidigare erfarenheter, upplevelser, hypoteser, yrkesmässiga perspektiv samt den teoretiska referensramen som forskaren bär med sig inför påbörjat forskningsprojekt (Malterud 2009).

Förförståelsen som forskaren har kan både påverka studien positivt och negativt, då den formar hur forskaren väljer att se på verkligheten. Om forskaren har ett aktivt förhållningssätt till sin förförståelse och är medveten om den påverkan förförståelsen kan bidra med så kan den påverka studien positivt, exempelvis på så sätt att forskaren inledningsvis innehar hypoteser utifrån sin förförståelse som kan komma att vara adekvata för att forskningen ska leda någonvart (a.a.).

Förförståelsen kan också påverka studien negativt genom att forskaren till följd av denna begränsar sig samt väljer att gå in i projektet med bristande förmåga till att

11

vilja lära sig något av sitt material (Malterud 2009).

Författarnas förförståelse inom ämnet baseras på det som förmedlats under studier i kriminologi. Ingen förförståelse baserad på empiri fanns hos projektledarna, utan samtlig förförståelse grundade sig i teori inom livsförloppskriminologi,

behandlande kriminella karriärer och deras avslut. Vi har haft ett medvetet förhållningssätt för vår förförståelse samt varit uppmärksamma på att denna inte har kommit att påverka vår studie i för hög grad. Den förförståelse vi haft har legat till grund vid utformandet av studiens problemformulering.

4.2 Kvalitativ metod

I denna studie så har en kvalitativ metod använts vilket innebär att tonvikten har legat på ord, meningar samt innebörd (Ahrne & Svensson 2015; Alvehus; 2013). Forskningsstrategin vid kvalitativa studier är induktiv och tolkande, på det sätt att forskaren själv kan bestämma hur en vill tolka materialet samt hur subjektiv en väljer att vara (Alvehus 2013). Den kvalitativa metoden kan därmed bidra till presentation av variation och nyanser och på så sätt bidra med en mer nyanserad förståelse till vår omvärld (Thurén 1991). Kvalitativ metod är fördelaktig att tillämpa då en har begränsad kunskap om ett fenomen och därmed vill utvinna mer djupgående information samt förståelse för detta (Ahrne & Svensson 2015). Målet med den kvalitativa metoden är att undersöka meningsinnehållet samt hur informanterna själva upplever och tolkar saker och ting i sin kontext (Malterud 2009). Då studien ämnar undersöka vad som bidrar till avslut på en kriminell karriär så ansågs den kvalitativa metoden vara bäst lämpad eftersom metoden gav möjlighet för författarna att djupgående fånga upp information om informanternas egna tolkningar samt upplevelser av deras förflutna (a.a.).

4.3 Urval

Rekryteringen av informanter inför intervjuerna skedde via ett målinriktat

snöbollsurval. Ett snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval där intervjuaren rekryterar ett mindre antal individer initialt vilka i sin tur medverkar i

rekryteringen genom att hjälpa forskaren att få kontakt med ytterligare lämpade informanter (Denscombe 2016). Ett målinriktat urval användes i kombination med ett snöbollsurval till följd av att författarna ville rekrytera och intervjua

informanter som ansågs relevanta utifrån det studien ämnade undersöka. Ett målinriktat urval används fördelaktigt för att skapa en överensstämmelse mellan forskningsfrågan och urvalet (Bryman 2011).

Författarna tog kontakt med föreningen KRIS vilken är en ideell förening som riktar sig åt tidigare kriminella och/eller missbrukare och ämnar hjälpa dessa tillbaka in i samhället (KRIS u.å.). KRIS finns som stöd för de individer som friges efter fängelsestraff på så sätt att de upprättar kontakt med dessa individer omedelbart vid frigivningen i syfte att stötta dem (a.a.). Förståelse för att föreningen endast är ett komplement till övriga samhälleliga stödinsatser som erbjuds är viktig - medlemskap i föreningen anses inte ge adekvat stöd för tidigare kriminella utan finns till för att erbjuda den extra stöttning som kan vara

nödvändig inför vägen till ett prosocialt liv (a.a.). Anställda på föreningen tillfrågades om möjligheten att rekrytera informanter via föreningen, detta då sannolikheten att få tag på informanter som både var lämpade för studien och som skulle kunna tänka sig att ställa upp på intervjuer ansågs var större vid detta

12

tillvägagångssätt. Förfrågningarna bemöttes med förslaget att intervjuerna kunde hållas i KRIS lokaler där även rekrytering av informanterna skulle komma att ske på plats. Verksamhetsansvarig på KRIS hjälpte till att rekrytera två informanter till studien och en av dessa informanter hjälpte efter avslutad intervju till med att rekrytera ytterligare två informanter som ville delta i studien.

Urvalet bestod av fyra informanter vilket ansågs kunna vara tillräckligt för att uppnå en teoretisk mättnad samt mest lämpligt i förhållande till studiens tidsbegränsning. Dock hölls i åtanke att teoretisk mättnad eventuellt inte skulle komma att uppnås med förutbestämt antal informanter, detta då Alvehus (2013) menar att forskaren inte på förhand kan veta hur innehållsrikt material

informanterna kommer att delge vid intervjutillfället. Därför kontaktade

intervjuarna i förväg föreningen KRIS angående det faktum att det var önskvärt om fler än fyra presumtiva informanter fanns tillgängliga vid

materialinsamlingstillfället, vilket menades vara möjligt vid behov.

Att vända sig till en förening som KRIS var fördelaktigt för vår studie då de kunde assistera vid rekrytering av informanter som ansågs lämpade för det studien

ämnade undersöka. Det var även gynnsamt att rekrytera informanter på en enda plats eftersom vi hade en kort tidsram att förhålla oss till. Trots att samtliga informanter rekryterades via samma förening så ansågs studien fånga upp en stor bredd av informanter som hade olika typer av kriminella karriärer vilket var önskvärt utifrån studiens syfte.

4.4 Tillvägagångssätt

Bryman (2011) menar att semistrukturerade intervjuer är en metod som lämpar sig väl vid insamling av kvalitativt material. Studien utgjordes därför av fyra

semistrukturerade intervjuer i vilka materialinsamlingen inleddes med att informanterna fick läsa informationsbrevet samt underteckna en

samtyckesblankett. Intervjuarna presenterade sig och utgick därefter från en egenkomponerad intervjuguide men tilläts även ställa anpassade uppföljnings- och/eller sonderingsfrågor i syfte att få en djupare förståelse för det informanten delgav (Se bilaga 2).

Kvale & Brinkmann (2009) påpekar vikten av att intervjuer inleds med en så kallad orientering; det vill säga att intervjuaren beskriver studiens syfte för informanterna samt att övrig viktig information lämnas såsom att förmedla vetskap om att intervjun kommer att spelas in. Orienteringen vid

materialinsamlingstillfället skedde både muntligen såväl som genom att informanterna fick läsa informationsbrevet innan intervjuerna påbörjades. Samtliga intervjuer avslutades med frågan om informanterna ville tillägga något, detta i syfte att fånga upp övrig relevant information som ej fångats upp tidigare under intervjuns gång. Intervjuerna avslutades med att intervjuarnas mailadresser lämnades till informanterna så att dessa hade möjlighet att återkomma i efterhand, detta då det enligt samtyckeskravet krävs att informanterna ska ha tillgång till att avbryta sin medverkan när som helst ifall de önskade (Vetenskapsrådet 2002).

4.5 Semistrukturerade intervjuer

En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren följer ett frågeformulär som i förhand har utformats utifrån vissa teman som forskaren önskar beröra under

13

intervjuns gång (Alvehus 2013). Intervjumetoden innebär stor flexibilitet då frågorna inte nödvändigtvis behöver ställas i föreskriven ordning. Dessutom finns det utrymme för hur många följdfrågor och/eller sonderingsfrågor som

intervjuaren önskar (Denscombe 2009), vilket var väl lämpat för vår studie för att få utvecklade svar relaterade till studiens frågeställning.

Det finns för- och nackdelar med att använda semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod vilka kortfattat beskrivs nedan. Den flexibilitet som dessa typer av intervjuer erbjuder är en stor fördel med insamlingsmetoden; såväl som det faktum att stämningen under semistrukturerade intervjuer kan upplevas som lättsam. Detta kan i sin tur tänkas generera mer sanningsenliga svar (Denscombe 2009), något som var viktigt i denna studie då ämnet är av känslig karaktär. Nackdelar med semistrukturerade intervjuer kan vara att den så kallade

intervjuareffekten kan uppstå, något som innebär att validiteten för studien sjunker till följd av att informanten utformar sina svar utifrån intervjuarens attribut såsom utseende och/eller ursprung (a.a.). Intervjuareffekten kan till viss del motverkas genom att intervjuarna intar en neutral roll vid intervjutillfällena, dock går effekten ej att reducera helt (a.a.).

Vid kvalitativa intervjuer betonas det generella då en formulerar intervjufrågor och tyngden ligger på intervjuarnas egna uppfattningar (Bryman 2011). Intresset riktas mot informantens ståndpunkter varpå intervjun tillåts att röra sig någorlunda fritt i olika riktningar istället för att strikt följa frågorna i intervjuguiden (Se bilaga 2). Elva snäva frågor förutbestämdes i syfte att lämna utrymme för lämpliga sonderingsfrågor eller tillägg som informanten ansåg viktiga för vårt uttalade syfte; det fanns relativt stor möjlighet för respondenten att berätta fritt inom temat för våra intervjuer. Frågorna delades upp i fyra underrubriker: inledande frågor, att hamna i kriminalitet, att upphöra med kriminalitet samt avslutande frågor. Intervjuarna var trots den lediga intervjustilen noga med att undvika ledande frågor då detta hade kunnat bidra till lägre sanningsenlighet i informanternas svar. Något som i sin tur hade frångått syftet med att utföra en induktiv studie då det i denna typ av forskning är informanternas upplevelser samt erfarenheter som utmynnar i studiens resultat vilket i sin tur skapar teori.

4.6 Bearbetning och analys

Analysen bygger på en tematisk analys, en så kallad matrisbaserad metod vilken används för att organisera och syntetisera materialet (Bryman 2011).

Analysmetoden innebär att en söker efter olika teman genom att skapa en lista över centrala teman som sedan ställs upp i en mall. De olika teman som identifieras i materialet utgörs av upprepade motiv som framkommit vid materialinsamlingen (a.a.).

Braun & Clark (2008) har skapat en guide i sex steg för bearbetning och analys av materialinsamling vilken följdes under denna process. Det första steget Braun & Clark (2008) nämner är att forskaren ska bekanta sig med sitt material vilket kan uppnås genom transkribering av materialet. Efter att alla fyra intervjuer hade avslutats så transkriberades det inspelade materialet. Varje författare

transkriberade två intervjuer var. Vid transkribering av kvalitativa intervjuer så är forskaren intresserad av både vad intervjuarna säger samt hur de säger det. Det är därmed viktigt att fullständigt redogöra för det som har sagts under intervjun samt att läsa mellan raderna vid transkriberingen (Malterud 2009). Transkribering kan

14

vara mycket tidskrävande men den är också en viktig del av forskningen eftersom det är i denna fas som forskaren kommer i närkontakt med sitt material

(Denscombe 2016).

Steg två i Braun & Clarke´s (2008) guide innebär att forskaren tar fram meningsbärande enheter utifrån det som anses vara av intresse i det insamlade materialet och organiserar dessa på ett systematiskt sätt. Författarna läste var för sig igenom det insamlade materialet ett flertal gånger för att skapa ett

helhetsintryck och därefter valdes meningsbärande enheter av relevans ut, vilka sedan kom att utgöra de fem teman som identifierats i studien.

Analysens tredje steg innebär att forskaren söker efter olika teman i materialet, detta genom att en lång lista skapas där de meningsbärande enheterna presenteras för att därpå analyseras i syfte att hitta gemensamma övergripande teman för dessa (Braun & Clarke 2008). Fem teman utformades efter analys av materialet efter en diskussion mellan författarna hur de olika meningsbärande enheterna som identifierats ur materialet skulle kombineras och föras samman för att skapa övergripande teman. Även underteman togs ut i syfte att få en tydligare bild över resultatet vilka illustrerades tillsammans med utvalda teman i en resultattabell. I steg fyra enligt Braun & Clarke (2008) ska forskaren kontrollera att de teman som skapats fungerar i relation till de meningsbärande enheter som tagits fram samt att en förfining av de teman som tagits fram genomförs. När alla teman hade skapats så lästes därför samtligt material som förts samman under olika teman igenom, detta i syfte att upptäcka eventuella överlappningar.

I femte steget ska forskaren definiera och förfina framtagna teman samt den övergripande texten som framställs i analysen. (Braun & Clarke 2008). Detta utfördes genom att namnge samt tydligt definiera föreliggande teman.

I det sjätte och sista steget i analysen tillhandahåller forskaren en färdig uppsättning av utarbetade teman vartefter ett författande av den tematiska

analysens tillvägagångssätt utförs (Braun & Clarke 2008). Författarna redogjorde tillsammans i detta steg för hur analysen utförts utifrån de sex stegen, detta i syfte att skapa en bra samstämmighet i presentationen av analysen.

Då studien är induktiv så har en induktiv tematisk analys använts vilket innebär att en identifierar teman utifrån informationen som framkommer vid

materialinsamlingen, istället för att ha förutbestämda sådana vilket är fallet i en deduktiv tematisk analys (Bryman 2011).

Det var av stor vikt att försöka bortse förförståelsen under analysprocessen så att denna inte kom att påverka hur det insamlade materialet uppfattades. Utifrån den hermeneutiska cirkeln så förutsätter erfarenheter och förförståelse varandra i ett kretslopp, i vilket förförståelsen utvecklas från att innefattas av fördomar till att istället bli förståelse för aktuellt fenomen (Thurén 1991). Denna omvandling återupprepas ständigt då nya erfarenheter inhämtas och/eller då analyser utförs av nytt material gällande liknande fenomen. Om förförståelsen tillåts påverka

analysen av materialet så kommer det ständiga kretsloppet utvecklas inkorrekt - förförståelse kan inte leda till verklig förståelse om forskaren inte tar till sig av nya erfarenheter utan att tidigare förförståelse tillåts påverka dessa, något som i sin tur leder till att förförståelsen inte ändras utan blir vinklad bort från

15 verkligheten (Thurén 1991).

4.7 Etiska principer

Då människor involveras i forskning är det nödvändigt att följa de etiska principer som finns inom forskning i Sverige (Vetenskapsrådet 2002). I

forskningssammanhang så har forskaren ett eget etiskt ansvar som utgör grunden för all forskningsetik och besitter därmed det yttersta ansvaret att se till att forskningen håller en god och hög kvalitet samt är moraliskt acceptabel (Codex 2019). Riktlinjer som forskaren behöver följa består av fyra etiska krav:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet 2002).

Informationskravet innebär kortfattat att forskaren är skyldig att informera

samtliga informanter om studiens syfte samt redogöra för vad det empiriska materialet kommer att användas till (Codex 2019). Innan påbörjade intervjuer så ombads informanten läsa igenom informationsbrevet där bland annat information om studiens syfte fanns beskrivet. Även det faktum att deltagandet i

undersökningen var frivilligt och anonymt samt att deras medverkan kunde avbrytas när som helst under studiens gång om informanten så önskade

klargjordes (Se bilaga 1). Vi informerade även om det faktum att intervjun skulle komma att spelas in i de fall då informanten godkände detta.

Samtyckeskravet innebär att det är nödvändigt att inhämta samtycke från samtliga

informanter innan materialinsamlingen påbörjas samt att informanterna ska ges möjlighet att själva bestämma över sin medverkan i projektet (Codex 2019). Innan intervjuerna kunde påbörjas så tillfrågades även informanterna om samtycke genom att de fick underteckna en samtyckesblankett, på så vis uppfylldes samtyckeskravet.

Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade material ska förvaras på ett

sådant vis att obehöriga inte har möjlighet att ta del av materialet samt att forskaren är skyldig att se till att största möjliga konfidentialitet vidhålls (Codex 2019). Endast projektledarna hade tillgång till materialet samt beskyddade detta genom att förvara materialet på en lösenordsskyddad dator i syfte att uppfylla största möjliga konfidentialitet.

Nyttjandekravet innebär att det material som insamlas endast får nyttjas för

forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002). Informationsbrevet innefattade även information gällande konfidentialitet samt att materialet som insamlats endast kom att användas under tidsramen för det aktuella projektet, detta för att uppfylla konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Utöver de fyra etiska huvudprinciperna så anses studien vara etiskt försvarbar, detta då den nytta som resultatet kan leda till förväntas överstiga den skada projektet kan orsaka. Det kan antas vara känsligt för informanterna att öppet tala om en tidigare kriminell karriär då obehagliga minnen kan uppkomma samt känslor som skam eller skuld. Urvalsramen vi valt innefattas delvis av utsatta individer, detta då tidigare kriminella rimligtvis kan antas möta fördomar från omgivningen till följd av sitt förflutna exempelvis på arbetsmarknaden samt i privatlivet. Mer forskning anses nödvändig för att ha möjlighet att använda resultatet instrumentellt i syfte att hjälpa fler individer ut ur den kriminella

16

karriären. Bredare kunskap på området leder till att bättre anpassade

interventioner kan genomföras. En etikansökan skickades till etikrådet på Malmö universitet innan påbörjat arbete vilken blev godkänd efter etisk prövning;

utlåtandet från etiknämnden finns bifogad som bilaga i denna studie (Se bilaga 3).

5. RESULTAT

I följande avsnitt så kommer resultatet av studien att presenteras, detta utifrån återkommande teman som underrubriker samt genom en illustrerad tabell som ger en överskådlig bild av resultatet. Informanterna som deltog i studien var alla anonyma och därför har de istället nämnts med beteckningen ”I” som står för informant samt med en siffra vilket motsvarar i vilken ordning informanterna intervjuades. Detta i syfte om att tydliggöra vilket citat som kan kopplas till vem.

5.1 Alkohol, narkotika och ohälsa

Samtliga respondenter nämnde att narkotikamissbruk var starkt relaterat till deras kriminella karriär, huvudsakligen narkotikaförsäljning men även övrig brottslighet var i många fall brott som endast utfördes för att ha möjlighet att finansiera det egna narkotikamissbruket. Två av informanterna påtalade även att de påbörjade sin kriminella karriär till följd av narkotikabruk. Två av informanterna framförde även att narkotikabruk är något som anses normaliserat inom kriminella kretsar.

“... allting har med narkotika att göra, nästan alla av de som är kriminella sysslar med narkotika” (I3)

17

“Jo det ska jag säga till dig, att... om man är kriminell och narkoman, det är nästan alla kriminella, om du inte beslutar dig för att sluta med narkotikan så slutar man inte med det kriminella heller. För slutar du med narkotikan så slutar man med det kriminella. Det går hand i hand.” (I2) “Det som har varit huvudsaken för mig har varit att kunna sluta med droger. Jag förknippar min kriminalitet med mitt missbruk.“ (I1)

En av informanterna nämnde att det svåraste med att bryta den kriminella karriären var att upphöra med narkotikamissbruket, när denne väl hade avslutat sitt missbruk så sågs inget syfte till att fortgå den kriminella karriären.

Informanten nämnde att huvudmotivationen till den kriminella karriärens start var just missbruk av narkotika. Även alkohol var en faktor som i ett av informanternas fall var starkt relaterad till kriminalitet, i detta fall främst rattfylla samt

narkotikainnehav.

Tre av informanterna nämnde att deras kriminella karriär påverkade hälsan negativt samt att de mådde psykiskt dåligt då de begick brott vilket var en orsak till att de senare upphörde med sin kriminella karriär. Hälsan menade de var ovärderlig varpå den kriminella karriären inte längre ansågs värd att upprätthålla. Två av informanterna belyste också att tanken på att inte leva så länge till om kriminaliteten och missbruket fortsatte vilket även detta påverkade beslutet att avsluta sin kriminella karriär.

“Jag tycker att hälsan är det värdefullaste man har i livet. Vad gör man med alla pengar och skit utan hälsa?” (I1)

“Jaja, jag var totalt... hade jag fortsatt några månader till så hade jag nog varit död, jag hade liksom inga pauser eller någonting sånt.” (I4)

En av informanterna nämnde att en påverkande faktor till beslutet att avsluta sin kriminella karriär var det faktum att dennes tidigare missbrukande vänner började visa tydliga fysiska såväl som psykiska konsekvenser till följd av deras

missbruksproblematik. Detta ledde till att informanten upplevde en avskräckande effekt som påverkade denne till att besluta sig för att avsluta sitt missbruk samt kriminella karriär.

“Ja det blev ju ytterligare en motivation då när jag började jobba mot att sluta missbruka, jag såg mina gamla kompisar jag knarkade med på 70-talet som fortfarande håller på, hur dom ser ut. De är mentalt sjuka, de kan inte röra sig ordentligt, ingenting. Jag är jävligt lyckligt lottade över att jag är så pass på hugget som jag är.” (I3)

5.2 Sociala band

Sociala band till vänner samt familj var något som två av informanterna menade låg till grund för avslutet på den kriminella karriären, en av dessa menade att sociala band till främst dennes dotter var huvudorsaken till desistance. Vikten av att finnas där för sin familj fullt ut framfördes, något som inte var möjligt i samma grad som kriminell och/eller missbrukare. Dock påpekade en av informanterna att

18

det inte påverkade då familjen vid ett flertal tillfällen bad denne avbryta sin kriminella karriär, utan att det var viktigt att informanten själv önskade detta exempelvis genom att känna önskan om att stärka de sociala banden till familjen.

“Jag har en dotter som är 17 år och jag har inte funnits där för henne så mycket. Jag har en jättefin familj, jättefina människor runt om mig. Jag vill finnas där och jag tycker att det är så bortkastad tid med att sitta inne helt enkelt. Jag pallar inte vara en börda längre, jag vill vara självförsörjande och ha ett värdigt liv. Så enkelt är det!” (I1)

Tre av informanterna menade att det var av stor vikt att bryta kontakten med tidigare antisociala vänner samt att ersätta dessa med prosociala sådana. Något som informanterna påpekade var tufft då de tvingades bryta kontakten med nära barndomsvänner som de hade värderat högt i livet tidigare. En av informanterna berättade dock istället hur en av dennes tidigare antisociala vänner efter en fysisk kollaps hade tagit sig ur kriminalitet samt missbruk, vilket påverkade informanten att själv bestämma sig för att “haka på”. Detta ledde till att de tidigare kriminella vännerna istället stöttade samt hjälpte varandra att hålla sig borta från det tidigare antisociala livsmönstret, vilket informanten uppehöll under fem års tid.

“Och så ska man ta avstånd från sina aktiva vänner, och det är inte lätt, inte lätt. Det är människor man vill stå upp för, människor man tycker om. Men så ser deras liv ut, och vill man något annat i livet så får man släppa taget om de grabbarna.” (I1)

“Det sämsta sällskapet för en missbrukare eller kriminell, det är att vara ensam med sig själv. Så går man ut för man inte pallar vara själv och vart går man då? Jo man går och söker upp sina gamla vänner för att man inte har lärt känna nya. Man har en djävul på ena axeln, måste ta beslutet att hålla sig borta från parkbänken med vännerna som missbrukar eftersom det slutar i att man själv tex röker hasch om man har en dålig dag även om man bara skulle förbi och säga hej. Det är A och O att tänka så.“ (I3)

5.3 Sysselsättning

Samtliga informanter poängterade vikten av att finna en sysselsättning som de trivdes med, såväl en hobby som ett arbete. Två av informanterna uppgav att de blev självförsörjande efter att ha trätt in i arbetslivet vilket de menade var av stor vikt för avhållsamheten från kriminalitet samt narkotika. En av informanterna påpekade att MFF [Malmö Fotbolls Förening] hade betytt mycket för dennes drogfrihet, detta då informanten högt värderade upplevelsen av att vara åskådare på fotbollslagets matcher; en upplevelse som försämrades avsevärt av att befinna sig i ett påverkat tillstånd.

“Viktigt att hitta någonting, en sysselsättning som man trivs med. Bli självförsörjande, det är lite A och O faktiskt. Går man och lallar runt hela dagarna så kommer man tillslut att trilla dit” (I1)

“MFF har betytt mycket för min drogfrihet. När säsongen väl var igång de första åren jag var drogfri så kunde jag inte ta droger för det snart skulle vara match som jag inte ville missa. Jag pallade inte att vara bland folk så jag satt avskilt på stadion. Jag skulle se min fotboll!” (I3)

19

Två av informanterna nämnde att de på föreningen KRIS hade blivit tilldelade en förtroendeingivande roll vilket ledde till att de såg den tid de spenderade på föreningen som en viktig sysselsättning. En av informanterna hade även upprättat engagemang i fler liknande föreningar såsom Kamratföreningen Comigen, RSMH [Riksförbundet för social och mental hälsa] samt RFHL [Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare]. Föreningarna blev en plats där prosociala kontakter knöts då samtliga involverade medlemmar innehade avhållsamhet från kriminalitet samt narkotika.

“... det viktigaste är ändå att jag känner att han har sånt förtroende för mig och jag har ju nycklarna hit och jag hjälper ju honom även, jag är ju här ideellt och när inte han är här så får jag ju lön men han lägger över jättebra arbetsuppgifter till mig och jag tycker det är jättebra, jag trivs jättebra med det.” (I2)

“KRIS är viktigt för att avsluta en kriminell karriär. Att umgås här, att umgås på kamratförening Comigen, på RFHL, NU. Föreningar där det finns nyktra och drogfria tidigare missbrukare och kriminella. Att umgås i de miljöerna, för där är man trygg.” (I3)

5.4 Stöd från samhället

Samtliga informanter menade att stöttning från olika myndigheter och föreningar var avgörande för individens möjlighet att återuppta ett så välanpassat liv som möjligt. Tre av informanterna uppgav att socialtjänsten var en myndighet som stöttade dem i deras missbruksproblematik genom att låta informanterna genomgå olika behandlingar som sedan ledde till att de avslutade sin kriminella karriär. Även att socialtjänsten stöttade dem med bidrag för att de skulle få sin vardag att gå ihop på ett ekonomiskt plan.

“För mig kom vändningen när jag gick in och gjorde min 12-stegsbehandling. Det var förra året. Jag var där i tre månader och där fick jag verkligen jobba med mig själv. Jag fick sluta med självömkan och sluta slå på mig själv. För jag har ju en beroendesjukdom som har påverkat mina handlingar, den biten har inte jag förstått innan.” (I1)

“...men efter 100 om och men, jag tror jag la in 15–20 ansökningar och överklaganden, tillslut så tog de beslutet att jag skulle få 30 dagar ute på Rebo. På Rebo sitter 25 alkoholister, nedsöpta alkoholister. Där fick jag 30 dagar, sen vägrade de betala mer för mitt missbruk. Sen fick jag skylla mig själv. Då tog jag beslutet att ta de 30 dagarna. Under tiden jag var där så gjorde jag upp en plan på hur jag skulle göra för att bli drogfri. Jag hade ju varit drogfri innan så jag visste precis hur jag skulle göra innan. När de 30 dagarna hade gått så satte jag den planen i verket och den håller än idag.” (I3)

Två av informanterna menade också att föreningslivet var en avgörande orsak som låg bakom individens upphörande med kriminalitet. De menade att föreningslivet var en räddning för många före detta kriminella eftersom det gav individen en sorts gemenskap och trygghet, eftersom individen genom föreningar fick