En studie av några mellanstadielärares inställning till och användning av digitala resurser

LÄRARPROGRAMMET

En

studie av några mellanstadielärares

inställning

till och användning av digitala resurser

Ulrika Bender & Mikael Redin

Examensarbete 15 hp Höstterminen 2009

Handledare: Mats Andersson

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Linnéuniversitetet

Kalmar Växjö

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: En studie av några mellanstadielärares inställning till och

användning av digitala resurser

Författare: Ulrika Bender & Mikael Redin

Handledare: Mats Andersson

ABSTRACT

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärarna uppger att de använder och förhåller sig till användandet av IKT i sin undervisning. Studien fokuserar främst på användandet av IKT inom matematik och svenska ämnena. I vår studie har vi använt oss av enkäter som vi har delat ut till 30 stycken mellanstadielärare vilka representerar 7 skolor med varierande tillgång till digitala resurser i undervisningen. Vid sammanställningen av resultatet har vi grupperat skolorna i två grupper utifrån deras tillgång till digitala resurser. Grupp 1 består av de två skolor som har god tillgång till digitala resurser. I grupp 2 återfinner vi resterande 5 skolor där det inte finns lika stor tillgång till digitala resurser. I vårt resultat framkom att lärarna har en positiv syn på hur IKT kan användas för att skapa goda läromiljöer. Lärarna i undersökningen ger en övervägande positiv bild av hur de kan använda IKT för att utveckla sin egen lärarroll, men också som ett hjälpmedel att stimulera och möta eleverna i deras lärande.

INNEHÅLL

1  INTRODUKTION ... 3 

2  BAKGRUND... 4 

2.1  Lärande ur ett historiskt perspektiv...4 

2.2  IKT:s inträde i skolan ...4 

2.3  Satsningar på IKT i skolan ...6 

2.4  Lärarens förändrade roll ...6 

2.5  Olika perspektiv på lärande ...7 

2.6  Kommunikationen ...9 

2.7  Dialogen ...9 

2.8  IKT:s möjligheter och problematik ...11 

2.9  Sammanfattning ...12 

3  SYFTE/FRÅGESTÄLLNING... 13 

4  METOD ... 14 

4.1  Metodval ...14 

4.2  Motiv till metodval och utformning av frågor ...14 

4.3  Urval ...14 

4.4  Enkätundersökningen ...15 

4.5  Bearbetning och bortfall ...15 

4.6  Validitet och reliabilitet ...15 

4.7  Etiska överväganden ...16 

5  RESULTAT... 17 

5.1  Lärarnas tillgång till digitala medier...17 

5.2  Hur lärarna uppger att de använder sig av digitala medier i undervisningen...18 

5.3  Fördelar och nackdelar med IKT enligt lärarna...21 

5.4  Upplever lärarna att det kommunikativa samspelet förändrats genom användandet av IKT...21 

5.5  Vilken förändring har IKT medfört för lärarrollen. ...22 

6  DISKUSSION ... 23 

6.1  Lärarnas tillgång till och användning av digitala medier ...23 

6.2  Förändring av lärarrollen och det kommunikativa samspelet...23 

6.3  Möjligheter och hinder...24 

6.4  Vidare forskning ...25 

REFERENSLISTA... 26 

1

INTRODUKTION

Klassrummen i dagens skola fylls alltmer av olika digitala resurser som datorer, projektorer och smartboards. Med ett ökat användande av datorer har också användandet av olika interaktiva program som hjälpmedel att söka kunskap blivit större. För att undervisningen ska vara produktiv krävs det att lärarens synsätt på dessa hjälpmedel är positiv och inte något som blir och känns som en belastning i arbetet. I dagens samhälle krävs en allt större vana vid att hantera datorer inom de flesta områden. Inom yrkeslivet kommer de flesta yrkeskategorier i kontakt med datorer och i de flesta fall är det till och med en nödvändighet att kunna någon form av datoranvändning. Även utanför arbetslivet har det blivit allt mer vanligt att kommunicera via digitala medier. Till exempel i kommunikation med myndigheter och andra institutioner kan det vara svårt att få kontakt om man inte har tillgång eller vet hur den digitala tekniken fungerar.

En av skolans huvuduppgifter är att förbereda eleverna för det samhälle som de ska leva i. Här spelar läraren en stor roll i att förmedla och befästa den kunskap som krävs för framtiden. Även om lärare inte tycker att datorer hör hemma i undervisningen, så har de ändå ett uppdrag att utföra. För att lyckas med detta behövs det att lärare har en positiv inställning till datorer och ser dessa som ett hjälpmedel och implementerar dom i undervisningen så att det blir en naturlig del av elevernas vardag.

Kommunikation mellan människor i alla former är viktig. Det är genom att kommunicera med andra som man utvecklas och får förståelse och kunskap för saker. Det handlar inte bara om det som är runt omkring oss utan också förståelse för andra kulturer och saker vi inte möter i vår vardag. Genom att skolan i allt större grad har utrustats med datorer och internet så ökar också chansen att vi hamnar i en dialog med människor som kanske har helt andra värderingar och levnadsvillkor än vi själva. Vi kan då skapa oss en förståelse för andras situation genom dialog istället för att få informationen genom traditionell skollitteratur. En annan viktig uppgift för skolan är att förmedla sådan kunskap till eleverna så att de kan hantera och kritiskt granska den mängd information de kommer i kontakt med genom de digitala medierna.

En annan faktor som påverkar är att man genom de digitala medierna kan hitta material som engagerar och motiverar eleverna till läsning. Detta är något som kanske inte varit möjligt tidigare då man bara hade tillgång till en begränsad mängd litteratur i skolan (böcker). Det finns en mängd olika åsikter om de digitala medierna och vilken roll de ska spela i skolan.

Vi kommer i vår studie välja att utifrån lärarnas perspektiv studera vilken påverkan digitala medier har för läraryrket. Med tanke på de stora förändringar som har skett inom kommunikation är det intressant att se ifall läraren uppfattar att deras roll och undervisning har fått nya möjligheter. Eller är det så att de nya kommunikativa möjligheterna inte har inneburit några förändringar i kommunikationen mellan lärare och elever?

2

BAKGRUND

Det här kapitlet kommer att presentera en historisk bakgrund på hur lärarens roll förändrats. Utgångspunkten kommer att ligga på IKT, de satsningar som gjorts inom IT i skolan och dess betydelse för lärarens förändrade arbete. Kapitlet kommer även att ta upp den förändrade roll läraren fått samt försöka ge en bild av vilken inställning lärare i allmänhet har av att använda sig av IKT inom skolan. Vi kommer också ge en presentation av några inlärningsteorier och hur kommunikation påverkar lärandet.

IKT står för information och kommunikationsteknik och syftar i första hand på datorer och de möjligheter som finns att söka information och kommunicera via digitala medier.

2.1

Lärande ur ett historiskt perspektiv

Om vi gör en historisk tillbakablick på lärandet så menar Bolander (1998) att lärandet förr baserade sig på tidigare generationers uppfattning och erfarenheter. Enligt författaren var det mycket svårt och till och med inte önskvärt att de yngre generationerna sökte kunskap på andra håll än ur det traditionella. Det lärandeklimat som Bolander beskriver levde kvar långt in på 1900-talet och har sitt ursprung i bondekulturen och hade stor betydelse för densamma. ”I det tidigare bondesamhället var naturligtvis detta ofta en förutsättning för fortsatt existens och kopplingen mellan generationerna var naturlig”(a.a. s,9)

De förändringar som skett i samhället från 1900-talets början har givetvis gjort att skolan och de värderingar som ligger till grund för lärandet också har ändrats. Skolans utveckling och förändring hänger ihop med hur samhället förändras och utvecklas Steget från en skola i bondesamhället via industrisamhället till vad man idag kallar informationssamhället har inneburit stora förändringar på alla aktörer i skolan. Dagens skola och dess innehåll ser helt annorlunda ut och ställer helt nya och kanske mycket högre krav på läraren (Kveli, 1994.).

2.2

IKT:s inträde i skolan

Datorns inträde i skolan i slutet på 1970-talet grundades utifrån ett uppdrag som regeringen gav skolöverstyrelsen. De skulle inleda en försöksverksamhet för att kartlägga vilka möjligheter det fanns för att introducera datateknik som ett undervisningsämne i skolan (Riis, 1991). Denna undersökning resulterade i ett konkret beslut om hur satsningen på IKT i skolan skulle utvecklas. Målen som skolverket formulerade gick ut på att eleverna skulle få ”sådana kunskaper att de vill, vågar och kan ta ställning till och påverka användningen av datorer i vårt samhälle”(a.a.). Karlsohn (2009) belyser anledningen till att IT (IKT) kom att bli en del av skolans utbildningssystem:

Inom politiken var man till exempel närmast totalt enig om att skolan drogs med problem och att IT var en nödvändig lösning på detta problem. (a.a. s 86)

I propositionen (2004/05:175) från regeringen framkommer att de mål som finns i våra läro- och kursplaner inte når upp till de kompetenskrav som samhället ställer när

det gäller informationsteknologi. Regeringen påpekar att detta är något som man bör ta i beaktande i framtida styrdokument. I den senaste läroplanen Lpo94 (reviderad 1998) klargörs datorns betydelse ytterligare i skolan och vilken roll den kan spela som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Några av de mål som eleverna ska uppnå är att ”ha kunskaper om medier och deras roll” vidare ska de kunna ”använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (a.a). Det står också under rubriken ”Rektorns ansvar” att läsa följande:

”Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalite och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel”. (a.a. s 17)

Mycket av det som skrivits om lärande och skola kommer från intressenter inom datateknik. De menade att den nya tekniken skulle förändra de kommunikativa förutsättningarna mellan lärare och elever (Karlsohn 2009).Ytterligare en ståndpunkt för att införa IT (IKT) i skolan var den vision om hur det framtida samhället skulle se ut och därmed vilka kunskaper som krävs av dess invånare.

Samhället i morgon kommer att skilja sig radikalt från samhället idag. Skolan är den första plats i samhället som måste vara förändringsbenägen, eftersom de som börjar i skolan idag skall förberedas för det samhälle de möter om femton år. (a.a. s 87)

Truedson (1995) tar upp informationsteknikens betydelse för den framtida skolan. Han menar att rätt använd så kan IT (internet) vara ett ”kraftfullt verktyg” som både underlättar och gör lärarens arbete roligare. Författaren menar vidare att de möjligheter som dagens informationsteknik har att erbjuda lärare och elever öppnar upp helt nya möjligheter till kommunikation. Det nya verktyg som lärarna fått tillgång till öppnar med en knapptryckning upp helt nya läromiljöer och möjligheter.

Informationstekniken har givit skolan ett nytt verktyg. Internet kan sudda ut avstånd och nationsgränser och etablera kontakt över oceaner snabbt enkelt och billigt. Internet ger också möjlighet till världens största lärobok, enorma mängder information att plocka hem till skolans datorer. (a.a. s 4).

Enligt Graviz (1996) har kommunikationsteknikens inträde i skolan utmanat de traditionella metoderna och mötesplatserna för undervisning och lärande, detta har medfört att det historiska synsättet på elev- och lärarroller också utmanats. Enochsson (2007) tar upp begreppet den ”fjärde basfärdigheten” som beskrivs vara förmågan att hantera det stora informationsflöde som finns i dagens samhälle. Detta är alltså en ny färdighet som läraren måste förhålla sig till utöver de traditionella färdigheterna läsa, räkna och skriva. Författaren beskriver denna fjärde basfärdighet utifrån följande termer:

”Söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa”(a.a. s 11)

Dessa begrepp för att beskriva de nya kunskaper som läraren behöver vidarebefordra till eleverna blev fort ett begrepp inom skolan i och med IKT:s ökade inflytande på undervisningen. Det låg på lärarens bord att hitta stukturer och metoder för hur dessa nya begrepp och arbetssätt skulle kunna integreras i skolmiljön (a.a.)

2.3

Satsningar på IKT i skolan

Ett flertal centralt styrda satsningar har gjorts inom utbildningssystemet. Exempel på sådana utgör skoldatanätet, och Itis. KK- stiftelsen har också haft ett stort inflytande i att datorisera skolan, genom en mängd olika projekt. Ett av KK-stiftelsens projekt fick namnet ”Ung kommunikation”. Projektets huvudsyfte var att implementera och ”skapa bryggor” mellan aktörerna inom skolan, elever och lärare men också länka till arbetslivet/samhället. Enligt stiftelsen har den inställning som olika skolor har gentemot nya ungdomskulturer en betydande roll i deras utveckling då ”ungdomars vanor och förhållningssätt kommer att följa med i vuxenlivet och påverka framtidens arbetsplatser” (www.kks.se). Ett uttalat mål med projektet var att ”pröva en modell” för att öka kompetensen bland olika lärare och lärarstudenter, och den grundläggande orsaken till projektet var den förändrade roll som dagens ungdomar har i samhället. Inte någon gång tidigare i historien har ungdomar haft så stor inverkan på människors sätt att kommunicera som nu. Genom spridningen av datorer, mobiltelefoner, kameror och mp3-spelare skapas nya strukturer. Ungdomars nyfikenhet och öppenhet för användningen förändrar fritiden, men skola och arbetsliv påverkas också. Den generation som nu växer upp ställer genom sitt kommunikativa intresse och sin användning av digitala medier krav på förändrade undervisningsformer. (a.a).

Flera vetenskapliga undersökningar har gjorts om vilken betydelse IKT har i dagens skola. Pedersen (1998) har på uppdrag av Skolverket tittat på en mängd svenska och internationella undersökningar som gjorts inom ämnet med fokus på informationsteknologi i skolan. En fråga som författaren utgick ifrån var om undervisningen och elevers inlärning påverkas av datorer. Resultaten av undersökningen gav ingen klar bild om vilken betydelse datorer har eller hur de påverkar inlärningsprocessen Däremot kunde man se vissa skillnader beroende på vilken inställning som fanns till digitala medier som ett hjälpmedel i undervisningen (a.a). Truedson (1995) menar att eftersom datorer har fått en allt större roll i samhälle och att IKT i framtiden kommer att ha en stor roll på de arbetsplatser som dagens elever kommer till (a.a.). Det är därför viktigt menar författaren att elever får en grundläggande kännedom om datorer och Internets funktioner.

Enkvist (2001) å andra sidan belyser en annan sida av skolans datorisering. Författaren framhäver att skolan inte i samma utsträckning som tidigare stödjer sådana etablerade inlärningsformer som begreppsutveckling, inlärning av faktakunskaper och förmåga till koncentration. I dagens skola framhåller man i större utsträckning självständighet för eleverna att söka kunskaper genom IKT och de digitala medierna (a.a.).

2.4

Lärarens förändrade roll

En av de mest framträdande egenskaperna för dagens lärare är den sociala kompetensen. Det är helt i fas med de uppfattningar som man kan härleda till dagens postmoderna samhälle och till skolan. I dagens klassrum är det sociala samspelet mellan lärare och elever något som anses vara av stor vikt för elevernas utveckling. Utifrån det här synsättet lär eleverna sig att tänka genom att de använder sig av språket i kommunikativa sammanhang. Detta synsätt gör att inlärningsprocessen får en ny innebörd gentemot tidigare (Kunskap och kärlek, 2000).

Enkvist (2001) menar att lärare kan tappa den översiktliga kontrollen över var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, om de låter eleverna arbeta individuellt och fritt. Författaren poängterar att om ett större individuellt ansvar läggs på eleverna kan detta leda till vantrivsel och dålig inlärning bland eleverna (a.a.). Hargreaves (1998) instämmer i detta. Han menar att det ökar riskerna för att de elever som inte känner sig hemma i detta arbetssätt kommer att misslyckas i skolan och att det därmed kommer få en stor inverkan på deras vuxenliv.

Som lärare är det viktigt att tänka på vilket förhållningssätt vi antar gentemot de nya ungdomskulturerna och deras sätt att kommunicera. Bauman (1996) menar att det inflytande läraren har på eleverna och att lärarens handlingar har en stor moralisk betydelse. Författaren menar att genom dagens kraftfulla informationsteknologi där det är lätt att påverka och ge intryck till allt fler människor har vi som vuxna förebilder ett stort ansvar gentemot våra elever. Den tillgänglighet till i princip hela världen och det ofantligt stora informationsmängd som de digitala medierna och internet har gett oss möjlighet till kommer att påverka oss på ett eller annat sätt vare sig vi vill eller inte.

Carlgren och Marton (2000) redogör för interaktionen mellan datorer och elever. De anser inte att datorernas inträde i skolans värld är ett hot mot lärarna. De menar att om man tar till sig teknologin och använder denna på rätt sätt så har man en nästan outtömlig resurs att använda i skolan. Det författarna är kritiska emot är det resonemang som förts att datorer skulle kunna ersätta vissa pedagogiska uppgifter där det tidigare krävts en lärare. Exempel på detta skulle vara om datorn tar över undervisningen, ge och rätta prov mm. Författarna är tydliga i sin uppfattning om att eleverna inte kan klara undervisningen utan lärarstöd i olika former. Exempel på stöd där de menar att läraren inte kan ersättas är att visa på sammanhang och att kunna sätta saker i relation med varandra (a.a.).

Alexandersson m.fl. (2004) visar på IT:s möjlighet att bidra och förändra undervisningen. De ser möjligheter att undervisningsmiljön förnyas och att de pedagogiska strukturerna utvecklas med hjälp av den digitala tekniken. Vilka förutsättningar som krävs för att detta ska kunna bli en realitet tas upp i en analys av internationell forskning som gjorts på uppdrag av myndigheten för skolutveckling. I denna analys som fått namnet ”Ett effektivt användande av IT i skolan” framgår det att det finns två faktorer som främjar effekterna av IT:s betydelse i skolan. Dessa faktorer är för det första tillgången till IT i skolan och den andra, i vilket pedagogiskt sammanhang som man använder IT.

2.5

Olika perspektiv på lärande

Mänskligt lärande och utveckling kan ses utifrån flera synvinklar. De tre teoretiska perspektiv som i huvudsak studerar lärande är behaviorismen, kognitiv teori och sociokulturell teori (Säljö, 2000). Enligt behavioristisk teori är kunskap objektiv och kvantitativ. Vidare är här kunskap något som finns utanför individen och lärandet sker genom att små kunskapsbitar ackumuleras i en hierarkisk ordning. Lärandet i behaviorismen grundar sig på vad som påverkar eleven, dvs. stimuli och vilken slags reaktion, respons som följer (Dysthe, 2003). Man kan se en förening mellan denna teori och IT i olika datorprogram som finns för att träna olika kunskaper. I programmen delas kunskaperna in i små bitar som lärs in systematiskt och eleven

erhåller direkt respons på rätt eller fel svar. Enligt Trageton (2005) blir eleven ur ett behavioristiskt synsätt en konsument, styrd av det lärostoff läraren serverar.

I det kognitiva perspektivet på lärande är eleven en producent, en självlärande elev som bygger upp sina individuella kunskaper (Trageton, 2005). Lärandet är en aktiv process där eleven tar emot information, tolkar den och sätter den förhållande till sina tidigare erfarenheter. Det är när det sker en utveckling/förändring av elevens tidigare kunskaper som lärandet uppstår. Enligt denna teori är det människans strävan efter att finna mening och sammanhang i sin tillvaro som är motivationen till att lära sig nya saker (Dysthe, 2003). Lärarens roll är att skapa förutsättningar för lärande men inte aktivt ingripa i elevens lärprocess. Detta förklaras med att eleven inte nått det utvecklingsstadie och är därmed inte mottaglig för den kunskapen (Säljö, 2000). Sett ur en pedagogisk synvinkel kan detta förenat med IT innebära att lärarens pedagogiska insatser minskar och eleven tillåts själv utforska datorn och Internets möjligheter (Trageton, 2005).

Säljö (2000) anser att det är samspelet mellan individer i en social och kulturell miljö som är grund för kunskapsutveckling i det sociokulturella perspektivet. Människan förvärvar kunskaper och färdigheter genom insikter och handlingsmönster som finns i sin kultur och genom interaktion och samspel med andra inom samma kultur. Beroende av de kulturella omständigheterna förändras sättet som människor lär och tar del av kunskaper i olika sammanhang. Människor lär sig och utvecklas i alla situationer och det går inte att medvetet undvika att lära sig. Det finns ett samband mellan det sätt individen uppfattar världen och agerar i den och de omgivande sociala och kulturella mönstren. Kunskaper är enligt det sociokulturella perspektivet inte något som individen förvarar i ett förråd anser Säljö (2000). Den information individen tillägnat sig genom litteratur är inte kunskap i sig utan kunskap är något man använder i sitt handlande i en situation. Kunskapen blir här en resurs med vilken hjälp man löser problem genom att se något bekant i problemet utifrån tidigare erfarenheter. Kunskap är inte statisk utan varje gång en kunskap används så är det i en ny situation och det finns då en möjlighet att ett nytt element kommer in och förändrar kunskapen. Detta leder till att genom sina handlingar bidrar individer till att kontinuerligt återskapa och förnya sociokulturella mönster (a.a.).

En av förgrundsgestalterna i det sociokulturella perspektivet är Vygotskij. Han utgår från att människan ständigt befinner sig i utveckling och att varje situation ger möjligheter att appropriera från medmänniskor i samspelssituationer (Säljö, 2000). För att beskriva lärandet använder Vygotskij begreppet den proximala utvecklingszonen.

”Vygotskij definierade denna utvecklingszon som ’avståndet’ mellan vad en individ kan prestera ensam och utan stöd å ena sidan, och vad man kan prestera under en vuxens ledning eller i samarbete med mer kapabla kamrater å den andra (Säljö, 2000, s. 120)”

Med handledning i omgivningen kan man ofta lösa problem som skulle vara svårt att klara på egen hand. Stödet kan vara att dela upp ett komplicerat problem i mindre välbekanta delar eller att få hjälp med vad som efterfrågas. Den proximala zonen är således den närmaste utvecklingszonen i vilken den lärande är mottaglig för stöd och förklaringar från en mer kompetent person (a.a).

I det sociokulturella perspektivet betonas att flera lärande individer i samspel skapar en gemensam kunskap i en större lärandemiljö. Därmed blir ”den lärande gruppen” producent av kunskap (Trageton, 2005). IT får här en mer integrerad roll i undervisningen där fokus finns i samspelet mellan lärare, elever och de redskap vi använder i kommunikationen(a.a.).

2.6

Kommunikationen

Ordet kommunikation härstammar från det latinska ordet ”communicare” vilket betyder att göra gemensamt (Nilsson & Waldemarson, 1994 ). För att något ska kunna bli gemensamt meddelar och delar vi med oss av upplevelser, innebörder, känslor, handlingar och värderingar. Språket och kommunikationen ger oss möjligheter att möta andra människors tankar och känslor. I mötet med andra människor möter vi även oss själva genom att andras reaktioner på oss gör att vi får syn på oss själva (a.a.).

Språk och social samvaro är medfödda förmågor hos människor men för att kunna använda dem behövs träning. Det är genom att kommunicera i många olika och specifika situationer som vi förbättrar kommunikationen och samspelet. I samspelet mellan människor är kommunikation ett redskap för kontakt, överföring av idéer, påverkan och utveckling. Vilket resultat vi når beror på hur pass skickliga vi är på hantera redskapet (a.a.).

2.7

Dialogen

Tankar om dialogens koppling till kunskap kan vi finna ända tillbaka i Sokrates läror. Det är främst genom Platons dialoger där Sokrates är huvudperson, vi känner till Sokrates läror. Det går därmed inte säkerställa om Sokrates uttrycker sina egna tankar eller Platons. Dialogen ses här som en konstform och målet i en dialog är att se och bli medveten om kunskap och insikter som deltagarna redan har men inte är medvetna om. Frågor, svar och reflektioner ska lyfta fram den icke-reflekterade kunskapen och göra den tillänglig. Detta mål får samtidigt aldrig helt uppnås (Molander, 1996)..

Enligt Sokrates ska dialogen bidra till kunskaper om det mänskliga förnuftet och hur vi kan leva förnuftigt. Detta medför att dialogen inte bara är ett medel utan även ett uttryck för ett sätt att leva. Förståelse för målet som finns i dialogen skapas tillsammans med förståelse av den process som lett fram till den grad målet har uppnåtts (a.a.).

Liknande tankar möter vi hos Säljö (2000) som menar att kommunikation är ett sätt att re-presentera världen för oss själva och för våra medmänniskor, vilket gör den tillgänglig för diskussion. När olika lösningsförslag uppstår i en kommunikation kan vem som helst bygga vidare på dem. Kontinuiteten mellan individerna och den språkliga kommunikationen gör att en gemensam förståelse kan upprätthållas. Förmågan att kunna låna varandras insikter och förståelse är en viktig del i kunskapsbildning (a.a).

I diskussionerna de senaste åren kring skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag är det enligt Englund (2007) de två didaktiska metoderna, det de-

liberativa samtalet och det dialogiska samtalet som varit aktuella. De båda metoderna har en demokratisk organiserad undervisning som mål och vill därmed utmana de gamla kunskaps- och undervisningstraditionerna i skolan. Läraren var då en kunskapsauktoritet som monologiskt förmedlade kunskapen till eleverna och kontrollerade sedan att eleven hade tagit emot kunskapen (a.a). Vi kommer här presentera en sammanfattning av metoderna och en jämförelse dem emellan.

Det dialogiska klassrummet eller som det även kallas det flerstämmiga klassrummet utmärks genom följande kvaliteter i kommunikationen.

• Dialogbegreppet innehåller både muntlig och skriftlig kommunikation.

• Det dialogiska klassrummet tillåter och ger röst åt många olika sociala språk. Dels elevernas olika sociala språk som de har med sig från hemmen och kamraterna men även att man använder läromedel som representerar olika sociala språk.

• Det ges utrymme för olikheter och alla ges utrymme att finnas och tala utifrån sina villkor.

• En dialog mellan det ord som vunnit erkännande i vårt samhälle genom tex. forskning och de egna inre orden som en människa besitter.

• Eleven kan ställa autentiska frågor där det finns ett genuint intresse av att få svar (Englund, 2007).

Kvaliteter som utmärker det deliberativa samtalet är följande.

• ”samtal där skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme”.

• ”att deliberativa samtal alltid innebär tolerans och respekt för den konkreta andra, det handlar bl.a. om att lära sig lyssna på den andres argument.

• ”inslaget av kollektiv viljebildning, dvs. strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser”.

• ”där auktoriteter/traditionella uppfattningar må ifrågasättas som föräldrars och den egna gruppens”.

• ”samt med inslag utan direkt lärarhandledning, dvs. argumentativa samtal för att lösa olika problem respektive belysa olika problem utifrån skilda synsätt men utan närvaro av läraren” (Englund, 2007 s.385)

Likheter mellan de både samtalsmetoderna är att i båda finns det möjlighet att ifrågasätta auktoriteter såväl som auktoritativa ord. Vidare poängterar de vikten av att kommunikationen tillåter olikheter och berikas av dem. Till sist är båda formerna av samtal präglade av respekt men de lägger tyngdpunkten av respekt utifrån olika perspektiv. Det dialogiska samtalet utgår från rätten att få uttrycka sin röst och bli hörd medan det deliberativa samtalet lägger mer tyngdpunkt på att lära sig lyssna på andra (Englund, 2007).

Två olikheter som Englund (2007) beskriver handlar om samtal mellan jämlikar och om att nå konsensus. Tanken i det deliberativa samtalet är att det ska ske mellan jämlikar och därmed blir det av betydelse att skapa samtal som inte är lärarledda. I det dialogiska samtalet utgår man från att det finns ojämlikhet av olika slag mellan de samtalande och de som besitter större makt ska ta ett etiskt ansvar. Målet i ett deliberativt samtal är att nå konsensus genom att överväga olika argument. Det motsatta finner vi det dialogiska samtalet där målet är att tydliggöra skillnader i dialogen (a.a).

2.8

IKT:s möjligheter och problematik

”Internet handlar inte om teknik, säger Kerstin Nilsson. Det handlar om kommunikation”(Truedsson, 1994. s.3).

Truedsson (1994) beskriver i sin bok hur läraren Kerstin har arbetat med internet i sitt klassrum. Eleverna har genom att använda sig av e-mail skapat globala kontakter. Detta är ett uttalande från en lärare i början av nittiotalet och idag har kommunikation via internet många fler möjligheter som chatt, mail, diskussionsforum och utbildningsplattformar (Lorentzson, 2004). Dessa kommunikationsmöjligheter inbjuder till att deltagarna kan testa sina erfarenheter och skapa relationer. Möjligheter att kommunicera globalt synliggör också andras åsikter, erfarenheter och situationer i klassrumsdiskussionen (Säljö & Linderoth, 2002).

Englund (2007) anser att all utbildning och lärande innebär någon form av kommunikation. Denna kommunikation kan se olika ut och värderas även olika (a.a). Säljö (2000) menar att arbetssättet framför datorn leder till att kommunikationen mellan elever utvecklas till samarbetet och en utvecklande kommunikation. Diskussionerna eleverna för med varandra och tillsammans med läraren leder till kunskap och lärande. Det är genom kommunikationen som människan blir delaktig i sökandet efter kunskap enlig Säljö (2000). Några program som kan användas i detta syfte är , ordbehandlare, kalkylprogram, presentationsprogram, bild -ljud och filmredigering och övriga ”skapar” - program (Lorentzson, 2004).

I forskning som studerar kommunikationsmönster och talutrymmet har det visat sig att läraren ofta är den som leder kommunikationen och eleverna har endast en tredjedel av talutrymmet (Dysthe, 1996). Flera olika källor visar på att webbaserad undervisning ändrar på kommunikationsmönstret i klassrummet (Anderhag m.fl, 2002). Detta uppmärksammar (Lorentzson, 2004) genom att hon anser att samarbetet ökar elever emellan och att elever och lärare har en mer jämlik relation i lärandet. Internet gör det möjligt för alla att göra sin röst hörd via diskussionsforum och mail vilket möjliggör att de tysta och blyga i klassrummet kan komma till tals. Detta kan leda till att tysta elever därmed stärker sitt självförtroende och detta kan vara början till att de kan ta del i klassrumsdiskussionerna (Dysthe, 1996).

I problemtiken med användningen av IKT i skolan kommer vi belysa faktiska orsaker och lärarens förhållningsätt gentemot IKT. Att en del lärare inte använder IKT som ett medel för lärande och kommunikation i sin undervisning kan förklaras med att det råder brist på tillgänglig utrustning (Säljö, 2002). Även Abraham & Alm (2007) finner stöd i sin undersökning för att en bidragande orsak till att lärare inte använder sig mer av IKT är bristen på teknisk utrustning. En annan förklaring finns hos Säljö & Lindroth (2002) som menar att det är lärarens förhållningsätt till att använda IKT i undervisningen som är huvudorsaken och inte tillgången på utrustning. Denna förklaring får stöd av Trageton (2005) som menar att tillgången på utrustning inte är det stora problemet. Enligt författaren behöver inte skolor de allra nyaste datorena på marknaden utan när företag som ofta byter datorer så skapas det möjligheter att köpa begagnad utrustning till ett lägre pris. Skolorna kan sedan själv ladda datorerna med de program som behövs (a.a).

Ett annat problem är att lärare upplever att de saknar kompetens. De kan känna sig underlägsna eleverna i datorvana och när de saknar bredd och djup i sina datorkunskaper medför det att de har svårt att använda IKT effektivt i undervisningen (Lorentzson, 2004). Bristen på kompetens kan leda till att lärare inte vågar använda sig av IKT i sin undervisning (Säljö & Lindroth, 2002, Abrahamsson & Alm, 2007).

2.9

Sammanfattning

Digitala resurser fick sitt tillträde till den svenska skolan för ca 30 år sedan. Därefter har datorn och de övriga digitala medierna fått en allt större roll i våra skolor. Denna utveckling har sin grund i olika regeringsbeslut som tillexempel styrdokument för undervisning. Vidare har centralt styrda satsningar gjorts i form av projekt för att implementera IKT i skolan och utbilda lärare inom IKT. Skolans uppdrag att förbereda eleverna med de färdigheter och kunskaper som de behöver för att möta ett framtida samhälle, har också varit en drivande kraft i att öka användandet av digitala medier i skolan.

IKT har medfört att nya kommunikationsmöjligheter skapats. Detta har medfört nya krav på läraren men också gett nya möjligheter. Nya möjligheter som att upprätta globala kontakter, tillgång till outtömliga mängder information och skapande av nya läromiljöer. En stor förändring är det ökade kravet på lärarens sociala kompetens i och med att det sociala samspelet är grunden i de nya inlärningsmiljöerna.

I bakgrunden presenterar vi olika inlärningsperspektiv i förhållande till lärande och IKT. Dessa visar på att det finns en mängd olika sätt för läraren att förhålla sig till hur IKT kan användas i undervisningen. En central roll i både lärande och IKT är kommunikationen. Kommunikationen är ett redskap för kontakt, överföring av idéer, påverkan och ett sätt att möta andra människors tankar och känslor så väl som att få syn på våra egna tankar. Som vi nämnt i ovanstående stycke så har kravet ökat på lärarens kommunikativa förmåga i undervisningen. Vidare ställs det större krav på läraren att kunna inta ett förhållningssätt till digitala medier så de kan möta eleverna i deras kommunikativa miljöer och vara en vuxen förebild i dessa.

Mot den forskning vi presenterar ser vi ett samband mellan hur elever får möjlighet att använda de digitala resurser som finns tillgängliga och lärarens inställning till digitala medier.

Det är alltså lärares förhållningssätt och inställning till IKT och hur de ser på att använda detta i lärandet och i olika kommunikativa sammanhang som ligger till grund för vår frågeställning.

3

SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.

Syftet med vår uppsats är att belysa mellanstadielärares inställning till IKT och hur de uppger att de använder IKT och digitala medier inom ämnena svenska och matematik.

Anledningen till att vi valt mellanstadielärare är att våra inriktningar på lärarutbildningen riktas främst mot mellanstadiet, och därför ser vi det som en möjlighet att studera vår framtida arbetsmiljö. En annan bidragande orsak är att vi anser att hittills har IKT inte haft så stor genomslagskraft inom förskolan och lågstadiet vilket gör att det är svårare att studera effekterna där. Vårt underlag består av sju skolor som har olika förutsättning vad gäller tillgång till digitala medier, vilket innebär att vi kan undersöka om de olika förutsättningarna i sin tur påverkar lärarens inställning till IKT.

Våra huvudfrågor är:

Vilken tillgång till digitala medier har lärarna?

Hur uppger lärarna att de använder digitala medier (IKT) inom matematik och svenska?

Vilka fördelar/ nackdelar (hinder/möjligheter) ser lärarna med IKT?

Har införandet av IKT medfört att lärarna upplever att det kommunikativa samspelet har förändrats i undervisningen?

4

METOD

Vi kommer i denna del redogöra för den metod vi valt att använda i vår undersökning och vilka motiv som låg bakom vårt val. Därefter kommer vi beskriva hur vi gått tillväga med undersökningen och med att analysera resultatet.

4.1

Metodval

Kvantitativa och kvalitativa studier har samma värde enligt Trost (2007) och det går mycket väl att kombinera dem. En kvantitativ studie innehåller beskrivande statistik, siffror och jämförelser, man söker efter förklaringar. I undersökningsfasen använder man sig av objektivitet och distans till respondenterna (Starrin & Svensson, 1994). I den kvalitativa metoden är man intresserad av respondentens egna ord, erfarenheter och respondentens förståelse. Denna metod bygger i undersökningsfasen på närhet och samspel med respondenterna (a.a).

Valet av metod och tillvägagångssätt i en undersökning är beroende av frågeställningen i förhållande till den tid och de medel som forskaren har att förfoga över (Davidsson & Patel, 2003). Vårt val blir att använda oss av enkäter i insamlandet av data, som vi kommer analysera kvantitativt och kvalitativt.

4.2

Motiv till metodval och utformning av frågor

Anledningen till att vi valde att använda enkäter var att vi kunde få ett bredare underlag än om vi använt oss av intervjuer. Ytterligare en faktor som påverkade vårt val av metod var tidsbrist, då andra metoder krävt längre och mer omfattande förberedelser och därmed inneburit att vårt underlag inte blivit lika stort. Förutsättningarna för att arbeta med IKT skiljer sig åt mellan olika skolor beroende på vilka resurser de har och det låg i vårt intresse att undersöka huruvida det påverkar lärarnas inställning till att använda IKT i undervisningen.

Vi har använt oss av dels faktafrågor, frågor om faktiska förhållanden och attitydfrågor där respondenten gör ställningstagande utifrån olika svarsalternativ (Trost, 2007). Vi har även använt oss av öppna frågor där respondenten formulerar svaret med egna ord för att kunna beskriva sina erfarenheter och synsätt.

4.3

Urval

En viktig aspekt oavsett vilken metod man använder är hur urvalet görs. Holme & Solvang (1997) menar att urvalet av undersökningspersoner är en avgörande del i undersökningsprocessen. Vid val av fel personer finns det risk för att undersökningen blir missvisande i förhållande till den ursprungliga forskningsfrågan. Detta tar även Trost (2007) upp som menar att urvalsramen är en central del för utfallet. Samtidigt tror han inte heller att det finns några urvalsramar som helt stämmer med befolkningen. Angående urvalets storlek beror det dels på projektets storlek och vad man vill få ut av det.

Vårt urval är grundat på följande utgångspunkter. Lärarna skulle vara från skolor som representerade olika grader av hur mycket som satsas på IKT i undervisningen genom både tillgång till digitala resurser och kompetensutbildning. Vidare valde vi

skolor som låg i vårt närområde och som vi redan innan har etablerade kontakter med för att minska bortfallet på svarsfrekvensen.

Den begränsade tiden för studien gjorde att vi valde ut sju skolor som underlag för vår undersökning. Vi inriktade oss på lärare som arbetar på mellanstadiet och som undervisar i ämnena matematik och svenska beroende på att vi själva har dessa två ämnen som huvudinriktning i vår lärarutbildning. Undersökningsgruppen består således både av klasslärare och speciallärare.

4.4

Enkätundersökningen

Enkätundersökningen genomfördes på följande vis. Vi kontaktade lärare på de skolor som stämde med våra urvalskriterier och som vi redan hade en etablerad kontakt med. Efter att de hade gett sitt samtycke till att delta i undersökningen delade vi ut enkäterna till respektive skola och arbetslag.

Enkätformuläret består av ett missivbrev med en presentation av oss och syftet med studien, samt själva enkäten som består av 14 frågor angående respondentens inställning till IKT i undervisningen, användning av digitala resurser och vilka möjligheter/hinder respondenten upplever i användandet (se bilaga).

4.5

Bearbetning och bortfall

Det första steget i bearbetningen var att för hand sammanställa frågorna och kommentarerna i enkäten. Vidare delade vi upp skolorna i två kategorier grupp 1 består av de 2 skolor som har god tillgång till digitala resurser. Grupp 2 består av resterande 5 skolor där satsningen på digital utrustning inte har kommit lika långt. Beroende på frågornas karaktär så kommer de att redovisas antingen i tabell, diagram eller rent skriftligt. Vissa av frågorna kommer också att redovisas tillsammans med citat som lärarna har lämnat.

Svarsfrekvensen på enkäten är 87,1% . Vi lämnade ut 31 enkäter och fick tillbaka 27. Det externa bortfallet är härmed inte stort och består av informanter som tagit emot enkäten men inte lämnat in den. Enkätens interna bortfall, frågor som av någon anledning inte besvarats eller besvarats på ett felaktigt sätt, varierar från fråga till fråga men är inte högre än 4 stycken på någon fråga. Under resultatet redovisas det interna bortfallet.

4.6

Validitet och reliabilitet

Validiteten avser undersökningens giltighet dvs. att man mäter det man avsett att mäta (Trost, 2001). Validiteten blir det instrument med vilket man mäter hur väl frågorna i undersökningen är ställda, så de mäter och ger svar på syftet med forskningsfrågan (a.a). Det kan vara svårt att mäta vilken inställning någon har, då svaranden ofta på en dylik fråga tänker på vilket svar som frågeställaren vill ha. Ett säkrare sätt att undersöka lärarnas inställning till IKT i vår studie vore kanske intervjuer. Genom intervjuer så skulle vi kanske kunna få fram mer kvalitativ data angående lärarnas inställning till IKT. Validiteten i enkäten ökar genom att de skolor som ingår i undersökningen är kända för oss. Vi har antingen haft VFU eller arbetat som vikarier på skolorna och har god kännedom om hur lärarna arbetar med IKT.

Med reliabilitet menas att studien är tillförlitlig. Studien ska vid en förnyad mätning kunna visa på samma resultat (Trost, 2007). Vid en kvantitativ studie är det viktigt att resultaten är representativa vilket inte är lika centralt i en kvalitativ studie där man är ute efter förståelse och respondentens upplevelser (Holme & Solvang, 1997).

Reliabilitet kan delas in och ses ur följande fyra delar (Trost, 2007):

Kongruensen innebär att frågorna bör vara liknade för att kunna mäta samma fenomen (a.a). I våra enkäter har vi tagit detta i beaktande genom att alla respondenter har fått exakt samma utformning av enkät att fylla i.

Precision handlar om att hur svaren från intervjuer och enkäter noteras (Trost, 2007). Enkäterna var skrivna i Word. Frågorna på enkäten var dels flervalsfrågor men även frågor där respondenterna fick skriva förklaringar eller svar utifrån sina egna åsikter sett ur lärarollen.

Objektiviteten avser hur svaren i undersökningen sammanställs och analyseras (Trost, 2007). Vi har under hela sammanställningen av resultatet fört en diskussion för att försöka behandla data objektivt.

Konstans innebär att tiden för respondenterna bör vara lika (a.a.). Enkäterna delades ut samma och samlades in 2-4 dagar senare beroende på när lärarna ansåg att de hade haft tid att fylla i enkäterna. Däremot vet vi inte vilken tid lärarna har haft att förfoga över när de fyllt i enkäterna eftersom vi inte har varit närvarande i det momentet.

4.7

Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (www.vr.se) arbetar på nya etiska riktlinjer efter det att en ny lagstiftning har utarbetats. Eftersom de nya riktlinjerna inte är utgivna ännu kommer vi att grunda vårt etiska övervägande på de gamla riktlinjerna ur Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (www.codex.vr.se) som är indelade i fyra krav.

Informationskravet handlar om att forskaren ska informera de medverkande i undersökningen om undersökningens syfte.

Samtyckeskravet innebär att deltagandet i undersökningen är frivillig och deltagaren bestämmer över sin medverkan.

Konfidentielliterskravet betyder att uppgifter som berör de medverkande av undersökningen ska behandlas konfidentiellt. Personuppgifter ska förvaras så obehöriga inte kan ta del av dem och enskilda personer ska inte utelämnas i undersökningen.

Nyttjandekrav innebär att insamlad data som handlar om enskilda personer endast får användas till forskningens syfte (a.a).

Med dessa fyra etiska riktlinjer i åtanke har vi lagt stor vikt i att vara tydliga i vårt följebrev till enkäten om syftet med vår undersökning, att deras medverkan är anonym och på vilket sätt informationen kommer att användas. I samband med utdelning av enkäter gavs muntlig information till deltagarna att all medverkan är frivillig

5

RESULTAT

Här nedan redovisas de enkätsvar som vi fått från de 27 mellanstadielärare som ingick i undersökningen. Frågorna belyser deras attityd och vilka resurser de har att tillgå ifråga om digitala medier i sina klassrum och skolan i övrigt. I tabellerna redovisas skolorna i grupper om inte annat anges.

Grupp 1 representeras av 9 lärare från två skolor med större tillgång till digitala resurser. I grupp 2 ingår 18 lärare från 5 skolor med betydligt mindre tillgång till digitala resurser.

Det interna bortfallet i vår undersökning är aldrig större än 3 fördelat mellan grupperna och har därmed ingen stor påverkan på resultatet. De bortfall som finns synliggörs i tabellerna igenom att grupp 1 består av 9 svarande och grupp 2 består av 18 svarande.

5.1

Lärarnas tillgång till digitala medier

De satsningar som gjorts för att digitalisera skolorna har resulterat i att det finns ganska stora variationer mellan skolorna, när det gäller tillgången till datorer. När det gäller internetuppkoppling i klassrummen svarade 26 av 27 lärare att de har tillgång till detta i klassrummet. Lärarna som ingår i undersökningen har cirka 20-25 elever i sina klasser.

Tabell 1. Medianvärdet av antalet datorer som lärarna har uppgett ha till sitt förfogande i de olika läromiljöerna.

Grupp  I klassrummet  I grupprum  Annan plats 

1 (n=9)  5 1 6

2 (n=18)  1  1  0 

Som vi kan se i tabellen så skiljer sig datortätheten ganska markant mellan skolorna. Grupp 1 har större tillgång till datorer i sin skolmiljö. I tabell 2 kan vi se att i grupp 1 så har 7 av 8 lärare svarat att de alltid har tillgång till datorer i klassrummet medan i grupp 2 så är motsvarande siffra 7 av 17 lärare.

Tabell 2. Lärarnas tillgång till smartboard och/eller projektor i klassrummet i respektive grupp.

  alltid ofta  sällan  aldrig  Totalt 

svarande  Smartboard grupp 1 (n=9)  7  1      8  Projektor grupp 1      (n=9)  7  1      8          Smartboard grupp 2 (n=18)  7    1  9  17  Projektor grupp 2     (n=18)  7  8    2  17 

5.2

Hur lärarna uppger att de använder sig av digitala medier

i undervisningen

På frågan om lärarna upplever några svårigheter med att planera undervisning/läxor på grund av att en del elever kanske saknar tillgång till dator/internet i hemmet så svarade 26 av 27 lärare att de inte såg något hinder för detta.

Tabell 3. Använder sig lärarna av digitala hjälpmedel i olika undervisningssituationer inom matematik respektive svenska? ( grupp 1 n = 9, grupp 2 n=18).

I tabell 3 så kan vi se att nästan samtliga lärare i grupp 1 använder sig av digitala medier i undervisningen. Medan andelen användare sjunker till cirka hälften i grupp 2. Till enkätfrågan kunde också lärarna lämna kommentarer på hur de använde sig av smartboarden. Det mest frekventa svaret som lärarna i bägge grupperna lämnade som kommentar till frågan i tabell 3 var att de använde sig av digitala medier vid genomgångar detta gäller både matematik och svenska. Exempel på andra kommentarer var följande:

I matematik:

”….allt som ska skrivas/ritas används smartboarden till. Figurer, linjer, rutnät, pilar m.m använder jag i matte-genomgångar. Diagram från nätet”.

”smartboard –lektioner färdiga, tärningspel, taluppfattning, fyra räknesätten m.m”.

I svenska:

”texter, bilder, övningsexempel eller scanna in sidor från böcker och visa alla. Dagstidningar på nätet. Barnen kan flytta ord och bilder på smartboarden i övningar”.

”arbetar med läsförståelse, läsinlärning, stavning och skrivregler finns flera bra datorprogram för detta”.

Totalt sett så använder lärare från bägge undersökningsgrupperna sig av digitala medier i en relativ hög grad i sin undervisning. Vilket leder till nästa tabell som handlar om hur lärarna upplever att deras undervisning har förändrats i och med IKT. Tabell 4. Hur har digitala medier förändrat lärarnas undervisning i matematik ?

  Introducerat  nya sätt att  söka kunskap  Förändrat  undervisningsmaterialet  Förändrat  arbetssättet  Totalt  svarande  Grupp 1 (n=9)  6  6  7  8  Grupp 2 (n=18)  2  10  5  16  0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

Grupp 1 Ma Grupp 1 Sv Grupp 2 Ma Grupp 2 Sv

Ja Nej

Svarsalternativen i tabell 4 gav lärarna möjlighet att markera mer än ett alternativ. Av tabell 4 framgår att grupp 1 som innefattar de två skolor som satsat på digitala media också är den grupp där lärare mest har förändrat metoderna för undervisning. Lärarna lämnade även kommentarer för att konkretisera förändringarna i undervisningen:

”nya säkra källor vid faktasök”

”använder visuella program för tabellträning”

”jag har sparat många genomgångar/lektioner i smartboarden” ”hittat nya undervisnings och arbetsmaterial”

Tabell 5. Hur har digitala medier förändrat lärarnas undervisning i svenska ?

  Introducerat  nya sätt att   söka kunskap  Förändrat   undervisnings‐  materialet  Förändrat  arbetssättet  Totalt  svarande  Grupp 1 (n=9)  7  8  8  8  Grupp 2 (n=18)  5  11  10  16 

Svarsalternativen i tabell 5 gav lärarna möjlighet att markera mer än ett alternativ. 7 av de 8 lärarna i grupp 1 som svarade på frågan uppger att de förändrat sin undervisning utifrån all kategorierna i tabellen. Av tabellen ser vi en tydlig skillnad mellan grupperna. Som exempel kan vi se att i grupp 1 är det 7 av 8 lärare som introducerat nya sätt att söka kunskap medan motsvarande siffror i grupp 2 är 5 av 16 lärare. Vid en jämförelse med tabell 4 kan vi se att grupp 2 har större förändringsfrekvens inom svenska än inom matematik, medan grupp 1 inte har så stor variation mellan ämnena. Lärarna lämnade även kommentarer för att konkretisera förändringarna i undervisningen:

”visat eleverna hur man söker fakta på nätet”

”hittat nya inspirerande lektionstips och sätt att söka säker kunskap (källor)” ”powerpoint”

”många tips från lektion.se”

”samlar på sig genomgångar/lektioner som jag sparar”

”visuellt väldigt bra för alla våra barn med annat modersmål, -lätt att visa bilder” ”eleverna lärde sig powerpoint i fyran. Vi använder det i redovisningsform vid grupparbeten”

Av tabell 4 och 5 framgår att grupp 1 (som innefattar de två skolor som satsat på digitala media) är den grupp som har förändrat metoderna för undervisning mest. I nästa tabell redovisas svaren på hur lärarna uppger att deras elever använder sig av digitala medier i undervisningen.

Tabell 6. I vilka situationer använder eleverna sig av datorer i undervisningen? ( grupp 1 n = 9, grupp 2 n=18). 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% grupp 1 grupp 2 grupp arb individuellt tester övning annat

Tabell 6 redovisar inte någon större skillnad mellan grupperna vad det gäller elevernas användande av digitala medier individuellt och i grupparbeten. Cirka 80% använder datorer i dessa sammanhang. Grupp-1 skolorna använder ganska ofta datorer för test och övningsändamål medan det är mindre förekommande i grupp-2 skolorna. Som framgår av nedanstående tabell 7 har grupp 1-skolorna fler genomgångar i informationssökning under ett läsår än grupp 2-skolorna.

Tabell 7. Hur ofta har lärarna genomgång i informationssökning med eleverna under ett läsår? ( grupp 1 n = 9, grupp 2 n=18).

I följande text redovisar vi de resultat som vi har valt att sammanställa i textform istället för i diagram eller tabeller. Detta med tanke på att dessa frågor gav oss möjligheter att beskriva mer kvalitativa egenskaper än kvantitativa.

I sammanställningen av svaren på frågan om vilka digitala resurser/program lärarna avnvände sig av i undervisningen kom vi fram till följande:

De vanligaste digitala resurser/program som används för att söka information på internet är enligt undersökningen Google som alla lärarna uppgett att de använder sig av. Vidare kan vi se att Wikipedia och YouTube är sökfunktioner som används av mer än hälten av lärarna i undervisningen. Bland de övriga internet funktioner som används nämner lärarna följande Tyda.se, lektion.se, burkar.se och webbmagistern.

5.3

Fördelar och nackdelar med IKT enligt lärarna

På frågorna om vilka positiva och negativa aspekter lärarna ser när det gäller att använda sig av IKT i undervisningen kan vi redovisa följande:

Sambandet mellan användandet av IKT och vilka resuser skolorna har speglas i inställningen hos lärarna. I de skolor som har mer resuser till sitt förfogande kan vi tydligt se att lärarna beskriver fler positiva möjligheter till att utveckla IKT baserad undervisning inom både matematik och svenska.

”Kan spara genomgångar och plocka fram vid senare tillfälle”

”mer varierat, - du arbetar med fler sinnen. Alla barnen får lättare att förstå” ”ökad individualisering”

Ovanstående citat från enkäten lyfter fram några av de positiva möjligheter som lärarna ser med att använda sig av digitala medier i matematik och svenska undervisningen.

På de kommentarer som lärarna lämnat och som bara berör ett av ämnena kan vi presentera följande angående matematik.

”finns bra hjälpmedel, enkelt att visa för flera samtidigt exempel gradskivan på smartboarden”

”ett sätt att möta eleverna i deras vardag”

”variation till räknandet i bok. Mer praktiskt tillsammans med teoretisk tänk. Mer lustfyllt”

Inom svenska beskriver lärarna följande möjligheter.

”ökad datorvana (bortsett från blogga, msn och bilddagboken). Att eleverna kunde se datorn som ett arbetsredskap”

”genom talsyntes hjälpa elever att tillgodogöra sig text uppläst vid skrivning på datorn”

”uppgifter kan lösas per korrespondens på ett annat sätt – man är inte bunden i tid och rum”

I resultatet av IKT:s negativa effekter som ett pedagogiskt hjälpmedel är det endast 5 av 27 lärare som angett att de kan se negativa följder. De 5 lärare som angett negativa synpunkter är alla representanter från grupp 2. Några av de kommentarer de angett är följande:

”okunskap i sökandet tar tid (för mycket)” ”tekniskt strul”

”Tillgången på tekniska hjälpmedel”

5.4

Upplever lärarna att det kommunikativa samspelet

förändrats genom användandet av IKT

Lärarnas svar på hur de upplever att det språkliga samspelet i klassrummet har förändrats inom matematik och svenska visar att drygt hälften av lärarna har noterat att det har skett en förändring. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och 2 kan vi se att grupp 1 är den grupp som redovisar att det har skett störst förändring. Därmed ser vi

ett samband, att större digitala resurser medför en förändring i det språkliga samspelet.

Det finns ett tydligt samband mellan de skolor som har mindre tillgångar av digitala resurser och att man inte har märkt någon förändring i det språkliga samspelet. De kommentarer som vi fått från lärarna som illustrerar förändringarna kommer uteslutande från lärare i grupp 1:

”inspirerar till fler frågor från eleverna och fångar deras intresse” ”aktuella frågor blir lättare att ställa”

”det är smidigt att ta reda på svar direkt- man kommer in på många intressanta sidospår”

5.5

Vilken förändring har IKT medfört för lärarrollen.

Att de flesta lärarna oavsett grupp anser att deras roll har förändrats genom användandet av IKT i undervisningen tydliggörs i tabell 8.

Det finns en stark relation mellan mindre tillgång till datorer och smartboards och de lärare som svarat nej på frågan om deras lärarroll har förändrats. Detta exemplifieras genom lärarnas kommentarer: ”dålig tillgång till datorer och smartboards” som flera av dem har svarat.. Bland de lärare som upplever att lärarrollen förändrats har följande citat hämtats:

”min roll har blivit en ciceron som förmedlar flödet av kunskap till de som söker efter den”

”lättare att nå föräldrar- blogg/mail. Roligare– ett mer varierat arbetssätt. Lättare att göra bra lektioner.”

”barnen är snabba och kan nästan direkt, det är bra då hjälper de varandra med tex. powerpoint.”

”mer information att hålla reda på och vara uppdaterad med för att hänga med vad eleverna pratar om”

Tabell 8. Upplever du att  lärarrollen ändrats genom IKT:s  större närvaro i samhälle och skola? (grupp 1 n=9, grupp 2 n= 18)  0 2 4 6 8 10 12 grupp 1 grupp2 Ja Nej

6

DISKUSSION

Diskussionen kommer att tematiseras utifrån vårat syfte och frågeställning. Vi kommer också lägga in de tolkningar av undersökningen som vi kommit fram till samt våra egna reflektioner.

6.1

Lärarnas tillgång till och användning av digitala medier

Tillgången till digitala resurser i de skolor som vi undersökt skiljer sig åt. Detta kan bero på att de riktlinjer som finns i Lpo94 har en hög tolkningsgrad, vilket kan ha bidragit till att de satsningar som gjorts inte är likvärdiga. Ytterligare en faktor som påverkat skillnaden mellan skolornas digitala resurser är att vissa skolor med hjälp av bland annat kk-stiftelsen givits möjlighet till kompetensutveckling bland lärarna samt större tekniska tillgångar i klassrummet. Trots skillnaden i resurser så använder alla lärarna i studien sig av IKT i någon form i undervisningen.

När vi gör en jämförelse mellan ämnena matematik och svenska kan vi se att utifrån de svar vi fått så har användandet av IKT i större utsträckning förändrat undervisningen i svenska. Anledningen till detta kan vara det Bolander (1998) tar upp om hur det traditionella synsättet att söka kunskap ser ut. Det är lättare att relatera IKT till svenskan genom de kommunikativa funktioner IKT har. Detta speglas också i de kommentarer vi fått från lärarna. I matematik handlar det mycket om att visualisera problem och att använda program som befäster begrepp inom området. Bakgrundslitteraturen speglar ett annat synsätt, Englund (2007) belyser det faktum att kommunikation är lika betydelsefullt för allt lärande och inte har en mer framträdande roll i till exempel svenska än matematik.

Ett vanligt användningsområde för IKT som framkom i enkäten var individuellt arbete. Detta är något som litteraturen höjer ett varnande finger för. Enkvist (2001) beskriver faran med individuellt och fritt arbete. Det kan bidra till att kontrollen av elevernas kunskapsnivå försämras och att det ökade ansvaret på eleven som individuellt arbete medför kan leda till dålig inlärning och sämre trivsel bland eleverna. I vår undersökning är dock den övervägande inställningen bland lärarna att IKT ger möjligheter till ökad individualisering och att de ser detta som en positiv utveckling. Vi kan förstå de farhågor som framställs om att individualisering kan leda till en ökad press och att det inte gynnar alla elever. Här måste lärare hitta en balans mellan den styrda undervisningen och friheten i elevernas arbete.

6.2

Förändring av lärarrollen och det kommunikativa

samspelet.

En jämförelse mellan de två grupper som ingår i vår studie framgår det att samtliga lärare i grupp 1 anser att deras roll har förändrats i och med användandet av IKT. Flera av dem beskrev hur deras roll hade blivit mer av en handledares roll istället för en kunskapsförmedlare. Detta stämmer väl med beskrivningen tagen ur antologin Kunskap och kärlek (2000) att den sociala kompetensen är för dagens lärare en viktig egenskap, vilket också är en betydelsefull egenskap hos läraren sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus läggs här i samspelet mellan lärare, elev och de hjälpmedel vi använder oss av i kommunikationen (Trageton, 2005). Detta tyder på att lärarrollen har ändrats från att vara den som besitter kunskaper som ska överföras

till eleverna, till att vara en som handleder eleverna att konstruera sina egna kunskaper. i konstruerandet av sina egna kunskaper är dialogen ett viktigt verktyg. Säljö (2000) menar att dialogen möjliggör för eleverna att ta del av varandras tankar och därmed kunna bygga vidare på dessa för att skapa en gemensam förståelse. En lärare i vår undersökning beskrev hur lärarollen förändrats genom att barnen lär sig snabbt och sedan hjälper varandra. Tillsammans ger dessa två förändringar, lärarens roll som handledare och elever som hjälper varandra att det skapas en läromiljö som ligger nära det sociokulturella synsättet. Flera individer skapar en gemensam kunskap och det är den lärande gruppen som blir producent av kunskap (Trageton, 2005).

Vi kan se en positiv inställning till att använda digitala resurser i undervisningen och att de tillfrågade lärarna ser fördelar i hur deras roll har förändrats genom att arbeta med IKT. Att implementera IKT i undervisningen är en del av lärarens uppdrag enligt Lpo94. Vår studie visar att lärarna på något sätt infört IKT i sin undervisning oavsett tillgång till digitala resurser. Flertalet av de citat som finns återgivna i resultatet ger en positiv bild på hur IKT kan underlätta och stimulera deras arbete vilket överrensstämmer med de tankar som Truedson (1995) lyfter fram angående IKT i undervisningen.

6.3

Möjligheter och hinder

En av de möjligheter som lärarna i undersökningen såg med de digitala resurserna var att de kunde användas för att möta eleven i dess vardag. Bauman (1995) menar att det är viktigt vilket förhållningssätt en lärare har gentemot ungdomskulturen och dess kommunikation. Lärarens inställning till IKT och hur man förhåller sig till det i undervisningen får därmed stor betydelse. Det ger en möjlighet för läraren att kunna möta elevens sätt att kommunicera i vardagen. En stor fördel med att kunna möta eleverna i deras vardag och utgå från deras villkor möjliggör ett större engagemang från elevernas sida att ta del av undervisningen och tillgodogöra sig kunskaper. Detta är också något som vår studie understryker utifrån de kommentarer och svar vi fått. Ett problem som vi ser skulle kunna uppstå genom att lärarna närmar sig elevernas vardag är att lärarrollen kan övergå till en kompisrelation mellan lärare och elev. Därmed kan läraren få svårt att bibehålla rollen som vuxen förebild och hålla den distans som behövs för att vara den ledande auktoriteten i undervisningssammanhang. Å ena sidan skapas situationer där man förväntas agera utifrån sin lärarroll, där man ska klargöra och genomföra de förväntningar och krav som ställs på läraryrket. Dessutom kan det skapa förvirring hos en del elever då de ska kunna skilja på de olika roller de förväntas att ha i sin relation till läraren.

En positiv aspekt på IKT kan vara att lärarna lättare kan möta eleven i dess vardag. Detta skulle kunna lägga grunden till ett dialogiskt klassrum som utmärks av att olika sociala språk ges utrymme att komma till tals samt där de egna inre orden som eleven besitter ges möjlighet att uttryckas enligt Englund (2007).

Brist på teknisk utrustning är en orsak lärare anger som hinder för IKT baserad undervisning (Säljö, 2000). I vår undersökning finner vi inget stort stöd för detta påstående. Det fanns väldigt få hinder som lärarna i vår undersökning såg i att använda IKT i undervisningen. Tekniskt strul och brist på kompetens hos läraren i användandet av IKT är exempel som lärarna har nämnt i enkäten. Detta visar på att

det är lärarens förhållningsätt gentemot IKT i undervisningen och inte tillgången på utrustning som är grundläggande i hur läraren använder sig av IKT, vilket också är något som diskuteras av Säljö & Linderoth (2002) och Trageton (2005).

6.4

Vidare forskning

Att datorer, internet och all annan digital kommunikation har en stor inverkan på dagens undomskulturer och deras förhållningssätt till kommunikation kan nästan anses klarlagt. Det är därför viktigt att blivande lärare och de som verkar inom skolan sätter sig in i dessa ”nya” kommunikativa former för att kunna få en förståelse för ungdomars sätt att samtala och interagera med varandra. Genom att vi får förståelse för ungdomars sätt att kommunicera får vi också en möjlighet att bestämma hur vi ska förhålla oss till dessa sätt. Enkvist (2001) menar att det är viktigt då vi som vuxna förebilder har en viktig roll att fylla. Att kunna hantera och sortera den enorma mängd information som finns tillgänglig via internet och de digitala medierna kräver god analysförmåga och ett kritiskt tänkande. Enochsson (2007) menar att dessa kunskaper som han kallar ”den fjärde basfärdigheten” har lika stor betydelse som att kunna räkna, skriva och läsa, detta är något som vi ställer oss frågande till.

Det informationsflöde och andra kommunikativa funktioner som tillgängliggjorts genom datorns inträde i skolan ska ses som ett hjälpmedel, inte en kunskap. Genom de digitala resurser som skolan kan tillhandahålla ska elever ges möjlighet att utveckla de traditionella baskunskaperna räkna, läsa och skriva. Detta är något som vi kan se i vår undersökning att lärarna arbetar med. Genom att använda teknik som väcker ungdomarnas intresse får vi också en hjälp att befästa dessa traditionella färdigheter.

Vidare forskning skulle kunna fokusera på frågan om vi ska anse att det Enkvist (2001) kallar den ”fjärde basfärdigheten” ska anses likvärdig med de traditionella färdigheterna eller som en kunskap vilken kan hjälpa till att utveckla elevers förmåga att läsa, räkna och skriva.

REFERENSLISTA

Alexandersson, Mikael, Hurtig, Maria & Söderlund, Anders (2004). Att forska med datorn: om elevers lärande via den nya informationstekniken : delrapport inom projektet ELISA (Elevers Lärande I Sandvikens kommun). Luleå: Luleå tekniska univ.

Anderhag, Per, Selander, Staffan & Svärdemo - Åberg, Eva (2002). Interaktiv och hypertextuallitet? Om digital kommunikation och digitala läromedel.I Roger Säljö & Jonas Linderoth, red. Utm@ningar och e - frestelser, IT i skolans lärkultur. Stockholm: Prisma

Bauman, Zygmunt (1996). Postmodern etik. Göteborg: Daidalos

Bolander, Lars. (1998). IT och framtidens lärande. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen. (KFB)

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002). Lärare av i morgon. [Ny utg.] Stockholm: Lärarförb.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Englund, Tomas (red.) (2007). Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal

som möjlighet. Göteborg: Daidalos

Enkvist, Inger (2001). Feltänkt: en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik. 2. uppl. Stockholm: SNS förl.

Enochsson, AnnBritt (2007). Internetsökningens didaktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Karlsohn, Thomas. (2009). Teknik – retorik – kritik: om IT-bubblan och datoriseringen av den svenska skolan. Stockholm: Carlsson

Kunskap och kärlek: visioner om läraryrket. [Ny utg.] (2000). Stockholm: Lärarförbundet

Kveli, Ann-Marie (1994). Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur

Lorentzson, Pernilla (red.) (2004). Digitala illusioner: om IT och media i skolan : rapport 3. Göteborg: Skolutvecklingsenheten, Stadskansliet

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. (2006). Stockholm: Skolverket